Beslut för grundskola

Transkript

1 SkolinspeWölteii Beslut Arvika kommun Rektorn vid Kyrkebyskolan 7-9 se Beslut för grundskola efter tillsyn i Kyrkebyskolan 7-9 i Arvika kommun Skolinspektionen, Box 2320, Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Telefon: , Fax:

2 2(9) Tillsyn i Kyrkebyskolan 7-9 Skolinspektionen genomför tillsyn i Arvika kommun under våren Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolenheter i kommunen. Kyrkebyskolan 7-9 besöktes av Skolinspektionen den 2 april Fakta om skolenheten Kyrkebyskolan 7-9 hgger i området Agneteberg i Arvika kommun. Vid skolan går 178 elever i grundskolans årskurser 7-9 som är fördelade på två klasser i årskurs 7, tre klasser i årskurs 8 och tre klasser i årskurs 9. De flesta eleverna kommer i årskurs 7 från Kyrkebyskolan 4-6, som utgör en egen skolenhet vid samma skola som Kyrkebyskolan 7-9. Antalet elever nära nog halverades hösten 2010 på grund av förändringar i skolans upptagrringsområden samt att den idrottsprofil som fanns på skolan togs bort. På skolan finns en verksamhet kallad Resurs Autism, RA, som är en kommunövergripande resursverksamhet för elever med autism och Aspergers syndrom. De elever som går i årskurs 7 till 9 inom RA tillhör alla Kyrkebyskolan 7-9. Det finns även en verksamhet vid skolan kallad "Resursen" för elever i behov av stöd eller särskilt stöd. I Resursen arbetar specialpedagog och stödpersoner. På skolan finns en elev mottagen i grundsärskolan. Grundsärskolan, som ingår i en gemensam organisation för grundsärskolan i kommunen, leds av en egen rektor och bedöms i ett särskilt beslut. Lärarna på Kyrkebyskolan 7-9 är organiserade i fyra arbetslag, varav ett arbetslag har ansvar för eleverna som får sin undervisning i RA. Arvika kommun har genomfört en "1 till 1 satsning" och alla elever på skolan har idag en läsplatta. På skolan finns också ett skolbibhotek med bibhotekarie som arbetar halvtid i bibhoteket. Eleverna har även möjhghet att låna böcker via läsplattorna och i läsplattoma finns även möjlighet till textuppläsning. Kunskapsresultat Skolverkets statistik visar att 51 procent av de elever, som gick ut årskurs 9 våren 2013, hade uppnått målen i alla ämnen. Motsvarande andel i riket var 77 procent. Andelen flickor som uppnått målen i alla ämnen var 46 procent medan motsvarande andel pojkar var 55 procent. Andelen elever som var behöriga till yrkesprogram uppgick till 86 procent och till något högskoleförberedande program 78 procent vilket är lägre än nivån i riket (88 respektive 87 procent). Det genomsnitthga meritvärdet läsåret 2012/13 var 186 att jämföra med 213 i riket. Skillnaden mellan skolans genomsnitthga meritvärde och det i riket var större för fhckorna än för pojkarna. Skolans genomsnitthga meritvärde har legat på samma nivå, runt 205, de senaste åren utom läsåret 2012/13 då det sjönk. Andelen elever som uppnår målen i alla ämnen har tidigare år, sett över

3 3(9) fem år, legat på samma nivå som riket men sjönk något läsåret 2011/12 och sjönk ytterligare läsåret 2012/13. Under dessa fem år har fler pojkar än flickor uppnått målen i alla ämnen. Motsvarande förhåuande i riket är det omvända. Helhetsbedömning På Kyrkebyskolan finns vid tidpunkten för tillsynen tre fokusområden, ämnesufreckhng, ämnesövergripande teman samt trivselgrupp, som skolan tagit fram och det genomförs ett stort antal utvecklingsprojekt knutna till dessa. Tillsynen visar dock att det brister i det systematiska kvalitetsarbete eftersom det saknas en dokumentation av hur skolans resultat påverkat planeringen för att utveckla verksamheten mot de nationella målen. Det är angeläget att Kyrkebyskolan 7-9 utvecklar det systematiska kvalitetsarbete eftersom andelen elever som når målen i aua ämnen sjunker och för läsåret 2012/13 låg markant under rikets nivå. Flickornas resultat är också sämre än pojkarnas vilket är det omvända förhållandet jämfört med riket. Utan dokumentation är det inte möjligt att följa hur insatser i form av utvecklingsprojekt och kvalitetsarbete påverkar resultat och måluppfyllelse. Vid Skolinspektionens tillsyn framhåller såväl personal som elever skolan som en lugn och trygg skola där det finns förtroende mellan elever och personal. Däremot saknas det i skolans plan mot kränkande behandling en redogörelse för hur föregående års åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling har genomförts. Skolinspektionen finner också att elevernas medverkan vid uppföljning av ordningsregler saknas. Skolan måste se till att den årliga planen mot kränkande behandling och uppföljning av ordningsregler uppfyller lagens krav i alla delar. Av de utdrag ur betygskatalogen som Skolinspektionen tagit del av framgår att ändringar eller rättelser av betyg saknar datum och signatur för förändringen. Några ändringar har inneburit en sänkning av betyg. Rektor måste se till att betygskatalogen förs på ett, enligt författningarna, korrekt sätt. Skolinspektionen pekar i denna tillsyn på de områden som huvudmannen måste åtgärda för att förbättra elevernas måluppfyllelse. Mot denna bakgrund fattar Skolinspektionen följande beslut. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skouagen (2010:800) Arvika kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 18 augusti 2014 redovisas för Skolinspektionen.

4 4(9) Trygghet och studiero Bedömning Arvika kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömrungsområdet Trygghet och studiero. Motivering Ordningsregler ska följas upp vid skolenheten Det ska i den gällande planen mot kränkande behandling finnas en redogörelse för hur de planerade åtgärderna för att förebygga och förhindra kränkande behandling i föregående års plan har genomförts. Enligt skollagen ska det finnas ordningsregler för varje skolenhet. De ska utarbetas under medverkan av eleverna och följas upp på varje skolenhet. Enhgt skollagen ska vidare huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Vid samtal med rektor, elever, lärare och företrädare för elevhälsoteamet framkommer att det bedrivs ett värdegrundsarbete för att förebygga och förliindra kränkande behandling. Man har tydhga och väl kända rutiner för hur personal, som får kännedom om att en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, anmäler detta till rektorn. Elever uppger att de känner till vem man ska vända sig till vid signaler om lo"änj<ningar. Detta beskrivs också i skolans plan mot diskrhninering och kränkande behandling för läsåret 2013/14 som Skolinspektionen har tagit del av. I planen beskrivs även olika sätt att förebygga och förhindra kränkande behandling. En klimatimdersökning bland elever har genomförts och åtgärder baserade på denna samt diskussioner i arbetslagen finns i planen. Planen saknar dock en redogörelse för hur de planerade åtgärderna för föregående år har genomförts. Rektor bekräftar att hon är medveten om detta. På Kyrkebyskolan 7-9 finns ordningsregler som är gemensamma med årskurserna 4-6 som tillhör en annan skolenhet, vilket framgår av att det i ordningsreglerna finns speciella tillägg som gäller för årskurserna 4-6. Eleverna uppger vid intervju att de känner till reglerna och att de får en genomgång av dem varje år. De har dock inte varit med och diskuterat dem euer utformat dem. Eleverna uppger att ordningsreglerna är gamla. Rektor uppger vid intervju att eleverna inte deltagit i uppföljning av ordningsreglerna. Vid kornmunicering preciserar rektor detta med att säga att det är viktigt med diskussioner kring

5 5(9) ordningsregler, varför de forns och koppling till svensk lagstiftning, samt att varken elever eller personal kan bestämma om det som står i svensk lag. Utredningen visar att elever inte medverkar vid uppföljning av ordrungsreglerna för skolan. Det saknas också, i skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling en redogörelse för hur de planerade åtgärderna för föregående år har genomförts. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristerna Författning 5 kap. 5 skollagen 6 kap. 8 skouagen Bedömning och betygssättning Bedömning Arvika kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Bedömning och betygssättning. Motivering De bestämmelser som gäuer om rättelse av betyg och om ändring av uppenbart oriktiga betyg ska följas. Enhgt skolförordningen ska beslut om betyg dokumenteras i en betygskatalog. Den som beslutar om ett betyg ska, enhgt Skolverkets föreskrifter om betygskatalog, datera uppgiften i betygskatalogen och förse uppgiften med sin egenhändiga signatur. Enligt skollagen får ett betyg som innehåuer en uppenbar oriktighet till följd av ett skrivfel eller liknande förbiseende rättas av rektor. Av skouagen framgår vidare att om den som har fattat ett beslut om betyg finner att beslutet är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning ska denne ändra beslutet om det kan ske snabbt och enkelt. En sådan ändring får inte innebära att betyget sänks. Rättelser och ändringar av betyg ska anges i betygskatalogen enligt Skolverkets föreskrifter om betygskatalog. Om ett betyg rättas eller ändras ska såväl det gamla som det nya betyget framgå. Rättelser euer ändringar ska dateras och signeras av den som beslutar om betyget i enhghet med Skolverkets föreskrifter om betygskatalog. Det ska framgå av betygskatalogen om det är en rättelse eller en ändring som är beslutad. Det framkommer vid samtal med rektor, lärare och elever att lärares bedömning och betygssättning av elevernas kunskaper vid Kyrkebyskolan sker i enlighet med författningarna. Dock har i de betygskataloger, som Skolinspektionen tagit del av, rättelser euer ändringar gjorts som inte är förenliga med bestämmelserna. Av betygskatalogen framgår inte om det är en rätming euer ändring och lärare och rektor kan vid intervju inte ange varför förändringarna

6 6(9) skett. I några fall har betyg ändrats från B respektive D till F och de lärarna som närvarade vid intervju tolkar detta som att eleven innan terminsslut inte genomfört en obligatorisk uppgift. De betyg som rättats eller ändrats saknar datum och signatur av den som beslutat om betyget eller rättelsen. Ufredning visar att bestämmelserna om rättelse av betyg och ändring av uppenbart oriktiga betyg inte följs. Det är inte synligt om förändringen är en rättelse eller en ändring och datum samt betygsättande lärares eller rektors signatur saknas. Därmed är det inte möjhgt att följa hur eller när ett betyg ändras. Utredningen visar också att två fall av ändringar av betyg inneburit en sänkning av betyget, vilket inte är tillåtet enhgt skollagen. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen. Författning 3 kap skollagen 7 och 15 Skolverkets föreskrifter om betygskatalog (SKOLFS 2011:123) Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning Arvika kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen. Motivering Rektor ska ta ansvar för att det bedrivs ett systematiskt kvahtetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbhdningen. Rektor ska ta ansvar för att kvalitetsarbetet är dokumenterat. Enligt skollagen ska rektor ansvara för att det vid skolenheten genomförs ett kvahtetsarbete vilket innebär att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbhdningen. mriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildrringen i skollagen och i andra föreskrifter (nationeua mål) uppfylls. Enligt läroplanen ska rektor ansvara för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationeua målen och kunskapskraven. Det systematiska kvahtetsarbetet ska dokumenteras. I den tiu Skolinspektionen insända dokumentation finns en beskrivning över tre fokusområden, ämnesutveckling, ämnesövergripande teman samt trivselgrupp, för Kyrkebyskolan läsåret 2013/14. Grunden för dessa fokusområden är enligt dokumentation enkäter som lärarna svarat på och en utvärdering och analys av lärarnas erfarenheter av de arbeten som genomfördes föregående år. I denna uppföljning saknas en koppling till kunskapsresultat eller andra nationeua mål. I dokumentationen finns också ett excelark, benämnt regelbundet kva-

7 7(9) litetsarbete, vilken innehåller alla områden rektor anser bör följas upp under ett år. Detta dokument innehåller dock inga utvärderingar eller planer för hur utbildningen ska utvecklas med koppling till kunskapsresultat euer nationeua mål. Rektor ger också exempel på många utvecklingsområden som exempelvis matematik där resultaten varit låga och där man utökat undervisningstiden. Även här saknas en dokumenterad uppföljning av resultatet av insatsen. Rektor bekräftar att man utvärderar fokusområden i maj men ger inga exempel på koppling till kunskapsresultat euer nationella mål. Lärarna beskriver att kvalitetsarbetet utvecklats mycket de senaste åren och att det förs många diskussioner om resultat och utvärderingar men att det brister i dokumentationen av detta. Mycket av kunskapsöverföringen om resultaten av kvahtetsarbete sker enligt lärarna via informeua möten eftersom de har nära tul varandra. I nationeu statistik kan man utläsa att andelen pojkar som nådde målen i aua ämnen varit fler än andelen flickor under de senaste fem åren. Dock hade flickorna vissa år högre genomsnittligt meritvärde. På skolan uppnådde 51 procent, av elevema i årskurs 9, målen i aua ämnen läsåret 2012/13, där genomsnittet i riket är 77 procent. Rektor bekräftar att resultaten för skolan är låga och sämre för flickorna. Enligt rektor beror siffrorna för läsåret 2012/13 på att det fanns ovärdigt många elever i behov av särskilt stöd och 44 procent av eleverna i årskurs 9 hade anpassad studiegång. Nuvarande läsår har 7 procent av eleverna i årskurs 9 anpassad studiegång. Rektor uppger också att en annan anledning till de låga resultaten är att man överlag har många elever i behov av särskilt stöd. Elevhälsan beskriver att de i stor utsträckning följer upp elevema individuellt. Dock saknas en dokumenterad analys av vilka åtgärder som sätts in och hur de påverkar skolans verksamhet. Enligt rektor arbetar skolan på att förbättra relationen mellan skola, elever och vårdnadshavare som ett led i arbetet med att höja resultaten. Någon dokumenterad analys av om kontakt med hemmen är en relevant åtgärd euer vilka andra åtgärder som krävs för att höja kunskapsresultat har inte redovisats. Det saknas också dokumentation av hur skolan ska utvecklas och planeras utgående från skolans resultat och nationella mål. Skolinspektionens utredning visar att rektor inte bedriver ett systematiskt kvahtetsarbete som är dokumenterat och där skolans resultat följs upp, utvärderas och analyseras samt används för att planera och utveckla verksamheten mot de nationeua målen. Därmed är det inte möjligt att följa hur kvahtetsarbetet påverkat resultat och måluppfyllelse. Verksamheten uppfyuer därmed inte författningamas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristema. Författning 4 kap. 4-6 skollagen Lgr 11, 2.8 Rektorns ansvar

8 8(9) I ärendets slutliga handläggning har undervisningsråd Elisabeth Fogelberg och utredare Johanna Frisk deltagit. På Skolinspektionens vägnar ^AAAA^M^A Hans Larson Lena Hammersberg Föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

9 Skolinspektionen Bilaga (9) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. TiUsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjhgheter att nå målen för verksamheten. TiUsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbudning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fau fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tiusynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tiustånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tiusyn av dessa. AUa skolenheter besöks vid tiusynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samthga bedörnningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationeua uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tiusynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bud av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedönrningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av avvikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedörrmingspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbudning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök euer andra kontakter bh aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tiusynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion.