Svar på frågor om Glesbygdens utveckling, Riksgränsenområdet

Transkript

1 Svar på frågor om Glesbygdens utveckling, Riksgränsenområdet Eftersom det blev lite tidsbrist har jag nu valt att fokusera på mitt område, Riksgränsen. Men trots att jag smalnade av, så har jag ändå inte riktigt hunnit med känner jag. Men det är ändå en start på något bra. Det behövs mer av sånt här! Och borde skickas ut till fler. Reaktionerna nedan kommer från vänner och bekanta som svarade på min fråga om hur vi kunde utveckla området här i Riksgränsen. Synpunkterna var ganska blandade, samt färre mot vad jag hade hoppats på. Men det är vanligt när det kommer till ämnen som dessa tror jag, det blir lite för stort att få frågan så rakt på. Enklare att komma på saker som saknas eller bör förbättras när de väl behövs, i stundens hetta. Jag kan också känna en slags misstro på att deras önskemål skulle infrias så att det ändå inte är någon idé att lyfta dem. Lite som att hoppet är slut. Och det känns oerhört tråkigt, den tror jag att vi måste få död på om vi ska väcka liv i bygden! Emma Graméus Katterjåkk

2 För att folk ska flytta in i naturen i stället för ut till stan, behövs fler inspirerande ambassadörer som du. Du är verkligen ett föredöme! Aktiva organisationer/människor som vill göra saker i naturen. Ex hiking, kayak, bergslättring, tura, skidåkning osv osv. Något som finns där, som inte finns i stan. Närheten med naturen, men samtidigt ett härligt socialt häng. OK, jag kanske är trist och knastertorr nu, men helt ärligt - vi skulle bli drastiskt fler uppe på den här kanten om det fanns bostäder att hyra eller tomter att köpa. Det är inte riktigt så enkelt som att "flytta in i naturen"...om vi nu talar om och begränsar oss till regionen mellan Abisko och Riksgränsen. Iofs, om man med flytta in i naturen menar tält eller jordkula...men ganska säkert finns det begränsande reglemente även här. Vad jag behöver för att flytta till glesbygden: Tänk Åre naturnära och långt till "stan" men ändå fungerande i sig själv, med ett torg och de "viktigaste" affärerna och tjänsterna som bank osv. Men viktigt är ju också barnomsorg o skola samt fritidsaktiviteter och idrotts för stora och små. Som något mitt emellan. Fast såklart svårt att skapa utan sån här turismaktivitet.. fast de flesta som bor här året om är företagare som långt ifrån alla försörjer sig på turism? Jag vill ha en Ica affär i Riksgränsen! Med postservice, ha ha.

3 fortsättning Facebook-kommentarer. Svårigheten här uppe just nu är att hitta boende till kollegor - situationen är att det åligger respektive arbetsgivare att ordna med husrum, annars är det inte möjligt att tacka ja till anställning. Det kan knappast vara privata företagares plikt att förse kommunens skattebetalarna med bostad, men ett indirekt måste - annars har man inga arbetstagare. Moment 22. Med fler möjligheter till oberoende bostad kommer även det sociala skyddsnätet att måsta anpassas efter invånarantalet. Det kostar pengar. Känns som att detta område snällt får vänta ut stadsflytt och ett par gruv-prospekteringar till innan det blir vår tur. Kul Emma! Jag tycker generellt att glesbygdsbor gnäller för mycket, det är trots allt frivilligt var man bosätter sig, men här är två saker du gärna får föra fram. 1.Det måste finnas nån slags acceptabel lägsta nivå på kulturutbud också för glesbygdsbor. Tidigare har det enda fysiska kulturutbudet från samhället som nått Riksgränsen varit bokbussen. Och den här hösten är den tyvärr borta. Känns riktigt surt att min dotter inte kan låna böcker därifrån. 2. Håller också med tidigare talare när det gäller bostäder och tomter. Här tycker jag att fast boende på orten ska kunna prioriteras i tomt- och bostadsköer. Det är ju toppen att kirunabor vill ha fritidsboende i Gränsen men den saken får aldrig prioroteras före de fast boende som det blev häromåret när Kommunen hyrde ut daghemmet som fritidsboende. Det är ju ganska mycket som borde göras men jag ska bara nämna några saker som jag tror skulle göra att fler skulle kunna tänka sig att satsa mer än ett par festår i Riksgränsen. För det första är det jätteviktigt att det finns möjlighet att hyra en bostad som inte är kopplad till arbetsgivaren. Då kan du t.ex.starta eget företag eller vad du nu vill göra. En egenföretagare och för den delen vi andra också, behöver en fungerande postservice i Gränsen. Man ska inte behöva vara en miljöbov i 8 mil bara för att hämta ett litet paket! Av liknande orsaker behöver vi också en bensinmack i Gränsen. Kanske man kan slänga in en bakomat också. Med dessa små förbättringar tror jag vi skulle få en fast och växande befolkning i by. Hur kan vi göra landsbygden attraktiv för alla? Hur attraherar vi alla till landsbygden? Området här är väldigt start anknytet med skidåkning. Och det känns som att det har stannat där. Skidåkning och skoter, men jag är övertygad om att det skulle kunna bli mycket mer än så. Sommartid tycker jag nästan att det här området är som vackrast, och långt in på hösten. Men då finns det inga som helst aktiviteter att erbjuda. Jag hade väldigt gärna sett att det startades någon äventyrsföretag som anordnade kajakuthyrning, vandringsturer och fallskärm m.m. Jag tror att det fanns för några år sedan, men då kanske marknaden inte var redo. Det tror jag den är nu. (Precis som det även efterfrågades bland mina vänners kommentarer) Aktiviteter i överhuvudtaget som inte är skidåkning har jag saknat länge, och inte bara sommartid. Har besök nu av min kusin, och det finns verkligen ingenting att göra. Visst att det är lågsäsong just nu, men vi kan inte ens ta oss in till Kiruna och kolla på gruvan eftersom det inte går några tåg som låter oss komma tillbaka. Samma gäller till Narvik. Och att åka in till stan och bo på hotell för att kunna göra aktiviteter, blir en alldeles för dyr utgift. Jag tror att många turister hade uppskattat att kunna ta sig runt och se området, och långt ifrån alla tar bilen upp. Jag skulle vilja påstå att de allra flesta lämnar bilen hemma. Så det hade gjort stor skillnad om tågtiderna blev fler, eller om det på något annat sätt gick att ordna. Fanns biluthyrning för något år sedan, men det finns inte kvar nu vad jag vet. Och eftersom närmsta bensinstation är flera mil bort, känns det inte som det mest miljövänliga alternativet. En annan sak som efterfrågades var kulturutbudet, det är väldigt lite som finns. Nästintill ingenting skulle jag vilja påstå. Jag har i många år varit frustrerad och ledsen över att det inte finns något som helst minne kvar av Sven Hörnell som länge hade sin ateljé i Riksgränsen. Varje sommar jag har jobbat har turister kommit nästan dagligen och frågat efter denna ateljé och hans bildspel. Trots det finns det inte ens ett vykort att köpa av honom? Och då är det turister från hela världen som

4 kommer och vill titta det finns verkligen en efterfrågan på något annat än skidåkningen men det blir ändå ingenting av det. Jag har även länge velat att det skulle finnas en riktig souvenirbutik, med hans fotografier och böcker blandat med andra souvernirer. Kanske med en cafédel. Men det finns inga lokaler där det skulle kunna genomföras. I allmänhet hade jag gärna sett att det fanns fler företagare och eldsjälar som startade egna företag då det nu känns som det enbart är ett enda stort företag som är ensam ägare över allt, vilket jag tror är på gott och ont. Området hade nog mått bra av fler småföretagare som får känna stolthet i att växa i sig. Och att känna sig behövda. Men samtidigt samarbeta ihop, hjälpas åt med sina olika expertiser. Något som jag tycker Åre har lyckats med väldigt bra, de som också från början var en skidort har lyckats hitta fler sidospår. Allt från kläder, till choklad, restauranger och lokala råvaror. Det finns allt, och alla hjälps åt. Men även på den punkten är möjligheterna små eftersom det är så ont om om lokaler och bostäder. Det saknas grundstenar för att de företagarna som faktiskt funderar på det ska vilja ta steget att flytta hit och bosätta sig. Hur kan vi attrahera människor utifrån till att vilja bo och verka på landsbygden? Hur kan vi marknadsföra landsbygden och dess möjligheter till alla? Först och främst tror jag det är viktigt att se till att de som bor här trivs som jag nämnde innan måste det vardliga funka. Och låta de känna att de har möjlighet att vara med och utveckla sitt område, likt det sättet jag får göra just nu. Även om det kanske inte bidrar till så mycket direkt, så ger det hopp om att det finns någon som lyssnar och vill utveckla då det ofta känns som tvärtom. Om de som bor här trivs, så kommer de prata gott om området - vilket leder till att fler blir nyfikna på att besöka stället. Vilket i sin tur kanske leder till att de provar på en säsong, blir kvar och får för sig att de vill vara med och utveckla orten. Det var nämligen så det började för mig. Men efter att ha gjort några säsonger så svalnar intresset om det inte finns möjligheter att fortsätta utvecklas, och det är då många flyttar. Sedan kanske de kommer upp på semester, men det är inte tillräckligt för att området ska växa tror jag. Det krävs mer. För om fler ska flytta in måste det finnas någonstans att bo, och att arbeta. Något som lockar mer än den fantastiska naturen. Vi kan inte leva bara på den. Och precis som det nämndes i Facebookkommentarererna så bör de inte vara kopplade till arbetsgivaren. Det är inte kul att hela tiden vara orolig för att behöva flytta om arbetet skulle ta slut. Så ska det inte behöva vara. Jag bor för närvarande i en lägenhet som är kopplat till mitt jobb, och jag vågar inte riktigt bo in mig eftersom jag inte vet hur länge jag har jobb och hur länge jag får bo kvar här. Det gör att jag konstant går och funderar på en nödlösning om det värsta skulle hända, även fast jag inte vill något hellre än att bo kvar här och få det här området att växa. Mitt enda alternativ om jag inte vill vara låst till arbetsgivaren är att köpa en husvagn (och stå i husvagnskö i en viss tid innan platsen är min) eller att köpa ett fritidshus. Och för att kunna köpa ett fritidshus måste jag ta ett lån, och för att bli beviljad ett lån måste jag ha en fast tjänst. Vilket är väldigt svårt att få på en säsongsort. Men det behövs nog mer också, för även om det skulle byggas fler lägenheter vet jag inte om byn helt plötsligt skulle blomma upp? Det behövs nog mer jobb, möjligheter för att driva eget så fler företag kommer hit och kan växa, skola, dagis för att kunna ha familj osv. Och vardagslivet sedan, bara en sån sak som att ta sig in till tandläkaren är ett projekt för mig eftersom det är så dålig kommunaltrafik. Samtidigt kommer inte kommunaltrafiken öka sina turer, om ingen mer än jag vill åka med. Det är en ond spiral. Men satan, vi ska få till det!

5 Hur kan vi bättre integrera människor på landsbygden? Vilka utmaningar och möjligheter finns det för integration på landsbygden? Hur kan vi säkerställa och bättre verka för jämställdhet på landsbygden? Hur skapar vi lika möjligheter för alla oavsett kön på landsbygden? Hur kan vi utveckla sociala nätverk på landsbygden till att inkludera alla? Både skapa nya och utveckla befintliga? Jag tror den stora utmaningen är att få oss på landsbygden att känna att det finns möjlighet att göra skillnad, att det finns någon som lyssnar på våra behov. Och att väcka en glöd hos oss. För det finns idéer, det bubblar av dem. Jag hör bra idéer dagligen från alla här i byn. Sedan är det också mycket gnäll, men jag skulle ändå vilja påstå att de flesta som bor här just nu verkligen vill bo kvar. De önskar att se en förändring, annars hade vi inte bosatt oss här. Intresset för det egna område finns verkligen här, det finns föreningar i hela området som visar på detta. Men jag vet inte hur steget därifrån sedan är. Det som faktiskt kan leda till utveckling. Det finns mycket vilja, men lite ekonomi. Och även om det finns vissa eldsjälar, så räcker inte alltid det heller. Energin mattas av när resultaten inte kommer tillräckligt snabbt. Eller när vissa får dra hela skeppet själva. Och det finns samtidigt en osäkerhet och inställning till att det ändå inte är någon idé. Det ligger som ett litet lock med dåligt självförtroende och puttrar. Men det finns mycket vilja under. Det måste fram! Och kanske mer samarbete mellan alla byar? Kiruna kommun i stort. Jag tror på lokala projekt, men samtidigt vara delaktig i globala evenemang för att få ett större perspektiv och nätverkande kring vad som händer i resten av världen. Utbytet av erfarenheter behövs nog (exempelvis AER). Vi måste få en chans att utvecklas här i glesbygden, även om Kiruna stad står inför stora förändringar så ska väl inte vi behöva känna att vi ska vänta tills dess? Bara att den känslan av att bli förbisedd tycker jag säger en hel del om att något måste göras. Jag tror inte på att göra Norrbotten eller Kiruna till ett nytt Stockholm, men jag tror att det bör tas fram en vision om vad vi vill stå för? Vad är egentligen vår identitet? Vilka potential har vårt område, och kan vi höja det än mer? Vilka ansvar bör vi ta? Är vi ambitiösa nog? Vilka hinder står vi inför? Vad kommer hända i framtiden? Vad vill vi ska ske? Vi måste försöka på varje plan utveckla, prova och testa för att förbättra. Och hålla dialogen aktiv! Inte bara på politisk nivå, utan hos alla i kommunen. Ett bra exempel på just kommunicering kring detta har jag återigen från Åre, där de har en egen Facebook-grupp som diskuterar byn's utveckling med fokus på just näringslivet. Något liknande bör startas här, en aktiv portal där många delar sina tankar och erfarenheter. Enkelt och smidigt. Dessutom borde vi få bort känslan att vi konkurrerar med varandra. I somras var det väldigt mycket diskussioner om att det byggdes en ny butik i Riksgränsen. Varför skulle inte vårt område kunna ha tre matbutiker, när små städer kan ha flera pizzerior nästan vägg i vägg utan att det blir något medialt kaos. Eller frisörer för den delen! Eller reklambyråer i Stockholm. Sillicon Valley uppstod inte när någon sa "Ett datorföretag här räcker!". Det kommer inte bli någon utveckling för hela vårt område om allt planeras på ett och samma ställe. Valmöjligheter är bra! Mer butiker ger mer jobb. Och varje ort här har sin egen styrka.

6 ÖVRIGA PUNKTER Vi pratar om hur vackert det är - men ingenting om hur det ska förbli så. Hur jobbar vi egentligen med grön tillväxt uppe i Norrbotten? Och i Kiruna kommun? Gör vi det? Och varför känner jag till så lite om det i så fall? Här i Riksgränsen är turismnäringen det största vi har, och jag känner en oerhörd stolthet för min lilla by. Men jag vet ingenting om hur vi ska hålla den grön? Vad är egentligen tankarna kring detta från kommunens håll, byborna och Riksgränsen själva? Jobbar vi aktivt med att försöka göra skoterkörandet mer miljövänligt? Liftarna, vad kan göras bättre där - kan de bli "gröna"? Varför använder vi inte solceller mer när vi har tillgång till sol nästan dygnet runt hela sommaren här uppe? Kan man använda sig av elbilar för att skjutsa besökarna mellan skidliftarna för att slippa åka hela vägen till Abisko för att tanka? Butikerna och transportfrågorna för att få hit varor, vad finns det för lösning där? Och malmtågen som passerar, hur mycket påverkar de? Det här är frågor som jag inte ens har reflekterat över tidigare, och det kändes som en helt ny värld öppnade sig! Klart att jag har haft liknande tankar, men nu vart det på ett helt annat plan. Och det här borde vara det självklara att djupdyka i om vi ska hålla vår vackra natur lika vacker framöver?? Jag tycker ett av våra gemensamma mål borde bli "Sveriges mest hållbara skidort.". Jag såg på Debatt nu i veckan där de just talade om glesbygden, och att ingen annanstans minskar boende på glesbygden som i Sverige. Där diskuterade de om mobiltäckning och osäkerheten för att nå fram till larmcentralen när något allvarligt händer. Alla var ense om att det såklart inte skulle behöva vara så, men jag kan känna igen mig i det även här. Även om vi inte har riktigt samma problem med att nå fram, så är det ändå en lång sträcka att ta sig för att få hjälp. Och då är det ändå inte helt säkert att hjälpen går att få i Kiruna eftersom mycket skärs ner. Det känns oerhört viktigt att kunna känna sig trygg. Olyckor händer även i glesbygden. Och precis som de sa under debatten så måste det gå att leva ett drägligt liv även om man väljer att bosätta sig utanför staden. De diskuterade även kollektivtrafiken, och om en tågstation i lilla Frykås som skulle stängas ner för att tid skulle sparas in mellan de stora stationerna. Där kan jag också känna igen mig. Jag bor för närvarande i den lilla byn Katterjåkk 2 km från Riksgränsen, och här finns det en tågstation. Men sist jag åkte hit så glömde lokföraren att stanna, så han fick backa tillbaka för att släppa av mig. Även om jag skrattade just då och kan tycka att det är lite charmigt, så är det ju samtidigt tråkigt att vara osäker på om tåget ska stanna nästa gång du står vid perrongen och väntar. Turister har blivit förbikörda både en och två gånger. Så ska det inte behöva vara. Dessutom skulle det vara bra om det fanns någonstans att boka och hämta ut biljetter, en automat som det finns på nästan alla andra stationer. Det hade förenklat otroligt mycket för utländska gäster då det inte finns någonstans att boka biljett på förutom Internet, och det är inte alltid de har möjlighet till det på samma sätt vi har med våra telefoner. Dessutom behövs det tydligare skyltning/information för busshållplats när det är ersättningsbuss i Riksgränsen. Och tydligare regler för hur busschauffören ska köra, vet inte hur många turister som missat denna för att vissa chaufförer inte kört upp till hotellet utan stannat vid viadukten. Ibland har det hänt att bussarna kört förbi Riksgränsen utan att stanna överhuvudtaget. Dessutom hade det varit bra om det gick fler bussar och tåg, om inte annat att de gick så att det finns möjlighet att spendera mer än 40 minuter i Narvik alternativt Kiruna innan man måste åka tillbaka som det är nu. I dagsläget är det en omöjlighet för mig att kunna ta mig in till Kiruna för att gå till tandläkaren själv eftersom jag inte har något körkort. Och busstiderna är inte heller något att prata om. (Men hörde idag att det tydligen går att boka buss? Men att jag måste ringa till länstrafiken? Varför har jag inte fått den informationen, och vart ringer jag? Om det stämmer så borde den informationen bli tydligare, för det hade jag inte någon aning om.)

7 Summa summarum så borde vi borde fokusera på att göra det så bra som möjligt för de som faktiskt vill åt just det som finns hos oss? Hela världens befolkning kan ju omöjligt vilja bo i storstäder, jag vägrar tro på det. Istället tycker jag vi ska satsa på att göra det attraktivt här, och visa att det faktiskt finns en sjukt rolig livsstil som väntar. Vi ska få dem som funderar, att faktiskt ta steget att flytta hit, och sedan ska de även känna att de gjorde rätt val! Det finns sätt att effektivisera vår region! Men vi måste börja med att bygga upp från grunden, med grundservice (post är verkligen något som saknas i Riksgränsen/Katterjåkk) och fungerande kommunikation. Sedan kommer nog resten att växa fram. Tack för mig! Emma Graméus grameus@gmail.com