Bjärnums skolas likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Årskurs F-9 samt fritidshem Läsåret

Transkript

1 Bjärnums skolas likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Årskurs F-9 samt fritidshem Läsåret Upprättad

2 Innehåll 1 Inledning Definitioner av centrala begrepp Personalens handlingsplikt Skolans mål Till dig som elev Till dig som vårdnadshavare Skolans arbete med främjande insatser Skolans arbete med förebyggande insatser.9 9. Skolans arbete med åtgärdande insatser Konsekvenstrappa Nulägesanalys Konkreta åtgärder inför läsåret 2017/ Årlig översyn Arbetsgrupp för upprättande av planen mot diskriminering och kränkande behandling Kontaktpersoner..18 Bilaga 1: Ordningsregler F Bilaga 2: Ordningsregler Bilaga 3: Trivselenkät F Bilaga 4: Anmälan enligt skollagen 6 kap, Diskriminering och/ eller kränkande behandling.24 2

3 1 Inledning Bjärnums skola F-9 arbetar enligt Skollagen (2010:800), läroplanen, diskrimineringslagen (2008:567) och förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Dessa lagar har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Lagen har också till ändamål att motverka all annan form av kränkande behandling. Diskriminering är förbjudet enligt lagen oberoende av om den är avsiktlig eller inte. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Det innebär också att barn, elever och personal får ett lagligt skydd mot kränkande behandling. Skadestånd kan utdömas om inte förskolan/skolan/fritidshemmet kan påvisa att den fullgjort sitt uppdrag. Bjärnums skola F-9:s plan mot diskriminering och kränkande behandling ska främja allas lika rättigheter. Planen riktar sig till dem som arbetar på skolan, elever och elevernas föräldrar. Det är viktigt att inte bara personal och elever är väl förtrogna med handlingsplanen, utan även föräldrar. Ett bra samarbete mellan hem, skola gynnar arbetet mot kränkande behandling, mobbning och diskriminering. Skolinspektionen har tillsammans med Barn- och elevombudet tillsyn över att bestämmelserna i skollagen 6 kap följs. Barn- och elevombudet kan under vissa förutsättningar föra talan om skadestånd för ett enskilt barn eller en enskild elev om bestämmelserna i skollagen 6 kap inte följs. Diskrimineringsombudsmannen har tillsynen över att bestämmelserna i diskrimineringslagen följs. 2 Definitioner av centrala begrepp Definitionerna är hämtade ur Skolverkets Allmänna råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. 3

4 Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Om någon ur personalen utsätter ett barn eller en elev för trakasserier benämns det diskriminering. Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns, elevers eller personals värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysisk våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. 3. Personalens handlingsplikt Alla vuxna som arbetar i skolan har skyldighet att ingripa och/eller stoppa den/dem som kränker andra. Händelsen ska anmälas till rektor omedelbart. En lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektor. En rektor som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de angivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. (Skollagen 6 kap. 10 ) 4. Skolans mål Alla ska känna sig trygga och ha studiero på Bjärnums skola. Alla ska respekteras för den man är och behandlas rättvist oavsett kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder. Alla ska ha kunskap om diskrimineringsgrunderna och vad som är kränkande behandling. 4

5 All personal ska uppmärksamma och reagera på de elever som fäller negativa kommentarer om sina kamrater. All personal ska vara observant på samspelet mellan elever. All personal ska uppmärksamma och diskutera språkbruk med eleverna. All personal ska vara väl förtrogen med planen mot diskriminering och kränkande behandling. 5. Till dig som elev Som elev i Hässleholms skolor har du en rättighet att känna dig trygg och säker. För att skolans personal ska kunna erbjuda detta behöver vi veta hur du upplever din skola. Om du någon gång blir utsatt för våld, hot, kränkande behandling (mobbing) eller diskriminering, vill vi att du snarast kontaktar en vuxen som du känner förtroende för. Detta gäller också dig som känner någon annan elev som är utsatt. Om du känner dig kränkt av vuxen anmäls detta till rektor. 6. Till dig som vårdnadshavare Om du märker att ditt barn inte mår bra och om du misstänker att det eller något annat barn utsätts för diskriminering och/eller någon form av kränkande behandling vill vi att du kontaktar ditt barns lärare eller rektor. Om du upptäcker att ditt barn utsätter andra för diskriminering och/eller någon form av kränkande behandling skall du som vårdnadshavare göra klart för barnet att diskriminering/kränkning/mobbning inte är acceptabelt. Vårdnadshavaren ska också ta kontakt med skolans personal angående incidenten. Om elev, vårdnadshavare eller någon av skolans personal upplever sig kränkt av anställda på skolan hänvisas ärendet direkt till skolledningen som omgående utreder diskrimineringen och/eller den kränkande behandlingen. Var uppmärksam på om ditt barn visar: ovilja att gå till skolan ont i magen huvudvärk ovilja att berätta om hur det är i skolan saknar kamrater kommer hem med smutsiga och sönderrivna kläder har blåmärken verkar nedstämt och ledset 5

6 7. Skolans arbete med främjande insatser Det främjande arbetet bedrivs långsiktigt och systematiskt. Det riktar sig till alla och är en del i det vardagliga arbetet. Arbetet baseras på hur diskriminering, trakasserier och kränkande behandling uppstår och vilka faktorer som skapar trygg miljö där alla elever blir respekterade för dem de är. Det främjande arbetet bedrivs kontinuerligt och är implementerat i verksamheten. Personalens delaktighet: All personal ska vara väl insatt i vår likabehandlingsplan och vår plan mot kränkande behandling. Rektor eller arbetslag går igenom planen med nyanställda och personalen de första dagarna på höstterminen. Gemensamma och väl förankrade rutiner och förhållningssätt omfattar all personal i syfte att främja likabehandling och en god miljö på vår skola. Skolan strävar efter att ge personalen kompetensutveckling som ökar medvetenheten och kunskapen om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Elevernas delaktighet: Alla elever får kännedom om rutinerna vid diskriminering och kränkande behandling vid uppstarten av det nya läsåret. Konsekvenstrappan gås igenom. Eleverna ges möjlighet att diskutera normer, attityder och hur vi tillsammans vårdar goda relationer. Ett kontinuerligt värdegrundsarbete i klass och med enskilda samtal genomförs av mentorer, kurator och behandlingspedagog på skolan. Under mentorstid och klassrådstid lämnas det utrymme till att diskutera vår gemensamma värdegrund. Skolans verksamhet organiseras så att den är tillgänglig för alla skolans elever. Friluftsdagar och utflykter planeras så att alla har möjlighet att delta. Det råder en öppenhet för eleverna att diskutera sin arbetsmiljö. De kan bland annat på klassråd och elevråd föra fram sina åsikter och önskemål för att kunna behålla en god arbetsmiljö fri från diskriminering och kränkande behandling. 6

7 7.1 Främjande insatser F-6 Under läsåret 2016/2017 har det främjande arbetet i F-6 och fritidshemmet syftat till att förankra respekten för alla människors lika värde samt utveckla en miljö där alla känner sig trygga och får utvecklas i sin takt. Arbetet är upplagt utifrån läroplanens (Lgr 11) två inledande kapitel som reglerar skolans värdegrund och uppdrag samt övergripande mål och riktlinjer. Alla elever får kännedom om rutinerna vid diskriminering och kränkande behandling vid uppstarten av det nya läsåret. Konsekvenstrappan gås igenom. Värdegrundsarbete hålls levande i varje klass och på fritidshemmet genom samtal och övningar i samband med undervisning i samtliga ämnen. Kompetensutveckling och tid till värdegrundsdiskussioner för personal, kompisstödjare och elevrådsrepresentanter. Vi arbetar med skönlitteratur som handlar om mobbning och kränkande behandling i alla årskurser. Detta efterföljs av samtal, diskussioner, drama, reflekterande skrivövningar och annat praktiskt arbete. Under året har vi schemabrytande temadagar i åldersblandade grupper, för att skapa goda relationer mellan barnen i olika åldrar. Trelärarsystem från förskoleklass upp till nuvarande åk Främjande insatser 7-9 Under läsåret 2016/2017 har samarbete/nätverk tillsammans med socialförvaltning, polis, Svenska kyrkan och föräldraråd fortsatt. Syftet med detta samarbete är att kunna ta till vara de professioner och styrkor som kan främja vårt arbete kring den enskilde eleven samt att stärka föräldrarna i deras föräldraroll. Vi har anställt en behandlingspedagog som samarbetar med kurator kring vårt värdegrundsarbete med elever. Vi har enskilda samtal med alla elever i klasser där vi anser att det är extra oroligt. Vi är bättre på att agera och dokumentera alla händelser som uppfattats som kränkande. Vi har extra personal ute på rasterna för att öka tryggheten i korridorer och andra utsatta platser på skolan. Klasserna har inte rast samtidigt. Elevernas mobiltelefoner samlas in i början av lektionen i en låda. Vi har material för att aktivera våra elever och skapa en tryggare miljö på rasterna. 7

8 Under mentorstiderna har mentorerna diskussioner kring trygghet och studiero om hur vi tillsammans kan arbeta för att det ska vara en självklarhet på skolan. Mentorstiden som är schemalagd 30 min 2 ggr/vecka ger utrymme till mentorerna att regelbundet ha koll på hur eleverna mår och hur det går för dem. Detta sker som ett komplement till alla spontana samtal och utvecklingssamtal. Kuratorer kan också här arbeta med värdegrund/ livskunskap. Vi har en specialpedagog på 100% som tillsammans med rektor arbetar med det övergripande arbetet kring kunskapsutveckling och elevhälsa. Ett av hennes uppdrag är att handleda personal kring arbetet med dokumentation kring elevers kunskapsutveckling samt trygghet och studiero. Genom schemaläggning har det möjliggjorts att färre elever är på rast samtidigt. Rasterna har även kortats ner i tid. Organisationen kring elevskåpen har förändrats genom att de olika årskurserna har skåp på olika ställen i skolan. Trivselledarutbildning för personal och elever. Kompetensutveckling Ledarskapet i klassrummet samt kollegialt lärande för lärarna. Kollegialt arbete med Lärandematriser som gör det tydligare för eleverna vad de lär sig. Temadagar med schemabrytande aktiviteter, tex SMART, vänskap samt livet förr. 8

9 8. Skolans arbete med förebyggande insatser I skolans förebyggande arbete ingår att regelbundet kartlägga elevernas trygghet och trivsel. Kartläggningen analyseras i syfte att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Utvärdering av tidigare insatser syftar till att förebygga dessa negativa handlingar. Utifrån de identifierade riskerna formuleras konkreta mål som följs upp. Personalen planerar insatser som ska genomföras under läsåret i syfte att målen ska nås. Tydlig ansvarsfördelning råder. Rektor och skolans personal ansvarar för att arbetet är kontinuerligt och levande. 8.1 Exempel på förebyggande insatser F-6 samt fritidshemmet Vi har fritidspedagoger som arbetar förebyggande genom att aktivera barnen med olika rastaktiviteter. Detta för att skapa goda relationer samt att hjälpa eleverna att aktivera sig positivt på rasterna. Vi har uppmärksamma rastvärdar ute på alla raster. Detta för att barnen ska känna sig trygga i en lugn miljö. För att synas bättre för barnen måste rastvärdarna ha reflexvästar på sig. Värdskapet förstärks vid behov. Varje läsår startas med samtal kring hur man är en bra kompis och hur man ska bemöta andra människor med respekt. Vi uppmärksammar trivselreglerna samt upprättar egna förhållningsregler för klassen/avdelningen tillsammans med barnen. Dessa samtal återkommer ständigt vid klassråden/depå. Vi uppmuntrar föräldrar att höra av sig till skolan vid misstanke om att något barn far illa, då vi anser att föräldrarna är en mycket viktig del i vårt arbete mot kränkande behandling och diskriminering. Varje klass från åk 4-6 har två kompisstödjare. De har till uppgift att observera eventuellt utanförskap och kränkningar bland barnen under skoldagen. Kompisstödjarna har möte med en ansvarig vuxen var tredje vecka. Varje termin genomförs en trivselenkät f-6 som följs upp av samtlig personal och skolledning. Varje termin genomförs en enkät på fritidshemmets olika avdelningar som följs upp av samtlig personal och skolledning. Samarbete sker med föreningar, föräldrarådet m.m. Klassråd och elevråd i skolan samt depåer på fritidshemsavdelningarna ska hållas minst en gång i månaden. Frågor kring diskriminering och kränkande tas upp som en stående punkt på dagordningen. Här diskuteras och fastställs även skolans trivselregler tillsammans med eleverna. 9

10 Vårt mål är att alla elever och vuxna skall bemötas positivt samt ha ett positivt förhållningssätt mot varandra. Varje barn ska få någon form av personlig kontakt varje dag. Läraren/pedagogen bestämmer barn/elevers placering i lokalerna. Barn/elever får inte dela ut inbjudningskort till privata fester i skolan. Elever får inte rösta öppet på varandra. Vid förtroendeval ska sluten omröstning ske. Läraren/pedagogen bestämmer, i samband med lektionspass, vilket lag eller vilken grupp eleven ska tillhöra. Alla barn och vuxna ska känna till våra trivselregler och känna att de är delaktiga i framtagandet av dem. (Se bilaga 3) 8.2 Exempel på förebyggande insatser åk 7-9 Lärarna har regelbundna samtal (Hur mår du? Hur går det?) med sina mentorselever samt håller kontinuerlig kontakt med vårdnadshavare. Trivselledare har införts och fortsätter sitt arbete. Insatser planeras tillsammans i ovanstående grupper för att skolans områden ska upplevas trygga. Ordningsregler samt trivselregler tas fram tillsammans med eleverna i början på varje läsår. Reglerna gås igenom med eleverna och deras vårdnadshavare. Vi lägger stor vikt vid att samsyn råder och att konsekvenserna om reglerna inte följs är kända av såväl personal som elever och deras vårdnadshavare. Rastvakter och matvakter finns under elevernas raster och bussvakter vid skoldagens slut. Rastvakterna finns såväl inomhus som utomhus. Alla typer av vakter finns inlagda i respektive personals schema. En skolvärdinna finns till hands för eleverna och rastaktiviteter planeras i samtycke med elevernas önskemål och behov. Kurator finns på skolan och erbjuder eleverna stöd och hjälp under hela skoldagen. Samt vid behov arbetar ute i klasserna med att synliggöra vår gemensamma värdegrund. Pedagogerna i Studion arbetar med elever i behov av extra stöd. Vi har en skolsköterska på skolan största delen av skoldagen. Studiestöd i schemat (åk 8-9) ersätter läxhjälp. Rastaktiviteter. Hemklassrum för eleverna. Elevrådet sammanträder regelbundet. De genomför aktiviteter i klasserna tillsammans med våra trivselledare. 10

11 Klassråd genomförs varje månad under mentorstiden. Matrådet sammanträder regelbundet 2 ggr/termin. Elevhälsan har det övergripande ansvaret för elevernas hälsa i skolan. I elevhälsan deltar rektor, specialpedagog, skolpsykolog, skolsköterska, behandlingspedagog, kurator, studie-och yrkesvägledare. Elevhälsan träffas varje vecka. Lärarna har möjlighet att delta vid behov via kallelse. Eleverna deltar varje år i en enkätundersökning angående trivsel, trygghet och studiero. Enkätsvaren analyseras och åtgärder vidtas efter sammanställning och analys. Rektor är ansvarig för att enkäten genomförs och utvärderas. Elevskyddsombud ska utbildas och vara aktiva i arbetet kring elevernas trivsel. Deras uppdrag är att tillsammans med rektor och huvudskyddsombud upptäcka brister och otrygga platser som behöver åtgärdas i den fysiska och psykiska arbetsmiljön. 9. Skolans arbete med åtgärdande insatser Upplevelsen av att vara kränkt tas på allvar. Detta gäller naturligtvis även i de fall där en vuxen kränker en elev eller där en elev kränker en vuxen. Varje vuxen som bevittnar någon form av kränkande behandling tar direkt kontakt med de inblandade och informerar sedan även berörd mentor. För att en akut situation ska upphöra får rektor och lärare vidta tillfälliga och omedelbara åtgärder i syfte att tillförsäkra eleven trygghet (5kap.6 i skollagen). Rutiner finns för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, kränkande behandling eller trakasserier. Kurator tillsammans med personal utreder vad som hänt. Alla åtgärder dokumenteras. Handlingsplaner finns för hur utredningar kring kränkningar ska genomföras. Åk F-6 Handlingsplan elev/elev 1. Klasslärare/mentor har samtal med den kränkte eleven. 2. Klasslärare/ mentor har samtal med den eller de inblandade eleverna. 3. Klasslärare/mentor har samtal med båda parter gemensamt med avtal och uppföljningar. Skriftlig kränkningsanmälan görs. (bilaga 4) 4. Samtal/information separat med föräldrar till inblandade elever. 5. Ev. samtal med inblandade elever och föräldrar tillsammans med personal. Åk 7-9 Handlingsplan elev-elev 1. Kurator/mentor har samtal med den kränkte eleven. 2. Kurator/mentor har samtal med den eller de inblandade eleverna. 3. Kurator/mentor har samtal med båda parter gemensamt med avtal och uppföljningar. Skriftlig kränkningsanmälan görs. (bilaga 4) 11

12 4. Samtal/information separat med föräldrar till inblandade elever. 5. Ev. samtal med inblandade elever och föräldrar tillsammans med personal. Åk F-9 Handlingsplan elev-vuxen 1. Rektor informeras. 2. Rektor har samtal med den kränkte vuxne. 3. Rektor har samtal med den eller de inblandade eleverna. 4. Samtal med vuxen och elev gemensamt med avtal och uppföljningar. 5. Samtal/information separat med föräldrar till inblandade elever. 6. Rektor har ansvar för att det sker en uppföljning av ärendet. Åk F-9 Handlingsplan vuxen-elev 1. Rektor informeras. 2. Rektor har samtal med den kränkte eleven. 3. Rektor har samtal med den vuxne. 4. Samtal med vuxen och elev tillsammans med elevens föräldrar. 5. Avtal och uppföljningar. Åk F-9 Handlingsplan vuxen-vuxen 1. Rektor informeras. 2. Rektor har samtal med den kränkte vuxne. 3. Rektor har samtal med den andre vuxne. 4. Samtal med de båda vuxna och rektor. 5. Avtal och uppföljningar. Rektor informeras alltid och beslutar om åtgärder vid varje fall av kränkning eller diskriminering. Rektor anmäler kränkningar till Barn-och Utbildningsnämnden. Rektor anmäler till socialtjänsten eller polisen om inte kränkningen eller diskrimineringen upphör. Exempel på åtgärdande arbete: Observationer ökas på raster och vid lektionstillfällen. Erbjuda stöd i form av samtal av personal från elevhälsan, både till den utsatta och till den som kränker. Tillsätta resursperson för den eller de som kränker. 12

13 10. Konsekvenstrappa 1. Samtal med eleven. I första hand är det berörd vuxen som håller i samtalet. Även värdegrundspedagoger eller personal från elevhälsan kan hålla i sådana samtal. Mentor informeras. 2. Samtal hem - Vid allvarligare saker sker samtalet hem omedelbart och rektor informeras. Om en elev hela tiden är involverad i småkonflikter som reds ut men inte upphör, trots återkommande samtal med eleven, skall också hemmet kontaktas. 3. Utredning vid allvarliga samt upprepade kränkningar beslutar rektor om att en utredning skall göras för att kartlägga vad som pågår. Vid denna kan personer ur skolans elevhälsoteam medverka. 4. Möte kring situationen Rektor kallar och vårdnadshavare ska medverka. En handlingsplan upprättas. Här skall åtgärder sättas in vilket kan t ex vara regelbundna samtal med kurator, Repulseträning eller anpassning av studier. Andra exempel är värdegrundsinsatser, strategier och verktyg till eleven och till lärarna. 5. Skriftlig varning. Rektor ger eleven en skriftlig varning där det skall framgå vad som händer om eleven inte ändrar sitt beteende. 6. Placerad i annan klass. Rektor kan besluta att eleven skall bli placerad i en annan klass under två veckor. 7. Avstängning. Eleven blir avstängd från skolan i max två veckor medan ytterligare utredningar sker om vad som bör göras. 8. Omplacering till annan skolenhet. Centrala barn- och elevstödsenheten i Hässleholm blir då inkopplad. 13

14 11. Nulägesanalys Åk F-6 Enligt elevernas enkätsvar F-6 (292/296) som gjordes strax efter påsklovet var läget enligt följande: Jag trivs bra i skolan! Stämmer inte alls Stämmer inte Stämmer sådär Stämmer Stämmer bra Stämmer mycket bra Av 292 upplever 283 att de trivs på skolan, vilket motsvarar 97%. Varav 24 elever motsvarande 8 % som trivs sådär. 9 elever motsvarande 3% trivs inte. Jag har kompisar i skolan! Stämmer inte alls Stämmer inte Stämmer sådär Stämmer Stämmer bra Stämmer mycket bra Av 292 elever svarar 2 att de inte har kompisar och 17 sådär med kompisar. Slutsats 99% upplever att de har kompisar på skolan. 14

15 Jag tycker att det är arbetsro i min klass! Stämmer inte alls Stämmer inte Stämmer sådär Stämmer Stämmer bra Stämmer mycket bra Av 292 elever svarar 39 (13%) att arbetsro inte råder och 64 elever (22%) att det är sådär med arbetsro. Resterande 189 elever (65%) upplever att de har arbetsro. Känner du dig utsatt av någon på skolan! Ja Nej Kommentarer: 39 elever (13%) upplever att de är utsatta av någon på skolan. 15

16 Finns det ställen på skolgården där det känns otryggt att vara? Ja Nej De platser som framkom otrygga var: där det inte finns vuxna, nya klätterställningen, Vid kullen, kompisgungan, matsalen, bakom gamla gymnastiksalen, grusplanen, bandyplanen, arenan samt högstadiet. Sammanställningen av enkätsvaren har presenterats i samtliga klasser i slutet av terminen. Detta tillsammans med samtal angående vikten av att alla måste göra sitt bästa för att ALLA ska må bra. Enkätsvar ger uttryck för hur eleverna kände sig just när enkäten gjordes. Mycket som skrivits upp har därför lösts i tidsmässigt omedelbar närhet. Vid de tillfällen barnen eller personalen uppfattar att inte så är fallet finns möjlighet att lämna in ett samtalsbehov till vuxen som man finner förtroende för i detta sammanhang. Den största oron bland eleverna finns ute på skolgården. Vi behöver fortsätta arbeta aktivt med rastvärdskapet och ha koll på elevernas angivna otrygga platser. Utifrån andra uppföljningar med bl a elevrådet och utifrån en del av de enskilda samtal vi har haft så kommer vi fortsätta ha fokus på språket och attityder gentemot varandra. Många upplever att det är ett taskigt språk på skolgården och detta behöver vi hjälpas åt med alla för att kunna åstadkomma en förändring. 16

17 12. Konkreta åtgärder läsår 17/18 utifrån nulägesrapport F-9 Riskområde Mål Aktuell åtgärd Ansvar/Utvärdering Matsal Korta kötider. Lugn och trivsam måltid. Släpp elever i omgångar. Ped. måltid för personal för trivsammare måltid. Skolans personal, måltidspersonal, rektor Utvärdering sker I arbetslagen och klassråd. Raster Alla elever ska känna trygghet och ha en stimulerande rastverksamhet. Alla elever ska få testa olika aktiviteter och ej behöva gå ensamma på rasterna. Rastvärdsystem och rastaktiviteter. Gemensamma rastaktiviteter måndag till torsdag i F-6 där eleverna erbjuds en gemensamt introducerad rastaktivitet. Personalen och rektor. Personalen Utvärdering sker på klassråd och elevråd. Utvärderas löpande i arbetslagen under hela året. Det ska kännas tryggt att vistas på alla områden på skolgården. Rastvärdarna är extra uppmärksamma på vissa av skolans områden. Trivselenkäter hösttermin och vårtermin för F-9. Personalen Utvärderas löpande under hela året. Kapprum/ korridorer Trevligare språkbruk och attityd mot varandra på rasterna. Att det ska kännas tryggt och att regler följs även i hallen. Personal uppmärksammar elever och har nolltolerans mot icke önskvärt språk, beteende samt skojbråk. Personalen följer med de yngre eleverna ut. All personal på skolan. Personalen. Utvärdering i arbetslag, klassråd och elevråd kontinuerligt. Avstämning sker löpande i arbetslagen. Omklädningsrum Att det ska vara en trygg och trivsam miljö i våra omklädningsrum. Det finns alltid en vuxen vid omklädningsrummen. Ibland släpps eleverna iväg i omgångar. Personalen. Utvärderas i klassråd. Samverkan F-9 Samsyn F-9 för ökad trygghet och hänsyn elever emellan och mellan verksamheterna. Utbyte av planer mellan stadierna. Uppföljningar. Rektor och biträdande rektor. Utvärderas junidag efter skolavslutning. Klassrum Studiero Trelärarsystem i åk F-3. Fler mindre klasser på högstadiet. Klassmormor i f-klass och arbetar för att få fler. Personal samt rektor. Utvärderas löpande under hela året. 17

18 13. Årlig översyn I början av höstterminen 2017 går Likabehandlingsplanen ut på remiss till personal, elever och föräldrar. Därefter bearbetas den efter synpunkter från personal, elever och föräldrar och tas i bruk. 14. Arbetsgrupp för upprättande av planen mot diskriminering och kränkande behandling Susanne Sandqvist, rektor Personalen på Bjärnums skola, Åk. F-9 Elever Åk. F Kontaktpersoner Elevhälsoteam Susanne Sandqvist / Rektor Christel Jansson / Biträdande rektor Elisabeth Jacobsson / Skolsköterska Christer Lindblad / Kurator Rose-Marie Wannong/ SYV Ann-Margreth Johansson/Specialpedagog åk Ingrid Erking/Specialpedagog F Christofer Svensson/Specialpedagog F-6 Jimmy Johansson/Skolpsykolog Maria Svensson /Behandlingspedagog/ kurator Vid misstanke om diskriminering och/eller kränkande behandling tas kontakt med ansvarig pedagog i första hand. Personalen har i sin tur skyldighet att informera rektor. Om misstanke finns om diskriminering och/eller kränkande behandling från personal, ta kontakt med rektor. Bjärnum, Susanne Sandqvist Christel Jansson Rektor Bjärnums skola F-9, Bitr. rektor Bjärnums skola F-9, Mala skola F-6 Mala skola F susanne.sandqvist@hassleholm.se christel.jansson@hassleholm.se 18

19 Ordningsregler på Bjärnums skola F-6 samt fritidshemmet 17/18 Alla ska respektera varandras olikheter. Var snäll mot alla så att ingen känner sig utanför. Var rädd om alla saker och om vår miljö vi tar hand om varandra och vår skola. Vi ska hålla oss inom skolområdet och följa de regler och gränser som finns. Vi ska lyssna på varandra och alla ska ta ansvar för att hålla lugn och arbetsro. Ex springer vi aldrig inomhus. Tala sanning. Stå för det du har gjort och tala ett vårdat språk. Det är viktigt att vi pratar positivt om skolan för då sprider man positiva ringar. På alla skolor är det förbjudet att använda tobak, alkohol och andra droger. Vi är mot andra såsom vi vill att andra ska vara mot oss. Om du inte följer ordningsreglerna blir detta konsekvenserna: 1. En vuxen säger till dig. 2. Din mentor eller annan vuxen har samtal med dig. 3. Din mentor eller annan vuxen tar kontakt med dina vårdnadshavare. 4. Din mentor eller annan vuxen (rektor) kallar dig och dina vårdnadshavare till skolan för samtal. Exempel på åtgärder: Du kan bli utvisad ur lektionssalen under resten av lektionen. Raster på annan tid än övriga elever, eller restriktioner vid rasterna. Om du inte bidrar till arbetsro och därigenom missar arbete kan du få sitta kvar efter lektionstid. Om du förstör något eller något går sönder genom din oaktsamhet kan du behöva återställa skadegörelsen alternativt bli ersättningsskyldig för detta. Lärare och andra vuxna har rätt att omhänderta föremål under resten av dagen om de stör lektionen, men ska först ge en tillsägelse så att eleven har en chans att göra rätt. 19

20 Ordningsregler på Bjärnums skola åk 7-9 läsåret Jag använder ett vårdat språk, visar andra elever och lärare respekt och tar ansvar för arbetsron på mina lektioner. Jag kränker eller mobbar inte andra, hotar inte andra och använder aldrig våld. Jag håller tider och har med mig rätt material till lektionerna. Jag är rädd om skolans material och inredning och håller det rent omkring mig. Jag använder min Chromebook till det arbetsuppgifterna handlar om, spelar inte spel eller chattar om annat på lektionerna och ser till att den är laddad inför skoldagen. Jag följer reglerna i låneavtalet, och använder och förvarar min CB på ett säkert sätt. Jag lämnar min mobil till läraren när lektionen börjar. Om den ska användas (till exempel musik vid enskilt arbete), görs det i samråd med läraren. Jag respekterar andra genom att inte fotografera och filma och lägga på sociala medier. Jag äter och dricker inte under lektionerna, om jag inte har särskilda skäl, i så fall har jag bestämt detta tillsammans med lärarna i förväg. Energidrycker är inte tillåtna att ha med sig eller dricka i skolan. Jag har inga ytterkläder på mig i klassrummet eller matsalen. Om jag behöver lämna skolans område under skoldagen (raster) meddelar jag min mentor, så att de vet var jag finns. Cyklar, mopeder och andra motorfordon får inte köras på skolgården, och om de ska användas på raster (tex hämta glömda idrottskläder eller skolböcker) meddelas vårdnadshavare och mentor. Rökning, snusning och andra droger är absolut förbjudet under skoltid och på skolans område. Vi är mot andra såsom vi vill att andra ska vara mot oss. Om du inte följer ordningsreglerna blir detta konsekvenserna: 1. En vuxen säger till dig. 2. Din mentor eller annan vuxen har samtal med dig. 3. Din mentor eller annan vuxen tar kontakt med dina vårdnadshavare. 4. Din mentor eller annan vuxen (rektor) kallar dig och dina vårdnadshavare till skolan för samtal. Särskilda konsekvenser: Föremål som mobiltelefon och liknande kan beslagtas tillfälligt och återlämnas till ägaren vid skoldagens slut. Vid skadegörelse tillämpas ersättningsskyldighet, där beloppet bestäms utifrån graden av skadegörelse. OBS! I särskilda fall vid allvarligare brott mot ordningsreglerna kan rektor vidta åtgärder enligt 5 kap. i skollagen. Då kontaktas föräldrar/vårdnadshavare omedelbart. Anmälan till polis och/eller socialtjänst görs. 20

21 Trivselenkät Bjärnums skola F-9 Ht Namn: 1. Vilken klass går du i? (Ringa in din årskurs) F a 4b 5a 5b 6a 6b 7a 7b 7c 8a 8b 8c 9a 9b 9c 2. Känner du till skolans likabehandlingsplan? Ja Nej Kommentarer: 3. Känner du dig trygg på vägen till och från skolan? Ja Nej Beskriv varför/på vilket sätt du känner dig otrygg eller trygg på vägen till och från skolan. 4. Trivs du i skolan? Stämmer inte alls Stämmer inte Stämmer sådär Stämmer Stämmer bra Stämmer mycket bra Beskriv varför du trivs/ inte trivs i skolan. 21

22 5. Har du kompisar i skolan? Stämmer inte alls Stämmer inte Stämmer sådär Stämmer Stämmer bra Stämmer mycket bra Kommentarer: 6. Känner du dig diskriminerad/kränkt/utsatt av någon på skolan? Ja Nej Kommentarer: 7. Jag tycker att det är arbetsro på lektionerna! Stämmer inte alls Stämmer inte Stämmer sådär Stämmer Stämmer bra Stämmer mycket bra Kommentarer: 8. Känner du dig trygg i skolan? Stämmer inte alls Stämmer inte Stämmer sådär Stämmer Stämmer bra Stämmer mycket bra Kommentarer: 22

23 9. Finns det ställen på skolan där det känns otryggt att vara? Ja Nej Kommentarer: Beskriv hur vi kan göra skolan tryggare! Tack för ditt svar! Susanne Sandqvist Rektor Bjärnums skola F-9, Christel Jansson Bitr. rektor Bjärnums skola F-9, Mala skola F-6 Mala skola F

24 24