Friska fläktar i Lungsjön

Transkript

1 Friska fläktar i Lungsjön Maria och Jürg Hug flyttade från schweiziska Bern till Lungsjön i Ångermanland i somras. Varför? Se själv, säger Jürg, slår ut med armarna och blickar ut över sjön och de solstänkta bergen. Maria och Jürg Hug har bytt Bern mot Lungsjön På höjderna syns också delar av vindparken Björkhöjden. - Vindkraften är en bra sak. Det behövs ren energi, säger Jürg. I Lungsjön, i gränstrakterna till Jämtland, har paret startat eget företag. De städar, snickrar, bedriver trädgårdsskötsel och målar hus. - Vi städar servicebyggnaderna åt Statkraft uppe i parkerna, berättar Maria. - Här kan vi leva ett annat liv än i Schweiz. Här finns plats och möjligheter för oss att rå oss själva, säger hon. Ett par förutsättningar för att bo och verka här är enligt Maria och Jürg mobiltäckning och bredband. - Dels för verksamheten men också för att skypa med släkten hemma i Schweiz. I Lungsjön hörs vindkraftssnurrorna inte nämnvärt, säger byborna. I grannbyn Västvattnet hörs de mer. Där har Birgitta och Roine Olsson fritidsboende. På själva Västvattennäset. - Ja, men vi ser det mer som att vi bor här och åker till Östersund för att jobba, säger Birgitta.

2 Birgitta Olsson med Västvattnet i bakgrunden Bland parkerna i området bebor de den fastighet som ligger närmast ett vindkraftverk, en dryg kilometer, och i flera riktningar syns verken och de hörs. - Det är ljud till och från. Vi bor, som man säger, i den förhärskande vindriktningen och verken står på höjderna mest väster om sjön. När det är vindstilla i byn kan det blåsa på höjderna och ljudet fortplantar sig ned till byn och hörs. - Men vi har en bra dialog med Statkraft som försöker minska problemen. Vi skriver in i deras ljudlogg när det låter, berättar Birgitta. SSVAB (Statkraft SCA Vind AB) hävdar inte att parkerna är ljudlösa, men att man uppfyller de lagkrav som ställs på verksamheten. Samtidigt har boende runt parker här och vid Mörttjärnsberget i Bräcke kommun störts, inte bara av ljudet från vingarna, utan även ett lågfrekvent ljud som härrör från själva generatorn. Dels har det handlat om själva intrimningen av verken, men också felaktig mjukvara som ska motverka de problemen. Nu menar bolaget att man i princip löst den problematiken och att det handlar om justeringar i de enskilda verken. - Vi kommer snart med en rapport om hur vi arbetat och vilka resultat vi nått, säger Ove Nordin som jobbar åt Statkraft och bor nästgårds i Borgvattnet. - Ja det är på gott och ont det här, säger Birgitta Olsson och berättar att vid sekelskiftet nittonhundra bodde här i Västvattnet 70 personer. För några år sedan var det bara en fastboende. Nu är de tre, plus oss. I Västvattnet liksom i andra byar ikring finns nu fiber här till följd av vindkraftutbyggnaden. - Uppkopplingen är bättre här än den vi har i Östersund, säger Birgitta. Och hon tycker att verken faktiskt är vackra, graciösa på något sätt. - Särskilt i solnedgången när de speglar det röda och rosa, säger Birgitta.

3 Det är Lungsjöns fritidsförening som arrangerar möte med bussfärd genom byar och vindkraftparker. Byarna finns i Sveriges mest vindkrafttäta område och besök görs i Rensjön, Myrdalen, Västvattnet och i Sörviken på Jämtlandssidan. 66 personer gjorde en rundtur i byar och parker Det här är gränstrakter, de höga bergen är vattendelare och har historiskt skiljt hemman från hemman, socken från socken, landskap från landskap och skiljer fortfarande kommuner och län. Administrativa gränser som mest ses som hinder av dem som bor här. Det finns många som vill göra sig till tolkar för småbyarna här. Nu ville de som faktiskt bor här ge sin syn. Staffan Magnusson och Gunilla Lundin är inte bara ihop, de sitter också i styrelsen för Lungsjöns fritidsförening. -Jag funderade allvarligt tidigare när barnen var små om det var någon mening att bo kvar här. Allt gick ju bakåt. Idag är jag optimist, säger Staffan som driver firma som skogsentreprenör. I Lägergården visar Gunilla bilder och berättar om bygden och föreningen. För de 66 tillresta, mest politiker och tjänstemän från hemmakommunen Sollefteå men också från Ragunda och Strömsund berättar de om vad vindkraften betytt för området: + Bättre vägar för persontransporter och skogsbruk. SSVAB och Trafikverket har satsat 24 miljoner kronor för ökad bärighet på väg 969. Väg 965 har rustats upp och asfalterats. Dessutom finns nu ett skogsbilvägnät på 20 mil. Just in time-leveranser av virke blir möjligt och ökar uttag och pris från skogen. + Lägergården/Camp Lungsjön renoverad för 2,7 miljoner kronor med entreprenörer från området. Nytt produktionskök. Här har tio personer arbetat under tre år.

4 + Fibernät som gynnar boende och näring i området. Runt 50 nya kunder till Sollefteå stadsnät. Lokala entreprenörer har gjort jobbet. + För kommunen har vindkraftsutbyggnaden bland annat betytt intäkter för bygglov, sophämtning, vatten och avlopp samt uthyrning av hyreslägenheter i Ramsele. Privata hus och lägenheter har också hyrts ut personer har flyttat in de senaste åren till närområdet som idag befolkningsmässigt består av 90 personer varav fem skolbarn. En 20-procentig ökning. + Ökad handel i området har gett bättre service till de närboende. Staffan Magnusson och Gunilla Lundin berättade om vad vindkraften betytt för Lungsjön På bussen är Mats-Ola Westin och Ove Nordin, båda från Statkraft, guider. Men även arrangörer och bybor lägger sig lägligt i. Vi får höra att 25 tekniker jobbar i området och att de blir 37 som har sin utkomst här om man lägger till väghållning, elarbeten och fastighetsskötsel. Vägvisarna pekar ut var tekniker flyttat in. Byfolk på sätet bredvid pekar ut vilka hus som varit uthyrda under byggtiden och hur slantar därmed trillat in till en delvis öde bygd. När vi närmar oss Sörviken berättar Marian Stranne ut i vilka gårdar som folk flyttat in och vilka som hyrt ut. Själv har hon drivit Camp Siemens i Görvik för vindkraftsrallarna i fyra år och förmedlat privatboenden. 17 nationaliteter har hon hyst i byn med drygt 50 fastboende. Där växthus för tomater och gurka fordom stod har åtta personer haft sin försörjning. I just Sörviken har Bosse Schröder hyrt ut boenden till NCC. Han konstaterade för ett par år sedan att: - Så här mycket folk har inte varit i rörelse här sedan talen när de stora timmerdrivningarna skedde och flottningslederna byggdes. Nu handlar det om vindkraften och bygget av kraftledningar.

5 Längs slingriga vägar i parkerna Ögonfägnaden och Björkhöjden blir allt än mer konkret. Här har 6,5 miljarder kronor investerats i, nåja, obygden. Det är kallt, det är snö och solen skiner. Och det blåser ganska lite. När vi stannar bussarna vid några verk med utsikt över just Västvattnet så är det lika svårt för resenärerna att vara blickstilla som att höra något från verken. Men vi får veta att de kan föra annat väsen när vindarna är annorlunda. Nästa stopp blir vid servicebyggnaden i Björkvattnet. Här utgår teknikerna ifrån, här övervakas produktionen vid skärmarna. Teknikerna bor inom en radie av tio mil och några har flyttat in i byarna i närheten. - Kan vi säga nej till det här, frågar Staffan Magnusson en smula retoriskt i bussmikrofonen. Egentligen handlar turen och diskussionen om framtiden och dess möjligheter. SSVAB har nämligen tillstånd att bygga lika mycket till i trakterna. Men för att lönsamhet ska uppstå behöver senaste teknik användas. Vilket betyder högre torn och vingar med större svepyta. Och färre turbiner för att få samma energiproduktion. Sollefteå kommun har sagt ok, medan Ragunda och Strömsund sagt nej till högre torn. SSVAB har bett miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Västernorrland vänta med beslut tills kommunerna har hunnit sätta sig in i frågan. Blir det ett negativt beslut säger bolaget att man inte kommer att bygga mer. Tillbaka på Lägergården i Lungsjön blir det lunch och tid för frågor och svar. Marian Stranne berättar om Camp Siemens i Görvik och Sören Björklund, som är vd för Arctic Wind Solutions, berättar hur företaget som erbjuder så kallade site-facility-tjänster vuxit från en till 35 anställda i vindkraftsutbyggnadens spår.

6 Christer Andersson från Vindkraftcentrum.se säger att SSVABs satsningar i trakten har engagerat 240 företag från Jämtland och Västernorrland, Dessutom: - Våra beräkningar visar att fortsatta investeringar från SSVABs sida skulle innebära 1000 årsanställningar under bygge och drift. Som i sin tur skulle betyda 200 miljoner i skatteintäkter till kommuner och landsting. Christer Andersson från Vindkraftcentrum.se - Kan vi verkligen säga nej till det här? Frågar Staffan Magnusson återigen de församlade politikerna och tjänstemännen.