Beslut för grundsärskola

Transkript

1 _ Skoiinspektionen Beslut Svenljunga kommun Rektorn vid grandsärskolan vid Mogaskoian Beslut för grundsärskola efter tillsyn i grundsärskolan vid Mogaskoian i Svenljunga kommun Skoiinspektionen, Postadress: Box 156, Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, Lund Telefon: , Fax:

2 2(9) Tillsyn i grundsärskolan vid Mogaskoian Skoiinspektionen genomför tillsyn i Svenljunga kommun under våren Vid tillsynen besöker Skoiinspektionen samtliga skolenheter i kommunen. Grundsärskolan vid Mogaskoian besöktes av Skoiinspektionen den 23 och 24 april Fakta om skolenheten Grundsärskolan i Svenljunga kommun är belägen i samhället Svenljunga och verksamheten finns i anslutning till Mogaskoian. Vid genomförandet av tillsynen finns det 13 elever i grundsärskolan varav sex med inriktningen träningsskola, och eleverna är delade i två grupper med blandade åldrar. Grundsärskolan leds av en rektor som också är chef för den centrala elevhälsan och verksamheten i Språkhuset i Svenljunga kommun. Rektorn konstaterar i verksamhetsredogörelsen att eleverna i grundsärskolans årskurser 7-9 når utbudivingsmålen och övriga elever når kunskapskraven för i stort sett samtliga ämnen. Helhetsbedömning Skoiinspektionen konstaterar efter genomförd tillsyn i grundsärskolan i Svenljunga kommun att personalen arbetar aktivt och kontinuerligt för att skapa en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Skolan behöver dock utveckla sina metoder så att eleverna stimuleras och ges den ledning de behöver i sitt lärande. En del i detta arbete är bristen på personalens förväntningar på eleverna vilket vid tillsynen avspeglar sig genom en del inslag i undervisningen där uppgifterna är väldigt tillrättalagda och lämnar lite utrymme för elevernas egna val och delaktighet. Skolan behöver också vidareutveckla sitt arbete så att elevernas individuella behov i högre grad tillgodoses för att inte begränsa eleverna i deras lärande och utveckling. Skolans rektor är medveten om att förändringsarbetet kring dessa områden behöver fortsätta och rektor har regelbundna samtal med personalen. Lärarbyten och lektioner ledda av assistenter i träningsskolan, medför att föräldrar till elever har svårt att se kontinuitet i elevernas lärande. Rektorn behöver som pedagogisk ledare ta ett större ansvar för arbetet i skolans dagliga verksamhet såväl när det gäller att tillse att eleverna får den undervisning de har rätt till, som att se till att lokalerna och de lärverktyg som eleverna behöver för att kunna tillgodogöra sig utbildningen uppfyller de krav som ställs i läroplanen.

3 Skoiinspektionen (9) Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skoiinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Svenljunga kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 29 september 2014 redovisas för Skoiinspektionen. Undervisning och lärande Svenljunga kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Undervisning och lärande. Se till att lärarna ger alla elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling, för att de utifrån egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Skollagen anger att utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. UtbUdningen ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Av läroplanen för grundsärskolan framgår att läraren ska stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan. Intervjuade föräldrar uppger att deras barn inte får den stimulans och den ledning som de behöver i sitt lärande och för sin personliga utveckling. Av intervjuerna med föräldrar framgår vidare att eleverna arbetar med samma material som de gjort på tidigare skola, trots att föräldrar har framfört till personal att de vill ha mer utmaningar och material som stimulerar eleverna i deras utveckling. Intervjuade föräldrar framför att det finns elever som skulle behöva mer utmanande material i engelska, men att dessa elever istället får hjälpa de elever som inte kommit lika långt i sin kunskapsutveckling. Föräldrar framför också i intervjuer att de är missnöjda med bristen på utbildad pedagogisk personal och menar att elever i allt för stor utsträckning lämnas med assistenter i undervisningen. Intervjuad personal uppger att de ständigt ger ele verna utmaningar och att det är väldigt individuellt beroende på var eleverna befinner sig i sin utveckling. Rektorn uppger i intervjun att personaltätheten är god, men flertalet saknar lärarutbildning vilket krävs för att, utifrån författningarnas krav, kunna stimulera och ge eleverna ledning i sin utveckling. Rektor menar vidare att det krävs

4 4(9) en pedagogisk insikt för att förstå vad det innebär att ge elever ledning och stimulans på ett sådant sätt som anges i författningarna och att rektor regelbundet för en diskussion kring detta med elevassistenterna. Rektor uppger att skolans uppdrag gällande att alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling, är ett utvecklingsområde för verksamheten i grundsärskolan. Mot bakgrund av ovanstående ska Svenljunga kommun och rektor säkerställa att lärarna ger alla elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. 1 kap. 4 skollagen 3 kap. 3 skollagen Läroplan för grundsärskolan Kunskaper Trygghet och studiero Svenljunga kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Trygghet och studiero. Se till att det finns en plan mot kränkande behandling som anger de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Av skollagen framgår att det varje år ska upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Den plan mot kränkande behandling som Skoiinspektionen tagit del av innehåller beskrivningar av vilka åtgärder och insatser som ska genomföras i det förebyggande och främjande arbetet. I planen finns angivet generella insatser som saknar koppling till en kartläggning av verksamhetens behov. Mot bakgrund av ovanstående ska skolan se till att det finns en plan mot kränkande behandling som anger de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever utifrån en kartläggning av verksamhetens behov. 6 kap. 8 skollagen

5 5(9) Särskilt stöd Svenljunga kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Särskilt stöd. Rektor ska se till att, när det befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, behovet skyndsamt utreds och att beslut om åtgärdsprogram fattas. Skollagen anger att rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds och samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Vidare anges i skollagen att ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram upprättas. Om en utredning visar att eleven inte behöver särskilt stöd ska beslut fattas om att åtgärdsprogram inte ska utarbetas istället. Ett sådant beslut ska förses med en överklagandehänvisning. Intervjuad personal uppger att det inte finns några rutiner för arbetet med särskilt stöd. När personalen upptäcker en elev i behov av särskilt stöd försöker man lösa det i arbetslaget och att åtgärderna sker i klassrummet. Nästa steg är kontakt med rektor och elevhälsan, men intervjuad personal uppger att de sällan har kontakt med elevhälsan. Intervjuade lärare uppger också att det vid tiden för tillsynen inte finns några upprättade åtgärdsprogram. Intervjuade föräldrar uppger att det brister i skolans arbete med att utreda elevernas eventuella stödbehov. Rektor uppger i intervjun att grundsärskolan har få elever som ges särskilt stöd utöver mottagandet i särskolan och rektor menar att stödet ska lösas inom klassens ram. I intervjun med rektor framkommer att när det görs en utredning är inte alltid elevhälsan involverad, då eleverna har mycket kontakt med instanser på sjukhuset, såsom habiliteringen. I intervjun med rektor och i intervjun med föräldrar framkommer att det finns exempel där lärare gjort bedömningen att elev inte når kunskapskraven i grundsärskolan och att rektor fattat beslut om placering i träningsskolan. Intervjuade föräldrar uppger att det inte skett någon utredning inför detta beslut och det framkommer vidare i intervjuer med föräldrar att de efterfrågat åtgärdsprogram för sina barn. Intervjuade föräldrar menar att det både finns behov av utredning och upprättande av åtgärdsprogram utifrån de behov eleverna har. Föräldrarna uppger också att de har barn som inte fått betyg i alla ämnen, men inte fått någon information kring att deras barn skulle vara i behov av särskilt stöd i de ämnen där eleverna saknar betyg.

6 6(9) Mot bakgrund av ovanstående ska rektorn se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds och samråd ska ske med elevhälsan om det inte är uppenbart obehövligt. Rektorn ska också se till att åtgärdsprogram utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd och att beslut om att åtgärdsprogram inte ska utarbetas fattas i de fall utredningen visar att eleven inte är i behov av särskilt stöd. 3 kap. 8-9 skollagen Erbjudande av utbildning och uppföljning av elevens närvaro Svenljunga kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Erbjudande av utbildning och uppföljning av elevens närvaro. Se till att elevhälsan arbetar förebyggande. Skollagen anger att det ska finnas elevhälsa för eleverna och enligt skollagen ska elevhälsan arbeta förebyggande. I Svenljunga kommun finns ett centralt inrättat elevhälsoteam med samtliga kompetenser som skollagen föreskriver. Av den verksamhetsredogörelse som Skoiinspektionen tagit del av framgår att elevhälsans personal finns med i processen för mottagandet i grundsärskolan och att de sedan finnas tillgängliga vid behov. Det anges dock inte i verksamhetsredogörelsen hur elevhälsan arbetar förebyggande. I intervjun med personal framkommer att de sällan har kontakt med elevhälsoteamet och att det inte finns någon kontinuitet i att arbeta tillsammans. En representant från det centrala elevhälsotemat uppger i intervju att möte med personalen i grundsärskolan sker när det händer något särskilt och elevhälsan kallas till möte då det uppstår särskilda situationer. Vidare framkommer i intervjun med representant för elevhälsan att kontakten med eleverna är sporadisk och att det utöver basprogrammets innehåll i princip inte sker något förebyggande arbete. Rektorn uppger i intervjun att det är viktigt med ett korrekt underlag inför mottagandet i grundsärskolan och menar att det är en del av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet, i övrigt är det rektor som tar kontakt med den profession som behövs vid eventuella behov. Rektorn måste mot bakgrund av ovanstående säkerställa att elevhälsan arbetar förebyggande i grundsärskolans verksamhet.

7 7(9) 2 kap. 25 skollagen Omfattning och resurstillgång Svenljunga kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Omfattning och resurstillgång. Se till att undervisningen bedrivs i ändamålsenliga lokaler. Se till att eleverna har tillgång till utrustning, böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning och för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. Skollagen anger att det för utbildningen ska finnas de lokaler och den utrustning som behövs för att syftet med utbudningen ska kunna uppfyllas samt att eleverna ska ha tillgång till de lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Av grundsärskolans läroplan för elever med inriktning iräningsskola framgår att undervisningen inom ämnesområdet motorik ska syfta till att eleverna utvecklar allsidiga rörelseförmågor och intresse för att vara fysiskt aktiva. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar en god kroppsuppfattning och tilltro till sin egen fysiska förmåga att påverka sin omgivning. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att prova många olika slags rörelseaktiviteter. I intervjuer med personal framkommer att det finns brister i skolans lokalmässiga och materiella förutsättningar för att eleverna ska få undervisning utifrån syftet som anges i grundsärskolans läroplan. Intervjuad personal uppger att det saknas många tekniska hjälpmedel och det framkommer vidare i intervjuer med personal och föräldrar att skolan har begränsade möjligheter till digitala lärverktyg som eleverna behöver för att kunna tillgodogöra sig undervisningen. Avsaknad av ändamålsenliga undervisningslokaler samt brist på material anpassat efter elevernas behov kompenseras till vissa delar av att personal konstruerar eget material. Intervjuade föräldrar upplever att det saknas lärverktyg och att lokalutrymmet är begränsat för att eleverna ska ges möjlighet att utvecklas i sitt lärande. Vidare framför intervjuade föräldrar att det i barnens tidigare grundsärskola fanns tillgång till den utmstning och de lärverktyg som krävdes för elevernas möjligheter att arbeta med innehållet i både kursplanerna och ämnesområdena. Föräldrarna menar att det är stor skillnad till det sämre i den skola eleverna idag tillhör. Rektor uppger i intervjun att grundsärskolans

8 8(9) lokaler inte är anpassade efter ett skiftande elevantal och att utrustningen är under uppbyggnad. Mot bakgrund av ovanstående behöver skolan se till att det finns lokaler och utrustning så att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. Skolan behöver också se till att eleverna har tillgång till de lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. 2 kap. 35 skollagen 11 kap. 13 skollagen I ärendets slutliga handläggning har utredarna Annika Welinder och Maria Nyman deltagit. På Skolinspektionens vägnar Lotta Kårlind Enhetschef Cecilia Rösténius Föredragande/ Undervisningsråd Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

9 Skoiinspektionen Bilaga (9) Allmänt om tillsynen Skoiinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbudningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skoiinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömiiingspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av awikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedörruriingspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skoiinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skoiinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion.