ÖVERGRIPANDE KRAV 1 (18) Skapat av (namn och organisatorisk enhet) Dokument-ID Ärendenummer

Transkript

1 ÖVERGRIPANDE KRAV 1 (18) Skapat av (namn och organisatorisk enhet) Dokument-ID Ärendenummer Vedin Per, PRtu Ej klart Ej klart Fastställt av Dokumentdatum Version Chef VO Samhälle Dokumenttitel Tunnel Detta dokument ingår i Trafikverkets säkerhetsstyrningssystem för järnväg. Se särskilda regler för förvaltning av säkerhetstillstånd. Innehållsförteckning Syfte... 3 Omfattning... 3 Definitioner... 3 Förkortningar... 3 Kompetens Allmänna krav Verksamhetskrav Inspektion Tillåten trafiklast Miljö Allmänt Buller och vibrationer Luftkvalitet i tunneln Luftkvalitet i omgivningen Övrig omgivningspåverkan Säkerhet vid användning Skydd mot inläckning av vatten Riskanalys Livscykelkostnader Dokumentation Samverkan vid uppförande av en överdäckning Ny tunnel Generella utformningskrav Teknisk livslängd och beständighet Trafikförutsättningar Vägtunnlar Järnvägstunnlar Överdäckningar Utformning med hänsyn till exceptionella händelser Utformning med avseende på drift och underhåll Utformning med hänsyn till skydd mot inläckning av vatten och frysning Brandskydd i väg- och järnvägstunnlar Brandskydd Allmänt... 10

2 ÖVERGRIPANDE KRAV 2 (18) Brandmotstånd Skydd mot spridning av brand och brandgas Säkerhet i vägtunnlar Allmänt Underlättande av utrymning och räddningsinsats Säkerhet i järnvägstunnlar Allmänt Säkerhetsanalys Överdäckning, säkerhet vid användning Risk för allvarlig olycka... Fel! Bokmärket är inte definierat Händelsekedjor och olycksscenarion Bärförmåga, stadga och beständighet Allmänt Säkerhetsklass Utredningar av en bergkonstruktions förutsättningar Laster Last av omgivande jord, berg och vatten Trafiklast Lufttryck av passerande fordon Temperaturpåverkan Last av lossnande bergblock i bergtunnel Exceptionella händelser Allmänt Påkörning med fordon Oavsiktlig stöt Brand Explosion Overksam förankring Extrem blocklast Overksam grundvattensänkning Befintlig tunnel Kvalitetskrav Bärförmåga, stadga och beständighet Ändringslogg... 18

3 ÖVERGRIPANDE KRAV 3 (18) Syfte Övergripande krav tunnel är ett Trafikverksinternt dokument som anger Trafikverkets ambitionsnivå för området tunnel. Detta dokument ska aldrig åberopas i kontrakt. Dokumentet är en utgångspunkt till förvaltaren av krav och råd, och ett stöd vid prövning av dispenser från krav. Dispens från de övergripande kraven kan endast godkännas av Trafikverkets generaldirektör Omfattning Övergripande krav tunnel omfattar alla konstruktionstyper av tunnlar. Gällande lagstiftning och myndighetsföreskrifter gäller alltid. De upprepas därför inte i detta dokument. Definitioner Tunnel Överdäckning En för trafik anordnad passage som omges av berg, jord, vatten eller konstruktioner och som mynnar i dagen eller som förbinder utrymmen under mark med varandra eller med dagen. Överdäckning är en tunnel vars huvudsakliga uppgift är att göra det möjligt att uppföra byggnader eller markanläggningar ovanför trafikleden. Alla krav för tunnel gäller också för överdäckning om inte annat anges. Förkortningar TSD Tunnel Bilagan till Europeiska gemenskapernas kommissions beslut 2008/163/EG av den 20 december 2007 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet (TSD) avseende Säkerhet i järnvägstunnlar i det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg och höghastighetståg. Kompetens Chefen för verksamhetsområde Samhälle är ansvarig för att dessa övergripande krav införs och uppdateras.

4 ÖVERGRIPANDE KRAV 4 (18) 1 Allmänna krav Detta dokument anger krav för väg- och järnvägstunnlar. Om tunnelns längd är mindre än 100 m betraktas en betong- eller ståltunnel som en bro. För bergtunnlar och överdäckningar gäller kraven oavsett längd om inte annat anges.

5 ÖVERGRIPANDE KRAV 5 (18) 2 Verksamhetskrav 2.1 Inspektion Tunnlar ska inspekteras regelbundet och systematiskt för att trafikanternas krav på säkerhet och framkomlighet ska kunna uppfyllas. De som genomför inspektionen ska ha goda kunskaper om aktuell tunneltyp, byggmaterialens nedbrytningsförlopp, installationer samt ha erfarenhet av inspektionsarbete. Inspektionerna ska klargöra tunnlarnas fysiska och funktionella tillstånd samt ge underlag för planering och genomförande av åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa ställda krav på både kort och lång sikt. Resultatet av inspektionerna ska dokumenteras. Dokumentationen och planering av inspektioner bör ske i förvaltningssystemet BaTMan (Bridge and tunnel management). För järnvägstunnlar ska säkerhetsbesiktning utföras enligt BVF Säkerhetsbesiktning i fasta anläggningar. 2.2 Tillåten trafiklast För en tunnel som är utformad med fribärande konstruktion för trafiklast, d.v.s. att tunneltaket trafikeras, ska den tillåtna trafiklasten bestämmas med utgångspunkt från en bärighetsutredning och med hänsyn till konstruktionens tillstånd. Bärighetsutredningen för vägtrafiklast bör utföras enligt publikation 2009:61 MB bärighetsutredning av byggnadsverk Bärighetsberäkning av järnvägsbroar bör utföras enligt BVS Bärighetsberäkning av järnvägsbroar 2.3 Miljö Allmänt Utformning, byggande, drift och underhåll av en tunnel ska vara sådan att: miljöpåverkan och hälsorisker minimeras optimal energianvändning uppnås befintliga byggnadsverk i omgivningen inte skadas eller får störd funktion. Krav och restriktioner med hänsyn till eventuell miljödom skall beaktas Buller och vibrationer En tunnel eller överdäckning ska utformas och dimensioneras med hänsyn till förekommande bullerkällor och så att uppkomst och spridning av störande ljud begränsas. Utanför en tunnel ska buller från installationer i tunneln beaktas. Stomtransmitterat ljud från installationer i en tunnel till intilliggande byggnader ska beaktas.

6 ÖVERGRIPANDE KRAV 6 (18) Luftkvalitet i tunneln Luftkvaliteten i tunneln får inte vara besvärande för trafikanter eller personal. Halten kolmonoxid får vid olyckor inte överskrida sådana nivåer att det påverkar människors förmåga att på ett säkert sätt ta sig ut ur tunneln. Krav på tunnelluftens innehåll av kvävedioxid, NO 2, bestämds i samråd med den lokala miljö- och hälsoskyddsmyndigheten eller motsvarande Luftkvalitet i omgivningen Luftkvaliteten ska uppfylla kraven i Naturvårdsverkets föreskrifter om gränsvärden och miljökvalitetsnormer för luft. Utsläpp av förorenad luft får inte ske så att det uppstår olägenhet Övrig omgivningspåverkan Utformning, byggande, drift och underhåll av en tunnel ska inte innebära risker för allvarlig omgivningspåverkan. Exempel på allvarlig omgivningspåverkan kan vara grundvattensänkning försämrad grundvattenkvalitet sättningar utsläpp buller luftstötsvåg vibrationer stomljud elektromagnetisk strålning Tunnlar i vattendrag ska inte utgöra vandringshinder för fiskar, andra vattenlevande organismer eller djur som använder vattendraget som vandringsstråk. 2.4 Säkerhet vid användning Skydd mot inläckning av vatten Inläckningen vid lokala inläckningsställen får inte vara så stor att tunnelns funktion och säkerhet äventyras eller så att miljön i tunneln blir dålig. Det kan även ställas krav på maximalt tillåten inläckning av vatten på grund av risk för allvarlig omgivningspåverkan.

7 ÖVERGRIPANDE KRAV 7 (18) Riskanalys En riskanalys med hänsyn till personsäkerhet och brand ska genomföras och dokumenteras inför öppnandet av en tunnel och uppdateras då förutsättningarna ändras. För genomförande av riskanalys med avseende på säkerhet bör Personsäkerhet i svenska vägtunnlar, Beskrivning av riskanalysmetodik som tillämpas idag tillämpas för vägtunnlar och BVH Personsäkerhet i järnvägstunnlar för järnvägstunnlar. För en tunnel invid farleder, invid järnvägar och motorvägar ska det finnas en riskanalys avseende en påkörning eller påsegling. Riskanalysen ska prövas med maximalt 12 års intervall för att konstatera om den behöver ses över. För övriga tunnlar ska, om det finns särskilda skäl, en riskanalys utföras i samband med större ombyggnadsåtgärder eller förändrad verksamhet i anslutning till överdäckningar för att avgöra om riskreducerande åtgärder behövs. 2.5 Livscykelkostnader Då en ny tunnel planeras eller då åtgärder planeras för en befintlig tunnel ska en analys av livscykelkostnaderna göras. Normalt ska det alternativ väljas som ger den lägsta livscykelkostnaden. 2.6 Dokumentation Då en tunnel byggs, förbättras eller underhålls ska åtgärderna dokumenteras. Instruktioner för drift och underhåll ska upprättas och ska minst innehålla: en trafikanordningsplan för olika trafik- och driftincidenter, underhålls- och bytesfrekvenser samt specificerade åtgärder och insatstid vid olika typer av fel som påverkar tunnelns funktion eller säkerhet. En brandskyddsdokumentation och en beredskapsplan ska upprättas. Beredskapsplanen ska baseras på värdering av säkerhet vid användning. Planen ska minst innehålla en beskrivning av hur olika scenarier ska hanteras samt en plan för övning av personal. För järnvägstunnlar som är längre än 1000 m ska beredskapsplanen även uppfylla kraven på räddningsplan enligt TSD - Tunnel, avsnitt Samverkan vid uppförande av en överdäckning När Trafikverket tillsammans med en kommun låter anlägga en överdäckning ska följande avtal tecknas: Avsiktsförklaring Genomförandeavtal Förvaltningsavtal Medfinansieringsavtal Ett gestaltningsprogram ska upprättas och åberopas i genomförandeavtalet. Fastighetsbildningen ska ske så att ansvarsfördelning blir tydlig och entydig.

8 ÖVERGRIPANDE KRAV 8 (18) 3 Ny tunnel 3.1 Generella utformningskrav Vid utformningen av en tunnel ska risken för skador på människor, miljö och andra byggnadsverk under byggtiden och under den tid tunneln är i drift beaktas. En tunnels tvärsektion ska ge tillräckligt utrymme för trafik, förstärkningskonstruktioner, inredning, vägkonstruktion eller järnvägsanläggning samt installationer. För en vägtunnel ska en utformning som ger personer med funktionsnedsättning samma tillgänglighet som andra till det aktuella vägavsnittet eftersträvas. Tillåtelse av förläggning av installationer som inte ingår i väg- eller järnvägsanläggningen och som vid brand eller läckage kan skada trafikanter eller tunnelns bärförmåga, stadga och beständighet allvarligt i eller i anslutning till en tunnel ska baseras på en riskanalys. Exempel på sådana installationer är ledningar för vatten, avlopp, elkraft, fjärrvärme, gas och flytande bränslen Teknisk livslängd och beständighet En tunnel ska utformas, dimensioneras och utföras så att skadlig nedbrytning förhindras under respektive anläggningsdels tekniska livslängd. Den tekniska livslängden för bärande huvudsystem inklusive i detta ingående inklädnad och undergrund ska sättas till TLK Trafikförutsättningar Vägtunnlar Inför byggande av en ny vägtunnel ska en utredning av trafikteknisk standard genomföras som minst fastställer krav på : referenshastighet sektions-, linjeförings- och korsningsstandard ADR kategori separeringsform belysning och visuell ledning tunnelklass anordningar och utrymmen för drift och underhåll typ av ventilation förutsättningar för gång- och cykeltrafik åtgärder med hänsyn till aerodynamiska effekter åtgärder för personer med funktionsnedsättning säkerhetskoncept Järnvägstunnlar möjlighet till trafikomläggning vid tunnelavstängningar Inför byggande av en ny järnvägstunnel ska en utredning av trafikteknisk standard genomföras som minst fastställer krav på :

9 ÖVERGRIPANDE KRAV 9 (18) hastighetsstandard linjeklass fordon och lastprofil spårgeometri trafikmängd passagerarmängd godstransporter normalsektion åtgärder med hänsyn till aerodynamiska effekter åtgärder för personer med funktionsnedsättning säkerhetskoncept möjlighet till alternativ trafik vid tunnelavstängningar Överdäckningar Inför byggande av en överdäckning ska i utredningen även fastställas att: utformning, byggande, drift och underhåll av byggnader i anslutning till överdäckningen inte påverkar trafikledens funktion. Inför byggande av en överdäckning över en existerande trafikled ska dessutom följande analyseras: Att trafikledens kapacitet och avsedda användning inte påvekas negativt. Att trafikleden ges likvärdig kapacitet även efter överdäckning och att möjlighet finns för att möta behovet av framtida kapacitetsökningar. 3.3 Utformning med hänsyn till exceptionella händelser En tunnel ska utformas och dimensioneras så att skadorna vid exceptionella händelser inte blir så omfattande att utrymning eller räddningsinsats förhindras. Lokala skador accepteras men det ska verifieras att en konstruktionsdel inte faller ner på en väg eller inkräktar på utrymmet mellan vägbanan och en nivå 4,5 m över denna faller ner på ett järnvägsspår eller inkräktar på normalsektionen för det fria rummet förhindrar utrymning eller räddningsinsats. En tunnel ska utformas och dimensioneras så att risken för fortskridande ras som berör tunneln eller intilliggande och ovanpåliggande byggnadsverk är liten. En tunnel i fritt vatten ska skyddas mot yttre påverkan Med yttre påverkan menas t.ex. påsegling eller ankring. 3.4 Utformning med avseende på drift och underhåll En tunnel ska utformas så att drift, underhåll och inspektion av alla ingående delar underlättas.

10 ÖVERGRIPANDE KRAV 10 (18) 3.5 Utformning med hänsyn till skydd mot inläckning av vatten och frysning En tunnel ska utformas och dimensioneras så att kraven på vatteninläckning med hänsyn till tunnelns funktion och med hänsyn till eventuell påverkan på omgivningen uppfylls. En tunnel ska utformas så att skador, nedsatt funktion eller olycksrisker på grund av frysning, vilket även innefattar tjälning, inte uppstår och så att den i omgivande jord och berg lagrade värmen i största möjliga utsträckning utnyttjas. 3.6 Brandskydd i väg- och järnvägstunnlar Brandskydd Allmänt Krav på brandskydd gäller om tunnelns längd är större än 100 m. För en vägtunnel behöver kraven dock inte tillämpas om ÅDT är mindre än 100. Med hänsyn till möjliga konsekvenser av en brand i en tunnel ska behovet av minst nedanstående åtgärdstyper utredas: skydd mot uppkomst av brand branddetektion skydd mot spridning av brand och brandrök brandbekämpning åtgärder för underlättande av utrymning och räddningsinsats. Bärande huvudsystem, inklädnad och inredning som gränsar mot ett trafikutrymme ska dimensioneras för brandpåverkan eller skyddas mot brandpåverkan så att: kollaps inte inträffar, delar inte faller ner eller fragment skjuts iväg så att de utgör hinder eller fara under tiden för utrymning och räddningsinsats För konstruktioner av betong eller sprutbetong i ett trafikutrymme bör risken för spjälkning beaktas. Säkerheten mot betongspjälkning kan verifieras genom provning eller utredning Brandmotstånd Bärande konstruktioners bärförmåga ska, i händelse av brand, bibehållas under tillräckligt lång tid för att passagerare och personal ska kunna utrymma tunneln på egen hand eller med hjälp av räddningstjänsten. Byggnadsmaterial och installationer som inte ingår i bärande konstruktioner inuti tunnlar ska vara svårantändliga, flamsäkra eller brandskyddade i den mån det krävs för att de ska upprätthålla nödvändiga funktioner vid brand Skydd mot spridning av brand och brandgas En tunnel ska utformas så att spridningen av brand, brandgas, lättantändlig eller explosiv gas eller vätska till en utrymningsväg eller ett sidoutrymme begränsas. En utrymningsväg och ett räddningsrum ska vara en egen brandcell.

11 ÖVERGRIPANDE KRAV 11 (18) 3.7 Säkerhet i vägtunnlar Allmänt Vägtunnlar ska utformas så att risker förknippade med användning av vägar med tunnlar inte är större än för vägar utan tunnlar. En riskanalys upprättas därför i ett tidigt skede om tunnelns längd är större än 100 m och ÅDT (årsdygnstrafiken) är större än 100. Baserat på riskanalysen upprättas ett säkerhetskoncept Underlättande av utrymning och räddningsinsats En tunnel ska utformas så att en utrymning vid brand kan ske på ett tillfredsställande säkert sätt och så att räddningstjänsten ges möjlighet att genomföra insatser för att rädda liv, egendom och miljö. Den sammanlagda tiden för utrymning och räddningsinsats ska fastställas. Utrymningstiden får inte vara längre än att tunneln hinner utrymmas innan kritiska förhållanden uppstår. Ett räddningsrum ska anordnas i anslutning till en utrymningsväg om utrymningsvägens lutning medför att kraven på framkomlighet för personer med funktionsnedsättning inte kan uppfyllas. Personer i rullstolar och på bårar ska kunna transporteras till en säker plats. 3.8 Säkerhet i järnvägstunnlar Allmänt Personsäkerheten i järnvägstunnlar per km ska inte vara sämre än personsäkerheten på markspår per km undantaget plankorsningar. Risknivån sätts i relation till järnvägstunnelns nytta för trafikarbetet. För järnvägstunnlar med längd större än eller lika med 1000 meter krävs att verifiering av personsäkerheten görs med säkerhetsanalyser. För längder mellan 300 och 1000 meter avgörs i varje enskilt fall om verifiering av personsäkerheten med säkerhetsanalyser ska utföras.

12 ÖVERGRIPANDE KRAV 12 (18) Säkerhetsanalys Säkerhetsanalysen ska beakta dels säkerhet vid användning, dels brandskydd och dels övergripande krav på järnvägens driftsäkerhet. Utöver rena olycksscenarier skall även ett scenario med långa, oplanerade stopp i tunneln beaktas. Säkerhetsanalysen ska baseras på följande förutsättningar: Tunneln uppfyller kraven enligt TSD tunnel Nya fordon uppfyller kraven på rullande materiel i TSD - Tunnel. För existerande fordon får standarden bestämmas för aktuellt projekt, varvid eventuella anvisningar från Transportstyrelsen ska följas. Vid val av tilläggsåtgärder ska prioritering ske i följande rangordning: 1. Olycksförebyggande åtgärder 2. Konsekvensreducerande åtgärder 3. Utrymning 4. Räddningsinsats Åtgärderna ska motiveras med avseende på kostnad och nytta. Resultatet av riskanalysen skall redovisas med förslag till åtgärder. Valda lösningar för tunnelns utformning värderas mot de säkerhetsmål som ställts upp. Baserat på resultaten från analyserna ska en värdering göras av om kompletterande organisatoriska och tekniska åtgärder krävs för att utrymning skall kunna ske säkert ur fordonet till tunneln och ut ur denna. I säkerhetsanalysen ingår även att ta fram regler och instruktioner för olika personalgrupper och för resenärerna för att förbättra förutsättningarna för utrymningar. Krav på utbildning för den personal som arbetar i systemet ska fastställas. För att säkerhetsanalysen ska anses vara godtagbar krävs att antaganden motiveras och redovisas avgränsningar och begränsningar tydliggörs metoder redovisas resonemang klargörs beräkningar och beräkningsgång redovisas hjälpmedel redovisas säkerhetsanalysen bygger på källor som kan kontrolleras säkerhetsanalysen har genomgått interngranskning 3.9 Överdäckning, säkerhet vid användning Allmänt Överdäckning ska utformas så att risker för ovanförliggande och intilliggande bebyggelse inte är större än för bebyggelse intill motsvarande trafikled i ytläge. Överdäckning ska utformas så att olyckor vid ovanförliggande och intilliggande bebyggelse inte orsakar allvarlig trafikstörning eller skada i tunneln.

13 ÖVERGRIPANDE KRAV 13 (18) Riskbedömning och händelsekedjor Riskbedömning ska göras för en överdäckningsanläggning. Riskhändelser som ska beaktas för en tunnel, ska även beaktas för en överdäckning, oavsett trafikledens överdäckade längd. Riskbedömning ska göras för händelser eller olyckor som kan medföra allvarlig skada på människor och bebyggelse ovanpå överdäckningsanläggningen. Riskbedömningens ska också om fatta händelsekedjor och olycksscenarion ovanpå överdäckningsanläggningen som skulle kunna störa av trafiken på den överdäckade trafikleden. Händelsekedjor ska även omfatta felfunktion hos komponenter och system, avvikelse från fastlagda rutiner, och annat vårdslöst eller destruktivt beteende. Riskbedömning ska för överdäckning även omfatta risken för skada på installationer och försörjningssystem som inte tillhör tunneln men som är viktiga för intilliggande byggnader och anläggningars funktion. Detta ska beaktas oavsett trafikmängd, tillåten hastighet eller trafiktyp Bärförmåga, stadga och beständighet Allmänt Bärförmåga ska, förutom för en bergtunnels bärande huvudsystem, verifieras enligt SS-EN SS-EN 1999 med de nationella val som framgår av föreskrifter meddelade med avseende på kap 8, 1 och 2 i Plan- och Bygglagen (2010:900), med stöd av 16 kap, 2 i densamma. Vid hänvisning till standarderna SS-EN SS-EN 1999 i denna bilaga avses alltid standarden inklusive de nationella valen För det bärande huvudsystemet i en bergtunnel får andra metoder användas. Ett bärande huvudsystem i en bergtunnel ska dimensioneras så att den årliga sannolikheten för brott är mindre än 10-4 för säkerhetsklass 1, 10-5 för säkerhetsklass för säkerhetsklass 3. Dimensioneringskontroll ska utföras för tunnlar. Kontrollen ska utföras av en annan organisation än den som har utfört dimensioneringen Säkerhetsklass Ett bärande huvudsystem för ett trafikutrymme och för en utrymningsväg ska hänföras till säkerhetsklass 3. Om en kollaps av det bärande huvudsystem för ett sidoutrymme allvarligt påverkar säkerheten i trafikutrymmet, utrymningsvägarnas och nödutgångarnas funktion eller intilliggande byggnadsverk ska det hänföras till säkerhetsklass 3. I övriga fall får de hänföras till säkerhetsklass 2. För inredning och installationer ska säkerhetsklass väljas enligt BFS 2011:10 -EKS, avdelning B, avsnitt 0 med följande tillägg: Om ett haveri i anläggningsdelen kan störa utrymningen eller tillgängligheten för räddningstjänsten ska säkerhetsklass 3 tillämpas.

14 ÖVERGRIPANDE KRAV 14 (18) Om anläggningsdelen är belägen ovanför ett trafikutrymme ska säkerhetsklass 3 tillämpas. Om anläggningsdelen är belägen på en vägg i ett trafikutrymme ska minst säkerhetsklass 2 tillämpas Utredningar av en bergkonstruktions förutsättningar Utredningar av en bergkonstruktions förutsättningar omfattar förundersökning berg och ingenjörsgeologisk prognos. En förundersökning avseende geotekniska, ingenjörsgeologiska och bergtekniska förutsättningar ska utföras och ge all nödvändig information angående de geologiska, hydrogeologiska och bergmekaniska förutsättningarna. Med utgångspunkt från informationen från förundersökning berg ska en ingenjörsgeologisk prognos för en tunnel i berg upprättas. Osäkerheterna i den geologiska prognosen ska värderas och graderas. Graden av osäkerhet i såväl delresultat som i den totala bedömningen ska anges Laster Vid verifiering av bärförmåga enligt SS-EN 1990 SS-EN 1999 med nationella val ska laster och dimensioneringssituationer enligt dessa tillämpas med tillägg enligt nedan. Verifiering av bärförmåga för ett bärande huvudsystem av berg ska utföras för laster enligt SS-EN 1991 med tillägg enligt nedan Last av omgivande jord, berg och vatten Vid bestämning av laster från berg, naturligt lagrad jord samt fyllningsmaterial ska primära (in situ) och sekundära spänningar beaktas. Dimensionerade lastvärden ska bestämmas och redovisas på det sätt som förutsätts i den använda dimensioneringsmetoden Trafiklast Vid tillämpningen av SS-EN ska de konstruktionsdelar i en tunnel som påverkas av trafik dimensioneras som konstruktionsdelar i en bro Lufttryck av passerande fordon Lufttryck av passerande fordon ska beaktas Temperaturpåverkan Tunnlar ska utformas och dimensioneras så att skador och nedsatt funktion på grund av frysning och isbildning minimeras. Alla tunnlar ska minst dimensioneras för medelköldmängd Tunneldelar i vilka temperaurförhållandena är snarlika de som råder utanför tunneln bör dimensioneras för en köldmängd med återkomsttiden 50 år Last av lossnande bergblock i bergtunnel En ytförstärkning eller en inklädnad ska dimensioneras för lasten av enstaka lossnande bergblock, om den inte är dimensionerad för en permanent last som är högre.

15 ÖVERGRIPANDE KRAV 15 (18) 3.11 Exceptionella händelser Allmänt En tunnel ska dimensioneras för olyckslaster enligt SS-EN med tillägg enligt nedan. Händelserna ska betraktas som exceptionella dimensioneringssituationer. Händelserna ska beaktas en åt gången Påkörning med fordon En konstruktion som är en del av ett bärande huvudsystem och inredning vars kollaps kan få stora konsekvenser ska dimensioneras för påkörning enligt SS-EN , varvid följande ska gälla: En konstruktionsdel belägen över ett trafikutrymme ska betraktas som en broöverbyggnad. En konstruktionsdel belägen vid sidan av ett trafikutrymme ska betraktas som ett brostöd. En konstruktionsdel som är belägen på högre nivå över vägbanan än ett tidigare passerat fast hinder, t.ex. en styv höjdbegränsningsportal, behöver inte dimensioneras för påkörningskraft. En järnvägstunnel ska även beräknas för en urspårningslast enligt SS-EN , 6.7.1, dimensioneringssituation I. Lasternas längd får dock begränsas till 10 m Oavsiktlig stöt En oskyddad konstruktionsdel ingående i inredning eller en installation ska om en kollaps kan leda till personskador dimensioneras för en enstaka statiskt verkande punktlast.. En bärverksdel ingående i ett bärande huvudsystem ska dock dimensioneras för en oavsiktlig stöt även om en skyddsanordning är installerad mellan trafiken och bärverksdelen Brand Det bärande huvudsystemet ska dimensioneras för den brandpåverkan som kan förväntas med hänsyn till typ av trafik.. Bärförmågan hos det bärande huvudsystem i en bergtunnel skaverifieras endast om det i händelse av brand föreligger risk för kollaps, fortskridande ras eller brott med omfattande bergutfall Explosion Bärande huvudsystem av betong eller stål ska dimensioneras för explosionslast enligt tabell 3-1. Tabell 3-1 Dynamisk explosionslast Tryck (MPa) Varaktighet (ms) Jämnt fördelat tryck i trafikutrymme 0,1 50 Lokalt tryck på en yta med storleken 4 x 4 m i trafikutrymme Jämnt fördelat tryck i utrymningsoch angreppsväg 5 2 0,05 50

16 ÖVERGRIPANDE KRAV 16 (18) Overksam förankring En konstruktion i säkerhetsklass 3 som är utformad med förankringar ska dimensioneras under antagandet att en godtyckligt placerad förankring är overksam. Med förankring avses inte ospända bergbult Extrem blocklast Om en inklädnad som inte ingår i det bärande huvudsystemet i en bergtunnel omöjliggör inspektion av det bärande huvudsystemet ska inklädnaden dimensioneras för lasten av ett extremt block Overksam grundvattensänkning Om en permanent grundvattensänkning förutsätts ska tunneln dimensioneras för en exceptionell händelse som motsvarar vattentrycket vid grundvattnets medelnivå.

17 ÖVERGRIPANDE KRAV 17 (18) 4 Befintlig tunnel 4.1 Kvalitetskrav Samma krav som gäller vid nybyggnation ska även tillämpas vid förbättrings- och reparationsarbeten i befintliga tunnlar i den omfattning det är tekniskt och ekonomsikt möjligt. 4.2 Bärförmåga, stadga och beständighet Dimensionering av en stål- eller betongtunnels bärförmåga och stadga ska vid förbättring och underhåll göras verifieras enligt SS-EN SS-EN 1999 med de nationella val som framgår av föreskrifter meddelade med avseende på kap 8, 1 och 2 i Plan- och Bygglagen (2010:900), med stöd av 16 kap, 2 i densamma. Trafiklasten får dock bestämmas enligt följande. Vid förstärkning av en tunnel med vägtrafiklast som har en bärighet motsvarande BK2 eller BK3 ska förstärkningen dimensioneras så att tunneln efteråt minst får en bärighet motsvarande 1,1 gånger BK1. Vid förstärkning av övriga tunnlar, bestäms vägtrafiklasten för aktuellt objekt. Vid underhåll av en tunnel får denna dimensioneras för den aktuella tillåtna vägtrafiklasten.

18 ÖVERGRIPANDE KRAV 18 (18) 5 Ändringslogg Fastställd version Dokumentdatum Ändring Namn Remissversion PerVedin