Vasaskolans Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2018/2019

Transkript

1 Vasaskolans Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2018/2019 Inledning Vasaskolan arbetar enligt Skollagen (2010:800), läroplanen, diskrimineringslagen (2008:567) och förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Dessa lagar har som ändamål att främja elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Lagen har också till ändamål att motverka all annan form av kränkande behandling. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Det innebär också att elever och personal får ett lagligt skydd mot kränkande behandling. Skadestånd kan utdömas om inte skolan kan påvisa att den fullgjort sitt uppdrag. Vasaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling ska främja allas lika rättigheter. Planen riktar sig till dem som arbetar på skolan, elever och elevernas föräldrar. Det är viktigt att inte bara personal och elever är väl förtrogna med handlingsplanen, utan även föräldrar. Ett samarbete mellan hem, skola gynnar arbetet mot kränkande behandling, mobbning och diskriminering. Skolinspektionen har tillsammans med Barn- och elevombudet tillsyn över att bestämmelserna i Skollagen 6 kap följs. Barn- och elevombudet kan under vissa förutsättningar föra talan om skadestånd för en enskild elev om bestämmelserna i Skollagen kap 6 inte följs. Diskrimineringsombudsmannen har tillsyn över att bestämmelserna i diskrimineringslagen inte följs. Definitioner av centrala begrepp Definitionerna är hämtade ur Skolverkets Allmänna Råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Diskriminering innebär att en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Elever kan inte diskriminera varandra i juridisk mening. Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Om någon ur personalen utsätter en elev för trakasserier benämns det diskriminering. Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker elevers eller personals värdighet.

2 Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjligande eller fysiskt våld. Kränkningar kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Personalens handlingsplikt Alla vuxna som arbetar på Vasaskolan har skyldighet att ingripa/eller stoppa den/de som kränker andra. Händelsen ska anmälas till rektor omedelbart. En lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektor. En rektor som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de angivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. (Skollagen 6 kap. 10 ) Bra att veta om problem uppstår Att göra då du som skolpersonal får vetskap om ett problem: När förväntas jag som vuxen att agera? Så fort du får vetskap om att en elev är utsatt eller utsätter andra var medveten om att du hanterar den första kontakten på ett tryggt, stabilt och känsloreglerande sätt. Ta alltid elevens upplevelse på allvar. Hjälp eleven att sätta ord på problemet och var en del av problemformuleringen och försök att vidga perspektivet. Reagera och agera alltid när du hör eller ser något som är olämpligt. Insatsen är viktig för att främja miljön på skolan. Konstatera för eleven att det finns ett handlingsbehov och att du som vuxen kommer att gå vidare med informationen. Undvik spekulationer, löften och tänk inte i juridiska termer av rättvisa och straff. Det är naturligt att man i dessa situationer vill visa handlingskraft och engagemang men man måste vara medveten om begränsningar och fällor av ett förhastat agerande. Ta dig tid att ta hjälp av kollegor eller andra som har erfarenhet och kunskap om liknande situationer. För att skapa en handlingsplan involverar du LBT eller elevhälsan. När meddelar jag vårdnadshavare? Vårdnadshavare kontaktas alltid då vi fått vetskap om ett problem som innehåller någon form av utsatthet. I kontakten förmedlas att skolan har uppmärksammat det inträffade och kommer att agera enligt skolans rutiner. I nästa kontakt med vårdnadshavare meddelas handlingsplanen för hur problemet åtgärdas och vem som gör vad.

3 Hur undviker jag att förvärra problemet? Skolan ska varken döma eller straffa. Problemet ska hanteras rätt och på ett värdigt sätt för alla iblandade för att undvika att det tar sig andra uttryck. Förslagsvis enligt samtalsverktyget GBM. När vänder jag mig till LBT alt. elevhälsopersonal? Konsultera alltid LBT-representanten i arbetslaget som för ärendet vidare till LBT (mån 11.40) eller till EHT. Om vi är fler som hjälps åt med problemet och tar viss tid på oss i hanteringen är chansen större att vi träffar rätt med våra åtgärder. Det första lösningsförslaget behöver nödvändigtvis inte vara den bästa lösningen. Likabehandlingsteamet (LBT) Likabehandlingsteamet är ett forum för diskussion och informationsutbyte kring trygghetsfrågor på skolan. I teamet ingår rektorer, en representant från varje arbetslag, beteendevetare och skolkurator. Varje profession tillför sitt perspektiv i olika frågeställningar där speciellt lärarna fungera som länk till arbetslagen. Sakfrågor som behandlas är inrapporterade kränkningar/incidenter och en individuell plan för åtgärd och uppföljning, regelbunden och strukturerad insamling av information om det sociala livet i skolan samt planering av förebyggande och främjande insatser. Teamet träffas 30 minuter/vecka. Vasaskolan mål På Vasaskolan ska ingen känna sig diskriminerad eller kränkt. Vasaskolan har nolltolerans mot alla former av kränkande behandling. Vi värnar mångfald, demokrati och mänskliga rättigheter. Alla ska känna sig lika mycket värda oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, ålder, funktionsnedsättning och könsöverskridande identitet eller uttryck. Detta betyder att: Alla elever ska känna sig trygga och ha studiero på Vasaskolan Alla ska respekteras för den man är och behandlas rättvist oavsett kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder. Alla ska ha kunskap om diskrimineringsgrunderna och vad som är kränkande behandling All personal ska uppmärksamma och reagera på de elever som fäller negativa kommentarer om sina kamrater All personal ska vara observant på samspelet mellan elever All personal ska uppmärksamma och diskutera språkbruk med eleverna All personal ska vara väl förtrogen med planen mot diskriminering och kränkande behandling Till dig som elev Som elev på Vasaskolan har du en rättighet att känna dig trygg och säker. För att skolans personal ska kunna erbjuda detta behöver vi veta hur du upplever din skola. Om du någon gång blir utsatt för våld, hot, kränkande behandling eller diskriminering, vill vi att du snarast

4 kontaktar en vuxen du känner förtroende för. Detta gäller också dig som känner någon annan elev som blir utsatt. Om du känner dig kränkt av vuxen anmäl detta till rektor. Om du som elev upplever dig utsatt är du med stöd av vuxna på skolan också en del av lösningen på problemet. Det betyder att du först har berättat för någon vuxen på skolan om din upplevelse/utsatthet och sedan också är en del av den dialog som måste äga rum för att förändra något. Bra att veta om problem uppstår: När förväntas jag ta kontakt med en vuxen på skolan? När man får kännedom om att kamrater råkat illa ut, beter sig dumt mot andra eller själv råkat illa ut. Vänta inte tills det känns riktigt obehagligt eller tills du har misslyckats med egna lösningar. Det är alltid din känsla som avgör om du själv upplever dig utsatt. Hur reagerar den vuxne när jag berättar om ett allvarligt bekymmer? Den vuxne skall hjälpa dig med att sätta de rätta orden på ditt problem. Problem som uppstår i skolan försöker vi att lösa med hjälp av er och skolans personal. Personalen kommer att hjälpa inblandade till bra möten kring olika problem. Kan jag ställa krav på vad den vuxne gör när jag har berättat? Den vuxne förväntas lyssna på dig och ta initiativ till att hantera problem. Det kan hända att den vuxne behöver lite tid på sig för att rådgöra med andra lärare, rektor eller elevhälsopersonal. Alla inblandade förväntas att vara delaktiga i en lösning. Kan jag släppa det när jag har berättat? Det beror på hur svårt problemet är. Du kan behöva komplettera din berättelse eller få frågor från andra vuxna som skall hjälpa till. Tappar jag kontrollen över händelserna när vuxna blandas in? När skolan hanterar konflikter ser vi till att berörda parter får den information de behöver eller har rätt till. När och varför meddelas vårdnadshavare? Föräldrar meddelas alltid om att en konflikt har uppstått och att skolan har blivit uppmärksam på det. I nästa steg informerar skolan om planen om hur problemet kan åtgärdas och vem som gör vad. När anser skolan att det är så allvarligt att eleven inte kan hantera det själv? Tonåringar vill gärna lösa problem utan vuxen inblandning. Det är skolans ansvar att bedöma när en konflikt blir för stor. När skolgången påverkas negativt är det självklart att skolpersonal lägger sig. Vi jobbar för att tilliten till vuxna på skolan är så stor att de blir en naturlig del i elevernas problemlösning. Är det säker att det inte blir större och värre när jag blandar in vuxna på skolan? Om ett problem hanteras rätt och på ett för alla inblandade värdigt sätt så minskas risken att det får sig andra uttryck. (hänv GBM)

5 Vad händer med elever som man berättar om? Skolan skall undervisa och i viss mån fostra. Alla parter görs uppmärksamma på att ett problem har uppstått. Var och en får sedan rådgivning vad man behöver tänka eller ändra på. Det är oftast inte en part i en konflikt som behöver tänka till och ändra sitt beteende. Till dig som vårdnadshavare Om du märker att Ditt barn inte mår bra och/eller misstänker att något annat barn utsätts för diskriminering och/eller någon form av kränkande behandling vill vi att du kontaktar Ditt barns mentor eller rektor. Om du upptäcker att Ditt barn utsätter andra för diskriminering och/eller någon form av kränkande behandling skall Du som vårdnadshavare göra klart för barnet att diskriminering/kränkning/mobbning inte är acceptabelt. Du som vårdnadshavare ska också ta kontakt med skolans personal angående incidenten. Om elev, vårdnadshavare eller någon av skolans personal upplever sig kränkt av anställda på skolan hänvisas ärendet direkt till rektor som omgående utreder diskrimineringen och/eller den kränkande behandlingen. Kartläggningsverktyg Nedanstående text beskriver i punktform hur frågor som rör trygghet och studiero kommer vuxna på skolan till kännedom: Kvalitativa intervjuer - Under vårterminen genomförs kvalitativa intervjuer där ca 4 6 elever från varje klass i åk 8 deltar. Urvalet görs slumpmässigt av mentorerna och deltagandet är frivilligt. Intervjuerna som eleverna bjuds in till av skolkuratorn innefattar områden som trygghet och studiero samt tillgänglighet utifrån diskrimineringsgrunderna. Elevhälsans samlade kunskap om företeelser på skolan som uppdateras genom enskilda samtal, klassrumsbesök och samtal med personal. Hälsosamtal - skolsköterska genomför enskilda samtal med eleverna i åk 7 Brukarenkäten åk 8 Förenklad enkät för åk 7 gällande trygghet, studiero och tillgänglighet. Trygghetsvandringar med ESO (elevskyddsombud), rektor och skyddsombud. Utvecklingssamtalen kan vara en källa till information om elevernas trivsel på skolan Nuläge och hur vi arbetar för att förbättra För att på ett åskådligt sätt visa var vi befinner oss i förhållande till våra mål i denna plan har vi valt att använda oss av ett separat dokument. I detta dokument ska vi löpande arbeta för att formulera ett nuläge efter olika kartläggningar samt formulera vad vi ska arbeta med. I detta dokument kommer vi också redogöra för utvärderingar av insatser. Det kan handla om främjande arbete eller förebyggande arbete.

6 Så här gör vi om någon blir utsatt: Arbetsgång, råd, dokumentation samt uppföljning Agera och anmäl All personal är skyldig att ingripa om en elev utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Den personal som upptäcker en kränkning etc. ansvarar för att kontakta elevernas klassansvariga/mentorer samt att fylla i blankett 1, vilket bör ske skyndsamt. Den som är mentor bär sedan huvudansvaret för ärendet men kan komma att få stöd och handledning av LBT. Vid allvarlig händelse kontaktas rektor direkt för att överväga om anmälan till socialtjänst, arbetsmiljöverk eller polis skall göras Om personal på Vasaskolan blir utsatt eller utsätter andra skall rektor kontaktas omgående. Rektor ansvarar för att hantera ärendet. Blankett 1: Anmälan om kränkande behandling, diskriminering och/eller trakasserier Blanketten ska fyllas i elektroniskt och mailas till rektor som skickar anmälan vidare till nämnden samt vidarebefordrar ärendet till LBT för kännedom. Blanketterna hittar du under: Fronter/Personalrum Vasa/Likabehandling/ Blanketter Berörda elever uppmanas själva att berätta för sina föräldrar om händelsen. Klassansvarig/mentor ringer föräldrarna senare på kvällen eller nästa dag. Detta kan eleven inte välja bort. Utredning Den personal som ansvarar för ärendet påbörjar en utredning genom att fylla i blankett 2. Första steget är att samla information från anmälaren, den elev som blivit utsatt, den/de elever som utsatt samt från övriga involverade. Därefter behöver en bedömning göras om vilka åtgärder skolan ytterligare behöver vidta. Bedömning kan med fördel ske i samråd med kollegor och/eller LBT. Ytterligare åtgärder kan handla om enskilda samtal med berörda elever, medlingssamtal (se bilaga GBM) eller en insats i en klass etc. Kom ihåg kontakt med vårdnadshavare! Blankett 2: Utredning kränkande behandling, diskriminering och/eller trakasserier Fyll i blanketten kontinuerligt och använd den som stöd under din utredning. När utredning är avslutad skickas blanketten till rektor (LBT) för diarieföring. Åtgärderna behöver sedan följas upp och utvärderas för att bedöma om ytterligare åtgärder behöver sättas in.

7 Avslutad utredning Efter genomförd insats och uppföljning skall ärendet avslutas om det bedöms av att diskrimineringen, kränkningen och/eller trakasserierna har upphört. Detta genom att fylla i blankett 3. Här sker en kort sammanställning av de insatser och åtgärder som vidtagits av skolan. Viktigt att kommunicera den avslutade utredningen med berörda elever och vårdnadshavare. Blankett 3: Avslutad utredning Blanketten ska fyllas i elektroniskt och mailas till rektor som skickar avslutad utredning vidare till nämnden samt LBT.

8 Bilagor Samtalsverktyg Ringsamtal Ringsamtal bör genomföras kontinuerligt dels för att stärka klassen men också lyfta elevernas medvetenhet om socialt samspel. Viktigt att framhäva att vi inte pratar OM varandra i ringen utan MED varandra. I ringen får eleverna öva sig på hur man kommunicerar med varandra, talar inför en grupp men också träna färdigheter såsom att vänta på sin tur och stå upp för sina synpunkter. En annan fördelaktig färdighet som eleverna får med sig är att låta sina kamrater prata till punkt och respektera varandras åsikter. Ett ringsamtal kan ha olika fokus, dels kan eventuella problem i klassen lyftas och diskuteras men det är också ett bra tillfälle att jobba med värderingsövningar, samarbetsövningar och olika typer av dilemman som kan uppstå i skolan. Ringsamtal kan också med fördel användas för att diskutera känsliga ämnen i undervisningssyfte där eleverna på motsvarade sätt får känna sig delaktiga. GBM - Gemensamt bekymmermetoden På Vasaskolan använder vi oss av GBM som är en metod skapad av Anatol Pikas. Syftet med denna metod är att lösa ett gemensamt bekymmer. Vi ska se på ärendena som konflikter, problem som alla inblandade mår bra av att lösa. Det är viktigt att samtalet med berörda elever inte blir ett förhör, tänk inte offer och förövare! Målet är att samtalet ska bli en konstruktiv dialog där den vuxna som leder samtalet ska inta en neutral medlarroll, lösningen skapas av deltagarna. Förslag på arbetsgång vid medlingssamtal: 1 Enskilda samtal med elever misstänkta för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling I detta steg ska samtliga berörda elever få berätta om deras upplevelse samt själva formulera förslag på hur situationen ska bli bättre. Målet med samtalet är att komma fram till frågan: Vad kan du (eleven) göra för att underlätta för den som blivit utsatt? Förslagen till handlingar kan vara både aktiva ( Jag kan göra, säga till och så vidare. ) eller passiva ( Jag kan gå ifrån, sluta retas, och så vidare. ) 2 Enskilt samtal med eleven som enligt uppgift blivit utsatt Detta steg innefattar en avstämning med den utsatte eleven. Det innebär även en återkoppling av den nuvarande situationen. Tillsammans med den utsatte eleven utformas en plan för hur fortsatta åtgärder ska genomföras. Här kan den vuxna behöva hjälpa eleven att formulera förslag på förändringar till det kommande gemensamma gruppmötet.

9 3 Gruppmöte med enbart elever misstänkta för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Avstämning med eleverna för att se att de har fullföljt sina åtaganden och hur situationen ser ut i dagsläget. Förbereda eleverna på ett gemensamt gruppmöte med den som blivit utsatt. 4 Gruppmöte med samtliga berörda elever Den vuxna berättar om syften med mötet samt går igenom förutsättningarna för samtalet. Uppmana eleverna till att berätta om deras upplevelse kring händelsen/händelserna, hur de skulle önska att det borde vara (önskerunda) samt vad de själva skulle kunna bidra med för att förbättra situationen. Avsluta mötet med att låta samtliga berörda, tillsammans, komma överens om hur de ska förhålla sig till varandra i fortsättningen. Under mötets gång är det viktigt att ge den utsatta eleven extra stöd då den oftast är ensam. 5 Uppföljning ska alltid ske Stäm av med samtliga elever, enskilt, efter några dagar/en vecka för att se att alla hållit överenskommelsen. Stäm av med hemmet vid behov. Bedöm om vidare insatser är nödvändiga exempelvis om behov finns för ytterligare gruppmöten. 6 Kom ihåg att dokumentera! Under utredning av ärendet är det bra att för egen del skriva små arbetsanteckningar samt fylla i de blanketter som beskrivits under del 4. Ovan föreslagen arbetsgång är hämtad från Anatol Pikas Gemensamt bekymmer metoden. (Pikas, 1998)

10 Vasaskolans Ordningsregler 2018/2019 De lagar som gäller i svenska samhället gäller självklart även på Vasaskolan. För att förtydliga dessa lagar och skollagen har vi en plan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling samt ordningsregler. Ordningsreglerna bygger på dialog och ska syfta till en bra studiemiljö/arbetsmiljö på Vasaskolan med goda relationer samt höga studieresultat. Ordningsreglerna gäller för elever och personal. Respekt och trygghet Du har rätt att mötas med respekt och att känna dig trygg i skolan. Därför ska du ta ansvar för att: Bemöta andra på ett vänligt och respektfullt sätt Använda ett vårdat språk Ta avstånd från, och agera mot, all typ av nedlåtande och kränkande beteende Ta hand om din skolmiljö, var rädd om material och inredning Delaktighet Du har rätt att ha inflytande över ditt lärande och vara delaktig i beslut som rör din vardag i skolan. Därför ska du ta ansvar för att: Engagera dig i din kunskapsutveckling (undervisningen, utvecklingssamtal m.m.) På bästa sätt bidra under klassråd, elevråd och andra samarbetsforum på skolan Studiero Du har rätt till studiero/arbetsro i klassrummet. Därför ska du ta ansvar för att: Komma i tid och ha med rätt arbetsmaterial På lektionstid använda datorer och eventuell mobiltelefon endast i undervisningssyfte. Uppträda och tala på ett sådant sätt att du inte stör andra. Generellt för skolan gäller att: Jackor aldrig får tas med in i klassrum av hänsyn till elever med allergier och astma. Av samma anledning råder också ett strikt nötförbud på skolan. Ingen får äta eller dricka i klassrummet. Mobiltelefonen lämnar du utanför klassrummet eller i en låda i klassrummet som lärare anvisar till. Detta gäller om inte lärare säger annat. Förbud mot e-cigaretter Förbud mot energidrycker Läraren ska vara lyhörd för elevernas åsikter och eleverna ska respektera att läraren har sista ordet. Skolrestaurangen Innan du går in i matsalen hänger du av dig dina ytterkläder

11 Vad blir konsekvenserna om du bryter mot ovanstående regler: Samtal personal-elev Samtal hem med vårdnadshavare Samtal med rektor