Beslut för förskoleklass och grundskola

Transkript

1 Beslut Skolinspektionen Lunds kommun Rektorn vid Killebäckskolan årskurs 7-9 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Killebäckskolan årskurs 7-9 i Lunds kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, Lund Telefon: , Fax:

2 2(8) Tillsyn i Killebäckskolan årskurs 7-9 Skolinspektionen genomför tillsyn i Lunds kommun under våren Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolenheter i kommunen. Killebäckskolan årskurs 7-9 besöktes av Skolinspektionen den 12 mars Fakta om skolenheten Killebäckskolan ligger i Södra Sandby, ett samhälle i Lunds kommun en dryg mil öster om staden Lund. Skolan består av två skolenheter; en för elever i årskurs 5-6 och en skolenhet för elever i årskurs 7-9. Detta beslut avser skolenheten som har utbildning för elever i årskurs 7-9. Sammanlagt är 265 elever inskrivna i skolenheten, någorlunda jämnt fördelade över de tre årskurserna. Lärarna är företrädesvis organiserade i årskursvisa arbetslag, men lärarna i de praktiskt-estetiska ämnena arbetar över flera årskurser, skolenheter och arbetslag. Elevhälsan, som består av skolpsykolog, skolsköterska, specialpedagoger, studie- och yrkesvägledare samt socionom, bildar ett eget arbetslag och arbetar över hela Killebäckskolan. Samtliga arbetslag finns representerade i skolenhetens ledningsgrupp som leds av rektorn. Enligt skolverket når eleverna år 2013 ett genomsnittligt meritvärde om 227 poäng, vilket är en förbättring mot föregående år. Det är pojkarnas resultat som förbättrats mellan år 2012 och 2013, medan flickornas försämrats något och skillnaden mellan flickors och pojkars resultat är, vid den senaste betygssättningen, liten. Samma källa visar att 89 procent av eleverna når godkända betyg i samtliga ämnen, likaså en förbättring mot år Skolverkets statistik visar vidare att eleverna överlag når högre betyg i de praktiskt-estetiska ämnena. Så gott som alla elever når behörighet till gymnasieskolans olika program, förutom avseende behörigheten till ekonomi-, humanistiska- och samhällsvetenskapsprogram till vilka knappt 7 procent av eleverna år 2013 inte når behörighet. Jämfört med år 2012 når en större andel elever behörighet till gymnasieskolans olika nationella program år Helhetsbedömning Tillsynen visar att Killebäckskolan årskurs 7-9 bedriver utbildning som till stor del lever upp till författningarnas krav. Skolenheten har, under rektorns ledning och genom ett systematiskt kvalitetsarbete, lyft områden som behöver utvecklas, exempelvis inom arbetet med särskilt stöd. Dessa områden har sedan, tillsammans med huvudmannens önskemål, omsatts i åtgärder som skolenheten arbetar med för att utveckla undervisningen mot de nationella målen.

3 3(8) Även om undervisningen i många avseenden håller god kvalitet finns det delar i den som inte lever upp till läroplanens krav. Skolenheten behöver utveckla undervisningen så att lärarna i högre grad samverkar och ger eleverna bättre möjligheter att arbeta ämnesövergripande. En utveckling som kan leda till att elevernas väg mot målen underlättas och även kan bidra till att elevernas inflytande över undervisningen stärks. Tillsynen visar exempelvis att elevernas inflytande över undervisningens innehåll är begränsad. Killebäckskolan har även kartlagt elevernas upplevda trygghet och trivsel. Kartläggning och tillsyn visar att det finns områden inom normer och värden som skolan behöver arbeta mer med och även utveckla åtgärder som är mer förebyggande. Ovanstående brister påpekades av Skolverket vid den regelbundna tillsynen år Det är därför angeläget att skolenheten skapar system för att säkerställa att eleverna får den utbildning i den skolmiljö som de har rätt till. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Lunds kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 1 oktober 2014 redovisas för Skolinspektionen. Undervisning och lärande Bedömning Lunds kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Undervisning och lärande. Lärarna ska samverka i arbetet med att nå utbildningsmålen. Motivering Enligt läroplanen ska alla som arbetar i skolan samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande och lärarna ska samverka med andra lärare i arbetet med att nå utbildningsmålen. För ett par år sedan ändrades skolenhetens organisation från att lärarna arbetat i ämnesorienterade arbetslag till att arbeta i årskursvisa arbetslag. Detta, menar lärarna, har gett dem en helhetsbild av elevernas studiesituation. I arbetslaget diskuteras undervisning och elevemas utveckling mot målen, men samverkan om hur undervisrungen kan struktureras ämnesövergripande sker sporadiskt. Lärama framför i intervju att de saknar tid för att systematiskt kunna samverka och bygga upp ämnesövergripande arbetsområden för eleverna. De kan däremot i efterhand se att de berört liknande områden och därigenom stödja

4 4(8) varandra i bedömningsarbetet I intervju med elever framkommer att de upplever undervisningen ämnesinriktad och att lärarna behöver samverka mer, detta såväl i reell undervisning som i bedömningsarbetet. Eleverna uttrycker en önskan om fler ämnesövergripande arbeten där fler lärare samverkar. Rektorn menar att lärarna i olika utsträckning anstränger sig för att skapa en helhet för eleverna, men ser även att samverkan på vissa områden behöver utvecklas. Även om viss samverkan sker mellan lärare, visar tillsynen att skolenheten måste utveckla denna del i uppdraget. Det finns en risk att eleverna inte bereds möjlighet att se helheter i kunskapsområden, samtidigt som samverkan kan leda till ökade möjligheter att arbeta med elevernas inflytande över undervisningen, se bedömningsområde nedan Grundläggande värden och inflytande. Rektorn ska därför se till att lärarna samverkar med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen. Författning Lgr 11,2 Övergripande mål och riktlinjer, Kunskaper, riktlinjer Grundläggande värden och inflytande Bedömning Lunds kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedörrmingsområdet Grundläggande värden och inflytande. Eleverna ska ha ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Motivering Enligt skollagen ska elever ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Enligt läroplanen ska undervisningen bedrivas i demokratiska arbetsformer och utveckla elevernas förmåga att ta ett personligt ansvar. Läraren ska, enligt läroplanen, svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad. Av dokument, enkäter och intervjuer med elever och lärare vid Killebäckskolan årskurs 7-9 framgår att elevemas möjhghet till inflytande över undervisningen varierar. Det finns, enligt eleverna, de lärare som bjuder in eleverna till inflytande över arbetsformer och arbetssätt medan vissa lärare styr undervisningen så tydligt att elevernas möjlighet till inflytande begränsas. Lärarna frarnför i intervju att de inte enats om hur elevemas inflytande ska utformas och att de antagligen förhåller sig olika till detta uppdrag i undervisningen. Såväl elever

5 5(8) som lärare menar att eleverna har litet, om ens något, inflytande över undervisningens innehåll. Rektorn instämmer i att elevernas inflytande över, framför allt, undervisningens innehåll behöver förbättras. Vidare menar rektorn att lärarna arbetar olika med elevenias inflytande, vilket kan leda till eleverna upplever deras möjhghet till inflytande begränsas. Även om tillsynen visar att det finns lärare på skolenheten som ger eleverna möjlighet att påverka arbetssätt och arbetsformer visar tillsynen att en del lärare inte ger eleverna denna möjlighet. Vidare visar tillsynen att elevernas möjlighet att ha inflytande över undervisningens innehåll är starkt begränsad. Som ett led i skolans demokratiska uppdrag är det väsentligt att elevernas inflytande utvecklas och därmed ger dem möjhghet att hantera ansvar. Rektorn ska därför se till att lärarna ger eleverna ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Författning 4 kap. 9 skollagen Lgr 111 Skolans värdegrund och uppdrag, Rättigheter och skyldigheter, 2.3 Övergripande mål och riktlinjer, Elevernas ansvar och inflytande Trygghet och studiero Bedömning Lunds kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Trygghet och studiero. Vid skolenheten ska åtgärder genomföras för att förebygga och förhindra att elever utsätts för kränkande behandling. Det ska firmas en plan mot kränkande behanclling som anger de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling långsiktigt och det aktuella året samt innehåller en redogörelse för hur föregående års åtgärder har genomförts. Motivering Enligt skollagen ska det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivas ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behanclling av barn och elever. Som ett led i detta ska det genomföras åtgärder för att förebygga och förhindra att elever utsätts för kränkande behandling. Vidare ska det för varje särskild verksamhet, varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas

6 6(8) eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. ICillebäckskolan har en gemensam plan mot kränkande behandling och stora delar av arbetet utifrån den sker över hela skolan. I intervjuer med lärare och elever på Killebäckskolan årskurs 7-9 framkommer att det förekommer att elever ibland använder ett dåligt språkbruk som övergår till kränkande uttalanden. Denna bild styrks av skolans plan mot kränkande behandling. I planen finns en kartläggning som bland annat visar att språkbruket inte blivit bättre. Kartläggningen visar vidare att det skiljer sig mellan årskurserna för skolan hur omfattande detta problem är. I Killebäckskolans plan mot kränkande behandling anges som åtgärd för att komma till rätta med detta problem att man ska vara generellt vaksam mot kränkande uttalanden. I intervjuer med lärare och elever framkommer att arbetet med hur skolenheten ska komma till rätta med det kränkande språkbruket varierar mellan lärarna. Såväl lärare som elever uppger att de åtgärder som vidtas mer har formen av tillsägelser och reaktioner på dåligt språkbruk, än förebyggande åtgärder för att förhindra art sådana uttalanden sker. Eleverna uttrycker att vissa lärare väljer att inte se saker, samtidigt som eleverna framför en önskan om att mer ingående bearbeta och diskutera dessa frågor inom ramen för imdervisningen. Rektorn håller med om att lärarna skulle kunna arbeta mer med frågor om värdegrund och att det skiljer sig i hur lärarna hanterar elevernas språkbruk. Rektorn för fram att många lärare tar sig tid och bemöter elevers uttalanden och hur sådana kan uppfattas. Killebäckskolans plan mot kränkande behandling omfattar två skolenheter som delar skolbyggnad. Lärarna arbetar i vissa fall på bägge enheter och eleverna rör sig också över skolenheterna. Det går dock inte att se respektive skolenliet i plan mot kränkande behandling. Kartläggningen visar på vissa skillnader mellan årskurserna, men de åtgärder som anges i planen avser båda skolenheterna samlat. Detta oavsett vilket behov respektive skolenhet har av dessa åtgärder utifrån gjord kartläggning. För att skolenhetens arbete för att förebygga och förhindra kränkande behandling ska vara målinriktat och få avsedd effekt krävs att arbetet utgår från den egna skolenhetens identifierade behov på området. Även om skolenheten har ett identifierat behov av att åtgärda förekomsten av kränkande uttalanden visar tillsynen att de åtgärder som vidtas i detta syfte mer har formen av reaktioner när kränkningar väl har skett. Något systematiskt förebyggande arbete för att bemöta identifierat behov sker däremot inte. Huvudmannen måste därför se till att det vid skolenheten genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att elever utsätts för kränkande behandling. Varje år ska en plan upprättas med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever på den egna sko-

7 7(8) lenheten. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Författning 6 kap. 6-8 skollagen I ärendets sluthga handläggning har utredare Viveka Berglund deltagit. På Skolinspektionens vägnar Ebba Svartz Beslutsfattare/ Undervisningsråd Andreas Leo Föredragande/ Utredare Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

8 Skolinspektionen Bilaga (8) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömnmgspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granslming inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av awikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömnmgspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbudning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjhghet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skolinspektionen fumiit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion.