Vindkraftprojektet Borgvattnet Protokoll från samrådsmöte i Borgvattnet, den 14 november 2012

Transkript

1 JP VIND AB Vindkraftprojektet Borgvattnet Protokoll från samrådsmöte i Borgvattnet, den 14 november 2012 Inbjudan Inbjudan till samrådsmöte (enligt miljöbalken 6 kap 4 ) har offentliggjorts genom annonsering i Östersunds-Posten och Länstidningen den samt genom lokal affischering. Ett 30-tal av JP Vind kända regionala och lokala remissinstanser (föreningar, näringsidkare m m) samt Ragunda och Strömsunds kommuner och Länsstyrelsen har också inbjudits till samrådsmötet per post eller . Deltagare I mötet deltar totalt drygt 30 personer; en förteckning över mötesdeltagare (som valt att skriva in sig på den framlagda deltagarlistan) redovisas i Bilaga 1. Från JP Vinds sida medverkar Gabriel Duveskog (vd) och Björn Halle (projektledare) samt Leif Backlund (Faveo) och Eric Paulsson och Gunnar Paulsson (Vindkraft-Gruppen). Inledning Gabriel Duveskog inleder mötet med att hälsa välkommen samt omnämna de viktigaste händelserna i vindkraftprojektet Borgvattnets utveckling sedan informationsmötet i oktober Som bakgrund till JP Vinds engagemang i projektet och dess utveckling redogör Gabriel Duveskog för: JP Vinds affärsidé, som består i att bedriva vindkraftutveckling samt att, i samarbete med sina moderbolag, äga och förvalta vindkraftparker, moderbolagens, Jämtkrafts och Persson Invests, affärsinriktning och intresse av att aktivt delta i den pågående omställningen till en ökad andel förnyelsebar energiproduktion, nyligen fattade beslut om investeringar i vindkraft i Jämtlands län av aktörer såsom Statkraft SCA Vind AB, Jämtkraft i samarbete med Skanska, samt IKEA, sammansättningen av projektgruppen som ansvarar för arbetet med systerprojekten Borgvattnets och Skyttmons utveckling. JP VIND AB / VINDKRAFT-GRUPPEN / sid 1(7)

2 Projektet Historisk utveckling Eric Paulsson, Vindkraft-Gruppen, redogör för Borgvattnet-projektets historik: initiativet till projektet kommer från en av markägarna som kontaktat Vindkraft-Gruppen för att utreda möjligheterna till vindkraftetablering på sin fastighet; ungefär samtidigt presenterar Ragunda kommun ett förslag till översiktsplan, i vilken samma område öronmärkts för vindkraft; med anledning härav kontaktar Vindkraft-Gruppen övriga markägare i området, inkl SCA, i syfte att ingå nyttjanderättsavtal för vindkraftprojektering på deras fastigheter; under hösten 2010 tar JP Vind över projektet. Aktuell omfattning Enligt Gabriel Duveskog omfattar projektet i dagsläget ca 30 potentiella vindkraftverk i Ragunda kommun. Lokalt värdeskapande Borgvattnet-projektets realisering kan förväntas bidra till lokalt värdeskapande i följande avseenden: för vindkraftverkens drift behövs kommunikationsmöjligheter via bredband som JP Vind gärna ställer den berörda bygden till förfogande, från vindparkens intäkter kommer en bygdepeng att utbetalas, vilket kommer att innebära nya möjligheter att stödja bygdens utveckling, med hänvisning till erfarenheterna från Havsnäs-parken förväntas Borgvattnet-parken under projekt- och byggfasen ge upphov till totalt ca 600 årsarbeten, varav 150 i regionen; härtill kommer ca 20 personer löpande under 20 år, när parken realiseras kommer kommuner, allmänhet och lokala företag i Jämtlands län att erbjudas möjlighet till delägande i parken. Nätanslutning I JP Vinds huvudscenario kommer Borgvattnet-parken att anslutas till stamnätet i Storfinnforsen. Anslutningen planeras av E.ON Elnät i samverkan med samtliga vindkraftprojektörer i regionen. Utredningar För att utreda det aktuella markområdets lämplighet för vindkraftetablering har, förutom lokala vindmätningar, ett flertal utredningar påbörjats och delvis slutförts under sista halvåret. Enligt Björn Halle omfattar dessa: JP VIND AB / VINDKRAFT-GRUPPEN / sid 2(7)

3 inventeringar av diverse naturvärden samt förekomsten av fåglar, inklusive rovfåglar, kulturhistoriska lämningar m m, tillfartsvägarna till vindkraftverken samt behovet av att upprusta anslutningsvägen till Borgvattnet-parken, förutsättningarna att nyttja lokala bergtäkter för att minimera transportbehovet samt möjliggöra en rationell byggnation av vindparken, en fördjupad analys av vindparkens konsekvenser för rennäringen, främst med hänsyn till samebyarna Jijnjevaerie och Raedtievaerie, en landskapsanalys, i vilken vindparkens synbarhet och dess påverkan på landskapsbilden utretts med hjälp av fotomontage och simuleringar, beräkningar av vindparkens ljud- och skuggpåverkan av närliggande bostäder med utgångspunkt från aktuella gränsvärden. Hinderbelysning Enligt Björn Halle avser JP Vind att söka tillstånd för en s k händelsestyrd hinderbelysning. Denna gör det möjligt att vindparkens hinderbelysningen enbart tänds när flygplan kommer i dess närhet. Kommande arbeten Gabriel Duveskog redogör för återstående arbeten avseende främst: bestämning av optimal turbinlayout; upprättande av ekonomiska kalkyler; genomförande av aviserad rennäringsanalys; sammanställning av de slutliga ansökningshandlingarna. JP Vind avser att till Länsstyrelsen inlämna en ansökan om miljötillstånd i början av Vindparkens bygg- och driftsstart planeras ske under 2014 respektive Tillståndsprocessen Leif Backlund, Faveo, redogör för arbetet med att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för vindparken, vilken är en central del av ansökningshandlingarna. Därefter beskriver han de huvudsakliga hållpunkterna i tillståndsprocessen innan ansökt tillstånd vunnit laga kraft. JP VIND AB / VINDKRAFT-GRUPPEN / sid 3(7)

4 Diskussion I den efterföljande diskussionen behandlas ett antal frågor från mötesdeltagarna avseende främst vindparkens miljöpåverkan, planerade vägarbeten, förväntad bygdepeng och bredbandsanslutning samt tillståndsprocessen. Miljöpåverkan Mötesdeltagarnas frågor: Hur nära bostäder får verken placeras? Hur upplevs ljudet från flera verk samtidigt, dvs det totala ljudet från parken? Kommer hinderbelysningen att vara på hela tiden? Verken lever i 25 år, vad händer därefter? Frågorna besvaras av Gabriel Duveskog genom att förtydliga vad som redan sagts i redovisningen av vindparkens miljöpåverkan. Avståndet mellan vindkraftverk och bostadsbebyggelse bestäms till stor del av att ljudnivån vid bostäder inte får överstiga 40 db(a). Gränsvärdet motsvaras av den ljudnivå som ett modernt kylskåp ger upphov till på en meters avstånd. Enligt Gabriel Duveskog upplevs ett vindkraftverks ljudemissioner inte som buller utan snarare som ett svischande ljud. Beträffande hinderbelysningen arbetar JP Vind för en lösning som innebär att belysningen enbart tänds vid relevanta händelser. För att säkerställa vindparkens avveckling och områdets återställande är ägaren skyldig att avsätta ca kr per verk. Med tanke på värdet av ett vindkraftverks ståltorn finns det idag ingen risk för att skrotade verk kommer att stå kvar. För att få en bättre uppfattningen om Borgvattnet-parkens ljudemissioner föreslår en av mötesdeltagarna en gemensam resa till en befintliga vindpark, där intresserade har möjligheten att själva uppleva ljudet från parken. Enligt Gabriel Duveskog kan JP Vind bidra med att arrangera resan. Vägarbeten Mötesdeltagarnas frågor: När vet vi mera om vägarbetena? Hur samarbetar de olika vindkraftprojektörerna i detta avseende? Enligt Gabriel Duveskog påbörjas arbetet med att förstärka vägnätet först efter det att tillstånd erhållits. Koordinationen av vägbyggnationer mellan de aktuella parkerna i regionen handhas av Transportstyrelsen. En av mötesdeltagarna poängterar ortsbefolkningens önskemål om att vägarbetena i regionen samordnas. JP VIND AB / VINDKRAFT-GRUPPEN / sid 4(7)

5 Bygdepeng Mötesdeltagarnas frågor: När ska vi diskutera storleken på bygdepengen? Vad baseras bygdepengen på? Vem bestämmer över fördelningen? Innan frågan om bygdepengens storlek kan besvaras, ser Gabriel Duveskog ett behov av bättre kunskap om Borgvattnet-parkens ekonomi. Bygdepengen beräknas normalt sett som en andel av parkens bruttointäkter. Med Mosskogen-projektet som exempel hänvisar Gabriel Duveskog till att bygdepengen kan avsättas redan dag 1, dvs vid parkens byggnation, med det kapitaliserade värdet av en beräknad årlig intäkt under parkens livslängd. Detta skulle göra det möjligt för den berörda bygden att göra både små och stora insatser. JP Vind önskar lägga fast syftet för bydgepengens förvaltning emedan lokala aktörer med kännedom om bygdens behov ska ha möjligheten att förädla dess användning, t ex inom ramen för en stiftelse. En av mötesdeltagarna understryker betydelsen av att bygdepengen ska komma den berörda bygden tillgodo och inte användas för att finansiera kommunal verksamhet. Bredband Mötesdeltagarnas frågor: När kan beslutet om bredband tas? Hur ser möjligheterna ut för ett samarbete med kommunen och övriga vindkraftprojektörer i bredbandsatsningen? Enligt Gabriel Duveskog kan ett beslut om att investera i bredband tas först efter det att vi konstaterat att Borgvattnet-parken har ekonomisk bärkraft samt att en lösning med samebyarna uppnåtts avseende rennäringen vilket är en större utmaning för JP Vind än vad det har varit för SCA Statkraft Vind AB. I övrigt utlovar Gabriel Duveskog att ta med Jämtkraft i dialogen med bredbandsexperten AXEG AB. Mötesdeltagarnas engagemang kring temat bredband kommer till uttryck i följande uttalanden: Det är viktigt att slang för bredband läggs ned i samband med att vägarna byggs. Av säkerhetsskäl måste bredbandet finnas tillgängligt innan parken byggs. Bredbandet är viktigt för den lokala näringsverksamheten och för att våra ungdomar ska stanna kvar i bygden. Tillståndsprocessen Mötesdeltagarnas frågor: Hur kan kommunen använda sitt veto? Hur lång tid tar behandling av en eventuell överklagan till Miljödomstolen? JP VIND AB / VINDKRAFT-GRUPPEN / sid 5(7)

6 Enligt Gabriel Duveskog kan kommunen anväda sitt veto i sin funktion som remissinstans. Normalt tar tillståndsprocessen minst ett halvår. Om Länsstyrelsens beslut överklagas till Miljödomstolen tillkommer 6 12 månader. Enligt Gabriel Duveskog ligger utmaningen i att hitta en ömsesidigt godtagbar form av samexistens med de berörda samebyarna. Protokollförare Gunnar Paulsson Justering Under perioden för samrådsprocessen har, från allmänhetens sida, följande synpunkter inkommit från Anna Göransson (Borgänge 126, Stugun) i ett brev daterat , där hon är negativ till en utbyggnad av vindparker: Vindkraftverken kommer att stå nära bebyggelse där bullret från verken kommer att höras... när man bor i ett avskalat skogsområde. Projektören ska ta hänsyn till djur och natur. Vindparkerna ska byggas där det behövs el; här uppe i Jämtland har vi el-överskott. JP VIND AB / VINDKRAFT-GRUPPEN / sid 6(7)

7 Bilaga 1: Deltagare i samrådsmötet (enligt deltagarlista) Namn Adress Organisation Andersson, Bernt Andersson, Gisela Andersson, Karl-Anders Blixt, Alf Blixt, Gunnel Blixt, Lars Brink, Mona Dahlén, Christina Eriksson, Jan-Erik Fagerlind, Leif Felton, Frank Holmgren, K-L Johansson, Thure Jonsson, Birgitta Jönsson, Margit Litzell, Börje Litzell, Eva Lundin, Gunilla Magnusson, Staffan Molin, Lars-Erik Nordin, Elving Olafsson, Harry Olsson, Gunnel Olsson, Kjell Rimmö, Malin Selling, Gunder Duveskog, Gabriel Halle, Björn Backlund, Leif Paulsson, Eric Paulsson, Gunnar Björkvattnet, Ramsele Borgvattnet 707, Stugun Borgvattnet 707, Stugun Strömnäs 119, Stugun Fullsjön 130, Stugun Fullsjön 249, Stugun Björkhöjden 102, Stugun Strömnäs 119, Stugun Borgvattnet 324, Stugun Borgvattnet 337, Stugun Borgvattnet 242, Stugun Borgvattnet 356, Stugun Borgvattnet 356, Stugun Lungsjön, Ramsele Lungsjön, Ramsele Borgvattnet 704, Stugun Borgvattnet 321, Stugun Borgvattnet 321, Stugun Borgvattnet 139, Stugun Borgvattnet 709, Stugun JP Vind JP Vind Faveo Vindkraft-Gruppen Vindkraft-Gruppen JP VIND AB / VINDKRAFT-GRUPPEN / sid 7(7)