15 Industriproduktion. Sammanfattning. Kött och ägg. Mjölk och mejeriprodukter

Transkript

1 15 Industriproduktion m.m Industriproduktion I kapitel 15 redovisas vissa uppgifter om jordbrukets leveranser av viktigare animalieprodukter samt vissa uppgifter om förädlingsvärden inom livsmedels- och dryckesvaruindustrin. Vidare redovisas kvantitets- och värdeuppgifter för jordbruksvaror och livsmedel enligt SCB:s statistik över industrins varuproduktion. Dessutom presenteras uppgifter om antalet förvärvsarbetande inom livsmedelsindustrin och andra livsmedelsbranscher. Sammanfattning Kött och ägg Nötkött (tabell 15.1) Produktionen av nötkött (exklusive kalv) uppgick 2013 till ton, vilket var en marginell ökning jämfört med året innan. Slaktade kvantiteter från tjur stod för den största delen av produktionen, dvs. 44 %. Slakten av stut, som representerar 8 % av den totala slakten av storboskap, har ökat med 17 % sedan föregående år. Får och lamm (tabell 15.2) Produktionen av får- och lammkött uppgick 2013 till drygt ton, vilket var en minskning med 3 % mot föregående år. Av den totala produktionen utgjorde lammkött 80 %. Sedan 1995 har produktionen av lammkött ökat med 49 % och produktionen av fårkött har ökat med 14 %. Griskött (tabell 15.3) Produktionen av griskött uppgick år 2013 till ton vilket var en marginell ökning mot året innan. Antal slaktkroppar av svin uppgår till 2,6 milj. Det är en minskning med 32 % jämfört med år Fjäderfä (tabell 15.4) Produktionen av fjäderfäkött uppgick år 2013 till ton, vilket var en ökning med 7 % jämfört med Jämför man med år 1995 finner man en ökning med 60 %. Slakten uppgick 2013 till 81,8 milj. djur, vilket var 33 % fler än Ägg (tabell 15.5) Partihandelns invägning av ägg uppgick år 2013 till ton vilket var en ökning med 6 % sedan Den totala produktionen, där den produktion som inte passerar partihandeln ingår, har också ökat med 6 % sedan föregående år. Kött av ren och vilt (tabell 15.6) Produktionen av kött av vilt uppgick år 2013 till ton. Detta var lika stor produktion som året innan och 16 % högre än Under samma period minskade produktionen av renkött med 48 %. Denna uppgick år 2013 till ton. Produktionen av renkött motsvarar 1 % av produktionen av nötkött. Motsvarande tal för viltköttet är 15 %. Mjölk och mejeriprodukter Antal mejerier och mjölkleverantörer (tabell 15.7) Redovisningen i tabellen avser antal mejerier, antal mjölkleverantörer och kvantiteten invägd mjölk. Strukturutvecklingen gör att antalet mjölkleverantörer minskar för varje år och uppgick år 2013 till omkring Minskningen av antalet leverantörer mellan 2012 och 2013 var 6 %. Samtidigt ökar mjölkavkastningen per ko och därmed blir den invägda genomsnittliga leveransen per leverantör och dag större och har passerat kg per dag. Totalt invägdes milj. kg mjölk år Mjölkens medelfetthalt och medelproteinhalt är relativt stabil från år till år och uppgår 2013 till 4,26 respektive 3,42 %.

2 Industriproduktion m.m. Mjölkens användning (tabell 15.8) Av den totala invägningen 2013 användes 42 % för tillverkning av konsumtionsmjölk, syrade produkter och grädde samt 26 % till osttillverkning. Andelen mjölk som går till konsumtionsmjölk och ostframställning har varit ganska konstant under de senaste tio åren. Produktion av mejerivaror (tabell 15.9) Den totala mjölkproduktionen har ökat marginellt sedan 2012 och minskat med 12 % sedan Produktionen av konsumtionsmjölk har minskat 18 % sedan Av den totala mjölkproduktionen på 2,9 milj. ton utgör konsumtionsmjölken 30 %. Produktionen av ost och grädde har minskat mest, med 11 respektive 8 %. Även smörproduktionen och produktionen av syrad mjölk m.m. har gått ned, med 3 respektive 2 %, sedan Mjölkpulvret har ökat sin produktionsandel med 18 % under samma period. Allmänt Anställda m.m. inom livsmedelsindustrin (tabell 15.10) Under perioden år 2008 till och med 2012 minskade antalet anställda inom tillverkningsindustrin med cirka personer. Antalet anställda (beräknat i helårspersoner) var cirka personer år Förädlingsvärdet inom tillverkningsindustrin minskade för perioden , men ökade sedan för perioden för att återigen minska för var det totala förädlingsvärdet 464 miljarder kronor i tillverkningsindustrin. I livsmedelsindustrin inkl. dryckes- och tobaksindustrin har antalet anställda under perioden minskat med närmare personer. Antalet anställda år 2012 var strax över personer. Förädlingsvärdet ökade dock under samma period med cirka 3,6 miljarder kronor, för att år 2012 ha ett värde på 38 miljarder kronor. Antalet anställda har minskat för de flesta delbranscherna inom livsmedelsindustrin inkl. dryckes- och tobaksindustrin. Undantagen är frukt-, bär- och grönsaksindustrin, kvarnprodukt- och stärkelseindustrin och den i klassningen övriga delen benämnd annan livsmedelsindustri, där antalet anställda har ökat i respektive grupp under perioden Stora procentuella ökningar av förädlingsvärdet märks hos dryckes- och tobaksindustrin samt choklad- och konfektyrindustrin samt sockertillverkning under perioden Dryckes- och tobaksindustrin har det högsta förädlingsvärdet per anställd år 2012 med ett värde på knappt 1,5 miljoner kronor, vilket också är högre än hela tillverkningsindustrin som år 2012 hade ett förädlingsvärde per anställd på 0,8 miljoner kronor. Livsmedelsindustrins varuproduktion (tabell 15.11) De värdemässigt viktigaste av industrins produkter på livsmedelsområdet tillhör segmenten kött- och köttvaror, mejerivaror och drycker. Av enskilda produktgrupper kan särskilt nämnas mjölk och grädde (inklusive yoghurt), griskött, bakverk och bröd samt nötkött. Förändringarna i produktionen sedan 2008 pekar på mer minskningar än ökningar i de olika segmenten. Produktionen av tobak har ökat mest procentuellt sett sedan Produktionen av fisk, kräft- och blötdjur samt spannmål och varor därav har minskat med mellan 40 och 50 % sedan Förvärvsarbetande inom livsmedelssektorn (tabell 15.12) I tabellen redovisas antalet förvärvsarbetande inom livsmedelssektorn enligt den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken, RAMS. I figur 15A presenteras antalet kvinnor och män i livsmedelsindustrin. Statistik för livsmedelsindustrin som baseras på individdata (RAMS) ger i allmänhet högre tal än statistik som redovisas i Företagens ekonomi. Detta beror bl.a. på att statistiken i Företagens ekonomi är begränsad till företag av viss storlek. Avgränsningen av livsmedelssektorn baseras inte på några officiellt vedertagna

3 15 Industriproduktion m.m. 267 kriterier utan kan ses som tillfällig eller provisorisk. Det framgår att de flesta av sektorns knappt förvärvsarbetande, år 2012, återfinns inom hotell, restaurang och catering ( personer) och detaljhandel (drygt personer). Kvinnorna dominerar i detaljhandel medan de flesta förvärvsarbetande inom jordbruk, skogsbruk och fiske är män. Om statistiken Kött och ägg Jordbruksverket redovisar varje år siffror avseende marknadsförd slakt i landet. Som underlag används uppgifter från Jordbruksverkets slaktregister dit alla slakterier veckovis lämnar uppgifter om antal slaktade djur och slaktvikt fördelat på olika djurkategorier. Vidare utför Jordbruksverket årligen beräkningar av den totala äggproduktionen. Beräkningarna baseras på uppgifter från partihandeln om invägning av svenska ägg. Beräkningarna genomförs varje månad och bygger på förutsättningen att 80 % av den totala äggproduktionen passerar partihandeln. Jordbruksverkets beräkningar av produktionen av ren- och viltkött bygger huvudsakligen på statistik från Sametinget och Jägareförbundet. Mjölk och mejeriprodukter Den 1 januari 2013 bildades LRF Mjölk. Det innebär att branschfrågor organiseras i en ny enhet på Lantbrukarnas Riksförbund. Uppgifter om mejerihanteringen lämnas i LRF Mjölks statistik. I denna statistik ingår också uppgifter för mejerier som inte är anslutna till LRF Mjölk. Med uppgifter från LRF Mjölk som grund beräknar Jordbruksverket den totala produktionen av mejerivaror och mjölkpulver. Allmänt Livsmedelsindustrin Från och med år 2003 hämtas uppgifterna från undersökningen Företagens ekonomi, vilken i grunden bygger på administrativt material från Skatteverket, som kompletteras med enkätuppgifter från ett urval på cirka företag. Uppdelning av livsmedelsindustrin från Företagens ekonomi på olika delbranscher sker numera enligt Standard för svensk näringsgrensindelning (SNI 2007). Denna standard baseras på de vid företagens olika verksamhetsenheter producerade varornas branschtillhörighet enligt ett mest kriterium. SCB:s statistik för livsmedelssektorn innehåller bland annat uppgifter från resultaträkning med ytterligare specificeringar, balansräkning, investeringar, antal anställda samt beräknade variabler som förädlingsvärde, produktionsvärde och förbrukningsvärde. Livsmedelsindustrins varuproduktion Fr.o.m produceras varudata som följd av EU-krav i en egen undersökning, Industrins varuproduktion, frikopplad från företagsstatistiken. Statistiken ingår i en inom EU samordnad undersökning, PRODCOM (Produktionsstatistik inom Gemenskapen). Produktionsstatistiken avser företag med minst 20 anställda. Dessa undersöks via enkät. Industriföretag med en omsättning föregående år, enligt momsuppgifter, på minst 50 miljoner kronor, oavsett antal anställda, enkätundersöks också sedan Uppgifterna samlas huvudsakligen in via SCB:s statistikinsamlingsverktyg SIV. Uppgifter avseende mindre företag inhämtas från administrativa källor. Produktionen i saluvärden av olika varor och varugrupper av livsmedel redovisas i tabell Tabellen är ett aggregat för avseende den produktion av drygt 600 varor i termer av åttasiffriga KN-koder. För närmare information om hur de olika varugrupperna avgränsats med KN-nummer

4 Industriproduktion m.m. hänvisas till bilaga 5 eller SCB:s webbplats Under Hitta statistik, Statistik efter ämne, Handel med varor och tjänster samt Utrikeshandel med varor finns hänvisningar till och information om produktindelningar enligt KN. I huvudsak har samma aggregering på varugrupper använts som för utrikeshandelsstatistiken i kapitel 16, vilket förklarar varför någon produktion ej redovisas för vissa grupper. Antingen saknas produktion i Sverige eller också ligger den utanför industrin. Eftersom statistiken på varunivå avser saluvärden och inte förädlingsvärden anses det inte meningsfullt att redovisa totaler i varustatistiken. Varor som produceras inom en viss industri kan vara insatsvaror inom andra industrier och skulle vid en totalredovisning komma att räknas dubbelt. Detta problem är dock mindre för livsmedelsindustrin än för övrig tillverkningsindustri där slutprodukten i större utsträckning än inom livsmedelsindustrin utgörs av halvfabrikat. Viss uppmärksamhet krävs dock vid tolkningen av statistiken och vid bedömningar av den relativa betydelsen av produktionen av olika varor. I figur 15B lämnas en redovisning av livsmedelsproduktionen i kvantiteter. Dock har inte sådana varugrupper tagits med där heterogeniteten bedömts vara för stor för att göra en summering till kvantiteter någorlunda meningsfull. Varugrupper för vilka kvantitetsredovisningen i statistiken för hela eller delar av varusortimentet varit ofullständig har tagits med till en del. Uppgifter om kvantiteter redovisas endast på den finaste nivån av KN, dvs. 8-siffernivån. Påpekas bör också att vissa varor är belagda med sekretess i databasen vissa år och vissa år inte alls. Därmed förklaras varför databasuttag och därmed redovisade siffror skiljer sig mellan år och böcker. Jämförelser mellan åren bör också göras med viss försiktighet på grund av detta sekretessförfarande. I anslutning till figur 15B och tabell redovisas i fotnoter vilka KN-koder som exkluderas respektive år. Förvärvsarbetande i livsmedelssektorn I praktiskt taget all statistik som beskriver produktion och distribution av livsmedel inhämtas också uppgifter om sysselsättningen, t.ex. antal sysselsatta. Ett viktigt syfte med uppgifterna är att möjliggöra beräkningar av olika slags relationstal, t.ex. produktion per sysselsatt och mervärde per sysselsatt. Eftersom olika statistikmaterial inte alltid tas fram på samma sätt och inte alltid med sammanfallande definitioner och avgränsningar är det svårt att summera statistiken till sammanfattande beskrivningar av sysselsättningen inom hela livsmedelssektorn. För sådana beskrivningar måste man därför utgå från ett övergripande material. Ett sådant material är SCB:s årliga registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, RAMS. Uppgifterna i tabell har hämtats från RAMS i vilket landets samtliga förvärvsarbetande personer fördelats på näringsgren. Klassificering av de förvärvsarbetande på näringsgren sker utifrån förhållandena under november månad räkningsåret. Information om bransch för det arbetsställe där personen är förvärvsarbetande hämtas från Företagsdatabasen (FDB) vid SCB och redovisning sker enligt Standard för svensk näringsgrensindelning, SNI. I tabell redovisas antal förvärvsarbetande inom livsmedelssektorn år 2011 och 2012 med näringsgrensgruppering enligt SNI Som förvärvsarbetande räknas de som under november bedöms ha förvärvsarbetat under minst fyra timmar (i genomsnitt en timme per vecka). Som förvärvsarbete räknas inte normalt hushålls- och hemarbete eller arbete i den egna köksträdgården. Vidare har som förvärvsarbetande inte räknat medhjälpande familjemedlemmar i familjens rörelse. Till livsmedelssektorn har i tabell hänförts branscher som enligt beskrivningen i SNI yrkesmässigt hanterar livsmedel eller livsmedelsråvaror. SNI är emellertid utformad på ett sådant sätt att en entydig avgränsning av den tvärsektor vi vill kalla

5 15 Industriproduktion m.m. 269 livsmedelssektorn inte är möjlig. Exempelvis får vi inte med personer som arbetar med lejda livsmedelstransporter förpackningar till livsmedelsindustrin och handeln produktion av insatsvaror till jordbruket produktion av insatsvaror till livsmedelsindustrin livsmedelsförsäljning i t.ex. varuhus statlig administration av jordbruk och fiske branschens intresseorganisationer jordbruk som har sin huvudsakliga verksamhet i annan näringsgren. Förutsättningarna för undersökningen har under senare år ändrats i en del avseenden vilket påverkar möjligheterna till tidsmässiga jämförelser. Detta beror på att ett förhållandevis stort antal personer inte kan hänföras till näringsgren genom att företaget eller arbetsstället inte återfunnits i FDB. År 1985 var antalet sådana personer totalt (4,0 % av samtliga förvärvsarbetande). År 2012 uppgick antalet till (1,2 % av samtliga förvärvsarbetande). Fram t.o.m kunde en viss del av dessa personer hänföras till näringsgrenen jordbruk m.m. ( personer år 1990), eftersom de konstaterats ha haft inkomst av jordbruksfastighet (varav en del verksamma enbart inom skogsbruk). Efter skatteomläggningen 1991 finns inte längre denna möjlighet. Ändringar har också under årens lopp skett i reglerna för vilka företag som skall ingå i FDB. Bl.a. har tidigare inte ingått företag som inte varit redovisningsskyldiga för mervärdeskatt. Fr.o.m är dock alla företag mervärdeskatteskyldiga från första kronan, dvs. registret omfattar numera samtliga juridiska och fysiska personer som bedriver något slag av affärsmässig verksamhet. Denna ändring har dock haft obetydlig effekt på antalet sysselsatta enligt RAMS. Den underskattning av sysselsättningen som blir resultatet av att företag inte kunnat återfinnas i FDB bedöms vara störst för jordbruket. Enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) 2012 är antalet sysselsatta inom jordbruket personer (i åldern år) mot knappt i RAMS. År 2010 arbetade enligt Lantbruksregistret (LBR) personer (exklusive tillfälligt sysselsatta) mer än 450 timmar per år med jordbruk på företag med mer än 2,0 hektar åker eller minst 5,0 hektar jordbruksmark eller med stora djurbesättningar eller med minst m 2 frilandsareal eller med minst 200 m 2 växthusyta för trädgårdsproduktion. I årgång RAMS 2011 har flera förändringar skett, bl.a. har den övre åldergränsen för att bli klassificerad som förvärvsarbetande i RAMS ändrats från 84 till 74 år. Läs mer utförligt i kapitel 7 under Om statistiken, Förvävsarbetande, om dessa förändringar. Annan publicering Jordbruksverket publicerar fortlöpande uppgifter om animalieproduktion och jordbruksproduktionen vad gäller prisindex och priser inom livsmedelsområdet. Publicering sker i Statistiska meddelanden, JO 48 respektive JO 49. Denna statistik finns tillgänglig på Jordbruksverkets webbplats under rubrikerna Ta del av statistiken och vidare under Animalieproduktion respektive Priser och prisindex. Delar av statistiken publiceras också i Jordbruksverkets statistikdatabas i anslutning till Jordbruksverkets webbplats. Uppgifter om antal mejerier, invägd mjölk, mjölkens användning m.m. publiceras av LRF Mjölk på webbplatsen Uppgifter om sysselsatta, produktionsvärde, förädlingsvärde, rörelseintäkter och -kostnader m.m. för olika näringsgrenar finns publicerade i databaser i anslutning till SCB:s webbplats Uppgifter om industrins produktion av jordbruksvaror och livsmedel grupperade enligt KN-nomenklaturen, finns publicerade i Statistikdatabasen i anslutning till SCB:s webbplats I den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken vid SCB, RAMS, finns branschfördelad statistik enligt SNI 69, SNI 92, SNI 2002 och SNI 2007 för landets samtliga förvärvsarbetande. Grundtabellerna i RAMS finns samlade i det årliga sysselsättnings-

6 Industriproduktion m.m. paketet AMPAK där uppgifter för län och kommun är tillgängliga. Statistik från RAMS finns också i Statistikdatabasen, som kan nås via SCB:s webbplats Sysselsättningsuppgifter enligt arbetskraftsundersökningarna (AKU) redovisas varje månad, kvartal och helår i SCB:s Statistiska meddelanden. Senaste årsmedeltal återfinns i AM 12 SM Statistik över jordbrukets sysselsättningsförhållanden 2013 har redovisats i Statistiska meddelanden JO 30 SM SM-publikationerna är tillgängliga på SCB:s webbplats Publikationerna för jordbruket kan också nås via Jordbruksverkets webbplats Figur 15A Förvärvsarbetande befolkning inom livsmedelsindustrin 2012 Population gainfully employed in food manufacturing Slakterier och köttvaruindustri... Fisk- och beredningsindustri... Frukt-, bär- och grönsaksindustri... Olje- och fettvaruindustri... Mejerier och glassindustri... Kvarnprodukt- och stärkelseindustri... Bagerier, knäckebröds- och kexindustri... Sockerindustri... Choklad- och konfektindustri... Övrig livsmedelsindustri... Spritdrycksindustri och råspritbrännerier... Vin- och fruktvinsindustri (inkl.cider)... Ölbryggerier och mälterier... Mineralvatten- och läskedrycksindustri... Män Kvinnor Antal Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS).

7 15 Industriproduktion m.m. 271 Figur 15B Industriproduktion av vissa livsmedel och livsmedelsvarugrupper 2012, tal ton Industrial production of certain food products and groups of food products Nötkött 1... Griskött 2... Fjäderfäkött 3... Beredda köttprodukter 4... Mjölk och grädde... Fil och liknande produkter... Glassvaror 5,6... Ost och ostmassa... Fisk, kräft- och blötdjur 7... Mjöl, gryn, malt m.m.... Bakverk och bröd m.m Frysta grönsaker 9... Sylt och marmelad... Saft 6,10... Socker, melass och honung... Kaffe... Margarin och annat matfett Starksprit 6... Maltdrycker, cider m.m Drycker utan alkohol tal ton 1) Exkl. KN KN-koder, se bilaga 5. För vissa 8-siffriga koder, se hänvisning till SCB:s webbplats i texten på sidan ) Exkl. KN ) Exkl. KN ) Exkl. KN c, KN e, KN b, KN a, KN KN och KN b. 5) Exkl. KN ) Milj. liter. 7) Exkl. KN , KN , KN , KN , KN ,KN KN , KN , KN , KN , KN , KN och KN ) Exkl. KN a. 9) Exkl. KN och KN ) Exkl. KN och KN ) Exkl. KN Källa: SCB, Industrins varuproduktion.

8 Industriproduktion m.m. Tabell 15.1 Antal slaktkroppar och slaktade kvantiteter av nötboskap Number of slaughtered animals and slaughtered quantities of cattle Antal slaktkroppar; slaktade kvantiteter Antal slaktkroppar Kalv Stut Tjur Kviga Ko Summa storboskap Godkänd slakt Slaktade kvantiteter (1 000-tal ton) ,21 9,53 54,07 16,18 41,89 121, ,52 8,18 51,02 16,95 44,67 120, ,28 13,10 60,43 15,09 44,90 133, ,54 14,82 57,44 11,98 47,17 131, ,38 9,42 69,63 14,40 51,99 145, ,15 2,39 70,35 12,19 55,16 140,09 1) Hemslakt ingår inte i de redovisade talen. Källa: Jordbruksverket. Tabell 15.2 Antal slaktkroppar och slaktade kvantiteter av får och lamm Number of slaughtered animals and slaughtered quantities of sheep and lambs Antal slaktkroppar; slaktade kvantiteter Antal slaktkroppar Tackor och baggar Lamm Godkänd slakt Slaktade kvantiteter (1 000-tal ton) ,96 3, ,97 4, ,92 4, ,78 3, ,73 3, ,84 2,65 1) Hemslakt ingår inte i de redovisade talen. Källa: Jordbruksverket.

9 15 Industriproduktion m.m. 273 Tabell 15.3 Antal slaktkroppar och slaktade kvantiteter av svin Number of slaughtered animals and slaughtered quantities of pigs Antal slaktkroppar; slaktade kvantiteter Antal slaktkroppar Svin inkl. spädgris Godkänd slakt Slaktade kvantiteter (1 000-tal ton) , , , , ,81 1) Hemslakt ingår inte i de redovisade talen. Källa: Jordbruksverket. Tabell 15.4 Antal slaktkroppar, tal och slaktade kvantiteter av kycklingar , tal ton Number of slaughtered animals and slaughtered quantities of chickens Antal slaktkroppar; slaktade kvantiteter Antal slaktkroppar 2 Kycklingar Godkänd slakt Slaktade kvantiteter (1 000-tal ton) , , , , , ,58 1) Hemslakt ingår inte i de redovisade talen. 2) Kasserade kycklingar ingår ej från år Källa: Jordbruksverket. Tabell 15.5 Partihandelns invägning och total produktion av ägg , tal ton Eggs delivered to wholesalers and total production År Invägning ,4 129 Total produktion , , , , , , ) Uppgiftsinsamlingen utökades i januari 2001, vilket från denna månad torde ha påverkat siffrorna med % i höjande riktning. 2) Den totala äggproduktionen har beräknats under antagandet att ca 35 % t.o.m. år 2000, ca 27 % år , ca 24 % år samt ca % fr.o.m. år 2011 inte passerar partihandeln. Källa: Jordbruksverket.

10 Industriproduktion m.m. Tabell 15.6 Produktion av kött från ren och vilt , ton Production of meat from reindeer and wild animals År Ren Vilt 2013* * ) Kött av hare, älg och annat vilt. Källa: Jordbruksverket. Tabell 15.7 Antal mejerier och mjölkleverantörer till dessa, vid mejerier invägd mjölk, medelinvägning per dag och leverantör, medelfetthalt samt medelproteinhalt Number of dairies and suppliers, weight of delivered milk, and average content of fat and protein År Antal mejerier 1 Antal mjölkleverantörer 2 Invägd mjölk, tal ton Medelinvägning per leverantör och dag, kg Medelfetthalt, % Medelproteinhalt, % ,26 3, ,22 3, ,23 3, ,25 3, ,18 3, ,33 3, ,31 3,36 1) Antal mejerier den 31 december respektive år. 2) Årsmedeltal av antal leverantörer per månad. Källa: LRF Mjölk.

11 15 Industriproduktion m.m. 275 Tabell 15.8 Användning av vid mejerier invägd mjölk , tal ton och procent Disposition of milk delivered to dairies År Invägning, tal ton Procent av invägning Konsumtionsmjölk och grädde 1, % Ystmjölk till ost, Mjölk till mjölkpulver, Skum- och kärnmjölk till foder, % % % % ) Inkl. syrade produkter. Källa: LRF Mjölk. Övrigt, Tabell 15.9 Produktion av mejerivaror och mjölkpulver , tal ton Dairy production and production of milk powder År Produktion av mejerivaror Total mjölkproduktion Konsumtionsmjölk Syrad mjölk m.m. Grädde Smör 1 Ost Mjölkpulver ) Inkl. smördel i annat matfett. 2) Inkl. kärnmjölkspulver. Källa: Jordbruksverket.

12 Industriproduktion m.m. Tabell Antal arbetsställen, antal sysselsatta och förädlingsvärden inom livsmedelsoch dryckesvaruindustrin. Branschindelning enligt SNI 2007 Number of establishments, employees and value added in foodstuffs and beverages manufacturing. Division into branches according to SNI 2007 Varav Tillverkningsindustri Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustri Varav Slakterier och köttvaruindustri Fisk- och fiskberedningsindustri Frukt-, bär- och grönsaksindustri Olje- och fettvaruindustri Mejerier och glassindustri Kvarnproduktoch stärkelseindustri SNI Antal arbetsställen Antal anställda Förädlingsvärde, mkr Förädlingsvärde per anställd, tkr ) Sekretessregler gör att SNI 103 resp. 104 ej kan redovisas var för sig år Det som redovisas under SNI 103 avser summan av SNI Källa: SCB, Företagens ekonomi

13 15 Industriproduktion m.m. 277 Tabell (forts.) Bageri och mjölproduktsindustri Varav Bagerier, knäckebrödsoch kexindustri Varav Chokladoch konfektindustri samt sockertillverkning Annan livsmedelsindustri Fodermedelsindustri Dryckesvaru- och tobaksindustri Varav Ölbryggerier Mineralvattenoch läskedrycksindustri SNI Antal arbetsställen Antal anställda Förädlingsvärde, mkr Förädlingsvärde per anställd, tkr Fotnot 1 11 till tabell 15.11, som finns på nästa sida. 1) Exkl. KN c, 0099d, 0099e för 2009, a för , 2090a för 2011, 4110b för ) Exkl. KN för ) Exkl. KN , 4980 för ) Exkl. KN , 2090 för , 1291, 1995, 1511 för , 3090 för , 3200 för 2012, , 2099 för ) Exkl. KN a för ) Exkl. KN , 9930, 9970 för , 9995 för ) Exkl. KN för ) Exkl. KN för 2009 o. 2011, 9065 för o för , 9051, 9099 för 2011, 9081 för ) Exkl. KN för ) Exkl. KN b, för 2011, , för ) Exkl. KN , 0090, , 1090, 2000, , 2090, 9915, 9997 för , , 9000, , 4100, 4200, , 2900, 3000, 6000, 7000, 9920, 9996 för 2012.

14 Industriproduktion m.m. Tabell Industrins produktion av jordbruksvaror och livsmedel , milj. kr Industrial production of agricultural products and foodstuffs SITC Kött och köttvaror Nötkött Griskött Får-, lamm- och getkött Fjäderfäkött Övrigt kött inkl. vilt Beredda köttprodukter Mejeriprodukter och ägg Mjölk, grädde, yoghurt m.m Smör och andra smörfettsprodukter Glassvaror Ost och ostmassa Ägg och äggalbuminer Fisk, kräft- och blötdjur m.m. Fisk, kräft- och blötdjur Beredningar av fisk, kräft och blötdjur Spannmål och varor därav Spannmål (exkl. ris) Mjöl, gryn, malt m.m Ris Bakverk och bröd m.m Okokt pasta Övriga beredning av spannmål och mjöl Frukt och grönsaker Färska och kylda grönsaker Frysta grönsaker Torkade eller tillfälligt konserverade grönsaker samt rötter, stam- eller rotknölar Beredda potatisprodukter Övriga beredningar av grönsaker Färsk, kyld, torkad frukt, bär och nötter Fryst frukt och bär Saft, sylt och marmelad Övriga beredningar av frukt och bär Socker, sockervaror m.m. Socker melass och honung Sockerkonfektyrer Kaffe, te, kakao, kryddor m.m. Kaffe och kaffeersättningar Choklad och kakaoberedningar Te, kakao och kryddor Djurfoder Diverse livsmedelsprodukter Soppor, såser och buljonger Margarin och annat matfett Beredningar av spannmål, mjöl m.m Övriga livsmedel Drycker Starksprit Vin Övriga drycker med alkohol Drycker utan alkohol Tobak Oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter Oljor och fetter Fotnot 1 11, se föregående sida. Källa: SCB, Industrins varuproduktion.

15 15 Industriproduktion m.m. 279 Tabell Förvärvsarbetande befolkning inom olika livsmedelsbranscher 2011 och 2012 enligt SNI 2007 Population gainfully employed in different branches of the food sector according to SNI 2007 SNI Totalt Andel kvinnor, procent 01 Jordbruk och jakt samt service i anslutning härtill , , 4 5 (exkl , 290, 430, 440, ) Jordbruk m.m. (växtodling, djurskötsel, blandat jordbruk) , , 499 Renskötsel samt övrig uppfödning av andra djur , Service till jordbruk och bearbetning av skördade växter , Jakt och service i anslutning härtill 84 10,7 02 Skogsbruk , Insamling av annat vilt växande skogsmaterial än trä 23 30,4 03 Fiske och vattenbruk , Fiske , Vattenbruk ,9 10, 11 Livsmedelsframställning och framställning av drycker , Beredn. och hållbarhetsbehandl. av kött och köttvaror , Beredn. och hållbarhetsbehandl. av fisk samt skal- och blötdjur , Beredn. och hållbarhetsbehandl. av frukt, bär och grönsaker , Framställning av vegetabiliska och animaliska oljor och fetter , Mejerivaru- och glasstillverkning , Tillverkning av kvarnprodukter och stärkelse , Tillverkning av bageri- och mjölprodukter , Sockertillverkning , Tillverkning av choklad, choklad- och sockerkonfektyrer , Framställning / tillverkning av övriga livsmedel , Destillering, rening och tillblandning av spritdrycker , Framställning av vin, cider och andra fruktviner samt andra icke-destillerade jästa drycker , Framställning av öl och malt , Framställning av läskedrycker, mineralvatten och annat vatten på flaska ,2 46 Parti- och provisionshandel utom med motorfordon , , 17 Provisionshandel med jordbruksråvaror, levande djur, livsmedel, drycker m.m , , 23 Partihandel med spannmål, utsäde, djurfoder, levande djur , exkl Partihandel med livsmedel och drycker ,5 47 Detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar , Detaljhandel med brett sortiment, mest livsmedel, drycker och tobak , exkl Specialiserad butikshandel med livsmedel och drycker , , 992 Torg- och marknads- samt ambulerande och tillfällig handel med livsmedel ,6 55, 56 Hotell-, restaurang- och cateringverksamhet m.m , , 56.1, 3 Hotell-, restaurang- och barverksamhet (exkl. hotell utan restaurang) , Cateringverksamhet ,4 Summa livsmedelssektor ,1 Ej specificerad verksamhet ,0 Samtliga näringsgrenar ,6 1) Medhjälpande familjemedlemmar ingår inte. Personliga företagare som också har en anställning klassificeras på näringsgren efter störst inkomst. Justerad metod för klassificering av förvärvsarbetande fr.o.m. årgång Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS).

16 Industriproduktion m.m. Tabell (forts.) SNI Totalt Andel kvinnor, procent 01 Jordbruk och jakt samt service i anslutning härtill , , 4 5 (exkl , 290, 430, 440, ) Jordbruk m.m. (växtodling, djurskötsel, blandat jordbruk) , , 499 Renskötsel samt övrig uppfödning av andra djur , Service till jordbruk och bearbetning av skördade växter , Jakt och service i anslutning härtill 88 11,4 02 Skogsbruk , Insamling av annat vilt växande skogsmaterial än trä 33 39,4 03 Fiske och vattenbruk , Fiske , Vattenbruk ,3 10, 11 Livsmedelsframställning och framställning av drycker , Beredn. och hållbarhetsbehandl. av kött och köttvaror , Beredn. och hållbarhetsbehandl. av fisk samt skal- och blötdjur , Beredn. och hållbarhetsbehandl. av frukt, bär och grönsaker , Framställning av vegetabiliska och animaliska oljor och fetter , Mejerivaru- och glasstillverkning , Tillverkning av kvarnprodukter och stärkelse , Tillverkning av bageri- och mjölprodukter , Sockertillverkning , Tillverkning av choklad, choklad- och sockerkonfektyrer , Framställning / tillverkning av övriga livsmedel , Destillering, rening och tillblandning av spritdrycker , Framställning av vin, cider och andra fruktviner samt andra icke-destillerade jästa drycker , Framställning av öl och malt , Framställning av läskedrycker, mineralvatten och annat vatten på flaska ,4 46 Parti- och provisionshandel utom med motorfordon , , 17 Provisionshandel med jordbruksråvaror, levande djur, livsmedel, drycker m.m , , 23 Partihandel med spannmål, utsäde, djurfoder, levande djur , exkl Partihandel med livsmedel och drycker ,3 47 Detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar , Detaljhandel med brett sortiment, mest livsmedel, drycker och tobak , exkl Specialiserad butikshandel med livsmedel och drycker , , 992 Torg- och marknads- samt ambulerande och tillfällig handel med livsmedel ,6 55, 56 Hotell-, restaurang- och cateringverksamhet m.m , , 56.1, 3 Hotell-, restaurang- och barverksamhet (exkl. hotell utan restaurang) , Cateringverksamhet ,5 Summa livsmedelssektor ,0 Ej specificerad verksamhet ,5 Samtliga näringsgrenar ,9