Suicidprevention i Östergötland

Transkript

1 Suicidprevention i Östergötland Uppdrag från HSN Handläggare: Carin Tyrén Verksamhet: Suicidprevention i Östergötland Datum: Diarienummer: HSN

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Bakgrund Syfte och mål Struktur för uppdraget Historik Använda metoder Resultat Resultatet redovisas för respektive delmål Tidsplan kontra utfall Kostnader Erfarenheter av arbetet Förslag till förbättringar och rekommendationer Referenser Bilaga Uppföljning av effektmål

3 1 Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) i Region Östergötland beslutade våren 2015 att utveckla det suicidpreventiva arbetet i regionen och söka samordning inom länet. (HSN ) En funktion som regional samordnare tillsattes och arbetet inleddes under september Mål för uppdraget formulerades i uppdragsbeskrivningen med diarienummer HSN Huvudfokus i uppdraget har varit att sprida information och öka kunskapen om självmord och självmordsprocesser samt om de suicidpreventiva åtgärdsområden som finns i det nationella handlingsprogrammet för suicidprevention. Arbetet har riktats mot olika verksamheter och beslutsforum, både internt i Regionen och i de arenor där Region Östergötland samverkar med övriga berörda samhällsaktörer i länet. Samverkan har pågått med olika verksamheter inom kommunernas ansvarsområde, men även med universitetet, svenska kyrkan och intresseorganisationer, så som SPES och NSPH. Konkreta åtgärder för att tidigt identifiera personer som tänker på självmord och utveckla omhändertagande, behandling och stöd har under uppdragsperioden tagits fram och implementering pågår. En samverkansplan mellan SOS-alarm och blåljus-organisationerna vid hot om suicid finns sedan 1/ I primärvårdens kunskapsstöd Östgöta-Fakta finns ett avsnitt om suicidnära patienter. Vårdprogrammet för suicidprevention för vuxna har reviderats, en webb-sida Suicidprevention i Östergötland finns på vårdgivarwebben med information, rutiner, riktlinjer och länkar till det nationella arbetet kring suicidprevention som pågår. En e-utbildning i suicidprevention, SPiSS, finns tillgänglig på webbsidan. Den är öppen såväl internt för alla medarbetare inom Regionen och för externa vårdgivare, ambulansorganisationerna, kommunernas medarbetare, räddningstjänst, polisen och SOS alarm. Konkreta förslag på struktur och aktiviteter för det fortsätta suicidpreventiva arbetet finns inom ramen för analys och handlingsplan Östergötland 2016, stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting. Handlingsplanen fastställdes av ledningsgruppen för vård och omsorg (LGVO) Aktiviteter som anges i handlingsplanen, ex satsning på utbildningen första hjälpen till psykisk hälsa ska planeras och genomföras inom ramen för det länsgemensamma arbetet med 2017-års statliga överenskommelse; Uppdrag psykisk hälsa. För fortsatt utveckling av suicidpreventiva insatser i Östergötland behövs samverkan mellan många olika aktörer, på strategisk nivå och med kopplingar både till folkhälsoarbete och till risk-och säkerhetsarbete. Kontaktlänkar behövs mellan den nationella, regionala och lokala nivån för att arbetet ska koordineras, nå ut till olika verksamheter och omsättas till praktisk handling. 3 (19)

4 2 Bakgrund Självmord är ett allvarligt folkhälsoproblem som medför stort lidande såväl för varje enskild person som inte ser någon annan utväg än att ta sitt liv, och för den krets av anhöriga, närstående och övrigt socialt nätverk som berörs av dödsfallet. Varje självmord innebär också stora samhällsekonomiska förluster. Suicidprevention är därför ett mycket angeläget utvecklingsområde i ett befolkningsperspektiv. Det finns också kunskap om att suicid går att förebygga genom preventiva åtgärder som involverar flera olika samhällsaktörer. Varje år dör ca 1500 personer i Sverige genom suicid, vilket innebär att ungefär fyra personer tar sitt liv varje dygn. Det är fem gånger fler än antalet dödsfall i trafikolyckor. Enligt den internationella klassifikationen av dödsorsaker och sjukdomar (ICD) är säkra självmord de fall där inget tvivel råder om att avsikten har varit att ta sitt liv (avsiktligt självdestruktiv handling). Osäkra självmord (skadehandling med oklar avsikt) används när man är osäker på uppsåtet bakom dödsfallet, d.v.s. om det var en avsiktlig handling eller ett olycksfall. I Sverige är andelen osäkra självmord relativt hög, ca 20 % av det sammantagna antalet. De flesta osäkra fall är förgiftningar. Det innebär troligen en underrapportering av antalet självmord om man väljer att enbart dödsfall där man med säkerhet vet att avsikten var suicid tas med. Att förhålla sig till statistik vid suicid kräver eftertanke. Det kan vara vanskligt att i någon större utsträckning göra jämförelser mellan enskilda år och mellan olika grupper. Risken för spårbarhet till person ökar också när statistik bryts ner på lokal nivå, vilket bör undvikas. Att anta att de nationella uppgifterna i stort avspeglar förhållandena i Östergötland kan vara ett rimligt sätt att förhålla sig. Under 2015 dog 1179 personer av suicid (säkra) i Sverige. Av dessa var 848 män och 331 kvinnor. Lägger man till osäkra suicid uppgår antalet till 1554 personer. I Östergötland avled 34 personer under 2015 till följd av säkra suicid, samt därutöver 12 dödsfall genom skadehändelse med oklar avsikt. (figur 1). Antal döda i säkra och osäkra suicid, Östergötlands län, 2015 Ålder: Kön Antal X60-X84 Avsiktligt självdestruktiv handling (självmord) Män 24 X60-X84 Avsiktligt självdestruktiv handling (självmord) Kvinnor 10 Avsiktligt självdestruktiv handling (självmord) Totalt 34 Y10-Y34 Skadehändelser med oklar avsikt Män 8 Y10-Y34 Skadehändelser med oklar avsikt Kvinnor 4 Skadehändelser med oklar avsikt Totalt 12 Figur 1. Källa: Socialstyrelsens statistikdatabas 4 (19)

5 Antalet suicid under enskilda år varierar mycket. När data bryts ner på regional eller kommunal nivå med relativt lågt antal suicid är det därför svårt att uttala sig om huruvida statistiken avspeglar trender, eller om det handlar om avvikelser år från år (figur 2). Figur 2. Källa: Socialstyrelsens statistikdatabas Att studera ett tidsspann, exempelvis 5-årsmedelvärden kan vara ett möjligt sätt att uttala sig om trender. Folkhälsomyndigheten redovisara antal döda per invånare av medel-folkmängden bland de som är 15 år och äldre per 31/12 respektive år. Siffrorna redovisas som icke åldersstandardiserade för de olika åldersgrupperna medan totalpopulationen redovisas som åldersstandardiserad och påverkas därför inte av åldersstrukturen i länet (figur 3). Självmord per inv. efter Region, Ålder, Kön och År Gäller säkra suicid enligt ICD 10 Östergötlands län Ålder år 1,2 1, år 1,4 1, år 2,1 2, år 1,2 1,2 75- år 1,2 1,5 Totalt 15- år 1,5 1,5 Totalt 15- åldersstandardiserad 1,3 1,3 Figur 3. Källa: Folkhälsomyndighetens folkhälsodata Suicid och suicidförsök har mycket komplexa orsakssamband varför målet att minska antalet suicid är svårt att konkretisera i ett kortare tidsperspektiv. Som jämförelse är målsättningen för WHO s arbete med suicidprevention att nuvarande suicidtal ska minska med minst en tredjedel till år 2020 (1). 5 (19)

6 För Östergötlands del innebär minskningen mellan 2014 och 2015 att den målsättningen skulle vara uppnådd genom en minskning från 12,5 (självmord per invånare över 15 år) till 7,66. Det innebär dock fortfarende mer än 30 suicid i länet, vilket starkt motiverar för att det långsiktiga målet måste vara att ingen ska behöva dö i suicid. Suicidtalet år 2015 var högst för såväl kvinnor och män i åldersgruppen 45 64, både nationellt och i Östergötland. Därefter finns en spridning över åldersgrupperna (figur 4). Andelen suicid i förhållande till andra dödsfall i åldergruppen är högst hos unga i ett nationellt perspektiv. Det är därför naturligt att fokus på förebyggande insatser ur ett folkhälsoperspektiv ofta ligger på ungdomar och unga vuxna. Det finna ändå stor anledning att också vara observant på suicid hos äldre, och särskilt i de äldsta åldersgrupperna. En annan riskgrupp som nu börjar uppmärksammas i högre utsträckning är medelålders män, där det inte förekommit tidigare kontakter inom hälso- och sjukvården. Antal döda i säkra och osäkra suicid fördelat på ålder, Östergötlands län, Ålder Suicid Dödsfall med oklar avsikt Män Kvinnor Män Kvinnor Figur 4. Källa: Socialstyrelsens statistikdatabas 2.1 Syfte och mål Syftet med uppdraget från Hälso- och sjukvårdsnämnden innebär att utveckla och samordna det suicidpreventiva arbetet som bedrivs av olika berörda aktörer i Östergötland. Övergripande målsättning är att minska självmorden i alla åldersgrupper. För att verka enligt det nationellt antagna målet för suicidprevention att ingen människa ska behöva hamna i en sådan situation att självmord ses som den enda utvägen behövs tydlig samordning av resurser och insatser vilket saknas idag. Suicidprevention utgår dels från ett befolkningsperspektiv och dels från ett individperspektiv och insatser bedrivs redan i dag av många aktörer och utifrån olika perspektiv, men en samordnad plan saknas. 6 (19)

7 Mål för uppdraget Framtaget förslag till regional handlingsplan för suicidprevention i Östergötland som bygger på systematiska och samordnade insatser, med konkreta aktiviteter för att minska suicid i alla åldrar. Delmål: 1. Sammanställd kartläggning och beskrivning av nuläge - avseende förekomsten av suicid samt identifiering av berörda nyckelaktörer och pågående aktiviteter kring det suicidpreventiva arbetet. 2. Etablerad och känd samverkan för suicidpreventiva insatser genom nätverk och/eller i samverkansforum mellan berörda huvudmän, myndigheter, organisationer och civilsamhället. ex Regionen, länets kommuner, Länsstyrelse, Polis, intresseorganisationer och civilsamhället. 3. Tillgängliga utbildningsinsatser/kunskapsstöd/metodstöd som olika yrkesgrupper och aktörer behöver i mötet med personer med självmordsproblematik 4. Fungerade och känd webbplats för kunskapsspridning om effektiva suicidpreventiva metoder 5. Säkerställt specialiserat stöd till närstående och anhöriga i samband med suicid. 6. Påbörjad utveckling av metoder/system för att följa och analysera utvecklingen av suicid samt preciserade indikatorer för uppföljning avseende effektmål. 2.2 Struktur för uppdraget Då uppdraget bygger på att initiera en långsiktigt, tvärsektoriellt kunskapsbaserad samverkan regionalt och lokalt innebär det att behovet av resurser förändras över tid och behöver definieras och tydliggöras beroende på aktivitet. Resurser som bidragit vid genomförandet: samordnare/uppdragstagare från Region Östergötland funktioner från respektive huvudman/myndighet som deltagit aktivt representanter från SPES och andra intresseorganisationer representanter från civilsamhälldet; bland annat svenska kyrkan och studieförbund Uppdraget avrapporteras regelbundet till beställaren under uppdragstiden genom möten med biträdande hälso- och sjukvårdsdirektör samt medicinsk rådgivare på Regionen. Dessutom avrapporteras uppdraget i politiska arenor och befintliga samverkansforum enligt fortlöpande planering med beställaren. Varefter regionala samverkansgrupper och intressegrupper för suicidprevention etableras sker avrapportering i dessa. 7 (19)

8 2.3 Historik År 2008 antog riksdagen nio strategiska åtgärdsområden i ett nationellt handlingsprogram för suicidprevention. (2) Handlingsprogrammet utgör en samlad strategi för det suicidpreventiva arbetet med en tydlig vision att ingen människa ska behöva hamna i en sådan situation att självmord ses som den enda utvägen. Strategiska åtgärdsområden för att förebygga suicid 1. Insatser som främjar goda livschanser för mindre gynnade grupper 2. Insatser som minskar alkoholkonsumtionen i befolkningen och i högriskgrupper för självmord 3. Minskad tillgänglighet till medel och metoder för självmord 4. Självmordsprevention som hantering av psykologiska misstag 5. Medicinska, psykologiska och psykosociala insatser 6. Spridning av kunskap om evidensbaserade metoder för att minska självmord 7. Kompetenshöjning hos personal och andra nyckelpersoner i vård och omhändertagande av personer med självmordsproblematik 8. Händelseanalyser av lex Maria-anmälningar 9. Stöd till frivilligorganisationer Sedan 2015 har Folkhälsomyndigheten regeringens uppdrag att driva och leda arbetet på nationell nivå med utgångspunkt från Struktur för kunskapsbaserad suicidprevention som myndigheten tog fram. (3,4) I förslaget föreslås att en samordningsfunktion ska inrättas i varje landsting (region) med uppdraget att stödja genomförandet av det nationella handlings-programmet för suicidprevention. Ytterligare uppgifter innebär att stödja utvecklingen av långsiktigt tvärsektoriellt kunskapsbaserat regionalt och lokalt arbete samt att stödja utbildning och kompetensutveckling i länet (figur 5). Figur 5. Folkhälsomyndighetens förslag till struktur för det förebyggande arbetet Med utgångspunkt från Folkhälsomyndighetens förslag till struktur har Region Östergötland valt att tillsätta en samordningsfunktion för att på regional nivå ta initiativ till och vara den pådrivande länsövergripande kraften för det suicidpreventiva arbetet i samverkan med andra berörda samhällsaktörer, myndigheter, verksamheter, kommuner, länsstyrelse och civilsamhälle. 8 (19)

9 2.4 Använda metoder I uppdragsbeskrivningen anges att arbetet ska bygga på delaktighet och samverkan vilket förutsätter att etablera kontakter samt bilda/medverka i olika arbetsgrupper och forum. Gemensam kunskapsuppbyggnad, lära av andra och att ta tillvara goda exempel, både från det egna länet, inom sydöstra sjukvårdregionen och från aktörer i övriga landet är viktigt. Metoder som använts är framför allt nätverkande, omvärldsbevakning, lobbying, information och utbildning samt dialog och samarbete med intresseorganisationen SPES och andra berörda samhällsaktörer. 3 Resultat 3.1 Resultatet redovisas för respektive delmål. 1. Sammanställd kartläggning och beskrivning av nuläge Kartläggning och insamling av statistik har gjorts kontinuerligt under uppdragstiden. Rapporter om folkhälsa från olika källor, uppgifter från Socialstyrelsen patientregister samt andra tillgängliga och relevanta data har sammanställts och uppdaterats kontinuerligt. En viktig del har varit att värdera användbarhet och tillförlitlighet. Uppgifter har presenterats kontinuerligt vid informationstillfällen, utbildningar och på webbsidan. Enligt Socialstyrelsens statistikdatabas har dödstalet avseende suicid för Östergötland (antal självmord per invånare över 15 år) minskat från 12,5 självmord per invånare 2014 till 7,66 år 2015, vilket är det lägsta antalet döda i suicid sedan Det är en mycket positiv utveckling, men det kvarstår att följa om det är en varaktig minskning av antalet suicid eller om det är variationer mellan olika år. Det innebär dock fortfarende mer än 30 suicid i länet, vilket starkt motiverar för att det långsiktiga målet måste vara att ingen ska behöva dö i suicid. Folkhälsomyndigheten har under hösten 2016 kommit med en ny webbfunktion FolkhälsoStudio - interaktiv statistik som presenterar statistik på ett lättillgängligt sätt (4). För suicid presenteras 5-års medelvärde som kan brytas ner på kommunnivå. De senaste uppgifterna är från I figur 8 visas uppgifter från länets kommuner där 5- årsmedelvärdet per invånare för suicid redovisas. 9 (19)

10 Figur 8. Suicid per invånare, 5-årsmedelvärde Flera effektmått redovisas i bilaga Etablerad och känd samverkan för suicidpreventiva insatser Samverkan har pågått inom ramen för olika nätverk och samverkansforum i länsdelarna. Berörda huvudmän, myndigheter, organisationer och civilsamhället har deltagit. Suicidprevention är ett av de utvecklingsområden som finns med i den analys och handlingsplan Östergötland 2016, stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting. Handlingsplanen har tagits fram i samverkan mellan kommunerna och regionen (PRIO-nätverket) och är fastställd av LGVO, Dokumentet utgör på det sättet en regional handlingsplan för det fortsatta suicidpreventiva arbetet i Östergötland. Ordinarie samverkansarenor, med strategiska och operativa grupper ansvarar för planering och implementering av beslutade aktiviteter med stöd av processledare från det länsgemensamma arbetet med Uppdrag psykisk hälsa - Östergötland (tidigare PRIO) En samverkansplan mellan SOS-alarm och blåljus-organisationerna vid hot om suicid finns sedan 1/ SOS-alarm ansvarar för fortsatt förvalting av larmplanen. Ansvar för förvaltning/utveckling av kompetens gällande bemötande av suicidnära personer behöver tydliggöras. Det har inte varit möjligt att etablera någon strategisk samverkan kring suicidprevention på regionalnivå under uppdragstiden. Området är komplext och spänner över en mängd samhällsområden och aktörer. Befintliga forum för samverkan har inte sett att suicidprevention som specifikt utvecklingsområde ingår i nuvarande uppdrag. Funktionen som regional samordnare för suicidprevention har under uppdragstiden blivit allt mer förankrad såväl inom Regionen och hos andra huvudmän och aktörer i länet. I första hand har insatserna handlat om att förmedla information och kunskap, att lyfta in området psykisk hälsa och suicidprevention i olika forum och att understödja samverkan mellan aktörer (19)

11 Under året har ett informellt nätverk med personer som innehar funktionen som regionala samordnare bildats. Syftet är gemensamt kunskapsutbyte och stöd i det regionala arbetet. De regionala samordnarna har träffats vid fem tillfällen, varav ett möte arrangerades i Norrköping. Även tjänstemän från Folkhälsomyndigheten har deltagit vid samordnargruppens möten, men har hittills inte haft i sitt uppdrag att bistå samordningen på den regionala nivån. De flesta landsting/regioner har nu en utsedd funktion som regional samordnare. SKL erbjuder en webb-arbetsplats för gemensam kommunikation och stöd för fortsatta utvecklingsarbete. 3. Tillgängliga utbildningsinsatser/kunskapsstöd/metodstöd I primärvårdens kunskapsstöd Östgöta-Fakta finns ett eget avsnitt om suicidnära patienter. Det innehåller riktlinjer, rutiner och samtalsstöd. Vårdprogrammet för suicidprevention för vuxna har reviderats. En webb-sida Suicidprevention i Östergötland finns på vårdgivarwebben med information, rutiner, riktlinjer, e-utbildning och länkar till olika aktör och intresseorganisationer. E-utbildningen SPiSS (Suicidprevention i svensk sjukvård) finns tillgänglig på webbsidan. Den är öppen såväl för alla medarbetare inom Regionen och för externa vårdgivare, ambulans-organisationerna, kommunernas medarbetare, räddningstjänst, polisen och SOS alarm. SPiSS finns tillgänglig hela år Konkreta förslag på fortsatta utbildningsinsatser finns inom ramen för analys och handlingsplan Östergötland 2016, stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting. Handlingsplanen är fastställd av LGVO Följande utbildningsinsatser har genomförts: Seminariedag med professor Jan Beskow kring nya förklaringsmodeller metoder för suicidalitet och behandling efter suicidförsök. Ett 100-tal medarbetare från specialistpsykiatrin och samtalsbehandlare från primärvård deltog. Fortbildningsdag för blå-ljusorganisationerna avseende samverkanslarmen vid hot om suicid Cirka 30 deltagare med uppdrag att vara handledare inom respektive organisation deltog. E-utbildningen SPiSS finns tillgänglig och till och med den 13 december har 146 medarbetare från Region Östergötland registrerar sig i utbildningen. 55 av dessa har slutfört alla fyra delkurser. Från de externa aktörerna med behörighet till SPiSS har 108 deltagare registrerat sig och 43 slutfört hela utbildningen. Tre medarbetare från Östergötland har deltagit i den av SKL anordnade utbildningen till instruktörer i första hjälpen till psykisk hälsa - inriktning äldre. LGVO har fattat beslut om att genomföra två uppdragsutbildningar för instruktörer i Första hjälpen till psykisk hälsa under hösten Instruktörerna kommer att få behörighet att hålla kurser i de tre olika inriktningarna; barn och unga, vuxna och äldre. Fortsatt plan för implementering tas fram inom ramen för de befintliga samverkansarenorna i länet 11 (19)

12 En mängd informations- och utbildningstillfällen har genomförts till olika målgrupper, några av dessa tillsammans med representanter från SPES. Exempel på aktiviteter: Info på planeringsdag för 1177-vårdguiden Info till arbetsgrupper och ledningsgrupper inom Regionen och kommunerna Info på samverkansarenor i respektive länsdel och på politiska arenor Analys av Lex Maria ärenden avseende suicid 2014och återkoppling till chefläkare/chefsjuksköterskor Info till krisstödsgruppen i centrala länsdelen Deltagande på SSVO konferens Den sårbara familjen Utbildningar på Kriminalvårdsstyrelsen Utbildning för SPES, telefonjourens medarbetare och kontaktpersoner Brukar- och medborgarkväll i Åtvidabergs kommun Psykiatrisk vecka i Norrköping Psykiatrins dag i Motala Aktivitet under suicidpreventiva dagen 10/9 i samverkan med SPES, svenska kyrkan, Norrköpingskommun och Region Östergötland Nätverk för regionala samordnare har bildats Samverkan kring utbildning med polisens förhandlarkoordinator i region öst 4. Fungerade och känd webbplats för kunskapsspridning Sedan september 2016 finns en webbplats om suicidprevention på Regionens vårdgivarwebb. Där finns kunskapsstöd och rutindokument, länk till e-utbildning, informationsmaterial för nedladdning och länkar till nationella aktörer och intresseorganisationer. Information om webbplatsen har gått ut i befintliga samverkansarenor i länsdelarna och via nätverk. 5. Säkerställt specialiserat stöd till närstående och anhöriga i samband med suicid. Vid möte den 12 december 2016 har hälso-och sjukvårdsnämnden fattat beslut om att i 2018 års överenskommelser med verksamheterna inarbeta uppdrag att bygga upp vuxentraumateam eller motsvarande funktion, samt att därvid beakta lokala förutsättningar och samarbetspartners. Beslutetsunderlaget återfinns i rapporten Behov av och möjligheter till vuxentraumateam eller motsvarande, dnr HSN De flesta synpunkter som inhämtats för underlaget tydde på att behoven av insatser för vuxna personer som drabbas av traumatiska händelser inte tillgodoses i tillräcklig omfattning. Hur sådana insatser på bästa sätt ska organiseras samt med vilka samarbetspartners arbetet bör bedrivas ingår i det framtida arbetet. 6. Påbörjad utveckling av metoder/system för att följa och analysera utvecklingen av suicid samt preciserade indikatorer för uppföljning avseende effektmål Det krävs fortsatt utvecklingsarbete kring indikatorer och uppföljning. Detta arbete bör ha kopplingar till det nationella arbete som Folkhälsomyndigheten ansvarar för (19)

13 Varje samhällsaktör gör sin egen uppföljning av insatser, men för effektiva suicidpreventiva insatser regionalt och lokalt skulle aktuell data från flera aktörer behöva analyseras gemensamt. Det gäller exempelvis uppgifter från polis, SOS alarm, räddningstjänst samt från hälso- och sjukvården och kommunerna. Uppgifter om dödsintyg, beställningar av rättsmedicinska utredningar och Lex Maria anmälningar kan också utgöra pusselbitar. I nuläget finns inget gemensamt forum i länet med mandat eller befogenhet att arbeta med den typen av uppföljning och gemensamt utvecklingsarbete. För att kunna möta behoven hos de som arbetar med suicidprevention pågår diskussioner på nationell nivå om alternativa sätt att presentera statistik, t.ex. genom att se om och i så fall hur Folkhälsomyndigheten kan få och rapportera in data från olika register snabbare och se hur befintliga verktyg för visualisering, till exempel Folkhälsostudio kan användas på ett ändamålsenligt sätt. (6) 3.2 Tidsplan kontra utfall Arbetet har följt den föreslagna tidsplan som angavs i uppdragsplanenen. Med regional handlingsplan menas i detta sammanhang handlingsplanen för det fortsatta utvecklingsarbetet inom ramen för Uppdrag psykisk hälsa (tidigare PRIO). Någon strategisk regional handlingsplan för flera samhällsaktörer har ej varit möjlig att ta fram. Aktivitet/ milstolpe Identifiering av berörda nyckelaktörer och pågående aktiviteter Leverans jan 2016 Framtagen aktivitetsplan för 2016 jan 2016 Beslutsunderlag för regional handlingsplan (PRIO) nov Kostnader Beslutad budget avseende kostnad för samordnare gällande tiden till har hållits. De ekonomiska ramarna i övrigt för uppdraget har justerats i samråd med uppdragsgivaren under arbetets gång, exempelvis i samband med att beslut om utbildningssatsningar fattas. Respektive annan huvudman/myndighet har ansvarat för den egna verksamhetens kostnader som uppkommit inom ramen för uppdraget. Representant från SPES har ersatts enligt beslut i HSN (HSN ) om ersättning vid patient/närståendemedverkan (19)

14 4 Erfarenheter av arbetet Det regionala uppdraget: Uppdraget har varit både omfattande och komplext. Suicidprevention inbegriper många perspektiv som dessutom inte alltid är förenliga. Självmord och suicid är fortfarande stigmatiserande och omgärdat av många myter. Det blev inledningsvis uppenbart att myter som det går aldrig att hindra en person som har bestämt sig och samtal om självmord kan väcka den björn som sover fanns kvar, både inom hälso- och sjukvård och inom socialtjänst. Behovet av kunskap om suicidalitet och utbildning kring förebyggande insatser blev tydligt. Delvis har arbetet med uppdraget legat vid sidan av ordinarie strukturer, utan tillhörighet i någon specifik organisation eller verksamhet. Just detta har inneburit ett behov av att söka bollplank och samverkansparter i olika sammanhang. Genom att använda tidigare nätverk och kontakter har det i många fall lett till nya konstellationer. Inte minst har det utvecklats ett nära samarbete med SPES; Riksföreningen för suicidprevention och efterlevandes stöd. Tillsammans med den regionala samordnaren i Jönköpings län som arbetat länge med suicidpreventiva frågor, togs initiativ att bilda ett informellt närverk för personer med motsvarande uppdrag i sjukvårdsregionen och i landet. Samordnargruppen har fått en viktig funktion för deltagarna när det gäller gemensamma frågor, men har även varit betydelsefullt i förhållande till det utvecklingsarbete kring suicidprevention som bedrivs på nationell nivå. Efterhand som deltagare från flera landsting anslutit fanns det behov av att diskutera och formalisera uppdraget som regional samordnare, vilket också ligger i den struktur för kunskapsbaserad suicidprevention som Folkhälsomyndigheten föreslagit. Även tjänstemän från Folkhälsomyndigheten har deltagit vid samordnargruppens möten, men har hittills inte haft i sitt uppdrag att bidra till att samordna den regionala nivån. De flesta landsting/regioner har nu en utsedd funktion som regional samordnare. SKL erbjuder en webb-arbetsplats för gemensam kommunikation och stöd för fortsatta utvecklingsarbete och vid det senaste mötet deltog även de ideella organisationerna SPES, Suicid Zero och MIND. Förändrat synsätt på suicidalitet och suicidprevention: Det är lätt att av tradition utgå från en psykiatrisk förklaringsmodell när det gäller suicidalitet och omhändertagandet av suicidnära personer. Även förebyggande åtgärder har därmed till stor del förknippats med den specialiserade psykiatrin, och med redan identifierade och berörda individer och grupper. Det förändrade synsätt på suicidalitet som numera blir allt mer accepterat och vanligt, innebär en förklaringsmodell där suicid ses som psykologiska olycksfall och bygger på samma principer som uppkomsten av fysiska olyckshändelser och tillbud (19)

15 Det medför att ett systemperspektiv behövs för att förstå bakomliggande orsaker och därmed kunna verka för effektiva och robusta förebyggande åtgärder. Varje suicid är en enorm tragedi för individen och anhöriga, men det gäller också att se det oacceptabla i att cirka 50 dödsfall årligen har inträffat i länet utan en samlad analys och handlingsplan med gemensamma åtgärder för att med alla till buds samlade medel arbeta förebyggande. Även om fokus för uppdraget innebär att specifikt förebygga och förhindra självmord bygger en stor del av arbetet på att verka för såväl sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande insatser som rör området psykisk hälsa. De åtgärdsområden som anges i det nationella handlings-programmet för suicidprevention har också en mycket bredare ansats. Dessa stämmer väl överens med Östgötamodellen för jämlik hälsa- ett samspel mellan individ, miljö och samhälle och de övergripande rekommendationer som anges där. Den enskilt största effekten av uppdraget är att självmord/suicid i högre grad än tidigare blivit talbart, något som det går att prata om. Det är inte farligt att tala om självmord, det väcker inte den björn som sover. Intresset för att arbeta förebyggande genom bland annat att tidigt identifiera personer i riskzonen för suicid har ökat betydligt från många verksamheter inom och utanför Region Östergötland. Efter sommaren 2016 har efterfrågan på information och utbildning ökat såväl inom hälso- och sjukvård och från socialtjänst. Vad har underlättat alternativt försvårat? Det har varit en stor förmån att ha tid och möjlighet att fokusera helt på området suicidprevention och att i uppdraget från HSN ha mandat och befogenhet att ta de kontakter som varit viktiga och att föreslå fortsatta åtgärder. Generellt har det varit svårt att hitta formella ägare till olika frågeställningar som går över myndighetsgränserna. Även om intresse och engagemang i stunden varit stort för suicidpreventiva frågor är området komplext och kräver nya strukturer för samverkan som inte funnit sina former ännu. Att ha tillgång till ett brett nätverk såväl internt i Regionen och externt med samverkansparter och andra kontakter har underlättat som ingång till nya grupper och olika sammanhang. Det har varit naturligt att ingå i PRIO-nätverket och att suicidprevention i fortsättningen ligger som ett av fokusområdena i handlingsplanen för Uppdrag psykisk hälsa som LGVO beslutat om. I sociala medier har ideella organisationer som Mind och Suicid Zero betytt mycket för att bilda opinion och bryta stigmatisering. Flera kända personer har berättat i massmedia om hur man hittat vägar att gå vidare efter suicidförsök. Det ger också stöd till visionen att ingen ska behöva hamna i en situation där självmord upplevs vara enda utvägen. Det nationella arbetet kring psykisk hälsa och suicidprevention ger incitament för att fortsätta utveckla det regionala och lokala arbetet (19)

16 4.1 Förslag till förbättringar och rekommendationer För att nå målet om att varaktigt minska antalet suicid och suicidförsök i Östergötland krävs ett långsiktigt arbete som både integreras i pågående folkhälsoarbete och samhällsplanering, men som också adresseras som särskilt fokusområden i olika sammanhang. Rekommendationer för fortsatt utveckling av suicidprevention i Östergötland: Funktionen som Regional samordnare behöver formaliseras. Östergötland ska fortsatt vara representerat i samverkansgruppen för regionala samordnare. Suicidprevention bör tydliggöras som särskilt utvecklingsområde inom folkhälsoarbetet. Psykisk hälsa bör ingå i Region Östergötlands hälsoprocessområde; utöver kost, fysisk aktivitet, alkohol och tobak. Östergötland bör ha representation i HFS-nätverkets temagrupp för psykisk hälsa. Suicidprevention bör lyftas in som ett fokusområde inom patientsäkerhet utifrån att förebygga vårdskador. Fortsatt implementering av åtgärder och aktiviteter enligt handlingsplanen för Uppdrag psykisk hälsa 5 Referenser 1. Preventing suicide: A global imperative: World Health organization; Report No Förslag till nationellt program för suicidprevention befolkningsinriktade strategier och åtgärdsförslag. Socialstyrelsen Struktur för kunskapsbaseradsuicidprevention - ett förslag till samordnad statlig kunskapsstyrning för lokalt och regionalt suicidförebyggande arbete. Folkhälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten. suicidprevention.se Hämtad från: 5. Mind-index Föreningen Mind:s webbsida Hämtad från: (19)

17 Bilaga 1 Uppföljning av effektmål I nuläget är det svårt att på följa utvecklingen av självmord i närtid. Det beror till stor del på lång fördröjning för att få fram tillgänglig data kring inträffade suicid. Uppgifter från Socialstyrelsens dödsorsaksregister ligger till grund för uppföljning och analys men dessa uppgifter finns tillgängliga först i slutet av augusti månad efterföljande år. Det innebär att de senaste uppgifterna som finns tillgängliga i februari 2017 avser år Beträffande suicidförsök är det ännu mer begränsad möjlighet att få fram underlag för att beskriva förekomst och göra uppföljningar. Enbart suicidförsök som resulterat i inläggning i heldygnsvård rapporteras och i många fall kommer individen inte ens in till sjukvård efter ett suicidförsök alternativt behandlas enbart i öppenvård eller vid besök på akutmottagningar. Möjlighet att följa utvecklingen av självmord i närtid, både lokalt och regionalt, behöver förbättras. Folkhälsomyndigheten som har det nationella uppdraget för samordning, uppföljning och kunskapsframtagning när det gäller suicidprevention har initierat samverkan mellan berörda myndigheter och aktörer på nationell nivå för att komma vidare kring hur uppföljning kan utvecklas. Nedan redovisas några förslag till mått som kan följas över tid och resultatet för Östergötland. Suicidtalet har minskat med minst en tredjedel till år 2020 (jmf WHO) Enligt Socialstyrelsens databas har dödstalet avseende suicid för Östergötland (antal självmord per invånare över 15 år) minskat från 12,5 självmord per invånare 2014 till 7,66 år 2015, vilket är det lägsta antalet döda i suicid sedan Det är en mycket positiv utveckling, men det kvarstår att följa om det är en varaktig minskning av antalet suicid eller om det är variationer mellan olika år. Det innebär dock fortfarende mer än 30 suicid i länet, vilket starkt motiverar för att det långsiktiga målet måste vara att ingen ska behöva dö i suicid. Mind-index för Östergötland visar en ökande trend varje år (1,7 för åren ) De senast publicerade uppgifterna för Mind-index gäller mätningen 2015 (5). (figur 6). Mind-index består av två indikatorer med samma vikt. Självmordstalet, dvs. antalet självmord per invånare, samt talet för den självskattade hälsan i respektive län. Självmordstalet är hämtad från Socialstyrelsens statistikdatabas för dödsorsaker och omfattar både säkra och osäkra suicid för åldersgruppen år. Medelvärdet för fyra år (åren ) används varför självmordstalet skiljer sig från de uppgifter som redovisas på årsbasis. Den andra variabeln i Mind-index baseras på resultat från en enkätfråga hämtad från Nationella Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor (19)

18 Enkätfrågan lyder Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Andelen som svarat mycket bra och bra har summerats och andelen per län utgör variabeln självskattad hälsa. Figur 6. Mind-Index från 2015 Andel patienter som har en dokumentation under sökord suicidalitet/självdestruktivitet i Cosmic visar en ökande trend. Att på ett strukturerat sätt fråga patienter om suicidalitet är bästa sättet att tidigt identifiera om någon har tankar och planer på att ta sitt liv. Det kan vara ett mått på följsamhet till såväl vårdprogram och rutiner i Östgöta-Fakta vilket i sin tur det ger ökad möjlighet att kunna erbjuda relevanta behandlingsinsatser. Uppföljningen i CI-rapporten avser antal unika patienter, inte andel. De sökord som är med i resultatet är: Suicidtankar Suicidrisk/försök Suicidrisk Suicidalitet/självdestruktivitet 2013 hade 8563 unika individer en dokumentation i Cosmic under sökord suicidalitet/ självdestruktivitet. Varje år därefter har antalet ökat, och 2016 hade unika individer dokumentation under dessa sökord. (figur 7). Jämförelsen avser 1/1-9/12 respektive år (för att få med uppgifter från 2016) Även uppgifter från privata vårdgivare ingår i resultatet (19)

19 Resultatet ger en indikation om att allt flera enheter uppmärksammar suicidalitet för varje år. Det finns dock fortfarande verksamheter där det borde vara adekvat att tidigt identifiera personer i riskzonen för suicid och där det i nuläget endast är enstaka unika individer har en dokumentation avseende suicidalitet Antal unika individer som har en journalanteckning med sökord angående suicidalitet Män Kvinnor Totalt Figur 7. Antal unika individer med sökord suicidalitet/självdestruktivitet i Cosmic. Andel patienter som efter suicidförsök följs upp i minst ett år har ökar (osäker uppföljning kring suicidförsök i nuläget) Måttet har hittills inte gått att följa. Andel medarbetare som genomfört utbildningen SPISS (suicidprevention i svensk sjukvård) ska öka E-utbildningen SPISS finns tillgänglig i kompentensportalen sedan den 1 september Utbildningen som tagits fram av Region Skåne, består av fyra delkurser där varje del avslutas med ett kunskapstest. Därefter får medarbetaren kursen i sin helhet godkänd i kompetensportalen. Till och med den 13 december har 146 medarbetare från Region Östergötland registrerar sig i utbildningen. 55 av dessa har slutfört alla fyra delkurser. Från de externa aktörerna med behörighet till SPiSS har 108 deltagare registrerat sig och 43 slutfört hela utbildningen. Flera verksamheter både inom Regionen och externt har utbildningen i sin verksamhetsplan under Det är därefter oklart om SPiSS-utbildningen kommer finnas kvar då Region Skånes avtal med företaget som har plattformen går ut. Behovet av webbutbildning gällande suicidprevention har påtalats till nationella forum (19)