Beslut för förskoleklass och grundskola

Transkript

1 Skolinspektionen Beslut Lunds kommun Rektorn vid Östratornskolan F-6 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Östratornskolan F-6 i Lunds kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, Lund Telefon: , Fax:

2 2(9) Tillsyn i Östratornskolan F-6 Skolinspektionen genomför tillsyn i Lunds kommun under våren Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolenheter i kommunen. Östratornskolan F-6 besöktes av Skolinspektionen den 9 april Fakta om skolenheten Östratornskolan utgör tre skolenheter, Östratornskolan förskoleklass och årskurs 1-6 och Östratornskolan årskurs 7-9, samt Östratornskolan Lokalt Integrerad Grupp (LIG). Skolenheterna har en gemensam elevhälsa och en del av lärarna undervisar i både skolenheten Östratornskolan F-6 och Östratornskolan 7-9. Detta beslut avser skolenheten Östratornskolan F-6. På Östratornskolan F-6 finns läsåret 2013/2014 totalt 290 elever varav 41 elever går i förskoleklassen och 249 elever i grundskolan. Klasserna är åldershomogena. På Östratornskolan finns 4 fritidshem om totalt 113 elever. Hit går eleverna i årskurserna F-3. Från och med årskurs 4 går eleverna till fritidsklubben. Till Östratornskolan F-6 kommer elever i årskurs 4 från Munspelets skola och Flygelskolan i årskurs 6. Personalen är indelad i två arbetslag, båda arbetslagen är vertikala i sin uppbyggnad. Skolan har ett bibliotek med bibhotekarie. Elevhälsan omfattar skolsköterska, skolpsykolog, socionom och specialpeda gog- Skolans uppgifter för kunskapskrav för läsåret 2012/2013 som minst ska uppnås i årskurs 3 visar att 96 procent av eleverna når kunskapskraven i ämnet svenska, att 88 procent av eleverna i når kunskapskraven i ämnet matematik och att alla elever når kunskapskraven i de natur- och sarnhällsorienterade ämnena. I ämnet svenska som andraspråk når 50 procent av eleverna kunskapskraven. När det gäller eleverna i årskurs 6, når enligt Skolverkets statistik 95 procent av eleverna de kunskapskraven som minst ska nås i ämnet svenska, 83 procent i ämnet matematik och 89 procent i ämnet engelska. Skolans egna uppgifter för år 2013 visar att eleverna förbättrat sig avsevärt i dessa tre ämnen de senaste tre åren. Ar 2013 når 94 procent av eleverna kunskapskravet i det nationella ämnesprovet i ämnet engelska, 97 procent i ämnet matematik och 98 procent i ämnet svenska. I de övriga ämnena, undantaget ämnena idrott och hälsa, där andel elever som fått lägst betyget E ligger på 88 procent, och i de naturorienterande ämnena fysik, kemi och biologi, når 93 procent av eleverna kunskapskraven.

3 3(9) Betygspoängen i årskurs 6 ligger år 2013 på mellan 11,7 poäng upp till 15,3 poäng i olika ämnen. Störst skillnad finns i ämnet svenska där flickorna har 15,2 i betygspoäng och pojkar har 12,4 i betygspoäng. Helhetsbedömning Skolinspektionen bedömer att på Östratornskolan F-6 bedrivs en verksamhet som utgår från de nationella målen och är fokuserad på elevernas utveckling och lärande. Rektorn tar sitt ansvar för att tillsammans med lärarna utveckla den pedagogiska verksamheten. Lärarna samverkar med varandra i arbetet att nå utbildningsmålen och för att ge eleverna överblick och sammanhang. Betygssätuiing sker enligt nationella kriterier och lärarna arbetar med att få eleverna att förstå hur betyg sätts. Eleverna är nöjda med sin skola vad gäller trygghet och lärarnas skickhghet. Eleverna ges också reellt inflytande över undervisningen. Inget annat frarnkommer än att skolan ger de elever som lätt når kunskapskraven utmariingar och stimulans för att komma längre i sin kunskapsutveckling. Östratornskolan arbetar också aktivt med att förankra grundläggande normer och värden hos elever för att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. På Östratornskolan F-6 finns idag dock svag kännedom om hur kunskapsresultat på skolnivå ser ut i samtliga ämnen och hur de förändras över tid. Rektorn fattar vidare inte beslut om vilka elever som ska läsa ämnet svenska som andraspråk och alla elever på skolan erbjuds inte elevens val som en fördjupning och breddning av elevernas kunskaper i ett eller flera ämnen. Skolinspektionen pekar i denna tillsyn på ett antal områden som huvudmannen måste åtgärda för att förbättra elevernas måluppfyllelse. Mot denna bakgrund fattar Skolinspektionen följande beslut. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Lunds kommmi att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brist/brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 1 november 2014 redovisas för Skolinspektionen. Särskilt stöd Bedömning Lunds kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Särskilt stöd.

4 4(9) Eleverna ska få det särskilda stöd som utredriingen har visat att de behöver. Atgärdsprogram ska beslutas av rektorn och ange vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Motivering Av skollagen framgår att om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd ska han eller hon ges sådant stöd på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleverna ska nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Skollagen anger vidare att rektorn ska se hil att ett åtgärdsprogram utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd och att det av programmet ska framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Av de åtgärdsprogram som Skolinspektionen tagit del av framgår att åtgärderna inte är tydliga och att det inte blir klart vad det är skolan ska göra. Av intervjun med rektorn och lärarna framkommer att åtgärdsprogrammen är ett utvecklingsområde som man på skolan arbetar med och som man tar hjälp av specialpedagoger för att utveckla. Av intervjun med elevhälsan framgår att åtgärdsprogrammen är av skiftande kvalitet och att vissa lärare skriver åtgärdsprogrammen löpande under mötet med elevhälsan. För att åtgärdsprogrammen ska kunna fungera som ett redskap för att lärare och annan skolpersonal att stödja elever i behov av särskilt stöd behöver behoven vara uttryckta så att det framgår vad eleven behöver och hur det behovet ska tillgodoses. På Östratornskolan F-6 finns det elever som är i behov av särskilt stöd i ämnet idrott och hälsa. Det gäller framförallt de elever som på grund av bristande kunskaper i simning befaras inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Skolan har utarbetat en handlingsplan där de bland annat har flyttat simningen till årskurs 2. Trots denna insats finns elever i årskurs 6 som fortfarande inte når de kunskapskrav som minst ska uppnås när det gäller simkunnighet. Dessa elever erbjuds undervisning i sirnning under annan lektionstid än idrott och hälsa. Då detta är ett erbjudande och en frivilhg åtgärd som är beroende av föräldrarnas medgivande innebär det att en del elever inte ges denna stödundervisning. Det är av vikt att stödmidervisning ges på ett sätt som inte inverka på annan undervisning. Rektorn ska se till att det upprättas åtgärdsprogram och att det av åtgärdsprogrammen framkommer hur behoven ska tillgodoses och hm åtgärderna ska utvärderas. Rektorn ska se till att de elever som är i behov av särskilt stöd ges detta.

5 5(9) Författning 3 kap skollagen Lgr 11, 2.8 Rektorns ansvar Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning Lunds kornmun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen. Rektorn ska ansvara för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbuchiingen. Motivering Enhgt skollagen ansvarar rektorn för att utbndningen vid varje skolenhet systematiskt och kontinuerligt planeras, följas upp och utvecklas. Kvahtetsarbetet ska vidare genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. I läroplanen anges att rektorn ska ta ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. Östratornskolan F-6 saknar idag analyser av kunskapsresultaten på skolnivå samt analyser av vilka elevgrupper som inte når kunskapskraven. Utan att ha kännedom om hur elevernas kunskapsresultat på skolnivå ser ut i samtliga ämnen, och hur de förändras över tid, saknar rektor möjlighet att genomföra ett fullgott kvalitetsarbete som ger möjlighet att följa upp och utvärdera utbildningen. Rektorn ska se till att det vid skolan bedrivs ett systematiskt kvahtetsarbete i vilket uppnått kmiskapsresultat sammanställs och analyseras. I detta arbete ingår bland annat att elevernas kunskapsresultat ska följas upp och analyseras i alla de ämnen som de har undervisning i. Utifrån detta ska relevanta åtgärder vidtas för att öka elevernas måluppfyllelse. Även en systematisk uppföljning av målen i läroplanen för skolan ska utföras. Författning 4 kap. 4-5 skollagen Lgr 11, 2.8 Rektorns ansvar

6 6(9) Ledningsstruktur och organisering av utbildningen Bedömning Lunds kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Lecmmgsstruktur och organisering av utbildningen. Rektorn ska fatta de beslut som följer författningarna. Motivering Enhgt skollagen ska rektor besluta om sin enhets inre organisation och i övrigt fatta de beslut som framgår av författningarna. Enligt skol föror ohiingen ska undervisningen i svenska som andraspråk, om det behövs, anordnas för elever som har ett annat språk än svenska som modersmål, elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor från utlandet och för invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en eller båda vårdnadshavare. Det är rektorn som beslutar om undervisningen i svenska som andraspråk för en elev. 1 skolenheten finns enhgt lärare elever som är i behov av undervisning i svenska som andraspråk. Enligt utsaga från rektor, elevhälsoteam och lärare har rektor inte fattat beslut om att elever ska läsa ämnet svenska som andraspråk. Lärare i svenska som andraspråk undervisar elever i detta ämne men på skolan ses ämnet svenska som andraspråk inte som ett eget ämne utan har mer funktionen av stöd i ämnet svenska. Svenska som andraspråk är ett eget ämne, med en egen kursplan och ska inte ha funktionen av stödinsats för elever med svårigheter i ämnet svenska. Rektorn måste därför säkerställa att undervisningen i svenska som andraspråk anordnas för de elever som har rätt till det och att rektorn fattar beslut om det i varje enskilt fall. Rektor ska fatta beslut som följer författningarna och besluta om undervisningen i svenska som andraspråk ska anordnas för elever som har behov av det. Författning 2 kap skollagen 5 kap skohörordningen Omfattning och resurstillgång Bedömning Lunds kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Omfattning och resurstillgång. Eleverna ska erbjudas utbildning i den omfattning de har rätt till.

7 7(9) Motivering Av skollagen framgår att det i grundskolan ska finnas elevens val som ska innefatta en fördjupning och breddning av elevemas kunskaper i ett eller flera ämnen. På Östratornskolan F-6 ges inte alla elever undervisning i elevens val. Av intervjun med eleverna framgår att elevens val för elever i årskurserna 1-3 fungerar på så sätt att eleverna fyra gånger per läsår får välja olika ämnesaltemativ som de vill fördjupa sig i. Detta sker enligt det som skollagen föreskriver. Eleverna i årskurserna 4-5 däremot har på elevens val så kallade mållektioner och att de då väljer ett mål i den framåtsyftande delen av den individuella utvecklingsplanen som de ska arbeta med en gång i veckan. Målen väljs ut tillsarnmans med en vårdnadshavare på utvecklingssamtalet minst två gånger per läsår. Enhgt rektorn får eleverna välja fritt bland flera olika ämnen och på utvecklingssamtalen klargörs också om eleverna ska arbeta med, som skolenheten benämner det, förstärkning eller fördjupning. I intervjun med lärama i årskurs 4-5 frarnkommer att mållektioner finns till för att eleverna ska få tid att arbeta utifrån vad de behöver bh bättre på och eleverna uppger att de på mållektioner arbetar med de ämnen de har svårt för. Syftet med undervisningen i elevens val är som ovan angivits att eleven själv ska välja ett eller fler ämnen som han eller hon vill bredda och fördjupa sina kunskaper i. Detta val ska varken påverkas av föräldrar eller av det som framkommer vid utvecklingssamtalen. Det sätt på vilket skolan idag har organiserat elevens val för elever i årskurs 4-5 är inte förenligt med författningarnas krav eftersom eleverna vid dessa tiufällen mte erbjuds välja områden för breddning och fördjupning utan endast ges möjhghet att förstärka sina kunskaper i olika ämnen. Rektorn måste se till att samtliga elever ges möjhghet till undervisning i elevens val. Författning 10 kap. 4 skouagen

8 8(9) I ärendets slutliga handläggning har deltagit utredare Viveka Berglund. På Skolinspektionens vägnar Ebba Svartz Beslutsfattare/Undervisningsråd Verica Stojanovic Föredragande/Utredare Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

9 Skolinspektionen Bilaga (9) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommmien tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tiusynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationeua uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bhd av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskiimgstillfäuet mom de områden som ingår i tiusynen. Efter tiusynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av awikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbudnuig kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges autid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök euer andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vul se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion.