Beslut gällande Västerås stads fritidshem

Transkript

1 Per-Inge Hellman - p2ph01 E-post: per-inge.hellman@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Dnr: 2011/429-BaUN- 658 Barn- och ungdomsnämnden Beslut gällande Västerås stads fritidshem Förslag till beslut Fyra dagar per år stänga verksamheten för planering, utvärdering och kompetensutveckling. Ärendebeskrivning Bakgrund proaros lärande och utbildning fick i uppdrag från Barn- och ungdomsnämnden att -Identifiera vilka fritidshem som behöver säkerställa en god och ändamålsenlig miljö -Identifiera brister samt föreslå åtgärder tillsammans med en tidplan -Beskriva personaltäthet och aktuellt kompetensläge -Upprätta en plan för kompetenshöjande insatser på kort och långsikt -Beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet ska systematiseras Uppdraget gick till enheten Kvalitet och tjänsteutveckling, till utvecklingsledare Anita Rune och Majja Neverland. För att säkerställa kvaliteten i uppdraget beslutade vi att genomföra en liknande kartläggning som den PNS tidigare gjort, på resterande kommunala fritidshem. Kartläggningen genomfördes under vår/höst 2012 av oss tillsammans med Annette Björnsson, utredare. Utifrån kartläggningen, ledarforum och mätningarna besvaras de olika frågeställningarna kan vi tydligt se ett behov ytterligare två kompetensutvecklingsdagar per år för fritidshemmen till totalt fyra stängningsdagar per år för fritidshemmen. När det gäller andelen högskoleutbildade är högre i Västerås än i övriga riket. I mars 2012 har rektorerna själva angett utbildningsnivån. Den siffran uppgick just då till 69 %. Den visar att andelen fritidspedagogerna är 29% av medarbetarna, 33% har förskollärarutbildning och 7% har annan högskoleutbildning (t.ex. grundskollärare, tidigarelärare, idrottslärare). Utifrån det skulle ett beslut gällande en viljeinriktning på 75% högskoleutbildade på fritidshemmen. Ett sådant beslut skulle kunna bidra att höja den pedagogiska kvaliteten. Skickad av: Per-Inge Hellman - p2ph01

2 VÄSTERÅS STAD TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Dnr: 2011/429-BaUN-658 Bilagor Information om uppdrag och utveckling kring fritidshem 2011/429- BaUN

3 Uppdrag kring fritidshemmen Bakgrund och inledning proaros lärande och utbildning har fått ett uppdrag från Barn- och ungdomsnämnden att - Identifiera vilka fritidshem som behöver säkerställa en god och ändamålsenlig miljö - Identifiera brister samt föreslå åtgärder tillsammans med en tidplan - Beskriva personaltäthet och aktuellt kompetensläge - Upprätta en plan för kompetenshöjande insatser på kort och lång sikt - Beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet ska systematiseras Underlag till beslutet var en kartläggning av 9 kommunala fritidshem, genomförd av PNS och en tjänsteskrivelse med ovanstående förslag. Uppdraget gick till enheten Kvalitet och tjänsteutveckling, till utvecklingsledare Anita Rune och Majja Neverland. För att säkerställa kvaliteten i uppdraget beslutade vi att genomföra en liknande kartläggning som den PNS tidigare gjort, på resterande kommunala fritidshem. Kartläggningen genomfördes under vår/höst 2012 av oss tillsammans med Annette Björnsson, utredare. Vi har besökt 20 fritidshem, observerat inne- och utemiljön samt intervjuat barn och medarbetare. Vi har låtit medarbetarna fylla i en självskattning och även bedömt fritidshemmen utifrån samma skattningsformulär. Resultatet, bestående av ett spindeldiagram samt kommentarer kring styrkor och utvecklingsområden, har varje rektor fått återkoppling på. Fritidshemmen har också lämnat in en redogörelse av antal medarbetare och deras utbildningsnivå, en i mars och en i oktober. Dessutom har två mätningar av barnens närvaro genomförts, en i mars och en i oktober. Vid ett par tillfällen har vi haft temat fritidshem på ledarforum med rektorerna F-5, där de i grupper diskuterat och besvarat frågor kring uppdraget. Vi kan konstatera att dessa åtgärder, har varit uppskattade av både rektorer och medarbetare. Att sätta strålkastarna på fritidshemmen har startat ett arbete för att höja kvaliteten. Utifrån kartläggningen, ledarforum och mätningarna besvaras de olika frågeställningarna.

4 Identifiera vilka fritidshem som behöver säkerställa en god och ändamålsenlig miljö Identifiera brister samt föreslå åtgärder tillsammans med en tidplan När det gäller inomhusmiljön visar kartläggningen att den överlag är god och ändamålsenlig. Vi konstaterar att rektorerna brottas med krav på att optimera lokalerna för att få sin ekonomi att gå ihop. Det är inte alltid enkelt att på förhand förutse förhållandet mellan befintliga lokaler kontra elevunderlaget till skolan och behovet av lokaler. Hur eleverna rör sig får stora konsekvenser för hur rektorerna organiserar fritidshemmen. Utifrån dessa varierande förutsättningar anser vi ändå att rektorerna gör mycket för att åstadkomma en god fritidshemsverksamhet. Utomhusmiljön är mer likvärdig, men varierar även den i kvalitet. Många fritidshem har tillgång till skogsbackar och grönytor, några har en mindre stimulerande utemiljö. De fritidshem/skolor som behöver göra förändringar i utemiljön skulle med fördel kunna kopplas ihop med projektet Gröna skolgårdar. Om projektet intensifieras under några år, skulle utemiljön kunna göras ännu mer likvärdig. Kartläggningen visar att det varierar hur lokalerna ser ut, både inom enheten och mellan enheterna att det varierar huruvida fritidshemmet har egen hemvist eller ej och det får konskevenser i vår bedömning och även i deras egen självvärdering att det varierar huruvida fritidshemmen erbjuder barnen en lugn vrå att det varierar huruvida fritidshemmen erbjuder en miljö för skapande aktiviteter att tillgången på material varierar, särskilt för de äldre barnen att några skolor skulle behöva förbättra sin utomhusmiljö Utifrån det har rektorerna i uppdrag att under 2013 säkerställa att - Alla fritidshem ska ha en hemvist - Alla fritidshem ska ha en lugn vrå - Alla fritidshem ska erbjuda skapande aktiviteter - Alla fritidshem ska ha erbjuda material som tillgodoser alla åldrars behov Dessa åtgärder ska finnas med i skolornas lokala arbetsplan för läsåret Utvecklingsledarna och ansvarig verksamhetschef följer upp att åtgärderna vidtas. I dialog med rektorerna prioriterar utvecklingsledarna vilka skolgårdar det är mest angeläget att förbättra och tar under hösten 2012 fram en handlingsplan för genomförande. Det vore önskvärt att projektet Gröna skolgårdar intensifierades de närmaste två åren.

5 Beskriva personaltäthet och aktuellt kompetensläge Personaltäthet Under höstterminerna är generellt sett fler barn inskrivna på fritidshemmen jämfört med vårterminen. När dagarna blir ljusare och barnen äldre börjar utslussningen från fritidshemmen och allt fler barn provar på att gå hem direkt efter skoldagens slut. Detta innebär, eftersom majoriteten av medarbetarna på fritidshemmen är tillsvidareanställda, att antalet barn per anställd blir fler under oktober jämfört med mars. Rektorerna uppger ett antal årsarbetare, men eftersom en stor grupp arbetar 75% och några 50% eller mindre, har de också angett antal personer som arbetar i fritidshemmet. Den siffran blir då mer rättvisande när man slår ut antal barn per medarbetare. I Skolverkets statistik skiljer man också på elever per antal årsarbetare respektive elever per antal medarbetare. Vi redovisar båda siffrorna för att visa en nyanserad bild Antal elever per anställd Antal elever per årsarbetare Västerås, kommunala 11,9 19,7 fritidshem Riket, kommunal regi 12,3 20,1 Utbildningsnivå Ur Skolverkets statistik: 2011 Andel åa med högskoleutbildning Västerås 63% Riket 58% Nuläge: Andelen högskoleutbildade är högre i Västerås än i övriga riket. I mars 2012 har rektorerna själva angett utbildningsnivån. Den siffran uppgick just då till 69 %. Även om dessa uppgifter inte är helt säkerställda får vi en bild av vilka olika yrkeskategorier som finns representerade. Den visar att andelen fritidspedagogerna är 29% av medarbetarna, 33% har förskollärarutbildning och 7% har annan högskoleutbildning (t.ex. grundskollärare, tidigarelärare, idrottslärare). För förskolan finns ett politiskt mål att andelen högskoleutbildade ska vara 75%. Vi föreslår att nämnden tar ett beslut om målet 75% högskoleutbildade även på fritidshemmen för att höja den pedagogiska kvaliteten.

6 75% högskoleutbildade skulle då gälla för Västerås stads skolverksamheter som helhet. För att nå målet skulle de nyrekryteringar som behöver göras i första hand vända sig till högskoleutbildade. På någon enstaka enhet skulle det bli nödvändigt med viss omfördelning av medarbetare. Den förväntade effekten är att fritidshemmens pedagogiska innehåll och kvalitetsarbete ska stärkas. För att arbeta för en höjd andel högskoleutbildade på fritidshemmen tänker vi oss att vi konsekvent ersätter alla vakanser som uppstår (pensionering, flytt etc.) med högskoleutbildade. Det kan vara fritidspedagoger/motsvarande, men även annan högskoleutbildning kan vara intressant utifrån varje fritidshems behov. Ibland kan det t.ex. behövas en beteendevetare, ibland en idrottslärare. Vi har också haft en lärarutbildning för de tidigare skolåren som har sett olika ut beroende på var de har gått för utbildningen dvs vilka kurser som individen har valt och utifrån kan det vara en mycket lämplig högskoleutbildning. Barnskötare och fritidsledare ska förstås fortsatt finnas på fritidshemmen, vi talar bara om ett inriktningsbeslut att höja andelen högskoleutbildade med pedagogisk inriktning till samma kvalitetsnivå som förskolan strävar mot. Vi tycker detta kunde vara en fyraårig process, men man kan naturligtvis göra processen längre. Målet skulle kunna vara uppnått Upprätta en plan för kompetenshöjande insatser på kort och lång sikt Beskriva hur det dokumenterade kvalitetsarbetet ska systematiseras Fritidshemmen har två kompetensutvecklingsdagar per år då fritidshemmen stänger. En av dagarna används vanligtvis för att tillsammans med övriga skolan utvärdera verksamheten. Den andra dagen deltar man ofta i något gemensamt program för hela skolan. Precis som medarbetarna i förskolan och grundskolan behöver fritidshemmen tid för kompetensutveckling och utveckling av verksamheten. Olika tjänstgöringsgrad liksom att medarbetarna deltar i skolsamverkan gör det svårt att frigöra tid under dagen för detta. Det är därför angeläget att även fritidshemmen får tillgång till fyra kompetensutvecklingsdagar per år. En utvecklingsmöjlighet är att lära av varandra över enhetsgränserna. Utvecklingsledarna har uppmanat rektorerna att starta nätverksträffar på sina skolområden. Ett flertal fritidshem har påbörjat arbetet under Vår kartläggning har visat att det behövs både ett utvecklingsarbete och kompetensutveckling för att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet på fritidshemmen. Fritidshemmen behöver sätta upp konkreta, utvärderingsbara mål för sin verksamhet i högre utsträckning låta barnen medverka i planeringen dokumentera och reflektera över sin verksamhet följa upp och utvärdera sin verksamhet och även där involvera barnen synas i enhetens kvalitetsrapport delta i nätverksträffar på skolområdet för att lära av varandra

7 Utifrån det har rektorerna i uppdrag att under säkerställa att det finns mål för verksamheten att målen följs upp och verksamheten utvärderas att fritidshemmen finns med och synliggörs i kvalitetsrapporten att fritidshemmet deltar i nätverksträffar på området där rektorerna också deltar Detta ska finnas med i enhetens lokala arbetsplan. För att ge förutsättningar till det systematiska kvalitetsarbetet arrangeras en serie om fyra utbildningstillfällen under som vänder sig till både rektor och fritidshemspersonal. Mellan utbildningstillfällena ska deltagarna göra en arbetsuppgift. Med dessa insatser tänker vi att kvaliteten i fritidshemmen ska öka.