Beslut för fritidshem

Transkript

1 Beslut m :, r Skolinspektionen Dnr :4722 Västerås kommun inf o@vasteras. se buf@vasteras.se Beslut för fritidshem i Västerås kommun Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

2 g ; jy 2(9) Tillsyn av fritidshem i Västerås kommun Skolinspektionen genomför tillsyn i Västerås kommim under Västerås kommun besöktes av Skolinspektionen mellan den 26 augusti 2014 och den 28 augusti Fakta om fritidshemmen i Västerås kommun I Västerås kommun finns 34 fritidshem i anslutning till kommunens grundskolor och grundsärskolor. Det är 5607 elever inskrivna i kornmunens fritidshem varav 210 elever i Skultuna. I den öppna fritidsverksamheten som är knuten till grundskolorna finns 751 elever inskrivna. Det finns även öppen fritidsverksamhet för åringar, så kallad fritidsklubb, i anslutning till flertalet fritidsgårdar i kommunen. Den öppna fritidsverksarnheten för åringar hade totalt besök under år Vid tillsynstillfället finns 5 elever inom kommunal pedagogisk omsorg. Inom förskolan i Västerås koirimun drivs "Nattis" dit även barn upp till 12 år, vilka är i behov av omsorg under kvällstid, nattetid och helger, är välkomna. I Västerås kommun finns 906 elever inskrivna i fritidshem med enskild huvudman. Skolmspektionen genomför under år 2014 regelbunden tillsyn också i fritidshem med enskild huvudman som bedrivs vid fristående skolor i Västerås kommun. Tillsynen av dessa fritidshem görs i samband med respektive fristående skola. Detta beslut avser endast kommunala fritidshem. Barn- och ungdomsnämnden har det yttersta ansvaret för fritidshemmen i Västerås kornmun förutom de fritidshem som finns i Skultuna vilka koirunundelsnämnden i Skultuna ansvarar för. Skultuna kommundelsnämnd är, i likhet med Barn- och ungdomsnämnden, en nämnd under koitunmifullmäktige i Västerås kommun. Varje enhet leds av en rektor. Den öppna fritidsverksamheten för åringar finns i anslutning till kommunens fritidsgårdar. Enligt Skolverkets statistik för år 2013 har 54 procent av fritidshemmens personal högskoleutbndning. Enligt kornmunens egen statistik för motsvarande period har 66 procent av personalen högskoleutbildning. Västerås kommun kan inte ge någon förklaring till skillnaden mellan den egna statistiken och Skolverkets statistik för samma period. Riksgenomsnittet för andel högskoleutbildad personal är 56 procent. Antalet inskrivna elever per årsarbetare är 22,7 vilket ligger över genomsnittet i riket som är 20,9. Vidare visar Skolverkets statistik att antalet inskrivna elever per avdelning är 44,3 vilket är högre än genomsnittet i riket som är 40,4.

3 Beslöt 3(9) Helhetsbedömning Det finns fritidsverksamheter i Västerås kommim som fungerar väl avseende fritidshemmens uppdrag men det finns även fritidshem som inte uppfyller författningarnas krav. Skolinspektionen har i tillsynen funnit att det finns skillnader i förutsättningar mellan olika fritidshem i Västerås kommun främst gällande gruppernas storlek och sammansättning. Vid några fritidshem framkommer svårigheter att anpassa verksamheten efter elevernas behov i första hand beroende på elevgruppens storlek och sammansättning i förhållande till de lokaler som finns tillgängliga. I några fritidshem finns elever i behov av särskilt stöd där detta stöd inte är kopplat till elevens behov. Fritidshemmens del i skolornas arbete mot kränkande behandling behöver bli synligt i grundskolornas och fritidshemmens planer mot kränkande behandling. I flertalet av de planer som Skolinspektionen tagit del av redovisas inte åtgärder som ska påbörjas eller genomföras på fritidshemmen det kommande året och planerna innehåller inte heller en redogörelse för hur föregående års åtgärder har genomförts vid fritidshemmen. Skolinspektionen pekar i denna tillsyn på ett antal områden som huvudmannen behöver åtgärda för att förbättra fritidshemsverksamhetens måluppfyllelse och uppfylla författningarnas krav. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Västerås kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 8 januari 2015 redovisas för Skolinspektionen. Trygghet och studiero Bedömning Västerås kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Trygghet och studiero. - Se till att det för varje verksamhet finns en plan mot kränkande behandling som anger de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever det aktuella året samt innehåller en redogörelse för hur föregående års åtgärder har genomförts.

4 mtut 4(9) Motivering Av skollagen framgår att huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av bam och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Skolinspektionens dokumentstudier och intervjuer visar att det finns planer mot kränkande behandling, för de grundskolor där fritidshemmen är belägna men de specifika förhållanden och den verksamhet som äger rum i fritidshemmet synliggörs inte. Enligt Skolinspektionens bedömning framgår det inte av skolornas planer mot kränkande behandling, vilka av de redovisade åtgärderna som avser skolan och vilka som avser fritidshemmet. Skolinspektionen bedömer därmed att planerna inte tydligt anger det målinriktade arbete, för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever, som ska bedrivas på fritidshemmen. Sammanfattningsvis visar utredningen att fritidshemmens planer mot kränkande behandling inte omfattar det målinriktade arbete som varje särskild verksamhet ska bedriva för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs därför att åtgärda bristen. Författning 6 kap. 6 och 8 skollagen Särskilt stöd Bedömning Västerås kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Särskilt stöd. Se till att utreda om en elev som har svårigheter i sin situation vid fritidshemmet ska ges särskilt stöd. Se till att om utredningen visar att om eleven har svårigheter i sin situation på fritidshemmet ska eleven ges särskilt stöd.

5 Beslut 5(9) Motivering Den 1 juli 2014 ändrades bestämmelserna om stöd och särskilt stöd i skollagen (2010:800). Skolinspektionen utgår från bestämmelsemas nya lydelser i sina bedömningar inom den regelbundna tillsynen. I skollagen anges att om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektom. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Enligt skollagen ska fritidshemmet stimulera elevemas utveckling och lärande samt komplettera utbildningen i förskoleklassen och grundskolan. I Skolverkets allmänna råd Fritidshem (SKOLFS 2014:39 s.29) anges: "Skollagens bestämmelser om särskilt stöd gäller även för fritidshemmet. Detta förutsätter ett samarbete mellan fritidshemmet och förskoleklassen eller skolan när behovet av särskilt stöd utreds i någon av verksamheterna, så att personalen beaktar samtliga omständigheter för eleven. Detta gäller även om verksamheterna har olika huvudmän. När åtgärder utarbetats för tiden i fritidshemmet är det nödvändigt att dessa är anpassade till elevens specifika behov av särskilt stöd i den miljön." Skolinspektionens utredning visar att Västerås kommun inte säkerställer att de utredningar som görs för elever i behov av särskilt stöd tydliggör elevens behov av sådant stöd under utbildningen i fritidshemmet. Huvudman uppger i kompletterande svar till Skolinspektionen: " Oftast görs utredningen i skolan och trots att särskilt stöd sätts in även på fritidshemmet tydliggörs inte detta i varken utredning eller åtgärdsprogram. " Skolinspektionens bedömning är att det stöd som ges vid undervisningen i fritidshemmet inte är kopplat till elevens behov av särskilt stöd eftersom utredningen inte tydliggör elevens behov därav. Därmed riskerar eleven att inte få det särskilda stöd som eleven har behov av. Sammanfattningsvis visar utredningen att det finns brister i Västerås kommuns arbete med särskilt stöd i fritidshemmen inte är kopplat till elevens be-

6 ] i 6(9) hov. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmaimen föreläggs därför att åtgärda bristerna. Författning 3 kap. 8 skollagen Gruppsammansättningens lämplighet Bedömning Västerås kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Gruppsammansättningens lämplighet. Se till att huvudmaimen och rektorerna anpassar elevgruppernas sammansättning och storlek så att det pedagogiska uppdraget kan tillgodoses. Motivering Enligt skollagen ska huvudmannen se till att elevgrupperna har en lämplig saiximansättning, storlek och att eleverna även i övrigt erbjuds en god miljö. Enhgt Skolverkets allmänna råd Fritidshem (SKOLFS 2014:39) bör huvudmannen föra en dialog med rektorn om personaltäthet, storlek och sammansättning av elevgrupperna i fritidshemmet i förhållande till verksamhetens uppdrag och fördelning av resurser. Vidare framgår det av de allmänna råden för fritidshem att huvudmannen och rektorn bör se till att eleverna har tillgång till säkra, hälsosamma, ändamålsenliga lokaler och utemiljöer som möjliggör en varierad pedagogisk verksamhet samt stödjer elevernas lärande och utveckling såväl enskilt som i grupp. "Lokalernas storlek och utformning, faktorer såsom luft, ljud och ljus samt valen av material behöver vara sådana att personalen i fritidshemmet kan bedriva en god pedagogisk verksamhet i en säker och hälsosam miljö." (Allmänna råd Fritidshem s. 18). Rektorerna uppger i intervju att elevgruppernas storlek i fritidshemmet varierar mycket. Det är ofta en årskurs med flera klasser som på eftermiddagen blir en avdelning i fritidshemmet. Några fritidshem har bra lokalerna men det är trångt för eleverna. Lokalerna förutsätter att eleverna turas om att vara ute annars blir det för hög ljudnivå, enligt några rektorer. Även personalrepresentanter uppger att lokalerna är för små i förhållande till det antal elever som finns i grupperna. Personalen säger att eleverna "springer och gömmer sig" för att få lugn och ro. Lokalernas begränsning medför bland annat, enligt personalen, att det som eleverna i fritidshemmet arbetar med alltid måste städas undan. Svårigheter uppstår därmed att få kontinuitet i utforskande projekt och skapande arbeten. Personalen uppger dessutom att det gäller att "ha mycket is i magen"

7 BöS Illll 7(9) eftersom det inte alltid finns tillräckligt utrymme för de stora elevgrupperna inomhus och den trängseln som uppstår då leder till konflikter. Detta bekräftas även av vårdnadshavare. Av intervjuer med personal och vårdnadshavare framkommer att gruppstorlekarna varierar vid fritidshemmen. Elevgrupperna organiseras på olika sätt, några fritidshem har alla elever i en stor avdelning och andra har fler mindre avdelningar. Personalen vid vissa fritidshem uttrycker att elevgrupperna är för stora, och använder ordet "förvaring". Personalen uppger att det finns svårigheter att fullgöra fritidshemmets pedagogiska uppdrag, exempelvis vad gäller att möta elevernas "behov av nära relationer". Personalen anger vidare att möjhgheten att uppmärksamma och ta till vara elevernas intresse genom utmaningar försämras då elevgrupperna är stora. Även om personalen strävar efter att organisera verksamheten i mindre grupper är detta, enligt dem, inte alltid möjhgt i praktiken eftersom det saknas personal för att ta hand om de olika grupperna. Personalen beskriver vidare att elevgruppernas storlek och sammansättning försvårar möjhgheten att uppväga de skillnader som finns mellan elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Svårigheten att fullgöra fritidshemmens kompensatoriska uppdrag visar sig främst, enhgt personalen, i samband med extra anpassning för elever, förutsättningar för dialog samt möjligheten att överbhcka och hantera gruppen. Skolinspektionen bedömer att Västerås kommun inte säkerställer att elevgruppernas storlek och sammansättning är sådan att Mtidshemmens pedagogiska uppdrag kan uppfyllas och att eleverna även i övrigt erbjuds en god miljö. De stora elevgrupperna kan enligt Skolinspektionens bedömning påverka verksamhetens kvalitet samt försvåra möjligheten att fullgöra fritidshemmets pedagogiska uppdrag vilket bland annat innefattar fritidshemmens kompensatoriska uppdrag, som bidrar till elevernas måluppfyllelse i både fritidshemmet och skolan. Sammanfattningsvis visar utredmngen att det finns brister i Västerås kommuns anpassning för att säkerställa att elevgruppernas storlek och sammansättning är sådan att fritidshemmens pedagogiska uppdrag kan uppfyllas och att eleverna även i övrigt erbjuds en god miljö. Verksamheten uppfyller därmed inte författningamas krav och huvudmannen föreläggs att åtgärda bristerna.

8 B(?!3iy 8(9) Författning 14 kap. 9 skollagen På Skolinspektionens vägnar Beslutsfattare Kerstin Haster Föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

9 Bilaga 1 9(9) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjhgheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbudning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av avvikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmamien ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion.