KVINNORS UPPLEVELSER AV OMVÅRDNAD I SAMBAND MED SPONTANABORT I TIDIG GRAVIDITET. En litteraturstudie.

Transkript

1 Humanvetenskapliga Institutionen Högskolan i Kalmar Kalmar Kurs: Omvårdnad uppsats 15 hp KVINNORS UPPLEVELSER AV OMVÅRDNAD I SAMBAND MED SPONTANABORT I TIDIG GRAVIDITET. En litteraturstudie. Magdalena Eriksson & Therése Eriksson Handledare: MarieLouise Strand Ej avsett för publikation Justerat och godkänt Datum.. Examinator: Kristofer Franzén Årestedt

2 Humanvetenskapliga Institutionen Högskolan i Kalmar Kalmar Kurs: Omvårdnad uppsats 15hp KVINNORS UPPLEVELSER AV OMVÅRDNAD I SAMBAND MED SPONTANABORT I TIDIG GRAVIDITET Magdalena Eriksson, Therése Eriksson SAMMANFATTNING Spontanabort i tidig graviditet hos kvinnor är den vanligaste typen av spontanabort och drabbar % av alla gravida kvinnor. Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av omvårdnad i samband med spontanabort i tidig graviditet. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie som totalt inkluderade nio studier. Datainsamlingen genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Studierna kvalitetsgranskades, och resultatet analyserades utifrån syftet. Materialet färgkodades utifrån funna mönster och tre kategorier växte fram. Kategorierna blev slutligen: kvinnors upplevelser av emotionellt stöd, kvinnors upplevelser av information och förklaring samt kvinnors upplevelser och behov av eftervård. Litteraturstudiens övervägande resultat innefattade upplevelser av otillfredsställelse med omvårdnaden bland de drabbade kvinnorna. Många kvinnor upplevde ett osympatiskt bemötande, bristande medicinsk förklaring av orsaken till spontanaborten samt en avsaknad av eftervård. Slutsatsen var att majoriteten av kvinnorna inte upplevde tillfredsställelse med det emotionella stödet, den medicinska förklaringen samt att de saknade eftervård i samband med spontanaborten i tidig graviditet. Ny forskning föreslås ur patientperspektivet med fokus på kvinnornas unika känslor och behov och ur personalperspektivet om bemötande och eftervård av kvinnor som nyligen varit med om spontanabort i tidig graviditet. Nyckelord: Spontanabort, tidig graviditet, kvinnor, upplevelser, emotionellt stöd, medicinsk förklaring, eftervård.

3 School of Human Sciences University of Kalmar Kalmar Course: Nursing care Essay, 15 higher education credits. WOMEN S EXPERIENCES OF NURSING CARE IN RELATION TO EARLY PREGNANCY LOSS Magdalena Eriksson, Therése Eriksson ABSTRACT Early pregnancy loss occurs to 10-35% of all pregnant women and it is the most common type of pregnancy loss. The aim was to describe women s experiences of nursing care in relation to early pregnancy loss. The used method was systematic literature review and resulted in totally used nine articles. The data collection was accomplished in the databases Cinahl, PubMed and PsycINFO. The articles quality was checked and the result was analyzed with regard to the aim. The material was coded in to colours from the found patterns and three categories took place. The categories were finally women s experiences of emotional support, women s experiences of information and explanation and women s experiences and needs of aftercare. The greater part of the result included experiences of dissatisfaction with the nursing care among the women. Many women experienced an unsympathetic attitude, lack of medical explanation to the course and lack of aftercare. The conclusion was that the majority of the women didn t experience satisfaction with the emotional support, the medical explanation and the aftercare, in relation to early pregnancy loss. Suggestion for new research is made, with focus on women s unique feelings and needs, and also with focus on the nurses attitude and aftercare of these women. Keywords: Early pregnancy loss, nursing care, women, experience, emotional support, medical explanation, aftercare.

4 Ur dikten Grodden, av Lena Rann-Uhlin. Grodden i min mjuka, varma livmoder, början till en liten människa, ett glädjens frö som fick min kropp att sjunga. Så föll en droppe av livets röda vätska Att mista sin längtan och se hoppets skira hinna bli allt tunnare. Att känna något dö inom sig, att känna hur kroppen drar ihop sig i kramper för att protestera mot att innesluta död. Blod som skulle vara ditt liv. Nu för det dig tillbaka in i intigheten. Så nära livet har jag stått och nu också så nära döden. Lilla barn, din tunna livssträng har brustit och du har flutit ur min kropp i röda strömmar. Hålet efter dig fylls sakta av vardagens evighetssysslor (Sundgren, 1992, s.41-42).

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...1 BAKGRUND...1 Problematisering...3 SYFTE...4 METOD...4 Inklusion- och exklusionkriterier...4 Sökprocessen...5 Kvalitetsgranskning...5 Dataanalys...6 Etiska aspekter...6 RESULTAT...6 Kvinnors upplevelser av emotionellt stöd...7 Kvinnors upplevelser av information och förklaring...8 Kvinnors upplevelser och behov av eftervård...9 Bifynd...10 DISKUSSION...11 Metoddiskussion...11 Resultatdiskussion...12 SLUTSATS...15 REFERENSLISTA...17 BILAGA 1: Söktabell BILAGA 2: Artikelmatris

6 INLEDNING Solfors (2007) framhävde i en artikel att sjukvården anses omänsklig i samband med spontanabort. Det var kvinnors känslor av att inte bli tagna på allvar och inte få tillräckligt med stöd och förståelse som låg till grund för den upplevda inhumana omvårdnaden. Även Sundgren (1992) lyfte att kvinnor som drabbats av spontanabort upplevde brister i omvårdnaden. Enligt Adolfsson (2004) beskrevs förlusten vid spontanabort ofta som förlorandet av ett efterlängtat barn, barnets framtid samt moderskapet, forskningen visade att alla kvinnor sörjde det, fast på olika sätt. Forskning av Maker och Ogden (2003) visade även den att majoriteten av kvinnorna som drabbades av spontanabort kände förtvivlan över händelsen. Studien visade dessutom att de kvinnor som bar på en oönskad graviditet istället kunde känna lättnad över att ha drabbats av spontanabort. BAKGRUND Graviditet och tidig spontanabort Enligt Weström, Åberg, Anderberg och Andersson (2005) varar en graviditet normalt i nio månader (40 veckor). Graviditeten kan dock ofrivilligt avbrytas, det benämns som spontanabort, om fostret föds fram livlöst innan graviditetsvecka 28. Beroende på tidpunkten i graviditeten när spontanaborten sker görs en indelning i tidig respektive sen spontanabort. Definitionen av tidig spontanabort innebär att graviditeten avbryts ofrivilligt inom de 14 första graviditetsveckorna då fostret fortfarande inte är levnadsdugligt. Hjort (2007) anger att så mycket som % av alla graviditeter slutar med spontanabort. Enligt Weström et al. (2005) sker % av alla spontanaborter i tidig graviditet. Enligt Adolfsson (2004) beskrev de flesta kvinnor att en stor del av den tidiga graviditeten innebar stor glädje, planering inför framtiden, det kommande barnet och modersrollen. Då den tidiga graviditeten slutade med spontanabort framkom det att de flesta kvinnorna kände skuld och tomhet efter händelsen. Kvinnorna gav även uttryck för känslor av sorg, besvikelse och förlust. Bakomliggande orsaker Det finns flera orsaker till att en graviditet kan sluta med spontanabort, till exempel patologisk moderkaka, infektioner samt immunologiska faktorer (Stabile, Grudzinskas & Chard, 1992). Enligt Weström et al. (2005) är den vanligaste orsaken kromosomavvikelser. Två tredjedelar av alla undersökta foster från tidiga spontanaborter påvisade kromosomavvikelser. 1

7 Utredningar som gjorts på foster efter spontanabort har visat att avvikelserna varit så uttalade att de flesta foster inte hade kunnat överleva. Enligt Sundgren (1992) görs vanligtvis ingen medicinsk utredning av orsaken, förrän kvinnan genomgått tre spontanaborter i följd. Maconochie, Doyle, Prior och Simmons (2006) visade i sin studie att en av riskfaktorerna var hög ålder, eftersom kvinnor över 35 år löpte 75 % större risk att drabbas av tidig spontanabort. Forskningen visade också att kvinnors livsstil påverkade graviditeten negativt, till exempel kunde alkoholmissbruk orsaka spontanabort. Symtom och utredning Spontanabort sker ofta plötsligt och kvinnorna söker sig vanligtvis till akutmottagningen med buksmärta och vaginala blödningar (Hjort, 2007). Almås (2002) beskriver att symtomen mellan olika spontanaborter kan variera stort, tidig spontanabort kan ske utan att kvinnor är medvetna om det eftersom de kan uppfatta blödningen som menstruation. De vanligaste symtomen är dock smärtor i buken och vaginala blödningar. De undersökningar som vanligen görs vid misstänkt spontanabort är gynekologisk undersökning som är en säker metod för att fastställa missfall då fragment ifrån graviditeten kan upptäckas. Ultraljudsundersökning används också i diagnostiseringen, då det bland annat visar fostrets aktivitet och storlek. Flertalet blodprover tas även för att säkerställa spontanabort. Utifrån undersökningarna kan läkaren sedan ta ställning till vilken behandling som bör vidtas. Enligt Weström et al (2005) är förekommande behandlingar antingen skrapning av livmoderslemhinnan eller tillförsel av livmodersammandragande läkemedel. Skrapning görs vanligtvis vid spontanabort innan graviditetsvecka 14 och tillförsel av livmodersammandragande läkemedel vid spontanabort efter graviditetsvecka 14. Båda behandlingarna ska leda till att tömma livmodern på blod, slemhinnor samt fosterrester för att eliminera risken för kraftiga blödningar samt infektion. Ibland kan dock kroppen själv klara av att stöta ut fostret och en del kvinnor kan då rekommenderas att åka hem och vänta ut spontanaborten. Enligt Almås (2002) får kvinnorna efter spontanaborten själva ta kontakt med sjukvården vid behov, endast i vissa fall förekommer det att kvinnorna får en återbesökstid. Omvårdnad Syftet med omvårdnad är enligt Socialstyrelsens allmänna råd, SOSFS (1993:17) att stärka hälsa, förebygga sjukdom och ohälsa, återställa och bevara hälsa utifrån patientens individuella möjligheter och behov, minska lidande samt att ge möjlighet till en värdig 2

8 död. Enligt Norberg, Axelsson, Hallberg, Lundman, Athlin, Ekman, Engström, Jansson och Kihlgren (1997) beskrivs omvårdnad som en hjälpande handling som ingår i det dagliga livet, för att förbättra och bevara hälsa och friskhet, samt förebygga sjukdom och ohälsa hos individen. Enligt omvårdnadsteoretikern Jean Watson innefattar omvårdnad kunskap, omtänksamhet, värden, livssyn, ansvar, handlingar samt hängivenhet (Watson, 1993). Hon menar att omvårdnad innebär att hjälpa en individ att hitta en mening i ohälsa, lidande eller smärta. Neugebauer, Kline, O Connor, Shrout, Johnson, Skodol, Wicks, och Susser, (1992) visade i sin studie att kvinnor som drabbats av spontanabort ofta visade symtom på depression några veckor efter händelsen. Enligt Almås (2002) känner kvinnor i de här situationerna ofta ångest, oro och otrygghet och kvinnorna behöver därför information om vad som kommer att ske för att lindra den psykiska stressen. Kvinnor behöver stöd och bekräftelse i en så utsatt situation som tidig spontanabortering. Sundgren (1992) framhåller också vikten av att kvinnor behöver tydlig information då de drabbats av tidig spontanabort. Dock kan kvinnor ofta vara oemottagliga för information, därför är det viktigt för sjukvårdspersonalen att hitta rätt tillfälle för att delge informationen. Enligt Sundgren erbjuds få kvinnor återbesök till läkare eller sjuksköterska efter utskrivningen då sjukvården inte anser det nödvändigt. De flesta kvinnor som drabbats av spontanabort i tidigt skede efterfrågar återbesök för att kunna reda ut eventuella frågetecken och få mer information. Kvinnorna kan då ta till sig informationen på ett mer adekvat sätt och på så vis gå vidare i sitt sorgearbete. Kvinnorna vill att sjukvården ska bli bättre på att rekommendera återbesök, istället för att bli hemskickade med ett bättre lycka nästa gång eller det är bara att försöka igen, vilket förekommer ganska ofta. Problematisering En gravid kvinna känner vanligtvis stor lycka och glädje. Den tidiga spontanaborten kan då komma som en chockartad och traumatisk händelse, då den inte finns med i beräkningen (Adolfsson, 2004). Tidig spontanabort kan upplevas som utelämnande och psykiskt påfrestande av många kvinnor (Sundgren, 1992). Forskning visade att kvinnor ofta upplevde sorg i samband med spontanabort i tidig graviditet och att de kände skuld i tron på att de själva orsakat fostrets död. Många kvinnor beskrev tidig spontanabort som att förlora ett barn och inte ett foster, dock upplevde de ensamhet i den känslan, då de kände sig övergivna av både närstående och sjukvården (Adolfsson, 2004). En doktorsavhandling av Adolfsson (2006) visade att gravida kvinnor som drabbats av tidig spontanabort ofta hade en önskan om 3

9 att bli bemötta och sedda som den blivande modern hon faktiskt var. Kvinnorna sökte svar på frågor, som varför drabbades just jag, har jag orsakat det här? Kvinnornas sorg efter tidig spontanabort kunde påverkas både positivt och negativt av bemötandet och informationen de fick av vårdpersonalen i samband med händelsen. Enligt Sundgren (1992) upplevde kvinnorna att de fick god medicinsk hjälp vid spontanaborten i tidig graviditet och då den medicinska behandlingen är generellt enkel resulterar det ofta i korta vårdtillfällen, från några timmar till maximalt två dygn. Däremot upplevde en del kvinnor att de inte fick den omvårdnad de ansåg sig vara i behov av i den utsatta situationen som spontanabort i tidig graviditet innebar. SYFTE Syftet är att beskriva kvinnors upplevelser av omvårdnad från sjukhusvistelsen, i samband med att de drabbats av spontanabort i tidig graviditet. METOD Metoden som använts är systematisk litteraturstudie. Enligt Forsberg och Wengström (2003) innebär det att på ett systematiskt sätt söka tidigare forskning inom ett område samt kvalitetsgranska och analysera de utvalda studierna, för att sedan sammanställa materialet till ett resultat. Enligt Willman och Stoltz (2006) kan en systematisk litteraturstudie svara upp på vårt informationsbehov, genom att de bästa studierna inom ett område sammanställs och kan besvara de frågor som innefattats i litteraturstudien. Inklusions- och exklusionskriterier Kriterierna för litteraturstudien bestämdes utifrån problemområdet och syftets olika delar, vilket Willman och Stoltz (2006) förordar. Litteraturstudien inkluderar forskning som omfattar åren , för att kunna producera ett trovärdigt resultat. Inklusionskriterier som styrde sökningarna var, kvinnor som uppsökt sjukhusvård då de drabbats av spontanabort i tidig graviditet, studier skrivna på engelska eller svenska samt studier gjorda i industrialiserade länder. Studier gjorda på kvinnor under 18 år exkluderades. 4

10 Sökprocessen Sökorden valdes utifrån syftet, vilket enligt Forsberg & Wengström (2003) utgör basen för litteratursökningen. Litteraturstudiens nio sökord utformades under den mindre pilotsökning som genomfördes först i sökprocessen. Sökorden var, abortion spontaneous, nursing care, experience, early pregnancy loss, miscarriage, hospital experience, hospitalization, received care och support. Sökorden var både av fritext- och tesauruskaraktär och användes i fritextsökningen respektive tesaurussökningen var och en för sig. De olika sökorden kombinerades i fritextsökningen för att få ett snävare resultat (se bilaga 1). De använda databaserna var Cinahl, PubMed och PsycINFO då dessa databaser på olika sätt täcker forskning mer än 25 år tillbaka i tiden inom omvårdnad, medicin och psykologi (Forsberg & Wengström, 2003). Databaserna tillhandahåller även studier från flera olika nationaliteter och språk. I de databaser där peer review fanns tillgängligt användes det som begränsning i sökningarna. Träffarna på sökordskombinationerna begränsades till 100 stycken för att ett första urval skulle genomföras, vilket innebar att alla titlar lästes igenom. Det andra urvalet innefattades av att abstrakten på de studier som verkade intressanta lästes. Fritextsökningen avslutades när samma studier var återkommande i sökningarna och då inga nya studier av intresse tillkom. Totalt inkluderades sju studier från fritextsökningen. Den manuella sökning gjordes utifrån att granska referenslistorna i studierna som kom fram vid fritextsökningen vilket Forsberg och Wengström (2003) menar är det första steget i den manuella sökningen. Totalt inkluderades två studier från den manuella sökningen. Kvalitetsgranskning Syftet med att kritiskt kvalitetsgranska studier som ska ligga till grund för litteraturstudien är för att få ett tillförlitligt och lämpligt material att analysera (Willman & Stoltz, 2006). Studierna lästes igenom enskilt flera gånger för att få en generell uppfattning om studiernas utformning. Därefter kvalitetsgranskades studierna utifrån Willman och Stoltz (2006) kvalitativa samt kvantitativa granskningsmallar. Studierna som ingår i en systematisk litteraturstudie kan skilja i vetenskaplig kvalitet och därför använde sig författarna utav Willman och Stoltz (2006) poängsystem för att värdesätta studiernas kvalitet. Varje positivt svar per fråga fick ett poäng som sedan adderades till en poängsumma, vilket omvärderades till procent. Mindre än 60 % innebar låg kvalitet, mellan 60-80% innebar medelkvalitet och över 80 % innebar hög kvalitet. De valda studierna inklusive studiernas kvalitet presenteras i artikelmatrisen (se bilaga 2). 5

11 Dataanalys Författarna läste flera gånger igenom studierna enskilt för att finna återkommande mönster i de olika studiernas resultat. Syftet gjordes om till en fråga som löd hur upplever kvinnor omvårdnaden i samband med spontanabort i tidig graviditet? Utifrån den frågan analyserades och färgkodades det relevanta materialet i olika färger. Det funna materialet i mönstret fick tre färger och innehållet i varje färg diskuterades noggrant utifrån vad det handlade om. De tre kategorierna som växte fram blev slutligen kvinnors behov av emotionellt stöd, kvinnors behov av information och förklaring samt kvinnors behov av eftervård. Etiska aspekter Enligt Forsberg och Wengström (2003) bör kravet på studierna i litteraturstudien innefatta att de antingen ska vara granskade av en etisk kommitté eller föra ett etiskt resonemang. Polit och Beck (2004) belyser att det etiska resonemanget exempelvis bör innefatta att urvalsgruppen fått information om studien, konfidentiellitet samt möjligheter till att avsluta eller avstå deltagandet. Det etiska resonemanget bör även utgöra en garanti för patientens säkerhet, det kan innebära att intervjuguiderna är etiskt försvarbara. Litteraturstudien är genomförd med tanke på Forsberg och Wengströms (2003) etiska aspekter. Det innebär att författarna inte har förvrängt, hittat på eller plagierat data samt att all data redovisats i resultatet oavsett om det stödjer eller inte stödjer författarnas egna värderingar. RESULTAT Litteraturstudien inkluderar totalt nio studier, varav åtta kvalitativa och en kvantitativ. I samtliga studier har data samlats in med hjälp av antingen personliga intervjuer, telefonintervjuer eller utförliga enkäter. Enkäter utformade som intervjuguider med öppna frågor användes vid en del kvalitativa studier, men benämns för enkelhetens skull som enkäter. I de flesta kvalitativa studierna är det endast kvinnor som deltagit (Corbet-Owen & Kruger, 2001; Harvey, Moyle & Credy, 2001; Paton, Wood, Bor & Nitsun, 1999; Simmons, Singh, Maconochie, Doyle & Green, 2006; Smith, Frost, Levitas, Bradley & Garcia, 2006; Wiebe & Janssen, 1999) medan i en studie har kvinnorna haft sin partner med som stöd (Tsartsara & Johnson, 2002) och i en annan har partnern deltagit i studien (Abboud & 6

12 Liamputtong, 2005). I den kvantitativa studien har både kvinnor och sjukvårdspersonal deltagit i undersökningen (Evans, Lloyd, Considine & Hancock, 2002). Åldern på kvinnorna i sex studier varierade mellan år (Abboud & Liamputtong, 2005; Corbet-Owen & Kruger, 2001; Harvey et al., 2001; Paton et al., 1999; Smith et al., 2006; Tsartsara & Johnson, 2002) medan två studier endast angav medelåldern, 31 år respektive 32,4 år (Simmons et al., 2006; Wiebe & Janssen, 1999). Studien av Evans et al., (2002) redovisar dock ingen ålder alls. Resultatet beskriver kvinnors upplevelser av emotionellt stöd och medicinsk förklaring efter att ha drabbats av spontanabort i tidig graviditet samt deras upplevelser och behov av uppföljning i någon form av eftervård, för att få psykiskt stöd. De undersökta studierna speglar både positiva och negativa upplevelser av omvårdnad under den korta sjukhusvistelsen vid tidig spontanabort. Fyra av de nio studierna redovisar att majoriteten av kvinnorna är tillfredsställda med omvårdnaden generellt (Evans et al., 2002; Paton et al., 1999; Tsartsara & Johnson, 2002; Wiebe & Janssen, 1999). I de övriga fem studierna påvisades fler negativa än positiva upplevelser av omvårdnaden vilket resulterade i lägre tillfredställelse av omvårdnaden hos kvinnorna (Abboud & Liamputtong, 2005; Corbet-Owen & Kruger, 2001; Harvey et al., 2001; Simmons et al., 2006; Smith et al., 2006). Kvinnors upplevelser av emotionellt stöd Emotionellt stöd för kvinnor som drabbats av spontanabort i tidig graviditet handlade bland annat om att bli respektfullt bemött, bekräftad, få stöd och omsorg. De hade en önskan om att känna sig som unika individer (Abboud & Liamputtong, 2005; Corbet-Owen & Kruger, 2001; Evans et al., 2002; Harvey et al., 2001; Paton et al., 1999; Simmons et al., 2006; Smith et al., 2006; Tsartsara & Johnson, 2002; Wiebe & Janssen, 1999). Fyra studier av nio visade att övervägande delen av kvinnorna upplevde sjukvårdspersonalens emotionella stöd som positivt i samband med spontanaborteringen. Det var den omsorgsfulla, stödjande och tillmötesgående attityden som kvinnorna upplevde som positivt under deras utsatta situation. Flertalet kvinnor ansåg att de fått tillräckligt med tid tillsammans med sjukvårdspersonalen, vilket bidrog till att kvinnorna vågade öppna sig och prata om sina känslor (Evans et al., 2002; Paton et al., 1999; Tsartsara & Johnson, 2002; Wiebe & Janssen, 1999). Endast några få kvinnor kände missnöje över det emotionella stöd de fått, de önskade 7

13 mer genomtänkt, mjuk, attityd av sjukvårdspersonalen vilket kvinnorna inte upplevde att de fått. Kvinnorna upplevde istället att sjukvårdspersonalen bemötte dem kallt och okänsligt (Evans et al., 2002; Paton et al., 1999; Wiebe & Janssen, 1999). I en studie uttryckte en kvinna följande: Generellt kände jag att attityden var osympatisk gentemot det jag gick igenom. Jag blev behandlad som om jag bara hade något medicinskt fel, istället för att bry sig om förlusten jag led av (Simmons et al., 2006, s. 1943). Fyra studier visade att majoriteten av kvinnorna upplevde missnöje med sjukvårdspersonalens emotionella stöd vid spontanabort. De upplevde att de fått ett kallt, osympatiskt samt ickebekräftande bemötande och menade att deras mest akuta behov var tvärtom, att få bekräftelse på sina fysiska och emotionella upplevelser av den förlust de genomled (Abboud & Liamputtong, 2005; Corbet-Owen & Kruger, 2001; Simmons et al., 2006; Smith et al., 2006). Två studier visade att några intervjuade kvinnor upplevde att de inte blev behandlade som unika individer. Känslor av att bli behandlad på rutin eller löpande band samt nonchalans var beskrivet i detta sammanhang (Smith et al., 2006; Wiebe & Janssen, 1999). En kvinna beskrev att: De flesta behandlar spontanabort som en mindre viktig händelse, alla drabbas av det etc. men det var väldigt traumatiskt för mig (Simmons et al., 2006, s. 1942). Forskningen visade att övervägande delen av kvinnorna önskade att få sina tankar, känslor och individuella upplevelser bekräftade av sjukvårdspersonalen (Abboud & Liamputtong, 2005; Corbet-Owen & Kruger, 2001; Evans et al., 2002; Paton et al., 1999; Simmons et al., 2006; Smith et al., 2006; Tsartsara & Johnson, 2002; Wiebe & Janssen, 1999). Dock beskrev tre studier att en del kvinnorna upplevde sjukvårdspersonalen som varken lyhörd eller bekräftande i samband med spontanaborteringen (Corbet-Owen & Kruger, 2001; Harvey et al., 2001; Smith et al., 2006). Harveys et al. (2001) fann att sjukvårdspersonalen tog avstånd från kvinnorna vilket ledde till oro hos samtliga kvinnor i studien då de upplevde brist på omvårdnad och empati. Kvinnors upplevelser av information och förklaring Kvinnorna sökte medicinsk förklaring till orsaken till deras spontanabort, men även tydlig information kring symtom, behandling samt framtiden (Abboud & Liamputtong, 2005; Corbet-Owen & Kruger, 2001; Evans et al., 2002; Harvey et al., 2001; Paton et al., 1999; Simmons et al., 2006; Smith et al., 2006; Tsartsara & Johnson, 2002; Wiebe & Janssen, 1999). 8

14 Huvudparten av studierna kom fram till att majoriteten av kvinnorna upplevde att de fått för lite information om orsaken till spontanaborten av sjukvårdspersonalen under sjukhusvistelsen (Abboud & Liamputtong, 2005; Evans et al., 2002; Harvey et al. 2001; Simmons et al., 2006; Smith et al., 2006; Wiebe & Janssen, 1999). Två studier visade att kvinnorna upplevde behov av adekvat, tydlig och detaljerad information om fysiska symtom och varaktighet vid spontanaborteringen. Majoriteten av kvinnorna i de studierna upplevde dock att de inte fått tillräckligt med sådan information (Smith et al., 2006; Wiebe & Janssen, 1999). En kvinnas upplevelse av bristande information: Det var den stora frågan, varför de inte berättade för mig då att det var en komplett spontanabort och att det helt enkelt skulle komma ut ur mig. Och sen, i vilken form? Men det berättade de inte för mig, så det var liksom, vart skulle det ta vägen? Om de bara hade berättat för mig att det skulle komma ut som endast blod, för att det inte finns så mycket mer vid åtta veckors graviditet Men det gjorde de inte. Jag ville fråga, men jag var för upprörd (Tsartsara & Johnson, 2002, s.61). En studie pekade också på att otillräcklig adekvat information till kvinnorna hindrade deras återhämtning samt fick dem att känna sig maktlösa (Harvey et al., 2001). Tre studier visade att övervägande delen av kvinnorna upplevde brist på medicinsk information om orsaken till spontanaborten. För att minska anklagelsen av att själv ha orsakat spontanaborten efterfrågade dessa kvinnor detaljerad medicinsk förklaring till orsaken bakom spontanaborten (Evans et al., 2002; Paton et al., 1999; Simmons et al., 2006). I tre studier visade resultatet att majoriteten av kvinnorna upplevde tillfredsställelse med den övergripande informationen, exempelvis om symtom samt undersökningar vilket ökade kvinnornas medvetenhet för situationen (Corbet-Owen & Kruger, 2001; Paton et al., 1999; Tsartsara & Johnson, 2002). I en av studierna delgav en kvinna: Sjuksköterskans involvering kunde inte ha varit mer finkänslig. Hon var tålmodig och gav informationen sakta och tydligt (Paton et al., 1999, s. 306). Kvinnors upplevelser och behov av eftervård De flesta kvinnorna upplevde behov av någon form av uppföljning, både fysiskt och emotionellt efter den tidiga spontanaborten, då de kände sig utlämnade. De önskade bland annat återbesök, telefonuppföljning eller någon form av stödgrupp (Abboud & Liamputtong, 2005; Corbet-Owen & Kruger, 2001; Evans et al., 2002; Harvey et al., 2001; Paton et al., 1999; Simmons et al., 2006; Smith et al., 2006; Tsartsara & Johnson, 2002; Wiebe & Janssen, 1999). 9

15 Totalt av de nio studierna som inkluderades i litteraturstudien, visade sex studier resultat som innefattade kvinnornas upplevelser kring eftervård vid spontanabort. De sex studierna tydliggjorde att eftervården kunde innefatta både fysik uppföljning och psykiskt stöd av exempelvis läkare, sjuksköterska eller kurator. Studierna kom fram till att majoriteten av kvinnorna upplevde stort behov av eftervård. Eftervården beskrevs diffust, men resultaten påvisade att kvinnornas huvudsakliga behov var psykiskt stöd efter spontanaborten i form av bekräftelse, emotionellt stöd och förståelse (Corbet-Owen & Kruger, 2001; Evans et al., 2002; Paton et al., 1999; Simmons et al., 2006; Tsartsara & Johnson, 2002; Wiebe & Janssen, 1999). Nästan hälften av kvinnorna i tre av studierna delgav att de inte hade erbjudits någon eftervård alls vid spontanaborten, vilket de upplevde som otillfredsställande (Evans et al., 2002; Paton et al., 1999; Tsartsara & Johnson, 2002). Utifrån de tre andra studierna framgick det att de fått erbjudande om eftervård, men inte hur många kvinnor i antal som fått erbjudande och inte vilken form av eftervård (Corbet-Owen & Kruger, 2001; Simmons et al., 2006; Wiebe & Janssen, 1999). Studierna visade även att kvinnorna innan utskrivning ville att sjukvårdspersonalen förmedlade vad sjukvården hade för eftervård att erbjuda, för att kvinnorna själva skulle kunna välja något passande (Corbet-Owen & Kruger, 2001; Evans et al., 2002; Paton et al., 1999; Simmons et al., 2006; Tsartsara & Johnson, 2002; Wiebe & Janssen, 1999). Bifynd Studien av Corbet-Owen och Kruger (2001) visade att kvinnor som bar på en oönskad graviditet ofta kände sig nervösa, osäkra och olyckliga. När graviditeten sedan slutade i tidig spontanabort upplevde många av kvinnorna det som positivt, som en lättnad över att själv slippa ifrån att ta beslut om en eventuell inducerad abort. Kvinnorna beskrev att de hade ganska svårt att prata om sina känslor och upplevelser kring spontanaborten, då de menade att det är tabubelagt att känna sig lättad över en spontanabort. Kvinnornas behov oavsett om graviditeten var önskad eller inte var lika vid spontanaborten. Även de kvinnor som innerst inne kände sig lättade över att mista sitt barn uttryckte också behov av att få sina tankar och känslor bekräftade. 10

16 DISKUSSION Metoddiskussion Systematisk litteratursökning som metod valdes därför att den på ett adekvat sätt identifierar all aktuell forskning om kvinnors upplevelser av omvårdnad i samband med spontanabort i tidig graviditet. Fördelen med en systematisk litteraturstudie är att ett överskådligt resultat skapas utifrån flera tidigare forskningsresultat (Forsberg & Wengström, 2003). Litteraturstudien begränsades till en början att söka efter studier som var publicerade inom den senaste femårsperioden. Dock hittades endast 3 relevanta studier och sökningen utökades till åren Enligt Forsberg & Wengström (2003) är forskning en färskvara och en nackdel i den här litteraturstudien kan vara att forskning från år 1998 är inkluderad, samtidigt som det var nödvändigt för resultatets omfattning och trovärdighet. Studier som uppgav att de hade deltagare yngre än 18 år exkluderades, eftersom författarna till litteraturstudien inte ansåg det etiskt försvarbart eftersom deltagarna då inte var myndiga. Dock klargjorde inte samtliga inkluderade studier den lägsta- respektive högsta åldern, två studier redovisade till exempel endast medelåldern. Studierna inkluderades i alla fall eftersom de inte angav om deltagare under 18 år hade medverkat, samt att medelåldern var relativt hög, det vill säga 31 år och 32,4 år. En studie angav däremot ingen ålder på deltagarna alls, men inkluderades med motiveringen att de faktiskt inte angav att deltagarna var under 18 år, samt att studien för övrigt hade hög kvalitet och innehöll etiskt godkännande. Även ett fåtal studier som hade fler perspektiv än bara kvinnornas inkluderades, till exempel kvinnornas partners samt sjukvårdspersonalens upplevelser. Men utifrån inklusionskriterierna och litteraturstudiens syfte användes endast kvinnornas upplevelser från dessa studiers resultat. Ett annat inklusionskriterie var studier gjorda i industrialiserade länder, för att få ett jämbördigt resultat. Den systematiska litteraturstudien kan anses som begränsad eftersom endast studier på svenska och engelska inkluderats då författarna inte har större språkkompetens. Spontanabort har många vedertagna synonymer, därför har de tre olika sökorden abortion spontaneous, early pregnancy loss och miscarriage använts för att täcka samtliga studier. Sökorden nursing care, received care, support, hospital experience och hospitalization valdes för att kunna fånga upp kvinnornas upplevelser av omvårdnaden under sjukhusvistelsen vid spontanaborten. 11

17 Databaserna som genomsöktes vid fritextsökningen från början var Cinahl, PubMed, PsycINFO samt SweMed+. Databasen SweMed+ är dock inte redovisad i söktabellen (se bilaga 1) då inga relevanta studier hittades och inkluderades. Enligt Forsberg och Wengström (2003) hade fler databaser täckt ett ännu större område, med möjlighet till mer data vilket hade ökat kvaliteten på litteraturstudien. Däremot har författarna till litteraturstudien valt databaser som varit relevanta utifrån litteraturstudiens syfte. Från den manuella sökningen inkluderades endast två artiklar, orsaken var att de flesta studier var äldre än tio år samt att en del studier redan var inkluderade från fritextsökningen. Begränsningen av antalet sökträffar till det första urvalet ansågs relevant till tiden som fanns till förfogande, det kan däremot ha resulterat i att studier relevanta till litteraturstudiens syfte förbisetts. Inkluderade studier förekom i vissa fall i flera databaser, men i söktabellen är de dock endast dokumenterade där de först förekom. När samma studier förekom i de olika sökordskombinationerna och databaserna samt då inga nya studier tillkom ansågs sökningen avslutad på grund av datamättnad. En subjektiv kvalitetsgranskning utfördes utan undantag enligt Willman och Stoltz (2002) granskningsmallar. Studiernas kvalitet bedömdes även enligt deras poängsystem, där varje fråga motsvarade ett poäng. En mer rättvis bedömning av studiernas kvalitet kunde ha gjorts om författarna haft mer erfarenhet, genom att värdesätta vissa utvalda frågor högre, det vill säga att de skulle ha motsvarat mer än ett poäng. Då författarna har liten erfarenhet och kunskap inom området kan kvalitetsbedömningen därefter ha påverkats. Författarna till litteraturstudien läste studiernas resultat oberoende av varandra för att få olika synvinklar, vilket enligt Forsberg och Wengström (2003) kallas triangulering. Det är ett bra sätt att minimera eventuell feltolkning samt öka trovärdigheten. Utifrån författarnas genomgång av samtliga studier kunde återkommande mönster tydligt betraktas och kategoriseras för att få ett gripbart resultat. Resultatdiskussion Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av omvårdnad i samband med spontanabort i tidig graviditet. Resultatet som förvärvades bestod av både positiva och negativa upplevelser av det emotionella stödet samt informationen och förklaringen. Eftervården var väldigt diffust beskriven i studierna men en tydlig avsaknad av eftervård 12

18 beskrevs av kvinnorna. Övervägande delen av studierna påvisade dock att kvinnorna till största delen upplevde låg tillfredsställelse med omvårdnaden. En central del i litteraturstudiens resultat har varit kvinnornas önskan om att bli bekräftade och respektfullt bemötta i deras utsatta situation. Fyra av nio studier visade på att de flesta kvinnorna var tillfredsställda med bemötandet och upplevde sjukvårdspersonalen som väldigt stödjande (Evans et al., 2002; Paton et al., 1999; Tsartsara & Johnson, 2002; Wiebe & Janssen, 1999). Däremot påvisade fem av nio studier att kvinnorna upplevde missnöje med sjukvårdspersonalens omsorg och bemötande (Abboud & Liamputtong, 2005; Corbet-Owen & Kruger, 2001; Harvey et al., 2001; Simmons et al., 2006; Smith et al., 2006). Bemötandet beskrevs som osympatiskt, ickebekräftande samt nonchalant (Abboud & Liamputtong, 2005; Corbet-Owen & Kruger, 2001; Simmons et al., 2006; Smith et al., 2006; Wiebe & Janssen, 1999). Sjukvårdspersonalens bemötande identifierades även av Moohan, Ashe och Cecil (1994) som ett problemområde, då kvinnor i samband med spontanabort upplevde missnöje med sjukvårdspersonalens attityd. Enligt Sundgren (1992) upplevs sjukvårdspersonalens omvårdnad, som bemötande, tillgänglighet och empati som en mycket viktig del för kvinnorna i deras bearbetning av händelsen. Det visas i litteraturstudiens resultat att många kvinnor upplevde att det var viktigt. Enligt Corbet-Owen & Kruger, 2001 fanns det inte bara de kvinnor som såg spontanaborten som en förlust utan även de få kvinnor som såg händelsen som en lättnad. Utifrån resultatet grundar författarna till litteraturstudien sina tankar om att det kan vara betydelsefullt att ha i beaktning att kvinnor, oavsett deras känslor för spontanaborten har lika behov vid händelsen. Maker och Ogdens (2003) forskning visade även den på att kvinnors initiala behov var liknande oavsett om graviditeten var önskad eller inte. Enligt Sundgren (1992) kan omvårdnaden av de drabbade kvinnorna förbättras, då spontanabort många gånger upplevs som en stor förlust och kan ge upphov till känslor av utsatthet och ensamhet. Kvinnornas unika känslor, som förlusten av ett barn, känslan av utsatthet och det stora traumat som kvinnorna kan uppleva tolkade vi som ett lidande som kvinnorna måste bli bemötta och bekräftade i. Vilket litteraturstudiens resultat visade att de flesta kvinnorna inte blev. Eriksson (1990) beskriver i sin teori att det mänskliga lidandets smärta kan bli outhärdligt, vilket gör att det kan vara svårt att tränga igenom det lidandet med kärlek. Kärlekstanken utgör en grund i omvårdnaden och bygger på att visa barmhärtighet och ta ansvar för den andre. Enligt Eide och Eide (1997) kan det vara svårt att nå fram till en individ som befinner sig i ett trauma, till exempel en kvinna som drabbats av spontanabort, då krisreaktioner som sorg och blockering av intryck från omvärlden vanligtvis blir kraftigast vid 13

19 en oförberedd förlust. Författarna till litteraturstudien har en hypotes om att den korta vårdtiden kan vara något som utgör en begränsning för kvinnornas och sjukvårdspersonalens utvecklande av trygghet och skapandet av en relation. Vilket kan stödjas med forskning av Helström och Victor (1987) som visade att många kvinnor erfar vården vid tidig spontanabort som alldeles för snabb och opersonlig, då flera kvinnor uppgav att ingen frågade hur jag mådde. En annan övergripande del i litteraturstudiens resultat var att de flesta kvinnorna sökte en medicinsk förklaring till orsaken bakom spontanaborten. Dock var många kvinnor missnöjda med informationen om orsaken, men även om symtom och om framtiden (Abboud & Liamputtong, 2005; Corbet-Owen & Kruger, 2001; Evans et al., 2002; Harvey et al., 2001; Paton et al., 1999; Simmons et al., 2006; Smith et al., 2006; Tsartsara & Johnson, 2002; Wiebe & Janssen, 1999). När en kvinna har drabbats av spontanabort är det svårt att fastsälla den bakomliggande orsaken, det går inte att se på kvinnornas symtom eller på fostret utan att en utredning görs. Vanligtvis görs inte någon medicinsk utredning av orsaken förrän en kvinna har haft tre spontanaborter i följd (Sundgren, 1992). Det kan vara betydelsefullt att informera kvinnorna om vad som krävs för att en medicinsk utredning ska genomföras. Särskilt eftersom det utifrån litteraturstudiens resultat går att tolka att kvinnorna själva upplevde den medicinska förklaringen som en central del i deras bearbetning av händelsen. Möjligtvis kan det underlätta kvinnornas bearbetningsprocess om de får information om att det inte går att fastsälla orsaken utan en medicinsk utredning, men att den vanligaste orsaken exempelvis enligt Weström et al. (2005) är kromosomförändringar. Eftersom den exakta orsaken inte är fastställd, bör kvinnorna få bekräftelse på att de inte är de själva som orsakat spontanaborten vilket stöds av Evans et al., 2002; Paton et al., 1999 och Simmons et al., Resultatet i de tre studierna visade att om kvinnorna fått orsaksförklaring så minskade deras självanklagelser vilket även stöds av Nikcevic, Kuczmierczyk och Nicolaides (2007) forskning. Då även de beskriver att kvinnor som fått en orsaksförklaring hade en lägre självanklagelse. I studierna av Evans et al., 2002; Nikcevic et al., 2007; Paton et al., 1999 och Simmons et al., 2006 hade kvinnorna som fått en förklaring till orsaken mindre oro jämfört med de kvinnor som inte fått någon medicinsk orsaksförklaring. Maker och Ogdens (2003) forskning framhävde att många kvinnor hade svårt att finna mening med sin spontanabort, då de var missnöjda med orsaksförklaringen de fått. Utifrån de påståendena föranleds det till författarnas tankar om att orsaksförklaringen till kvinnor kan innebära att de får någonting att hänga upp händelsen på, att det skapas något konkret för dem. 14

20 Kvinnors upplevelser av sjukvårdspersonalens omvårdnad, som emotionellt stöd och bemötande var övervägande negativ. Det är enligt författarna till litteraturstudien något som, utifrån kvinnornas upplevelser, kan vara i behov av utveckling och förbättring bland sjukvårdspersonalen. Omvårdnadshandledning kan vara en hjälp för att underlätta för sjukvårdspersonalen att nå fram och möta kvinnorna som befinner sig i traumat att sörja sitt förlorade barn. Forskning av Bégat och Severinsson (2006) fann att handledning ökade sjuksköterskornas välbefinnande och tillfredsställelse med arbetet samt ökade deras förutsättningar för att ge en bättre vård. Forskning av Tabbutt-Henry och Graff (2003) framhöll att sjukvårdspersonalen gav vad de betraktade som nödvändig information till de drabbade kvinnorna, dock gavs inga möjligheter för dessa kvinnor att ställa frågor. Det stödjer bilden av att de drabbade kvinnorna inte känner att deras behov blir tillgodosedda fullt ut vilket resulterar i att de inte upplevde tillfredsställelse med omvårdnaden. SLUTSATS Litteraturstudiens slutsats är att många kvinnor som drabbats av spontanabort i tidig graviditet till stor del upplevde otillfredsställelse med omvårdnaden då de inte kände sig bekräftade. Det korta mötet med vården kan ha bidragit till kvinnornas behov av eftervård. Kvinnorna led också av att de inte fått någon eller fått bristande medicinsk orsaksförklaring för att kunna bearbeta händelsen. Resultatet av litteraturstudien gav en bild av att kvinnorna som drabbats av spontanabort upplevde omvårdnaden som bristande vilket gjorde att de drabbade kvinnorna uttryckte en önskan om utveckling och förbättring av omvårdnaden. Kvinnorna kan uppleva situationen som en stor förlust och utsatthet, vilket sjukvårdspersonalen måste ha i beaktande i omvårdnaden av dessa kvinnor. Då vi upptäckte i vår datasökning att området är relativt outforskat och tillgången på vetenskapliga artiklar begränsat, finns det behov för vidare forskning. Särskilt eftersom kvinnor väntar med att skaffa barn har antalet förstföderskor över 35 år ökat med 5 % mellan åren enligt statistik från Socialstyrelsen (2006). Ökad ålder benämns som en riskfaktor för spontanabort och därmed kommer omvårdnadsbehovet bland dessa kvinnor att fortsätta i minst samma uträckning. Det resulterar i att ny forskning om kvinnornas känslomässiga upplevelser av förlusten behövs. Så att kvinnornas unika känslor och behov kan mötas upp av sjukvårdspersonalen, vilket litteraturstudiens resultat visade att de inte gör tillräckligt idag. Ny forskning med kvalitativ ansats föreslås ur patientperspektivet med fokus på kvinnornas unika känslor och behov. Samt 15

21 interventionsstudier ur personalperspektivet om bemötande och eftervård av kvinnor som nyligen varit med om spontanabort i tidig graviditet. 16

22 REFERENSLISTA Abboud, L., & Liamputtong, P. (2005). When pregnancy fails: coping strategies, support networks and experiences with health care of ethnic women and their partners. Journal of reproductive and infant psychology. 23, (1), Adolfsson, A. (2006). Miscarriage: women s experience and its cumulative incidence. (Avhandling för doktorsexamen, Linköpings Universitet). Adolfsson, A., Larsson, P-G., Wijma, B., & Berterö, C. (2004). Guilt and emptiness: Women s experiences of miscarriage. Health Care for Women International. 25,(6), Almås, H. (Red.). (2002). Klinisk omvårdnad del 2. Stockholm: Liber. Bégat, I., & Severinsson, E. (2006). Reflection on how clinical nursing supervision enhances nurses experiences of well-being related to their psychosocial work environment. Journal of Nursing Management. 14, (8), Corbet Owen, C., & Kruger, L. (2001). The Health system and emotional care: validating the many meanings of spontaneous pregnancy loss. Families, Systems & Health. 19, (4), Eide, H., & Eide, T. (1997). Omvårdnadsorienterad kommunikation, relationsetik, samarbete och konfliktlösning. Lund: Studentlitteratur. Eriksson, K. (1990). Pro Caritate en lägesbestämning av caritativ vård. Åbo: Institutionen för vårdvetenskap. Evans, L., Lloyd, D., Considine, R., & Hancock, L. (2002). Contrasting views of staff and patients regarding psychosocial care for Australian women who miscarry: a hospital based study. Australian New Zealand Journal of Obstetrics & Gynaecology. 42, (2), Forsberg, C., & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och Kultur. Harvey, J., Moyle, W., & Creedy, D. (2001). Women s experience of early miscarriage: a phenomenological study. Australian Journal of Advanced Nursing. 19, (1), Helström, L., & Victor, A. (1987). Information and emotional support for women after miscarriage. Journal of Psychosomatic Obstetrics & Gynecology. 7, (2), Hjort, P. (2007). Missfall ofrivillig abort. Stockholms läns landsting: Vårdguiden. Uppdaterad: Tillgänglig: [ (080208, Kl ). Maconochie, N., Doyle, P., Prior, S., & Simmons, R. (2006). Risk factors for first trimester miscarriage results from a UK-population based case-control study. International Journal of Obstetrics and Gynaecology. 2, (114),

23 Maker, C., & Ogden, J. (2003). The miscarriage experience: more than just a trigger to psychological morbidity? Psychology and Health.18, (3), Moohan, J., Ashe, R. G., & Cecil, R. (1994). The management of miscarriage: Results from a survey at one hospital. Journal of Reproductive and Infant Psychology. 12, (1), Neugebauer, R., Kline, J., O Connor, P., Shrout, P., Johnson, J., Skodol, A., Wicks, J., & Susser, M. (1992). Determinants of depressive symptoms in the early weeks after miscarriage. American Journal of Public Health. 82, (10), Nikcevic, A.V., Kuczmierczyk, A.R., & Nicolaides, K.H. (2007). The influence of medical and psychological interventions on women s distress after miscarriage. Journal of Psychosomatic Research. 63, (3), Norberg, A., Axelsson, K., Hallberg, I., Lundman, B., Athlin, E., Ekman, S-L., Engström, B., Jansson, L., & Kihlgren, M. (1997). Omvårdnadens mosaik. Stockholm: Liber AB. Paton, F., Wood, R., Bor, R., & Nitsun, M. (1999). Grief in miscarriage patients and satisfaction with care in a London hospital. Journal of reproductive and infant psychology. 17, (3), Polit, D.F., & Beck, C.T. (2004). Nursing research. Principles and methods. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins. Simmons, R., Singh, G., Machonochie, N., Doyle, P., & Green, J. (2006). Experience of miscarriage in the UK: Qualitative findings from the national Women s Health Study. Social Science & Medicine. 63, (7), Smith, F, L., Frost, J., Levitas, R., Bradley, H., & Garcia, J. (2006). Women s experiences of three early miscarriage management options, a qualitative study. British journal of General Practise. 56, (524), Socialstyrelsen. Mödrarnas åldersfördelning hos förstföderskor. Uppdaterad: Tillgänglig: [ (080415, Kl ). Solfors, B. (2007, januari, 8). Vården sviker efter missfall. Aftonbladet. SOSFS 1993:17 Omvårdnad inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen. Tillgänglig: [ ] (080212, Kl.10.00) Stabile, S., Grudzinskas, G., & Chard, T. (1992). Spontaneous abortion. Diagnoses and treatment. London: Springer-Verlag. Sundgren, E. (1992). Missfall. Kvinnors upplevelser, sjukvårdens roll och möjligheter. Borås: Natur och Kultur. 18

24 Tabbutt-Henry, J., & Graff, K. (2003). Client-provider Communication in Postabortion Care. International Family Planning Perspectives. 29, (3), Tsartsara, E., & Johnson, M, P. (2002). Women s experience of care at a specialised miscarriage unit: an interpretative phenomenological study. Clinical Effectiveness in Nursing. 6, Watson, J. (1993). En teori för omvårdnad. Omvårdnad och humanvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Weström, L., Åberg, A., Anderberg, E., & Andersson, U-B. (2005). Obstetrik och gynekologi. Klinik och vård. Lund: Studentlitteratur. Wiebe, E., & Janssen, P. (1999). Conservative management of spontaneous abortion. Women s experiences. Canadian Family Physician. 45, Willman, A., & Stoltz, P. (2006). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur. 19

25 BILAGA 1, Söktabell Fritextsökning/Tesaurussökning Cinahl PubMed PsycINFO 1. abortion spontaneous 650 * 6582 * nursing care * * Experience Early pregnancy loss Miscarriage Hospital experience Hospitalization 7038 * * 1 8. Received care Support AND AND AND 2 AND AND (1) 0 1 AND (1) 0 1 AND AND (1) 4 AND AND AND 2 AND AND AND AND AND 3 44 (2) AND 2 AND AND (1) 0 5 AND AND 9 AND 3 20 (1) 84 2 * = tesaurussökning ( ) = inkluderade studier Samtliga sökningar gjordes i titel/abstrakt samt begränsades till publiceringsåren

26 BILAGA 2, Artikelmatris Författare År Land Abboud & Liamputtong 2005 Australien Corbet-Owen & Kruger 2001 Syd Afrika Evans, Lloyd, Considine & Hancock 2002 Australien Harvey, Moyle & Credy 2001 Australien Titel Syfte Metod When pregnancy fails: coping strategies, support networks and experiences with health care of ethnic women and their partners. Health system and emotional care: validating the many meanings of spontaneous pregnancy loss. Contrasting views of staff and patients regarding psychosocial care for Australian women who miscarry: a hospital based study. Women s experience of early miscarriage: a phenomenological study. Undersöka etniska kvinnors och deras partners upplevelser av spontanabort samt tillfredställelse av omvårdnad. Undersöka vad spontanabort kan betyda för kvinnor och vilka emotionella behov kvinnor kan ha i samband med spontanabortering. Beskriva kvinnors psykosociala behov, tillfredställelse av omvårdnaden i samband med spontanabort samt sjukvårdspersonalens syn på omvårdnaden till kvinnorna samt förslag till förbättringsåtgärder. Undersöka kvinnors erfarenheter och upplevelser av tidig spontanabort. Urval Kvalitativ. Snöbollsurval. Bandad, ej strukturerad intervju. Data analyserades med begrepp, teorier och teman. Kvalitativ. Strategiskt urval. Bandad, ej strukturerad intervju Data kodades. Kvantitativ. Icke experimentell design Strategiskt urval. Strukturerad intervju, enkät eller telefonintervju. Data summerades och presenteras i diagram. Kvalitativ. Strategiskt urval. Bandad ej strukturerad intervju Data kategoriserades i teman. Deltagare (Bortfall) n= 6 kvinnor (ej angivet) n= 6 partners (ej angivet) n= 8 (ej angivet) n= 109 kvinnor (53) n= 43 personal (8) n=3 (0) Resultat Flertalet av kvinnorna upplevde spontanaborten som en mycket traumatisk händelse i deras liv. Männen upplevde händelsen som mindre traumatisk och intog en mer stödjande roll för deras partner. Majoritetens av både kvinnorna och männen var missnöjda med omvårdnaden från sjukvårdspersonalen och den bristande informationen i samband med spontanaborten. Beroende på om graviditeten var önskad eller inte varierade upplevelserna hos de olika kvinnorna från känslor av förkrosselse till lättnad. Kvinnornas emotionella behov i samband med spontanaborten var att få förklaring till det inträffade, bekräftelse samt att bli lyssnad på. Ett psykosocialt behov kvinnorna beskrev var att få information om vad som höll på att hända. 75% var tillfredställda med den generella omvårdnaden. Sjukvårdspersonalen tillkännagav att det inte alltid hade tid för kvinnorna, samt kände okunskap inför att hantera kvinnornas sorg och förlust. Både kvinnorna och sjukvårdspersonalen ansåg att omvårdnaden var i behov av förbättring, dock prioriterade de olika åtgärder. Kvinnorna upplevde omvårdnaden som bristande under sjukhusvistelsen, med tanke på bristen på information och förståelse samt att sjukvårdpersonalens attityd ofta upplevdes som negativ. Kvalitet Hög. Medel.. Hög. Medel. 1