Beslut för förskola. efter tillsyn av förskoleverksamheten och annan pedagogisk omsorg i Falu kommun

Transkript

1 Falu kommun Verksamhetschef förskolan vid Falu kommun Beslut för förskola efter tillsyn av förskoleverksamheten och annan pedagogisk omsorg i Falu kommun Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

2 1 (10) Tillsyn av Falu kommun Skolinspektionen genomför tillsyn i Falu kommun under perioden oktober 2011 till februari Tillsynen av förskolan och annan pedagogisk omsorg genomfördes den januari Skolinspektionens tillsyn av förskoleverksamheten i Falu kommun genomförs på en övergripande nivå med dokumentstudier och intervjuer med alla förskolechefer, representanter från personalen och vårdnadshavare från samtliga förskolor samt ansvariga tjänstemän på förvaltningen. Besök i de olika verksamheterna har inte ingått i tillsynen. Helhetsbedömning På huvudmannanivå ses brister när det gäller att systematiskt följa upp förskoleverksamheten och annan pedagogisk omsorg. Ingen redovisning av måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen har efterfrågats av huvudmannen de senaste åren. Därmed saknas underlag för att vidta sakligt grundade utvecklingsåtgärder utifrån barnens och vårdnadshavarnas behov och rättigheter. Huvudmannen behöver därför utveckla ett systematiskt kvalitetsarbete så att planering, uppföljning och utvärdering ligger till grund för utveckling av utbildningen mot ökad måluppfyllelse. Denna brist på systematiskt kvalitetsarbete ses överlag även på förskolenivå. De flesta förskolechefer tar inte sitt ansvar som chef och pedagogisk ledare genom att se till att det finns rutiner för hur verksamheten ska planeras, genomföras, följas upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen. Förskolorna i Falu kommun erbjuder inte en likvärdig kvalitet i arbetet med att bedriva omsorg, fostran och utbildning i en god miljö utifrån den reviderade läroplanen för förskolan. Det framkommer från många olika källor att det finns kvalitetsskillnader mellan kommunens förskolor. Vissa har goda förutsättningar, medan andra har problem i form av bland annat lokalernas och utemiljöns utformning, personaltäthet och utökade barngrupper. Det framkommer också att det är skillnader mellan de olika förskolorna när det gäller barn med annat modersmål än svenska, att få möjlighet att utveckla sitt modersmål. Förskolorna behöver därför förbättra arbetet så att alla barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att på förskolan utveckla såväl det svenska språket som sitt modersmål och sin kulturella identitet. Personalen i förskolan ser omsorg, fostran och lärande som självklara delar i den verksamhet som ska erbjudas, vilket bekräftas av hörda vårdnadshavare som har stort förtroende för personalens sätt att bedriva verksamheten.

3 2 (10) I kommunen finns även annan pedagogisk omsorg (dagbarnvårdare), vilkas verksamhet också är utformad efter förskolans läroplan med bland annat arbetsplaner och temaarbeten. Denna personalgrupp har ett väl organiserat samarbete under en egen chef. På förskolorna bedrivs ett aktivt värdegrundsarbete där fokus ligger på att alla barn ska bli sedda och behandlade med respekt. Förskolornas planer mot kränkande behandling behöver dock utvecklas så att de svarar upp mot kraven i skollagen. Skolverkets utbildningsinspektion år 2005 riktade kritik mot modersmålsstödet i förskoleverksamheten. Denna kritik kvarstår. Beslut Föreläggande De beskrivna bristerna som Skolinspektionen konstaterat vid tillsynen av Falu kommun i Falu kommun måste åtgärdas för att huvudmannen ska uppfylla författningarnas krav och eleverna därmed ska få den utbildning de har rätt till. En utförligare redogörelse av konstaterade brister finns nedan under rubriken Skäl för beslut. Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Falu kommun att senast den 17 augusti avhjälpa påtalade brister genom att vidta nedanstående åtgärder. De vidtagna åtgärderna ska samma dag skriftligen redovisas till Skolinspektionen. Utveckling och lärande Kommunen tar inte hänsyn till barnens olika förutsättningar samt behov och ser inte till att kvaliteten är likvärdig i kommunens förskolor. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med utveckling och lärande. I detta ingår att: Förskolorna arbetar för att barn med annat modersmål än svenska ska utveckla sitt modersmål, det svenska språket och sin kulturella identitet (1 kap. 9, 8 kap. 10 skollagen, Lpfö 98 reviderad Utveckling och lärande).

4 3 (10) Trygghet och en god miljö Det saknas aktuella planer mot kränkande behandling. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med trygghet och en god miljö. I detta ingår att: Utarbeta aktuella planer mot kränkande behandling som uppfyller författningarnas krav (6 kap. 8 skollagen). Kommunens styrning och ledning Huvudmannen planerar inte, följer inte upp, utvärderar och utvecklar inte kontinuerligt verksamheten. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med kommunens styrning och ledning. I detta ingår att: Huvudmannen ansvarar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete och planerar, följer upp, utvärderar och utvecklar kontinuerligt verksamheten (4 kap. 3 skollagen). Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Alla förskolechefer tar inte ansvar för verksamhetens måluppfyllelse och att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete vid förskolorna samt omsätter inte resultaten i åtgärder för att uppfylla de nationella målen. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen. I detta ingår att: Samtliga förskolechefer tar ansvar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Förskolecheferna tar ansvar för att kvalitetsarbetet är dokumenterat och att det finns rutiner för att redovisa konstaterade utvecklingsbehov till huvudmannen (4 kap. 4-6 skollagen, Lpfö 98 reviderad Förskolechefens ansvar). Gruppsammansättningens lämplighet Barngrupperna har inte anpassats till behoven i olika förskolor så att barnen överallt erbjuds en god miljö där förskolan uppfyller kraven på att tillgodose behovet av omsorg samt en god pedagogisk verksamhet. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med gruppsammansättningens lämplighet.

5 4 (10) I detta ingår att: Vid gruppsammansättning ska hänsyn tas till barnens ålder, barn i behov av särskilt stöd, barns olika förutsättningar och behov, barnens närvarotider, lokalernas beskaffenhet, personaltäthet och kompetens samt barnens rätt till en god miljö (1 kap. 4 andra stycket, 10, 8 kap. 8 skollagen). Skäl för beslut Måluppfyllelse: Enligt skollagen är utbildningens syfte för förskolan att stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Falu kommun har inte presenterat några dokumenterade jämförande bedömningar och analyser av måluppfyllelsen på övergripande kommunnivå. I de intervjuer som Skolinspektionen genomfört med förskolechefer, personal och vårdnadshavare framträder emellertid en bild av en verksamhet som huvudsakligen fungerar väl. Förskolorna präglas av en pedagogisk verksamhet där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet men där det finns skillnader mellan förskolorna att kunna förverkliga förskolans mål att sträva mot. Arbetet med det förstärkta uppdraget inom språk och kommunikation, matematik och naturkunskap genomförs på ett tillfredsställande sätt. Däremot behöver många förskolor utveckla arbetet inom lärandeområdena naturvetenskap och teknik. De flesta förskolor behöver även utveckla arbetet med barn med annat modersmål än svenska så att de barn som har behov av att utveckla sitt modersmål, det svenska språket och sin kulturella identitet får möjlighet att göra detta. Vid intervjuer beskriver förskolechefer och personal det dagliga värdegrundsarbetet, till exempel förhållningssätt och turtagning vid samlingar och lekar, där fokus ligger på att alla barn ska bli sedda, behandlas med respekt och inte utsättas för kränkande behandling eller andra former av kränkningar. Detta bekräftas av vårdnadshavare som uttrycker att de känner sig trygga när deras barn är i förskolan. Varje förskola har en plan mot kränkande behandling men planerna behöver utvecklas så att de svarar fullt ut mot gällande författningskrav.

6 5 (10) Föreläggande: Utveckling och lärande Bedömning: Kommunen tar inte hänsyn till barnens olika förutsättningar samt behov och ser inte till att kvaliteten är likvärdig i kommunens förskolor Motivering: Skollagen anger att utbildningen inom förskolan ska vara likvärdig oavsett var i landet den anordnas. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Enligt skollagen ska förskolan medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla det svenska språket och sitt modersmål. Av läroplanen framgår att förskolan ska sträva efter att varje barn som har annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet. I ett antal förskolor i Falu kommun finns barn med annat modersmål än svenska, men det varierar i vilken mån de får möjligheter att utveckla sin förmåga att kommunicera på sitt modersmål eller utveckla sin kulturella identitet. Många i personalgruppen uppger i intervjuerna att de själva saknar kunskaper om hur de ska arbeta inom detta område. Enligt personal och förskolechefer finns kunskap och erfarenhet på vissa förskolor som har många barn med annat modersmål än svenska, men det finns ingen övergripande plan hur man kan ta till vara och sprida dessa kunskaper och erfarenheter. Sammanfattningsvis visar utredningen att kommunens förskolor inte har likvärdiga möjligheter att bedriva utbildning och att inte alla barn ges det stöd och den stimulans de behöver för att utveckla både det svenska språket, sitt modersmål och sin kulturella identitet. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning: 1 kap. 9, 8 kap. 10 skollagen, Lpfö 98 reviderad Utveckling och lärande Trygghet och en god miljö Bedömning: Det saknas aktuella planer mot kränkande behandling

7 6 (10) Motivering: I skollagen anges att huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska även innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande årsplanen. Av dokumentstudier och i intervjuer framkommer att samtliga förskolor samt verksamheten annan pedagogisk omsorg har likabehandlingsplaner, vilka även omfattar planen mot kränkande behandling. Vid intervjuerna framkommer att de flesta av dessa planer inte har reviderats de senaste åren och är inte levande dokument. I de planer som Skolinspektionen har tagit del av finns oftast diskrimineringsgrunderna beskrivna liksom olika målgrupper som planerna innefattar. Planerna innehåller även en översikt över åtgärder för att förebygga kränkande behandling samt rutiner för hur förskolan ska arbeta om kränkningar inträffar. Några förskolechefer kompletterade vid intervjuerna sina senaste omarbetade planer men inte heller dessa uppfyller författningarnas krav. Det saknas en redogörelse för vilka åtgärder som avses påbörjas eller genomföras under det kommande året. Likaså saknas redogörelse för hur föregående års åtgärder har genomförts. Verksamhetsansvarig och förskolechefer uppger att det har påbörjats ett arbete under januari 2012 med utbildningsinsatser för värdegrundsarbetet och utarbetande av nya planer. Sammanfattningsvis visar utredningen att förskolornas planer mot kränkande behandling innehåller brister. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Falu kommun föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning: 6 kap. 8 skollagen. Kommunens styrning och ledning Bedömning: Huvudmannen planerar inte, följer inte upp, utvärderar och utvecklar inte kontinuerligt verksamheten. Motivering: Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla verksamheten.

8 7 (10) Inriktningen på ett sådant systematiskt kvalitetsarbete ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och läroplanen för förskolan uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska enligt skollagen dokumenteras. Falu kommun fick i tillsynen 2005 som ett förbättringsområde att utveckla förskoleverksamhetens kvalitetsarbete. Skolinspektionen har erhållit den senaste upprättade kvalitetsredovisning för år I intervju med verksamhetschef, förskolechefer och personal framkommer att kommunen i dagsläget inte har någon dokumenterad jämförande uppföljning och utvärdering av förskolornas måluppfyllelse. Ett nytt digitalt system för dokumentation av verksamhetsutvecklingen håller på att implementeras för hela skolområdet. Förskolorna har påbörjat detta arbete under hösten Tillsynen visar att förskoleverksamheten inte systematiskt följs upp, utvärderas och utvecklas på huvudmannanivå. Sammanfattningsvis framgår av utredningen att det på övergripande kommunnivå saknas ett systematiskt och dokumenterat kvalitetsarbete när det gäller förskoleverksamheten. Rutiner för vad, hur och när olika nationella mål ska följs upp och utvärderas saknas. Därmed saknas underlag för att vidta nödvändiga åtgärder för utveckling av verksamheten. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Falu kommun föreläggs att åtgärda bristerna. Författning: 4 kap. 3 skollagen Bedömningsområde: Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning: Alla förskolechefer tar inte ansvar för verksamhetens måluppfyllelse och att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete vid förskolorna samt omsätter inte resultaten i åtgärder för att uppfylla de nationella målen. Motivering: I skollagen och läroplanen anges förskolechefens ansvar för planering, uppföljning och utveckling av utbildningen i förhållande till de nationella målen i läroplan och skollag. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. I intervjuer med förskolechefer och personal framkommer att den senaste kvalitetsredovisningen utarbetades 2009 och därefter har kommunen inte efterfrågat underlag från förskolorna som visar i vilken mån verksamheten bedrivs utifrån de nationella målen för utbildningen. Systematisk och dokumenterad uppfölj-

9 8 (10) ning av resultaten vid förskolorna saknas i många förskolor i Falun. Det finns dock förskolor som har ett systematiskt kvalitetsarbete. Även verksamheten med annan pedagogisk omsorg har utarbetat former för utvärderingar och analyser, men resultaten har aldrig bedömts eller kommenterats från kommunhåll. Verksamhetschefen berättar vid intervjun att ett av utvecklingsområdena för kommande år handlar om systematiskt kvalitetsarbete. Ett gemensamt system för hela utbildningsförvaltningen håller på att skapas utifrån ett nytt digitalt verktyg och där ligger förskolorna i framkant. Enligt förskolecheferna har dock implementeringsarbetet kommit olika långt. Personalen är positiv till att det blir en gemensam struktur för hela kommunen men uttrycker att det måste ges förutsättningar på alla nivåer för implementering och utbildning av systemet. Sammanfattningsvis visar utredningen att samtliga förskolechefer inte tar sitt ansvar som chef och pedagogisk ledare när det gäller att bedriva ett dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete på förskolorna och där resultaten inte omsätts i åtgärder för att uppfylla de nationella målen. Därmed uppfylls inte författningarnas krav och Falu kommun föreläggs att åtgärda bristerna. Författning: 4 kap. 4-6 skollagen, Lpfö 98 reviderad Förskolechefens ansvar Gruppsammansättningens lämplighet Bedömning: Barngrupperna har inte anpassats till behoven i olika förskolor så att barnen överallt erbjuds en god miljö där förskolan uppfyller kraven på att tillgodose behovet av omsorg samt en god pedagogisk verksamhet. Motivering: Skollagen anger i 8 kap. 8 att huvudmannen ska se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö. I skollagens 1 kap. 10 anges att i all utbildning och annan verksamhet ska barnets bästa vara utgångspunkten. I intervjuer med förskolechefer, personal och vårdnadshavare från kommunens samtliga förskolor framkommer det att barngrupperna är stora och dessutom har ökat de senaste åren. Personaltätheten är enligt kommunens egen statistik 6,1 barn per anställd år 2011 (rikssnittet är 5,4). År 2008 var siffran 5,7 barn per anställd. Verksamhetschefen berättar att alla barn får plats inom fyra månader, vilket har skapat större barngrupper i vissa områden. På en del förskolor, enligt personal och vårdnadshavare, har det de senaste åren skett en förskjutning mot mera omsorg och svårigheter att förverkliga det

10 9 (10) pedagogiska uppdraget, till följd av det utökade antalet barn i grupperna. Verksamhetsansvarig medger att förutsättningarna varierar mellan avdelningar och förskolor och att det finns kvalitetsskillnader. Vissa förskolor har emellertid lyckats bra med att organisera grupperna så att de pedagogiska målen kan nås. Utredningen visar också att den yttre miljön varierar mellan förskolorna. Enligt personalen har ett antal förskolors förutsättningar försämrats på grund av lokalernas beskaffenhet då lokalerna inte är dimensionerade för det antal barn som vistas där idag. Bland annat dålig luft och ökad ljudnivå har blivit följden. Även utemiljöns utformning ger varierade förutsättningar. Verksamhetschefen uppger att under hösten har en kartläggning av ett antal förskolor skett för att analysera förskolornas kvalitetsskillnader. Sammanfattningsvis visar utredningen att förutsättningar som personaltäthet, lokaler och den yttre miljön varierar mellan förskolorna. Stora skillnader framkommer när det gäller hur väl barngrupperna anpassats till behoven. De kvalitetsskillnader som framkommer riskerar likvärdigheten när det gäller att garantera alla barn såväl omsorg som en god pedagogisk verksamhet. Därmed uppfylls inte författningarnas krav och Falu kommun föreläggs att åtgärda bristen. Författning: 1 kap. 4 andra stycket, 10, 8 kap. 8 skollagen Bakgrund Beskrivning av Falu kommun I Falu kommun finns 57 kommunala och sex enskilda förskolor. Det finns också en öppen förskola och cirka 10 procent av förskolebarnen är i annan pedagogisk omsorg. Totalt är 89,3 procent av samtliga barn i åldern 1-5 år inskrivna i förskolan. Förskoleverksamheten bedrivs i huvudsak på dagtid, men det finns även tillgång till förskola under kvällar, nätter och helger. Förskoleverksamheten leds av 18 förskolechefer sedan en omorganisation En förskolechef ansvarar för annan pedagogisk omsorg. Ett antal av förskolecheferna har sina förskolor geografiskt utspridda i kommunen och flera av dem har bara en avdelning. Förskolorna i tätorterna har oftast flera avdelningar. Av förskolans personal är det 54,8 procent som har pedagogisk högskoleutbildning (rikssnittet är 54 procent). Enligt Skolverkets statistik framgår att barnantalet per anställd har ökat från 5,7 år 2008 till 6,1 år 2010 (rikssnittet är 5,4). Enligt kommunens egen statistik för år 2011 är siffran 6,1 barn per anställd och antalet inskrivna barn per avdelning 18,60 (rikssnittet är 17). Kommunen har i sin kompetensutvecklingsplan för 2011 satsat på att ge samtliga barnskötare och dag-

11 10 (10) barnvårdare utbildning i Barns lärande och utveckling. Genom Förskollärarlyftet har förskollärares fortbildning med inriktning på barns språkliga och matematiska utveckling prioriterats. Kommunen genomför även en coachutbildning för förskolechefer. Samtliga förskolechefer har erbjudit sin personal kompetensutveckling inom olika områden, som till exempel På lika villkor (genus och jämställdhetsutbildning), Vägledande samtal och Reggio Emiliautbildning med tonvikt på barnsyn och inflytande. I ärendets slutliga handläggning har utredare Magdalena Molin deltagit. På Skolinspektionens vägnar Håkan Eilard Enhetschef Lena Rostock Utredare Bilagor: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

12 Skolinspektionen Bilaga 1 1 (2) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla kommuner för att granska skolväsendet. Tillsyn genomförs samtidigt i de fristående skolor som finns i kommunen. Vid tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande att nå de nationella målen och bedömer om huvudmännen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Tillsynen fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Förutom att Skolinspektionen bedömer måluppfyllelsen inriktas tillsynen mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisas. För offentliga huvudmän sammanställs iakttagelser och bedömningar, som rör huvudmannens ansvar för utbildningsverksamheten i kommunen, i ett beslut (kommunbeslut). Kommunens förskoleverksamhet och verksamheten vid fritidshemmen redovisas i var sitt sammanfattande beslut. Fritidshem vid fristående skolor inspekteras i anslutning till tillsynen av den fristående grundskolan. Skolinspektionen ger alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. Skolinspektionens granskning avser emellertid inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolväsendet utan i vilken utsträckning huvudmannen, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna i besluten grundas på de dokument som huvudman och skolor lämnat samt på de iakttagelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten. Även annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Skolinspektionen använder olika tillsynsmetoder vilket innebär att besöken vid skolor och verksamheter kan variera avseende såväl omfattningen som av vilka grupper som intervjuas. Vid kommunala förskolor och fritidshem grundar sig inspektionen i huvudsak på intervjuer med personal, föräldrar och ledning. För den offentliga verksamheten kompletteras alla beslut med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för huvudmannen. Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att det finns brister har huvudman och rektor eller förskolechef ett ansvar för att åtgärder vidtas. Med

13 Skolinspektionen Bilaga 1 2 (2) anledning av tillsynen ska huvudmannen till Skolinspektionen redovisa vilka åtgärder som har vidtagits i verksamheterna inom den tid och i den ordning som anges i beslutet. Ytterligare information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (