Beslut för förskoleklass och grundskola

Transkript

1 Skoiinspektionen Beslut Lunds kommun Rektorn vid Gunnesboskolan F-5 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Gunnesboskolan F-5 i Lunds kommun Skoiinspektionen, Postadress: Box 156, Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, Lund Telefon: , Fax:

2 2(7) Tillsyn i Gunnesboskolan F-5 Skoiinspektionen genomför tillsyn i Lunds kommun under våren Vid tillsynen besöker Skoiinspektionen samtliga skolenheter i kommunen. Gunnesboskolan F-5 besöktes av Skoiinspektionen den 9 maj Fakta om skolenheten Gunnesboskolan utgör två skolenheter, Gunnesboskolan förskoleklass (F) och årskurserna 1-5 och Gunnesboskolan årskurserna 6-9. Detta beslut avser skolenheten Gunnesboskolan F-5. På Gunnesboskolan F-5 finns läsåret 2013/2014 totalt 274 elever varav 51 elever går i förskoleklassen och 223 elever i grundskolan. Klasserna är åldershomogena. På Gunnesboskolan finns ert fritidshem med fem avdelningar om totalt 170 elever. Hit går eleverna i årskurserna F-3. Från och med årskurs 4 går eleverna till fritidsklubben Bostället, vilken ligger under Kultur- och Fritidsförvaltningens regi. Till Gunnesboskolan F-5 kommer även ett fåtal elever från andra kommuner som Kävlinge, Lomma och Malmö. Lärarna är organiserade i ett arbetslag i varje årskurs. Specialpedagogerna och lärarna i svenska som andraspråk bildar ett arbetslag medan personalen i fritidshemmet tillhör samma arbetslag som den årskurs där de arbetar. De har också ett eget forum där alla fritidspedagoger medverkar. Varje arbetslag leds av en arbetslagsledare. Skolan har ett skolbibliotek med bibliotekarie. Enligt uppgifter som skolan lämnat når 92 procent av eleverna i årskurs 3 kunskapskraven för ämnena matematik och svenska läsåret 2012/13 och 98 procent i de samhällsorienterade- och naturorienterande ämnena. Resultaten har de senaste tre åren legat på samma nivå i de samhällsorienterade- och naturorienterande ämnena. När det gäller eleverna i årskurs 5, når enhgt skolans statistik, 75 procent av eleverna kunskapskraven i ämnet svenska som andraspråk och 92 procent i ämnena svenska och engelska. I ämnena hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, matematik och slöjd samt i de naturorienterande ämnena når 97 procent av eleverna kunskapskraven. I övriga ämnen når samtliga elever kunskapskraven. Skolans uppgifter för år 2013 visar att eleverna förbättrat sig i deflesta ämnena de senaste två åren. Helhetsbedömning Gunnesboskolan F-5 behöver utveckla ett förbättrat samarbete mellan skolan och fritidshemmet, den så kallade fritidsklubben, för de äldre barnen. Rektorn behöver säkerställa att skolmiljön på Gunnesboskolan F-5 präglas av trygghet och studiero och att detta gäller för alla elever och på alla lektioner. Eleverna i

3 3(7) de äldre årskurserna måste erbjudas ett allsidigt urval av ämnen i elevens val där de dessutom kan fördjupa och bredda sina kunskaper i ett eller flera ämnen. Rektorn tar ansvar som pedagogisk ledare och verkar för att utbildningen utvecklas och har påbörjat förändringar av arbetsmetoder avseende flera områden bland annat när det gäller inkludering av stöd i klassrummet. Bland lärarna pågår en samverkan i att nå utbudningsmålen och att ge eleverna överblick och sammanhang samt ge eleverna ett reellt inflytande över undervisningen. Skoiinspektionen pekar i denna tillsyn på områden som huvudmannen behöver åtgärda för att förbättra elevernas måluppfyllelse. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skoiinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Lunds kornmun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 1 november 2014 redovisas för Skoiinspektionen. Undervisning och lärande Bedömning Lunds kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedörmringsområdet Undervisning och lärande. Samarbetsformer mellan skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Motivering Enhgt skollagen ska utbildningen inom skolväsendet främja alla elevers utveckling och lärande. Av läroplanen framgår att samarbetsformer mellan skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande och att samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Rektorn ska se till att samarbetsformer utvecklas mellan förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. På Gunnesboskolan fmns ett fritidshem med fem avdelningar om totalt 170 elever. Hit går eleverna i årskurserna F-3. Fritidspedagogerna på skolans fritidshem arbetar också i skolan. Skolan bedriver ett samarbete med fritidshemmet som berikar de yngre elevernas mångsidiga utveckling och lärande bland annat genom riktad läxläsning på fritidshemstid, genom att båda verksamheterna, fritidshemmet och skolan, arbetar med ett medvetet genusperspektiv

4 4(7) bland annat genom att personal på fritidshemmet arbetar i årskurserna 1-3 och känner till de olika kunskapskraven som eleverna har gått igenom. Från och med årskurs 4 går eleverna till fritidshemmet som Lunds kommun benämner fritidsklubben Bostället. Drygt en fjärdedel av barnen i årskurs 4 är inskrivna på fritidsklubben i dialog. Rektorn uppger att fritidsklubben samarbetar med fritidsgården som är öppen för ungdomar på kvällen men saknar i huvudsak samarbetsformer med grundskolan. Den kontakt skolan och fritidsklubben har är i samband med föräldramöten, inskolningar och vid vissa incidenter. I övrigt förekommer inget samarbete mellan fritidsklubb och skolans årskurser 4-6. Därmed samarbetar skolenheten inte med fritidsklubben på ett sådant sätt att det berikar de äldre elevernas mångsidiga utveckling och lärande. Rektorn ska se till att sam arbetsformer utvecklas mellan grundskola och fritidshem för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Författning 1 kap. 4 skollagen Lgr Övergång och samverkan Lgr Rektorns ansvar Trygghet och studiero Bedömning Lunds kornmun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedörmringsområdet Trygghet och studiero. Skolmiljön ska präglas av trygghet och studiero. Motivering Av skollagen framgår att utbudningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Enligt läroplanen framgår att skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. intervjuerna med eleverna visar att det på Gunnesboskolan, trots skolans värdegrundsarbete och ordningsregler upprättade med elever, inte råder studiero i flera klasser. Eleverna säger att de har vant sig vid att det är stökigt, att alla pratar rakt ut utan att räcka upp handen, att vissa elever sticker andra elever med pennor i ryggen och att en del elever uttrycker sig nedlåtande när någon annan elev svarar. Rektorn bekräftar den bild eleverna ger av situationen kring studieron. Eleverna och lärarna berättar också att när det på skolan sätts in vikarier tillfälligt och som inte ingår i skolans ordinarie personalgrupp, råder

5 5(7) ingen studiero alls på lektionerna. Rektorn och lärarna berättar att de liksom elevhälsan känner till att det blir stökigt när vikarier sätts in samt påpekar att oron också bryter ut när elever förflyttas mellan klasser. Det är framföraut i vissa årskurser samt på elevens val för de äldre barnen som studieron behöver förbättras framhåller rektor, lärare och elever. Rektor berättar att två klasser har fått omgrupperas under några veckor dels för att kunna skapa studiero och dels socialt för att det är färre flickor i en klass. Enligt eleverna har detta lett till att en av de två grupperna har bhvit lugnare. I ytterhgare en årskurs har också tillfälhga åtgärder vidtagits under terminen bland annat har fler lärare vistats inne i klassrummen, kartläggningar gjorts av socionomen samt har föräldrar involverats. Åtgärderna har lett till något lugnare studiemiljö. Omgruppering kommer också att ske kommande termin enhgt rektorn, i syfte att förbättra studieron. Det är angeläget att åtgärder sätts in för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero som främjar en social gemenskap och lust att lära. Skolmiljön ska präglas av trygghet och studiero. Författning 5 kap. 3 skollagen Lgr 11,1 Skolans värdegrund och uppdrag, God miljö för utveckling och lärande Erbjudande av utbildning och uppföljning av elevens närvaro Bedömning Lunds kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Erbjudande av utbildning och uppföljning av elevens närvaro. Alla elever ska ha lika tillgång till den utbildning som anordnas. Motivering Av skouagen framgår att huvudmannen ska ansvara för att utbucbvingen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen och att alla elever ska ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet. I grundskolan ska utöver skolans ämnen finnas elevens val som syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Av skohörordningen framkommer vidare att huvudmannen ska erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. På Gunnesboskolan F-5 erbjuds inte eleverna i årskurs 4 och 5 ett allsidigt urval av ämnen som elevens val i enlighet med skolförfattningarna. Av intervjuer

6 6(7) framkommer att elever på elevens val, som eleverna har en gång i veckan, bestämmer klassen gemensamt vilket ämne de ska fördjupa sig i. Detta leder till att elever upplever att de har begränsade valmöjligheter. Detta leder till att eleverna har ytterst begränsade möjhgheter till att bredda och fördjupa sig i olika ämnen. Eleverna uppger att det ofta blir aktiviteter som bakning vilket försvårar för enskilda eleverna att fördjupa eller bredda sina kunskaper i andra ämnen än hem- och konsumentkunskap. Samtliga elever ska ges möjlighet till undervisning i elevens val i enlighet med bestämmelserna i skohörfattningarna. Författning 1 kap. 8 skollagen 2 kap. 8 skollagen. 10 kap. 4 skollagen. 9 kap. 8 skolförordningen. I ärendets slutliga handläggning har utredare Josefin Roos Wallin deltagit. På Skolinspektionens vägnar Ebba Svartz Beslutsfattare/ Undervisningsråd Verica Stojanovie - Föredragande/ Utredare Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

7 Skoiinspektionen Bilaga (7) Allmänt om tillsynen Skoiinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbudningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbudning i en kommun är mriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tiusynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skoiinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under flera dagar. TiUsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandhng, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationeua uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tulsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället inom de områden som ingår i tiusynen. Efter tiusynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av avvikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedörmiingspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbuchiing kommunen bedriver. Urnan ett beslut fastställs ges autid huvudmännen möjhghet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skoiinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök euer andra kontakter bli aktueua då Skoiinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tiusynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion.