Högskoleverkets författningssamling

Transkript

1 Högskoleverkets författningssamling ISSN HSVFS 2007: Högskoleverkets föreskrifter Utkom från trycket om områdesbehörigheter; den 00 oooo 2007 beslutade den 12 december Högskoleverket föreskriver följande med stöd av 7 kap. 9 a, 10 a och 18 a högskoleförordningen (1993:100) samt 5 kap. 2 b och 2 c förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet. 1 Av 7 kap. 9 högskoleförordningen (1993:100) framgår att områdesbehörigheterna består av behörighetskurser och meritkurser. Av högskoleförordningen framgår också att områdesbehörigheterna gäller för utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare. Områdesbehörigheterna som gäller framgår av bilaga 1. För utbildning i gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbildning som påbörjats efter den 1 juli 2000 respektive den 1 juli 2001, anges de områdesbehörigheter som gäller i bilaga 1, avdelning A. I bilaga 1, avdelning B, anges de områdesbehörigheter som gäller äldre gymnasieformer. Den sökande ska ha fått lägst betyget Godkänt på de kurser på gymnasieskolans program och inom gymnasial vuxenutbildning som anges i områdesbehörigheterna. I ämnen och etappindelade ämnen i äldre gymnasieformer ska den sökande ha fått lägst betyget 3. 2 I bilaga 2 anges de kurser på program i gymnasieskolan som under angivna förutsättningar får ersätta vissa av kurserna i områdesbehörigheterna. 3 I bilaga 3 anges vilken områdesbehörighet som gäller för ett utbildningsprogram som vänder sig till nybörjare och som leder till en sådan yrkesexamen som anges i bilagan 2 (examensordningen) till högskoleförordningen (1993:100) och i bilagan till förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet. Denna författning träder i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas första gången vid antagning till högskoleutbildning som börjar efter utgången av juni Genom författningen upphävs verkets föreskrifter (HSVFS 1996:21) om standardbehörigheter. De äldre föreskrifterna tillämpas fortfarande vid antagning till utbildning som börjar före utgången av juni På Högskoleverkets vägnar ANDERS FLODSTRÖM Aleksandra Sjöstrand (Utredningsavdelningen)

2 Ansvarig utgivare: Christian Sjöstrand Redaktör: Lars Bertil Jonberger Redaktionens adress: Högskoleverket, Box 7851, Stockholm Telefon: Telefax: Prenumeration och Separatexemplar: Fritzes Kundtjänst, Stockholm. Telefon: , orderfax: E-post: Internet: (Tryckeri ifylls av ateljén), Stockholm 2006

3 Förslag till föreskrifter om områdesbehörigheter Enligt sändlista Luntmakargatan 13, Box 7851, SE Stockholm, Sweden Tfn/Phone: Fax: hsv@hsv.se, Aleksandra Sjöstrand REMISS Reg.nr I propositionerna Ny värld ny högskola och Vägar till högskolan för kunskap och kvalitet lämnas förslag som avser bl.a. tillträde till högre utbildning. Riksdagen har behandlat propositionerna. Förslagen har föranlett förändringar i högskoleförordningens bestämmelser om grundläggande och särskild behörighet samt meritvärdering av meritkurser. De nya bestämmelserna ska tillämpas första gången vid antagning till utbildning höstterminen 2010 (prop. 2004/05:162, bet. 2005/06:UbU3 och rskr. 2005/06:160 samt prop. 2006/07:107, bet. 2006/07:UbU17 och rskr. 2006/07:202). I enlighet med 27 verksförordningen skickar Högskoleverket ett förslag till föreskrifter om områdesbehörigheter på remiss till lärosäten och andra berörda instanser. Synpunkter på bifogat förslag lämnas senast den 14 november 2007 via e-post till Aleksandra Sjöstrand: aleksandra.sjostrand@hsv.se. Eventuella frågor besvaras av Aleksandra Sjöstrand (tfn: , e-post: aleksandra.sjostrand@hsv.se), Per-Gunnar Rosengren (tfn: , e-post: per-gunnar.rosengren@hsv.se) och Leif Strandberg (tfn: , e-post: leif.strandberg@hsv.se). Lennart Ståhle Kanslichef Aleksandra Sjöstrand Projektledare Bilagor: Bilaga 1: Förslag till områdesbehörigheter Bilaga 2: PM Områdesbehörigheter Bilaga 3: Konsekvensutredning om föreskrifter om områdesbehörigheter

4 Bilaga 4: Sändlista

5 Områdesbehörigheter Aleksandra Sjöstrand Utredningsavdelningen Reg. Nr: Den bifogade bilagan 1 är ett förslag till områdesbehörigheter som 2010 kommer att ersätta de nuvarande standardbehörigheterna. Områdesbehörigheterna är ett nytt sätt att organisera de särskilda förkunskapskraven. De består dels av kurser som krävs för särskild behörighet för en viss utbildning (behörighetskurser), dels av kurser som ger extra meritpoäng vid urval (meritkurser). Meritkurser är sådana nationellt fastställda kurser i ett ämne från gymnasial utbildning som är särskilt meriterande vid urval och som inte är kärnämneskurser i svenska, svenska som andraspråk, engelska eller matematik eller utgör krav på särskild behörighet. Meritkurser är 1. fördjupning i ämnet moderna språk, 2. fördjupning i ämnet engelska, 3. fördjupning i ämnet matematik, och 4. kurser i andra ämnen än 1-3 som är särskilt värdefulla för den sökta utbildningen och som innebär en fördjupning eller en specialisering (områdeskurser). Högskoleverket ska fastställa vilka områdesbehörigheter som ska finnas och vilka behörighets- och områdeskurser som ska ingå i respektive områdesbehörighet. Högskoleverket ska även fastställa vilken områdesbehörighet som ska gälla för ett utbildningsprogram som vänder sig till nybörjare och som leder till yrkesexamen. Högskolan får bestämma vilka områdesbehörigheter som ska gälla för övriga utbildningar. Högskoleverket kommer att fatta beslut om områdesbehörigheter i december Bakgrund Den 21 juni 2006 beslutade den dåvarande regeringen om nya regler i högskoleförordningen (1993:100) för tillträde till högre utbildning på grundnivå. Reglerna innebar bl.a. att de krav på särskild behörighet som ställs ska anges i områdesbehörigheter. Högskoleverket skulle fastställa vilka områdesbehörigheter som ska finnas och vilka behörighets- och meritämnen som ska ingå i respektive områdesbehörighet. Den 29 augusti 2006 skickade Högskoleverket ut ett förslag om områdesbehörigheter på remiss. Förslaget var baserat på de beslutade förändringarna i gymnasieskolan, den s.k. Gymnasieskolan Den 29 november 2006 beslutade dock riksdagen att gymnasiereformen 2007 skulle återkallas. Det fick till följd att Högskoleverket inte fattade något beslut om föreskrifter om områdesbehörigheter. Den 29 mars 2007 överlämnade den nuvarande regeringen propositionen Vägar till högskolan för kunskap och kvalitet (prop. 2006/07:107) till riksdagen. I propositionen

6 föreslogs nya ändringar i reglerna för tillträde till högre utbildning. Propositionen antogs i sin helhet genom ett riksdagsbeslut den 7 juni 2007 (bet. 2006/07:UbU17). De ändringar som därefter införts i högskoleförordningen gäller bl.a. den grundläggande och den särskilda behörigheten samt meritvärdering till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare. Således ska godkända betyg i kärnämneskurserna svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik krävas för att uppfylla kraven på grundläggande behörighet. Riksdagens beslut den 7 juni 2007 innebär också att den tidigare riksdagsbindningen om meritämnen har hävts. Oförändrat är att det nuvarande standardbehörighetssystemet ska ersättas med ett system med områdesbehörigheter. Dock har modellen för meritpoäng modifierats. Regeringen har även fattat beslut om ändring i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) (SFS 2007:720). Beslutet innebär att även för utbildningar inom SLU ska de krav som ställs på särskild behörighet anges i områdesbehörigheter. Högskoleverket ska meddela föreskrifter om vilken områdesbehörighet som ska gälla för de utbildningar som leder till yrkesexamen och som ges vid SLU. Meritvärdering av meritkurser Vid betygsurval till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare ges meritpoäng till den som har lägst betyget godkänt i ämnena moderna språk, engelska och matematik samt områdeskurser. En sökande kommer att kunna få maximalt 2,5 meritpoäng. Betyg i kurser som krävs för behörighet till en högskoleutbildning och betyg i lokala kurser ger inte några meritpoäng. Sammanlagt kan man få 4,5 meritpoäng, men man får tillgodoräkna sig högst 2,5 av dessa i urvalet. Meritkurser i moderna språk Steg 3 i ett språk ger 0,5 meritpoäng och steg 4 ger ytterligare 0,5 meritpoäng. Om steg 3 krävs för behörighet ger steg 4 1,0 meritpoäng. Meritkurser i ytterligare moderna språk Om meritpoäng i Steg 3 och/eller Steg 4 har delats ut ges 0,5 meritpoäng för steg 5 i det aktuella språket alternativt 0,5 meritpoäng för steg 2 i ett nytt språk. Meritkurser i engelska Engelska B ger 0,5 meritpoäng, vilket även Engelska C gör. Om Engelska B krävs för behörighet ges inte meritpoäng för kursen. Meritkurser i matematik En kurs på nivån över den behörighetsgivande kursen ger 0,5 poäng. En kurs två nivåer över den behörighetsgivande ger ytterligare 0,5 meritpoäng. Om matematik inte är ett krav för särskild behörighet ger kurs B och C vardera 0,5 meritpoäng. Maximalt kan man få 1,0 meritpoäng. Om Matematik D krävs för behörighet ger Matematik E 0,5 meritpoäng. Ytterligare meritpoäng kan inte ges eftersom det inte finns någon nationell kurs två nivåer

7 över Matematik D. Om Matematik E krävs för behörighet går det inte att få meritpoäng för matematik, eftersom det inte finns någon nationell kurs på en högre nivå. Meritkurser som avser områdeskurser En områdeskurs som omfattar 100 gymnasiepoäng ger 0,5 meritpoäng och en kurs på 50 gymnasiepoäng ger 0,25 meritpoäng. Högst två femtiopoängskurder får tillgodoräknas. Områdeskurser ger maximalt 1,0 meritpoäng. Med områdeskurser menas fördjupning eller specialisering i gymnasiekurser som är relevanta, men ej behörighetsgivande, för den sökta utbildningen. Som exempel på hur systemet med meritpoäng för områdeskurser är avsett att fungera nämner regeringen, i propositionen Vägar till högskolan för kunskap och kvalitet (prop. 2006/07:107), att Kemi B kan ge meritpoäng för fördjupning om Kemi A är ett behörighetskrav för civilingenjörsutbildningen. En kurs på grundnivå (A-nivå) kan ge meritpoäng, trots att den inte innebär fördjupning, om relevansen för den sökta utbildningen är tydlig. Som exempel nämner regeringen grundkurs i psykologi för läkarutbildningen, grundkurs i rättskunskap för juristutbildningen och grundkurs i latin för vissa språkutbildningar. Regeringen anser också att det är rimligt att kunskaper från gymnasiekurser som ges på yrkesförberedande program på motsvarande sätt får ett särskilt värde vid urvalet. En elev som har läst kursen omvårdnad i gymnasieskolan skulle således kunna få meritpoäng, om han eller hon sökte exempelvis sjuksköterskeprogrammet. Områdeskurser, liksom övriga meritkurser, ska bestå av nationellt fastställda kurser. Kurser i moderna språk, matematik eller engelska ska inte vara områdeskurser.

8 Konsekvensutredning om föreskrifter om Aleksandra Sjöstrand Utredningsavdelningen Reg. Nr: områdesbehörigheter Enligt 27 verksförordningen (1995:1322) ska en myndighet, innan beslut om föreskrifter fattas, utreda föreskrifternas kostnadsmässiga och andra konsekvenser och dokumentera utredningen i en konsekvensutredning. I propositionerna Ny värld ny högskola och Vägar till högskolan för kunskap och kvalitet lämnas förslag som avser bl.a. tillträde till högre utbildning. Riksdagen har behandlat propositionerna. Förslagen har föranlett förändringar i högskoleförordningens bestämmelser om bl.a. grundläggande och särskild behörighet samt meritvärdering av meritkurser. De nya bestämmelserna ska tillämpas första gången vid antagning till utbildning höstterminen 2010 (prop. 2004/05:162, bet. 2005/06:UbU3 och rskr. 2005/06:160 samt prop. 2006/07:107, bet. 2006/07:UbU17 och rskr. 2006/07:202). De nya reglerna innebär att de krav på särskild behörighet som ställs ska anges i områdesbehörigheter. Var och en av dessa områdesbehörigheter består av behörighetskurser och meritkurser. En sökande ska kunna få maximalt två och en halv (2,5) meritpoäng utifrån betyg i moderna språk, engelska, matematik och områdeskurser. För att få meritpoäng krävs lägst betyget godkänt. Betyg i kurser som krävs för behörighet till en högskoleutbildning ger inte några meritpoäng för den utbildningen. Högskoleverket ska fastställa vilka områdesbehörigheter som ska finnas och vilka behörighets- och områdeskurser som ska ingå i respektive områdesbehörighet. Högskoleverket ska fastställa vilken områdesbehörighet som ska gälla för ett utbildningsprogram som vänder sig till nybörjare och som leder till yrkesexamen. Högskolan får bestämma vilka områdesbehörigheter som ska gälla för övriga utbildningar. Regeringen har även fattat beslut om ändring i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) (SFS 2007:720). Beslutet innebär att även för utbildningar inom SLU ska de krav som ställs på särskild behörighet anges i områdesbehörigheter. Högskoleverket ska meddela föreskrifter om vilken områdesbehörighet som ska gälla för de yrkesutbildningar som ges vid SLU. Konsekvenser av Högskoleverkets förslag Utgångspunkter för Högskoleverkets arbete med områdesbehörigheter har varit

9 högskoleförordningens bestämmelse om att godkända betyg i kärnämneskurserna svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik ska krävas för grundläggande behörighet, de krav på särskild behörighet som ställs ska anges i områdesbehörigheter, de krav som ställs på särskild behörighet ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen, områdeskurser ska vara sådana kurser som är särskilt värdefulla för den sökta utbildningen och som innebär en fördjupning eller en specialisering, samt att områdeskurser inte ska vara kurser i moderna språk, engelska eller matematik. I sitt arbete har Högskoleverket även tagit hänsyn till remissinstansernas synpunkter i förra remissomgången. Förslaget kan få följande konsekvenser. Anpassning av områdesbehörigheter till högskolans utbildningar Den svårigheten som kan uppstå med områdesbehörigheter, liksom med dagens system med standardbehörigheter, är att anpassa behörigheterna till det mångfacetterade utbildningsutbudet vid högskolan. Det gäller i synnerhet tvärvetenskapliga utbildningar och kurser. För kurser kommer det att bli aktuellt med ett stort antal avsteg, eftersom det sällan är helt nödvändigt med en hel grupp av gymnasiekurser för att klara av den aktuella utbildningen. Detta har varit fallet med systemet med standardbehörigheter och blir, med största sannolikhet, nödvändigt också med de nya områdesbehörigheterna. Det kan leda till att syftet med områdesbehörigheterna inte uppfylls. Utbildningar som leder till lärarexamen Lärarutbildningen är en mycket flexibel utbildning som innehåller många olika kombinationsmöjligheter vad gäller inriktningar och ämnen. Dessutom finns det relativt många utbildningar där lärarutbildningen kombineras med andra utbildningar, exempelvis med civilingenjörsutbildningar. Det innebär att de krav på förkunskaper som ställs vid antagning till olika lärarutbildningar är mycket varierande. Den flexibla lärarutbildningen är därmed svår att placera i systemet med standardbehörigheter och även i ett system med områdesbehörigheter. I tillträdesutredningens (SOU 2004:29) förslag ges inte heller något utvecklat förslag till områdesbehörigheter för lärarutbildningen. I dag finns det åtta standardbehörigheter avsedda för lärarutbildningen, vilket är många fler än vad som gäller för andra utbildningar. Trots detta förefaller det vara svårt för lärosätena att välja relevanta standardbehörigheter. Den information som finns på utbildningarnas webbplatser visar att lärosätena ofta ger dispenser från kraven i standardbehörigheterna avsedda för lärarutbildningen. För många inriktningar ställs de krav som från början var tänkta för den allmänna ingången, dvs. Svenska B eller Svenska som andraspråk B, Engelska B, Matematik A och Samhällskunskap A. Beträffande de lärarutbildningar som ges i kombination med andra utbildningar är det relativt vanligt att man ställer krav på en annan standardbehörighet än någon av de åtta avsedda för lärarutbildningen. Utifrån den information som finns på lärosätenas webbplatser samt den information som har inhämtats från representanter för lärarutbildningen föreslår Högskoleverket att en områdesbehörighet (områdesbehörighet 6) ska gälla för undervisningsområdet. Behörighetskraven i denna områdesbehörighet motsvarar de krav som många

10 lärarinriktningar ställer i dag. Utöver denna områdesbehörighet ska ytterligare fem områdesbehörigheter, knutna till olika ämnesområden, gälla för lärarutbildningen. = Speciella krav De speciella krav som nu ingår i vissa standardbehörigheter, godkänt audiogram och arbetslivserfarenhet, har tagits bort. I ett system med breda områdesbehörigheter finns det inte något utrymme för några speciella krav. Enligt 7 kap. 11 högskoleförordningen får dock Högskoleverket, om det finns särskilda skäl, medge att högskolan för tillträde till en viss utbildning ställer upp andra krav än de som följer av den områdesbehörighet som behövs för den utbildningen. Konsekvenser för vissa elever De föreslagna områdesbehörigheterna innebär att det blir svårt för elever på vissa gymnasieprogram att, inom ramen för programmet, läsa in både behörighetskurser och områdeskurser. Det gäller exempelvis sökande från Naturbruksprogrammet till utbildningar som ges vid SLU. Elever som påbörjat sin gymnasieutbildning före hösten 2007 och har läst enligt de kursplaner som infördes i gymnasieskolan hösten 2000 eller i gymnasial vuxenutbildning den 1 juli 2001, har inte kunnat planera sin gymnasieutbildning på samma sätt som de elever som börjat hösten De som har betyg från äldre gymnasieformer kan överhuvudtaget inte tillgodoräkna sig meritpoäng. Konsekvenser för sökande till vissa högskoleutbildningar Enligt de ändringar av 7 kap. 9 och 10 högskoleförordningen som träder i kraft den 1 januari 2010 ska de krav som ställs på särskild behörighet anges i områdesbehörigheter. Var och en av dessa områdesbehörigheter består av behörighetskurser och meritkurser. Högskolan får, i den mån krav på särskild behörighet ställs, bestämma vilka områdesbehörigheter som ska gälla för andra utbildningar än de utbildningar som leder till en yrkesexamen. Detta medför att Högskoleverkets förslag inte innehåller någon allmän områdesbehörighet, dvs. en områdesbehörighet utan några särskilda behörighetskrav. En konsekvens av detta är att sökande till utbildningar där det endast ställs krav på grundläggande behörighet inte kommer att kunna tillgodogöra sig några meritpoäng. Krav på svenska och engelska som särskild behörighet I förra remissomgången framförde flera remissinstanser att Svenska B eller Svenska som andra språk B och Engelska A bör ingå i områdesbehörigheterna som särskilda behörighetskrav. Detta önskemål är tillgodosett då krav på godkända betyg i dessa kurser kommer att ingå i den grundläggande behörigheten.

11 Ekonomiska konsekvenser Regeringen har ändrat reglerna om tillträde till högre utbildning i högskoleförordningen. Ändringarna i behörighetsreglerna innebär att lärosätena måste göra ändringar i sina lokala regler om tillträde samt i informationsmaterial. Detta kommer att medföra vissa kostnader för lärosätena. Högskoleverkets föreskrifter torde inte medföra andra kostnader än de som följer av ändringarna i högskoleförordningen.

12 Avdelning A Områdesbehörigheter gällande för kursplaner i gymnasial utbildning som infördes hösten 2000 samt för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den 1 juli 2001 Humaniora/Juridik/Undervisning/Teologi Områdesbehörighet 1 Behörighetskurser Historia A Samhällskunskap A Meritkurser Meritkurser enligt 7 kap. 18 högskoleförordningen Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Etik och livsfrågor - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Filosofi A - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Historia B - en halv (0,5) meritpoäng Kultur- och idéhistoria - en halv (0,5) meritpoäng Latin A - en halv (0,5) meritpoäng Pedagogiskt ledarskap - en halv (0,5) meritpoäng Psykologi A - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Samhällskunskap B - en halv (0,5) meritpoäng Religionskunskap B - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Rättskunskap - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Områdesbehörighet 2 Behörighetskurser Aktuellt språk Steg 3 Engelska B Meritkurser Meritkurser enligt 7 kap. 18 högskoleförordningen Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng)

13 Affärskommunikation engelska - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Affärskommunikation moderna språk - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Grekiska A - en halv (0,5) meritpoäng Latin A - en halv (0,5) meritpoäng Litteratur och litteraturvetenskap - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Modersmål B - en halv (0,5) meritpoäng (om annat språk än det som har tagits i anspråk för meritmeritpoäng ovan) Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Teckenspråk för hörande, steg 1 - en halv (0,5) meritpoäng Arkitektur/Beteendevetenskap/Ekonomi/Lant- och skogsbruk/samhällsvetenskap Områdesbehörighet 3 Behörighetskurser Matematik C Naturkunskap B Samhällskunskap A Meritkurser Meritkurser enligt 7 kap. 18 högskoleförordningen Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Biologi B - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Fysik B - en halv (0,5) meritpoäng Företagsekonomi B - en halv (0,5) meritpoäng Geografi B - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Hållbart samhällsbyggande - en halv (0,5) meritpoäng Kemi B - en halv (0,5) meritpoäng Konstruktion A - en halv (0,5) meritpoäng Miljökunskap - en halv (0,5) meritpoäng Naturbruket och miljön - en halv (0,5) meritpoäng Samhällskunskap B - en halv (0,5) meritpoäng Småföretagande A - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Områdesbehörighet 4

14 Behörighetskurser Engelska B Matematik C Samhällskunskap A Meritkurser Meritkurser enligt 7 kap. 18 högskoleförordningen Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Företagsekonomi B - en halv (0,5) meritpoäng Marknadsföring - en halv (0,5) meritpoäng Mediekommunikation C - en halv (0,5) meritpoäng Praktisk marknadsföring B - en halv (0,5) meritpoäng Redovisning och beskattning - en halv (0,5) meritpoäng Rättskunskap - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Samhällskunskap B - en halv (0,5) meritpoäng Småföretagande A - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Teknikutveckling och företagande - en halv (0,5) meritpoäng Områdesbehörighet 5 Behörighetskurser Matematik B Samhällskunskap A Meritkurser Meritkurser enligt 7 kap. 18 högskoleförordningen Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Etik och livsfrågor - en halv (0,5) meritpoäng Filosofi A - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Människan socialt och kulturellt - en halv (0,5) meritpoäng Naturkunskap B - en halv (0,5) meritpoäng Samhällskunskap B - en halv (0,5) meritpoäng Psykologi A - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Utveckling livsvillkor och socialisation - en halv (0,5) meritpoäng Undervisning Områdesbehörighet 6 Behörighetskurser Meritkurser

15 Engelska B Samhällskunskap A Meritkurser enligt 7 kap. 18 högskoleförordningen Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Skapande verksamhet - en halv (0,5) meritpoäng Etik och livsfrågor - en halv (0,5) meritpoäng Filosofi A - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Kultur- och idéhistoria - en halv (0,5) meritpoäng Människan socialt och kulturellt - en halv (0,5) meritpoäng Pedagogiskt ledarskap - en halv (0,5) meritpoäng Psykologi A - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Samhällskunskap B - en halv (0,5) meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Utveckling livsvillkor och socialisation - en halv (0,5) meritpoäng Virtuella miljöer - en halv (0,5) meritpoäng Fysik/Matematik/Teknik Områdesbehörighet 7 Behörighetskurser Matematik B Naturkunskap A Meritkurser Meritkurser enligt 7 kap. 18 högskoleförordningen Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Fartygsbefäl - en halv (0,5) meritpoäng Fysik A - en halv (0,5) meritpoäng Kemi A - en halv (0,5) meritpoäng Naturkunskap B - en halv (0,5) meritpoäng Miljö och säkerhet - en halv (0,5) meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Områdesbehörighet 8 Behörighetskurser Fysik B Kemi A Matematik D Meritkurser Meritkurser enligt 7 kap. 18 högskoleförordningen

16 Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Biologi A - en halv (0,5) meritpoäng CAD-teknik A - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Datorkommunikation - en halv (0,5) meritpoäng Ellära B - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Fysik breddning - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Kemi B - en halv (0,5) meritpoäng Konstruktion A - en halv (0,5) meritpoäng Kvalitetsteknik - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Medicinsk elektronik - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Programmering B - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Teknikutveckling och företagande - en halv (0,5) meritpoäng Virtuella miljöer - en halv (0,5) meritpoäng Områdesbehörighet 9 Behörighetskurser Fysik B Kemi A Matematik E Meritkurser Meritkurser enligt 7 kap. 18 högskoleförordningen Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Biologi A - en halv (0,5) meritpoäng Biologi breddning - en fjärdedels (0,25) meritpoäng CAD-teknik A - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Datorkommunikation - en halv (0,5) meritpoäng Fysik breddning - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Kemi B - en halv (0,5) meritpoäng Kemi breddning - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Programmering B - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Teknikutveckling och företagande - en halv (0,5) meritpoäng Virtuella miljöer - en halv (0,5) meritpoäng Områdesbehörighet 10

17 Behörighetskurser Biologi A Fysik B Kemi B Matematik E Meritkurser Meritkurser enligt 7 kap. 18 högskoleförordningen Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Biologi B - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Biologi breddning - en fjärdedels (0,25) meritpoäng CAD-teknik A - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Datorkommunikation - en halv (0,5) meritpoäng Fysik breddning - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Kemi breddning - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Medicinsk elektronik - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Programmering B - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Teknikutveckling och företagande - en halv (0,5) meritpoäng Virtuella miljöer - en halv (0,5) meritpoäng Farmaci/Lant- och skogsbruk/medicin/naturvetenskap/odontologi/undervisning Områdesbehörighet 11 Behörighetskurser Biologi B Fysik A Kemi B Matematik D Meritkurser Meritkurser enligt 7 kap. 18 högskoleförordningen Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Arbetsliv naturbruk - en halv (0,5) meritpoäng Biologi breddning - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Djurkunskap grundkurs - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Fysik B - en halv (0,5) meritpoäng Kemi breddning - en fjärdedels (0,25) meritpoäng

18 Naturbruket och miljön - en halv (0,5) meritpoäng Omvårdnad - en halv (0,5) meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Områdesbehörighet 12 Behörighetskurser Biologi B Fysik B Kemi B Matematik D Meritkurser Meritkurser enligt 7 kap. 18 högskoleförordningen Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Arbetsliv naturbruk - en halv (0,5) meritpoäng Biologi breddning - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Djursjukvård - en halv (0,5) meritpoäng Etik och livsfrågor - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Fysik breddning - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Kemi breddning - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Omvårdnad - en halv (0,5) meritpoäng Psykologi A - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Områdesbehörighet 13 Behörighetskurser Biologi B Kemi A Matematik B Samhällskunskap A Meritkurser Meritkurser enligt 7 kap. 18 högskoleförordningen Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Biologi breddning - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Etik och livsfrågor - en halv (0,5) meritpoäng Fysik A - en halv (0,5) meritpoäng Fysik breddning - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Kemi B - en halv (0,5) meritpoäng Kemi breddning - en fjärdedels (0,25) meritpoäng

19 Naturkunskap B - en halv (0,5) meritpoäng Psykologi A - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Samhällskunskap B - en halv (0,5) meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Lant- och skogsbruk/omsorg/undervisning/vård Områdesbehörighet 14 Behörighetskurser Matematik B Naturkunskap B Samhällskunskap A Meritkurser Meritkurser enligt 7 kap. 18 högskoleförordningen Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Arbetsliv naturbruk - en halv (0,5) meritpoäng Biologi B - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Biologi breddning - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Djursjukvård - en halv (0,5) meritpoäng Etik och livsfrågor - en halv (0,5) meritpoäng Fysik B - en halv (0,5) meritpoäng Fysik breddning - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Hälsopedagogik - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Idrott och hälsa B - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Kemi B - en halv (0,5) meritpoäng Kemi breddning - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Omvårdnad - en halv (0,5) meritpoäng Psykologi A - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Samhällskunskap B - en halv (0,5) meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Områdesbehörighet 15 Behörighetskurser Idrott och hälsa A Meritkurser Meritkurser enligt 7 kap. 18 högskoleförordningen

20 Matematik B Naturkunskap B Samhällskunskap A Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Biologi B - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Biologi breddning - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Etik och livsfrågor - en halv (0,5) meritpoäng Fysik B - en halv (0,5) meritpoäng Fysik breddning - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Hälsopedagogik - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Idrott och hälsa B - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Kemi B - en halv (0,5) meritpoäng Kemi breddning - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Psykologi A - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Samhällskunskap B - en halv (0,5) meritpoäng Specialidrott A - en halv (0,5) meritpoäng Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Utveckling, livsvillkor och socialisation - en halv (0,5) meritpoäng

21 Avdelning B Områdesbehörigheter för äldre gymnasieformer Kurser på program i gymnasieskolan och inom gymnasial vuxenutbildning Ämnen på linje i gymnasieskolan Etappindelade ämnen på gymnasieskolnivå inom kommunala och statliga vuxenutbildningen Humaniora/Juridik/Undervisning/Teologi Områdesbehörighet 1 Historia A Samhällskunskap A Historia tre årskurser HSN eller två årskurser ET N (med alternativt ämne) MuSoEp Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje Historia etapp 2 Samhällskunskap etapp 2 Områdesbehörighet 2 Aktuellt språk steg 3, lägst C-språk kurs B Engelska B Aktuellt språk två årskurser B-språk eller tre årskurser C-språk Engelska tre årskurser Aktuellt språk etapp 3 Engelska etapp 3

22 HSEN eller två årskurser HHe Arkitektur/Beteendevetenskap/Ekonomi/Lant- och Skogsbruk/ Samhällsvetenskap Områdesbehörighet 3 Matematik C Naturkunskap B (alternativt Fysik kurs A, Kemi kurs A och Biologi kurs A) Samhällskunskap A Matematik tre årskurser SENT eller två årskurser Te Naturkunskap två årskurser HSSoKoEp (alternativt Fysik tre årskurser NT, Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs TeKe och Biologi två årskurser N) Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje Matematik etapp 3 Naturkunskap etapp 3 (alternativt Fysik etapp 3, Kemi etapp 3 och Biologi etapp 2) Samhällskunskap etapp 2 Områdesbehörighet 4 Engelska B Matematik C Samhällskunskap A Engelska tre årskurser HSEN eller två årskurser HHe Matematik tre årskurser SENT eller två årskurser Te Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje Engelska etapp 3 Matematik etapp 3 Samhällskunskap etapp 2 Områdesbehörighet 5

23 Matematik B Samhällskunskap A Matematik en årskurs HSENTTe eller två årskurser MuSoEkDu Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje Matematik etapp 2 Samhällskunskap etapp 2 Undervisning Områdesbehörighet 6 Engelska B Samhällskunskap A Engelska tre årskurser HSEN eller två årskurser HHe Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje Engelska etapp 3 Samhällskunskap etapp 2 Fysik/Matematik/Teknik Områdesbehörighet 7 Matematik B Naturkunskap A Matematik en årskurs HSENTTe eller två årskurser MuSoEkDu Naturkunskap två årskurser HSSoKoEp eller en årskurs E Matematik etapp 2 Naturkunskap etapp 2 Områdesbehörighet 8

24 Fysik B Kemi A Matematik D Fysik tre årskurser NT Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs TeKe Matematik tre årskurser NT Fysik etapp 4 Kemi etapp 3 Matematik etapp 4 Områdesbehörighet 9 Fysik B Kemi A Matematik E Fysik tre årskurser NT Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs TeKe Matematik tre årskurser NT Fysik etapp 4 Kemi etapp 3 Matematik etapp 4 Områdesbehörighet 10 Biologi A Fysik B Kemi B Matematik E Biologi två årskurser N Fysik tre årskurser NT Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs TeKe Matematik tre årskurser NT Biologi etapp 2 Fysik etapp 4 Kemi etapp 3 Matematik etapp 4 Farmaci/ Lant- och Skogsbruk/ Medicin/Naturvetenskap/Odontologi/Undervisning Områdesbehörighet 11 Biologi B Fysik A Kemi B Matematik D Biologi två årskurser N Fysik tre årskurser NT Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs TeKe Matematik tre årskurser NT Biologi etapp 2 Fysik etapp 3 Kemi etapp 3 Matematik etapp 4 Områdesbehörighet 12

25 Biologi B Fysik B Kemi B Matematik D Biologi två årskurser N Fysik tre årskurser NT Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs TeKe Matematik tre årskurser NT Biologi etapp 2 Fysik etapp 4 Kemi etapp 3 Matematik etapp 4 Områdesbehörighet 13 Biologi B Kemi A Matematik B Samhällskunskap A Biologi två årskurser N Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs TeKe Matematik en årskurs HSENTTe eller två årskurser MuSoEkDu Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje Biologi etapp 2 Kemi etapp 3 Samhällskunskap etapp 2 Matematik etapp 2 Lant- och Skogsbruk/Omsorg/Undervisning/Vård Områdesbehörighet 14 Matematik B Naturkunskap B (alternativt Fysik kurs A, Kemi kurs A och Biologi kurs A) Samhällskunskap A Matematik en årskurs HSENTTe eller två årskurser MuSoEkDu Naturkunskap två årskurser HSSoKoEp (alternativt Fysik tre årskurser NT, Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs TeKe och Biologi två årskurser N) Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje Matematik etapp 2 Naturkunskap etapp 3 alternativt Fysik etapp 3 och Biologi etapp 2 Samhällskunskap etapp 2 Områdesbehörighet 15

26 Aleksandra Sjöstrand Utredningsavdelningen Reg. Nr: Idrott och hälsa A Matematik B Samhällskunskap A Naturkunskap B (alternativt Fysik kurs A, Kemi kurs A och Biologi kurs A) Idrott tre årskurser HSENT eller två årskurser från tvåårig linje Matematik en årskurs HSENTTe eller två årskurser MuSoEkDu Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje Naturkunskap två årskurser HSSoKoEp (alternativt Fysik tre årskurser NT, Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs TeKe och Biologi två årskurser N) Kravet på idrott kunde inte uppfyllas inom vuxenutbildning Matematik etapp 2 Samhällskunskap etapp 2 Naturkunskap etapp 3 alternativt Fysik etapp 3 och Biologi etapp 2

27 Konsekvensutredning om föreskrifter om områdesbehörigheter Enligt 27 verksförordningen (1995:1322) ska en myndighet, innan beslut om föreskrifter fattas, utreda föreskrifternas kostnadsmässiga och andra konsekvenser och dokumentera utredningen i en konsekvensutredning. I propositionerna Ny värld ny högskola och Vägar till högskolan för kunskap och kvalitet lämnas förslag som avser bl.a. tillträde till högre utbildning. Riksdagen har behandlat propositionerna. Förslagen har föranlett förändringar i högskoleförordningens bestämmelser om bl.a. grundläggande och särskild behörighet samt meritvärdering av meritkurser. De nya bestämmelserna ska tillämpas första gången vid antagning till utbildning höstterminen 2010 (prop. 2004/05:162, bet. 2005/06:UbU3 och rskr. 2005/06:160 samt prop. 2006/07:107, bet. 2006/07:UbU17 och rskr. 2006/07:202). De nya reglerna innebär att de krav på särskild behörighet som ställs ska anges i områdesbehörigheter. Var och en av dessa områdesbehörigheter består av behörighetskurser och meritkurser. En sökande ska kunna få maximalt två och en halv (2,5) meritpoäng utifrån betyg i moderna språk, engelska, matematik och områdeskurser. För att få meritpoäng krävs lägst betyget godkänt. Betyg i kurser som krävs för behörighet till en högskoleutbildning ger inte några meritpoäng för den utbildningen. Högskoleverket ska fastställa vilka områdesbehörigheter som ska finnas och vilka behörighets- och områdeskurser som ska ingå i respektive områdesbehörighet. Högskoleverket ska fastställa vilken områdesbehörighet som ska gälla för ett utbildningsprogram som vänder sig till nybörjare och som leder till yrkesexamen. Högskolan får bestämma vilka områdesbehörigheter som ska gälla för övriga utbildningar. Regeringen har även fattat beslut om ändring i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) (SFS 2007:720). Beslutet innebär att även för utbildningar inom SLU ska de krav som ställs på särskild behörighet anges i områdesbehörigheter. Högskoleverket ska meddela föreskrifter om vilken områdesbehörighet som ska gälla för de yrkesutbildningar som ges vid SLU. Konsekvenser av Högskoleverkets förslag Utgångspunkter för Högskoleverkets arbete med områdesbehörigheter har varit högskoleförordningens bestämmelse om att godkända betyg i kärnämneskurserna svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik ska krävas för grundläggande behörighet, de krav på särskild behörighet som ställs ska anges i områdesbehörigheter, de krav som ställs på särskild behörighet ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen, områdeskurser ska vara sådana kurser som är särskilt värdefulla för den sökta utbildningen och som innebär en fördjupning eller en specialisering, samt att områdeskurser inte ska vara kurser i moderna språk, engelska eller matematik.

28 I sitt arbete har Högskoleverket även tagit hänsyn till remissinstansernas synpunkter i förra remissomgången. Förslaget kan få följande konsekvenser. Anpassning av områdesbehörigheter till högskolans utbildningar Den svårigheten som kan uppstå med områdesbehörigheter, liksom med dagens system med standardbehörigheter, är att anpassa behörigheterna till det mångfacetterade utbildningsutbudet vid högskolan. Det gäller i synnerhet tvärvetenskapliga utbildningar och kurser. För kurser kommer det att bli aktuellt med ett stort antal avsteg, eftersom det sällan är helt nödvändigt med en hel grupp av gymnasiekurser för att klara av den aktuella utbildningen. Detta har varit fallet med systemet med standardbehörigheter och blir, med största sannolikhet, nödvändigt också med de nya områdesbehörigheterna. Det kan leda till att syftet med områdesbehörigheterna inte uppfylls. Utbildningar som leder till lärarexamen Lärarutbildningen är en mycket flexibel utbildning som innehåller många olika kombinationsmöjligheter vad gäller inriktningar och ämnen. Dessutom finns det relativt många utbildningar där lärarutbildningen kombineras med andra utbildningar, exempelvis med civilingenjörsutbildningar. Det innebär att de krav på förkunskaper som ställs vid antagning till olika lärarutbildningar är mycket varierande. Den flexibla lärarutbildningen är därmed svår att placera i systemet med standardbehörigheter och även i ett system med områdesbehörigheter. I tillträdesutredningens (SOU 2004:29) förslag ges inte heller något utvecklat förslag till områdesbehörigheter för lärarutbildningen. I dag finns det åtta standardbehörigheter avsedda för lärarutbildningen, vilket är många fler än vad som gäller för andra utbildningar. Trots detta förefaller det vara svårt för lärosätena att välja relevanta standardbehörigheter. Den information som finns på utbildningarnas webbplatser visar att lärosätena ofta ger dispenser från kraven i standardbehörigheterna avsedda för lärarutbildningen. För många inriktningar ställs de krav som från början var tänkta för den allmänna ingången, dvs. Svenska B eller Svenska som andraspråk B, Engelska B, Matematik A och Samhällskunskap A. Beträffande de lärarutbildningar som ges i kombination med andra utbildningar är det relativt vanligt att man ställer krav på en annan standardbehörighet än någon av de åtta avsedda för lärarutbildningen. = Utifrån den information som finns på lärosätenas webbplatser samt den information som har inhämtats från representanter för lärarutbildningen föreslår Högskoleverket att en områdesbehörighet (områdesbehörighet 6) ska gälla för undervisningsområdet. Behörighetskraven i denna områdesbehörighet motsvarar de krav som många lärarinriktningar ställer i dag. Utöver denna områdesbehörighet ska ytterligare fem områdesbehörigheter, knutna till olika ämnesområden, gälla för lärarutbildningen. Speciella krav De speciella krav som nu ingår i vissa standardbehörigheter, godkänt audiogram och arbetslivserfarenhet, har tagits bort. I ett system med breda områdesbehörigheter finns det inte något utrymme för några speciella krav. Enligt 7 kap. 11 högskoleförordningen får dock Högskoleverket, om det finns särskilda skäl, medge att högskolan för tillträde till en

29 viss utbildning ställer upp andra krav än de som följer av den områdesbehörighet som behövs för den utbildningen. Konsekvenser för vissa elever De föreslagna områdesbehörigheterna innebär att det blir svårt för elever på vissa gymnasieprogram att, inom ramen för programmet, läsa in både behörighetskurser och områdeskurser. Det gäller exempelvis sökande från Naturbruksprogrammet till utbildningar som ges vid SLU. Elever som påbörjat sin gymnasieutbildning före hösten 2007 och har läst enligt de kursplaner som infördes i gymnasieskolan hösten 2000 eller i gymnasial vuxenutbildning den 1 juli 2001, har inte kunnat planera sin gymnasieutbildning på samma sätt som de elever som börjat hösten De som har betyg från äldre gymnasieformer kan överhuvudtaget inte tillgodoräkna sig meritpoäng. Konsekvenser för sökande till vissa högskoleutbildningar Enligt de ändringar av 7 kap. 9 och 10 högskoleförordningen som träder i kraft den 1 januari 2010 ska de krav som ställs på särskild behörighet anges i områdesbehörigheter. Var och en av dessa områdesbehörigheter består av behörighetskurser och meritkurser. Högskolan får, i den mån krav på särskild behörighet ställs, bestämma vilka områdesbehörigheter som ska gälla för andra utbildningar än de utbildningar som leder till en yrkesexamen. Detta medför att Högskoleverkets förslag inte innehåller någon allmän områdesbehörighet, dvs. en områdesbehörighet utan några särskilda behörighetskrav. En konsekvens av detta är att sökande till utbildningar där det endast ställs krav på grundläggande behörighet inte kommer att kunna tillgodogöra sig några meritpoäng. Krav på svenska och engelska som särskild behörighet I förra remissomgången framförde flera remissinstanser att Svenska B eller Svenska som andra språk B och Engelska A bör ingå i områdesbehörigheterna som särskilda behörighetskrav. Detta önskemål är tillgodosett då krav på godkända betyg i dessa kurser kommer att ingå i den grundläggande behörigheten. Ekonomiska konsekvenser Regeringen har ändrat reglerna om tillträde till högre utbildning i högskoleförordningen. Ändringarna i behörighetsreglerna innebär att lärosätena måste göra ändringar i sina lokala regler om tillträde samt i informationsmaterial. Detta kommer att medföra vissa kostnader för lärosätena. Högskoleverkets föreskrifter torde inte medföra andra kostnader än de som följer av ändringarna i högskoleförordningen.

30 Områdesbehörigheter Bilaga 2 Kurser i områdesbehörigheterna som får ersättas med program med vissa kurser i gymnasieskolan Gäller för den som påbörjat gymnasial utbildning enligt de kursplaner som tillämpades för dem som påbörjade gymnasiala studier under perioden hösten 1992 hösten För gymnasial vuxenutbildning gäller perioden hösten 1992 hösten Kurs eller kurser Biologi kurs A och kurs B eller Naturkunskap kurs B Matematik Kurs B eller Kemi kurs A Matematik kurs B eller Fysik kurs A Matematik kurs B Matematik kurs B Fysik kurs A Naturkunskap kurs B Program Naturbruksprogrammet med kurserna Ekologi, Kretslopp i mark vatten och luft, Miljö- och naturvård, Mikrobiologi och genteknik samt Växt- och djurliv Industriprogrammet med kurserna Likström och 1-fas växelström, Växelström 3-fas, Elektronikgrundkurs, Kemi process A, Kemi-process B, Massa- och pappersteknik-grundkurs samt Miljö- process Elprogrammet med kurserna Likström och 1-fas växelström, Växelström, 3-fas samt Elektronik - grundkurs Energiprogrammet med kurserna Likström och 1-fas växelström, Växelström, 3-fas samt Elektronik - grundkurs Fordonsprogrammet med kurserna Likström och 1-fas växelström, Växelström, 3-fas samt Elektronik - grundkurs Fordonsprogrammet gren Flygteknik med kurserna likström och 1-fas växelström, Elektronik grundkurs, Flygavionik, Flygavionik service och underhåll, Flyginstrument, Flygteknik grundkurs, Flygteknik och helikopterservice och underhåll samt Flygsystemteknik Omvårdnadsprogrammet med kurserna Medicinsk grundkurs A, Medicinsk grundkurs B, Omvårdnad A och omvårdnad B

31 Gäller för den som påbörjat gymnasial utbildning enligt de kursplaner som infördes hösten 2000 eller gymnasial vuxenutbildning enligt de kursplaner som infördes den 1 juli Matematik kurs B Elprogrammet, energiprogrammet, fordonsprogrammet eller industriprogrammet med kurserna ellära A, ellära B samt Fysik kurs A elektronik grundkurs Elprogrammet, energiprogrammet, fordonsprogrammet eller industriprogrammet med kurserna ellära A, ellära B samt elektronik grundkurs Kemi kurs A Industriprogrammet med kurserna Kemi process A och Kemi - Process B eller energiprogrammet med kursen Energi B Biologi kurs A och Biologi kurs B Naturkunskap B Naturbruksprogrammet med kurserna ekologi, växt- och djurliv, kretslopp samt mikrobiologi och genetik Naturbruksprogrammet med kurserna ekologi, växt- och djurliv samt kretslopp eller omvårdnadsprogrammet med kurserna medicinsk grundkurs och vård och omsorgsarbete eller teknikprogrammet med kurserna Ergonomi och miljöteknik

32 Bilaga 3 Områdesbehörigheter för utbildningsprogram som vänder sig till nybörjare och som leder till en sådan yrkesexamen som anges i bilagan 2 (examensordningen) till högskoleförordningen (1993:100) och bilagan till förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet Utbildning som leder till agronomexamen: områdesbehörighet 3, 11 Utbildning som leder till apotekarexamen: områdesbehörighet 12 Utbildning som leder till arbetsterapeutexamen: områdesbehörighet 14 Utbildning som leder till arkitektexamen: områdesbehörighet 3 Utbildning som leder till audionomexamen: områdesbehörighet 14 Utbildning som leder till biomedicinsk analytikerexamen: områdesbehörighet 12 Utbildning som leder till brandingenjörsexamen: områdesbehörighet 9 Utbildning som leder till civilekonomutbildning: områdesbehörighet 4 Utbildning som leder till civilingenjörsexamen: områdesbehörighet 9, 10 Utbildning som leder till dietistexamen: områdesbehörighet 14 Utbildning som leder till djursjukvårdarexamen: områdesbehörighet 14 Utbildning som leder till hippologexamen: områdesbehörighet 14 Utbildning som leder till hortonomexamen: områdesbehörighet 11 Utbildning som leder till högskoleingenjörsexamen: områdesbehörighet 8 Utbildning som leder till juristexamen: områdesbehörighet 1 Utbildning som leder till jägmästarexamen: områdesbehörighet 11 Utbildning som leder till landskapsarkitektexamen: områdesbehörighet 3 Utbildning som leder till landskapsingenjörsexamen: områdesbehörighet 14 Utbildning som leder till lantmästarexamen: områdesbehörighet 14 Utbildning som leder till logopedexamen: områdesbehörighet 14 Utbildning som leder till läkarexamen: områdesbehörighet 12 Utbildning som leder till lärarexamen: områdesbehörighet 1, 2, 6, 12, 14, 15 Utbildning som leder till optikerexamen: områdesbehörighet 12 Utbildning som leder till ortopedingenjörsexamen: områdesbehörighet 8 Utbildning som leder till psykologexamen: områdesbehörighet 5 Utbildning som leder till receptarieexamen: områdesbehörighet 11 Utbildning som leder till röntgensjuksköterskeexamen: områdesbehörighet 14 Utbildning som leder till sjukgymnastexamen: områdesbehörighet 15 Utbildning som leder till sjukhusfysikerexamen: områdesbehörighet 10 Utbildning som leder till sjuksköterskeexamen: områdesbehörighet 14

33 Utbildning som leder till sjöingenjörs- och maskinteknikerexamen: områdesbehörighet 7 Utbildning som leder till sjökaptens- och styrmansexamen: områdesbehörighet 7 Utbildning som leder till skogsmästarexamen: områdesbehörighet 14 Utbildning som leder till skogsteknikerexamen: områdesbehörighet 14 Utbildning som leder till socionomexamen: områdesbehörighet 5 Utbildning som leder till studie- och yrkesvägledarexamen: områdesbehörighet 6 Utbildning som leder till tandhygienistexamen: områdesbehörighet 14 Utbildning som leder till tandläkarexamen: områdesbehörighet 12 Utbildning som leder till tandteknikerexamen: områdesbehörighet 13 Utbildning som leder till trädgårdsingenjörexamen: områdesbehörighet 14 Utbildning som leder till veterinärexamen: områdesbehörighet 12