Beslut för förskola. Skolinspektionen. i Bollnäs kommun. Beslut Dnr :4692. Bollnäs kommun in

Transkript

1 Beslut Bollnäs kommun in Beslut för förskola i Bollnäs kommun, Box 23069, Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

2 B as 1 IF 2(11) Tillsyn av förskolan i Bollnäs kommun genomför tillsyn i Bollnäs kommun under hösten Bollnäs kommun besöktes av den 21 och den 22 oktober Fakta om förskolan i Bollnäs kommun Det övergripande ansvaret för förskolans verksamhet i Bollnäs kommun har bam- och utbildningsnämnden med tillhörande förvaltning. I kommunen finns 16 kommunala förskoleenheter. Dessa leds av förskolechefer. Vid tidpunkten för tillsynen går 975 bam i den kommunala förskolan. Det finns även 69 barn i annan pedagogisk verksamhet och i snitt 29 barn och föräldrar per dag i den öppna förskolan. I kommunen finns även åtta fristående förskolor där 309 bam är inskrivna. Det finns även nattöppen förskola. Av den nationella statistiken för år 2013 framgår att andelen personal med pedagogisk högskoleexamen är 69 procent i Bollnäs kommun. Motsvarande siffra för riket är 53 procent. Helhetsbedömning Tillsynen av förskolorna i Bollnäs kommun visar att verksamheten i stora delar erbjuder en trygg omsorg och planerat pedagogiskt innehåll. Av utredningen framgår att förskolorna måste säkerställa att personalen i förskolorna medverkar till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla såväl det svenska språket som sitt modersmål. Det måste även skapas samarbetsformer mellan förskolor och förskoleklasser i kommunen för att bidra till att ge bamen kontinuitet och underlätta övergång från förskola till förskoleklass. Utredningen visar att förskolornas arbete inte är medvetet inriktat på att motverka traditionella könsmönster även om det pågår vissa diskussioner gällande personalens förhållningssätt ute i verksamheterna. Vid tillsynen framkommer även att personalen i förskolorna upplever en osäkerhet gällande definitionen av en kränkning vilket kan medföra att personalen inte alltid anmäler till förskolechefen när ett bam upplever anser sig blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten. Detta riskerar att resultera i att en utredning av den inträffade situationen inte sker och att rätt åtgärder inte sätts in för att motverka kränkande behandling.

3 g _. n g 3(11) Tillsynen visar att huvudmannen inte följer upp och utvärderar barngruppernas sammansättning och storlek. Detta riskerar att resultera i att inte tillräcklig hänsyn tas till barnens olika förutsättningar och behov eller att lämpliga insatser vidtas så att barnen på förskolorna tillgodoses en god miljö och det pedagogiska uppdraget kan fullföljas. s ingripande Föreläggande förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Bollnäs kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 27 februari 2015 redovisas för. Utveckling och lärande Bedömning Bollnäs kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet med utveckling och lärande. Ge alla barn i kommunens förskolor som har ett annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla såväl det svenska språket som sitt modersmål. Se till att det finns samarbetsformer mellan förskolor och förskoleklasser i kommunen för att bidra till att ge barnen kontinuitet och underlätta övergångar. Motivering Barn med annat modersmål Enligt skollagen ska förskolan medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Av läroplanen framkommer att förskolan ska sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommuriicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Av Skolverkets allmänna råd för förskolan (SKOLFS 2013:179) anges att både modersmålet och det svenska språket utvecklas bäst i förskolans dagliga aktiviteter tillsammans med andra barn och vuxna. Det är viktigt att de vuxna i barnens omgivning, på olika sätt uppmuntrar, stödjer och skapar möjligheter för barn med annat modersmål att använda både svenska och sitt modersmål. Vid intervju med personalen framkommer att det varierar i vilken utsträckning de olika förskolorna har erfarenhet av barn med annat modersmål och att de

4 Bos 11 it 4(11) därför har kommit olika långt med detta arbete. Det framkommer en del goda exempel på hur personalen arbetar för att möta dessa barns behov såsom att de använder sig av tecken, bildspel och material från Skolverket samt material de tagit fram själva. Det finns dock personal som uppger att det brister kunskapsmässigt i hur de ska arbeta för att på bästa sätt stödja barn med annat modersmål och att de efterlyser utbudrringsinsatser inom detta område. Vid intervju med förskolecheferna framkommer att det inte finns några centrala riktlinjer i kommunens för hur de ska möta barn med annat modersmål, att det finns personal som "känner sig frustrerad" och att personalen inte är trygga i arbetet med barn med annat modersmål men "att det finns en stor vilja". Förskolecheferna från de förskolor som har längre erfarenhet av barn med annat modersmål uppger dock att de skapat en del eget material samt att de har ett relativt brett utbud av material för att kunna arbeta med de flerspråkiga barnen. bedömer därmed att förskolorna inte i tillräcklig utsträckning medverkar till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Samarbetsformer mellan förskola och förskoleklass Enligt läroplanen ansvarar förskollärarna för att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. Utredningen visar att det finns brister i förskolornas samarbete med förskoleklass. Förskolecheferna uppger att överlämnandet mellan förskola och skola "har blivit sämre" och att det tidigare funnits gemensamma träffar samt en mer naturlig koppling mellan verksamheterna. Personalen på förskolan berättar att de försöker att arbeta med "den röda tråden" mellan förskola och skola men uppger att lärarna i grundskolan "inte orkar ta tag i det". Förskolecheferna uttalar vidare att lärarna i förskoleklassen inte verkar veta hur förskolan arbetar och att lärarna främst är intresserade av vad de enskilda barnen har gjort, inte vad de arbetar med på förskolan på en mer övergripande nivå. Vid intervju med personal framkommer att det finns exempel på förskolor som har överlämningsmöten med förskoleklassen. Vid dessa tillfällen diskuterar förskolans personal med personalen från skolan vad barnen har arbetat med i förskolan så att förskoleklassen kan utmana barnen vidare i deras utveckling och lärande. Av intervjuer framgår dock vidare att det inte finns några forum för samverkan för personalen från förskolan och förskoleklass. Dessutom uppger personalen att det saknas en formaliserad struktur för hur överlämning ska ske mellan verksamheterna. De berättar att de behöver mer information om

5 5(11) målen för de olika ämnena i skolan och att de pratar för lite om överlämnande av barnens lärande. Personalen uppger att skolan inte vet hur förskolan arbetar och att det känns som "att de har sitt och vi har vårt" och att skolan "ser till intressen men inte kunskaper". bedömer att det saknas samarbetsformer mellan förskolor och förskoleklasser i kommunen vilket försvårar övergången till förskoleklass. Sammanfattningsvis visar s utredning att det finns brister inom området utveckling och lärande. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Bollnäs kommun föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning 8 kap. 10 skollagen, Lpfö 98, 2.2 Utveckling och lärande, 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Grundläggande värden och inflytande Bedömning Bollnäs kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet med grundläggande värden och inflytande. Se till att förskolomas arbete är medvetet inriktat på att motverka traditionella könsmönster. Motivering Av läroplanen framgår att förskolorna ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. I Skolverkets allmänna råd för förskolan (SKOLFS 2013:179) anges att en del i värdegrundsarbetet handlar om att motverka traditionella könsmönster och om att alla barn ska ha lika stort inflytande i verksamheten oavsett kön. Barns upplevelser av vad det innebär att vara pojke eller flicka formas i samspelet mellan de vuxna och varandra. Det är därför viktigt att personalen analyserar, reflekterar och kritiskt granskar sina egna värderingar, föreställningar och förhållningssätt. Förskolecheferna uppger att personalen har deltagit i projekt för att motverka traditionella könsmönster tidigare men att de "har tappat mycket av detta arbete" och att det varierar hur långt personalen kommit i arbetet med att motverka traditionella könsmönster.

6 BssEift 6(11) Vid intervju med personalen framkommer att de försöker "stärka barnen där de är", att de diskuterar förhållningsätt gentemot barnen och att alla barn ska ha samma fömtsättningar. Det framkommer dock att det inte sker något gemensamt arbete på enhetsnivå på förskolorna för att motverka traditionella könsmönster, att det var fler initierade diskussioner från förskolecheferna på området tidigare och att det var flera år sedan det sattes in utbildningsinsatser gällande detta. Föräldrar uppger att de inte vet hur personalen arbetar för att motverka traditionella könsmönster men att de upplever att personalen arbetar för att inte förstärka traditionella könsmönster och att bamen får stöd i "att vara som de är". Sammanfattningsvis visar s utredning att förskolornas arbete inte är medvetet inriktat på att motverka traditionella könsmönster. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Bollnäs kommun föreläggs därför att avhjälpa bristen. Författning Lpfö 98 1 Förskolans värdegrund och uppdrag, Saklighet och allsidighet Trygghet och en god miljö Bedömning Bollnäs kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet med trygghet och en god miljö. Se till att personal som får kännedom om att ett barn anser sig blivit utsatt för kränkande behandling anmäler detta till förskolechefen. Se till att förskolomas planer mot kränkande behandling anger de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn samt en redogörelse för hur föregående års åtgärder har genomförts. Motivering Anmälan om kränkande behandling Enligt skollagen är förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn anser sig blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla detta till förskolechefen. Tillsynen visar att personalen i förskolan brister i att anmäla samtliga fall till förskolechefen när ett bam anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling.

7 Besl Q 1 7(11) Vid intervju med förskolecheferna framkommer att de tror att det finns en risk att inte alla krånkiiingar som sker på förskolan kommer till deras kännedom. De uppger att orsaken kan vara att personalen inte vet vad ett barn kan uppleva som en kränkning. Vidare framkoinmer att det är svårare för personalen att veta när de ska anmäla en kränkning som sker mellan vuxen och barn och att det är svårt att "dra gränsen för när barn kränker barn". Förskolecheferna framhåller att de ska bli kallade till nämnden för att berätta om hur de arbetar med att motverka kränkningar i verksamheten men att det inte skett ännu. Vid intervju med personalen framkommer att det endast i begränsad utsträckning sker diskussioner gällande vad barn på förskolan kan uppleva som en kränkning. Vidare uttalar personal att det finns rutiner för hur de ska anmäla krä^iiingar. Trots detta har de anmält kränkningar till förskolechefen endast vid enstaka tillfällen, då de uppger att det är "svårt att veta vad en kränkning är". vill framhålla att det är av vikt att personal som får kännedom om att ett barn anser sig blivit utsatt för kränkande behandling anmäler detta till förskolechefen så att rätt åtgärder kan vidtas för att tillförsäkra bamen på förskolan en trygg miljö. Plan mot kränkande behandling Enligt skollagen ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt över de åtgärder som avses påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. har tagit del av ett urval av planer mot kränkande behandling avseende förskolor i Bollnäs kommun. De åtgärder som återfinns i vissa av planerna är generella och bygger inte på en kartläggning av den enskilda förskolans specifika verksamhet. Det saknas också en redogörelse för hur föregående års planerade åtgärder har genomförts i flera av planerna. Sammanfattningsvis visar s utredning att det finns brister i rutinerna för att anmäla kränkande behandling av barn till förskolechefen samt i planerna mot kränkande behmdling. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Bollnäs kommun föreläggs att avhjälpa bristema. Författning 6 kap. 8 och 10 skollagen

8 Bleslllt 8 (11) Gruppsammansättningens lämplighet Bedömning Bollnäs kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet med gruppsammansättningens lämplighet. Se till att huvudmannen och förskolechefen följer upp, utvärderar och anpassar barngruppernas sammansättning så att omsorgen och det pedagogiska uppdraget kan tillgodoses. Motivering Enligt skollagen ska huvudmannen se till att barngrupperna har en lämplig, sammansättning och storlek och att barnen i övrigt erbjuds en god miljö. Av läroplanen framgår att lärandet ska baseras såväl på samspelet mellan vuxna och bam som på att bam lär av varandra. Bamgmppen ska ses som en viktig och aktiv del i utveckling och lärande. I Skolverkets allmänna råd för förskolan (SKOLFS 2013:179) anges att för att kunna fördela resurser i förhållande till de olika behoven är det viktigt att det förs en dialog mellan huvudmannen och förskolechefen om vad som är lämplig personaltäthet samt storlek och sammansättning utifrån de behov och fömtsättningar som råder på varje förskoleenhet. Vidare anges att vetenskap och beprövad erfarenhet har pekat på en rad faktorer som är viktiga att ta hänsyn till inför beslut om vilken storlek och sammansätming som är lämplig för en viss grupp. Sådana faktorer är bland annat personalens kompetens, personaltäthet, lokalemas utformiiing. Andra viktiga faktorer är barnens bakgrund men också deras ålder, kön och förutsättningar att tillgodogöra sig utbttdningen i förskolan. Förskolecheferna uppger i intervju att de främst diskuterar barngrupperna utifrån deras storlek och hur de ska får plats med barnen i de lokaler som finns att tillgå och att de försöker att lösa detta organisatoriskt. De berättar att de inte har lämnat in någon skriftligt analys till huvudmannen om barngruppernas storlek och sammansäthiing men att detta har skett tidigare. Förskolechefema uttalar även att de har en oro för barnens säkerhet i verksamheterna och framhåller "att i en mindre gmpp hade man kanske klarat det". De uppger vidare att det har anställs extra resurser på vissa av förskolorna för att öka säkerheten och att det är särskilt svårt vid mskolningar innan barngrupperna har stabiliserats. Förskolechefema uppger att det finns lokaler som är bristfälliga och att det är svårt att få plats med alla bam som vistas i verksamheten då lokalerna upplevs som för små.

9 g, g g, 9 (11) Personalen bekräftar att lokalerna inte är anpassade för antalet barn som vistas i verksamheterna. De uppger att på en del av förskolorna är lokalerna inte anpassade för att bedriva förskola vilket medför att det kan vara svårt att ha uppsikt över barnen. Vidare framkommer i intervju med personal att det finns personal som känner oro då det finns förskolor som saknar staket, vilket personalen uttrycker är en fara för barnens säkerhet. Personal uppger också att det finns barn som "behöver gå iväg och vara lite själva" men att det inte är möjligt då ytorna på vissa av förskolorna är så pass begränsade. Personalen berättar vidare att det är stora barngrupper, att de inte får resurser efter verksamheternas behov och att exempelvis barn med annat modersmål inte får det stöd de behöver. Vid intervju med personalen framkommer att det är olika huruvida personalen känner att de kan garantera barnens säkerhet och om de har uppsikt eller inte beroende på lokalernas utformning och placering samt den varierande personaltätheten under dagen. Personal uttalar att de känner sig mer begränsade än tidigare när det gäller att fullgöra det pedagogiska uppdraget, att vissa aktiviteter måste förläggas på förmiddagen vid en tidpunkt då de är fler i personalen och att de till exempel är svårt att åka på utflykt och samtidigt kunna ta ansvar för samtliga bam. Personalen på vissa förskolor uppger att de är beroende av praktikanter och annan outbildad personal för "att få verksamheten att gå ihop". Vidare uppger personalen att de upplever "att det är barnpengen som styr" och "att det görs konsekvensanalyser när det börjar bli omöjligt". De berättar att förskolechefema efterfrågar information om barngruppernas sammansättning men att de eftersöker mer diskussioner gällande detta. Vissa ur personalen uppger att huvudmannen efterfrågar analyser av barngmppernas storlek men att underlaget i dessa fall ska baseras utifrån barngruppemas sammansättning under vecka 44 och att barngrupperna ofta har en annan utformning än vanligt vid denna tidpunkt på grund av att det är färre bam i verksamheten. Vid intervju med föräldrar framkommer att vissa av barngrupperna på förskolorna är stora och att en del av föräldrarna upplever att de inte riktigt vet "vem som är ansvarig för bamen". Föräldrar uppger att lokalerna inte alltid är anpassade för det faktiska antalet bam som går på förskolorna och att det kan vara svårt för personalen att dela upp barngrupperna då lokalerna inte alltid ger möjlighet till detta. bedömer att huvudmannen måste se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen i övrigt erbjuds en god miljö. Sammanfattningsvis visar utredning att det finns brister i uppföljning och utvärdering av barngruppernas sammansättning och storlek.

10 Beslut 10 (11) Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Bollnäs kommun föreläggs att avhjälpa bristerna Författning 8 kap. 8 skollagen, Lpfö 98,1 Förskolans uppdrag På s vägnar Katarina Håkansson Beslutsfattare Johanna K alm Föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

11 BrsiOja 2 11 (11) Allmänt om tillsynen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbudningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger s granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas s bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av awikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbudning kommunen bedriver. I de fall jhmnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats under fliken Inspektion.