Kallelse BUN 2017/115

Transkript

1 Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum Sekreterare Nina Gustavsson Kallelse BUN 2017/115 Kallelse till barn- och utbildningsnämndens sammanträde Tisdag den 21 november 2017, klockan :45, ca Rûgen, Rådhuset Visborg Frånvaro anmäls till Nina Gustavsson per e-post: Föredragningslista Förslag på justerare: Ayman Aboulaich Ärende 1 Revisionsrapport. Regionens jämställdhetsarbete ur ett arbetsgivarperspektiv BUN 2017/610 Ärendet föredras av HR-chef Eva Edin 2 Revisionsrapport. Granskning av hantering och rutiner avseende riktade statsbidrag, redovisning av vidtagna åtgärder BUN 2017/466 Ärendet föredras av ekonomichef Jimmy Söderström ANM. Av förvaltningen reviderat underlag 3 Månadsrapport. Oktober BUN 2017/5 Ärendet föredras av ekonomichef Jimmy Söderström 4 Internbudget år 2018, inklusive fastställande av grundbelopp BUN 2017/676 Ärendet föredras av ekonomichef Jimmy Söderström 5 Jämställdhet i skolan - alla skolformer BUN 2017/606 Ärendet föredras av chefen för kvalitets- och utvecklingsavdelningen, Elisabeth Jonsson Höök 6 Information. Handlingsplan för att förebygga, förhindra och åtgärda skolfrånvaro BUN 2017/771 Ärendet föredras av chefen för kvalitets- och utvecklingsavdelningen, Elisabeth Jonsson Höök 7 Verksamhetsplan år 2018 BUN 2017/605 Ärendet föredras av chefen för kvalitets- och utvecklingsavdelningen, Elisabeth Jonsson Höök 8 Riktlinjer för studier utomlands. Skolpeng och programpeng BUN 2017/581 9 Ansökan om godkännande att bedriva enskild förskoleverksamhet, Gothem Suderängen BUN 2017/ Skolpliktsärenden BUN 2017/89 Information om de aktuella ärendena om skolplikt Kommentar (Bilaga) Bilaga Bilaga Bilaga (Återremiss) Bilaga (Återremiss) (Bilaga) Bilaga (Bilaga) --- Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se Org nr Webbplats

2 Barn- och utbildningsnämnden Region Gotland Sammanträdesdatum Kallelse BUN 2017/115 Ärende 11 Barn- och utbildningsnämndens tematiska uppföljning. Barn- och elevhälsan BUN 2017/156 Ärendet föredras av chefen för barn- och elevhälsan, Maria Benczy 12 Beslut om delegation. Yttrande över remiss om länsplan för regional transportinfrastruktur , Gotlands län BUN 2017/ Anmälningsärenden BUN 2017/79 Underlag finns att tillgå på sammanträdet 14 Information om vissa inkomna handlingar BUN 2017/132 Underlag finns att tillgå på sammanträdet 15 Förvaltningschefens information BUN 2017/441 Kommentar --- Bilaga Brittis Benzler Ordförande 2 (2)

3 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen 7 november november november 2017 Rutinbeskrivning Version 2 Rutiner för hantering av riktade statsbidrag från Skolverket Skolverket har i uppdrag av regeringen att hantera och administrera riktade statsbidrag inom bl.a. förskola, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning. Huvudmän, de som driver förskolor och skolor, kan ansöka om bidrag för att utveckla verksamheter och fortbilda personal. Även organisationer, science center och andra verksamheter kan ansöka om bidrag. Syftet med bidragen är att ge barn och elever bättre förutsättningar att nå målen. Region Gotland är huvudman för Gotlands kommunala skolor. Avdelningscheferna på utbildning och arbetslivsförvaltningen har genom fastställd delegationsordning från gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden samt barn- och utbildningsnämnden rätt att besluta om samt hantera aktuella statsbidrag riktade till förskola, grundskola, gymnasieskola samt kommunal vuxenutbildning 1. Nedan följer en rutinbeskrivning för vilka rutiner förvaltningen har för hantering av riktade statsbidrag Kartläggning och diarieföring Majoriteten av riktade statsbidrag publiceras i Statsbidragskalendern som finns att tillgå på Skolverkets hemsida. Statsbidragskalendern uppdateras kontinuerligt vilket kräver att förvaltningen löpande följer upp kalenderns innehåll. Vissa riktade statsbidrag väljer Skolverket att inte informera om genom statsbidragskalendern. Det kan vara bidrag som endast riktar sig till vissa huvudmän eller andra specifika organisationer. 1 Delegationsordning BUN 2016/821 samt GVN 2016/180. Se avsnitt Ekonomi av staten helt finansierade projekt. Ändrad fältkod Ändrad fältkod Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-bun@gotland.se alt registrator-gvn@gotland.se Bg Pg Org nr Webbplats facebook.com/regiongotland

4 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Region Gotland 2 (5) Skolverket informerar Region Gotland om möjligheten att söka riktade statsbidrag genom ett meddelande till registraturen på förvaltningen. Meddelandet diarieförs som inkommet och tilldelas en ansvarig handläggare. Ett ärende har upprättats. Ansvarig handläggare har en skyldighet att informera registraturen om byte av handläggare ska ske. Beslut att söka eller inte söka Beslut att söka bidraget eller avstå tas av avdelningschef. Ansvarig avdelningschef/funktionsansvarig ansvarar för att statsbidraget diskuteras inom målgruppen för statsbidraget samt med förvaltningschef 2. Om avdelningschefen avstår att söka ska en notering göras i ärendesystemet där det tydligt framgår hur ärendet har beretts. Detta kan exempelvis ske genom ett mail till nämndsekreteraren som i sin tur diarieför händelsen. Samtliga riktade statsbidrag från Skolverket som förvaltningen hanterar dokumenteras i ett Excel-ark. Det finns ett Excel-ark för respektive nämnds ansvarsområde. I Excel-arket ska det framgå om förvaltningen sökt stödet eller ej. Insamling av underlag/söka bidraget I de fall beslut tagits att söka statsbidraget börjar insamling av underlag från berörd verksamhet. Avdelningschef/funktionsansvarig tar i vissa fall hjälp av en stödjande funktion inom förvaltningen för att få in de efterfrågade uppgifterna. Ansökan sker i de flesta fall genom mina sidor på Skolverkets hemsida. Det händer även att bidrag söks genom att en specifik framtagen mall fylls i och skickas till en specifik adress på Skolverket. Ansökan till Skolverket ska diarieföras av ansvarig handläggare. Beslut från Skolverket Beslut mottas från Skolverket genom Skolverkets mina sidor samt publicering på Skolverkets hemsida. Ansvarig avdelningschef/funktionsansvarig ansvarar för att beslutet diarieförs. Skolverket meddelar i sitt beslut hur mycket medel Region Gotland blivit tilldelade. I vissa fall krävs att en rekvisition skickas in direkt efter beslut från 2 Bidrag där EN ansökan kan göras per huvudman görs i samråd med FC/UD.

5 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Region Gotland 3 (5) Skolverket mottagits där det tydligt framgår exakt hur stor del av det tilldelade medlen Region Gotland tror sig komma att använda. Först där efter betalar Skolverket ut medlen. I ärende BUN Statsbidrag 2018 respektive GVN Statsbidrag 2018 upprättas ett arbetsdokument. I arbetsdokumentet informerar avdelningschefen/funktionsansvarig om vilket bidrag som blivit beviljat. Arbetsdokumentet har till syfte att ligga till grund för kommande informationspunkt till BUN respektive GVN. RapporteringInformation till RS l GVN och BUN Formaterat: Normal Formaterat: Normal Vid varje nämndsammanträde för BUN samt vid vartannat nämndsammanträde för GVN upprättas en tjänsteskrivelse Riktade statsbidrag. Under denna punkt informerar nämndsekreteraren tillsammans med respektive avdelningschef vilka riktade statsbidrag som blivit beviljade, storleken på statsbidraget, projekttiden för bidraget samt om eventuella återkrav. Rapportering till regionstyrelsen och nämnderna sker i delårsrapporter samt årsredovisning. Fördelning av beslutade medel inom UAF När väl beslut om faktiska tilldelade medel tagits på Skolverket påbörjas i förekommande fall arbetet med att fördela medlen till respektive enhet. Fördelningen beslutas av ansvarig avdelningschef/funktionsansvarig och ska diarieföras. Beslutsmeddelandet från Skolverket skickas vidare till ekonomifunktionen som i sin tur tar fram en projektkod samt informerar internbanken om att medel är på ingång. Samtliga stödberättigande kostnader bokförs på den unika projektkoden som är framtagen för statsbidraget. I samband med beslut om faktiska tilldelade medel samt beslut om fördelning ansvarar respektive avdelningschef för att de berörda enheterna får information om hur statsbidraget ska administreras och redovisas. Avdelningschefen/funktionsansvarig tar i många fall hjälp av stödjande funktion på förvaltningen. Delredovisning/slutredovisning till Skolverket I det beslut Skolverket skickar ut framgår när resultatet för insatserna ska redovisas. En tidslinje publiceras även på Skolverkets hemsida för respektive statsbidrag. När varje statsbidrag söks anges alltid två olika kontaktpersoner. Straxt innan det är dags att delredovisa/slutredovisa insatsen till Skolverket

6 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Region Gotland 4 (5) går ett påminnels ut till kontaktpersonerna. Avdelningschef med hjälp av stödfunktion ansvarar för att återrapportering sker i enlighet med Skolverkets beslut. Återrapporteringen ska diarieförs. När Skolverket beslutat att sökande genomfört insatsen enligt gällande förordning ska ärendet stängas i W3D3. I de fall sökande blir återbetalningsskyldig ska detta rapporteras till nämnd av nämndsekreterare. Detta görs genom att informera respektive nämndsekreterare om återkravet. Återkravet ska diarieföras. Efter rapportering till nämnd samt betalning av återkravet ska ärendet stängas. Gemensamt Excel-ark Samtliga riktade statsbidrag som förvaltningen hanterar dokumenteras i Excel-ark. Det finns ett Excel-ark för respektive nämnds ansvarsområde. I dokumentet går det att följa huruvida förvaltningen har sökt bidraget, om beslut har tagits, summan av tilldelade medel, när uppföljningar ska ske samt vilka skolor som deltar. Arbetsdokumentet ligger på onedrive och delas mellan avdelningscheferna, funktionsansvariga, deltagande skolor samt stödjande funktioner som arbetar med statsbidragen. Insatser som har gjorts och kommer att göras under 2017 för att minska sårbarheten samt öka transparensen Gemensamt Excel-ark för de riktade statsbidragen inom GVN ansvarsområde Gemensamt Excel-ark för de riktade statsbidragen inom BUN ansvarsområde Framtagande av rutinbeskrivning/processbeskrivning för hantering av statsbidrag. Rutinbeskrivningen är skriven för att passa hanteringen av samtliga riktade statsbidrag från Skolverket. inom Utbildning och arbetslivsförvaltningen. Rutinbeskrivningen är förankrad med de medarbetare som arbetar med riktade statsbidrag inom förvaltningen. Informationsträffar med skolassistenter samt rektorer kring hur kostnader inom ett statsbidrag ska bokföras samt vikten av att de bokförs på rätt projektkod. Ovanstående rutinbeskrivning gäller från och med 1 november 2017.

7 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Region Gotland 5 (5) Anders Jolby Förvaltningschef

8 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Caroline Gränefjord Kvalitetscontroller Tjänsteskrivelse BUN 2017/466 1 november 2017 Barn- och utbildningsnämnden Svar på revisionsrapport. Granskning av hantering och rutiner avseende riktade statsbidrag, redovisning av vidtagna åtgärder Förslag till beslut Förvaltningens redovisning av vidtagna åtgärder tas emot. Nämnden överlämnar förvaltningens tjänsteskrivelse som svar på denna rapport. Sammanfattning Vid barn och utbildningsnämndens sammanträde i september 2017 redogjorde utbildning och arbetslivsförvaltningen för innehållet i denna revisionsrapport. Nämnden gav då förvaltningen i uppdrag att återkomma med redovisning av vidtagna åtgärder i enlighet med de synpunkter som framkommit samt revisorernas rekommendationer. Revisorernas granskning av hanteringen av rutiner avseende riktade statsbidrag visar att det inom barn och utbildningsnämnden finns ändamålsenliga rutiner men att det också finns förbättringsområden. Utbildning och arbetslivsförvaltningen har tagit till sig av revisorernas rekommendationer och åtgärdat de delar i hanteringen som bedömdes vara bristfälliga. En rutinbeskrivning för hanteringen av riktade statsbidrag från Skolverket har upprättats mot bakgrund av detta. Nästa steg blir att utöka rutinbeskrivningen till att gälla för samtliga riktade statsbidrag. Parallellt undersöks möjligheten att se över vilka övriga statsbidrag förvaltningen hanterar samt vilka rutiner som finns kring hanteringen av dessa. Ärendebeskrivning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Gotland har PwC genomfört en granskning av hantering och rutiner avseende riktade statsbidrag inom bl.a. förskola och grundskola. Av revisionsrapporten framkommer av den sammantagna 1 (3) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se Org nr Webbplats

9 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland BUN 2017/466 revisionella bedömningen att berörda nämnder inte i alla delar hade ändamålsenliga rutiner angående ansökningar samt redovisning av riktade statsbidrag. I rapporten lämnas ett antal rekommendationer till regionstyrelsen och berörda nämnder i syfte att stärka den interna kontrollen. Utifrån revisorernas rekommendationer har förvaltningen bedömt att följande frågor behöver förtydligas och återrapporteras till barn- och utbildningsnämnden. Dokumenterade rutiner: Hur tillämpas rutinerna, vem ansvarar för att rutinerna efterlevs på förvaltningen, finns risk för sårbarhet i rutinerna, hur återrapporteras sökta riktade statsbidrag till nämnd och regionstyrelse? Hur säkerställer förvaltningen att tillgängliga riktade statsbidrag sökes? Formella beslut: Vem tar beslut om att söka riktade statsbidrag, kan alla ansökningar om riktade statsbidrag delegeras, beloppsstorlek och period? Redovisas riktade statsbidrag i verksamheternas detaljbudget? Mot bakgrund av ovanstående frågeställningar lämnar förvaltningen nedanstående redogörelse av hur hanteringen av riktade statsbidrag sker. Förvaltningen har tagit fram en rutinbeskrivning över hanteringen av riktade statsbidrag från Skolverket. I rutinbeskrivningen framgår vem som ansvarar för att rutinerna efterlevs, hur förvaltningen säkerställer att tillgängliga statsbidrag söks alternativt avstås från att sökas samt hur återrapportering ska ske till såväl nämnd som regionstyrelsen. Sedan tidigare har barn och utbildningsnämnden en fastställd delegationsordning där det framgår vem som har rätt att fatta beslut att ansöka om riktade statsbidrag. Förvaltningen har valt att inte ta med riktade statsbidrag i detaljbudgeten då de flesta bidragen är prestationsbaserade, okända vid beslutet om detaljbudget eller baserade på konkurrens mellan kommuner eller landsting om en avsatt summa. Här pågår dock en diskussion i ekonomichefsnätverket huruvida gemensamma rutiner avseende riktade statsbidrag ska tas fram. Utöver frågeställningarna ovan har förvaltningen uppmärksammat svårigheterna med att få en översiktlig bild över vilka riktade statsbidrag som är aktuella inom förvaltningen. Förvaltningen har därför tagit fram ett Excel-ark för varje nämnds ansvarsområde. I Excel-arket ska samtliga riktade statsbidrag som förvaltningen hanterar framgå. Av dokumentet ska det tydligt gå att utläsa om ansökan har lämnats eller om ställningstagande har gjorts att inte ansöka om ett visst aktuellt bidrag. Vidare ska framgå av dokumentet; om beslut erhållits, storleken på bidraget, projekttiden, redovisningstillfällena samt eventuellt återkrav. 2 (3)

10 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland BUN 2017/466 Bedömning Förvaltningen har tagit till sig av revisorernas rekommendationer och bedömer att åtgärder vidtagits i enlighet med de delar i revisionen som ansågs bristfälliga. Bilagor 1. Rutinbeskrivning riktade statsbidrag från Skolverket Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör 3 (3)

11 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Jimmy Söderström Ekonomichef Tjänsteskrivelse BUN 2017/5 16 november 2017 Barn- och utbildningsnämnden Ekonomisk uppföljning Oktober Förslag till beslut Barn-och utbildningsnämnden beslutar att godkänna rapporten Sammanfattning Ekonomichefen har genomlyst periodens utfall och resultat till och med oktober månad och gör bedömningen, att tidigare lämnad prognos kvarstår (delårsrapport 2), ett positivt resultat på 4,4 miljoner kronor. Att månadsrapporten för oktober inte blir heltäckande med prognoser från verksamheten har sin förklaring i det regionsstyrelsebeslut, att antalet månadsrapporter med prognos från verksamheten endast kommer att bli tre stycken under året och avser delår 1, maj och delår 2 samt årsbokslut Resultatrapport per den 31 oktober 2017 Resultaträkning Budget Utfall Resultat Prognos Prognos Not 1. Intäkter a. Flödesbidrag, rörliga b. Flödesbidrag fasta Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader a. Flödesbidrag rörliga b. Flödesbidrag fasta Enskild verksamhet Summa Exklusive kommunbidrag och projekt 492 mottagande av asyl Not Inklusive projekt 492 mottagande av asyl 1 (3) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se Org nr Webbplats

12 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland BUN 2017/5 Resultatrapport per den 31 oktober 2016 Resultaträkning Budget Utfall Resultat Bokslut Not 1. Intäkter a. Flödesbidrag, rörliga b. Flödesbidrag fasta Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader a. Flödesbidrag rörliga b. Flödesbidrag fasta Enskild verksamhet Summa Exklusive kommunbidrag och projekt 492 mottagande asyl och nyanlända Not Inklusive projekt 492 mottagande av asyl och nyanlända Tabellerna visar periodens omslutning, januari-oktober, för åren 2017 och Nettokostnaden har för perioden ökat med 19,9 miljoner kronor, det är en ökning med 13,6 miljoner kronor jämfört med oktober månad. I jämförelse mellan åren minskar periodens resultat från 30,6 miljoner kronor till 10,6 miljoner kronor vilket gör att periodens resultat har försämrats med 20 miljoner kronor. I periodens nettokostnadsökning ligger bland annat en ökning i utbetalningar till enskild verksamhet med 3,2 miljoner kronor, även intäkter avseende lärarlönelyftet och karriärtjänster saknas för perioden och är cirka 5,3 miljoner kronor Barn och elevvolymer Kommunal huvudman Budget, tkr Prognos, tkr Differens, tkr Budget volym Prognos volym Differens volym Förskola Pedagogisk omsorg not Fritidshem Förskoleklass Grundskola not Summa not 1 Avser endast vårterminen not 2 Exkluderar särskild undervisningsgrupp Fristående huvudman Budget, tkr Prognos, tkr Differens, tkr Budget volym Prognos volym Differens volym Förskola Pedagogisk omsorg Fritidshem Förskoleklass Grundskola Summa Totalt (3)

13 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland BUN 2017/5 Prognosen för barn och elevvolymer visar på ett underskott på 18,6 miljoner kronor 1, det är en försämring med kronor i jämförelse med prognosen i september månad. I jämförelse med september, är ökningen 9 barn och elever varav den största ökningen är i förskolan med fem barn, fyra av dessa är inskrivna i den fristående förskolan. En förklaring till underskottet är bland annat att budgeterat antal barn för fristående förskola (425) är lägre i förhållande till verkligt antal barn (506). Det som hittills har och även framöver kommer att påverka prognosen är ökningen av antalet barn och elever som får uppehållstillstånd. Mottagande av asylsökande Resultaträkning Utfall Justerat Not 2 Intäkter, statsbidrag Intäkter, flödesbidrag Not Personalkostnader Lokalkostnader Flödesbidrag Övriga kostnader Enskild verksamhet Kostnadsnetto Not 1 Här ingår ersättning för modersmål 738 tkr Not 2 Justerat för januari-oktober återsökta statsbidrag Kostnadsnettot för perioden visar på ett överskott om 8,4 miljoner kronor, vilket är en förbättring med kronor jämfört med månadsrapport september. I intäkterna från Migrationsverket 2 är även schablonersättningen (etableringsersättning) medräknad och är den ersättning som tillfaller regionen för de barn och elever som fått uppehållstillstånd. Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör Skickas till Anvisning: vilka som ska meddelas/delges. 1 Mätdatum Återsökta statsbidrag för asyl 3 (3)

14 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Jimmy Söderström Ekonomichef Tjänsteskrivelse BUN 2017/ november 2017 Barn- och utbildningsnämnden Internbudget 2018, inklusive fastställande av grundbelopp Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. Att fastställa 2018 års grundbelopp enligt upprättat förslag. Bilaga 1 a-b 2. Att fastställa internbudget för 2018 i sin helhet enligt förslag. Bilaga 2 a-c 3. Att fastställa stödet till små skolor utanför Visby tätort/landsbygdsstöd enligt upprättat förslag. Bilaga 3 4. Att fastställa bidrag för asylsökande enligt upprättat förslag. Bilaga 4 Förslaget omfattar samtliga skolformer och verksamheter inom barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde med fördelning av budget per ansvar och verksamhet samt lagstiftningen Offentliga bidrag på lika villkor som grund. Ramberäkning 2018 per nämnd/förvaltning Enlig beslut regionstyrelsen samt regionstyrelsen IB Justering kapitalkostnader Justerad budget Resursfördelning Lokalkostnader, ändrade redovisningsprinciper Externa avtal Interna priser, RSF Tillskott kapitalkostnadsbudget -110 Besparing Kompensation ökad hyra kulturskolan nya "Sävehuset" -600 Hyra förskola Törneqvior Kulturskolan, integration och möten mellan unga -500 Internhyror Hackspetten Personalkostnadskompensation Budgetram (5) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se Org nr Webbplats

15 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland BUN 2017/676 De ekonomiska ramarna utgörs av regionfullmäktiges beslut om Strategisk plan och budget för , fastställt i juni 2017 samt regionstyrelsens beslut i oktober Samtliga förändringar i budgetramen är inarbetade i förslaget till internbudget Resursfördelning Resursfördelningen tillförs tkr för en volymförändring på sammantaget 61 färre barn och elever enligt följande: 39 fler barn i förskolan till platser (kommunal och fristående huvudman) 60 färre elever i fritidshem till platser (kommunal och fristående huvudman) 1 fler barn i förskoleklass till 614 platser (kommunal och fristående huvudman) 41 färre elever i grundskolan till platser (kommunal och fristående huvudman) Enligt tidigare inlämnad strategisk plan och budget för åren framhölls ett minskat behov av budget inför 2018 på grund av färre antal barn och elever detta motsvarade vid tillfället en ramminskning på 8,1 miljoner kronor. Vid kontroll av barn- och elevvolymer för planperioden har ett ökat behov av budget uppstått, vilket för 2018 har medfört en ramförstärkning på 9,3 miljoner kronor. Förklaringen till det ökade behovet av budgetmedel ligger i att det är betydligt fler elever i förskolan än vad som tidigare har medräknats 1 samt att varje barn i förskolan ersätts med ett högre grundbelopp än exempelvis en elev i grundskolan. Avstämning av elevvolymer har även gjorts under hösten 2017 som visar på ytterligare behov om budgetmedel på grund av en ökning i antalet barn och elever, ökningen är 7,6 miljoner kronor och avser 95 fler barn och elever och företrädesvis på för- och grundskola. Den senare ökningen av barn och elevvolymer har inte kompenserats i budget 2018, vilket innebär att barn- och utbildningsnämndens resursfördelning inte kommer att ha täckning för de ökade barn- och elevvolymerna. Lokalkostnader, ändrade redovisningsprinciper Ändrade redovisningsprinciper för lokalkostnaderna har sin grund i krav på komponentredovisning som har införts för kommuner och landsting och gäller från och med januari Komponentredovisning medför att en tillgång såsom en byggnad delas in i ett antal komponenter som skrivs av var för sig med olika avskrivningstider. Effekten blir att delar av underhållskostnader (här exempelvis periodiskt underhåll) flyttas från driftbudget (hyra) till investeringsbudget (kapitalkostnad). På sikt kommer det att medföra att internhyrorna kommer att öka i takt med att investeringar för underhållskostnader genererar kapitalkostnader. Externa avtal Externa avtal avser kravet på Lika villkor för förskola, fritidshem skolverksamhet oavsett kommunalt eller fristående huvudmannaskap. Skyldighet finns att bidragen till fristående verksamhet skall ligga på samma nivå som anslagen till regionens skolverksamhet, vilket innebär att exempelvis lönekostnadsökningar till följd av lönerevision skall kompenseras även till fristående huvudman och räknas in i 1 Enligt strategisk plan och budget (5)

16 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland BUN 2017/676 grundbeloppet. I externa avtal ingår även indexuppräkning för köp av stödverksamhet avseende skolskjutsar. Interna priser, RSF I samband med bildandet av regionstyrelseförvaltningen togs beslut om att minimera köp och säljförfarandet. För 2018 sänks därmed priserna för regionstyrelseförvaltningens resultatenheter, i och med detta hanterats avkastningskravet för 2017 och budgetförutsättningarna för 2018 samt anpassningar till en ny finansieringsmodell. Detta påverkar priserna för exempelvis vaktmästeri, måltids- och städtjänster med flera. Tillskott kapitalkostnadsbudget Begreppet kapitalkostnader används för kostnader som är direkt kopplade till finansiering av investeringar gjorda i verksamheten. Kapitalkostnaderna består av avskrivningskostnad och räntekostnader kopplade till beslutad internränta. Från och med 2018 slutar regionen att automatiskt kompensera anslagsfinansierad verksamhet för förändrade kapitalkostnader. Kompensationen, tillskottet i ram, är baserat på ett tioårigt snitt av utfall av avskrivningskostnader och internränta. Nämnden ska härigenom för återinvesteringar (reinvesteringar) finansiera detta inom budgeterat utrymme. Besparing Regionstyrelsen har den 30 maj 2017 beslutat (fastställt i RF ) om fördelning av sparbetinget för 2018 till Överenskommelse har gjorts mellan de båda ordförande i gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (GVN) samt barn- och utbildningsnämnden (BUN) att det utökade sparbetinget 2018 på 7,5 miljoner kronor fördelas genom att GVN får 1,0 miljoner kronor av det utökade sparbetinget och BUN får 6,5 miljoner. Detta innebär att nytt totalt sparbeting för BUN år 2018 blir 12,5 miljoner kronor och för GVN 4 miljoner kronor. Besparingen för BUN hanteras enligt följande tabell: Besparing Lokalkostnader, ändrade redovisningsprinciper -fristående huvudman Samlad skoldag -kommunal huvudman fristående huvudman 800 Generellt sparbeting alla skolformer samt stab -kommunal huvudman fristående huvudman 200 Besparing De ändrade redovisningsprinciperna för lokalkostnaderna medför att det utbetalade grundbeloppet per skolform till fristående huvudman blir lägre 2018 i jämförelse med grundbeloppet Den lägre lokalkostnaden är lika oavsett huvudman. I fastställandet av internbudget 2017 och beslutet om att avsluta samlad skoldag från och med höstterminen 2017 var den totala årsbudgeten för samlad skoldag 29 miljoner kronor. Genom att avsluta samlad skoldag skall en besparing motsvarande 13 miljoner kronor i den kommunala budgeten uppnås, genom att 10 miljoner kronor i årsbudget återfördes till fritidshem och 6 miljoner kronor kvarhölls i årsbudget för åk F-3. Effekten för resterande del av sparbetinget för grundbeloppet 3 (5)

17 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland BUN 2017/ uttrycks här som en del av sparbetinget. Prognostiserad helårseffekt av beslutet taget för hösten 2017 är 14,7 miljoner kronor. Det generella sparbetinget motsvarar cirka en promille av budget Kulturskolan, integration och möten mellan unga Kulturskolan, integration och möten mellan unga avser den satsning som den politiska majoriteten presenterade i höstbudgeten Där kulturskolan ges möjlighet att fortsätta sitt arbete med gruppverksamhet som syftar till integration och möten mellan unga. Internhyror Hackspetten 14 I samband med utflyttning av gymnasieverksamhet (Wisbygymnasiet) från fastighetsenheten Hackspetten 14, Visby och tillika en inflyttning av grundskoleverksamhet (Polhemskolan) i densamma, överflyttas budget från gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden till barn- och utbildningsnämnden. Personalkostnadskompensation Personalkostnadskompensation är utlagt som ett generellt påslag med 2,5 procent, särskild satsning på jämställdhet samt bristyrken ligger centralt i avvaktan på fördelning motsvarar 7,3 miljoner kronor. Övriga förändringar i budgetram Socioekonomisk viktning har gjorts och uppdaterats för grundbeloppet 2018 variabler som ligger till grund för viktningen är andel pojkar viktning 10, elever födda utomlands med båda föräldrarna födda utomlands viktning 10, elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands viktning 10, föräldrarnas samlade utbildningsnivå viktning 60 och invandrad de senaste fyra åren viktning 10 Bufferten är vid ingången av år 2018 på drygt 13 miljoner kronor. Svenska som andraspråk (Sva) har med hjälp av etableringsersättning förstärkts med 1,5 miljoner, för 2018 införs en ny modell för bedömning av Sva. Tilläggsbeloppet är förstärkt med tre miljoner kronor, den totala budgeten för 2018 är 23,2 miljoner kronor. Tilläggsbeloppet avser kostnader för barn och elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Bestämmelserna i skollagen innebär att såväl fristående som kommunala skolor inom ramen för sina normala resurser ska kunna ge stöd åt flertalet elever genom att anpassa sin organisation så att hänsyn tas till elevernas behov och förutsättningar. Kostnader för detta stöd och stöd i form av extra undervisning eller undervisning i särskild grupp som syftar till att hjälpa elever att nå målen ingår i kostnadsposten undervisning. Tilläggsbeloppet är endast avsett att ge möjlighet till särskild ersättning för enskilda barn och elever som har omfattande behov av särskilt stöd, som är individuellt bestämt utifrån elevens behov. I tilläggsbeloppet ingår också ersättning för modersmålsundervisning/stöd samt elever som deltar i lovskola, modersmål har inom ramen för tilläggsbeloppet en egen budget på 6,6 miljoner kronor. 4 (5)

18 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland BUN 2017/676 Etableringsersättningen är budgeterad till 12 miljoner, för 2017 var den 4,6 miljoner kronor. Etableringsersättningen är den ersättning som Region Gotland erhåller under en två-årsperiod för de barn och elever som fått uppehållstillstånd, blivit folkbokförda på Gotland. Etableringsersättningen är med och används till bland annat Lotsen 2, delar av barn- och elevhälsan, skolskjutsar, måltider, IT med flera. De återsökta statsbidragen för asyl räknas även in här, dock är dessa statsbidrag inte budgeterade då de är svårprognostiserade. Barn- och elevhälsans budget har förstärkts med 1,2 miljoner kronor. Bedömning Förvaltningens samlade bedömning är att förslag till Internbudget 2018 är avstämt och i enlighet med förvaltningens mål och riktlinjer för verksamheten. Beslutsunderlag - Grundbelopp 2018, bilaga 1a-b - Internbudget 2018, bilaga 2 a-c - Landsbygdsstöd, bilaga 3 - Bidrag asylsökande, bilaga 4 Övriga bilagor - Regionfullmäktiges beslut om investeringsbudget 2018, bilaga 5 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör Skickas till Anvisning: vilka som ska meddelas/delges. 2 En samfinansierad verksamhet mellan BUN och GVN, för mottagande av nyanlända 5 (5)

19 Utbildnings-och arbetslivsförvaltningen Diarienr. BUN 2017/676 Datum 31 oktober 2017 Handlingstyp Bilaga Bilaga 1 a Grundbelopp och tilläggsbelopp 2018 Grundbelopp Årsbelopp Årsbelopp Not 1 Förskola 1-2,5 år kr kr Förskola 2,6-5 år kr kr Pedagogisk omsorg 1-5 år kr kr Pedagogisk omsorg 6-12 år kr kr Fritids 6-12 år kr kr Förskoleklass kr kr Grundskola åk kr kr Grundskola åk kr kr Grundskola åk kr kr Not 1 Inklusive momskompensation och avdrag för intäkter (enskild verksamhet) Tilläggsbelopp Modersmål Extraordinärt stöd kr kr Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro Postgiro Org. nr Webbplats

20 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Region Gotland Ärendenr BUN 2017/676 Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 31 oktober 2017 Bilaga 1 b 1 (1) Prislista för interkommunal ersättning 2018 Beslut om skolpeng 2018, BUN Interkommunal ersättning för förskoleverksamhet 2018 Förskola barn mån; upp till 15 tim/v* kr/år = kr/mån Förskola barn mån; mer än 15,01 tim/v* Förskola barn mån; upp till 15 tim/v* Förskola barn mån; mer än 15,01 tim/v* Pedagogisk omsorg 1-5 år; upp till 15 tim/v* Pedagogisk omsorg 1-5 år; mer än 15,01 tin/v* kr/ år = kr/mån kr/år = kr/mån kr/år = kr/mån kr/år = kr/mån kr/år = kr/mån Interkommunal ersättning för grundskola, förskoleklass och fritidshem 2018 Förskoleklass kr/år = kr/mån Grundskola åk 1-3 Grundskola åk 4-6 Grundskola åk 7-9 Fritidshem* kr/år = kr/ mån kr/år = kr/mån kr/år = kr/mån kr/år = kr/ mån Med hänvisning till Skollagen 8 kap 17 ska en kommun i sin förskoleverksamhet och 14 kap 14 i skolbarnsomsorg ta emot ett barn från en annan kommun om det finns särskilda skäl med hänsyn till barnets förhållanden. En kommun får även i andra fall ta emot ett barn från annan kommun. *) I de fall föräldraavgiften betalas till mottagande kommun, minska beloppet per månad med 798 kr/mån förskolan, 625 kr/mån pedagogisk omsorg samt 473/mån fritidshem. En kommun skall även, i enlighet med Skollagen 10 kap 25, i sin grundskolan ta emot elev för vars grundskoleutbildning kommun inte är skyldig att stå för, om eleven med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens grundskola. En kommun får även i andra fall ta emot elev i sin grundskola från annan kommun. Innan beslut fattas skall yttrande inhämtas från hemkommunen. I skollagen regleras också hur ersättningen mellan kommunerna skall hanteras. Faktura till Region Gotland, zz3005, Box 1341, Visby Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-bun Webbplats Org nr

21 Bilaga 2 a Internbudget 2018, budget tkr (Innehåller prognos om preliminära externa intäkter) Organisation 41 Barn- och utbildningsnämnden Intäkter Kostnader Nettoram Verksamhet 11 Nämnd Kostnader Summa Science center Fenomenalen Intäkter Kostnader Summa Kulturskola Intäkter Kostnader Summa Gemensam verksamhet Intäkter Kostnader Summa Förskola Intäkter Kostnader Summa Pedagogisk omsorg Intäkter 0 Kostnader Summa Fritidshem Intäkter Kostnader Summa Förskoleklass Intäkter -674 Kostnader Summa Grundskola inkl grundsärskola Intäkter Kostnader Summa Gymnasiesärskola Kostnader Summa Särskild utbildning för vuxna Kostnader Summa 9 274

22 REGION GOTLAND Utbildning och arbetslivsförvaltningen DRIFTBUDGET 2018 tkr Grundbelopp 2018 Tilläggsbelopp 2018 SAMMANSTÄLLNING BUDGET 2018 BUNAu Justerad BUN Intäkter 2018 Övrigt 2018 BUDGET 2018 BUDGET 2017 Antal barn /elever 2018 Antal barn /elever 2017 Kr/barn, elev Kr/barn, elev GRUNDBELOPP Kommunal förskola Enskild förskola Bilaga 2b Kommunal skolbarnsomsorg Enskild skolbarnsomsorg Kommunal pedagogisk omsorg Enskild pedagogisk omsorg Kommunal skola förskoleklass Enskild skola förskoleklass Kommunal skola år Enskild skola år Kommunal skola år Enskild skola år Kommunal skola år Enskild skola år Fasta flöden Särsk u-grupper inkl skjutsar Särfritids Samba SVA Ledningsresurs 0,5 tj modersmål Omsorg på obekväm arbetstid 0 0 TILLÄGGSBELOPP Modersmål Fysiska handikapp Extraordinärt stöd STÖD TILL SMÅ SKOLOR SÄRSKOLA Kommunal särskola ÖVRIGT Kulturskola Fenomenalen Barn- och utbildningsnämnden Nämndsekreterare STABEN Skoldirektör Chef förskola Chef grundskola Chef barn- och elevhälsa Chef strategiskt stöd och utveckling Chef kvalitets-och utvecklingsavdelning HR-chef Ekonomichef Försörjningschef Skjutsar IT-chef Måltider Lokaler inkl städ Informatör PMC( ingår i kult ped centrum fr 2016) STATSBIDRAG Maxtaxa Kvalitetsbidrag Övrigt anm FÖRSLAG DRIFTBUDGET Tillskott kapitalkostnadsbudget, ej fördelat 110 Beslutad BUDGETRAM Differens 0 1) Bidrag för barn/elev i kommunal verksamhet avser belopp som utbetalas till rektorsområde /förskoleområde. Kostnader för exv lokaler, måltid och barn-och elevhälsa finns under STABEN Bilaga 2 b BUN Sammanställning mot ram 2018,

23 Driftbudget 2017 Bilaga 2 c Grundbelopp/Tilläggsbelopp 2018 (årsbelopp) Grundbelopp för förskola, grundskola och skolbarnsomsorg 2017 Förskola 1-2,5 år Förskola 2,5-5 år Pedagogisk omsorg 1-5 år Pedagogisk omsorg 6-12 år Fritidshem F-6 Förskoleklass Grundskola år 1-3 Grundskola år 4-6 Grundskola år 7-9 Grundbelopp kr kr kr kr kr kr kr kr kr 1. Pedagogisk verksamhet och omsorg Undervisning Pedagogiskt material och utrustning Lärverktyg Elevvård och hälsovård Måltider Omkostnadsersättning Lokalkostnader Administration 3% resp 1% av grundbelopp för ped.oms Summa grundbelopp Tilläggsbelopp Totalt anslag Modersmålsundervisning (förskola & skola) Extraordinära stödåtgärder (alla verksamheter) Summa tilläggsbelopp Regionalt belopp Totalt anslag Stöd till landsbygsskolor utanför Visby tätort Summa landbygdsstöd Intäkter avräknas för enskild verksamhet Momskompensation 6 % tillkommer för enskild verksamhet Inkluderar Lönekompensation 2015: 1,5 procent Tillägg: ersättning för jämställdhetspott med 1,08% - 2,22% beroende på kategori Lönekompensation 2016: 1,3425% Avser helår, motsvarar 1,79 procent på nio månader Lönekompensation 2017: 1,5 procent Avser helår, motsvarar 2,0 procent på nio månader Lönekompensation 2018: 1,8975 procenavser helår, motsvarar 2,5 procent på nio månader Generell besparing 2016 : 0,8 procent Generell besparing 2016 åk 1-9: 0,84 procent

24 Driftbudget 2017 Bilaga 2 c Grundbelopp/tilläggsbelopp 2018 till fristående huvudman (årsbelopp) Grundbelopp för förskola, grundskola och skolbarnsomsorg 2017 Förskola 1-2,5 år Förskola 2,5-5 år Pedagogisk omsorg 1-5 år Pedagogisk omsorg 6-12 år Fritidshem F-6 Förskoleklass Grundskola år 1-3 Grundskola år 4-6 Grundskola år 7-9 Grundbelopp kr kr kr kr kr kr kr kr kr 1. Pedagogisk verksamhet och omsorg Undervisning Pedagogiskt material och utrustning Lärverktyg Elevvård och hälsovård Måltider Omkostnadsersättning Lokalkostnader Intäkter Administration 3% resp 1% av grundbelopp för ped.oms Moms 6% på grundbelopp Summa grundbelopp Tilläggsbelopp Totalt anslag Modersmålsundervisning (förskola & skola) Extraordinära stödåtgärder (alla verksamheter) Summa tilläggsbelopp Regionalt belopp Totalt anslag Stöd till landsbygsskolor utanför Visby tätort Summa landsbydgsstöd Inkluderar: Lönekompensation 2015: 1,5 procent Tillägg: ersättning för jämställdhetspott med 1,08% - 2,22% beroende på kategori Lönekompensation 2016: 1,3425 procent Avser helår, motsvarar 1,79 procent på nio månader Lönekompensation 2017: 1,5 procent Avser helår, motsvarar 2,0 procent på nio månader Lönekompensation 2018: 1,8975 procent Avser helår, motsvarar 2,5 procent på nio månader Generell besparing ,8 procent

25 Driftbudget 2017 Bilaga 2 c Grundbelopp/Tilläggsbelopp 2018 till kommunal rektor/förskolechef (årsbelopp) Kommunal verksamhet Till enheter 2017 Förskola 1-2,5 år Förskola 2,5-5 år Pedagogisk omsorg 1-5 år Fritidshem F-6 Förskoleklass Grundskola år 1-3 Grundskola år 4-6 Grundskola år 7-9 Grundbelopp 1. Pedagogisk verksamhet och omsorg a. Undervisning inkl ledningsstöd b. Socioekonomisk faktor Pedagogiskt material och utrustning Lärverktyg Elevvård och hälsovård 4. Måltider Omkostnadsersättning Intäkter 6. Lokalkostnader a. Administration enl 2012 års belopp inkl besp b. Skolassistent Summa grundbelopp Tilläggsbelopp Modersmålsundervisning alla verks Extraordinära stödåtgärder alla verks Summa tilläggsbelopp Regionalt belopp Totalt anslag Stöd till landsbygsskolor utanför Visby tätort Summa Inkluderar Lönekompensation 2015: 1,5 procent Tillägg: ersättning för jämställdhetspott med 1,08% - 2,22% beroende på kategori Lönekompensation 2016: 1,3425 procent Avser helår, motsvarar 1,79 procent på nio månader Lönekompensation 2017: 1,5 procent Avser helår, motsvarar 2,0 procent på nio månader Lönekompensation 2018: 1,8975 procent Avser helår, motsvarar 2,5 procent på nio månader Ingående belopp ovan är markerade med blå bakgrundsfärg i respektive flik Generell besparing ,8 procent

26 Driftbudget 2017 Bilaga 2 c Uppräknad med 2017 års lönerevision Skolpeng 2018 justerad enligt 2017 års löner Generellt påslag 2018: 1, Inkluderar alla barn och elever, kommunala och fristående. Aktivitet Förskola/ barn Ped omsorg/barn 1-5 år Ped omsorg/barn 6- Ped omsorg tot Fritidshem/ barn Fritidshem tot F-klass/elev F-klass tot Åk 1-3/elev Åk 4-6/elev Åk 7-9/elev 1-9 tot Totalt alla verks Andel Andel Förskola tot 12 år Undervisning % 49% SIS/Resurspersonal % 4% SALSA-faktor % 4% Samlad skoldag grund % 0% Samlad skoldag SiS/resurs % 0% Småbarnstillägg % 1% Särskild u-grupp % 2% SvA % 1% Studie- och yrkesvägledn % 0% Integrerad undervisning % 0% Kompetensutv/enhet % 0% Kompetensutv/centralt % 1% IT-utvecklare % 0% Friskvård % 0% PA-omkostnader % 0% Skolledning % 3% Bitr skolledning % 1% Skolvärd % 0% Material/läromedel % 1% Skolbibliotek % 0% PMC-tjänster % 0% IT-abonnemang % 1% Elevförsäkring % 0% Råvaror frukost & mellanmål % 1% Omkostnadsersättning % 0% Vaktmästare/Fastighetsskötsel % 0% Administration material kom % 0% Administration skolass kom % 1% Administration fristående 4102/ % 0% Lokaler - hyra kommunala % 11% Lokaler - städ kommunala % 2% Lokaler - hyra fristående % 1% Lokaler - städ fristående % 0% Lunch % 7% Barn- och elevhälsa % 2% Avskrivning & kapitalkostnad % 2% Diff admin kommunala so/fo % 1% Avdrag intäkter fristående % -1% Momsbelopp fristående 8450/ % 1% Avdrag momsbelopp fristående % -1% SUMMA SUMMA I Landsbygdsstöd % Tilläggsbelopp bibss inkl fys hcp % Modersmål % Skjutsar särskild u-grupp % Särfritids % Intäkter kommunal SUMMA II

27 Driftbudget 2017 Bilaga 3 Beräkningsunderlag landsbygdsstöd 2018 Enligt BUN /2010 DEL A: Stöd pedagogisk personal åk F-9 FÖRSKOLEKLASS Medellön Medeltal elevbidrag exkl. SIS och dem. index. Brytpunkt för fskl OBS! Enl BUNs beslut skall det totala anslaget för bidrag till små enheter utanför Visby tätort anpassas till maximalt 2010 års kostnad för det totala bidraget. Anpassningen medför att bidraget utbetalas med 61,5 procent till åk 7-9 Undantag: Förskoleklass till år 6 skall ha sitt fulla bidrag 2014: 1 Mkr i förstärkning till åk kr kr 7 elever eller 0,5 tjänst Enhet Antal Differens Verksamhet under Belopp elever minimikrav budgetåret Belopp att justera Kräklingbo F % Eskelhem F % Fårösund F % - Vänge F % Athene Fardhem F % Öja F % Totalt FÖRSKOLEKLASS GRUNDSKOLA, År 1-6 Medellön, År kr Medeltal elevbidrag exkl. SIS och dem. index kr Elever per heltidstjänst 16 Brytpunkt för År elever eller 1,75 tjänst Brytpunkt för År elever eller 3,5 tjänst Enhet Antal Differens Verksamhet under Belopp elever minimikrav budgetåret Belopp att justera Vänge År % - Kräklingbo År % Eskelhem År % Stånga År % - Öja År % Athene Fardhem % Totalt År GRUNDSKOLA, År 7-9 Medellön, År kr Medeltal elevbidrag exkl. SIS och dem. index kr Elever per heltidstjänst 16 Brytpunkt för År 7-9 < 30 elever 61 elever eller 3,8 tjänst Brytpunkt för År >< 60 elever 122 elever eller 7,6 tjänst Brytpunkt för År 7-9 >60 elever 170 elever eller 10,6 tjänst Enhet Antal Differens Belopp elever minimkrav Belopp att justera Fårösundsskolan Solklintsskolan Romaskolan Klinteskolan Högbyskolan Totalt År Anm 1) EJ KLART! Sammanställning A Belopp Jämför kostnad 2011 Förskoleklass År År Fritidshem 0 0 Totalt Inkluderar 1 mkr samt Anm 1) löneuppräkning DEL B: Stöd specialtjänster åk 7-9 Enligt Regionalt stöd Vaktmästare 7-9 utgår ej längre, enligt BUN AU $ Ersättning för Syv utgår 2015 pga ändrad organisation Tilldelning enligt IB Skolvärd, År 7-9 Lönekostnad 0,75 tjänst kr Område Tilldelning enl. Diff. till 0,75 tjänst/ elevbidrag 2015 belopp att justera Fårösund Solklintskolan Romakloster Klinteskolan Högbyskolan Totalt skolvärd Sammanställning B Belopp Skolvärd, År Totalt FRITIDSHEM Medellön, fritidshem En heltidstjänst motsvarar Lägsta krav för fritidshem Justeringsbelopp per barn kr 21 barn 21 1,0 tjänst kr Enhet Antal Differens Belopp att justera inskrivna minimikrav Öja F-6 - Totalt FRITIDSHEM Totalt A + B uppräknat till 2017 års lönenivå + 1,8975% lönerevision Totalt A + B 2014 exkl syv kr (ny organisation) inkl lönerev Kostnad om modellen får gälla fullt ut

28 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Jimmy Söderström Ärendenr BUN 2017/676 Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 31 oktober 2017 Bilaga 4 1 (2) Barn- och utbildningsnämnden Anslag till rektor/förskolechef inom barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde, för asylsökande barn och elever, att gälla för 2018 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att bidrag för asylsökande barn och elever i förskola och skola, skall utbetalas till rektor och förskolechef med följande belopp 2018: Asylsökande: * Förskola, integrerad kronor/ år * Förskoleklass kronor/ år * År kronor/ år * År kronor/ år * Åk kronor/ år Ersättningen utbetalas med en tolftedel per månad Sammanfattning Förvaltningen har tagit fram ett förslag på ersättning till rektor och förskolechef för asylsökande barn i förskola och skola. Underlag för förslaget utgörs av det regelverk som finns för den statliga ersättningen till kommunerna. I förslaget har bedömning gjorts, att för asylsökande barn i förskolan kommer deltagandet i första hand att avse i allmän förskola (15 tim/vecka)och därför föreslås ersättning med ett halvt grundbelopp. Förskoleklass ersätts med 1,0 grundbelopp och år 1-9 med 1,2 grundbelopp. Därutöver avsätts medel för barn- och elevhälsa, måltider och utrustning/inventarier. Härutöver kan statliga medel sökas för extraordinära utbildningskostnader som; särskilt anordnade skollokaler och skolskjuts för särskoleelever samt extraordinärt stöd som inte täcks av ersättning för barn i förskola och skola. Bakgrund För nyanlända barn och elever utgår statlig ersättning med schablonbelopp, med respektive utan ansökan, beroende på olika förutsättningar. För asylsökande barn i förskola och skola utgår ersättning för skolundervisning samt för barn inskrivna vid en förskola. Vissa statliga ersättningar betalas ut till kommunerna utan ansökan för nyanlända personer med uppehållstillstånd, både vuxna och barn. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-bun alt gvn@gotland.se Webbplats Org nr

29 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Region Gotland Bilaga 4 Ärendenr BUN 2 (2) Kommunerna kan också ansöka om ersättning för extraordinära utbildningskostnader som; särskilt anordnade skollokaler och skolskjuts för särskoleelever samt extraordinärt stöd som inte täcks av ersättning för barn i förskola och skola Jimmy Söderström Ekonomichef Anders Jolby Utbildningsdirektör

30 Bilaga 5 Investeringsbudget plan Barn- och utbildningsnämnden/utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Budget Budget Plan Plan Plan Investeringspott Lokalinvesteringar Polhemsskolan Lunden förskola Väskinde VVV-skolan VVV-förskola Lyckåkerskolan Fole/Gothem Nya förskoleplatser Förskolebuss Summa lokaler IT-investeringar Bredband landsbygdsskolor 120 Moderna digitala klassrum Kringutrustning Reinvestering IT-Volymökning Nytt adm system 100 Utbyggnad nya nätverk Särskolan, läroplattor IT-administration Summa IT investeringar Summa BUN/UAF Regionfullmäktige den 19 juni 2017, 87

31 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Elisabeth Jonsson Höök Kvalitets- och utvecklingschef Tjänsteskrivelse Ärende BUN 2017/606 GVN 2017/ november 2017 Barn- och utbildningsnämnden och Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Jämställdhet i skolan alla skolformer Förslag till beslut Informationen tas emot Ärendebeskrivning Ett program med namnet Utmärkelse Jämställd skola Gotland har funnits för de kommunala för- och grundskolorna sedan Under åren har 18 förskolor och elva skolor gått igenom programmet som letts av en genuspedagog. I samband med genuspedagogens pensionsavgång gjordes en utvärdering av programmet. En kortfattad beskrivning av utvärderingen ger att den genomfördes genom en enkät riktad till tolv skolor och förskolor där hälften tagit del av Jämställd skola och hälften inte gjort det. Den visade på att metoden har varit uppskattad av de medarbetare och verksamheter som deltagit, men att det är svårt att påvisa några bestående effekter. Då genus och jämställdhet är ett värdegrundsarbete är det heller inte enkelt att utvärdera, men vi konstaterar att deltagande verksamheter visar på en mer öppen och ödmjuk inställning till frågan. Analys av våra verksamheters nulägesbeskrivning pekar dock på ett fortsatt behov av utveckling i värdegrundsarbetet även ur ett genusperspektiv. Förhållningssätt och bemötande, elevsyn och inkludering är särskilt uppmärksammat, liksom likvärdig utbildning. Ojämna skolresultat och ökad psykisk ohälsa är andra utvecklingsområden. Arbete med genus och jämställdhet ingår i skolans statliga uppdrag och formuleras till exempel i Läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011 (Lgr 11, rev 2016) på följande sätt i första kapitlet: Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. Varje förskola, skola och verksamhet ska ha ett aktivt värdegrundsarbete som utgår från en analys av behov. I koncernstyrkortet för Region Gotland finns målet Ett jämlikt och jämställt Gotland och ett fortsatt behov av utveckling i ämnet är identifierat i verksamhetsplanen 2018 för förvaltningen under utvecklingsområdet Likvärdig och tillgänglig utbildning: 1 (3) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se alt registrator-gvn@gotland.se Org nr Webbplats

32 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende BUN 2017/606 GVN 2017/197 Alla elever har enligt lag rätt till likvärdig utbildning. Då vi ser att resultaten mellan skolor, skolformer, ämnen och kön länge har varit ojämn och skiftande i våra verksamheter så är likvärdigheten ett fortsatt utvecklingsområde på Gotland. Med en tillgänglig utbildning menas att lärmiljöerna i pedagogiska, fysiska såväl som sociala hänseenden är tillgängliga och anpassade till alla elevers olika behov och förutsättningar. Vi ser att pojkars resultat i alla åldrar och skolformer över tid ligger lägre i jämförelse med flickor. Till detta kommer ett ökande antal elever i behov av särskilt stöd samt barn och unga med psykisk ohälsa, vilket ställer höga krav på alla som arbetar i skolan att kunna anpassa utbildningen för elevers olikheter. Till exempel vet vi att språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt är bra för alla elever, men avgörande för vissa. Värdegrundsarbetet med allas lika värde, arbete med trygghet och goda relationer samt ett medvetet genusarbete är andra grundläggande och viktiga beståndsdelar som behöver fortsatt fokus för alla åldrar och skolformer. Det kompensatoriska uppdrag som tydligt beskrivs i skollag och läroplaner är ett viktigt utvecklingsområde. En förebyggande och främjande elevhälsa samt god samverkan kring eleverna både inom och utom skolan och förvaltningen är betydelsefullt för att vi ska lyckas. Övergångarna mellan skolformerna behöver säkerställas och överlämningarna bli mer genomarbetade. Tidiga och riktade insatser samt flexibel resursanvändning är några stödjande åtgärder för komma till rätta med jämställdheten. En likvärdig tillgång och användning av tidsenliga och digitala verktyg, samt digital kompetens är en viktig demokratifråga. Ett jämställt och jämlikt Gotland Alla elever skall fullfölja gymnasieskolan God kvalitet i skolan God tillgänglighet i Region Gotland Lyckad integration Kunskapslyft för barn, unga och vuxna Figur 1 Utvecklingsområdets koppling till koncernövergripande mål och nämndmål Arbetet framåt Varje enhet formulerar i sin handlingsplan en plan för arbetet med Likvärdig och tillgänglig utbildning där arbetet med genus, jämställdhet och värdegrund ingår. Viktigt är att arbete med genus och jämställdhet inte är ett eget spår utan ingår som en del i verksamhetens förebyggande och främjande arbete. Flera av de långsiktiga satsningar som genomförs syftar till att bredda basen, dvs öka kompetensen för medarbetarna och utveckla det systematiska kvalitetsarbetet. Som exempel kan SPSM s tillänglighetsverktyg nämnas där förskolan, grundskolan, särskolan och gymnasiet ingår i ett långsiktigt utvecklingsarbete. I begreppet tillgänglighet ingår tre olika perspektiv; pedagogiska planeringen, fysiska miljön både ute och inne, samt den sociala miljön där jämställdheten särskilt lyfts som viktig att arbeta med. Gotland deltar i SPSM s utbildning från hösten 2017 och tanken är att alla förskolor, grundskolor, särskola och gymnasiet ska vara med på sikt. Till detta har Skolverket olika nätbaserade utbildningar, några med samlingsnamnet Sju timmar om som baserar sig på en analys av egna verksamheten, har en grund i kollegialt lärande och systematiskt kvalitetsarbete. Materialet bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Utbildningsmaterialets områden är skolövergripande och målgrupperna är olika; från förskola till gymnasiet. Det är ett självinstruerande material och fungerar bra att arbeta med i till exempel ett arbetslag. Ett par exempel på Skolverkets utbildningar är: Jämställt bemötande i förskolan och 2 (3)

33 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende BUN 2017/606 GVN 2017/197 Sex och samlevnad Utbildningarna är självinstruerande. För att stödja förskolor samt sär-och grundskolor som önskar så har kvalitets- och utvecklingsavdelningen en utvecklingspedagog som kan erbjuda vägledning i materialet. För gymnasiets verksamhet finns två pedagoger som delar av sina tjänster arbetar med att erbjuda lektioner som syftar till att stärka eleverna i värdegrundsfrågor kring identitet, relationer och levnadsnormer, IRL. Annat stöd för verksamheternas värdegrundsarbete som finns är barn- och elevhälsan samt respektive elevhälsoteam där respektive förskola och skola planerar för det förebyggande och främjande arbetet. Bedömning Sammantaget ser förvaltningen att arbetet med genus och jämställdhet behöver fortsatt utvecklas. I SPSM s tillgänglighetsmaterial som alla förskolor och skolor kommer att arbeta med är jämställdhet ett av perspektiven man tar hänsyn till. Till det finns god vägledning och utbildningar i ämnet via Skolverkets utbildningsplattform som med fördel kan användas. Effekterna följs upp i det ordinarie uppföljningsarbetet. Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör 3 (3)

34 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Elisabeth Jonsson Höök chef kvalitet och utveckling Tjänsteskrivelse Ärende BUN 2017/ november 2017 Barn- och utbildningsnämnden Verksamhetsplan 2018 Förslag till beslut Verksamhetsplan 2018, exklusive punkt 5. prioriterade aktiviteter, fastställs enligt förslag under förutsättning att även gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden fastställer nämnda plan. Anm.: Prioriterade aktiviteter (avsnitt 5) fastställs av förvaltningschef. Sammanfattning Region Gotlands koncernstyrkort beslutades i Regionfullmäktige och gäller för perioden Respektive förvaltning gör en verksamhetsplan kopplat till koncernstyrkortet, utifrån en mall från ledningskontoret. Verksamhetsplanen skapar en röd tråd från regionfullmäktige via nämnd och förvaltning, vidare till avdelnings- och enhetsnivå, och knyter ihop regionfullmäktiges mål med verksamhetsplanering och budget. I verksamhetsplanen ingår de övergripande mål från koncernstyrkortet som är tillämpliga för förvaltningen, samt nämndernas egna mål. Vidare beskriver verksamhetsplanen prioriterade utvecklingsområden för att nå målen samt aktiviteter kopplat till utvecklingsområdena. Nämndmålen och de prioriterade utvecklingsområdena från verksamhetsplanen för 2017 är fortsatt aktuella och kvarstår i verksamhetsplanen för Det har gjorts marginella ändringar i formuleringen av de prioriterade utvecklingsområdena och även av beskrivningen av dessa områden. Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör 1 (1) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se alt registrator-gvn@gotland.se Org nr Webbplats

35 PLAN Verksamhetsplan 2018 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Fastställd av Ange nämnd/nämnder Framtagen av utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Datum Välj publiceringsdatum Ärendenr BUN 2017/605 & GVN 2017/138 Version 1.0 Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post Org. nr Webbplats

36 Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Verksamhetsplan 2018 Verksamhetsplan 2018 Innehåll 1 Verksamhetsplanens syfte och funktion... 3 Ärendenr BUN 2017/605 & GVN 2017/138 Datum [Beslut/publiceringsdatum] 2 Verksamhetsbeskrivning Övergripande beskrivning av verksamhetens uppdrag Nulägesbeskrivning Samhälle Kvalitet Medarbetare Ekonomi Uppdrag Statligt uppdrag Särskilda uppdrag från regionfullmäktige Koncernledningens gemensamma prioriteringar Ekonomi Barn- och utbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Medarbetare Mål Mål från koncernstyrkort Mål från övergripande program Nämndmål Prioriterade utvecklingsområden Likvärdighet, tillgänglighet och värdegrund Arbetsmiljö och kompetensförsörjning Allas ansvar för skolans uppdrag Gotlands kompetensförsörjning Integration och etablering Prioriterade aktiviteter Uppföljning Analysrapport HÖST Analysrapport VÅR Indikatorer för löpande nämndinformation (26)

37 Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Verksamhetsplan Verksamhetsplanens syfte och funktion Region Gotlands nya koncernstyrkort beslutades i Regionfullmäktige och gäller för perioden Med det nya koncernstyrkortet har vi lämnat systemet där varje nämnd har ett eget styrkort kopplat till koncernstyrkortet. Respektive förvaltning upprättar en verksamhetsplan som är kopplat till styrkortet. Verksamhetsplanen är ett förvaltningsövergripande dokument, som syftar till att skapa en röd tråd från regionfullmäktige via nämnd och förvaltning, vidare till avdelnings- och enhetsnivå, och knyter ihop regionfullmäktiges mål med verksamhetsplanering och budget. Figur 1 Region Gotlands koncernstyrkort I verksamhetsplanen ingår de övergripande mål från koncernstyrkortet som är tillämpliga för förvaltningen, samt nämndernas egna mål. Vidare beskriver verksamhetsplanen prioriterade utvecklingsområden för att nå målen samt aktiviteter kopplade till utvecklingsområdena. Med verksamhetsplanen som utgångspunkt gör sedan varje avdelning en arbetsplan och varje enhet en handlingsplan. För alla medarbetare ska det upprättas nya medarbetarkontrakt som knyter ihop den enskildas uppdrag med det förvaltningsövergripande uppdraget. Ärendenr BUN 2017/605 & GVN 2017/138 Datum [Beslut/publiceringsdatum] Figur 2 Styrkedjan från koncernstyrkort till medarbetarkontrakt Verksamhetsplanen beskriver mål och uppdrag från flera nivåer. För att underlätta för läsaren att se vilken nivå den befinner sig på, har figurerna kopplats till de olika nivåerna med olika färger: Övergripande nivå Nämndnivå Förvaltningsnivå 3 (26)

38 Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Verksamhetsplan Verksamhetsbeskrivning 2.1 Övergripande beskrivning av verksamhetens uppdrag Förvaltningens uppdrag är att erbjuda en god, likvärdig och hälsofrämjande lärmiljö med verksamheter av hög kvalitet som främjar alla barns, elevers, studerandes och deltagares positiva utveckling och lärande. Kort sagt: vi ska skapa förutsättningar för att alla ska få möjlighet att lyckas. Målsättningen är att elever och studerande ska fullfölja sin skolgång och studier, ge möjlighet till ett livslångt lärande för enskilda medborgare, ge en god grund för att aktivt kunna delta i samhällslivet, att höja utbildningsnivån på Gotland, att erbjuda utbildningar som matchar den enskildes, näringslivets och samhällets behov samt att arbeta för en hållbar kompetensförsörjning på Gotland. Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen har cirka 2000 medarbetare som leds av utbildningsdirektören. Det politiska ansvaret för verksamheterna delas mellan barn- och utbildningsnämnden samt gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Ärendenr BUN 2017/605 & GVN 2017/138 Datum [Beslut/publiceringsdatum] Figur 3 Organisationsbild. Beskriver förvaltningen och proportionerna mellan verksamheterna Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen ansvarar för: förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, barn- och elevhälsa, kulturskola, Fenomenalen Science Center, Region Gotlands vuxenutbildningar på grund-, gymnasial och eftergymnasial nivå inklusive särskild utbildning för vuxna, undervisning i svenska för invandrare, folkhögskola, arbetsmarknadsinsatser, uppföljning av ungdomar 4 (26)

39 Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Verksamhetsplan 2018 upp till upp till 20 år som saknar fullständiga gymnasiebetyg (kommunala aktivitetsansvaret), studie- och yrkesvägledning samt mottagandet och etableringen av nyanlända personer som invandrat och kvotflyktingar. 2.2 Nulägesbeskrivning Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen bildades 1 januari 2016 och är fortfarande en ung förvaltning. Ett fokuserat arbete på att samla förvaltningen, bygga gemensam kultur samt att skapa tillit och förtroende i alla led, har pågått sedan dess. Ledningsgrupper har bildats för varje avdelning och ett medvetet utvecklingsarbete av, samt satsning på, ledarskapet har gjorts under året för samtliga ledare som en framgångsfaktor i förbättringsarbetet. Det finns en hög ambition att skapa en tydlig målbild för arbetet och att det utvecklingsarbete som prioriteras är förankrat i våra identifierade utvecklingsområden i verksamhetsplanen. Vår gemensamma verksamhetsplan har redan från start varit ett samlande dokument för hela den nybildade förvaltningen. Tydligast hittills har den varit en viktig ledstång jämte de statliga styrdokumenten för våra chefer. Fortfarande har vi en bit kvar innan den har nått full verkan hos varje medarbetare. Inför 2018 växer förvaltningen med ytterligare uppdrag då ungdomsgårdarna samt bidragsfördelning till studieförbunden flyttar in i avdelningen för gymnasie- och vuxenutbildning i och med att kultur- och fritidsförvaltningen upplöses. Ärendenr BUN 2017/605 & GVN 2017/138 Datum [Beslut/publiceringsdatum] I förvaltningens höstanalys ser vi att med de prioriterade utvecklingsområden 1 som identifierats i föregående verksamhetsplan är förvaltningen på god väg i utvecklingsarbetet och därmed är det angeläget att hålla fortsatt fokus på dessa. Ett antal fleråriga stora utvecklingsprojekt pågår utifrån utvecklingsområdena, flera kopplade till statliga medel och i samarbete med statliga myndigheter. Några områden som redan i föregående verksamhetsplan identifierades, men där vi ser att arbetet framåt ytterligare behöver förstärkas är inom kompetensförsörjning, arbetsmarknadsåtgärder, integration och digitalisering. Trots att arbetslösheten är förhållandevis låg på Gotland så finns det personer som står långt från arbetsmarknaden. Samtidigt saknar Gotlands företag och arbetsgivare i hög utsträckning den kompetens de behöver i sina verksamheter. Vuxenutbildning och olika arbetsmarknadsinsatser är därför viktiga komponenter i detta. Till det kommer att flera yrkesgrupper inom vår förvaltning är bristyrken i hela landet och arbetet med att attrahera till dessa yrkesval och flytt till Gotland är fortsatt viktigt. Ett projekt inom Hållbara Gotland kopplat till statliga ersättningsmedel 2 har startat med namnet Kompetenta Gotland och beräknas pågå till Mottagandet av nyanlända och invandrade personer på Gotland börjar nu bli välfungerande och strukturerad, men utmaningen nu och framåt är etablering, meningsfull sysselsättning och för våra nya medborgare att skapa delaktighet i det gotländska samhället. Digitaliseringen av vår förvaltning pågår för fullt med målsättning att den tekniska förutsättningen finns, att medarbetare och elever 4 är naturliga användare av den nya tekniken och att de reviderade läroplanerna är implementerade. Riktigt där är vi ännu inte 1 Se punkt 4 Prioriterade utvecklingsområden 2 Statliga ersättningsmedel för minskad kalkbrytning, sk Peter Larsson-pengarna 3 Se 5 Prioriterade aktiviteter 4 Med elever menas i barn, elever och deltagare i våra verksamheter 5 (26)

40 Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Verksamhetsplan 2018 utan området behöver fortsatt utvecklingsarbete samt prioriteringar i strategisk plan och budget. Ärendenr BUN 2017/605 & GVN 2017/138 Datum [Beslut/publiceringsdatum] Samhälle Efter den stora tillströmningen av nyanlända barn och familjer under 2015 då Gotland och förvaltningen saknade gemensamma strukturer för mottagande, så har ett medvetet utvecklingsarbete skapat ett lärande i hela förvaltningen. Samarbetet med Skolverket inom projektet Nyanländas lärande 5 har medfört att vikten av samarbete, gemensamma rutiner och anpassad undervisning har fått helt ny innebörd. En central mottagningsfunktion för alla som kommer till Gotland med annat modersmål än svenska har startat inom utbildnings- och arbetslivsförvaltningens integrationsenhet. Samverkan över förvaltningsgränser kring till exempel bostadsförsörjning för kommunanvisade nyanlända personer har påbörjats under 2017 och behöver fortsatt utveckling. Den psykiska ohälsan bland befolkningen är ett ökande orosmoln. I våra verksamheter gäller det både medarbetare samt barn och unga, särskilt flickor och kvinnor. En regional handlingsplan för förebyggande arbete mot självmord finns upprättad, samt en förvaltningsöverskridande strategi för ökad psykisk hälsa. Gotland har i snitt en högre andel barn och unga som diagnosticeras med neuropsykiatriska funktionsvariationer i jämförelse med riket 6. Kompetens att anpassa verksamheterna till barns och elevers olikheter är därför särskilt viktigt på Gotland. För att stödja det arbetet har ett långsiktigt samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten inletts i förskola, grundskola och gymnasiet med målet att öka tillgängligheten i våra verksamheter 7. Statliga reformer och riktade satsningar genom till exempel statsbidrag har inverkan på utvecklingsarbetet inom förvaltningen och styr till en del inriktningen. För 2017 räknade till exempel grundskolan på Gotland med att ta emot ca 14 miljoner kronor i riktade statsbidrag. Även om detta är bra, så skapar det en utökad administration på förvaltningen och riskerar en verksamhet som får svårt att hålla fokus och ändrar prioritering till där medel finns att söka. Långsiktighet och att hålla i och hålla ut med satsningar på kvalitet i skolan är därför av stor vikt för att inte tappa orienteringen. Från läsåret 2018/2019 har staten beslutat om tioårig grundskola och skolplikt från förskoleklass. Då de allra flesta sexåringar på Gotland redan går i förskoleklass så ser vi inte att det kommer att medföra några större förändringar i skolorganisationen. Däremot innebär obligatoriet rätt till skolskjuts för sexåringar och vi behöver se över effekten av det. Översynen av skolstrukturerna i förskola och grundskola fortsätter, bildandet av större förskole- och rektorsområden har genomförts på några platser. Som exempel kan södra delen av Gotland nämnas, där Högbyskolan, Garda/Stånga samt Havdhem/Öja nu är ett gemensamt rektorsområde med ett ledningsteam bestående av rektor med biträdande rektorer. På motsvarande sätt gäller detta även förskolan med bildandet av ett gemensamt område med en förskolechef och en biträdande förskolechef. Syftet är skapa ett mer flexibelt, bärkraftigt skolområde och ett hållbart ledarskap. 5 Se punkten 5, prioriterade aktiviteter 6 Se Nyckelindikatorer, Fördjupad analys barn och unga 2017, RSF 3 se punkten 5, prioriterade aktiviteter 6 (26)

41 Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Verksamhetsplan Kvalitet Det systematiska kvalitetsarbetet inom förvaltningen har utvecklats och har nu en inarbetad struktur med uppföljning i dialogform för alla skolledare. Fortsättningsvis finns ett behov av att öka delaktigheten i analysarbetet tillsammans med medarbetarna. Det kollegiala lärandet att skapa en tillgänglig utbildning och verksamhet är även framåt viktiga utvecklingsområden. Då förvaltningen till helt nyligen var två olika förvaltningar så har arbetet med att skapa gemensamma rutiner och system fortsatt hög prioritet. Resultat av kartläggningen av språklig medvetenhet som genomförs i förskoleklass varje hösttermin har förbättrats i perioden Kunskapsresultaten för Gotlands kommunala grundskola avseende läsår 2016/2017 visar däremot med några få undantag en försämring på totalnivå jämfört med tidigare år. Skillnader i resultatet finns mellan enheter och mellan pojkar och flickor. Wisbygymnasiets kunskapsresultat för läsåret 2016/2017 visar inga större förändringar på totalnivå jämfört med läsåret innan. Undantaget är andelen som uppnår högskolebehörighet efter avslutat yrkesprogram som har ökat jämfört med läsåret 2015/16. Generellt har högskoleförberedande program högre resultat än yrkesprogram och kvinnor högre resultat än män. För vuxenutbildningen finns en utmaning i att hitta goda indikatorer för att följa upp verksamheten och ett arbete kring detta har påbörjats. Andelen behöriga till yrkesprogram på gymnasiet har minskat i jämförelse med 2016 men ligger i nivå med resultaten för De senaste åren har de kommunala eleverna i årskurs 9 presterat i nivå med riket eller bättre. För 2017 går det endast att jämföra med statistik från riket och jämförbara kommuner där asylsökande elevers resultat är medräknade. I dessa fall ligger de gotländska kommunala skolorna i nivå med jämförbara kommuner och riket. Skillnader finns i resultat mellan könen, mellan för- och grundskoleenheter, områden och gymnasieprogram. Detta är en tydlig signal om att arbetet med att i högre grad uppnå en likvärdig utbildning är ett fortsatt viktigt utvecklingsområde. Ärendenr BUN 2017/605 & GVN 2017/138 Datum [Beslut/publiceringsdatum] Medarbetare Svårigheten med att rekrytera personal i kombination med regionens pressade ekonomiska läge har länge oroat chefer och medarbetare. Vissa yrkesgrupper är mer svårrekryterade och bland dem återfinner vi till exempel fritidspedagoger, men generellt i landet är de flesta pedagogyrkena bristyrken vilket även påverkar Gotlands kompetensförsörjning. Positivt är att barn- och elevhälsan som länge haft vakanser i flera yrkesgrupper vid starten av läsåret 2017/2018 är fulltalig. Senaste medarbetarundersökningen genomfördes hösten 2015 och visade ett resultat på en upplevd ökad arbetsbelastning, där både chefer och medarbetare bland annat anger att de inte hinner med att utföra sitt arbete inom arbetstiden. Det högsta sjuktalet i förvaltningen finns inom förskolans verksamhetsområde, dock pågår ett analysarbete kring resultatet då man ser att det finns andra faktorer än enbart arbetet som påverkar resultatet. Ny medarbetarundersökning genomförs hösten 2017, men resultatet hinner inte delges innan fastställandet av verksamhetsplanen. Därmed behöver förvaltningens chefer och medarbetare förhålla sig till nya resultat under året. Dock är arbetsmiljö är fortsatt prioriterat utvecklingsområde i denna verksamhetsplan och insatser kring detta fortsätter. 7 (26)

42 Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Verksamhetsplan Ekonomi För de flesta av Utbildnings- och arbetslivsförvaltningens verksamheter har kostnaden 8 ökat mellan 2015 och 2016, med undantag för fritidshem, grundsärskolan och svenska för invandrare (SFI) där kostnaderna har minskat mellan åren. Gotland har 2016 högre kostnader för de flesta verksamheter jämfört med genomsnittet för jämförbara kommuner 9 och riket, med undantag av vuxenutbildningen, SFI och Gotlands Folkhögskola 10 som har lägre kostnad. För hela perioden har däremot Gotlands kostnader ökat mindre eller minskat mer procentuellt jämfört med genomsnittet för jämförbara kommuner och riket. Undantaget är för gymnasieskola och förskoleklass, där den procentuella kostnadsökningen i perioden är högre än genomsnittet för jämförbara kommuner och riket. 2.3 Uppdrag Statligt uppdrag Det statliga uppdraget för skolväsendet regleras i skollagen (2010:800) 11 och innebär kortfattat att skolan ska: Ärendenr BUN 2017/605 & GVN 2017/138 Datum [Beslut/publiceringsdatum] främja alla barns och elevers personliga utveckling och lärande samt främja en livslång lust att lära förmedla och förankra respekt för grundläggande demokratiska värderingar arbeta för att fler studerande når de nationella målen ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt ett aktivt deltagande i samhällslivet ta hänsyn till barns och elevers olika behov och uppväga skillnader i barn och elevers förutsättningar även förhålla sig till diskrimineringslagen (2008:567) och motverka kränkande behandling samt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder utbildningen ska vara likvärdig - oavsett var i landet den bedrivs. Figur 4 Statlig uppdrag för skolväsendet Läroplanerna för respektive skolform utgör grunden för all pedagogisk planering och utgår från skollagen. För den del av vuxenutbildningen som hör till skolväsendet gäller 8 Med kostnad avser: Kostnad/inskrivet barn i förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem. Kostnad/elev i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola. Kostnad per heltidsstuderande på vuxenutbildning, kostnad/ invånare i svenska för invandrare och kostnad/ deltagarveckor på folkhögskolan. För alla områden avser kostnaden samtlig regi. 9 Jämförbara kommuner är kommungruppen turism- och besöksnäringskommuner, samt likhetsutsöktaa kommuner från kommun- och landstingsdatabasen Kolada. Från 1 jan 2017 tillhör Gotland en ny kommungrupp, mindre stad/tätort. 10 För Gotlands folkhögskola avser kostnadsjämförelsen Skollagen omfattar skolformerna förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning (inkl. svenska för invandrare) och särskild utbildning för vuxna. Skollagen beskriver även det kommunala aktivitetsansvaret för ungdomar. 8 (26)

43 Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Verksamhetsplan 2018 motsvarande uppdrag i tillämpliga delår. Det är i sammanhanget viktigt att framhäva att i skolans 12 grunduppdrag ingår på olika sätt undervisning och lärande som omfattar många av målen i koncernstyrkortet. Skollagen (2010:800) reglerar även följande uppdrag: Barn- och elevhälsan ska: stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande erbjuda elever hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller samt mellan hälsobesöken erbjuda eleverna syn- och hörselundersökningar samt andra begränsade hälsokontroller Studie- och yrkesvägledning ska vara tillgängligt för elever i alla skolformer, utom förskolan och förskoleklassen och tillgodose elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan Kommunens aktivitetsansvar innebär hemkommunen löpande ska hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen är sysselsatta som har fullgjort sin skolplikt men inte har fyllt 20 år och inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola eller gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning erbjuda de ungdomar som berörs lämpliga individuella åtgärder och dokumentera sina insatser och föra register över ungdomar som omfattas av aktivitetsansvaret Figur 5 Uppdrag enligt skollag Ärendenr BUN 2017/605 & GVN 2017/138 Datum [Beslut/publiceringsdatum] Folkhögskolans uppdrag utgår från förordning om statsbidrag till folkbildningen (1991:977) och där anges bland annat att folkhögskolans verksamhet ska bidra till att: stärka och utveckla demokratin, göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation, utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället samt bredda intresset för att öka delaktigheten i kulturlivet Figur 6 Statlig styrning av folkhögskolan 12 I begreppet skola menar vi alla utbildningsformer från förskola till vuxenutbildning 9 (26)

44 Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Verksamhetsplan 2018 Fenomenalen Science Center har till en del ett statligt uppdrag som finansieras med statsbidrag från Skolverket. För att få bidrag ska ett center: syfta till att huvudsakligen med interaktiva metoder öka intresset för och insikterna om naturvetenskap och teknik visa bredd och mångfald avseende naturvetenskap eller teknik i väsentlig utsträckning vända sig till allmänheten ha bedrivits minst ett år och huvudsakligen finansieras på annat sätt än genom statsbidrag vara en självständig verksamhet med personell och ekonomisk stabilitet och göra årliga uppföljningar som tas till vara i verksamheten Figur 7 Krav för statsbidrag för Science Center Särskilda uppdrag från regionfullmäktige Barn- och utbildningsnämnden och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har i uppdrag att redovisa förutsättningarna att minska kostnaderna med 50 miljoner kronor fördelat under perioden , utifrån följande strategier. Ärendenr BUN 2017/605 & GVN 2017/138 Datum [Beslut/publiceringsdatum] Integrerade skolformer och flexibel lokalanvändning för att bygga bärkraftiga enheter med högt resursutnyttjande. Ett systematiskt geografiskt perspektiv där lokal särart och lokala behov strukturerar utbudet med grund i serviceutbudsutredningen och kommande serviceplan. Effektivitet kring och inom programstruktur på gymnasiet. Integrera verksamheter över förvaltningsgränser. Planera för större enheter i syfte att uppnå bättre pedagogiska möjligheter och effektivitet inom samtliga skolformer. Effektivisera små skolors verksamhet. Fler ska nå gymnasieexamen Figur 8 Strategier för kostnadsminskning ya uppdrag tillkommer från 1 januari 2018 från regionfullmäktige: 10 (26)

45 Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Verksamhetsplan 2018 Nya uppdrag för förvaltningen som tillkommer 1 januari 2018 Ungdomsgårdarna Som har en lokal målsättning på Gotland att: - främja unga människors växande och nyfikenhet genom att bedriva en jag-stärkande verksamhet präglat av ett salutogent synsätt. Vi arbetar efter ett möjliggörande perspektiv där våra verksamheter utvecklar ungas förmågor och främjar mellanmänskliga möten Bidragsfördelning till studieförbunden med syftet att: - Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin - Bidra till att göra det möjligt för en ökande mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen - Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället - Bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet Kulturskolan har fått medel i syfte att skapa integration och möten mellan unga. 13 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden får i uppdrag 14 att förstärka arbetet med att organisera olika former av yrkesutbildningar och arbetsmarknadsinsatser för att korta tiden för nyanlända att komma i arbete eller vidare studier, samt att finna ytterligare finansieringsformer i sammanhanget. 2.4 Koncernledningens gemensamma prioriteringar Ärendenr BUN 2017/605 & GVN 2017/138 Datum [Beslut/publiceringsdatum] Beaktande av prioriterade områden från Koncernstyrning och gemensamma prioriteringar som koncernledningsgruppen arbetat fram och anser som viktiga. Dessa områden är för 2018: o kompetensförsörjning o digitalisering o styrning o service Förvaltningen tar hänsyn till dessa prioriteringar som i huvudsak även stämmer med utbildnings- och arbetslivsförvaltningens i denna verksamhetsplan. 13 Uppdraget förväntas beslutas av fullmäktige 20 november Uppdraget förväntas beslutas av fullmäktige 20 november (26)

46 Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Verksamhetsplan Ekonomi Barn- och utbildningsnämnden Organisation Budget Barn- och utbildningsnämnden Intäkter Kostnader Nettoram Verksamhet 11 Nämnd Kostnader Summa Science center Fenomenalen Intäkter Kostnader Summa Kulturskola Intäkter Kostnader Summa Gemensam verksamhet Intäkter Kostnader Summa Förskola Intäkter Kostnader Summa Pedagogisk omsorg Intäkter 0 Kostnader Summa Fritidshem Intäkter Kostnader Summa Ärendenr BUN 2017/605 & GVN 2017/138 Datum [Beslut/publiceringsdatum] 44 Förskoleklass Intäkter -674 Kostnader Summa Grundskola inkl grundsärskola Intäkter Kostnader Summa Gymnasiesärskola Kostnader Summa Särskild utbildning för vuxna Kostnader Summa Tabell 1 Internbudget barn- och utbildningsnämnden 2018, innehåller prognos om preliminära externa intäkter 12 (26)

47 Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Verksamhetsplan 2018 Investeringar Budget 2018 Investeringspott Lokalinvesteringar Polhemsskolan Lunden förskola Väskinde VVV-skolan VVV-förskola Lyckåkerskolan Fole/Gothem Nya förskoleplatser Förskolebuss Summa lokaler IT-investeringar Bredband landsbygdsskolor 120 Moderna digitala klassrum 500 Kringutrustning 900 Reinvestering undervisningsdator 300 IT-Volymökning Nytt adm system 100 Utbyggnad nya nätverk 100 Särskolan, läroplattor 50 IT-administration 700 Summa IT investeringar Summa BUN/UAF Tabell 2 Investeringsbudget barn- och utbildningsnämnden 2018 Ärendenr BUN 2017/605 & GVN 2017/138 Datum [Beslut/publiceringsdatum] 13 (26)

48 Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Verksamhetsplan Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Organisation Budget Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Intäkter Kostnader Nettoram Verksamhet 11 Nämnd Kostnader 851 Summa Ungdomsverksamhet Intäkter Kostnader Summa Gymnasieutbildning Intäkter Kostnader Summa Folkhögskola Intäkter Kostnader Summa Vuxenutbildning Intäkter Kostnader Summa Integration Intäkter Kostnader Summa Ärendenr BUN 2017/605 & GVN 2017/138 Datum [Beslut/publiceringsdatum] 62 Arbetsmarknadsåtgärder Intäkter Kostnader Summa Nettoram Tabell 3 Internbudget gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 2018, innehåller prognos om preliminära externa intäkter 14 (26)

49 Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Verksamhetsplan 2018 Investeringar Budget 2018 Investeringspott Lokalinvesteringar Folkhögskolan Wisbygymnasiet Norr 500 Summa lokalinvesteringar IT-investeringar IT-kringutrustning, nämndsspecifikt Diverse övriga IT investeringar Summa IT investeringar Summa GVN/UAF Tabell 4 Investeringsbudget gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden/uaf 2.6 Medarbetare Personal Antal årsarbetare 15 totalt 1 926, ,72 Varav tidsbegränsat anställda 283,06 293,13 - Kvinnor totalt 1 507, ,24 - Män totalt 418,35 431,48 Tabell 5: Antal årsarbetare, Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Kommentarer: Antalet medarbetare har ökat inom samtliga verksamheter, utom inom gymnasieskolan. De största ökningarna har skett inom Kompetenscentrum Gotland och inom grundskolan. Ärendenr BUN 2017/605 & GVN 2017/138 Datum [Beslut/publiceringsdatum] 15 Använt antal årsarbetare eftersom antal medarbetare kan bli missvisande 15 (26)

50 Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Verksamhetsplan Mål 3.1 Mål från koncernstyrkort De mål från regionens styrkort som är tillämpliga Figur 9: Region Gotlands koncernstyrkort Ärendenr BUN 2017/605 & GVN 2017/138 Datum [Beslut/publiceringsdatum] Region Gotlands koncernstyrkort är övergripande för alla regionens verksamheter. Koncernstyrkortet innehåller sex målområden fördelat på perspektiven samhälle och verksamhet. Målområden under samhällsperspektivet är social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet, ekologisk hållbarhet. Målområden under verksamhetsperspektivet är kvalitet, medarbetare och ekonomi. 16 (26)

51 Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Verksamhetsplan 2018 För varje målområde i koncernstyrkortet finns det underliggande mål. Figur 7 visar vilka mål som finns under varje målområde i regionens koncernstyrkort och vilka av målen som är direkt och indirekt tillämpliga för Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen för Social hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Ekologisk hållbarhet God folkhälsa Alla elever fullföljer gymnasieskolan Utveckla Gotland som ekokommun Samhälle Gotlänningar känner sig delaktiga Ett jämställt och jämlikt Gotland Alla barn har goda uppväxtvillkor Hög andel gotlänningar i arbete eller studier God tillgång till vuxenutbildning Långsiktigt goda och stabila kommunikationer Ställ om till lokalproducerad och förnyelsebar energi Säkra tillgången till vatten av god kvalitet Gotlands klimatavtryck ska minska Ett rikt och tillgängligt kultur och fritidsliv En levande landsbygd och ett attraktivt Visby för bibehållen inomregional balans Ett gott näringslivsklimat Ökad folkmängd (också ett visionsmål) Ett ansvarsfullt samhällsbyggande som bidrar till tillväxt över hela ön. Medarbetare Kvalitet Ekonomi Verksamhet Medarbetare har förutsättningar att bidra till verksamhetsutveckling Ledare skapar förutsättningar för och tar tillvara engagemang hos medarbetarna Medarbetare förstår verksamheten och sitt eget uppdrag Arbetsmiljön ger förutsättningar för medarbetaren att bibehålla god hälsa God tillgänglighet till Region Gotland God kvalitet i skolan God kvalitet i vården God kvalitet i omsorgen Budgeterat resultat ska uppgå till minst 2 procent av nettokostnaden Årets ekonomiska resultat ska uppgå till minst 2 procent av nettokostnaden Soliditeten ska vara minst 45 procent Den totala nettokostnadsökningen ska inte överstiga ökningen av skatteintäkter och generella statsbidrag Regionens materiella tillgångar ska vårdas Ärendenr BUN 2017/605 & GVN 2017/138 Datum [Beslut/publiceringsdatum] Direkt tillämpliga mål Indirekt tillämpliga mål Ej tillämpliga Figur 10 Tillämpliga mål från koncernstyrkortet Skattefinansierade investeringar ska vara egenfinansierade till 100 procent 17 (26)

52 Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Verksamhetsplan Mål från övergripande program Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen förhåller sig dessa program genom en prioritering i målen för koncernstyrkortet 16 Varje avdelning inom UAF beslutar om tillämpliga aktiviteter kopplat till koncernstyrkortet i sin arbetsplan. Integrationsstrategi för Gotland Internationell strategi för Region Gotland Miljöprogram för Region Gotland Program för självmordsförebyggande arbete Handlingsplan psykisk hälsa Nämndernas samrådsgrupp med organisationer för personer med funktionsnedsättningar inom Region Gotland samt tillhörande arbetsplan 3.3 Nämndmål Utifrån koncernstyrkort och statliga styrdokument tolkar nämnderna att följande nämndmål är kärnan för verksamheterna inom utbildnings- och arbetslivsförvaltningen. Ärendenr BUN 2017/605 & GVN 2017/138 Datum [Beslut/publiceringsdatum] 16 Se fig 8 Kunskapslyft för barn, unga, vuxna En god lärmiljö för livslångt lärande som leder till att elever och studerande fullföljer sina studier med goda resultat och därigenom får goda förutsättningar för en positiv framtid, arbete och delaktighet i samhällslivet. Kunskapslyft i arbetslivet Att gotländsk arbetsmarknad har tillgång till kompetent arbetskraft. Utbildning, lärande, ung företagsamhet, entreprenöriellt lärande och arbetsmarknadsinsatser leder till att människor utvecklas, växer och känner sig rustade för arbetslivet. Lyckad integration Utbildning, arbetsmarknads och integrationsinsatser ska leda till att nyanlända kommer in i gotländskt samhälls och arbetsliv, där mångfald ses som en tillgång. 18 (26)

53 Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Verksamhetsplan Prioriterade utvecklingsområden De prioriterade utvecklingsområdena är områden som förvaltningen behöver utveckla eller bevara i syfte att öka måluppfyllelsen avseende de direkt tillämpliga målen från koncernstyrkortet och nämndernas egna mål. Områdena har valts ut på bakgrund av nuläget och ur ett omvärldsperspektiv, och bedöms vara viktiga för organisationen i sin helhet. Det är viktigt för mig att det går bra för dig är ett förhållningssätt som ska genomsyra förvaltningens kultur i alla led. Ärendenr BUN 2017/605 & GVN 2017/138 Datum [Beslut/publiceringsdatum] 19 (26)

54 Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Verksamhetsplan Likvärdighet, tillgänglighet och värdegrund Värdegrundsarbete Värdegrundsarbetet med allas lika värde, arbete med trygghet och goda relationer samt ett medvetet genusarbete är grundläggande och viktiga beståndsdelar som behöver fortsatt fokus för alla åldrar, skolformer och övriga verksamheter i förvaltningen. Till detta hör ett normkritiskt förhållningssätt och respekt för människors lika värde Likvärdig och tillgänglig utbildning Alla elever har enligt lag rätt till likvärdig utbildning. Då vi ser att resultaten mellan skolor, skolformer, ämnen och kön länge har varit ojämn och skiftande i våra verksamheter så är likvärdigheten ett fortsatt utvecklingsområde på Gotland. Med en tillgänglig utbildning menas att lärmiljöerna i pedagogiska, fysiska såväl som sociala hänseenden är tillgängliga och anpassade till alla elevers olika behov och förutsättningar. Vi ser att pojkars resultat i alla åldrar och skolformer över tid ligger lägre i jämförelse med flickor. Till detta kommer ett ökande antal elever i behov av särskilt stöd samt barn och unga med psykisk ohälsa. Detta ställer höga krav på alla som arbetar i skolan att kunna anpassa utbildningen för elevers olikheter. Till exempel vet vi att språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt är bra för alla elever, men avgörande för vissa. Det kompensatoriska uppdrag som tydligt beskrivs i skollag och läroplaner är ett viktigt utvecklingsområde. En förebyggande och främjande elevhälsa samt god samverkan kring eleverna både inom och utom skolan och förvaltningen är betydelsefullt för att vi ska lyckas. Övergångarna mellan skolformerna behöver säkerställas och överlämningarna bli mer genomarbetade. Tidiga och riktade insatser samt flexibel och behovsstyrd resursanvändning är några stödjande åtgärder för att öka likvärdigheten. En likvärdig tillgång och användning av tidsenliga och digitala verktyg, samt digital kompetens är en viktig rättvisefråga. Ett jämställt och jämlikt Gotland Alla elever skall fullfölja gymnasieskolan God kvalitet i skolan God tillgänglighet i Region Gotland God folkhälsa Kunskapslyft för barn, unga och vuxna Lyckad integration Ärendenr BUN 2017/605 & GVN 2017/138 Datum [Beslut/publiceringsdatum] Figur 11 Utvecklingsområdets koppling till koncernövergripande mål och nämndmål 4.2 Arbetsmiljö och kompetensförsörjning Ökande sjuktal och många medarbetares och chefers upplevelse av hög arbetsbelastning, samt fortsatt behov av att arbeta för att utveckla det kollegiala lärandet och gemensamma rutiner är alla tydliga indikationer på att arbetsmiljön för förvaltningens medarbetare behöver utvecklas och förbättras. Arbetet med att öka förutsättningarna för det hållbara, pedagogiska och strategiska ledarskapet fortsätter. Även arbetet med attraktiv arbetsgivare är fortsatt viktigt. Forum för delaktighet och samverkan finns men behöver utvecklas vidare. Att med hjälp av digitalisering frigöra tid för medarbetare och chefer att kunna fokusera på sitt kärnuppdrag ingår i den nationella digitaliseringsstrategin. Behoven av kompetens i verksamheten förändras och konkurrensen om arbetskraften ökar, både nationellt och lokalt. Det innebär att förvaltningen måste satsa aktivt och brett 20 (26)

55 Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Verksamhetsplan 2018 på kompetensförsörjningens alla delar; attrahera, rekrytera, introducera, utveckla och behålla. Rekryteringssvårigheter i förvaltningens verksamheter medför att likvärdigheten i utbildningen brister, och även att arbetsmiljön påverkas. Kompetensförsörjning är därför ett viktigt utvecklingsområde, en strategi kan vara att bredda försörjningen med nya yrkesgrupper som till exempel socialpedagoger. En målsättning ska även vara att skapa jämnare könsfördelning bland medarbetarna i verksamheterna, som till exempel fler män i förskolan. Förvaltningens kompetensförsörjningsplan är beslutad och arbetet med implementering ska fortsätta. Medarbetare har förutsättningar att bidra till verksamhetsutveckling Arbetsmiljön ger förutsättningar för medarbetaren att bibehålla god hälsa Ledare skapar förutsättningar för och tar tillvara engagemang hos medarbetarna Medarbetare förstår verksamheten och sitt eget uppdrag Kunskapslyft i arbetslivet Figur 12 Utvecklingsområdets koppling till koncernövergripande mål 4.3 Allas ansvar för skolans uppdrag Det finns ett behov av att tydliggöra och sätta fokus på alla medarbetares och chefers gemensamma ansvar för skolans kärnuppdrag. Tilliten och förtroendet behöver öka till att varje funktion/person och roll bidrar på bästa sätt för att barn, elever och deltagare ska lyckas i våra verksamheter. Samverkan, delaktighet och analysarbete är viktigt att utveckla vidare. Att medarbetare förstår verksamheten och sitt uppdrag ingår även som ett eget mål i koncernstyrkortet. Det pedagogiska ledarskapet kan beskrivas ur tre nivåer 17 : läraren 18 är den pedagogiska ledaren i klassrummet som i sin undervisning skapar förutsättningar för elevens lärande, skolledaren 19 i sin tur är pedagogisk ledare på skolan och skapar förutsättningar för läraren genom till exempel en lärande organisation och strategisk planering. Utbildningsdirektören är pedagogisk ledare genom att skapa förutsättningar för skolornas framgång genom en lärande organisation med strategiska beslut, långsiktighet och god resursanvändning. Att hela styrkedjan hänger ihop mellan huvudman och undervisning är avgörande för att skapa en helhet och samsyn. Utvecklingsarbete ska bygga ett analysarbete i alla led. Ärendenr BUN 2017/605 & GVN 2017/138 Datum [Beslut/publiceringsdatum] Ett jämställt och jämlikt Gotland Medarbetare förstår verksamheten och sitt eget uppdrag Lyckad integration 17 Pedagogiskt ledarskap av Lars Svedberg 18 Med lärare avses här all pedagogisk personal 19 Förskolechef, rektor el enhetschef Alla barn har goda uppväxtvillkor God kvalitet i skolan Kunskapslyft i arbetslivet Alla elever fullföljer gymnasieskolan Gotlänningar känner sig delaktiga Figur 13 Utvecklingsområdets koppling till övergripande mål och nämndmål Hög andel gotlänningar i arbete eller studier En levande landsbygd och ett attraktivt Visby för bibehållen inomregional balans Medarbetare har förutsättningar att bidra till verksamhetsutveckli ng Kunskapslyft för barn, unga och vuxna 21 (26)

56 Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Verksamhetsplan Gotlands kompetensförsörjning Att förbereda barn och elever för framtida yrkesval är ett huvudsakligt uppdrag för skolan och där ingår yrkesvägledningen som en viktig del. Ett brett och anpassat utbud av utbildningar, både på gymnasiet och vuxenutbildningen är grundläggande för att möta elevernas önskemål och arbetsgivarnas behov. Kompetensförsörjningen på Gotland är en utmaning för trots att arbetslösheten är lägre än på länge så finns det personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Samtidigt har gotländska företagare och arbetsgivare svårt att hitta rätt kompetens för att kunna utveckla sina verksamheter och därmed Gotland. Samverkan med öns arbetsgivare behöver därför öka. Vuxen-och yrkesutbildning samt arbetsmarknadsåtgärder spelar en stor roll för utvecklingen på ön. Ett jämlikt och jämställd Gotland God tillgång till vuxenutbildning God kvalitet i skolan God tillgänglighet till Region Gotland En levande landsbygd och ett attraktivt Visby för bibehållen inomregional balans Kunskapslyft i arbetslivet Figur 14 Utvecklingsområdets koppling till koncernövergripande mål 4.5 Integration och etablering Ärendenr BUN 2017/605 & GVN 2017/138 Datum [Beslut/publiceringsdatum] Efter den stora tillströmningen av nyanlända barn och familjer under 2015, så har ett medvetet utvecklingsarbete skapat ett lärande i hela förvaltningen. Mottagandet av våra nyanlända på Gotland börjar nu bli välfungerande och strukturerad, men för att detta ska bli ett långsiktigt och hållbart arbetssätt kräver detta även fortsättningsvis ett fokus samt prioriteringar i resursanvändningen. Med den beslutade regionala integrationsstrategin som grund har vi ett flertal områden identifierade. En utmaning framåt är etablering, meningsfull sysselsättning och att skapa delaktighet för våra nya medborgare, både kvinnor och män, i vårt gotländska samhälle. Särskilt behöver nyanlända kvinnors situation uppmärksammas och där spelar förskolan en stor roll. Med fler barn till nyanlända i förskolan ökar kvinnornas möjlighet att välja studier och arbete. Samarbetet mellan Arbetsförmedlingen, socialtjänsten och utbildnings- och arbetslivsförvaltningen behöver utvecklas ytterligare. Möten och mötesplatser mellan etablerade och nya gotlänningar är viktigt för integrationsarbetet. Ett jämställt och jämlikt Gotland Lyckad integration Alla barn har goda uppväxtvillkor Alla elever fullföljer gymnasieskolan Hög andel gotlänningar i arbete eller studier Figur 15 Utvecklingsområdets koppling till koncernövergripande mål och nämndmål Gotlänningar känner sig delaktiga 22 (26)

57 5 Prioriterade aktiviteter Grunden i allt utvecklingsarbete är det systematiska kvalitetsarbetet 20 Utvecklingsområde Vad Hur När Vem Förväntad effekt SPSM (tillgänglig utbildning) SKL PRIO Likvärdig och tillgänglig utbildning Arbetsmiljö och kompetensförsörjning Allas ansvar för skolans uppdrag Nyanländas lärande Digitalisering och skolutveckling med tidsenliga verktyg Övergång och samverkan SKL PRIO Utredning för att öka chefernas möjlighet att verka som pedagogiska och strategiska ledare SKL PRIO Övergång och samverkan Gotlands kompetensförsörjning Integration och etablering Kompetenta Gotland Integrationsstrategi (aktiviteter i plan) Nyanländas lärande 20 Inom skolväsendets alla skolformer är systematiskt kvalitetsarbete reglerat i skollagen 4 kap (26)

58 6 Uppföljning Förvaltningen följer upp om vi är på rätt väg genom att en rad olika resultatindikatorer följs upp och redovisas för nämnd. Se bilaga för översikt över vilka resultatindikatorer som följs upp redovisas. Under året genomförs även ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå, samt uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå. På huvudmannanivå utmynnar det systematiska kvalitetsarbetet i analysrapport HÖST och analysrapport VÅR. Analysrapporterna är en del av det underlag som används i framtagandet av det kommande årets verksamhetsplan Kunskapsresultat (hårda värden) 6.1 Analysrapport HÖST Rektorer och förskolechefer mottar kunskapsresultat för sin enhet på höstterminen. Med detta som underlag ska de analysera den egna verksamheten, för att sedan lämna in analysen som del av det samlade underlaget till delårsrapport 2, analysrapport HÖST och uppföljning av handlingsplan. Kvalitets- och utvecklingsavdelningen kallar sedan in till kvalitetsuppföljningssamtal med alla rektorer och förskolechefer, där några få frågeställningar med koppling till prioriterade utvecklingsområden i verksamhetsplanen diskuteras. Samtalen sker i små grupper. Med kunskapsresultaten, rektorernas analys och kvalitetsuppföljningssamtalen som underlag utarbetar kvalitets- och utvecklingsavdelningen analysrapport HÖST. Analysrapport HÖST har fokus på resultat och måluppfyllelse. Enheternas underlag inkl. resultatanalys till delår 2, analysrapport och uppf. av handlingsplan Kvalitetsuppföljningssamtal Analysrapport HÖST Förvaltning Enhet Figur 16 Systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå, HÖST Resultat (mjuka värden) Kvalitetsuppföljningssamtal Förvaltning Analysrapport VÅR Enhet 6.2 Analysrapport VÅR I början av vårterminen mottar rektorer och förskolechefer resultat av elevenkäter och föräldraenkäter. Ingen skriftlig analys av detta begärs in. Under vårterminen kallar kvalitets- och utvecklingsavdelningen igen in till kvalitetsuppföljningssamtal med alla rektorer och förskolechefer, med utgångspunkt i värdegrundsarbetet inom verksamheterna. Några få frågeställningar kopplat till de prioriterade utvecklingsområdena i verksamhetsplanen diskuteras. Med enkätresultaten och kvalitetsuppföljningssamtalen som underlag utarbetar kvalitets- och utvecklingsavdelningen analysrapport VÅR. Analysrapport VÅR har fokus på värdegrund och trivsel. Figur 17 Systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå, VÅR 24 (26)

59 Figur 18 kronologisk bild av olika uppföljningar 25 (26)

60 6.3 Indikatorer för löpande nämndinformation 26 (26)

61 RAPPORT Transportsystemet Gotland Bristbeskrivning Underlag till länstransportplan

62 Trafikverket E-post: Telefon: Dokumenttitel: Transportsystemet Gotland, Bristbeskrivning Författare: Astrid Buhre Trivector, TMALL 0004 Rapport generell v 2.0 Omslagsbild: Malin Ericsson, Region Gotland. Dokumentdatum: Ärendenummer: [Ärendenummer NY](I förekommande fall, annars tas raden bort) Version: 0.1 Kontaktperson: Johanna Sandqvist PLsts Publikationsnummer: (I förekommande fall, annars tas raden bort)

63 Innehåll 1. INLEDNING UTPEKADE BRISTER Statliga vägar Trafikolyckor och hastighetsefterlevnad Funktionellt prioriterat vägnät Översyn av väghållarskapet Belysning längs statliga vägar Vattenskyddsområden Kultur och landskapsvärden Gång och cykelvägar Kollektivtrafik Kopplingar till fastlandet Hamnar Flyg Fårö PRIORITERADE ÅTGÄRDSOMRÅDEN FÖR FORTSATTA UTREDNINGAR REFERENSER... 20

64 1. Inledning Region Gotland ansvarar för att ta fram länsplaner för regional transportinfrastruktur. Trafikverket ansvarar för genomförandet av de statliga åtgärderna i planerna och för utbetalning av statlig medfinansiering. Länsplanerna kan omfatta: investeringar i statliga vägar som inte ingår i det nationella stamvägnätet, det vill säga samtliga länsvägar samt de riksvägar som inte ingår i det nationella stamvägnätet. åtgärder i sådana anläggningar m.m för vilka statlig medfinansiering kan beviljas enligt förordningen (2009:237) om statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar m.m. från år 2012 driftbidrag till icke-statliga flygplatser som bedöms vara strategiskt viktiga för regionen enligt förordning (2009:239). byggande och drift av enskilda vägar investeringar och förbättringsåtgärder för vilka Trafikverket har ansvar enligt förordningen (2009:236) om en nationell plan för transportinfrastruktur. Planperioderna sträcker sig över 12 år med löpande revidering vart fjärde år. Inför arbetet med kommande länstransportplan (perioden ) finns behov av en sammanställning över de främsta bristerna i transportsystemet på Gotland. Fokus för bristbeskrivningen är de delar av infrastrukturen som är statlig och därmed omfattas av länstransportplanen och nationell plan. Som underlag till rapporten har strategiska dokument samt fackkunskaper från planerare på Gotland och Trafikverket använts. Bristbeskrivningen ska ligga till grund för den kommande långsiktiga infrastrukturplaneringen och vilka objekt som eventuellt kan komma att ingå i denna.

65 2. Utpekade brister Gotland har invånare, varav bor i Visby. Ett tiotal mindre tätorter finns och i övrigt är boendet spritt över hela ön. Gotland är ett populärt resmål, under sommaren ökar befolkningen, som mest till knappt under de fyra mest intensiva veckorna. Generellt kan sägas att ungefär hälften av besökarna finns i Visby med omnejd, dvs söderut till Tofta och norrut till Lummelunda. Figur -1 Cyklister i Visby. Bildkälla: Mostphotos. Utmärkande för Gotland är beroendet av båt och flyg för koppling till övriga Sverige. Gotlands läge gör även ön viktigt för totalförsvaret. Skillnaden i befolkningsstorlek och ö-läget är faktorer som ställer speciella krav på Gotland vilket utgör grunden för bristerna i dagens transportsystem. Den spridda boendestrukturen på Gotland gör att avstånden till arbete och service för vissa invånare blir relativt långa. Den stora sommarbefolkningen ger tidvis kapacitetsbrister i vägnätet, då trafiken ökar kraftigt under turistsäsongen. Stora trafikflöden koncentreras till färjornas avgångs- och ankomsttider vilket belastar vägarna runt Visby hårt på sommaren. Den fysiska planeringen på Gotland har till stor del utgått från den spridda boendestrukturen och därmed också från behovet av bil för transporter. Stora delar av ön och viktiga målpunkter, såsom flygplatsen, är idag svårtillgänglig utan bil. Utanför Visby tätort har vägar för cykel främst byggts för att åstadkomma en separering av oskyddade trafikanter från motorfordon och för att främja turistcykling. Den fysiska planeringen av t ex nya handelsområden utanför Visby är ytterligare en förstärkning av bilen som främsta transportmedel. Bristbeskrivningen för Gotlands transportsystem har delats in i fem delar; statliga vägar, gång- och cykelvägar, kollektivtrafik, kopplingar till fastlandet samt koppling till Fårö.

66 2.1. Statliga vägar Gotlands län har km statlig väg. Fordonsrörelserna per dygn är i genomsnitt 700. Medel i riket är 1500 fordonsrörelser per dygn. De mindre statliga vägarna på Gotland är på flera håll smala med bristfälliga sidoområden vilket utgör en trafiksäkerhetsrisk. Dels finns en risk då oskyddade trafikanter går och cyklar längs dessa vägar och dels finns en ökad risk för avkörningsolyckor med motorfordon. Att vägarna är krokiga och har dålig sikt vid utfarter är ytterligare en trafiksäkerhetsrisk inte minst för de oskyddade trafikanterna. Trafikverket har genomfört säkerhetsklassning av alla vägar som har vägnummer 100 eller lägre samt alla vägar med en genomsnittlig trafik över 4000 fordon per dygn 1. Få vägar på Gotland har genomgått säkerhetsklassningen men av de som har gjort det har en stor andel låg trafiksäkerhetsklass. Det är främst sidoområdena som orsakar låg säkerhetsklassning där oeftergivliga föremål som t.ex. träd eller berg finns för nära vägen. Den bitvis låga standarden medför krav på hastighetssänkningar eller mittseparering. I Trafikverkets hastighetsöversyn från år 2016 pekas tre sträckor ut som aktuella att sänka hastigheten på från dagens 90 km/h till framtida 80 km/h. Lv 140 mellan Visby och Tofta strand Lv 143 mellan Visby och Roma Lv 148 mellan Lärbro och Fårösund Hastighetssänkningarna planeras att införas i slutet av nuvarande planperiod (år 2023). Hastighetssänkningarna motiveras av trafikflödet, vägens utformning samt miljöskäl Trafikolyckor och hastighetsefterlevnad Hastighetsefterlevnaden på det statliga vägnätet är på en låg nivå och utvecklingen är inte i linje med vad som krävs för att nå etappmålet till år Relativt få olyckor med svåra konsekvenser har inträffat i Gotlands län de senaste 10 års perioden. Av de olyckor som inträffat är singelolyckor den olyckstyp som orsakat flest dödade eller svårt skadade. Nästan två tredjedelar av alla som dödats eller skadats svårt har färdats i en personbil. 1 Fyra olika klasser har använts för att bedöma vägens säkerhetsstandard; mycket god, god, mindre god och låg.

67 Funktionellt prioriterat vägnät Trafikverket har pekat ut det funktionellt prioriterade vägnätet på Gotland. Region Gotland har ställt sig bakom vägnätet. Vägarna utgör de viktigaste för den nationella och regionala tillgängligheten på Gotland och dess tillgänglighet ska värnas och höjas. De funktioner som pekas ut för vägarna är; dagliga personresor med bil, godstransporter, långväga personresor med bil samt dagliga personresor med kollektivtrafik. DAGLIGA PERSONRESOR MED BIL GODS LÅNGVÄGA PERSONRESOR MED BIL KOLLEKTIV TRAFIK VÄG 140 VISBY KLINTEHAMN VIA TOFTA OCH VÄSTERGARN X X X VÄG 141 KLINTEHAMN HEMSE X X VÄG 142 VISBY BURGSVIK, VIA HEMSE X X VÄG 143 VISBY LJUNGGARN VIA ROMA X X VÄG 534 & 144 ROMA HEMSE X VÄG 146 KRÄKLINGBO ALA VÄG 147 VISBY LÄRBRO VIA SLITE VÄG 148 VISBY FÅRÖSUND VIA LÄRBRO VÄG 148 VISBYLEDEN VÄG 149 LÄRBRO KAPPELSHAMN VÄG 149 VISBY LUMMELUNDA X X X X X X X X X X VÄG 631 KATTHAMMARSVIK KRÄKLINGBO VÄG 664 SLITE OTHEM X X Funktionellt prioriterat vägnät på Gotland

68 Funktionellt prioriterat vägnät för dagliga persontransporter med bil Funktionellt prioriterat vägnät för gods Funktionellt prioriterat vägnät för långväga persontransporter Funktionellt prioriterat vägnät för kollektivtrafik

69 Översyn av väghållarskapet Trafikverket kommer att påbörja en utredning av väghållarskapet på Gotland som en del av en nationell översyn av väghållarskapsfrågor. Gotland har jämfört med övriga Sverige en något mer komplex situation för väghållarskapet där många enskilda vägars drift- och underhåll sköts av regionen snarare än enskilda markägare eller organisationer såsom vägföreningar, vägsamfälligheter och samfällighetsföreningar Belysning längs statliga vägar Ansvaret för belysning längs vägarna ligger generellt hos väghållaren. På Gotland övertog Vägverket på 1990-talet en del av den belysning på de statliga vägarna som de tidigare kommunerna satt upp. De som inte övertogs har sedan dess skötts av Region Gotland. Denna belysning har i många fall nått slutet av sin livslängd och bör tas ner. Därför har det sedan en tid tillbaka pågått diskussioner om att Trafikverket eventuellt ska ta över delar av den belysningen. Sommaren 2015 startades en gemensam studie av Trafikverket och Sveriges kommuner och landsting (SKL) om hur belysningsfrågan ska tas om hand på ett enhetligt sätt över hela landet. Det innebär att diskussionerna med region Gotland om att ta över befintlig belysning inte kommer att fullföljas innan resultatet av den gemensamma studien är klar.

70 Vattenskyddsområden På Gotland finns en stor säsongsmässig och geografisk variation i grundvattentillgång. Jordtäcket är inom stora områden tunt och det finns då ofta snabba förbindelser mellan yt- och grundvatten via spricksystem 2. Flera statliga vägar går i anslutning till, eller korsar, utpekade vattenskyddsområden där åtgärder behöver vidtas för att skydda vattentäkterna från föroreningar orsakade av vägtrafiken. Figur 2 Befintliga vattenskyddsområden markerade med blått (primära = mörkblått, sekundära =ljusblått), förslag till vattenskyddsområden markerade med lila (primära = mörklila, sekundära =ljuslila) 2 Länsstyrelsen Gotlands län

71 Kultur- och landskapsvärden På Gotland har många kulturhistoriska värden bevarats och det är viktigt att de fortsatt får vara en del av landskapsbilden. Bland annat finns ett stort antal alléer, milstolpar, artrika vägkanter och kulturvägar som Trafikverket arbetar kontinuerligt med att bevara och utveckla. Figur 3 Artrika vägkanter är en del av landskapsbilden på Gotland. Brister för de statliga vägarna kan sammanfattas i följande punkter: Smala Krokiga Bristfälliga sidoområden med oeftergivliga föremål Utfarter med dålig sikt Brist på säkra korsningar Oskyddade trafikanter ej separerade Vägar skär igenom oskyddade vattenskyddsområden Vägar i natur-, och kulturområden med höga bevarandevärden. Belysningsstolpar i dåligt skick

72 2.2. Gång- och cykelvägar Förutsättningarna för cykling på Gotland är goda, då topografin är gynnsam och avstånden inom tätorterna är korta. Inom Region Gotland finns i det regionala utvecklingsprogrammet målbilden om att cykelåkandet ska öka med 30 % från år 2010 fram till Regionen har tagit fram en cykelplan för Visby och avser att ta fram planer även för andra tätorter. Arbetet med att säkra gång- och cykeltrafiken till och från arbetsplatser, skolor och affärscentra prioriteras. I Visbys cykelplan pekas saknade länkar ut i huvudvägnätet, varav vissa går längs statliga vägar. Möjligheterna att kunna pendlingscykla inom 1 mils radie från Visby ska ses över. I cykelplanen beskrivs även andra behov som separering av gående längs huvudvägnätet, nya cykelparkeringar vid större målpunkter och knutpunkter för kollektivtrafik, trafiksäkerhetshöjande åtgärder vid korsningar och vid skolor samt förbättrad vägvisning. Cykling är också en viktig del för turismen på Gotland. Ett par cykelleder har byggts längs det statliga vägnätet, på väg 149 Visby Lummelunda och på väg 140 Visby Västergarn. Ytterligare en är på planeringsstadiet, väg 140 Västergarn Klintehamn. Dessa används av såväl besökare som för vardagscykling. Längs många landsvägar saknas cykelväg och då sidoområdena ofta är bristfälliga ges cyklister dåliga förutsättningar både ur trafiksäkerhetssynpunkt och framkomlighetssynpunkt. En bättre samordning av cykelvägnätet på ön efterfrågas av Region Gotland, så att resurserna kan användas mer effektivt. En sammanhängande gång- och cykelväg mellan Visby och flygplatsen saknas i dagsläget vilket gör det svårt att ta sig till och från flygplatsen utan bil. Det finns gångvägar (eller gångstigar) i anslutning till busshållplatser i både tätort och på landsbygd som upplevs som otrygga och bristfälliga ur trafiksäkerhetssynpunkt. Dessa är t ex inte separerade från biltrafiken och saknar belysning. Brister för gång- och cykelvägar kan sammanfattas i följande punkter: Fragmentarisk struktur, ej gent och sammanhängande cykelvägnät. Dåliga förutsättningar för cykling på landsbygd längs statliga vägar. Brister i cykelvägnätet i Visby både längs statliga och kommunala vägar. Avsaknad av rekreationsstråk för cykelturismen. Avsaknad av sammanhängande cykelväg mellan Visby och flygplatsen. Gångvägar i anslutning till busshållplatser saknas eller är bristfälliga. Vägvisning för cykel är bristfällig.

73 2.3. Kollektivtrafik Resandet med kollektivtrafik är lågt på Gotland. Jämfört med övriga Sverige har Gotland lägst antal resor per invånare med kollektivtrafik. Utbudet per person är också minst i landet. Det finns gångvägar i anslutning till busshållplatser i både tätort och på landsbygd som brister ur trygghets- och trafiksäkerhetssynpunkt. Trafikverket har påbörjat ett projekt, Hållplatsåtgärder på Gotland landsbygdsatsning, som består av cirka 30 utpekade hållplatser som ska ses över för eventuella åtgärder. Projektet är i utredningsskedet och i nuläget är det inte klart vilka hållplatser som kommer att kunna åtgärdas. Kommunikation mellan flygplatsen och Visby är bristande då kollektivtrafik endast finns tillgänglig på sträckan under sommaren. I dagsläget är det möjligt att ta med sig två cyklar per buss i landsbygdstrafiken. Möjligheten att ta med fler cyklar per buss bör ses över i samband med att bussar byts ut. Det innebär att hållplatser måste ha plats för att hantera sådana bussar samt momentet att ta av och på cyklarna. Region Gotland tog år 2017 fram en förstudie för kollektivtrafiken. Brister kopplade till infrastrukturen som uppmärksammats i denna studie är, förutom ovanstående, långa restider och slingrande linjer. Kollektivtrafiken har en tuff konkurrens mot biltrafiken då skillnaderna i restiderna på samma sträcka med bil och kollektivtrafik kan vara stora och tillgången till parkering vid målpunkterna är god. Brister i infrastrukturen för kollektivtrafik kan sammanfattas i följande punkter: Gångvägar i anslutning till och från busshållplatser (beskrivs även under gång och cykelvägar ovan) saknas i vissa fall. Kollektivtrafik saknas till och från flygplatsen. Hållplatser är ej anpassade för fler cyklar på bussen. Långa, slingrande körsträckor med långa restider som följd.

74 2.4. Kopplingar till fastlandet Gotland är beroende av båt och flyg för kopplingar till fastlandet. På fastlandet är vägoch järnvägsanslutningarna till de hamnar som trafikeras av Gotlandstrafiken av stor vikt för att säkerställa gods- och persontransporterna till och från Gotland fungerar. Väg 73 och Nynäsbanan utgör kopplingarna till hamnen i Nynäshamn och bedöms av Gotland att i nuläget fungera tillfredsställande. E22 utgör kopplingen till hamnen i Oskarshamn och där finns upplevda brister i kollektivtrafikens anslutningar till och från hamnen. Figur -4 Kö till färjan. Bildkälla: Malin Ericsson, Region Gotland.

75 Hamnar Hamnarna i Visby och Klintehamn är riksintressen. Hamnarna på Gotland ägs och drivs av region Gotland. Trafikverket ansvarar för anslutningar till hamnarna i form av farleder och länsvägar. Region Gotland arbetar sedan fler år tillbaka på att genomföra sin hamnstrategi; Separering/uppdelning av verksamheten i Gotlands hamnar. Hamnarna i Visby, Klintehamn och Slite är ur ett nationellt perspektiv var och en att betrakta som små. De måste ses som en helhet som kompletterar varandra för att klara Gotlands behov av hamnkapacitet. I Visby kommer verksamheten framöver att bestå av linjetrafik, kryssningstrafik, gästhamn samt oljehamn. Godshanteringen kommer att flyttas till Klintehamn och Slite. I Klintehamn kommer företrädesvis gods i form av jordbruks- och skogsprodukter samt kalksten att hanteras. I Slite kommer allmänt gods kunna hanteras och tunga lyft genomföras. De statliga maritima verksamheterna såsom Sjöräddningen har även sin bas i Slite. I Slite finns möjlighet att utveckla en av kajerna till en reservhamn för linjetrafiken vilket idag saknas. Utan en reservhamn för linjetrafiken är Gotland sårbart om något skulle inträffa som gör att Visby hamn inte kan trafikeras under en viss period. Linjetrafiken ökar i volym och det i kombination med den nya kryssningskajen som byggs i Visby gör att en säkrare och mer tillgänglig trafikmiljö i, till och från hamnområdet i Visby efterfrågas. Godshanteringen kommer till huvuddel att bedrivas i Klintehamn vilket ger fördelar som närhet till råvaror samt närhet till baser för de företag som idag använder Visby hamn. Med en större godshantering i Klintehamn uppkommer behov av att förbättra trafikinfrastrukturen på land för att bland annat höja trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter i hamnen och längs de vägar som kan få ökad tung trafik. Brister för anslutningarna till hamnarna kan sammanfattas i följande punkter: Kapacitet och trafikmiljö i Visby hamn behöver förbättras. Kapacitet och trafikmiljö i Klintehamn behöver förbättras.

76 Figur -5 Vinterväg i Visby med färja i bakgrunden. Bildkälla: Mostphotos.

77 Flyg Flygplatsen i Visby är ett riksintresse. Visby flygplats ligger 3,5 kilometer norr om centrala Visby. Från flygplatsen går dagligen avgångar mot Stockholm Arlanda och Bromma. Flera avgångar per vecka går även till Malmö och Göteborg. Charterflyg finns under delar av året. Antal avgångar per dag utökas under sommarhalvåret. Tillgängligheten till och från flygplatsen behöver utvecklas. Förutsättningarna för cykel och kollektivtrafik är särskilt bristande. Sammanhängande cykelväg saknas och förbindelse med kollektivtrafik finns endast under sommaren vilket lämnar passagerarna i ett bilberoende större delen av året. Under högsäsong bildas ofta köer vid utfarten längs Lummelundsväg, varpå förutsättningarna för andra färdmedel kan ses som ännu mer viktiga för att minska belastningen på vägnätet. Belastningen på flygplatsen skiljer sig avsevärt under hög- och lågsäsong. På sikt finns därför ett behov av flexibilitet när man planerar området runt flygplatsen eller en eventuell ny terminalbyggnad Fårö Förbindelsen mellan Gotland och Fårö utgörs idag av vägfärja mellan Fårösund på Gotland och Broa på Fårö. Färjan har två avgångar per timme från Fårösund och vänder direkt tillbaka efter lossning och lastning vid Broa. Under sommaren ökar efterfrågan på antalet turer och kapaciteten för färjan räcker inte till. Jämfört med övrig tid under året är trafikmängden dubbelt så hög under de fem mest intensiva veckorna av sommaren, vilket gör att det bildas långa köer vid färjelägena med flera timmars väntetid. Belastningen på vägnätet blir således hög under korta men intensiva perioder. Genom regionens översiktsplan, Bygg Gotland och den fördjupade översiktsplanen för Fårö har regionfullmäktige uttalat att man vill ha en fast förbindelse mellan Broa på Fårö och Fårösund. Ambitionen är dels att förbättra förutsättningarna för fastboende på Fårö, dels att stärka det lokala näringslivet och arbetsmarknaden både på Fårö och i Fårösund. Trafikverket har tagit fram en förstudie om fast förbindelse till Fårö. I den pekas ett behov av ökad tillgänglighet ut. Med en fast förbindelse eller ökat antal turer med färjan kommer biltrafiken att öka på Fårö. Det ger i sin tur ett ökat behov av investeringar i trafiksäkerhetshöjande åtgärder för fotgängare och cyklister. Brister för kopplingen till Fårö kan sammanfattas i följande punkter: Hög belastning på vägnätet till och på Fårö under sommaren. Vid utökad färjetrafik eller bro kommer trafikmängden på Fårö att öka vilket kräver investeringar i trafiksäkerhetshöjande åtgärder för fotgängare och cyklister.

78 3. Prioriterade åtgärdsområden för fortsatta utredningar Inför arbetet med den kommande länstransportplanen (perioden ) har brister i eller anslutning till det statliga vägnätet på Gotland pekats ut. Flertalet brister som noterats är Trafikverket tillsammans med regionen ansvariga att åtgärda vilket ställer krav på samordning av kommande åtgärder. Trafikverket har i sin genomförandeplan för åtgärdsvalsstudier pekat ut tre studier som aktuella inom närtid för Gotland. Väg 142 Färjeleden samt väg 148 Visbyleden. o Korsningspunkterna längs vägen är behov av översyn. Vägarnas funktion är viktiga för godstransporter, kollektivtrafik samt dagliga personresor med bil liksom för resor till och från Visby hamn. Ökad persontrafik och kryssningstrafik i Visby ger ökad trafik i form av fler bilar, fotgängare och cyklister. Väg 148 Lärbro o Det finns problem med trafiksäkerheten i Lärbro tätort. Problemen är främst kopplade till höga hastigheter. Korsningspunkter bör ses över. Vattenskyddsåtgärder Visby o Vattenskyddet i och kring Visby behöver förbättras då området är utpekat som vattenskyddsområde. Förutom ovanstående finns det utifrån bristbeskrivningen ett behov av fördjupade utredningar/åtgärdsvalsstudier inom följande områden. Cykelplanering o Cykelplanen för Visby pekar ut vilka sträckor på statliga och kommunala vägar som behöver kompletteras för att få ett sammanhängande cykelvägnät i staden. Utanför Visby saknas kartläggning av behoven och en samordnad cykelplanering mellan Trafikverket och regionen behövs för att ta fram åtgärder som främjar både daglig pendlingscykling och turistcykling. Följdinvesteringar på Fårö o Med en utökad färjetrafik eller bro till Fårö kommer trafiken på Fårö att öka. Det ger i sin tur ett behov av att förbättra trafiksäkerheten. Trafikverket bör tillsammans med regionen ta fram förslag på trafiksäkerhetshöjande åtgärder på Fårö.

79 Följdinvesteringar Klintehamn o Utökad godshantering i Klintehamn ger fler transporter på vägnätet till- och från hamnen. Trafikverket och regionen behöver gemensamt ta fram åtgärder som förbättrar trafiksäkerheten i Klintehamn då transporterna och mängden personer som rör sig i anslutning till hamnen ökar. Översyn väg 148 o I genomförandeplanen för åtgärdsvalsstudier har väg 148 genom Lärbro pekats ut för studie de kommande åren. Resterande del av väg 148 mellan Fårösund och Visby finns ett behov av att studera vidare. Trafiken på vägen förväntas öka då förbindelsen till Fårö förbättras. Vägen utgör även ett viktigt kollektivtrafikstråk där konkurrenskraften mot bilen är svag på grund av långa restider. Figur - 6 Vandrare på Gotland. Bildkälla: Mostphotos.

80 4. Referenser Bygg Gotland översiktsplan för Gotlands kommun , 2010 Cykelplan Visby , Teknikförvaltningen region Gotland 2015 En bättre sits, Storregional systemanalys, 2016 En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft , Regeringskansliet 2015 Gotland i siffror, Region Gotland 2015 Energi 2020, Energiplan för Gotland, Region Gotland 2014 Funktionellt prioriterat vägnät Gotlands län, Trafikverket 2016 FYSGOT Flyget som katalysator för ett närmare och attraktivare Gotland, Ramböll för Swedavia och Region Gotland, 2015 Fast förbindelse Fårö, förstudie, Trafikverket 2013 Förstudie Kollektivtrafik Gotland version 0.95, Region Gotland 2017 Hamnstrategi strategiska hamnnoder i det svenska godstransportsystemet, Statens offentliga utredningar 2007 Hållbara Gotland, Regeringskansliet 2016 Vision Gotland Regionalt utvecklingsprogram, Region Gotland

81 Trafikverket, XXX XX Ort. B444öksadress: Gata XX. elefon: , Texttelefon: vbnmmnc

82 Ä 12 BIlagaKopia av ÅTGÄRDER Finans Summa Kollektivtrafik, tillgängliga hållplatser Stadstrafik Statlig medfinansiering 0,5 0,5 0,5 0,5 2 Serviceorter Statlig medfinansiering 0,5 0,5 0,5 0,5 2 Trafiksäkerhet och trygghet, tillgänglighet 5,7 3,7 6 8, ,6 Säkra skolvägar. Enkelt avhjälpta hinder Statlig medfinansiering 0, ,8 Hastighetsöversyn, åtgärder LTP 0,5 0,5 0,5 0,5 2 Trafiksäkerhet, bl.a. Visborg Statlig medfinansiering 0,7 2,2 3,5 4 10,4 Visby hamn, trafiksäkerhetsåtgärder, kryssningskajen Statlig medfinansiering 3,7 3,7 Insatser med anledning av förstudier LTP 1 2,7 3,7 Cykelutveckling 9,5 11, Cykelplan Visby Statlig medfinansiering 0,5 0, Cykelled Västergarn Klintehamn LTP Stads och tätortsutveckling 0,5 0,5 1,5 1,5 4 Utveckling serviceorter Statlig medfinansiering 0,5 0,5 1,5 1,5 4 Övriga åtgärder 0,5 0,5 0,5 0, Förstudier, åtgärdsvalsstudier, små åtgärder, etc LTP 0,5 0,5 0,5 0,5 Summa 17,2 17, ,2 76,6 76,7 70,6

83 PLAN Förslag - Länsplan för regional transportinfrastruktur Fastställd av Välj ett objekt Framtagen av Välj ett objekt Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Gäller Ärendenr RS2017/322 Version Remiss Remiss Förslag - Länsplan för regional transportinfrastruktur Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

84 Region Gotland Förslag - Länsplan för regional transportinfrastruktur Innehåll 1. Uppdrag... 3 Ärendenr RS2017/322 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] 2. Utgångspunkter Mål Nationella mål Regionala mål Länsplanen Nationell infrastrukturplan Planeringssystemet Miljö, energi, klimat Gotlands förutsättningar Gotlands läge Demografi Boende Tillgänglighet Pendling Näringsliv, företagande, arbetsmarknad och tillväxt Kommunikationer och infrastruktur - nuläge och behov Gotlands läge Färjetrafiken Gotlands hamnar Flygtrafik Översiktlig planering Översiktsplan Bygg Gotland Fördjupade översiktsplaner Visborgsområdet Planering Klintehamn Kollektivtrafik Cykeltrafik Det statliga vägnätet Funktionellt prioriterat vägnät Vägarnas standard Hastighetsöversyner Trafikolyckor och hastighetsefterlevnad Översyn av väghållarskapet Belysning längs statliga vägar Vattenskyddsområden Kultur- och landskapsvärden Sammanfattande brister för de statliga vägarna Åtgärdsvalsstudier Trafiksäkerhet och trygghet, tillgänglighet Fast förbindelse Fårö Förbättringsåtgärder på Gotlands vägnät Sammanställning av åtgärder Förslag till åtgärder Ekonomiska förutsättningar (35)

85 Region Gotland Förslag - Länsplan för regional transportinfrastruktur Inriktning - Tillgänglighet, hållbarhet och trafiksäkerhet Förslag till åtgärder Genomförande Bilaga Förslag - Sammanställning Länsplan Uppdrag Alla län tar vart fjärde år fram länsplaner för regional infrastruktur. Det är en del i den statliga infrastrukturplaneringen. För Gotland är det Region Gotland som har ansvaret att upprätta och fastställa länsplanerna 1. Länsplanen innehåller investeringar i den statliga infrastrukturen och medel som går till att medfinansiera trafikinvesteringar i regionen. Regeringen gav i mars 2017 länsplaneupprättarna i uppdrag 2 att ta fram förslag till trafikslagsövergripande länsplaner för regional transportinfrastruktur för perioden Enligt uppdraget ska länsplaneupprättarna beskriva vilka åtgärder som bör prioriteras för att bidra till att det övergripande transportpolitiska målet samt de jämbördiga funktionsoch hänsynsmålen nås. Länsplanerna kan omfatta 3 : investeringar i statliga vägar som inte ingår i stamvägnätet, åtgärder i sådana anläggningar m.m. för vilka statlig medfinansiering kan beviljas enligt 2 förordningen (2009:237) 4 om statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar m.m. (här avses kollektivtrafikåtgärder och åtgärder för förbättrad miljö och trafiksäkerhet på kommunala vägar och gator), åtgärder som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt samt åtgärder som ger effektivare användning av befintlig infrastruktur, åtgärder i andra icke statligt finansierade anläggningar av betydelse för det regionala transportsystemet som bör redovisas i planen, och från år 2012 driftbidrag till icke-statliga flygplatser som bedöms vara strategiskt viktiga för regionen. Planförslaget kommer att kompletteras med en miljökonsekvensbeskrivning. Ärendenr RS2017/322 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Genom budgetpropositionen 2017/18:1 ökades anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur med 50 miljoner kronor 2018 avsedda för förbättringsåtgärder på Gotlands vägnät. Trafikverket ska i samråd med Region Gotland genomföra förbättringsåtgärder på det gotländska vägnätet. Se vidare avsnitt 3.11 Förbättringsåtgärder på Gotlands vägnät och avsnitt 3.12 Samanställning av åtgärder. 1 Lag om regionalt utvecklingsansvar i vissa län 2010: Uppdrag. 3 Förordning om länsplaner (1997:263) om-lansplaner-for-regional_sfs (35)

86 Region Gotland Förslag - Länsplan för regional transportinfrastruktur Utgångspunkter 2.1 Mål Nationella mål Det övergripande transportpolitiska målet är: Att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. FUNKTIONSMÅL Tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingen i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. HÄNSYNSMÅL Säkerhet, miljö och hälsa Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att det övergripande generationsmålet för miljö och miljökvalitetsmålen nås samt bidra till ökad hälsa Regionala mål I Gotlands regionala utvecklingsprogram, Vision Gotland finns mål och strategier för trafiken på Gotland. Dessa är: Alla människor på Gotland ska ha möjlighet att effektivt, säkert och på miljömässigt långsiktigt hållbart vis förflytta sig mellan bostad, arbete, skola och fritidsaktiviteter. De lokala transportsystemen ska vara säkra och tillgängliga för alla. Cykelåkandet ska öka med 30 procent över en 15-årsperiod. Genom att 140-vägarna utvecklas till snabba och säkra matarvägar och kollektivtrafikens stomlinjer byggs ut, krymps avstånden på Gotland. Med utgångspunkt från det regionala utvecklingsprogrammet finns flera planer och program som ger mål och inriktning för verksamheter som påverkar kommunikationer och infrastruktur. Några av dessa är Tillväxtprogrammet, Energiplan 2020 och översiktsplanen Bygg Gotland. Ärendenr RS2017/322 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] 2.2 Länsplanen Gotlands nuvarande länsplan, fastställdes i juni Planuppfyllelsen ligger på drygt 35 % under åren En förklaring till utfallet är att marginalerna i Gotlands länsplan är små, då länsramen i jämförelse med andra län är liten. Om något oförutsett inträffar med något objekt är flexibiliteten att göra omfördelningar inom planen liten. Vägplanen för det enskilt största objektet i planen, gång- och cykelväg på väg 140, Västergarn-Klintehamn, har blivit överklagad, och har inte kunnat genomföras inom planperioden. Region Gotland har också haft investeringsstopp vilket medfört att utfallet av statlig medfinansiering blivit lägre än vad planen gett utrymme för. Sammantaget ger detta en låg planuppfyllelse. 5 Vision Gotland Länsplan (35)

87 Region Gotland Förslag - Länsplan för regional transportinfrastruktur Inom länsplanen har bl.a. cirkulation och cykelväg byggts vid Väg 140/Kneippbyn. Medfinansierade åtgärder inom Region Gotland har varit: Gång- och cykelväg Järnvägsgatan Östra Hansegatan Gång- och cykelväg Rävhagen Genomgående och upphöjda passager Visborg Norrgattrondellen Cirkulationsplats Allégatan, Lännavägen, Stora Törneqvior Trafiksäkerhets- och cykelåtgärder Stenkumlaväg och Allégatan Cirkulationsplats Norra Hansegatan Andra åtgärder som gjorts, men som inte belastat länsplanen är utveckling av Klintehamns hamn (medel från den nationella planen och Region Gotland) och tillgänglighetsanpassning av busshållplatser. Tillgänglighetsanpassning av busshållplatser längs med linje 10, 11 och 12 görs genom den s.k. landsbygdsatsningen där staten tillfört extra medel för detta. Byggstart beräknas ske under Inom regionen har beläggningsarbeten genomförts på regionens vägnät och på enskilda vägar. 2.3 Nationell infrastrukturplan Den nationella infrastrukturplanen innehåller framför allt investeringar i järnvägssystemet och de större vägarna. Gotlands län saknar de större vägarna och järnvägar. Investeringar finansieras därför inte via den nationella planen. Finansiering i nationell plan som kan vara aktuella för Gotland är mindre trimningsåtgärder såsom miljöåtgärder t.ex. vattenskydd samt farledsåtgärder. Även underhållsåtgärder på väg finansieras med medel från nationell plan. Trafikverkets förslag till nationell plan är sänt på remiss till den 30 november Regeringen väntas fatta beslut om den nya planen våren Ärendenr RS2017/322 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] 2.4 Planeringssystemet Länsplanerna innehåller investeringar på länsvägarna, statlig medfinansiering till regionala kollektivtrafikmyndigheter för kollektivtrafikinvesteringar på väg samt till kommuner för bland annat miljö-, cykel-, gång- och trafiksäkerhetsåtgärder. I Trafikverkets planeringsprocess är åtgärdsvalsstudier och fyrstegsprincipen centrala. Fyrstegsprincipen innebär att åtgärder ska provas förutsättningslöst i fyra steg innan åtgärder beslutas: 1. Tänk om. Överväg åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt. 2. Optimera. Genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt nyttjande av den befintliga infrastrukturen. 3. Bygg om. Vid behov genomförs begränsade ombyggnationer. 7 Förslag till nationell plan. 5 (35)

88 Region Gotland Förslag - Länsplan för regional transportinfrastruktur Bygg nytt. Om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen genomförs nyinvesteringar och/eller större ombyggnadsåtgärder Trafikverkets formella planeringsprocesser föregås av en åtgärdsvalsstudie. Åtgärdsvalsstudier tar hänsyn till alla trafikslag, alla typer av åtgärder och kombinationer av dessa. Val av åtgärder handlar om att lösa problem och tillgodose behov. Valen ska bidra till en hållbar samhällsutveckling genom kostnadseffektiva åtgärder. Med hjälp av fyrstegsprincipen kan val av trafikslag och åtgärder påverkas redan på idéstadiet. Behov och brister som är mer komplexa behöver genomgå en åtgärdsvalsstudie. Urvalet av nya åtgärdsvalsstudier sker i dialog med planupprättaren och ska ske i enlighet med den långsiktiga planens intentioner. När studien kan genomföras beror på när utrymme finns i genomförandeplanen för dessa. En åtgärdsvalsstudie ska resultera i åtgärder som sedan kan prioriteras in i verksamhetsplanen och genomföras när medel finns tillgängliga. Investeringsverksamheten på Trafikverket styrs av en övergripande process som upprepas från år till år. Verksamhetsåret börjar med att Trafikverket ser över budgeten för att kunna justera för förändringar i fleråriga projekt. Under våren inleder sedan Trafikverket arbetet med inriktningsdiskussioner där Trafikverket ser över vilka projekt som behöver skjutas fram i tiden och vilka som kan fortskrida enligt plan. Här undersöks också om det finns utrymme i budget att lägga till nya åtgärder som är redo att beställas. Ramarna för de finansiella medlen är i det här läget ännu preliminära. Dessa är baserade på den liggande verksamhetsplanen och tar hänsyn till om nya förutsättningar har dykt upp. Och det är under den här perioden, mars till maj som det går att påverka vilka prioriteringar som görs i verksamhetsplaneringen. Efter sommaren kommer de ekonomiska ramarna, då kan Trafikverket avsluta sin verksamhetsplanering för nästkommande år och med säkerhet se vilka projekt som kan gå vidare enligt planerna, vilka som måste justeras och vilka som det finns utrymme för att lägga till. Ärendenr RS2017/322 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] 6 (35)

89 Region Gotland Förslag - Länsplan för regional transportinfrastruktur Statlig medfinansiering söks av kommunerna/region Gotland genom Trafikverket ett år innan planerat genomförande av åtgärden. Nedanstående bild visar de olika stegen. 2.5 Miljö, energi, klimat Riksdagen har beslutat om ett klimatpolitiskt ramverk. Det består av nya klimatmål, en klimatlag och ett klimatpolitiskt råd. Klimatlagen träder i kraft 1 januari Som ett nytt långsiktigt klimatmål ska Sverige senast år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. För inrikes transporter gäller att växthusgasutsläppen ska ha minskat med minst 70 procent senast 2030 jämfört med 2010 (den inrikes luftfarten ingår inte då den ingår i EU:s utsläppshandelssystem, EU ETS). En av de utmaningar regeringen uppmärksammar i sitt uppdrag om infrastrukturplanering är klimatutmaningen. Man tar upp att jämfört med dagens nivå måste transportsektorns klimatpåverkan minska kraftigt. Länen uppmanas att beakta klimatutmaningen. Ärendenr RS2017/322 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] På Gotland har de klimatpåverkande utsläppen sedan 1990 minskat (utsläppen från stenindustrin ingår här inte i den totala mängden då den ingår i ETS, storskalig industri för export, som inte relateras till lokalsamhället. Inte heller jordbrukets markanvändning och djurhållning ingår.). Minskningen har ägt rum framför allt inom energiförsörjningen och avfall- och avloppssektorn. Även transportsektorn har minskat sina utsläpp, i huvudsak beroende på övergång till andra drivmedel och energieffektivare fordon. Ökat har däremot utsläppen från arbetsmaskiner gjort. 7 (35)

90 Region Gotland Förslag - Länsplan för regional transportinfrastruktur På Gotland svarade transporterna år 2014 för ca. 70 % av Gotlands klimatpåverkande utsläpp. Färjetrafiken ingår till viss del. Det visar transporternas dominans ifråga om klimatutsläpp ifrån användningen av fossila bränslen i det gotländska samhället. Ärendenr RS2017/322 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Bilden av utsläppen av växthusgaser inom transportsektorns olika transportslag visar sig relativt oförändrad mellan åren 1990 och Utsläppen per bil har minskat, men antalet bilar ökat, så utsläppen är nästan desamma. Utsläppen från inrikessjöfart har minskat något de senaste åren tack vare kraven på övergång till diesel MK1. Arbetsmaskiner är en stor post på Gotland dels genom jordbrukets traktorer, dels genom stenindustrins arbetsmaskiner. 8 (35)

91 Region Gotland Förslag - Länsplan för regional transportinfrastruktur Ett par av de målsättningar som finns i det regionala utvecklingsprogrammet Vision Gotland 2025 behandlar klimatfrågor och transporter. Den ena är att verka för ett långsiktigt hållbart kommunikationssystem och den andra är att alla människor på Gotland ska ha möjlighet att effektivt, säkert och på miljömässigt långsiktigt hållbart sätt förflytta sig mellan bostad, arbete, skola och fritidsaktiviteter. Region Gotlands Energiplan 8 ska fungera som färdplan på väg till en hållbar energianvändning baserad på förnybar energi enligt målen i Vision Gotland Energiplanens klimatmål är att: Genom omställning från fossila bränslen till förnybar energi har klimatpåverkande utsläpp från energianvändningen på Gotland minskat med 45 % från 1990 till år I denna tidsperiod är det dock i första hand andra sektorer än transporterna som kommer att minska mest. Detta med anledning av Gotlands höga bilberoende, få alternativ till att resa med bil och en låg utbytestakt av bilar. I Energiplanens avsnitt om transporter och resor finns strategierna: Aktivt arbeta med att införa biogas som fordonsbränsle inom egna och upphandlade verksam-heter, samt bidra till att så sker även för privata resor, särskilt personalens arbetspendling. Utreda vilka ytterligare insatser som ska göras för att serviceorterna ska kunna erbjuda service, både kommersiell och offentlig, för att begränsa behovet av att resa längre avstånd. Väga in möjligheterna till kollektivtrafik som ett av de viktiga kraven när lokalisering av större nya bostadsområden beslutas. Långsiktigt förbättra kollektivtrafiken, i första hand genom en satsning på stomlinjerna. Pröva snabba pendlingsturer från ytterområdena, till exempel Burgsvik och Fårösund. Prioritera cykeln genom insatser som underlättar för cyklister, bland annat genom fler cykelbanor också för längre sträckor. Genomföra och informationsinsatser och projekt, för att öka intresset för att cykla. I gatu- och väghållning prioritera de som har svårast att ta sig fram, bland annat genom att genomföra hållbarhets-, genus- och tillgänglighetsanpassad snöröjning och sandning vid vinterväglag. Aktivt öka användningen av cyklar och elcyklar för tjänsteresor. Uppmuntra och stödja initiativ för utveckling av eldrivna fordon och laddinfrastruktur för dessa. Ärendenr RS2017/322 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] 2.6 Gotlands förutsättningar I avsnittet beskrivs faktorer och förutsättningar som påverkar kommunikationer och transportinfrastruktur Gotlands läge Gotland ligger mitt i Östersjön, 15 mil till Nynäshamn, något längre till Lettlands kust. Gotlands läge gör tillgängligheten till en nyckelfråga och förbindelserna med omvärlden är avgörande för utvecklingen. Läget gör ön helt beroende av flyg- och färjetrafik. 8 Energi (35)

92 Region Gotland Förslag - Länsplan för regional transportinfrastruktur Ö-läget innebär många möjligheter, men kan också medföra begränsningar. Närheten till stora marknader; Stockholm, Mälardalen och sydöstra Sverige är en styrka, liksom till grannländerna runt Östersjön. Stockholmsregionens omfattande kommersiella och offentliga serviceutbud finns inom räckhåll för Gotland. Det omfattande, närliggande befolknings/kundunderlaget ger också möjligheter som att öka intresset för företagande och turism på Gotland. Men för att kunna utnyttja läget och stärka och utveckla Gotlands konkurrenskraft krävs en mycket god tillgänglighet, i form av ett väl fungerande transportsystem och en anpassad infrastruktur. Det förändrade säkerhetsläget i Östersjöområdet och försvarets återetablering på Gotland, är nytillkomna faktorer som kan påverka infrastrukturen Demografi Gotland har invånare (dec. 2016). Invånarantalet har varierat kring sedan 1990-talet. Befolkningen ökar i Visby, och särskilt dels i flera områden längs med kusten och dels på mellersta Gotland med pendlingsavstånd till Visby. Befolkningsprognosen visar på en svag ökning av antalet invånare. Drygt hälften, 55 %, av befolkningen och jämnt fördelat mellan män och kvinnor, är i förvärvsarbetande åldrar (20 64 år). Denna grupp beräknas minska med ett par tusen personer under den kommande tioårsperioden. Samtidigt ökar åldersgruppen 65 år och uppåt (kvinnorna är här i majoritet) i ungefärligen motsvarande omfattning. Gruppen mellan 0 19 år beräknas öka något. Sammantaget gör detta att försörjningsbördan ökar. Rörligheten är hög bland ungdomar som flyttar både till och från Gotland. Flyttningsnettot är negativt i de rörligaste yngre åldersgrupperna men positivt i många övriga. Kvinnorna flyttar i högre grad än männen. Stockholm/Mälardalen är den dominerande målpunkten/utgångspunkten för flyttningarna. Ärendenr RS2017/322 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] 10 (35)

93 Region Gotland Förslag - Länsplan för regional transportinfrastruktur Boende Gotland har en jämförelsevis hög andel invånare som bor på landsbygd, knappt 40 %. De som bor på landsbygden bor i hög grad glest och utspritt. Visby är den största tätorten med drygt invånare. I Visby som regionalt centrum finns bl.a. såväl huvuddelen av den offentliga och kommersiella servicen som de största arbetsplatserna. Hemse och Slite, på respektive södra och norra Gotland är efter Visby de två största serviceorterna, med kring invånare. Även Klintehamn, Roma och Fårösund är större orter med ett relativt stort serviceutbud. Mindre tätorter med mellan 200 och 500 invånare är på södra Gotland: Havdhem, Stånga och Burgsvik, och på norra Gotland: Lärbro och Tingstäde. Några större tätorter finns på pendlingsavstånd till Visby, dessa är Tofta, Vibble-Västerhejde och Väskinde-Själsö. Boendet är fördelat på 60 % småhus och 33 % flerbostadshus, resterande är övrigt boende lägenheter finns på Gotland, därutöver finns ca fritidshus, många ägs av personer som är mantalsskrivna utanför Gotland Tillgänglighet Visbys många olika funktioner gör att tillgängligheten till staden är av stor betydelse. Även tillgängligheten till och förbindelserna mellan bostadsorter och övriga serviceorter och arbetsplatser är viktiga. Kartan och tabellen visar andelen och antalet invånare som inom olika tidsintervaller når Visby med bil. Av tabellen framgår att drygt hälften av invånarna, drygt personer har en restid till Visby på max. 10 minuter. Drygt 88 % har en restid på mellan 0 till 40 minuter. Ca personer har en restid på mellan 40 till 80 minuter. Ärendenr RS2017/322 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] 11 (35)

94 Region Gotland Förslag - Länsplan för regional transportinfrastruktur När även Hemse och Slite läggs till visar tillgänglighetsanalysen att drygt personer, 63,5 %, har en restid på upp till tio minuter till någon av de tre tätorterna. Drygt 99 % har en restid på mellan 0 till 40 minuter. Ca. 250 personer har en restid på mellan 40 till 50 minuter Pendling Den genomsnittliga restiden till arbetet för personer i åldrarna var i början av 2000-talet drygt 24 minuter. Tio år senare varade en genomsnittlig arbetsresa i 27 minuter, vilket tyder på att det skett en viss ökning dessa år. Värdena avser effektiv restid, det vill säga utan eventuell vänte- och bytestid. Den sammanlagda tiden som läggs på resor nationellt sett tenderade i slutet av 2000-talet vara konstant kring 70 minuter. Studier som gjorts på svenska förhållanden har kommit fram till att restiden 60 minuter enkel väg är den övre gräns där den största förändringen i viljan att resa äger rum. Oftast brukar den maximala pendlingstiden bedömas vara runt minuter innan andra alternativ väljs. 9 Familjebilden påverkar också viljan och sättet att pendla. Vuxna utan barn är mer benägna att pendla kollektivt och även tidsmässigt längre, än vad vuxna med mindre barn. De sistnämnda använder i större utsträckning bil som pendlingsform. 10 Olika studier visar att kvinnor och män gör olika val som påverkar boende, arbetsort och därmed även pendlingsavstånd. Vanligen har män längre tid och avstånd till sin arbetsplats medan kvinnor har mer komplexa arbetsresor och reskedjor som innebär fler stopp för att till exempel hämta barn eller handla 11 Ärendenr RS2017/322 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] I Visby som största tätort finns huvuddelen av arbetstillfällena och därmed den största inpendlingen. Visby har ett positivt pendlingsnetto på personer. Drygt hälften av de med arbete i Visby, både bor och arbetar där. Knappt pendlar ut från Visby och ca. 800 gör det till fastlandet, ungefär lika många som pendlar in därifrån. Fler kvinnor än män pendlar till Visby, det omvända gäller utpendlingen från Visby och till fastlandet. Visby Personer med arbetsplatser Varav personer bosatta i Varav personer från Varav personer från inpendling i Visby Visby övr Gotland annan kommun Män Remissunderlag inför Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland, Remissunderlag inför Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland, Remissunderlag inför Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland, (35)

95 Region Gotland Förslag - Länsplan för regional transportinfrastruktur Kvinnor Totalt Även Slite och Hemse, som de största serviceorterna, har positiva pendlingsnetton. Pendling med bil dominerar, och kan i hög grad förklaras med den glesa boendestrukturen. Gotland är också det biltätaste länet, med 608 personbilar i trafik per invånare. Högst ligger län av mer landsbygds/glesbygdskaraktär. Lägst antal bilar har Stockholms län. Från Gotland pendlade 2015, knappt personer, över hälften till Stockholms län. Till Gotland pendlade drygt personer, även här är Stockholms län dominerande. 40 % av utpendlarna är kvinnor, medan inpendlingen är jämnare fördelad Näringsliv, företagande, arbetsmarknad och tillväxt Under 2000-talets inledning ökade sysselsättningen på Gotland företrädesvis inom handels, hotell och restaurangsektorerna, inom bygg, och också inom företagstjänstesektorn. Sysselsättningen minskade särskilt inom den areella sektorn, tillverkningsindustrin och inom försvaret. Mot bakgrund av försvarsnedläggningen utlokaliserades statliga verksamheter. Näringsstrukturen på Gotland skiljer sig i många avseenden åt jämfört med andra län. De största skillnaderna ligger i att Gotland har betydligt högre andelar företag och sysselsatta inom de areella näringarna, mineralutvinning och inom branscher kopplade till besöksnäringen. På Gotland finns högst andel sysselsatta, i likhet med många platser utanför storstäderna, inom den offentliga sektorn. De areella näringarna, livsmedelsindustrin, stenindustrin och besöksnäringen är sedan länge viktiga näringar på Gotland. Samtliga är starkt kommunikationsberoende. Inom den areella sektorn exporteras huvuddelen av produktionen, via hamnarna i Visby och Klintehamn. Insatsvaror för jordbruket transporteras till Klintehamn. Transporterna från produktionsanläggningarna till hamnarna omfattande. Inom stenindustrin på norra Gotland transporteras produkterna på egna fartyg från egna hamnar. För täkter på andra delar av Gotland finns förfrågningar om att nyttja Klintehamns hamn. Gotland är en stor besöksdestination. Antalet invånare mer än fördubblas under de mest intensiva sommarveckorna. Ungefär hälften av besökarna bor utanför Visby med omnejd. För besöksnäringen är kommunikationerna till och från Gotland avgörande. Då även besökarna bor spritt över Gotland liksom det faktum att besöksmålen finns över hela ön gör tillgängligheten på det gotländska vägnätet viktig. Ärendenr RS2017/322 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] 13 (35)

96 Region Gotland Förslag - Länsplan för regional transportinfrastruktur På Gotland finns ca arbetstillfällen, något fler män än kvinnor är sysselsatta. Männen dominerar branscher som bygg, tillverkning, transporter, energi. Inom handel, kulturella och personliga tjänster (sport, fritid, bibliotek, etc.) och hotell och restaurang är fördelning relativt jämn. Kvinnorna arbetar i högre grad än männen inom vård, utbildning, omsorg och finans- och försäkringssektorerna. Förvärvsfrekvenserna såväl för män och kvinnor är högre på Gotland än i riket. Gotland är ett starkt företagarlän med många, huvudsakligen små företag. Nyföretagandet ligger vanligtvis relativt högt. Andelen företag startade av kvinnor hör också till de högsta. Drygt 16 % av de sysselsatta är egna företagare. Av dessa drivs ca. 70 % av män. Under 2016 har efterfrågan på arbetskraft varit så stor att arbetslösheten sjunkit under hela året. Sysselsättningen bedöms öka totalt sett. Växande branscher bedöms bli byggsektorn, handel, företagstjänster och offentliga tjänster som t.ex. hälso- och sjukvård. I Region Gotlands tillväxtprogram ingår kommunikationer som ett utvecklingsområde. Tillväxt och näringslivsutveckling ställer krav på fungerande infrastruktur och kommunikationssystem. I programmet anges att möjligheterna till säkra och snabba resor och transporter till arbete och service på ön, är en förutsättning för människor och företagande. Och att en hållbar tillväxt och utveckling kräver god tillgänglighet till fastlandet. De tongivande branscherna inom tillväxtarbetet är besöksnäringen, mat- och livsmedelsnäringarna och kalkindustrin. Ärendenr RS2017/322 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] 12 Tillväxtprogram Gotland (35)

97 Region Gotland Förslag - Länsplan för regional transportinfrastruktur Kommunikationer och infrastruktur - nuläge och behov 3.1 Gotlands läge Gotlands läge gör kommunikationerna med omvärlden till en nyckelfråga och förbindelserna till och från Gotland är grundläggande för utvecklingen. Gotlands läge gör ön helt beroende av färje- och flygtrafik. För att kunna utnyttja läget och stärka och utveckla Gotlands konkurrenskraft krävs en mycket god tillgänglighet. Färje- och flygtrafiken har i huvudsak olika målgrupper, trafikslagen kompletterar, men ersätter inte varandra. Trafiksystemen måste kunna erbjuda transportlösningar som är anpassade efter invånarnas, näringslivets och besökarnas behov. Hur trafiken utvecklas kan ses som ett mått på Gotlands attraktivitet för boende och besökare, och på hur näringslivet utvecklas. På fastlandet är väg- och järnvägsanslutningarna till de hamnar som trafikeras av Gotlandstrafiken av stor vikt för att säkerställa att gods- och persontransporterna till och från Gotland fungerar. Väg 73 och Nynäsbanan utgör kopplingarna till hamnen i Nynäshamn. E 22 utgör kopplingen till hamnen i Oskarshamn. Färjeresenärer utan bil har små möjligheter att resa kollektivt från/till Oskarshamn. 3.2 Färjetrafiken Gotlands läge gör tillgängligheten till en nyckelfråga och färjetrafiken avgörande för öns utveckling och tillväxt. Det nuvarande trafiksystemet ses allmänt som väl fungerande och uppväger till viss del de transportmässiga konkurrensnackdelar som Gotland har. En god tillgänglighet, genom att tid och kostnad för resor och transporter minskar och genom en anpassad turtäthet är grundläggande för en positiv regional utveckling och en stärkt konkurrenskraft. Ett väl fungerande trafiksystem förutsätter också en väl anpassad infrastruktur. En förbättrad tillgänglighet till och från fastlandet skulle tillsammans med bättre kopplingar till fastlandstrafiken bl.a. kunna medföra att Gotland i viss mån kan ta del i den pågående regionförstoringen Gotland kommer närmare fastlandet. Ärendenr RS2017/322 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Färjetrafiken går mellan Visby-Nynäshamn (ca. 15 mil) och Visby-Oskarshamn (ca. 12 mil). Färjorna är både gods- och passagerarfartyg. År 2016 reste drygt 1,6 miljoner passagerare med färjorna, av dessa reste ca. 1/4 med Gotlandsrabatt (mantalsskrivna på Gotland). Färjorna är höghastighetsfartyg och restiden på linjerna är drygt 3 timmar. Nynäshamn trafikeras med i princip två dubbelturer per dag och Oskarshamn med en dubbeltur per dag. Under för-, sommar- och eftersäsong är antalet dubbelturer per dag betydligt fler. Resandet och transporterat gods har kontinuerligt ökat. Av personresandet går ca 25 % på den södra linjen (Oskarshamn) och 75 % på den norra (Nynäshamn). Godstransporterna är jämt fördelade på de båda linjerna. Färjetrafiken upphandlas av Trafikverket. Nuvarande avtalsperiod, mellan Trafikverket och Destination Gotland, omfattar tio år, och påbörjades Den upphandlade färjetrafiken går mellan Visby-Nynäshamn och Visby-Oskarshamn. I nuvarande trafikavtal ingår bl.a. ökad passagerarkapacitet, takpris för gotlänningar och gods, marknadsprissättning för besökare och att ett fartyg ska drivas med LNG. 15 (35)

98 Region Gotland Förslag - Länsplan för regional transportinfrastruktur År 2009 ändrades den förordning som reglerar linjesjöfarten till och från Gotland, så att krav på att angöra Gotland minst fem dagar per vecka året runt togs bort. Genom det öppnades möjligheterna att driva trafik till Gotland under kortare eller längre perioder, utöver den trafik som upphandlas. Under sommaren 2016 drev Gotlandsbåten trafik mellan Visby och Nynäshamn och Västervik. Sommaren 2017 drev Destination Gotland trafik, utöver den ordinarie linjetrafiken, mellan Visby och Västervik. 3.3 Gotlands hamnar Enligt Gotlands regionala utvecklingsprogram ska hamnarna i Visby, Slite och Klintehamn ha full kapacitet för sina uppdrag gällande färjetrafik, gods, fritids- och kryssningstrafik. Hamnarna i Visby och Klintehamn är riksintressen. Hamnarna på Gotland ägs och drivs av Region Gotland. Trafikverket ansvarar för anslutningar till hamnarna i form av farleder och länsvägar. Hamnarna i Visby, Klintehamn och Slite är ur ett nationellt perspektiv var och en att betrakta som små. De måste ses som en helhet som kompletterar varandra för att klara Gotlands behov av hamnkapacitet. I Visby består verksamheten av linjetrafik (person- och godstrafik), kryssningstrafik, gästhamn samt oljehamn. Godshanteringen sker i Klintehamn och Slite. I Klintehamn hanteras företrädesvis gods i form av jordbruks- och skogsprodukter samt kalksten. I Slite kommer allmänt gods att hanteras och tunga lyft kan genomföras. De statliga maritima verksamheterna såsom Sjöräddningen har även sin bas i Slite. I Slite finns möjlighet att utveckla en av kajerna till en reservhamn för linjetrafiken vilket idag saknas. Under tidigare avtalsperioder för färjetrafiken har en reservhamn funnits med som en del i trafiksystemet. Enligt regionens mening måste staten ansvara för att denna funktion åter kommer till stånd. Utan en reservhamn för linjetrafiken är Gotland sårbart om något skulle inträffa som gör att Visby hamn inte kan trafikeras under en viss period. Linjetrafiken ökar i volym och det i kombination med den nya kryssningskajen som byggs i Visby gör att en säkrare och mer tillgänglig trafikmiljö i, till och från hamnområdet i Visby är angelägen. Godshanteringen ökar i Klintehamn sedan hamnen muddrats och byggts ut. Med en större godshantering i Klintehamn uppkommer behov av att förbättra trafikinfrastrukturen på land för att bland annat höja trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter i hamnen och längs de vägar som kan få ökad tung trafik. Om utveckling i Klintehamn se vidare avsnitt Ärendenr RS2017/322 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] 3.4 Flygtrafik På grund av ö-läget är flygförbindelserna till och från Gotland av central betydelse för tillgängligheten till Gotland. Flygets betydelse för Gotland gör att Visby flygplats har en strategisk roll. Flygplatsen är ett riksintresse. Swedavia äger och driver flygplasten, som ingår i det nationella basutbudet av flygplatser. Gotlands läge gör det också nödvändigt att flygplatsen har en beredskap dygnet om för kris- och nödsituationer. Gotland har reguljär flygtrafik året runt och dagligen till Bromma och Arlanda, och kontinuerligt under året till Göteborg, Malmö och Ängelholm. Chartertrafik finns under delar av året. Under sommarsäsongerna ökar antalet destinationer och flygbolag kraftigt. 16 (35)

99 Region Gotland Förslag - Länsplan för regional transportinfrastruktur Antalet flygpassagerare har under den senaste tioårsperioden ökat kraftigt, 2016 var det drygt personer. Att säkra och öka antalet destinationer är viktigt för turismen, övriga näringslivet och för boende på Gotland. Både Arlanda och Bromma har stor betydelse för Gotland. De båda flygplatserna fyller olika funktioner och kompletterar varandra utifrån resenärernas behov. Mer än 90 procent av Brommaresenärerna har Stockholmsregionen som slutmål, eller utgångspunkt. Lite mer än hälften av Brommaresenärerna reser i tjänsten, många av dem över dagen. Bland de som reser via Arlanda är det betydligt fler som har andra slutdestinationer, och som byter flyg på Arlanda. Visby flygplats ligger 3,5 kilometer norr om centrala Visby. Tillgängligheten till och från flygplatsen behöver utvecklas. Förutsättningarna för cykel och kollektivtrafik är särskilt bristande. Sammanhängande cykelväg saknas och förbindelse med kollektivtrafik finns endast under sommaren vilket lämnar passagerarna i ett bilberoende större delen av året. Under högsäsong bildas ofta köer vid utfarten längs Lummelundsväg. Ett samverkansprojekt, FysGot, pågår mellan Swedavia och Region Gotland, med syfte att ta fram förslag vad gäller tillgänglighet och trafiksäkerhet. 3.5 Översiktlig planering Länsplanen har nära samband med och koppling till den fysiska planeringen. För Gotlands del gäller det framför allt översiktsplanen Bygg Gotland och de fördjupade översiktsplanerna Översiktsplan Bygg Gotland Bygg Gotland, Översiktsplan för Gotlands kommun antogs av fullmäktige i juni Översiktsplanen visar på regionens intentioner om hur mark och vattenområden bör användas för att stödja regionens målsättningar. Vad gäller trafiken på Gotland tas i infrastrukturavsnittet bl.a. hamnar, vägar, gator och cykelvägar upp. Ärendenr RS2017/322 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Enligt Vision Gotland 2025 ska det övergripande vägnätet utvecklas så att goda förbindelser till och från tätorterna, för pendling till arbete och utbildning, långsiktigt säkerställs. Det innebär att de större länsvägarna ska utvecklas till effektiva och trafiksäkra transportsträckor både för persontrafik och för godshantering över ön. Det preciseras i översiktsplanen: Vägnätet ska utvecklas så att effektiva och trafiksäkra transportsträckor både för persontrafik och godshantering säkerställs. Det enskilda vägnätets långsiktiga underhåll ska säkerställas genom aktiva samfällighetsföreningar. För enskilda vägar som har särskilt stor betydelse som genomfartsvägar mellan statliga vägar bör förslag om statligt övertagande övervägas. För att höja trafiksäkerheten och att undvika ytterligare hastighetssänkningar ska nödvändiga breddningar och uträtningar av länsvägar prioriteras. För att höja trafiksäkerheten ska även satsningar på säkra korsningar där det är som mest angeläget prioriteras. 13 Översiktsplan Bygg Gotland 17 (35)

100 Region Gotland Förslag - Länsplan för regional transportinfrastruktur Enskilda vägar som är viktiga för turismnäringen bör utvecklas och prioriteras när frågan om statsbidrag prövas. Målsättningen är att cykelåkandet ska öka med 30 procent över en 15-årsperiod. Av översiktsplanen framgår att: Planeringen av cykeltrafiken ska präglas av ett strukturtänkande med utgångspunkt från cyklandets egna behov, egna förutsättningar och egenvärde, där tillgänglighet, trygghet, miljö, hälsa och den kortaste vägen mellan två målpunkter har avgörande betydelse. Framtagande av cykelplaner bör prioriteras i följande ordning: 1. cykelplan för Visby (Cykelplan Visby , antagen av Tekniska nämnden ) 14 inklusive plan för arbetspendling med cykel, längs länsvägarna, ca 1 mil ut och in från Visby. 2. cykelplan för arbetspendling med cykel kring de större tätorterna. 3. cykelplan för arbetspendling med cykel kring de mindre tätorterna. 4. En cykelled av hög internationell klass, för cykelturismens utveckling på Gotland bör planeras och förverkligas Fördjupade översiktsplaner Fördjupade översiktsplaner tas fram för ett avgränsat område och ligger sedan till grund för områdets fortsatta detaljplaneläggning. Den fördjupade översiktsplanen för Visby, Hela Visby 15 är ett planeringsunderlag för Visbys framtida utveckling. I planen ingår riktlinjer bl.a. för biltrafik, kollektivtrafik, cykling, gående, gators utformning och parkering. Fördjupade översiktsplaner har bl.a. även tagits fram för Sudret, Östergarnslandet och Fårö. Planerna för dessa områden syftar till att fördjupa, precisera och applicera intentionerna i översiktsplanen, med fokus på dessa områdens särskilda behov, möjligheter och begränsningar, dels till att vara vägledande i balansgången mellan utveckling och bevarande i detaljplanering och bygglovprövning. I regionens översiktsplan sägs att fördjupade översiktsplaner skall tas fram för ovan nämnda områden liksom för de större serviceorterna. Ärendenr RS2017/322 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Visborgsområdet Visborgsområdet, i södra Visby planeras för boende, arbete och fritid. Till huvuddelen är det ett före detta regementsområde och omfattar ca. 450 hektar. Visborg är indelat i fem delar: 14 Cykelplan Visby Hela Visby. Fördjupad översiktsplan för Visbyområdet (35)

101 Region Gotland Förslag - Länsplan för regional transportinfrastruktur Norra området i anslutning till Färjeleden. 2. Regementsområdet i anslutning till kasernområdet. 3.. Villastaden söder om planerad tvärförbindelse. 4. Hällarna väster Toftavägen. 5. Idrotts- och rekreationsområde. En strukturplan har tagits fram för en första utbyggnadsbyggperiod. Planen godkändes av regionfullmäktige , 61 och ger inriktningen för de norra och centrala delarna (delar av område 1 och områdena 2 och 5) av regementsområdet för en tio årsperiod ( ). Strukturplanen ger riktlinjer som stöd för kommande detaljplaner och markanvisningar. Enligt strukturplanen är utgångspunkten för utvecklingen av Visborgsområdet en hög profil i de sociala och miljömässiga hållbarhetsperspektiven. Det planeras uppnås genom att skapa en god infrastruktur som gynnar en hållbar utveckling, bl. a. genom god tillgänglighet och miljöanpassade transportsystem, bevara och ge tillgång till attraktiva grönområden och främja sociala strukturer för att motverka segregation och främja integration. Av strukturplanen framgår att avsikten är att Visborgsområdet stadsbyggnads- och innehållsmässigt ska integreras med staden, Visby, och även på sikt med Vibble. Ärendenr RS2017/322 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] I och med att gående, cyklister och kollektivtrafik prioriteras så ökar även tillgången till olika transportmedel i Visborg ur ett jämställdhetsperspektiv. Tidigare studier har visat på att resmönster och tillgång till transportsystemet skiljer sig mellan kvinnor och män. Skillnaden beror bland annat på inkomst, värderingar, pendlingsavstånd, tillgång till färdmedel och rädsla för våld. För att främja upplevelsen av trygghet och möjligheten till att människor ska välja hållbara sätt att resa bör faktorer som god sikt, belysning, skötsel, främjandet av spontana möten samt goda kopplingar till andra stadsdelar tas hänsyn till vid planering i Visborg. Exempel på infrastrukturinvesteringar som skulle kunna genomföras både innanför och utanför det första utbyggnadsområdet inom ramen för länsplanen för regional transportinfrastruktur är: Attraktiva och trafiksäkrande åtgärder för gång- och cykeltrafik för att förstärka kopplingen mellan Visborg och staden. Trafikverket har i sin genomförandeplan för åtgärdsvalsstudier initierat en översyn av Färjeleden. Den bör genomföras i 19 (35)