2 Livsmedelsindustri. Livsmedelsindustri

Transkript

1 2 Livsmedelsindustri Statistiska uppgifter om livsmedelsindustrin inhämtas fr.o.m från den nya företagsstatistiken vid SCB. Företagsstatistiken är en årlig totalundersökning till vilken samtliga företag med minst 50 anställda enligt SCB:s Företagsregister är skyldiga att lämna uppgifter. För företag med färre än 50 anställda inhämtas uppgifter via administrativt material från Riksskatteverket. Företagsstatistiken ersätter de tidigare undersökningarna "Finansstatistik för företag" och "Industristatistik". I det följande sker redovisning för åren 1997 och 1998 enligt Företagsstatistiken medan uppgifterna för åren baseras på den tidigare industristatistiken. Industristatistiken omfattade företag med minst 10 anställda. För jämförbarhetens skull har här enbart uppgifter för företag med minst tio anställda tagits med även för åren 1997 och Företags- och industristatistikens uppdelning av livsmedelsindustrin på olika delbranscher sker enligt Standard för svensk näringsgrensindelning (SNI 92), vilken baseras de vid företagens olika verksamhetsenheter producerade varornas branschtillhörighet enligt ett mestkriterium. Livsmedelsindustrin enligt SNI innefattar även branscher som bara berör livsmedelsstatistiken i det avseendet att de förser livsmedelsproduktionen med insatsvaror. Sålunda ingår fodermedelsindustrin i SNI:s avgränsning av livsmedelsindustrin. Fodermedelsindustrin har dock med något undantag inte tagits med i branschredovisningarna i det följande. Vissa livsmedelsföretag ingår inte alls i industristatistiken, då de inte har någon egen produktion, t.ex. särskilda styckningsföretag och potatispackerier. Bland annat innehåller SCB:s företagsstatistik för livsmedelssektorn uppgifter om antal anställda, förädlingsvärde, antal arbetstimmar, rörelseintäkter och -kostnader. Varustatistiken är fr.o.m frikopplad från företagsstatistiken och redovisas i en egen undersökning (se avsnitt 2.2). 21

2 2.1 Branschdata Tabell 2.1 Antal arbetsställen, antal anställda och förädlingsvärden inom livsmedels- och dryckesvaruindustrin (exklusive fodermedelsindustrin). Branschindelning enligt SNI 92 Number of establishments, employees and value added in foodstuffs and beverages manufacturing (Feed stuffs manufacturing excluded). Division into branches according to SNI 92 Tillverk- Livsme- Slakterier Fisk- och Frukt-, Olje- och Mejerier Kvarnnings- dels- och och fiskbered- bär- och fettvaru- och produktindustri dryckes- köttvaru- nings- grönsaks- industri glass- och varu- industri industri industri industri stärkelseindustri 1 industri SNI Antal arbetsställen Antal anställda Förädlingsvärde, mkr Förädlingsvärde per anställd, tkr

3 Tabell 2.1 (forts.) Övrig Varav Dryckes- Varav livsme- Bagerier, Choklad- varu- Ölbryg- Mineraldels- knäcke- och kon- industri 2 gerier vattenindustri bröds- och fekt- och kexindustri industri läskedrycksindustri SNI Antal arbetsställen Antal anställda Förädlingsvärde, mkr Förädlingsvärde per anställd, tkr ) Inklusive fodermedelsindustrin (SNI 157). 2) Ökningen av antalet arbetsställen 1997 och 1998 har samband med en omklassificering av verksamhetsenheter inom bryggerinäringen. Källa: SCB, Företagsstatistiken. 23

4 2.2 Varudata Från och med 1996 produceras varudata som följd av EU-krav i en egen undersökning, Industrins varuproduktion, frikopplad från företagsstatistiken. Statistiken ingår i en inom EU samordnad undersökning, PRODCOM (Produktionsstatistik inom Gemenskapen). Produktionsstatistiken avser fr.o.m företag med minst 20 anställda. Fram t.o.m var gränsen 10 anställda. Genom olika modellantaganden och registerbearbetningar för företag med anställda erhålles dock i det här avseendet jämförbarhet med den tidigare statistiken. Produktionen i saluvärden av olika varor och varugrupper av livsmedel redovisas i tabell Tabellen är ett aggregat för avseende den produktion av närmare 350 olika livsmedelsvaror (i termer av sjusiffriga HS-koder) som redovisas i industristatistiken t.o.m och drygt 600 varor (i termer av åttasiffriga KN-koder) som redovisas fr.o.m Ändringen försvårar till en del jämförelser med tidigare år. För närmare information om hur de olika varugrupperna avgränsats med HS/KN-nummer hänvisas till bilaga 2. I huvudsak samma aggregering på varugrupper har använts som för utrikeshandelsstatistiken i kapitel 4, vilket förklarar varför någon gon produktion ej redovisas för vissa grupper. Antingen saknas produktion i Sverige eller också ligger den utanför industrin (vilket är fallet för t.ex. brödsäd). Eftersom statistiken på varunivå avser saluvärden och inte förädlingsvärden anses det inte meningsfullt att redovisa totaler i varustatistiken. Varor som produceras inom en viss industri kan vara insatsvaror inom andra industrier och skulle vid en totalredovisning komma att räknas dubbelt. Detta problem är dock mindre för livsmedelsindustrin än för övrig tillverkningsindustri där slutprodukten i större utsträckning än inom livsmedelsindustrin utgörs av halvfabrikat. Viss uppmärksamhet krävs dock vid tolkningen av statistiken och vid bedömningar av den relativa betydelsen av produktionen av olika varor. I tabell lämnas en redovisning av livsmedelsproduktionen i kvantiteter. Dock har inte sådana varugrupper tagits med där heterogeniteten bedömts vara för stor för att göra en summering till kvantiteter någorlunda meningsfull. Varugrupper för vilka kvantitetsredovisningen i statistiken för hela eller delar av varusortimentet varit ofullständig har tagits med till en del. 24

5 Tabell Produktion av olika livsmedel och livsmedelsvarugrupper. Mkr Production of different food products and groups of food products. SEK, millions prel. Kött och andra animalieprodukter Nöt- och kalvkött Griskött m.m Fjäderfäkött Annat kött Inälvsprodukter Korv och liknande beredningar Köttkonserver m.m Mjölk och grädde Fil och liknande produkter Smör och andra smörfettsprodukter Ost och ostmassa Ägg Fisk och skaldjursprodukter Fisk, skaldjur m.m Fiskkonserver m.m Vegetabilieprodukter Potatisprodukter Mjöl och gryn Malt Stärkelse Spannmålsprodukter Socker Andra sockervaror Oljor och fetter Margarin m.m Sojabönolja Raps-, rybs- och senapsolja Övriga oljor och fetter Grönsaks- och fruktprodukter Frukt, bär och nötter Sylter, safter, marmelader m.m Köksväxter Köksväxtberedningar Drycker Mineralvatten och kolsyrat vatten Läskedrycker och lättöl Maltdrycker Vin Cider, mjöd m.m Starksprit Övriga livsmedelsprodukter Choklad, konfekt och annat godis Kaffe Kryddor Kakao, kakaoberedningar (ej godis ) Glassvaror Ättika Div. näringsmedel o. livsmedelsberedningar Övrigt ) Övergång till varugruppering enligt KN (Kombinerade Nomenklaturen) från 1996 har lett till att jämförbarheten med redovisningen t.o.m försämrats. Markering har i tabellen skett för varugrupper för vilka jämförbarheten i första hand påverkats. 2) Exklusive hydrerade vegetabiliska fetter och oljor och fraktioner därav (KN ). 3) Exklusive vissa beredningar för framställning av starksprit (KN ). Källa: SCB, Industrins varuproduktion. 25

6 Tabell Produktion av vissa livsmedel och livsmedelsvarugrupper. Tusen ton Production of certain food products and groups of food products tons Kött och andra animalieprodukter Nöt- och kalvkött Griskött m.m Fjäderfäkött Annat kött Inälvsprodukter Korv och liknande beredningar Köttkonserver m.m Mjölk och grädde Fil och liknande produkter Smör m.m Ost och ostmassa Ägg Vegetabilieprodukter Mjöl och gryn Malt Stärkelse Socker Oljor och fetter Margarin m.m Sojabönolja Raps-, rybs- och senapsolja Drycker Mineral- o. kolsyrat vatten, milj. liter Läskedrycker o. lättöl, milj. liter Maltdrycker, milj. liter Vin, milj. liter Cider, mjöd m.m., milj. liter Starksprit, milj. liter Övriga livsmedelsprodukter Kaffe Glassvaror, milj. liter Ättika ) Exkl. visst saltat, torkat eller rökt kött av nöt (KN ). 2) Exkl. visst torkat eller rökt kött av svin (KN ) och visst saltat kött av svin (KN ) ) Exkl. vissa ätbara slaktbiprodukter (KN ) 1996 och ) Exkl. vissa pulver eller granulat av mjölk och grädde (KN ) 1996 och vissa mjölkoch gräddprodukter med en fetthalt överstigande 45 procent (KN ) ) Exkl. visst smör med fetthalt i intervallet 85,1 95,0 viktprocent (KN ). 6) Exkl. drycker innehållande fett av mjölk el. mjölkprodukter av mindre än 0,2 viktprocent (KN ). 7) Exkl. cider och päronvin, inte mousserande, på kärl rymmande mindre än två liter (KN ). 8) Exkl. beredningar för framställning av starksprit (KN och KN ). 9) Exkl. glassvaror innehållande kakao med minst 3 men mindre än 7 viktprocent mjölkfett (KN ). Källa: SCB, Industrins varuproduktion. 26

7 2.3 Ägare- och strukturförhållanden I tabell 2.3 visas för olika delbranscher de anställdas fördelning på ägarkategorier för företagen samt antal arbetsställen branschvis. Uppgifterna baseras på en specialbearbetning av SCB:s Företagsregister och avser samtliga livsmedelsföretag i detta, dvs. även de mindre företagen och företag utan anställda ingår i bearbetningen. Dessutom ingår liksom i företagsstatistiken s.k. hjälparbetsställen, dvs. arbetsställen såsom försäljningskontor och lagerlokaler vilka saknar tillverkning. Branschindelningen baseras från år 1993 på SNI 92. Ekonomiska uppgifter för bedömning av marknadsandelar m.m. är inte tillgängliga i Företagsregistret. Direkta jämförelser med företagsstatistikens redovisning av antal arbetsställen/verksamhetsenheter och antal anställda kan inte göras. Främsta anledningen härtill är olikheterna i populationsavgränsning. Redovisningen har i första hand tagits med för att belysa relativa förhållanden och förändringsmönster. Tabell 2.3 Antal anställda inom livsmedelsindustrin enligt SCB:s Företagsregister. Redovisning (inklusive anställda på hjälparbetställen) för olika delbranscher (enligt SNI 69 resp. SNI 92) med uppdelning på ägarekategorier. Antal arbetställen branchvis Number of employees in food manufacturing according to the Swedish Business Register by branches (according to SNI 69 and SNI 92 respectively) of the food manufacturing and ownership categories. Number of establishments by branches SNI 69 resp. Lantbruks- Konsument- Utlands- Statliga Övriga Totalt Totalt antal SNI 92 kooperativa kooperativa ägda och privata antal arbetskommunala företag anställda ställen 3111 Slakteri- och charkindustri 151 Slakterier och köttvaruindustri Fisk- och fiskkonservindustri 152 Fisk- och fiskberedningsindustri

8 Tabell 2.3 (forts.) SNI 69 resp. Lantbruks- Konsument- Utlands- Statliga Övriga Totalt Totalt antal SNI 92 kooperativa kooperativa ägda och privata antal arbetskommunala företag anställda ställen 3113 Frukt- och grönsakskonservindustri 153 Frukt-, bär- och grönsaksindustri Olje- och fettindustri 154 Olje- och fettvaruindustri Mejeriindustri 155 Mejerier och glassindustri Kvarnindustri 156 Kvarnprodukt- och stärkelseindustri

9 Tabell 2.3 (forts.) SNI 69 resp. Lantbruks- Konsument- Utlands- Statliga Övriga Totalt Totalt antal SNI 92 kooperativa kooperativa ägda och privata antal arbetskommunala företag anställda ställen 3117 Bageriindustri Bagerier, knäckebröds- och kexindustri Sockerindustri 1583 Sockerindustri Choklad- och konfektindustri 1584 Choklad- och konfektindustri Övrig livsmedelsindustri Övrig livsmedelsindustri

10 Tabell 2.3 (forts.) SNI 69 resp. Lantbruks- Konsument- Utlands- Statliga Övriga Totalt Totalt antal SNI 92 kooperativa kooperativa ägda och privata antal arbetskommunala företag anställda ställen Spritdrycksindustri, vinindustri Spritdryckindustri och brännerier, vinindustri m.m Maltdrycksindustri Ölbryggerier och mälterier Mineralvatten- och läskedrycksindustri 1598 Mineralvatten- och läskedrycksindustri Livsmedels- och dryckesvaruindustrin (exkl. 3122) Livsmedels- och dryckesvaruindustrin (exkl. 157) ) Delbranscherna 1594 (Cider- och annan fruktvinindustri) och 1595 (Industri för andra icke-destillerade jästa drycker) hade under perioden inga eller få anställda. Källa: SCB:s Företagsregister. 30

11 Källor: Tabell 2.1. Uppgifter om antal arbetsställen, sysselsatta, produktionsvärde, förädlingsvärde, rörelseintäkter och -kostnader m.m. för olika näringsgrenar har t.o.m varje år publicerats av SCB i serien SOS, Industri, senast i Industri 1996, Del 1, Branschdata. Fr.o.m. redovisningsåret 1997 sker enbart publicering i databas i anslutning till SCB:s webbplats Tabell Uppgifter om industriproduktionen uttryckt i saluvärden och kvantiteter för olika varor enligt HS-nomenklaturen publicerades t.o.m varje år av SCB i serien SOS, Industri, senast i Industri 1995, Del 2, Varudata. Statistiken för , som grupperats enligt KN-nomenklaturen, finns enbart publicerad i databas i anslutning till SCB:s webbplats Tabell Se tabell Tabell 2.3. Tabellen baseras på specialbearbetning av SCB:s Företagsregister, som innehåller uppgifter om bl.a. anställda, näringsgren och ägarekategori för varje företag och arbetsställe i Sverige. Från och med uppgifterna för 1994 baseras branschindelningen i Företagsregistret enbart på SNI 92. För 1993 finns gruppering enligt både SNI 69 och SNI 92. SCB:s Företagsregister kan nås via SCB:s webbplats 31