Beslut för fritidshem

Transkript

1 Tanums kommun för fritidshem i Tanums kommun Skolinspektionen, Box 2320, Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Telefon: , Fax:

2 2(9) Tillsyn av fritidshem i Tanums kommun Skolinspektionen genomför tillsyn i Tanums kommun under hösten Skolinspektionens tillsyn fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god utvecklings- och lärandemiljö. Granskningen avser inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i verksamheten. Istället har en bedömning gjorts av i viiken utsträckning verksamheten, vid det aktueua granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollagen, läroplanen och övriga författningar. Beskrivningarna och bedömningarna i detta beslut grundas på de dokument som huvudmannen och verksamheten skickat in och de intervjuer som genomförts med ledningen för fritidshemmen samt representanter för personalen och föräldrarna. Tanums kommun besöktes av Skolinspektionen den 27 och 28 augusti samt den 8 och 11 oktober Fakta om fritidshemmen i Tanums kommun I Tanums kommun finns fritidshem i anslutning tiu åtta skolor med förskoleklass och årskurserna 1-6. Det finns också ett fristående fritidshem. Vid tidpunkten för tillsynen fanns 421 barn inskrivna i kommunens fritidshem, 26 barn i pedagogisk omsorg i form av familjedaghem och 6 barn inskrivna i det fristående fritidshemmet. Det fristående fritidshemmet omfattas inte av denna tillsyn. De rektorer som har ansvar för fritidshemmen i kommunen är också rektorer för de skolor som fritidshemmen tillhör. Enligt Skolverkets statistik för år 2012 har 49 procent av fritidshemmens personal högskoleutbildning. Riksgenomsnittet är 56 procent. Antalet inskrivna barn per årsarbetare är 17, 4 vilket är något lägre än genomsnittet i riket som är 19,7. Vidare visar officiell statistik att antalet inskrivna elever per avdelning är 43,2 vilket är något högre än genomsnittet i riket som är 39,9. Tanums kommun genomför en brukarenkät varje år som redovisar hur nöjda vårdnadshavarna är med fritidshemmen. Enligt verksamhetsredogörelsen som Tanums kommun skickat inför Skolinspektionens tillsyn redovisar enkäten goda resultat överlag. "Fritidshemmen stimulerar lusten att lära" värderas tiu 4,7 och "Verksamheten är anpassad till mitt bams behov" tiu 4,8 på en sexgradig skala. Föräldrarna uttrycker i intervjun att de känner trygghet med och förtroende för personalen på fritidshemmen. Det finns inga sammanställningar och underlag som beskriver i vilken mån fritidshemmen svarar mot de nationeua målen på kommunnivå euer på enhetsnivå.

3 3(9) Helhetsbedömning Tillsynen visar att det systematiska kvalitetsarbetet när det gäller fritidshemmen i Tanums kommun behöver utvecklas. Vid tidpunkten för Skolinspektionens tillsyn saknas underlag för uppföljning och utveckling av utbildningen i fritidshemmen på kommunövergripande nivå. Ansvariga politiker saknar därmed den information som de behöver för att kunna ta det övergripande ansvaret för att det erbjuds likvärdig och god kvalitet i aua fritidshem. Tanums kommun måste därför ta ett större ansvar för fritidshemmen än vad som sker vid tiden för tillsynen. För att säkerställa god kvalitet måste politiker, förvaltningsledning och rektorer efterfråga resultat från fritidshemmen så att det kan bilda underlag för ett systematiskt kvalitetsarbete på såväl enhets- som huvudmannanivå. Det varierar i vilken grad rektorerna tar sitt ansvar som pedagogiska ledare och verkar för att fritidshemmen utvecklas i förhållande till de nationella målen. Det är tydligt att skolans verksamhet är prioriterad. En viktig uppgift för fritidshemmen är bland annat att komplettera skolan innehållsmässigt och tidsmässigt vilket inte sker vid alla fritidshem. För att fritidshemmen i Tanums kommun ska kunna komplettera skolan innehållsmässigt måste det finnas en genomtänkt samverkan mellan fritidshem, förskoleklass och skola. Det är rektoremas uppgift att se till att sådan samverkan sker. Det finns skillnader i fömtsättningar såsom tillgång till utbildad personal och den tid som finns till förfogande till utvärdering och planering av verksamheten. Skolinspektionen uppfattar att personalen arbetar aktivt för att göra eleverna delaktiga i utformningen av verksamheten. Personalen i fritidshemmen erbjuder i allmänhet eleverna en meningsfull fritid och rekreation enligt uppdraget. De erbjuder eleverna både planerade som fria aktiviteter. Skolinspektionen pekar i denna tillsyn på ett antal områden som huvudman och rektor måste åtgärda. Mot denna bakgrund fattar Skolinspektionen följande beslut. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Tanums kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 14 februari 2014 redovisas för Skolinspektionen.

4 4(9) Utveckling och lärande Bedömning Tanums kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Utveckling och lärande. Motivering Fritidshemmen ska samverka med elevernas övriga lärare för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande och för att skapa en verksamhet som kompletterar skolan innehållsmässigt Av skouagen framgår att fritidshemmet ska komplettera utbudningen i förskoleklassen och grundskolan och att fritidshemmet ska stimulera elevemas utveckling och lärande. Av läroplanen framgår att samarbetsformer meuan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Av intervjuer med personalen framkommer att fritidshemmen i autför begränsad omfattning kompletterar skolan innehållsmässigt och inte genom arbetssätt och pedagogik bidrar tulräckligt tiu elevernas kmiskapsutveckling. Personalen uppger att de flesta av dem arbetar i skolan och även gör en del aktiviteter för de elever som har svårt att komma in i leken på raster. Några erbjuder läxhjälp. Personal från ett fritidshem berättar att de ibland har "hängt på " när skolan har haft teman. En av rektorerna uppger i intervjun att fritidshemspersonal ibland arbetar i skolan som resursperson för vissa elever. Det kan vara som stöd för att anpassa studiesituationen på olika sätt. Det bidrar enligt rektor till att personalen får inblick i vad som händer i skolan så att de får värdefull information om eleverna som de kan ha nytta av i verksamheten i fritidshemmen. I intervjuer med personal framkoinmer emeuertid att de flesta fritidshem saknar en genomtänkt samverkan meuan personal på fritidshem, förskoleklass och skola som utgår från en gemensam planering och som syftar tiu att fritidshemmet ska kunna fullgöra sitt uppdrag att komplettera skolan innehåusmässigt. Det finns enligt personalen ingen tid för samplanering förutom på ett fritidshem där det förekommer att man tillsammans med skolan har en gemensam planering. Utredningen visar att personalen i fritidshemmen och elevernas övriga lärare inte samverkar för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande och för att utforma en verksamhet som kompletterar skolan innehållsmässigt. Verksamheten uppfyuer därmed inte författningamas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen. Författning 14 kap. 2 skollagen och

5 5(9) Lgr 11,2.5 Övergång och samverkan Trygghet och studiero Bedömning Tanums kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Trygghet och studiero. Motivering Signaler om kränkande behandling ska anmälas till huvudmannen Det ska finnas en plan mot kränkande behandling som anger de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling långsiktigt och det aktuella året samt innehåller en redogörelse för hur föregående års åtgärder har genomförts En rektor som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Enligt skollagen ska huvudmannen se till det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Därvid ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Rektorerna för fritidshemmen i Tanums kommun uppger i intervju att de inte alltid anmäler till huvudmannen när de får kännedom om att en elev anser sig blivit utsatt för kränkande behandling. Skolinspektionen har som exempel fått ta del av ett antal planer mot kränkande behandling för läsåret 2012/13. Enhgt personalen gäller skolornas planer mot kränkande behandling även fritidshemmen. Det går inte att utläsa att planen avser att också gälla för fritidshemmet mer än på försättsbladet. I planerna nämns inte fritidshemmet i texten och de avspeglar inte fritidshemmets specifika förhållanden och eventuella behov av åtgärder. Utrecmingen visar att en rektor som får kännedom om att en elev anser sig blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten inte alltid anmäler detta till huvudmannen. Utredningen visar också att fritidshemmen i Tanums kommun saknar planer mot kränkande behandling som uppfyller skollagens krav. Det är inget som hindrar att ett fritidshem och en skola har en

6 6(9) gemensam plan mot kränkande behandling, men fritidshemmens arbete mot kränkande behandling måste utgå från en kartläggning som visar fritidshemmets specifika behov och fömtsättningar. De förhållanden som gäller barngrupper, lokaler, personal och verksamhet och som är annorlunda än de som gäller för skolan måste avspeglas i arbetet och i planen. De befintliga planerna som har fokus på skolans arbete mot kränkande behandling anger till exempel inte vilka konkreta åtgärder fritidshemmen utifrån en aktuell kartläggning avser att påbörja eller genomföra under kommande året. Därmed utgår inte planerna tydligt från de behov som finns för fritidshemmet. I planen redovisas inte heller hur föregående års åtgärder har genomförts. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen förläggs att åtgärda bristema. Författning 6 kap. 8 och 10 skollagen Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen vid fritidshemmen Bedömning Tanums kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbudningen vid fritidshemmen. Huvudmannen ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete ska inriktas mot de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete ska dokumenteras Rektorerna ska ta ansvar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen Rektorerna ska ta ansvar för att kvalitetsarbetet på enhetsnivå är dokumenterat och att det finns rutiner för att redovisa konstaterade utvecklingsbehov till huvudmannen Motivering Skollagen anger att varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerhgt ska planera, följa upp och utveckla verksamheten. Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen ska även ske på skolenhetsnivå. Inriktningen på kvalitetsarbetet ska vara att de mål som

7 7(9) finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Enhgt skollagen ansvarar rektorn för att kvalitetsarbetet vid skolenheten genomförs. Det systematiska kvahtetsarbetet ska dokumenteras. Vidare anges i skollagen att om det vid uppföljning eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. I Tanums kommun följs det systematiska kvahtetsarbetet upp i varje verksamhets årliga kvalitetsuppföljmng utifrån en gemensam mall. Kvalitetsuppföljningarna sammanställs sedan i en kommungemensam uppföljning som antas av barn- och utbildningsnämnden. I samband med den politiska behandlingen av denna har rektorerna uppföljningsdialog med nämnden. Enhgt förvaltningschefen finns det brister i kommunens uppföljning av rektorernas arbete med det systematiska kvalitetsarbetet i fritidshemmen. Fritidshemmens verksamhet ingår som en del i grundskolans systematiska kvalitetsarbete. Eftersom fritidshemmen inte redovisas som en egen verksamhet i rektorernas kvalitetsuppföljningar innebär det att de redovisas endast i hten grad euer inte alls. I de dokument som kommunen skickat in till Skolinspektionen framgår inte hur man på huvudmannanivå mäter och bedömer fritidshemmens verksamhet och resultat mer än genom en årlig brukarenkät. Vid samtal med pohtiker i barnoch utbildningsnämnden framkommer att verksamheten i Mtidshernmen inte kontinuerhgt och systematiskt följs upp och utvärderas i nämnden. Vid intervju med personal vid fritidshemmen framkommer att de årligen planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet som de lämnar till rektorn. De uppger dock att de inte vet hur utvärderingen sedan tas om hand. Enligt rektor lämnar varje rektor en kvahtetsuppföljning avseende den verksamhet de ansvarar för till förvaltningen. Kvalitetsuppföljningen avser grundskolan och fritidshemmen men de senare redovisas inte som en egen verksamhet och uppföljningen är inte är kopplad till fritidshemmens nationella mål och resultat. Av utredningen framgår att rektorerna inte tar ansvar för att det bedrivs ett systematiskt kvahtetsarbete på enhetsnivå som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Utredningen visar också att det inte finns ett systematiskt och kontinuerhgt kvahtetsarbete på huvudmannanivå som omfattar fritidshemmen. Skolinspektionen konstaterar att det saknas resultatuppföljningar och analyser av fritidshemmens verksamhet både på enhets- och huvudmannanivå. Det finns därför inte någon samlad kunskap om i vilken utsträckning fritidshemmen uppfyller de mål som finns för utbildningen i skollag, läroplan eller anda föreskrifter. Huvudmannen har därför inte tillräcklig kunskap om verksamheten för att kunna vidta åtgärder vid konstaterade brister. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen.

8 8(9) Författning 4 kap. 3-7 skollagen I ärendets slutliga handläggning har utredare Daniel Talje och undervisningsråd Elisabeth Fogelberg deltagit. På Skolinspektionens vägnar Hans Larson Enhetschef Marita Schiller Helander Föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

9 Bilaga 1 9(9) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samthga bedömningspunkter och under flera dagar. TiUsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tiusynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bud vid det aktuella granskningstillfäuet inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av avvikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fau Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bh aktuella då Skolinspektionen också vul se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tiusynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion.