Sida 1. Transportstyrelsens svar

Transkript

1 Sida Läsanvisning Avdelning Inledande bestämmelser kap. Allmänt Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 0 kap. 6 plan- och byggförordningen (0:8) samt beslutar följande allmänna råd. Kapitelnummer, paragrafnummer, tabellnummer och figurnummer i denna sammanställning hänförs till motsvarande numrering i remissutgåvan. Åtgärdas (/) Tillämpningsomr åde Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om tillämpning av Det saknas något ord mellan och eurokoder "Dessa eurokoder, indelning i säkerhetsklasser och nationellt valda föreskrifter innehåller bestämmelser om tillämpning av eurokoder, eurokoder i fråga om egenskapskrav på indelning i säkerhetsklasser och nationellt valda byggnadsverk avseende bärförmåga, stadga och beständighet eurokoder i fråga om egenskapskrav på byggnadsverk..." enligt kap. 7 plan- och byggförordningen (0:8) samt säkerhet i händelse av brand enligt kap. 8 samma till förordning. Föreskrifterna innehåller även bestämmelser om tillämpning av alternativa beräkningsmetoder om eurokoder inte tillämpas. OK VVFS 004: gäller för byggande vilket innebär att även VVFS 004:4 Detta är förtydligat i -4. I sak ingen ändring. bara gäller för byggande. Denna begränsning är nu borttagen, vilket skulle I Boverkets EKS 9 anges: innebära att även underhåll och förbättring av t.ex. broar måste Föreskrifterna gäller dimensioneras helt enligt eurokoderna. Detta skulle öka kostnaderna.. vid uppförande av en ny byggnad, Någon konsekvensanalys av denna nya reglering finns inte.. när en byggnad byggs till för tillbyggda delar,. när en byggnad ändras för tillkommande byggnadsdelar, och 4. för mark- och rivningsarbeten. Föreskrifterna gäller även på motsvarande sätt i tillämpliga delar vid upp-förande, tillbyggnad och annan ändring av andra byggnadsverk än byggnader, där brister i byggnadsverkens bärförmåga, stadga och beständighet kan förorsaka risk för oproportionerligt stora skador. Föreskrifterna gäller inte bergtunnlar och bergrum. I Boverkets EKS 0 anges: Föreskrifterna gäller vid uppförande av nya byggnader, vid ändring av byggnader i den utsträckning som följer av 8 och vid mark och rivningsarbeten. (BFS 05:6). Allmänt råd Av kap. 4 PBL framgår att även ombyggnader och tillbyggnader innefattas i begreppet ändring av byggnader. (BFS 05:6). Föreskrifterna gäller även på motsvarande sätt i tillämpliga delar vid uppförande och ändring av andra byggnadsverk än byggnader, där brister i byggnadsverkens bärförmåga, stadga och beständighet kan förorsaka risk för oproportionerligt stora skador. Föreskrifterna gäller inte bergtunnlar och bergrum. (BFS 05:6). Allmänt råd Exempel på risk för oproportionerligt stora skador är risk för allvarlig personskada eller risk för allvarlig skada på samhällsviktiga funktioner. (BFS 05:6). Dessa föreskrifter ska tillämpas i den utsträckning som följer av Genom hänvisningen till 8 kap. 5 PBL görs föreskrifterna tillämpliga på 8 kap. 5 plan- och bygglagen (00:900) på byggnadsverk i alla byggnadsverk. Boverket har valt att göra just eurokodsystemet fråga om järnvägar, spårvägar, tunnelbanor, vägar och gator tillämpligt på dels byggnader, dels andra byggnadsverk där brister kan samt de anordningar som hör till dessa. förorsaka oproportionerligt stora skador. Eurokosystemet (inom Boverkets ansvarsområde) behöver alltså inte tillämpas på mycket enkla byggnadsverk såsom staket etc. I Boverkets EKS 0, avd. A anges: Föreskrifterna gäller även på motsvarande sätt i tillämpliga delar vid uppförande och ändring av andra byggnadsverk än byggnader, där brister i byggnadsverkens bärförmåga, stadga och beständighet kan förorsaka risk för oproportionerligt stora skador. Föreskrifterna gäller inte bergtunnlar och bergrum. Vi har övervägt om vi ska ha med en skrivning motsvarande Boverkets men konstaterade att det inte är relevant för de byggnadsverks som denna föreskrift gäller för. Motivet enligt konsekvensdokumentet är: Eurokoderna innehåller inga beräkningsmetoder som kan användas där berget är den bärande konstruktionen, vilket innebär att för bergtunnlar och bergrum ska dessa föreskrifter inte tillämpas.. Dessa föreskrifter beskriver vår tillämpning av Eurokoderna och i detta regelverk finns inte något beskrivet avseende bärande konstruktioner av berg. Om motsvarande resonemang appliceras på jord, så är även där flertalet geokonstruktioner där man inte detaljerat beskriver beräkningsmetoder, och därmed borde exkluderas. Beräkningsmetoderna varierar från land till land och är därmed inte normativa. Det som är styrande är hantering av säkerhet, laster, principer, vad som ska beaktas och dokumentation. Detta kan i stor utsträckning redan idag tillämpas på berg och i nästa version av Eurokod så är hela den allmänna delen anpassad för att fungera i berg. Dessa föreskrifter ska inte tillämpas i fråga om. särskilda vintervägar över mark som är täckt av snö eller is eller över vatten som är täckt av is,. vägöverbyggnad för vägar och gator. banunderbyggnad, eller 4. bergtunnlar eller bergrum. Paragrafen är otydlig och troligen felaktig. Är det bärförmåga, stadga och Kommentaren från Trafikverket är bra. Ändrat genom att ersätta med "bankroppen beständighet hos banunderbyggnad som föreskriften inte är tillämplig för? ovan terassyta" enligt den definition som används i Trafikverkets dokument Banunderbyggnad kan vara höga bankar som kan ha väsentliga risker för "Vägkonstruktion och banunderbyggnad". ras och skred. Motsvarande för vägar dvs. vägunderbyggnad är inte bortskrivet. Enligt EN 997- ska stabilitet för bankar beaktas enligt samma standard. 4 Ska det verkligen vara ska? Är det straffbart att göra detta? Dessa föreskrifter behöver inte tillämpas i fråga om. vägar som huvudsakligen är avsedda för skogsbrukets behov där virkestransport kan ske med lastbil (skogsbilväg) eller. vägar inom inhägnat flygplatsområde Bra kommentar. Ändrar till "Dessa föreskrifter gäller inte" 5 Definitioner och beteckningar För byggnadsverk i fråga om järnvägar, tunnelbanor, spårvägar, vägar och gator samt anordningar som hör till dessa ska inte Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 0:0) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder) tillämpas. 6 I dessa föreskrifter används följande begrepp med nedan angiven betydelse. Banunderbyggnad Den del av järnvägsanläggningen som ligger mellan undergrunden och överkanten av förstärkningslagret (underballasten) Eurokod Europeisk beräkningsstandard framtagen av CEN Korrosionskänslig armering Armering som har en diameter av högst 4 mm, spännarmering samt kallbearbetad armering med en permanent spänning över 400 MPa 6 (forts.) Livslängdsklass L0, L50 respektive L00 Betongkonstruktioner med en förväntad livslängd av minst 0, 50 respektive 00 år Murverk i utförandeklass I respektive II Murverk i utförandeklass I är murningsarbete som leds och övervakas av en person med särskild utbildning i och erfarenhet av att utföra murverkskonstruktioner. Murverk i utförandeklass II är murningsarbete som leds och övervakas av en person med erfarenhet av att utföra murverkskonstruktioner C:\Users\bjso0\Desktop\Remissammanställning_VVFS 004_

2 Sida Trafikledningsanordning Anordning för väg avseende ledning, styrning och information, till exempel vägmärken, vägmarkeringar, belysningsanläggningar och informationstavlor Åtgärdas (/) 6 (forts.) Vägmiljö Ytor inom den markerade ramen i figur. samt ytor på pyloner och bågar ned till,0 meter under brobanebeläggningens överkant. Överytor på brobanor och trafikerade bottenplattor som är försedda med tätskikt anses inte vara i vägmiljö,0 m 6,0 m,0 m,0 m 6,0 m "jord"-fyllning Vägbanekant Figur. vägmiljö Vägskyddsanordning Anordning för väg som utgör skydd, till exempel avkörningsskydd, viltstängsel och bländskydd 6 (forts.) Vägöverbyggnad Den del av vägkonstruktionen som ligger ovanför den yta som bildas då de i huvudsak naturliga jord- och bergmassorna i väglinjen avjämnas De begrepp och beteckningar som i övrigt används i dessa 6 (forts.) föreskrifter har samma betydelse som i plan- och bygglagen (00:900), i förordningen (00:65) om vägtrafikdefinitioner och i plan- och byggförordningen (0:8). 7 Dessa föreskrifter hänvisar till eurokoder enligt tabell.. Tabell. Eurokoder med utgåva Tabell. innehåller huvuddokumentet och senaste tilläggsdokumentet. Vårt förslag är att vi passar på denna fråga nu och diskuterar ihop oss med Rättelsedokument ges dock inte, vilket kan leda till extra arbete för Boverket om hur vi gemensamt bör formulera oss. användarna för att finna dessa. Risken är att man väljer att strunta i dessa. Boverket har därför valt att ta med dessa också. Vilket system som är bäst nu - för fortsättningen: samverka med Boverket kan diskuteras. Vi bör samordna oss i framtiden. 7 Endast del, och möjligen 5 kan vara intressanta för tabell.. Fler delar Se punkten nedan är uppräknade i tabell.. I konsekvensutredningen kapitel..0 står att tillägget till del läggs till i föreskrifterna. Alla nya tillägg är dock uppräknade i tabell., så vad är meningen med detta. Slutsatsen blir nog enligt nästa punkt varför ha med jordbävning över huvud taget. För förståelsen kan kanske det allmänna rådet under kapitel 8 vara en bra vägledning. 7 Eurokoden har följande delar för jordbävning: Vi flyttar texten i kapitel 8 till ett nytt allmänt råd som anger förutsättningar SS-EN 998- Allmänna regler, seismisk påverkan och regler för avseende dimensionering för jordbävning samtidigt som standarderna i serien SSbyggnader EN 998 har tagits bort från tabellen. SS-EN 998- Broar SS-EN 998- Tillståndsbedömning Allmänna råd SS-EN Silor, behållare och rörledningar Kontroll av bärverk med hänsyn till jordbävning enligt SS-EN 998-, SS-EN 998-, SS-EN Grundkonstruktioner, stödkonstruktioner och geotekniska SS-EN och SS-EN behöver normalt inte genomföras. aspekter SS-EN Torn, master och skorstenar Dimensionering enligt övriga delar av SS-EN 990 till SS-EN 999 säkerställer Endast del, och möjligen 5 kan vara intressanta. Dessutom är även 6 normalt även bärverkets bärförmåga, stadga och beständighet för de nivåer av med i tabellen.. påverkan som uppkommer vid jordbävningar i Sverige. Varför över huvud taget ta med eurokoder för jordbävning i tabell. över eurokoder som föreskrifterna hänvisar till? Ni skriver att man normalt inte behöver dimensionera för jordbävning. Det finns många standarder och handböcker som en konstruktör kan använda sig av utan att det behöver anges i författningstext. Även eurokoder som inte införlivats i författningen kan användas som vilken handbok som helst. Se även kommentar till 8 kap EN-standard och varje annan standard som utan ändringar av innehållet överför EN-standard till en nationell standard i ett annat land ska jämställas med den svenska utgåvan (SS-EN). WSP anser att Tabell. i föreskriften bör vara en fullständig lista över gällande delar av eurokoderna. Alternativt bör övriga delar redovisas i en separat tabell med förklaring att de faller utanför Tansportstyrelsens ansvarsområde. Följande delar av eurokoderna är inte listade: SS-EN 99-, 99-4, 99-, 99--, 99-4-, 99-4-, 99-4-, 99-6, 996--, 996-, 998- samt Eftersom detta är en föreskrift hänvisar vi bara till de standarder vi föreskriver om. Se även Boverkets kommentar ovan. 9 9 Utöver standarder som anges i 6 hänvisar dessa föreskrifter till standarder enligt tabell.. Tabell. Andra standarder Hänvisning till 6 bör vara 7. I tabell. anges inte utgåva som i tabell.. Ändra till 7. Standarderna bör redovisas i nummerordning. OK Vi har valt att inte ange version då tabellen mer kan ses vara av informativ karaktär. OK / kap. Indelning av byggnadsverksdelar i säkerhetsklasser och säkerhetsindex För tillämpning av eurokoder eller alternativa beräkningsmetoder ska delar av byggnadsverk indelas i säkerhetsklasser och säkerhetsindex i enlighet med detta kapitel. Med hänsyn till omfattningen av de personskador eller den risk Länsstyrelsen ser det som positivt att byggnadsverk som är mycket viktiga för allvarlig skada på samhällsviktiga funktioner som kan för samhället har klassats upp en nivå. befaras vid brott i en byggnadsverksdel, ska byggnadsverksdelar hänföras till någon av följande säkerhetsklasser:. Säkerhetsklass (låg), liten risk för allvarliga personskador.. Säkerhetsklass (normal), någon risk för allvarliga personskador.. Säkerhetsklass (hög), stor risk för allvarliga personskador. 4. Säkerhetsklass 4 (mycket hög), stor risk för allvarliga personskador och kollaps får mycket stora ekonomiska, samhälleliga eller miljöbetingade konsekvenser. Vi anser däremot att förslaget att införa en ytterligare säkerhetsklass (4) är dåligt övervägt och skulle innebära onödiga fördyringar i form av ökad materialåtgång mm. Det finns inga belägg för att nuvarande säkerhetsklasser inte tillräckligt väl skulle täcka in de olika behov som finns. Det är angeläget att myndigheter och byggherrar tillämpar regelverk som leder till att byggnadsverk kan uppföras på ett ekonomiskt sätt, inte minst avseende hushållande med offentliga medel. Säkerhetsaspekterna är givetvis väldigt viktiga, men åtgärder som inte är tekniskt motiverade innebär onödiga merkostnader för samhället. Vi öppnar för en möjlighet att, för vissa specifika projekt, använda denna högre säkerhetsklass - i linje med standarden. Det är upp till byggherren att besluta om säkerhetsklass utifrån projektets förutsättningar och de riktlinjer vi anger. Med eller utan denna möjlighet, kan byggherren redan idag vidta dessa åtgärder om de anser att detta är nödvändigt då man alltid har möjligheten att ställa högre krav än föreskrivet om vi inte uttryckligen förbjuder detta. Det är alltid upp till byggherren att fatta dessa beslut utifrån en analys av risker, konsekvenser, kostnader och effekter av olika insaser. C:\Users\bjso0\Desktop\Remissammanställning_VVFS 004_

3 Sida Motivet enligt konsekvensbeskrivningen är att Sverige inte tidigare Vi öppnar för en möjlighet att, för vissa specifika projekt, använda denna högre tillämpat den högsta klassen enligt de tre konskevensklasser som finns säkerhetsklass - i linje med standarden. Det är upp till byggherren att besluta om beskrivna i den bilagan till EN990. säkerhetsklass utifrån projektets förutsättningar och de riktlinjer vi anger. Med Ur geoteknisk synvinkel ser jag att flertalet av de djupa schakter som görs eller utan denna möjlighet, kan byggherren redan idag vidta dessa åtgärder om de idag och har gjort på senare år i tätbebyggt område, mycket väl stämmer anser att detta är nödvändigt då man alltid har möjligheten att ställa högre krav än med den beskrivning av typ av konstruktioner som ingår i CC. Så jag kan föreskrivet om vi inte uttryckligen förbjuder detta. Det är alltid upp till byggherren inte se annat än att för dessa schakter har vi idag, använt att fatta dessa beslut utifrån en analys av risker, konsekvenser, kostnader och partialkoefficienten.0 dvs SK och strävat efter högsta värdet på beta. effekter av olika insaser. Detta har vi bedömt ge tillfredställande säkerhet, även om en kollaps motsvarar stora konsekvenser både avseende liv, ekonomi och miljö. Om SK4 införs, har det gjorts en värdering av hur många av dagens anläggningsprojekt med stora schakter som skulle hamna i denna klass? Har en värdering gjorts mellan minskad risk kontra ökad kostnad. Det är även olyckligt om Boverket och Transportstyrelsen har olika principer i en grundläggande del av Eurokod. Åtgärdas (/) För information, så kommer nästa version av Eurokod sannolikt ha en konsekvens klass 4 men den kommer sannolikt att ligga utanför tillämpningsområdet av Eurokoderna. Så en ny svensk säkerhetsklass 4 kan komma att skapa förvirring. 4 Byggnadsverksdelar får hänföras till säkerhetsklass, om minst ett av följande krav är uppfyllt:. Personer vistas endast i undantagsfall i, på, under eller invid byggnadsverket.. Byggnadsverksdelen är av sådant slag att ett brott inte rimligen skulle medföra allvarliga personskador.. Byggnadsverksdelen har sådana egenskaper att ett brott inte leder till kollaps utan endast till obrukbarhet. Byggnadsverksdelar ska hänföras till säkerhetsklass, om följande förutsättningar samtidigt föreligger:. Byggnadsverket är så utformat och använt att många personer ofta vistas i, på, under eller invid det.. Byggnadsverksdelen är av sådant slag att en kollaps medför stor risk för allvarliga personskador.. Byggnadsverksdelen har sådana egenskaper att ett brott leder till omedelbar kollaps. Byggnadsverksdelar får hänföras till säkerhetsklass 4 om WSP råder till att komplettera eller konkretisera kraven för när förutsättningarna enligt 4 samtidigt föreligger och kollaps av säkerhetsklass 4 är tillämpbar. Risken är annars att betydligt fler byggnadsverksdelen får mycket stora ekonomiska, samhälleliga anläggningar bedöms få mycket stora ekonomiska, samhälleliga eller eller miljöbetingade konsekvenser. miljöbetingade konsekvenser vid kollaps än vad som är avsikten med regleringen. Trafikverket som den dominerande byggherren ser inga problem med dessa krav och har varit proaktiva med att inkludera denna nya säkerhetsklass. Vi har valt att inte kräva säkerhetsklass 4 utan att endast möjliggöra användandet av denna säkerhetsklass. Vi har därför även valt att inte konkretisera kraven/ kriteria för detta mer än vi gjort utan valet bör göras av byggherren från fall till fall, utifrån det aktuella projektets förutsättningar. 5 Det är upp till byggherren att, för varje enskilt projekt, avgöra om det är motiverat att välja den högre säkerhetsklassen. De ökade kostnaderna ska vägas mot risken och konsekvensen av brott med påföljande bortfall av viktiga samhälleliga funktioner. Här spelar ett antal faktorer in, exempelvis - möjlighet till och längd på omledning - restider/ produktionsbortfall - mängd gods- och persontransporter - omfördelning till andra trafikslag. Vi anger inte heller i tabell. att säkerhetsklass 4 bör väljas. 6 Byggnadsverksdelar som inte omfattas av 5 ska hänföras till lägst säkerhetsklass. Allmänna råd Val av säkerhetsklasser bör, i tillämpliga delar, göras enligt tabell.. Tabell. Val av säkerhetsklass Typ av byggnadsverk Säkerhetsklass Vägkonstruktion Säkerhetsklass bör tillämpas vid risk för stabilitetsbrott för konstruktion på undergrund av kvicklera, definierad enligt SS-EN ISO 4688-, där markytan lutar brantare än :0. Säkerhetsklass kan tillämpas då brott i konstruktionen inte berör vägbanan, till exempel för gång- och cykelvägar och vissa ytterslänter. I övriga fall bör säkerhetsklass tillämpas. Vägskyddsanordning och trafikledningsanordning För vägar bör säkerhetsklass tillämpas för vägskyddsanordningar och trafikledningsanordning om det finns risk för att den efter ett haveri (påkörning etc.) hamnar på vägbanan. I övriga fall bör säkerhetsklass tillämpas. (forts.) (forts.) Vägbroar (även gång- och cykel- broar) Säkerhetsklass bör tillämpas för broar med teoretisk spännvidd högst lika med 5,0 meter i största spannet för stödmurar med höjd under 4,0 meter för vingmurar för inspektionsbryggor vid bestämning av pålars eller pålgruppers geotekniska bärförmåga vid bestämning av plattgrundläggningars bärförmåga i friktionsjord och på berg. Övriga broar och bärverksdelar bör hänföras till säkerhetsklass. Broar för järnvägar, spårvägar och tunnelbanor Säkerhetsklass bör tillämpas för broräcken för vingmurar för stödmurar med höjd under 4,0 meter som inte påverkar eller påverkas av järnvägstrafik för pålars eller pålgruppers geotekniska bärförmåga vid bestämning av plattgrundläggningars bärförmåga i friktionsjord och på berg för inspektionsbryggor Övriga bärverksdelar bör hänföras till säkerhetsklass. Geokonstruktioner Säkerhetsklass för geokonstruktioner beror bland annat av den ovanförliggande konstruktionen. Grundkonstruktionen kan i vissa fall hänföras till lägre säkerhetsklass än ovanförliggande konstruktion. Säkerhetsindex Säkerhetsindex, β, ska för byggnadsverksdel i Komplettera gärna hänvisningarna till SS-EN 990 med, B.. Hänvisning till "B.". - Åtgärdat brottgränstillstånd vara:. säkerhetsklass : β,7 (finns inte i SS-EN 990) I parentesen under punkt 4 bör det stå enligt SS-EN 990. Punkt 4 är åtgärdat med "SS-". säkerhetsklass : β 4, (4, i SS-EN 990). säkerhetsklass : β 4,8 (4,7 i SS-EN 990) säkerhetsklass 4: β 5, (enligt EN 990) Angivna β-värden avser referenstiden år. Vid dimensionering med hänsyn till brott på grund av olyckslast och med hänsyn till risken för fortskridande ras får säkerhetsindex β, efter att en sådan händelse inträffat, sättas till minst, respektive minst,. Allmänna råd Är andra stycket korrekt? Innebär inte det i så fall att partialkoefficienter i Detta är en omfattande utredning/ kalibrering gjord av Nordiske Komité for Om en sannolikhetsteoretisk metod används är reglerna eurokod baseras på ett nordiskt dokument från 987? De i förslaget till Bygningsbestemmelser (NKB). Det finns ingen senare att referera till. avseende partialkoefficientmetoden vägledande. föreskrift angivna partialkoefficienterna bör vara baserade på EN 990 Angivna partialkoefficienter i brottgränstillstånd är beräknade och bakgrundsdokument till denna. Det är f.ö. en identisk formulering som den som anges i Boverkets EKS. AR med hänsyn till ovan angivna β-värden och baserade på en kalibrering enligt NKB-skrift nr 55, Retningslinjer for last- og sikkerhedsbestemmelser for bærende konstruktioner, 987. Partialkoefficient för säkerhetsklass C:\Users\bjso0\Desktop\Remissammanställning_VVFS 004_

4 Sida 4 8 Vid dimensionering med partialkoefficientmetoden i EN 990 till EN 999 i brottgränstillstånd ska säkerhetsklassen för en byggnadsverksdel beaktas med hjälp av partialkoefficienten, γd, på följande sätt:. Säkerhetsklass : γd = 0,8. Säkerhetsklass : γd = 0,9. Säkerhetsklass : γd =,0 4. Säkerhetsklass 4: γd =,. kap. Allmänt om tillämpning av eurokoder De eurokoder som anges i tabell. i kap. 6 ska användas i den utsträckning som följer av respektive angiven standard för att påvisa att byggnadsverk och enskilda byggnadsverksdelar ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om bärförmåga, stadga och beständighet enligt kap. 7 plan- och byggförordningen (0:8) samt säkerhet i händelse av brand enligt kap. 8 samma förordning. Eurokoderna ska, i den utsträckning de gäller specifikt för järnväg, även tillämpas på tunnelbana och spårväg, om inte annat anges i dessa föreskrifter. d i säkerhetsklassens beteckning är ett index. Regeln är formulerad så att den anger när vissa regler inte gäller. Man borde hellre skriva om och i så fall när reglerna gäller. Det är oklart vilka eurokoder som över huvud taget har införlivats. Se även kap. 7. Exempelvis borde man ställa upp det på följande sätt: SS-EN 998- etc. gäller om (ange förutsättningarna). Undantag gäller för... (exemplifiera i allmänt råd). OK Efter kontakt med Boverket konstaterades att denna synpunkt avser kapitel 8, som är flyttat till ett råd i kapitel - Åtgärdas (/) I kapitel 4 4 finns nationellt valda för de standarder som anges i tabell. i kap. 6. Varje kapitel berör tillämpningen av en standard och varje paragraf eller allmänna råd ska, om inte annat särskilt anges, läsas mot det stycke samt eventuell anmärkning som anges i rubriken. allmänna råd bör i detta fall, språkligt sett, stå i singularis. Bra kommentar - vi ändrar till "allmänt råd" efter samråd med trycklovshandläggarna De nationellt valda som anges i dessa föreskrifter ska användas vid tillämpningen av respektive eurokod. Om föreskrifterna inte anger en nationellt vald parameter ska rekommenderade värden i eurokoden användas. Samtliga nationella val är föreskrifter enligt er författning. Boverket har Bra kommentar. Vi formulerar en tydligare vägledning. valt att följa eurokodsystemets nivå, det vill säga nationella val till en princip (P) är som huvudregel föreskrift, medan övriga nationella val är allmänt råd. Ert system blir mer strikt utan utrymme för anpassning (40 ) Exempelvis finns det i ett allmänt råd efter kap. ett nationellt val. Detta stämmer inte med ordalydelsen i kap. där ni gjort alla nationella val till föreskrifter. Om inget annat anges i efterföljande kapitel ska principer, råd 4 och tillämpas på det sätt som anges i respektive eurokod. 5 Som alternativ till eurokoderna får andra beräkningsmetoder användas om de ger minst lika eller högre säkerhetsindex för respektive säkerhetsklass enligt kap. 7 och kraven enligt 4 kap. uppfylls. I kap 4 finns efter revidering bara en paragraf. Därför har denna paragraf en ny lydelse "...4 kap uppfylls. AVDELNING II - GRUNDLÄGGAN DE DIMENSIONERIN GS-REGLER FÖR BÄRVERK 4 kap. SS-EN 990 Grundläggande dimensionerings regler för bärverk Allmänt I SS-EN 990 ska 6.4..() och 6.4.4() ska tillämpas som föreskrifter. I EKS har Boverket valt något högre värden på lastkombinationsfaktorerna Bra kommentar! för delar av Sverige med en högre snölast, jämfört med Vi kompletterar med texten: "med undantag för nationella val enligt dessa rekommendationen i EN 990. föreskrifter". I 4 kap. 6 föreskriver ni att lastkombinationsfaktorer enligt tabell 4. ska tillämpas. I 4 kap. föreskriver ni att partialkoefficienter enligt respektive eurokoddel ska användas. Båda kan rimligtvis inte gälla. Antingen ska faktorer enligt EN 990, bilaga A. respektive EN 99 användas eller också ska faktorer enligt tabell 4. i 4 kap. tillämpas. Ange i att lastkombinationsfaktorer enligt tabell 4. ska tillämpas. Ett "ska" för mycket OK Redigera texten Det finns ett ska för mycket i meningen. OK Listor med nationellt valda har införts generellt. Stycke A..(6) Vindlast och temperaturpåverkan ska anses verka samtidigt. Stycke A..() Vindlast och temperaturpåverkan ska anses verka samtidigt. Stycke A..() 4 Vid dimensioneringen av broar med tak ska snölast kombineras med lastgrupper gra och grb. Stycke A..4() 5 Vid dimensioneringen av öppningsbara järnvägsbroar utformade som svängbroar ska snölast kombineras med andra laster. Stycke A..6() ANM. lägst vara enligt tabell Last Symbol 0 Vindlast FWk Varaktig 0, 0, 0 dimensioneringssituation F * W,0 - - F ** W,0 - - Snölast sk kn/m,0 sk <,0 kn/m,0 sk <,0 kn/m 0,8 0,7 0,6 0,6 0,4 0, 0, 0, 0, För övriga laster i tabellerna A. och A. och A. i standarden, utom för laster under byggskedet, ska minst de rekommenderade värdena tillämpas. Allmänna råd För laster under byggskedet bör minst de rekommenderade värdena i standarden tillämpas. C:\Users\bjso0\Desktop\Remissammanställning_VVFS 004_

5 Sida 5 7 typfordon enligt 0 kap. - samt för last på vägbank enligt 0 kap. 46 allmänna råd ska lägst vara enligt tabell 4.. För det aktuella projektet. 7 saknar en egen överskift som kopplar till aktuell punkt i standarden dvs. Stycke A..6(). Last på vägbank kan därför misstolkas till att gälla trafiklast på en väg vid stabilitetsberäkning enligt SS-EN 997- i stället för last på vägbank intill en bro eller stödmur kopplat till trafiklaster i SS-EN 99-. Vi föreslår att 7 arbetas in i 6 eller att överskriften om Stycke Last A..6() ANM upprepas vid 7. Dessutom bör Last på vägbank i 0 tabellen kompletteras till Last på vägbank enligt SS-EN 99-, avsnitt Trafiklast av typfordon 0,75 0, Last på vägbank 0,75 0,75 0 Hänvisningarna till 0 kap tycks vara felaktiga. Rätt är troligen kap, Allmänna råd och kap, Allmänna råd. Överskriften Stycke A..6() gäller för både 6 och 7 (i remissversionen, 7 och 8 i det slutliga förslaget). Går det att missförstås? Motsvarande finns i Boverkets EKS 0; där 6-8 ligger under Stycke A..() - Har kompletterat tabellen med enligt SS-EN 99-, avsnitt 4.9. Vad gäller hänvisningarna så är kapitlet den korrekta hänvisningen. i övrigt Åtgärdas (/) / 8 Stycke A..() Dimensioneringsvärden för laster i brottsgränstillstånd (EQU) uppsättning A ska vara enligt tabell 4.. En verifiering av statisk jämvikt baserad på tabell 4. får inte innefatta verifiering av bärförmågan hos bärverksdelar. *d Tabell 4.. gäller inte vid dimensionering för laster under byggskedet utom om det finns särskilda skäl för det. Tabell 4. Dimensioneringsvärden för laster (EQU) (uppsättning situationer Permanenta laster A) Varaktiga och tillfälliga dimensionerings Ogynnsamma Gynnsamma Variabel huvudlast Samverkande variabla laster Största last Övriga laster Tredje stycket kan lätt tolkas som att EQU inte behöver beaktas i byggskeden. Vad gäller då i EQU i byggskedet? Om meningen är att rekommenderade värden ska användas i byggskeden är det bättre att skriva det. Andra styckets första mening är onödig eftersom beteckning EQU utesluter detta. Enligt Lars blir denna text onödig - fast det är identiskt med skrivningen i både TRV:s och BoV:s reglering Vi har valt att föreslå att det befintliga kravet fortsatt ska gälla.. (Uttryck 6.0) d,g kj,sup När lasten är ogynnsam: 0,9 G kj,inf d,5 Q k, När lasten är gynnsam: 0 När lasten är ogynnsam: d,5 0,iQ k,i När lasten är gynnsam: 0 AR Allmänna råd Värdet för *d bör vid dimensionering för laster i byggskedet sättas till. Då tabell A.4(B) i standarden (uppsättning B) är tillämplig ska uttryck 6.0a och 6.0b användas med dimensioneringsvärden för laster enligt tabell 4.4. *d bestäms enligt kap. 8. Vid tillämpning av uttryck 6.0a är det inte tillåtet att endast inkludera permanenta laster. Tabell 4.4 Dimensioneringsvärden för laster (STR/GEO) (uppsättning B) När Boverket gick över till att föreskriva om bärförmåga utifrån Vi har valt att föreslå att det befintliga kravet fortsatt ska gälla. eurokoderna ändrades lastkombinationen för det lastfall där egentyngden är den helt dominerande lasten. I BKR ingick endast permanent last i det Boverket har för avsikt att ändra detta krav i kommande föreskrifter och då är det lastfallet. Genom att i detta lastfall även ta med variabla laster kommer lämpligt att vi samordnar oss då. detta lastfall, 6.0a, att bli dimensionerande i byggnadsverk även i fall där permanent last inte är helt dominerande. Med helt dominerande avses i detta sammanhang att den permanenta lastens karakteristiska andel uppgår till mer än 70 procent. 9 Boverket har för avsikt att i kommande revidering av EKS att gå tillbaka till tidigare lastkombination utan variabla laster för lastkombination 6.0a. Varken Norge, Danmark eller Finland har med variabel last i denna lastkombination. Lastkombinationen bör endast vara dimensionerande vid en mycket hög andel permanent last, säg i storleksordningen 90 procent eller mer. Säkerhet mot brott på grund av variabel last tas omhand i 6.0b. Ta inte med variabla laster i lastkombination 6.0a, det vill säga stryk andra stycket i paragrafen. Alternativt kan lastkombinationsfaktorn ψ0 sättas till ett betydligt lägre värde för just detta lastfall, men det blir svårt att hålla reda på att Enligt första stycket ska uttrycken 6.0a eller 6.0b användas. Stryk därför Uttryck 6.0 är inte relevant i detta sammanhang. Ser inte motiv heller varför raden i med Uttryck 6.0 i tabell 4-4. utrycken för spännkraft inte är med. Vi tar bort denna rad i tabellen vilket överrenstämmer med de tabeller som finns idag i TRV:s och Boverkets gällande I jämförelse med EKS 0 och TRVFS 0: saknas uttrycken för regelverk => vilket är enligt Trafikverkets kommentarer. spännkraft i tabell (forts.) 0 Då tabell A.4(C) i standarden (uppsättning C) är tillämplig ska dimensioneringsvärdena på lasterna bestämmas med enligt tabell 4.5. *d bestäms enligt kap. 8. Tabell 4.5 Dimensioneringsvärden för laster (STR/GEO) (Uppsättning C) 0 Stycke A..(5) När verifieringen av bärverksdelar innefattar geotekniska laster och undergrundens bärförmåga ska metod eller användas. Ytterligare bestämmelser finns i 6 kap. 0. Stycke A..(8) I EN 99 angivna värden på γp ska användas. Stycke A..() I exceptionella dimensioneringssituationer ska den variabla huvudlasten sättas till sitt frekventa värde. C:\Users\bjso0\Desktop\Remissammanställning_VVFS 004_

6 Sida 6 Stycke A.4.4.() ANM. Åtgärdas (/) 4 AR För tillfälliga järnvägsbroar avsedda för hastigheter på 90 kilometer i timmen eller mer ska samma krav tillämpas som för permanenta broar. Allmänna råd För tillfälliga järnvägsbroar avsedda för hastigheter under 90 kilometer i timmen bör nedböjningen vara under L/500. Stycke A.4.4..() 5 6 Ytterligare krav för att begränsa nedböjning av järnvägstrafik kan anges för aktuellt projekt. Bilaga B. och B. får inte tillämpas. Byggnadsverks AVDELNING III - LASTER PÅ BÄRVERK 5 kap. SS-EN 99-- Allmänna laster Tunghet, egentyngd, nyttig last för byggnader Stycke 5..() Det nominella ballastdjupet för järnvägar ska vara 600 mm. Detta gäller inte för spårväg och tunnelbana. Landstinget är även positivt till att de nationella valen för järnväg avseende trafiklast och ballastdjup inte ska gälla tunnelbana och spårväg. Stycke 5..() Avvikelserna ska sättas till ± 0 %. Stycke 5..(4) Avvikelserna ska sättas till ± 0 %. Stycke 5..(5) Allmänna råd För järnvägsbroar bör egentyngden av räcken antas motsvara 0,5 kn/m per räcke och egentyngden av en kontaktledningsstolpe antas motsvara 7 kn med ett moment vinkelrätt mot kantbalken av 9 knm riktat mot mitten av bron. Dessa värden gäller för den vanligaste stolpen U0. Stryk uppgiften om egenvikt på räcke eftersom den baseras på Banverkets Bra kommentar! gamla standardräcke som inte uppfyller dagens krav på laster mot räcken Vi reviderar det allmänna rådet "För järnvägsbroar bör hänsyn tas till egentyngden och därför inte åberopas längre. Den angivna lasten är därmed troligen för av räcken samt krafter och moment från kontaktledningsstolpar " med de låg. argument som Trafikverket anger. Det är tveksamt att ha lasterna från kontaktledning i Transportstyrelsens föreskrift eftersom de uppgifterna inte har den kvaliteten. De passar därför bättre i byggherrens dokument. Denna typ av text hör mer hemma i en Bronorm än i en TSFS. Samma gäller texter i Stycke 6..4.() och Stycke 6..4.() ANM., m.fl. Texten blir lösryckt och utan innebörd när den skrivs så här. Bra kommentar! Vi reviderar det allmänna rådet "För järnvägsbroar bör hänsyn tas till egentyngden av räcken samt krafter och moment från kontaktledningsstolpar" med de argument som Trafikverket anger. I övrigt har vi i detta läge ändrat så lite som möjligt i gentemot gällande reglering. 6 kap. SS-EN Snölast Stycke.() De exceptionella lastfallen B, B och B i bilaga A behöver inte beaktas. Stycke.(4) Allmänna råd: Om verifiering sker för exceptionell snödrift enligt får bilaga B användas. Stycke (4),.(),.() De exceptionella lastfallen B, B och B i bilaga A behöver inte beaktas. Stycke 4.() Den snölastkarta ni har verkar ha lite dålig upplösning. Dessutom finns större orter markerade med vita ringar. Detta är en äldre version av Snölast på mark, för olika kommuner, med en upprepningstid snölastkartan i EKS. på 50 år enligt figur 6. ska användas. Om byggnadsverkets avsedda livslängd är avsevärt längre än 50 år, ska det övervägas Uppdatera till senaste versionen av snölastkartan från Boverket. om en snölast ska användas på mark med en upprepningstid som motsvarar livslängden. Boverkets karta skiljer sig i princip inte mot den vi föreslår och har inte bättre upplösning än den version vi har. Gäller nationella val till SS-EN 99--, 99-- och I analogi med Boverket föreslår vi att hänvisningen till de tabellerade värdena tas Kommunvis tabellerade värden kopplade till snö, vind- och temperaturlast bort. är i de flesta fall en kraftfull förenkling jämfört med att lokalisera objekt För övrigt, se kommentarerna raden ovan och raden nedan. geografiskt och jämföra med motsvarande zonkartor. Tabellerade värden finns idag i både Trafikverkets och Boverkets föreskrifter och bör enligt WSP ej slopas. Samtidigt ifrågasätter WSP nyttan av digitala verktyg till denna specifika uppgift. Det digitala verktyget kan vara ett bra komplement men bör ej ersätta tabellerade värden. Dock anses att "Boverkets GIS-karta på Boverkets webb" är en för vag hänvisning i en myndighetsföreskrift. AR AR Allmänna råd: I de kommuner som har snölast för flera snözoner kan Boverkets GIS-karta på Boverkets webb användas för att bestämma snözonsgränserna. Snözonsgränserna är en grov bedömning. Nära en gräns bör den högre snölasten väljas. Tabellen har tagits bort i EKS eftersom kartan är tillräckligt tydlig för att Vi tar bort de allmänna råden med hänvisning till Boverkets GIS-karta på weben. avgöra snözoner på kommunnivå. GIS-kartan på Boverkets webb har inte Detta är i analogi med Boverkets nuvarande skrivning. status av varken föreskrifter eller allmänna råd. Den kan användas som vägledning. Ta bort det allmänna rådet. Detta gäller även vindlast. Gäller nationella val till SS-EN 99--, 99-- och I analogi med Boverket föreslår vi att hänvisningen till de tabellerade värdena tas Kommunvis tabellerade värden kopplade till snö, vind- och temperaturlast bort. är i de flesta fall en kraftfull förenkling jämfört med att lokalisera objekt För övrigt, se kommentarerna raderna ovan. geografiskt och jämföra med motsvarande zonkartor. Tabellerade värden finns idag i både Trafikverkets och Boverkets föreskrifter och bör enligt WSP ej slopas. Samtidigt ifrågasätter WSP nyttan av digitala verktyg till denna specifika uppgift. Det digitala verktyget kan vara ett bra komplement men bör ej ersätta tabellerade värden. Dock anses att "Boverkets GIS-karta på Boverkets webb" är en för vag hänvisning i en myndighetsföreskrift. C:\Users\bjso0\Desktop\Remissammanställning_VVFS 004_

7 Sida 7 Figur 6. Snölast på mark: Snözoner för snölast på mark, sk, som med sannolikheten av 0,98 inte överskrids en gång per år (ekvivalent med 50 års återkomsttid) baserad på mätdata från 48 meteorologiska stationer. Länsstyrelsen Västernorrland har vissa synpunkter på vilken hänsyn som tagits till klimatförändringar. I remissens missiv informeras om att Sverige kan göra nationella val som utgår från medlemsstaternas olika förutsättningar avseende geologi, klimat m.m. Som underlag till de nya föreskrifterna hänvisas till några kartor som anger snözoner, temperaturer och vindhastigheter, baserat på uppmätta värden vid 48 stationer runt om i landet. Det saknas dock ett resonemang om hur dessa förhållanden kommer att påverkas av det förändrade klimat som vi upplever nu och som kommer att förändras ytterligare under detta sekel. SMHI tog under 05 fram klimatanalyser för Sveriges samtliga län och som beskriver hur ett framtida förändrat klimat kan komma att se ut och detta saknas som underlag i dessa allmänna råd. Ingen ändring Se material från Boverket. Specifikt under det sista stycket "Boverkets konstruktionsregler, EKS ". Länk finns i kolumnen till höger. Har kompletterat konsekvensutredningen med text för snölast, vindlast och dimensionerande temperatur. Åtgärdas (/) Även SGI, Sveriges Geotekniska Institut har tagit fram vägledande material om hur markförhållanden kan påverkas då vi kommer att uppleva ett förändrat klimat med mer nederbörd och ökade risker för exempelvis extrem nederbörd och höjda havsnivåer som kommer att ge ökade risker för ras, skred och erosion. Detta borde vara en viktig kunskap att ta med då man ska ta hänsyn till hur mycket laster en konstruktion kan tåla. 4 På bärverksdelar i säkerhetsklass ska minst snölast på mark Boverket överväger att ta bort undantaget att använda en snölast (och enligt 5 tillämpas. I speciella fall där det krävs noggrannare andra variabla laster) med en kortare genomsnittlig återkomstid uppgifter kan stycke 4.() i SS-EN 99-- tillämpas. (upprepningstid) än 50 år för byggnader i säkerhetsklass och. På bärverksdelar i säkerhetsklass och i byggnadsverk med Anledningen är att sannolikheten för brott avser per år. Då spelar det en avsedd livslängd på 50 år eller mer ska minst snölast på mark ingen roll om ett byggnadsverk står i ett eller i hundra år eller mer. Det är enligt 5 tillämpas. I speciella fall där det krävs noggrannare bara i ett fall där ett byggnadsverk ska stå under kortare tid än ett år som uppgifter kan stycke 4.() i SS-EN 99-- tillämpas. Om en annan återkomsttid än 50 år bör användas. byggnadsverkets avsedda livslängd är avsevärt kortare än 50 år får en snölast med en upprepningstid som minst motsvarar den Fortsatt diskussion inför framtida ändringar av reglerna. avsedda livslängden användas för bärverksdelar i säkerhetsklass och. Intressant frågeställning från Boverket. Denna bör dock diskuteras och lösas gemensamt i en framtid. Stycke 4.() 5 De exceptionella lastfallen B, B och B i bilaga A behöver inte beaktas. Stycke 5.() AR Allmänna råd Om verifiering sker för exceptionell snödrift enligt får bilaga B användas. Stycke 5.(5) En lastbild som tar hänsyn till snöröjning bör beaktas om den inte täcks in av de formfaktorer som ges i avsnitt 5. i standarden och om den kan ha avgörande betydelse för bärverkets bärförmåga eller stabilitet. Stycke 5..4() 5 AR 5 Allmänna råd Om verifiering sker för exceptionell snödrift enligt får bilaga B användas. Stycke 5..5() 6 Vid tillämpning av uttryck 5.4 och 5.5 ska det övre värdet sättas till,6. Stycke 5..6.(). 6.() 6 AR 6 Allmänna råd Om verifiering sker för exceptionell snödrift enligt får bilaga B användas. Stycke 6.() OK 7 Snööverhänget vid takfoten ska beaktas på platser som ligger 400 meter över havsnivån. Det bör stå platser som ligger mer än 400 m över havsnivån. 8 Bilaga C får inte tillämpas. Variationskoefficienten ska, om det inte finns särskilda skäl för det, sättas till 0,60 för sk,0 kn/m och till 0,5 för sk ³,0 9 kn/m om bilaga D tillämpas. För mellanliggande värden på sk kan variationskoefficienten bestämmas genom interpolering. 7 kap. SS-EN Vindlast Detta kapitel stämmer inte innehållsmässigt med det förslag som av TRV överlämnades till TS i juli 0. TRV förslag byggde på en utredning och innebär att allmänna rådet 4 7 tas bort. Den föreslagna beräkningsmodellen, som är kopierad från Boverkets EKS, är en förenkling som bara passar vertikala konsoler, dvs. i praktiken skorstenar. Denna modell går inte att tillämpa på broar som är den viktigaste tillämpningen för denna föreskrift. Vi förstår inte kommentaren. De aktuella rådet är inte specifikt för broar och är dessutom uttryckta som allmänt råd. Detta är dessutom gällande idag i TRVs reglering. Vårt föreskriftsmandat gäller mer än broar, exempelvis avgastorn vid tunnlar. Stycke 4.()P ANM. Referensvindhastigheten för olika kommuner enligt figur 7. ska användas. Gäller nationella val till SS-EN 99--, 99-- och Se ovan hur vi argumenterat för motsvarande fråga för snölaster Kommunvis tabellerade värden kopplade till snö, vind- och temperaturlast är i de flesta fall en kraftfull förenkling jämfört med att lokalisera objekt geografiskt och jämföra med motsvarande zonkartor. Tabellerade värden finns idag i både Trafikverkets och Boverkets föreskrifter och bör enligt WSP ej slopas. Samtidigt ifrågasätter WSP nyttan av digitala verktyg till denna specifika uppgift. Det digitala verktyget kan vara ett bra komplement men bör ej ersätta tabellerade värden. Dock anses att "Boverkets GIS-karta på Boverkets webb" är en för vag hänvisning i en myndighetsföreskrift. Allmänna råd I de kommuner som har vindlast för flera vindzoner kan Boverkets GIS-karta på Boverkets webb användas för att bestämma vindzonsgränserna. Gäller nationella val till SS-EN 99--, 99-- och Se ovan hur vi argumentarat för motsvarande fråga för snölaster Kommunvis tabellerade värden kopplade till snö, vind- och temperaturlast är i de flesta fall en kraftfull förenkling jämfört med att lokalisera objekt geografiskt och jämföra med motsvarande zonkartor. Tabellerade värden finns idag i både Trafikverkets och Boverkets föreskrifter och bör enligt WSP ej slopas. Samtidigt ifrågasätter WSP nyttan av digitala verktyg till denna specifika uppgift. Det digitala verktyget kan vara ett bra komplement men bör ej ersätta tabellerade värden. Dock anses att "Boverkets GIS-karta på Boverkets webb" är en för vag hänvisning i en myndighetsföreskrift. Referensvindhastigheten, vb, i m/s, dvs. medelvindhastighet Figur 7. under 0 minuter på höjden 0 meter över markytan med råhetsfaktor z0 = 0,05 och med återkomsttiden 50 år. Stycke 4.()P ANM. Inverkan av höjden över havet är inkluderad i referensvindhastigheten i. Stycke 4..() ANM. AR Allmänna råd Inverkan av topografin är inte inräknad. Stycke 4..4() Metoden i A.4 i standarden får inte tillämpas. Allmänna råd AR Inverkan av stora och avsevärt högre närliggande byggnadsverk bör baseras på försök i vindtunnel. C:\Users\bjso0\Desktop\Remissammanställning_VVFS 004_

8 Sida 8 Åtgärdas (/) Stycke 4.5() ANM. Enhet för hastighetstrycket saknas. Även om det kan tyckas självklart kan OK Uttryck (4.8) och figur 4. i standarden bör inte tillämpas. Värde på qp ges i tabell 7. och 7. i denna författning. det vara bra att ange att enheten är kn/m. Ange enheten för hastighetstrycket, antingen i texten i rådet eller i tabellen. Tabell 7. Tabell 7. Karakteristiskt hastighetstryck qp för vb =, respektive m/s Stycke 6.() 5 AR 5 Allmänna råd cscd bör inte separeras. Stycke 6..() ANM. 6 AR 6 Allmänna råd kp, B och R kan beräknas enligt följande uttryck: 6 AR (forts.) 6 AR (forts.) Stycke 6..() 7 AR 7 Allmänna råd Metoden i bilaga B kan tillämpas tillsammans med värden enligt rådet för Stycke 6..(). Stycke 7..() 8 AR 8 Allmänna råd För nedisning på grund av fukt i luften bör SS-ISO 494 användas. 9 AR Stycke 8.() ANM., Stycke 8.()ANM. 9 Allmänna råd Vägledning när det gäller vindlast på delar av andra brotyper, såsom bågbroar, hängbroar, snedkabelbroar, broar med tak, öppningsbara broar och broar med flera eller starkt krökta överbyggnader, kan hämtas från tillämpliga avsnitt av SS-EN Enligt texten i SS-EN är den inte tillämplig på de brotyper som nämns i rådet. Det finns alltså inga tillämpliga delar av standarden för dessa typer. Möjligheten till nationellt val handlar om att hänvisa till andra relevanta beräkningsmodeller, inte att hänvisa tillbaka till SS-EN Om ni menar att modellerna i SS-EN är tillämpliga även på dessa brotyper, skriv i så fall det rakt ut i det allmänna rådet, hänvisa inte till "tillämpliga delar". Ta bort allmänt råd eller skriv rakt ut vad som avses. I anges: 8. Allmänt () Detta kapitel gäller endast broar med konstant tvärsnittshöjd och med tvärsnitt enligt figur 8., bestående av en enda överbyggnad och ett eller flera spann. ANM. Den nationella bilagan kan ge vägledning om andra brotyper (bågbroar, hängbroar, snedkabelbroar, broar med tak, öppningsbara broar, och broar med flera eller starkt krökta överbyggnader). 8. Val av metod för beräkning av dynamisk respons () Behovet av att beräkna dynamisk respons för broar bör fastställas. ANM. Den nationella bilagan kan ge kriterier och metoder. Vi avser att behålla det allmänna rådet i remissversionen - i sak - då det dels är ett allmänt råd, dels att vi bedömer att det finns andra delar än kapitel 8 som i tillämpliga delar kan vara värdefulla att använda. Det nya reviderade rådet är formulerat som: 8 Allmänna råd Tillämpliga delar i SS-EN kan användas som vägledning när det gäller vindlast på delar av andra brotyper, till exempel bågbroar, hängbroar, snedkabelbroar, broar med tak, öppningsbara broar och broar med flera eller starkt krökta överbyggnader. 0 AR Stycke 8.() 0 Allmänna råd Avsnitt i standarden bör användas. Avses inte bara formfaktorn för räcken och portaler i detta stycke, 8.(), av eurokoden? Hur ska avsnitten tillämpas på räcken? Från Formfaktorer för kraft () Formfaktorer för kraft på räcken och portaler bör bestämmas. ANM. Den nationella bilagan kan ge värden på formfaktorer för kraft för räcken och portaler. Det rekommenderas att 7.4 tillämpas.. Förslaget till ny reglering innebär att fler formfaktorer specificeras beroende på bärverkets storlek och form vilket bedöms öka tydligheten och minska antalet 4 Bilaga A.4, A.5, B., B., C, D och E. får inte tillämpas. 8 kap. SS-EN Temperaturpåve rkan Stycke 6..() ANM.. Allmänna råd För aluminiumbrobana bör värdena för typ användas. För brobaneplatta av trä på låd- eller I-balkar av stål bör värdena för typ användas För brobaneplatta av trä på balkar av trä bör värdena för typ användas. Stycke 6...()P Gäller nationella val till SS-EN 99--, 99-- och Se ovan hur vi argumentarat för motsvarande fråga för snö- och vindlaster Kommunvis tabellerade värden kopplade till snö, vind- och temperaturlast Isotermkartorna för maximal och minimal lufttemperatur i figur är i de 8. och figur 8. ska användas. Dessa kartor gäller för lokal höjd flesta fall en kraftfull förenkling jämfört med att lokalisera objekt över havet. geografiskt och jämföra med motsvarande zonkartor. Tabellerade värden finns idag i både Trafikverkets och Boverkets föreskrifter och bör enligt WSP ej slopas. Samtidigt ifrågasätter WSP nyttan av digitala verktyg till denna specifika uppgift. Det digitala verktyget kan vara ett bra komplement men bör ej ersätta tabellerade värden. Dock anses att "Boverkets GIS-karta på Boverkets webb" är en för vag hänvisning i en myndighetsföreskrift. C:\Users\bjso0\Desktop\Remissammanställning_VVFS 004_

9 Sida 9 Figur 8. Maximal lufttemperatur under en timme som med sannolikheten 0,98 inte överskrids en gång per år (ekvivalent med 50 års återkomsttid) baserad på mätdata från 48 meteorologiska stationer. Ingen ändring Länsstyrelsen Västernorrland har vissa synpunkter på vilken hänsyn som tagits till klimatförändringar. I remissens missiv informeras om att Sverige Se material från Boverket. Specifikt under det sista stycket "Boverkets kan göra nationella val som utgår från medlemsstaternas olika konstruktionsregler, EKS". Länk finns i kolumnen till höger. Har kompletterat förutsättningar avseende geologi, klimat m.m. Som underlag till de nya konsekvensutredningen med text för snölast, vindlast och dimensionerande föreskrifterna hänvisas till några kartor som anger snözoner, temperatur. temperaturer och vindhastigheter, baserat på uppmätta värden vid 48 stationer runt om i landet. Det saknas dock ett resonemang om hur dessa förhållanden kommer att påverkas av det förändrade klimat som vi upplever nu och som kommer att förändras ytterligare under detta sekel. SMHI tog under 05 fram klimatanalyser för Sveriges samtliga län och som beskriver hur ett framtida förändrat klimat kan komma att se ut och detta saknas som underlag i dessa allmänna råd. Även SGI, Sveriges Geotekniska Institut har tagit fram vägledande material om hur markförhållanden kan påverkas då vi kommer att uppleva ett förändrat klimat med mer nederbörd och ökade risker för exempelvis extrem nederbörd och höjda havsnivåer som kommer att ge ökade risker för ras, skred och erosion. Detta borde vara en viktig kunskap att ta med då man ska ta hänsyn till hur mycket laster en konstruktion kan tåla. Åtgärdas (/) se/ts/arbetsrum/projekt/pb f/arbetsmaterial/eurokoder /Remissversion_eurokoder/ Arbetsmaterial%0under% 0remisshanteringen/Boverk et_behov%0av%0ändrad e%0regler%0om%0kom mande%0klimatförändring ar.docx Figur 8. Minimal lufttemperatur som med sannolikheten 0,98 inte överskrids en gång per år (ekvivalent med 50 års återkomsttid), baserad på mätdata från 48 meteorologiska stationer. Se kommentaren ovan för figurerna 6. och 8. Se ovan. Stycke 6..4.() OK Allmänna råd För broöverbyggnader med brobaneplatta av trä på balkar av AR till,0. Orden heat, cool och sur är index. AR Denna typ av text hör mer hemma i en Bronorm än i en TSFS. Samma gäller texter i Stycke 6..4.() och Stycke 6..4.() ANM., m.fl. Texten blir lösryckt och utan innebörd när den skrivs så här. Med de hänvisningar som finns till de aktuella standarderna är de nationella valen och de allmänna råden konkretiserade i sitt rätta sammanhang. I detta fall "() Inverkan av vertikala temperaturskillnader bör beaktas med hjälp av en ekvivalent, komponent för linjär temperaturskillnad (se 6..()) med ΔTM,heat och ΔTM,cool. Dessa värden bör ansättas mellan broöverbyggnadens över- och underyta. ANM.: Den nationella bilagan kan ange värden på ΔTM,heat och ΔTM,cool för användning inom landet. Rekommenderade värden på ΔTM,heat och ΔTM,cool ges i tabell 6." Stycke 6..4.() ANM. Allmänna råd För broöverbyggnader med brobaneplatta av trä på balkar av trä bör metod inte användas. Denna typ av text hör mer hemma i en Bronorm än i en TSFS. Samma gäller texter i Stycke 6..4.() och Stycke 6..4.() ANM., m.fl. Texten blir lösryckt och utan innebörd när den skrivs så här. Med de hänvisningar som finns till de aktuella standarderna är de nationella valen och de allmänna råden konkretiserade i sitt rätta sammanhang. I detta fall "() Effekten av vertikala temperaturskillnader bör beaktas genom att man inför en icke-linjär temperaturkomponent (se 6..()). AR ANM. : Den nationella bilagan kan ange värden på den vertikala temperaturskillnader för broöverbyggnader för användning inom landet. Rekommenderade värden ges i figur 6.a 6.c. I dessa figurer syftar uppvärmning på förhållanden sådana att solstrålning och andra effekter ger ett värmetillskott via broöverbyggnadens överyta. Omvänt syftar nedkylning på förhållanden sådana att värme avgår från broöverbyggnadens överyta på grund av återutstrålning och andra effekter" Stycke A.() Isotermkartorna för maximal och minimal lufttemperatur i figur 8. och figur 8. ska användas. Dessa kartor gäller för lokal höjd över havet. Stycke A.() Konstanterna ska sättas till: k = 0,80, k = 0,05, k = 0,60 och k4 = -0,0. Stycke B() För broöverbyggnader med brobaneplatta av trä på balkar av trä bör metod inte användas och bilaga B behöver inte användas. 9 kap. SS-EN Laster vid utförande Stycke 4..() Allmänna råd Värden enligt a) och b) i anmärkningen i standarden bör användas. 0 kap. SS-EN Allmänna laster Olyckslast Stycke.() ANM. Risknivån får inte vara högre än vad som svarar mot fortskridande ras för referenstiden ett år. Stycke.4() ANM.4 Allmänna råd Konsekvensklass CC bör tillämpas. Stycke 4.() ANM. AR Allmänna råd För överbyggnader av lätta bärverk som ges en utformning som minskar risken för påkörning, med till exempel fri höjd över väg mer än 5, meter eller mer än 5,9 meter över järnvägens räls överkant, kan påkörningslasten sättas till noll. C:\Users\bjso0\Desktop\Remissammanställning_VVFS 004_