Beslut för fritidshem

Transkript

1 Beslut Skolinspektionen Sigtuna kommun Beslut för fritidshem i Sigtuna kommun Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

2 B ssut 2(14) Tillsyn av fritidshem i Sigtuna kommun Skolinspektionen genomför tillsyn i Sigtuna kommun under hösten Skolinspektionens tillsyn fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god utvecklings- och lärandemiljö. Granskningen avser inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i verksamheten. En bedönrning har istället gjorts av i vilken utsträckning verksamheten, vid det akmella granskningstillf ället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollagen, läroplanen och övriga författningar. Beskrivningarna och bedömningarna i detta beslut grundas på de dokument som huvudmannen och verksamheten skickat in och de intervjuer som genomförts med ledningen för förskolorna samt representanter för personalen och föräldrarna. Sigtuna kommun besöktes av Skolinspektionen mellan den 13 och den 21 november Fakta om fritidshemmen och annan pedagogisk verksamhet för barn i Sigtuna kommun Barn- och ungdomsnämnden har det yttersta ansvaret för fritidshemmen och den pedagogiska omsorgen i kommunen. I Sigtuna kommun finns det 14 kommunala fritidshem i anslutning till skolor med förskoleklass och årskurserna Sigtuna kommun erbjuds fritidshem från förskoleklass till och med årskurs 6. Det finns också fritidshem vid två fristående skolor. Vid tidpunkten för tillsynen fanns 1903 elever inskrivna i kommunens fritidshem. De rektorer som har ansvar för fritidshemmen i kommunen är också rektorer för de skolor som fritidshemmen tillhör. Utöver fritidshemmen finns en öppen kommunal fritidsverksamhet som kultur- och fritidsnämnden ansvarar för. Skolinspektionen har även ansvar för tillsynen av de fritidshem som bedrivs i enskild regi. Denna tillsyn sker i anslutning till tillsynen av den fristående grundskola där fritidshemmet är beläget och resulterar således i enskilda skolbeslut. Enhgt Skolverkets statistik för år 2012 har 26 procent av fritidshemmens personal i Sigtuna kommun högskoleutbildning, vilket är lägre än riksgenomsnittet där motsvarande siffra är 54 procent. Antalet inskrivna elever per årsarbetare är enligt kommunens egen statistik 17 elever, vilket är högre än genomsnittet i riket, där snittet är 12 elever. Vidare visar Skolverkets statistik att antalet in-

3 Beslut 3(14) skrivna elever per avdelning är 54 elever, vilket är högre än genomsnittet i riket, där motsvarande sif fra är 40. Helhetsbedömning Tillsynen visar att det systematiska kvalitetsarbetet avseende fritidshemmen i Sigtuna kommun behöver utvecklas. Vid tidpunkten för Skolmspektionens tillsyn finns ett begränsat underlag för uppföljning av utbildningen i fritidshemmen på huvudmannanivå. Ansvariga pohtiker saknar därmed den information som de behöver för att kunna ta det övergripande ansvaret för utbildningen i fritidshemmen. För att säkerställa god kvalitet måste politiker och förvalmmgsledning efterfråga och sammanställa resultat från fritidshemmen så att det kan bilda underlag för ett systematiskt kvahtetsarbete på huvudmannanivå. På enhetsnivå görs ett systematiskt kvahtetsarbete av varierande kvalitet och omfattjiing. Några fritidshem följer skolans systematiska kvalitetsarbete medan andra har påbörjat ett arbete, vilket de benämner pedagogisk planering. Ansvariga rektorer måste se till att Mtidshemmens systematiska kvalitetsarbete sker med utgångspunkt från den akmella verksamheten. En viktig uppgift för fritidshemmen är bland annat att komplettera förskoleklassen och grundskolan innehållsmässigt och tidsmässigt. För att fritidshemmen i Sigtuna kommun ska kunna komplettera skolan innehållsmässigt måste det finnas en genomtänkt samverkan mellan fritidshem, förskoleklass och skola. Det är rektorernas uppgift att se till att sådan samverkan sker. För att komplettera förskoleklassen och grmidskolan tidsmässigt ska fritidsverksamhet pågå under den skolfria delen av dagen och året. Det finns skillnader i förutsättningar mellan olika fritidshem såsom gruppsammansättning och storlek samt den tid som finns till förfogande för utvärdering och planering av verksamheten. Skolinspektionen kan konstatera att personalen arbetar aktivt för att göra eleverna delaktiga i utformningen av verksamheten. Personalen vid vissa fritidshemmen erbjuder eleverna en meningsfull fritid och rekreation. På andra fritidshem framkommer dock svårigheter med att anpassa verksamheten efter varje elevs behov. Skolinspektionens sammantagna bedömning är att kvahteten och anpassningen till den enskilde individen varierar inom kommunens fritidshem. Såväl rektorerna som ansvarig huvudman måste ta ett större ansvar för att se till att fritidshemmens verksamhet uppfyller skollagens och läroplanens krav. I detta ansvar ingår det att följa upp och utveckla kvahteten i fritidshemmen samt att ge fritidshemmen förutsättnmgar att leva upp till skouagens krav.

4 Beslut 4(14) Skolinspektionen pekar i denna tillsyn på ett antal områden som huvudmannen måste åtgärda för att uppfylla författningarnas krav. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Sigtuna kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 18 mars 2014 redovisas för Skolinspektionen. Utveckling och lärande Bedömning Sigtuna koimnun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Utveckling och lärande. Se till att lärarna tar hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Se till att fritidshemmen samverkar med elevernas övriga lärare för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande och för att skapa en verksamhet som kompletterar skolan innehållsmässigt. Motivering Anpassning av verksamheten Enhgt skouagen ska utbudningen inom skolväsendet syfta till att aua barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja aua barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. UtbUdningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskhga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som svenska samhäuet vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas tiu bams och elevers olika behov. Bam och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjhgt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja bams och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Sigtuna kommun erbjuder fritidshem för elever till och med vårterminen det år eleven fyller 13 år. Vid Skolinspektionens samthga intervjuer frarnkommer dock att det endast vid ett fåtal fritidshem finns elever från årskurs 4-6 mom fritidshemsverksamheten. Personalen vid några fritidshem uppger att dessa

5 Bes^t 5(14) elevgrupper hänvisas till lokaler som inte är anpassade till fritidshemsverksamhet. Personalen uppger som exempel härvid, korridorer. Av intervjuer framkommer att det endast är vid några fritidshem som verksamheten anpassas till de äldre elevernas behov. Enligt rektorerna finns det inte någon öppen fritidshemsverksamhet knuten till de olika skolorna. Fritidshem för elever i årskurs 4-6 erbjuds vid ett begränsat antal grundskolor. Rektorer vid några fritidshem framhåller dock vikten av någon form av fritidsverksamhet för eleverna i årskurs 4-6 för att främja elevernas allsidiga personliga utveckling. Av intervjuer med föräldrar framkommer att det är en vanligt förekommande uppfattning att fritidshemsverksamheten framför allt är till för och anpassad till de yngre barnen. Av intervjuer framkommer vidare att personalen i fritidshemmen strävar efter att erbjuda eleverna en meningsfull fritid. Personalen anger att det är möjhgt att möta varje elev varje dag, men att det är svårt att leva upp till kravet att utbilchringen ska utgå från elevens behov samt erbjuda eleverna den stimulans de har behov av i sitt lärande och i sin personliga utveckling. Skolinspektionens utredning visar att det varierar mellan olika fritidshem hur väl verksamheten anpassas till varje individ. I de verksamheter där det finns brister i anpassningen uppger vårdnadshavarna till exempel att deras barn som går i årskurs två inte vill vara på fritidshemmet eftersom de bara får "sitta och rita". Vårdnadshavarna uttrycker också att deras barn är trötta för att de är i stora grupper både i skolan och på fritidshemmet. Skolinspektionen bedömer att fritidshemmen i Sigtuna kommun inte berikar varje elevs mångsidiga utveckling och lärande i tillräcklig grad. Detta förhållande är särskilt tydligt vad gäller elever i årskurserna 4-6. Samverkan mellan fritidshem och skola Enligt skollagen ska fritidshemmet komplettera utbildningen i de skolformer som skolplikt kan fullgöras i. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Av intervjuer med personal och rektorer framkommer att fritidshemmen på vissa skolenheter saknar samsyn med grundskolan när det gäller att komplettera varandras verksamheter. Personal på några av fritidshemmen uppger att de ser vad eleverna arbetar med eftersom fritidspersonalen utgör resurspersoner i skolan. De anger dock att någon samplanering med lärama sällan sker. Personal uppger också att det på flera skolenheter är svårt att hitta en gemensam tid för planering för fritidshemmet och skolan vilket kan innebära att planering istället sker på raster eller då man "stöter på" varandra i korridoren.

6 il y t 6(14) Eniigt fritidspersonalen blir det därmed svårt att skapa en verksamhet som kompletterar skolan innehållsmässigt. Av intervju med fritidspersonalen framgår vidare att det är ovanligt att deras synpunkter efterfrågas i samband med att elevemas individuella utvecklingsplaner upprättas. Vid några fritidshem uppger personalen att de ges möjhghet att kommentera elevens utveckling samt ge förslag på framåtsyftande åtgärder i elevens individuella utvecklingsplan, strax före utvecklingssamtalen. Av intervjuer med fritidspersonal och rektorer framkommer även att fritidspersonal i hög grad används som vikarier då grundskolans lärare är frånvarande. Detta innebär enligt fritidspersonalen att tid för planering med lärare och annan fritidspersonal mte finns. Enhgt vissa rektorer kan det bh så att fritidspersonalen överutnyttjas vilket därmed kan försvåra personalens möjligheter att skapa en meningsfull fritid för eleverna på fritidshemmet. Skolinspektionen bedömer att Sigtuna kommun brister i att skapa möjligheter för alla fritidshem att samverka med elevernas övriga lärare. Fritidshemmet ges därmed inte förutsättningar att komplettera utbildningen för att berika varje elevs mångsidiga utveckling. Sammanfattningsvis visar Skolinspektionens utredning att det framför allt för de äldre eleverna vid fritidshemmen finns brister i Sigtuna kommun vad avser fritidshemmens anpassning till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Vidare finns brister vad avser fritidshemmens samverkan med elevernas övriga lärare för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande och för att skapa en verksamhet som kompletterar skolan innehållsmässigt. Verksamheten uppfyller därmed inte förfatmingarnas krav och huvudmannen föreläggs därför att åtgärda bristerna. Författning 1 kap. 4, 14 kap. 2 skollagen. Lgr Kunskaper och Lgr 11, 2.5 Övergång och samverkan Trygghet och studiero Bedömning Sigtuna kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedönmingsoinrådet Trygghet och studiero. Se till att tillsynen och säkerheten för eleverna tillgodoses.

7 Bsslöf 7(14) Se till att planen mot kränkande behandling även synliggör fritidsverksamheten. Motivering Tillsyn och säkerhet Av skollagen framgår att utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Huvudmannen ska även se till att eleverna har en i övrigt god miljö. Av Skolverkets allmänna råd kvalitet i fritidshem (SKOLFS 2007:35) framgår att kommunen bör se till att fritidshernmets lokaler och utemiljö är trygga, säkra, hälsosamma och utvecklande. Vid intervjuer med vårdnadshavare och personal framkommer att det på vissa fritidshem saknas en utemiljö som är trygg och säker för eleverna. Det finns fritidshem där det exempelvis saknas staket vid fotbollsplanen vilken gränsar mot en bilväg. Vidare ges exempel på en utemiljö som under lång tid bestått av en byggarbetsplats. Vårdnadshavare har påpekat detta för rektorn och pohtiker men problemen kvarstår dock. Ansvariga politiker och tjänstemän uppger att de känner till en problematik kring utemiljön vad gäller "byggarbetsplatsen", men att de inte har kännedom om att det saknas staket vid det fritidshem som angränsar mot en bilväg. Av kompletterande handlingar efter intervjun med ansvarig politiker hamkommer att kontakt nu har tagits med skolchefen och tillförordnad stadsbyggnadschef, vilka har lovat att "ta tag i frågan". Enligt politikerna är det stadsbyggnadskontoret som äger denna fråga. Skolinspektionens utredning visar sammantaget att elevernas utemiljö inte kan bedömas vara trygg och säker för samthga elever. Plan mot kränkande behandling Av skollagen framgår att huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka åtgärder som avses påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Skolinspektionen har tagit del av ett urval av planer mot kränkande behandlmg som upprättats av grundskolor i Sigtuna kommun, vilka har fritidshem anslutna till skolan. Av planerna mot kränkande behandling framgår vilken skolenhet som avses men inte alltid vilken verksamhet inom skolenheten som avses. Det urval av planer mot kränkande behandling som Skolinspektionen tagit del av innehåller ingen riktad kartläggning av fritidshemmens verksamhet. Att ha en plan mot kränkande behandling som är gemensam för flera verksamheter

8 Beslut 8(14) är möjligt. Det måste då framgå av planen vilka åtgärder som avser vilken av verksamheterna. Enligt Skolinspektionens bedömning framgår det inte av skolomas planer mot kränkande behandling, vilka av de redovisade åtgärdema som avser skolan och vilka som avser fritidshemmet. Sammanfattningsvis visar utredriingen att det finns brister i Sigtuna kommuns tillsyn av säkerheten och utemiljön vid vissa fritidshem. Utredningen visar även att det finns brister i huvudmannens arbete med planer mot kränkande behandling där fritidshemmen inte synliggörs. Verksamheten uppfyller därmed mte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs därför att åtgärda bristerna. Författning 5 kap. 3, 6 kap. 6 och 8 samt 14 kap. 9 skollagen Särskilt stöd Bedömning Sigtuna kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Särskilt stöd. Se till att om utredniiig visar att eleven har svårigheter i sin situation på fritidshemmet ska eleven ges särskilt stöd Motivering Av skollagen framgår att om det inom ramen för undervisningen eller genom resultat på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om utredriing visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Av personalintervjuer framkommer att fritidspersonalen, under lektionstid, ofta arbetar som resursperson för elever i behov av särskilt stöd. Enligt personalen får inte elever som har svårigheter i sin situation på fritidshemmet särskilt stöd under utbildningen vid fritidshemmet. Den fritidspersonal som tidigare varit resurs för elever i skolan arbetar i nästan uteslutande under eftermiddagen med hela fritidsgruppen. Rektorer bekräftar vid intervjuer att det på

9 B slyf 9 (14) de flesta fritidshem endast undantagsvis ges möjhgheter till särskilt stöd till de elever som är i behov av sådant stöd även under den tid då de är i fritidshemmet. Vid Skolinspektionens intervju med de ansvariga politikerna uppger de att det har startats en utredning i kommunen för att utreda hur arbetet med särskilt stöd ska organiseras och genomföras i framtiden. Av intervjun framkommer vidare att de ansvariga politikerna anser att elever i behov av särskilt stöd ska ges detta stöd även under deras vistelse på fritidshemmet. Skolinspektionens bedömning är att elever i behov av särskilt stöd inte får detta stöd under den del av skoldagen då de vistas på fritidshemmet. Sammanfattningsvis visar utredningen att det finns brister i Sigtuna kommmis arbete med att ge särskilt stöd på fritidshemmet i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. Verksamheten uppfyller därmed inte förfatmingarnas krav och huvudmannen föreläggs därför att åtgärda bristema. Författning 3 kap.8 skollagen Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen vid fritidshemmen Bedömning Sigtuna kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbudningen vid fritidshemmen. Se till att rektorerna tar ansvar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå som består i planering, uppföljnmg och utveckling av utbildningen. Se till att rektorerna tar ansvar för att kvalitetsarbetet på enhetsnivå är dokumenterat och att det finns rutiner för att redovisa konstaterade utvecklingsbehov till huvudmannen. Se till att huvudmannen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildriingen. Se till att huvudmannens systematiska kvahtetsarbete inriktas mot de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter. Se till att huvudmannens systematiska kvalitetsarbete dokumenteras.

10 : ^siui 10 (14) Motivering Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbuchungen. Sådan planering, uppföljning och utbildning ska genomföras även på förskoleoch skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbetet vid enheten genomförs. Det systematiska kvahtetsarbetet ska dokumenteras. Systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå Vid intervjuer med fritidspersonal och rektorer framkommer varierande svar gällande det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå. Eruigt fritidspersonal sker inte på alla fritidshem ett systematiskt kvahtetsarbete i form av planering, uppföljnmg och utveckling. På några fritidshem har man påbörjat ett arbete med så kallade pedagogiska planeringar som ska bli en del av kvalitetsarbetet. Det finns även fritidshem där personalen anger att det är terminsplaneringen som utgör kvalitetsarbetet. Rektorerna uppger vid intervju att ett kvahtetsarbete påbörjats i anknytning till kommunens gemensamma kompetensutbildriing under år Det påbörjade kvalitetsarbetet sker dock inte i samma omfattning på alla fritidshem, vilket enhgt fritidspersonalen försvårar samverkan med skolan. Skolinspektionen bedömer att rektorn inte alltid tar ansvar för att det på varje fritidshem bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete, vilket kan försvåra möjligheterna att utveckla utbildningen vid fritidshemmet. Systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå Av intervjuer med ansvariga politiker och tjänstemän vid barn- och ungdomsförvaltningen framkommer att Sigtuna kommun i september 2013 tagit fram ett utvecklingsprogram för fritidshemmen i september Av intervjuer och Skolinspektionens dokumentstudier frarnkommer att underlaget för utvecklingsprogrammet är hämtat från läroplanen Lgrll. Det kvalitetsarbete som Sigtuna kommun påbörjat bygger endast i vissa delar på utvecklingsområden som identifierats i fritidshemmens verksamhet. I kommunens Verksamhetsberättelse bokslut 2012 sker ingen uppföljning av fritidshemmet förutom vad gäller frågan om andelen högskoleutbildade personal på fritidshemmen. Att kommunen tar ansvar för att följa upp och utveckla utbildningen i fritidshemmen är särskilt viktigt mot bakgrund av att Skolinspektionens tiusyn visar att förutsättningarna att leva upp till skollagens krav varierar för kommunens fritidshem. Av Skolinspektionens utredning framgår att Sigtuna kommun på huvudmannanivå mte fullt ut bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete i enhghet med skollagen och andra föreskrifter.

11 Beslut 11 (14) Sammanfattningsvis visar utrediiingen att rektorn inte alltid tar ansvar för att det på varje fritidshem bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består av planering, uppföljning och utveckling av verksamheten. Kvalitetsarbetet ska dokumenteras och det ska finnas rutiner för att redovisa utvecklingsbehov till huvudmannen. Utredningen visar också att Sigtuna kommmi på kommunövergripande nivå inte fullt ut bedriver ett systematiskt kvahtetsarbete och dokumenterar arbetet och sätter upp mål som inriktas mot de mål som finns för utbildningen i fritidshemmen i enlighet med skollagen och andra föreskrifter. Verksamheten uppfyller därmed inte förfatmingarnas krav och huvudmannen föreläggs därför att åtgärda bristerna. Författning 4 kap. 4-7 skollagen, Lgr 11, 2.8 Rektorns ansvar Gruppsammansättningens lämplighet Bedömning Sigtuna kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedörnrungsornrådet Gruppsammansättningens lämplighet. Se till att huvudmannen och rektorerna anpassar elevgruppens sammansättning och storlek så att det pedagogiska uppdraget kan tillgodoses. Se till att huvudmannen och rektorerna följer upp och utvärderar gruppernas sammansättning och storlek. Motivering Enligt skollagen ska huvudmannen se till att elevgrupperna har en lämplig sammansäfmiing och storlek och att eleverna även i övrigt erbjuds en god miljö. Enligt Skolverkets allmänna råd Kvalitet i fritidshem (SKOLFS 2007:35) bör kommunen genomföra en dokumenterad konsekvensutredning innan beslut fattas som påverkar fritidshemmens personaltäthet, gruppstorlek och gruppsammansättning. Utreärungarna bör omfatta såväl ekonomiska som pedagogiska konsekvenser. Av intervjuer med personal och vårdnadshavare frarnkommer att gruppstorlekarna varierar vid fritidshemmen. Personalen vid vissa fritidshem uttrycker att elevgrupperna är stora och att det exempelvis kan vara svårt att hinna möta elever i behov av särskilt stöd. Personalen från några av fritidshemmen uttrycker också att det, vid vissa tillfällen är svårt att ha tillräcklig uppsikt över

12 BöSfiut 12(14) alla elever. Några personalrepresentanter uppger att det kan vara svårt för eleverna att dra sig undan för att få lugn och ro. Av intervjuer med vårdnadshavare framkommer att det är stor variation gällande fritidshemmens förutsättningar att genomföra uppdraget beroende på elevgruppemas storlek och sammansättning. Rektorer och representanter för huvudmannen uppger vid intervjuer att det vare sig på rektorsnivå eller på koitrmunnivå genomförs konsekvensanalyser av gruppemas storlek eller hänsynstaganden för att få lämpliga storlekar och sammansättningar i elevgrupperna. Av intervju med huvudman framgår att kommunen inte heller i tillräcklig omfattning genomför någon dokumenterad konsekvensufredning innan beslut fattas som påverkar fritidshemmens personaltäthet, i förhållande till gruppstorlek och gruppsainmansätming. Skolinspektionens utredning visar att det saknas rutiner för att på en kommunövergripande nivå genomföra en konsekvensanalys av elevgruppemas storlek och sammansättning i varje fritidshem. Detta medför enligt Skolinspektionens bedömning att kommunen får svårigheter att avgöra lämpligheten och vilka effekter storlek och sammansättning av elevgrupperna medför för verksamheternas möjlighet att fullgöra det pedagogiska uppdraget. Skolinspektionen bedömer således att Sigtuna kommun inte säkerställer att elevgruppemas storlek och sammansättning är sådan att fritidshemmens pedagogiska uppdrag kan uppfyllas.

13 Beslut 13 (14) Sammanfattningsvis visar utredningen att det finns brister i Sigtuna kommuns anpassning för att ge elevgrupperna lämplig sammansättning och storlek och att eleverna även i övrigt erbjuds en god miljö. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att åtgärda bristen. Författning 14 kap. 9 skouagen På Skolinspektionens vägnar Maria CaryU Enlietschef Kerstin Haster Föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

14 Bfiflaga 1 14 (14) Ailmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos aua huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstiuf ället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedönrriingar i ett beslut. Redovisningen görs i form av awikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbnchring kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tilhätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristema. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion.