Beslut för fritidshem

Transkript

1 SkolinspefctiöiMfi Beslut 1 (13) Österåkers kommun kommun@osteraker.se Beslut för fritidshem i Österåkers kommun

2 2(13) Tillsyn av fritidshem i Österåkers kommun Skolinspektionen genomför tillsyn i Österåkers kommun under våren Österåkers kommun besöktes av Skolinspektionen den 12 och 13 mars Fakta om fritidshemmen i Österåkers kommun Österåker kommun har organiserat skolverksamheten enligt en så kallad beställar och utförarmodell. Detta innebär att kultur- och utbildnmgsförvaltningen har rollen som beställare och därmed finansierar och informerar om förskola, utbildning samt kultur- och fritidsverksamhet. Detta uppdrag får kulturoch utbudningsförvaltningeii av kultur- och utbildningsnämnden. Vidare tar förvaltningen fram riktlinjer, hanterar avgifter och ersättningar och följer upp mål och kvahtet inom verksamheten. Produktionsförvaltningen har rollen som utförare och ansvarar för driften av den kommunala verksamheten inom förskola, gfjln.dskola, gyrnnasium-och-vu ningen arbetar på uppdrag av produktionsstyrelsen som är en av de politiska nämnderna under korrununfullmäktige. I kommunen finns det 16 kommunala fritidshem kopplade till kommunens skolor med förskoleklass samt årskurserna Österåkers kommun erbjuds fritidshem från förskoleklass till och med årskurs 6. Det finns också fritidshem vid de fem fristående skolorna i kommunen. Vid tidpunkten för tillsynen fanns 2302 elever inskrivna i kommunens fritidshem. De rektorer som har ansvar för fritidshemmen i kommunen är också rektorer för de skolor som fritidshemmen tillhör. På de flesta fritidshem, för elever i förskoleklass och årskurserna 1-3, är eleverna indelade i åldershomogena grupper. Verksamheten för dessa grupper bedrivs i grundskolans lokaler. De fritidshem som erbjuder verksamhet för elever i årskurserna 4 6 bedrivs i samma lokaler som kommunens fritidsgårdar. Skolinspektionen har även ansvar för tillsynen av de fritidshem som bedrivs vid fristående skolor i Österåkers kommun. Den tillsynen genomfördes dock i anslutning till den regelbundna tillsynen av den fristående grundskolan där fritidshemmet var beläget. Skolinspektionens beslut efter genomförd tillsyn omfattar därmed såväl den fristående skolan som tillhörande fristående fritidshem. Skolverkets officiella statistik för år 2012 visar att 25 procent av personalen vid kommmiens fritidshem har pedagogisk högskoleexamen. I riket är motsvarande andel 54 procent. I åldrarna 6-9 år var 92,6 procent av eleverna i kommunen inskrivna i fritidshem år 2012 vilket kan jämföras med 83 procent i riket.

3 3(13) Motsvarande siffra för elever år var för Österåkers kommun 30,7 procent elever år 2012 vilket kan jämföras med riksgenomsnittet på 40 elever per avdelning. Antal inskrivna elever per anställd var 13,0 i Österåkers kommun att jämföra med riket där det år 2012 var 12,5. Helhetsbedömning Tillsynen av fritidshemmen i Österåkers kommun visar att det systematiska kvalitetsarbetet avseende fritidshemmen behöver utvecklas. Vid tidpunkten för Skolinspektionens tillsyn utgjordes dokumentationen vad gäller uppföljningen av utbudningen i fritidshemmen på huvudmannanivå av en kundundersökning riktad till vårdnadshavarna. Vidare f arms dokumentation i form av den kartläggning av personaltäthet och gruppstorlek i fritidshemmen som kulturoch utbildningsnämnden genomförde i oktober Ansvariga politiker uppger att de saknar den information som de behöver vad gäller uppföljningen av ntbiicbnm^ Vid varje skolenhet med tillhörande fritidshem, görs ett systematiskt kvalitetsarbete, dock av varierande kvalitet och orrdatming. Ansvariga rektorer måste se till att fritidshemmens systematiska kvalitetsarbete sker med utgångspunkt från den aktuella verksamheten och att det ingår som en synlig del i skolans systematiska kvalitetsarbete. Det finns skillnader i förutsättningar mellan olika fritidshem såsom personaltäthet, personalens utbildiiingsnivå, gruppstorlek och gruppernas sammansättning. Personalen vid några fritidshem erbjuder, efter de givna förutsättningarna, i huvudsak en meningsfull fritid och rekreation. Vid andra fritidshem framkommer dock svårigheter att anpassa verksamheten efter varje elevs behov beroende på personaltäthet och personalens utbildningsnivå i förhållande till elevgruppens storlek och sammansättning. Fritidshemmen i Österåkers kommun har en låg andel högskoleutbildad personal, vilket Skolinspektionen redan vid tillsynen år 2008 lyfte fram som ett förbättringsområde. Österåkers kommun behöver således vidta ytterligare åtgärder för att öka andelen högskoleutbildad personal i fritidshemmen. Fritidshemmens del i arbete mot kränkande behandling behöver bli synligt i grundskolornas och fritidshemmens plan mot kränkande behandling. I flertalet av de planer som Skolinspektionen tagit del av redovisas inte åtgärder som ska påbörjas eller genomföras på fritidshemmen det kommande året och planerna innehåller inte heller en redogörelse för hur föregående års åtgärder har genomförts vid fritidshemmen.

4 4(13) Vid fritidshenvmen i Österåkers kommun ges endast undantagsvis möjligheter till särskilt stöd för de elever som har behov av sådant stöd även under den tid då de är i fritidshemmet. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) steråkers kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 9 augusti 2014 redovisas för Skolinspektionen. Trygghet och studiero Bedömning Österåkers kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Trygghet och studiero. Se till att det för varje verksamhet upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska in i efterföljande års plan. I planen mot kränkande behandling ska även fritidshemmen synliggör as. Motivering Enligt skollagen ska huvudmannen se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbetet för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Huvudmamien ska också se till att det varje år upprättas en plan med översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras mider det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Skolinspektionen har tagit del av ett urval av planer mot kränkande behandling som upprättats av de grundskolor i Österåkers kommun, vilka har fritidshem anslutna till skolan. Av planerna mot kränkande behandling framgår vilken skolenhet som avses men inte alltid vilken verksamhet inom skolenheten som avses. Det framgår inte tydligt av planerna att det även bedrivs ett målhiriktat arbete mot kränkande behandling på fritidshemmen. I det urval av planer mot

5 5(13) kränkande behandling som Skolinspektionen tagit del av innehåller endast en av dessa planer en riktad kartläggning avseende fritidshemmets verksamhet. Att ha en plan mot kränkande behandling som är gemensam för flera verksamheter är möjligt men det måste då tydligt framgå av planen vilka åtgärder som avser vilken av verksamheterna. Sammanfattningsvis visar utredningen att det finns brister gällande Österåkers kommuns arbete med planer mot kränkande behandling eftersom fritidshemmen inte synliggörs. Verksamheten uppfyller därmed inte författningamas krav och Österåkers kommun föreläggs därför att åtgärda bristen. Författning 6 kap. 6 och 8 skollagen Särskilt stöd Bedömning Österåkers kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Särskilt stöd. Se till att om utredningen visar att eleven har svårigheter i sin situation på fritidshemmet ska eleven ges det särskilda stöd som eleven har behov av. Motivering Av skollagen framgår att om det inom ramen för undervisningen eller genom resultat på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektom. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om utiedningen visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Enligt personalen får sällan elever, som efter utredning uppvisar svårigheter i sin situation på fritidshemmet, särskilt stöd under utbildningen vid fritidshemmet. Rektorer bekräftar i intervjuer att det vid de flesta fritidshemmen endast undantagsvis ges möjligheter till särskilt stöd för de elever som är i behov av särskilt stöd även under den tid då de är i fritidshemmet.

6 6(13) I personalintervjuer framkommer att fritidspersonalen, under lektionstid, ofta arbetar som resurspersoner för elever i behov av särskilt stöd. Den fritidspersonal som tidigare varit resurs för elever i skolan arbetar nästan uteslutande under eftermiddagen med hela fritidsgruppen. Sammanfattningsvis visar utredningen att det fimis brister i Österåkers kommuns arbete med att ge särskilt stöd på fritidshemmet i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Österåkers kornmun föreläggs därför att åtgärda bristen. Författning 3 kap. 8 skollagen Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen vid fritidshemmen Bedömning Österåkers kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbudningen vid fritidshemmen. Se till att rektorerna tar ansvar för att kvalitetsarbetet på enhetsnivå är dokumenterat och att det finns rutiner för att redovisa konstaterade utvecklingsbehov till huvudmamien. Säkerställ att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå som består i planering, uppföljning samt utveckling av utbildningen. Säkerställ att det systematiska kvalitetsarbete som sker på huvudmannanivå dokumenteras. Motivering Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerhgt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Bam i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och forskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbetet vid enheten genomförs. Det systematiska kvahtetsarbetet ska dokumenteras.

7 7(13) Systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå I intervjuer med rektorer och fritidspersonal framkommer varierande svar gällande det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå. Rektorer och fritidspersonal vid några fritidshem beskriver ett systematiskt kvahtetsarbete på enhetsnivå där arbetet består av planering, uppföljning och utveckling av utbildningen samt dokumentation av kvalitetsarbetet vid fritidshemmen. Rektorer och fritidspersonal vid andra fritidshem uppger dock att de genomför ett kvalitetsarbete, men att de enbart har påbörjat dokumentationen av detta arbete. De uppger att" vi tar en bit i taget, vi är mte framme" och andra säger att "vi är i startgroparna". Skolinspektionen bedömer att alla rektorer mte tar ansvar för att kvalitetsarbetet är dokumenterat, vilket kan medföra svårigheter att utveckla utbildnmgen vid fritidshemmen, och därmed genomförs mte ett systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagen på enhetsnivå vid alla fritidshem i Österåkers kommun. Systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå Tillsynen visar att det inte finns en samlad bild av fritidshemmens verksamhet på huvudmannanivå i Österåkers kommun. Vid dokumentstudier av bland amiat kultur- och utbildningsnämndens verksamhetsberättelse/bokslut 2013 framkommer att Österåkers kommun gör en sammanställning av antalet elever för olika åldersgrupper inom fritidshemmen. Det framkommer även nettokostnader för fritidshem. Volymerna har enligt sammanstälhihigen ökat, främst i årskurs 4-6, med 498 barn. Av intervjuer med politiker från produktionsstyrelsen i Österåkers kommun framkommer att kommunen även genomför en uppföljning genom att det genomförs en så kallad kundundersökning. I den rapport som redovisar resultatet från kundundersökningen finner Skolinspektionen att det endast är en fråga som berör fritidshemmet, "Jag är nöjd med verksamheten på mitt barns fritidshem". Skolinspektionen intervjuade politiker från kultur- och utbildningsnämnden, vilka uppgav att de erhåller underlag i form av statistik gällande fritidshemmen men att de saknar en analys av materialet. I intervju med företrädare för kultur- och utbildrungsförvaltningen framkommer att det i Österåkers kommun finns politiska inriktningsmål för grundskolan, men inte specifika mål för fritidshemmen. Fritidshemmen har inte heller utvärderats på samma sätt som skolan eftersom det inte funnits några specifika kriterier för fritidshemmen. Företrädare för kultur- och utbndnmgsförvaltnmgen uppger vidare att man därmed inte har behandlat fritidshemmen på likartat sätt som grundskolan. Nu ses fritidshemmen dock som ett utvecklingsområde för kommunen.

8 8 (13) I intervju med företrädare för produktionsförvaltningen framkommer att det mesta intresset från produktionsstyrelsen, gällande fritidshem, har legat på mätbara resultat och mte på att utveckla verksamheten. Vidare anges att Österåkers kommun inte genomför någon styrning, planering, uppföljning, utvärdering eller utveckling av fritidshemmen. Att kommunen tar ansvar för att styra, planera, följa upp, utvärdera och utveckla utbnclningen i fritidshemmen är särskilt viktigt mot bakgrund av att Skolinspektionens tillsyn visar att förutsättningarna att bedriva fritidshemsverksamhet varierar för kommunens fritidshem. Av Skolinspektionens utredning framgår att Österåkers kommun på huvudmannanivå inte bedriver ett systematiskt kvahtetsarbete i enlighet med skollagen och andra föreskrifter. Skolinspektionen påtalade redan vid tillsynen år 2008 att kommunen och rektorerna bör, genom ett systematiskt kvalitetsarbete, ta ett större ansvar för att följa upp och utvärdera verksamheten i fritidshemmen i förhållande till de nationella målen. Skolinspektionen finner det aranärkningsvärt att detta arbete InteTiar genomförts: Sammanfattningsvis visar utrechiingen att det finns brister gällande rektorernas ansvar för att kvahtetsarbetet på enhetsnivå är dokumenterat. Utredningen visar också att Österåkers kommun på kommunövergripande nivå inte fullt ut bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete. Verksamheten uppfyller därmed inte förfatmingarnas krav och Österåkers kommun föreläggs därför att åtgärda bristerna. Författning 4 kap. 3-6 skollagen Personalkompetens Bedömning Österåkers kommun måste vidta föijande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömnmgsområdet Personalkompetens. Se till att personalen vid fritidshemmen har utbildning för de uppgifter de ska bedriva. Motivering Enligt skollagen ska endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisningen. Utöver lärare eller förskollärare får det i undervisningen i fritidshemmet och förskolan

9 9(13) finnas annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att elevernas eller barnens utveckling och lärande främjas. Enligt Skolverkets Allmänna råd kvalitet i fritidshem (SKOLFS 2007:35) bör kommunen så långt som möjligt sträva efter att anställa personal med pedagogisk högskoleutbildning inriktad mot den åldersgrupp och den verksamhet som avses, ge all personal kompetensutveckling utifrån verksamhetens behov och ge personalen tid för utveckling av verksamheten. Tillsynen visar att det finns brister vad det gäller personalens utbudning. Enligt Skolverkets statistik för år 2012 är andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning inom de kommunala fritidshemmen i Österåkers kommun 25 procent i jämförelse med riksgenomsnittet som är 54 procent. Politikerna från produktionsstyrelsen i Österåkers kommun uppger i intervju att de har kännedom om att andelen högskoleutbildad personal i fritidshem är låg men att den är så låg som 25 procent var de inte medvetna om. I rntorvju med rektorer och pcroonal fromlcorrrmor att dot inte finns högokolout bildad personal anställd vid alla fritidshem och de anser att detta påverkar kvaliteten på den verksamhet som fritidshemmen kan bedriva. Rektorerna uppger att det är svårt art få tag på annan personal med relevant utbildning eller erfarenhet av att arbeta med barn. Fritidspersonalen bekräftar att de har kollegor som inte har utbildning för verksamheten vilket innebär svårigheter att erbjuda eleverna en meningsfull fritid i enlighet med vad som krävs av skollag och förordning. Den personal som mte har utbildning för att arbeta med barn har ofta, enligt övrig personal, begränsad förståelse för läroplansuppdraget inom fritidsverksamheten. Rektorerna uppger vidare att speciellt den personal som har högskoleutbildning därmed "slits väldigt hårt". Sammantaget medför detta, enhgt personalen, att fritidshemmens möjligheter att främja elevernas utveckling och lärande genom att komplettera skolan innehållsmässigt, begränsas. En annan konsekvens av att det är låg utbildnmgsnivå bland fritidspersonalen, framkommer i intervju med vårdnadshavare. Vårdnadshavarna uppger att de inte känner sig trygga då deras barn är på fritidshemmet eftersom de ser att det inte är tillräckligt med utbildad personal som exempelvis förmår hantera konfliktsituationer på ett professionellt sätt. Flera vårdnadshavare beskriver fritidshem där verksamhet inte är organiserad, där eleverna inte utmanas och personalen "släcker bränder". Vårdnadshavare uppger att personal utan utbildning eller erfarenhet av arbete med barn periodvis arbetar ensamma i en elevgrupp där det även fimis elever i behov av särskilt stöd. Detta kan, enligt vårdnadshavarna, medföra att elevenias behov och säkerhet inte kan säkerställas.

10 10(13) Skolinspektionen påtalade den låga andelen högskoleutbildad personal i fritidshemmen som ett förbättringsområde i samband med tillsynen redan år Österåkers kommun hade som mål för år 2008 att öka andelen personal med pedagogisk högskoleutbucuting till 50 procent vilket inte uppnåddes. Ar 2007 hade, enligt Skolverkets statistik, 24 procent av fritidshemspersonalen högskoleutbildning jämfört med år 2012 då motsvarande andel var 25 procent. Sammanfattningsvis visar utredningen att det i Österåkers kommun finns personal som saknar utbildning och erfarenhet för att arbeta inom fritidsverksamheten vilket får konsekvenser för elever i form av bristande trygghet och säkerhet samt möjligheter till meningsfull fritid som kompletterar skolans verksamhet. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Österåkers kommun föreläggs därför att åtgärda bristen. Författning 2 kap skollagen Gruppsammansättningens lämplighet Bedömning Österåkers kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Gruppsammansättningens lämplighet. Se till att huvudmannen och rektorerna anpassar elevgruppens sammansättning och storlek så att det pedagogiska uppdraget kan tillgodoses. Motivering Enligt skollagen ska huvudmannen se till att elevgrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att eleverna även i övrigt erbjuds en god miljö. Enligt Skolverkets Allmänna råd kvalitet i fritidshem (SKOLFS 2007:35) bör kommunen genomföra en dokumenterad konsekvensuttedning innan beslut fattas som påverkar fritidshemmens personaltäthet, gruppstorlek och gruppsammansättning. Utredningarna bör omfatta såväl ekonomiska som pedagogiska konsekvenser. Tillsynen visar att Österåkers kommun inte gör någon kontinuerlig utvärdering av elevgruppernas storlek och sammansättning och vad det får för konsekvenser för fritidshemmens pedagogiska uppdrag. Av intervju med representanter för produktionsförvaluringen och kultur- och utbildningsförvaltningen framgår att kommunen inte i tillräcklig omfattning genomför någon dokumenterad

11 11 (13) konsekvensutredrving innan beslut fattas som påverkar fritidshemmens gruppstorlek i förhållande till personaltäthet. Det görs heller inte någon konsekvensutredning för att säkerställa lämplig gruppsammansättning. Personal och vårdnadshavare från de olika fritidshemmen beskriver i intervju en stor variation av gruppernas storlek. Rektorer och personal uppger i intervjuer att förutsättningarna för de olika fritidshemmen att ge eleverna en meningsfull fritid inte är likvärdiga i kommunen. Förutom elevgruppernas storlek och sammansättning uppger personalen att de lokaler som fritidsverksamheten disponerar skapar skilda förutsättningar för att erbjuda eleverna en god miljö. De fritidshem som har sin verksamhet i elevernas klassrum finner det svårt att genomföra fritidshemmens pedagogiska uppdrag. Personalen uppger att det inte finns några tomma golvytor, elevernas bänkar står i vägen, och efter varje dag måste allt fritidsmaterial plockas undan inför kommande dags skola. Rektorerna uppger att Österåkers kommun inte efterfrågat någon konsekvensanalys av de olika förutsättningar för verksamheterna som fimis i kommunens fri- Mdsfaern. Skolinspektionens utredning visar att det saknas rutiner för att på en kommunövergripande nivå genomföra en konsekvensutredning beträffande elevgruppernas storlek och sammansättning i varje fritidshem. Detta medför enligt Skolinspektionens bedömning att kommmien får svårigheter att avgöra vilka effekter storlek och sammansättning av elevgrupperna samt personaltäthet får för verksamheternas möjlighet att fullgöra det pedagogiska uppdraget. Skolinspektionen bedömer således att Österåkers kommun inte säkerställer att personaltäthet är anpassad till storlek och sammansättning av elevgrupperna. Sammanfattningsvis visar utredningen att det finns brister gällande konsekvensutredning innan beslut fattas som påverkar fritidshemmens gruppstorlek och gruppsammansättning i förhållande till personaltäthet. Kommunen och rektorerna får därmed svårigheter att anpassa elevgruppernas sammansättning och storlek så att fritidshemmens pedagogiska uppdraget kan tillgodoses. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Österåkers kommun föreläggs därför att åtgärda bristen. Författning 14 kap. 9 skollagen

12 12 (13) I ärendets slutliga handläggning har deltagit utredare Lena Rostock. På Skolinspektionens vägnar {/ tfn a Orfy-^ Maria Caryll Beslutsfattare Kerstin Haster Föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

13 Skolinspektionen Biläga 1 13(13) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av awikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjhghet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmamien ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bh aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolmspektionens webbplats mider fliken Inspektion.