Stöpenskolans Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2018/2019

Transkript

1 Stöpenskolans Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2018/2019 Inledning Stöpenskolan arbetar enligt Skollagen (2010:800), läroplanen, diskrimineringslagen (2008:567) och förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Dessa lagar har som ändamål att främja elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Lagen har också till ändamål att motverka all annan form av kränkande behandling. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Det innebär också att elever och personal får ett lagligt skydd mot kränkande behandling. Skadestånd kan utdömas om inte skolan kan påvisa att den fullgjort sitt uppdrag. Stöpenskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling ska främja allas lika rättigheter. Planen riktar sig till dem som arbetar på skolan, elever samt vårdnadshavare. Det är viktigt att inte bara personal och elever är väl förtrogna med handlingsplanen, utan även föräldrar. Ett samarbete mellan hem och skola gynnar arbetet mot kränkande behandling, mobbning och diskriminering. Skolinspektionen har tillsammans med Barn- och elevombudet tillsyn över att bestämmelserna i Skollagens 6 kap följs. Barn- och elevombudet kan under vissa förutsättningar föra talan om skadestånd för en enskild elev om bestämmelserna i Skollagen kap 6 inte följs. Diskrimineringsombudsmannen har tillsyn över att bestämmelserna i diskrimineringslagen inte följs. Definitioner av centrala begrepp Definitionerna är hämtade ur Skolverkets Allmänna Råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Diskriminering innebär att en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Elever kan inte diskriminera varandra i juridisk mening. Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Om någon ur personalen utsätter en elev för trakasserier benämns det som diskriminering. Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker elevers eller personals värdighet.

2 Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera individer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjligande eller fysiskt våld. Kränkningar kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Personalens handlingsplikt Alla vuxna som arbetar på Stöpenskolan har skyldighet att ingripa/eller stoppa den/de som kränker andra. Händelsen ska anmälas till rektor omedelbart. En lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektor. En rektor som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de angivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. (Skollagen 6 kap. 10 ) Likabehandlingsteamet (LBT) Likabehandlingsteamet är ett forum för diskussion och informationsutbyte kring trygghetsfrågor på skolan. I teamet ingår en representant från varje arbetslag, elevstödjare samt skolkurator. Varje profession tillför sitt perspektiv i olika frågeställningar där speciellt lärarna fungera som länk till arbetslagen. Sakfrågor som behandlas är inrapporterade kränkningar/incidenter och en individuell plan för åtgärd och uppföljning, regelbunden och strukturerad insamling av information om det sociala livet i skolan samt planering av förebyggande och främjande insatser. Teamet träffas 30 minuter/vecka samt två timmar var sjätte vecka. Vision Att inga elever ska känna sig kränkta eller diskriminerade utifrån följande diskrimineringsgrunder: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Stöpenskolans mål På Stöpenskolan ska ingen känna sig diskriminerad eller kränkt. Stöpenskolan har nolltolerans mot alla former av kränkande behandling. Vi värnar om mångfald, demokrati och mänskliga rättigheter. Alla ska känna sig lika mycket värda oavsett kön, könsöverskridande identitet eller

3 uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Detta betyder att: Alla elever ska känna sig trygga och ha studiero på Stöpenskolan Alla ska respekteras för den man är och behandlas rättvist oavsett kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder. Alla ska ha kunskap om diskrimineringsgrunderna och vad som är kränkande behandling All personal ska uppmärksamma och reagera på de elever som fäller negativa kommentarer om sina kamrater All personal ska vara observant på samspelet mellan elever All personal ska uppmärksamma och diskutera språkbruk med eleverna All personal ska vara väl förtrogen med planen mot diskriminering och kränkande behandling Till dig som elev Som elev på Stöpenskolan har du en rättighet att känna dig trygg och säker. För att skolans personal ska kunna erbjuda detta behöver vi veta hur du upplever din skola. Om du någon gång blir utsatt för våld, hot, kränkande behandling eller diskriminering, vill vi att du snarast kontaktar en vuxen. Detta gäller också dig som känner någon annan elev som blir utsatt. Om du känner dig kränkt av vuxen anmäl detta till rektor eller annan vuxen. Om du som elev upplever dig utsatt är du med stöd av vuxna på skolan också en del av lösningen på problemet. Det betyder att du först har berättat för någon vuxen på skolan om din upplevelse/utsatthet och sedan också är en del av den dialog som måste äga rum för att förändra något. Till dig som vårdnadshavare Om du märker att Ditt barn inte mår bra och/eller misstänker att något annat barn utsätts för diskriminering och/eller någon form av kränkande behandling vill vi att du kontaktar Ditt barns mentor eller rektor. Om du upptäcker att Ditt barn utsätter andra för diskriminering och/eller någon form av kränkande behandling skall Du som vårdnadshavare göra klart för barnet att diskriminering/kränkning/mobbning inte är acceptabelt. Du som vårdnadshavare ska också ta kontakt med skolans personal angående incidenten. Om elev, vårdnadshavare eller någon av skolans personal upplever sig kränkt av anställda på skolan hänvisas ärendet direkt till rektor som omgående utreder diskrimineringen och/eller den kränkande behandlingen.

4 Kartläggningsverktyg Nedanstående text beskriver i punktform hur frågor som rör trygghet och studiero kommer vuxna på skolan till kännedom: Elevhälsans samlade kunskap om företeelser på skolan som uppdateras genom enskilda samtal, klassrumsbesök och samtal med personal. Hälsosamtal - skolsköterska genomför enskilda samtal med eleverna i åk 7. Trygghetsenkät för alla årskurser årligen. Trygghetsvandringar med ESO (elevskyddsombud), rektor och skyddsombud. Utvecklingssamtalen kan vara en källa till information om elevernas trivsel på skolan. Så här gör vi om någon blir utsatt för kränkande behandling: Arbetsgång, råd, dokumentation samt uppföljning Agera och anmäl: All personal är skyldig att ingripa om en elev utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Den personal som upptäcker en kränkning etc. ansvarar för att kontakta elevernas klassansvariga/mentorer samt att fylla i blankett 1, ( 0diskriminering%20och%20trakasserier%2C%20anm%C3%A4lan.docx) vilket bör ske skyndsamt. Blanketten ska fyllas i elektroniskt och mailas till rektor som skickar anmälan vidare till nämnden samt vidarebefordrar ärendet till LBT för kännedom. Den som är mentor bär sedan huvudansvaret för ärendet men kan komma att få stöd och handledning av LBT. Vid allvarlig händelse kontaktas rektor direkt för att överväga om anmälan till socialtjänst, arbetsmiljöverk eller polis skall göras. Om personal på Stöpenskolan blir utsatt eller utsätter andra skall rektor kontaktas omgående. Rektor ansvarar för att hantera ärendet. Berörda elever uppmanas själva att berätta för sina föräldrar om händelsen. Klassansvarig/mentor ringer föräldrarna senare på kvällen eller nästa dag. Detta kan eleven inte välja bort. Utredning: Den personal som ansvarar för ärendet påbörjar en utredning genom att fylla i blankett 2 ( 0diskriminering%20och%20trakasserier%2C%20utredning.docx). Första steget är att samla information från anmälaren, den elev som blivit utsatt, den/de elever som utsatt samt från övriga

5 involverade. Därefter behöver en bedömning göras om vilka åtgärder skolan ytterligare behöver vidta. Bedömning kan med fördel ske i samråd med kollegor och/eller LBT. Fyll i blanketten kontinuerligt och använd den som stöd under din utredning. När utredning är avslutad skickas blanketten till rektor för diarieföring. Ytterligare åtgärder kan handla om enskilda samtal med berörda elever, medlingssamtal (se bilaga GBM) eller en insats i en klass etc. Kom ihåg kontakt med vårdnadshavare! Åtgärderna behöver sedan följas upp och utvärderas för att bedöma om ytterligare åtgärder behöver sättas in. Avslutad utredning: Efter genomförd insats och uppföljning skall ärendet avslutas om det bedöms att diskrimineringen, kränkningen och/eller trakasserierna har upphört. Detta genom att fylla i blankett 3 ( 0diskriminering%20och%20trakasserier%2C%20avslutad%20utredning.docx). Här sker en kort sammanställning av de insatser och åtgärder som vidtagits av skolan. Blanketten ska fyllas i elektroniskt och mailas till rektor som skickar avslutad utredning vidare till nämnden samt LBT. Viktigt att kommunicera den avslutade utredningen med berörda elever och vårdnadshavare. Förslag på arbetsgång vid medlingssamtal: 1. Enskilda samtal med elever misstänkta för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling I detta steg ska samtliga berörda elever få berätta om deras upplevelse samt själva formulera förslag på hur situationen ska bli bättre. Målet med samtalet är att komma fram till frågan: Vad kan du (eleven) göra för att underlätta för den som blivit utsatt? Förslagen till handlingar kan vara både aktiva ( Jag kan göra, säga till och så vidare. ) eller passiva ( Jag kan gå ifrån, sluta retas, och så vidare. ) 2. Enskilt samtal med eleven som enligt uppgift blivit utsatt Detta steg innefattar en avstämning med den utsatte eleven. Det innebär även en återkoppling av den nuvarande situationen. Tillsammans med den utsatte eleven utformas en plan för hur fortsatta åtgärder ska genomföras. Här kan den vuxna behöva hjälpa eleven att formulera förslag på förändringar till det kommande gemensamma gruppmötet. 3. Gruppmöte med enbart elever misstänkta för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling

6 Avstämning med eleverna för att se att de har fullföljt sina åtaganden och hur situationen ser ut i dagsläget. Förbereda eleverna på ett gemensamt gruppmöte med den som blivit utsatt. 4. Gruppmöte med samtliga berörda elever Den vuxna berättar om syften med mötet samt går igenom förutsättningarna för samtalet. Uppmana eleverna till att berätta om deras upplevelse kring händelsen/händelserna, hur de skulle önska att det borde vara (önskerunda) samt vad de själva skulle kunna bidra med för att förbättra situationen. Avsluta mötet med att låta samtliga berörda, tillsammans, komma överens om hur de ska förhålla sig till varandra i fortsättningen. Under mötets gång är det viktigt att ge den utsatta eleven extra stöd då den oftast är ensam. 5. Uppföljning ska alltid ske Stäm av med samtliga elever, enskilt, efter några dagar/en vecka för att se att alla hållit överenskommelsen. Stäm av med hemmet vid behov. Bedöm om vidare insatser är nödvändiga exempelvis om behov finns för ytterligare gruppmöten. 6. Kom ihåg att dokumentera! Under utredning av ärendet är det bra att för egen del skriva små arbetsanteckningar samt fylla i de blanketter som beskrivits under del 4. Ovan föreslagen arbetsgång är hämtad från Anatol Pikas Gemensamt bekymmer metoden. (Pikas, 1998)

7 Stöpenskolans trivselregler 2018/2019 De lagar som gäller i svenska samhället gäller självklart även på Stöpenskolan. För att förtydliga dessa lagar och skollagen har vi en plan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling samt ordningsregler. Ordningsreglerna bygger på dialog och ska syfta till en bra studiemiljö/arbetsmiljö på skolan med goda relationer samt höga studieresultat. Ordningsreglerna gäller för elever och personal. Vad blir konsekvenserna om du bryter mot ovanstående regler: Samtal personal-elev Samtal hem med vårdnadshavare Samtal med rektor

8 Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Kartläggningen diskuteras i ledningsgrupp samt i arbetslagen, därefter sätts nya mål för året. Planen revideras kontinuerligt under året och finns på V-klass. På föräldramöten informeras vårdnadshavarna om att planen går att finna på skolans lärplattform V-klass. För personalen avsätts tid på APT samt på studiedagar då planen presenteras och diskuteras. Ansvarig: Rektor tillsammans med LBT. Elevrådet får utvärderingen av årets trivselenkät presenterad för sig. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Skolledningen, personal, elever genom elevrådet.