UTSEENDEFIXERING, KROPPSUPPFATTNING OCH HÄLSA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTSEENDEFIXERING, KROPPSUPPFATTNING OCH HÄLSA"

Transkript

1 UTSEENDEFIXERING, KROPPSUPPFATTNING OCH HÄLSA Martin Persson Ph.D., MPH, M.Sc. 1

2 2

3 Förklara konsekvenserna Vi kommer att förklara vilka faktorer som påverkar hur vi ser på oss själva Hur våra tankar kan göra det värre! Fysiska hälsoproblem Oro för sitt utseende Låg självkänsla Felaktigt tänkande Negativa beteenden Psykiska hälsoproblem Varför är det farligt? Utbildning Vi kommer att ge exempel på dessa beteenden 3

4 "Utseende" är ett ämne som alla kan associera med på något sätt. Historiskt 4

5 5

6 Till exempel: Man tror att Kleopatra använde smink Under 1500-talet använder både kvinnor och män puder för att få bleka ansikten, vilket ansågs vara ett skönhetstecken. Ingredienserna i pudret de använde gav dem emellertid blyförgiftning. Tajta korsetter har använts i århundraden för att skapa illusionen av en smalare midja. Historiskabilder av Skönhet 13 th Millennium BC Botticelli 1482 Modigliani Marilyn 1950s 6

7 Historiskabilder av Manlig Skönhet Tutankhamen ( BC) David ( ) Adam (1528) Elvis ( ) 7

8 8

9 Men nu har kulturella skillnader minskat 9

10 10

11 VAR KOMMER GÄLLANDE NORMER IFRÅN? Tripartite Influence Model Keery H, van den berg P, Thompson JK. An evaluation of the Tripartite Influence Model of body dissatisfaction and eating disturbance with adolescent girls. Body Image. 2004;1: Föräldrar Vänner Media 11

12 Familj och vänner Familj och vänner Kan utöva tryck för att se på ett visst sätt (t ex ha på sig vissa kläder / smink, gå ner i vikt, ha kirurgi för att förbättra) Rodgers, R. F., Paxton, S. J., & Chabrol, H. (2009). Effects of parental comments on body dissatisfaction and eating disturbance in young adults: A sociocultural model. Body Image, 6(3), Utseende relaterad retande (eller mobbning) kan komma från familj eller kamrater och kan vara verbal eller senare via sociala nätverk. Mobbning ökar risken för att utveckla missnöje med sin kropp. Haines, J., Neumark-Stainer, D., Eisenberg, M. & Hannan, P.J.,(2006) Weight teasing and disordered eating behaviour. Psychological Medicine, 28,

13 Familj och vänner Hur vi pratar om vårt utseende (vikt/ ålder): Ser jag fett ut i det här? Du ser bra ut, har du gått ner i vikt? Du är 50? Du ser fantastisk ut, inte en dag över 40! Föräldrar som är fokuserade på dessa ideal, hur påverkar det deras barn? Paxton SJ. Evidence, Understanding and Policy: A Perspective from Psychology - Prevention, Early Intervention and Treatment of Body Image Problems. La Trobe University. Melbourne. Mass Media 13

14 14

15 Facebook 1,3 miljarder regelbundna användare 10 millioner nya bilder varje timme; majoriteten "förstärkt" / idealiserad Forskning har påvisat en positiv korrelation mellan Facebook användning och missnöje med sin kropp. Facebook (2014). Timeline. Retreived from Mayer-Schönberger, V., & Cukier, K. (2013). Big data: A revolution that will transform how we live, work and think. New York, NY: Houghton Mifflin Harcourt Publishing Company. Fardouly, J., & Vartanian, L. R. (2015). Negative comparisons about one's appearance mediate the relationship between Facebook usage and body image concerns. Body Image, 12, Meier, E. P., & Gray, J. (2014). Facebook photo activity associated with body image disturbance in adolescent girls. Cyberpsychology, Behavior, and Social Networking, 4,

16 12 16 år: n=

17 17

18 Kosmetisk kirurgi och dess inverkan på vår kroppsuppfattning 18

19 19

20 Antalet män som flockas till plastikkirurger för både kirurgiska och icke-kirurgiska procedurer fortsätter att öka kraftigt och är upp 43% i år ", säger Michael Edwards, MD, President of the American Society for Aesthetic Surgery En fjärdedelav männen och en tredjedel av kvinnorna skulle ha kosmetisk kirurgi för att ändra sitt utseende NOl-LEOOS

21 Tonåringar och kosmetisk kirurgi År 2015 genomfördes mer än kosmetiska procedurer på patienter mellan 13 och 19, inklusive nästan kirurgiska ingrepp som på näsan, bröstlyft, bröstförstoring och fettsugning.( 21

22 BARNDOM 22

23 BARNDOM "Vill ha hår som Barbie" (från 2 år) Missnöje har hög förekomst hos flickor från 8 år; kanske redan från 5 år Pojkar visar preferens för att ha en muskulös kropp från 8 år Grogan S. Body image: Understanding body dissatisfaction in men, women, and children (2nd ed.). East Sussex: Routledge; Williamson S, Delin C. Young children's figural selections: accuracy of reporting and body size dissatisfaction. Int J Eat Disord. 2001;29(1):

24 24

25 Ken 25

26 Skönhetsidealer återspeglas i leksaker Leksaksindustrin producerar dockor av orealistisk kroppsform (Barbie, Ken, Batman) påverkar kroppsbilden under förskoleår Hermanussen M. Auxology. Studying Human Growth and Development. Schweizerbart Science Publishers Mattel har emellertid nyligen släppt nya former i ett försök att påverka barnen mer positivt 26

27 I en studie, över 4,000 flickor (ålder 10-11), 1 av 13 (cirka 7%) sa att de aldrig tyckte om sin kropp och många kände press till har en "perfekt kropp Austin, S. Bryn, Jess Haines, and Paul J. Veugelers Body satisfaction and body weight: Gender differences and sociodemographic determinants. BMC Public Health 9: 313 TONÅREN 27

28 Tonåren 47% av flickor är missnöjda med sitt utseende (11-16) (Girls' Attitudes Survey 2013) år: n=

29 Tonåren Forskning visar ofta att upp till ca 45% av pojkarna skulle vilja vara större, medan en något lägre andel som vill bli smalare Smolak L. Appearance in Childhood and Adolescence Chapter 12. In: Rumsey N, Harcourt D, editors. The Oxford Handbook of the Psychology of Appearance. Milton Keynes: Oxford University Press; Australier år, kroppsuppfattning rapporterades vara deras mest betydande oro; mer än droger, mobbning eller familjekonflikter (Mission Australia, 2008, 2011, 2014) 29

30 VUXNA Fysiskt attraktiva människor har allt, män, pengar... hela världen (Kvinna, 26år; Liossi, 2005) Vuxna 30

31 I en studie av vuxna i Storbritannien, 60% rapporterade att de skäms över hur de ser ut, och 73% kände trycket från media för att ha en prefekt kropp Diedrichs, P., Rumsey, N., Halliwell, E., & Paraskeva, N. (2012). The prevalence of appearance concerns among 77,630 adults. 93% av brittiska kvinnor har negativa tankar omsitt utseende varje vecka 1 av 3 har dessa tankar fleragånger omdagen Diedrichs, P., Rumsey, N., Halliwell, E., & Paraskeva, N. (2012). The prevalence of appearance concerns among 77,630 adults. 31

32 78% av män önskar att de var mer muskulös och 40% skulle ge bort ett år av sitt liv för att uppnå sina ideal utseende Diedrichs, P., Rumsey, N., Halliwell, E., & Paraskeva, N. (2012). The prevalence of appearance concerns among 77,630 adults. Barn så unga som fem och vuxna så gamla som 80 säger att de är oroliga för sitt utseende Williamson S, Delin C. Young children's figural selections: accuracy of reporting and body size dissatisfaction. Int J Eat Disord. 2001;29(1):80-4. Baker L, Gringart E. Appearance in Later Life. Chapter 14. In: Rumsey N, Harcourt D, editors. The Oxford Handbook of the Psychology of Appearance. Milton Keynes: Oxford University Press; p

33 KONSEKVENSERNA Psykisk hälsa Fysisk hälsa Konsekvenserna Relationer och social funktioner Utbildning ocharbete 33

34 Psykiska hälsan Den psykiska hälsan hos unga människor är en viktig orsak till oro i Europa. I nyare studier, var negativ självbild en av huvudkomponent och predictor av: Sänkt självkänsla Ångest och depression Negativt tänkande om sitt utseende blir en vana Cash TF. The Encyclopaedia of Body Image and Human Appearance. London: Academic Press; Stice E. Risk and maintenance factors for eating pathology: A meta-analytic review. Psychol Bull. 2002;128(5): Verplanken B, Velsvik R. Habitual negative body image thinking as psychological risk factor in adolescents. Body image. 2008;5(2): Rökning Rökning används som en aptitnedsättande av tonårs pojkar och flickor Unga kvinnor kan vara mer benägna än unga män att använda rökning för att försöka gå ner i vikt Försök att sluta röka hindras av oro viktökning Tonårsflickor med kroppsstörningar/dålig självbild är betydligt mer benägna att initiera rökning Amos, A., & Bostock, Y. (2007). Young people, smoking and gender--a qualitative exploration. Health Educ Res, 22(6), Lowry, R, Guluska, D.A., and Fulton, J.E. (2002). Weight management goals and practices among US high school students; Associations with physical activity, diet and smoking. Journal of Adolescent Health, King, T.K., Matacin, M., White, K.S., and Marcus, B.H. (2005). A prospective examination of body image and smoking in women. Body Image: An International Journal of Research, 2, Stice E, Shaw H. Prospective relations of body image, eating, and affective disturbances to smoking onset in adolescent girls: how Virginia slims. J Consult Clin Psychol. 2003;71(1):

35 Fysisk hälsa Det finns nu väletablerade kopplingar mellan utseende oro och flera hälso-kompromissande beteenden: Inklusive drog- och alkoholmissbruk I samband med självskadebeteende Utseende missnöje förutspådde en tidigare initial ålder vid första samlag i en studie av norska flickor Kanayama G, Barry S, Hudson JI, Pope HG. Body image and attitudes toward male roles in anabolic-androgenic steroid users. Am J Psychiat. 2006;163(4): Muehlenkamp JJ, Brausch AM. Body image as a mediator of non-suicidal self-injury in adolescents. J Adolesc. 2012;35(1):1-9 Kvalem IL, von Soest T, Traeen B, Singsaas K. Body evaluation and coital onset: a population-based longitudinal study. Body Image. 2011;8(2):

36 50% av tonårs flickor och 35% av pojkar har varit på en diet i ett försök att förändra sitt utseende Diet to change body shape, Unpublished study, Centre for Appearance Research, UWE, 2011 Neumark-Sztainer D, Wall M, Eisenberg ME, Story M, Hannan PJ. Overweight status and weight control behaviors in adolescents: longitudinal and secular trends from 1999 to Preventive medicine. 2006;43(1): % av tonårs flickor och 35% av pojkar 71% av kvinnor och 45% av män har varit på en diet i ett försök att förändra sitt utseende Diet to change body shape, Unpublished study, Centre for Appearance Research, UWE, 2011 Neumark-Sztainer D, Wall M, Eisenberg ME, Story M, Hannan PJ. Overweight status and weight control behaviors in adolescents: longitudinal and secular trends from 1999 to Preventive medicine. 2006;43(1):

37 Girlguiding. Girls Attitudes Survey Störda ätbeteenden Förutom att vara ohälsosamt, alla viktminskning är ofta kortsiktiga och jojo-bantning kan leda till låg självkänsla och viktökning. En undersökning av 290 kvinnor i åldrarna ,8% rapporterade störda ätbeteenden Midlarsky, E., & Nitzburg, G. (2008). Eating disorders in middle-aged women. J Gen Psychol, 135(4),

38 Ökning av ätstörningar 1,6 miljoner i Storbritannien 17% Svenska flickor problem med ätstörningar Tävlingar i skolor för att äta minst kalorier Ökning av ätstörningar och osunda ätbeteenden i tonåren 21,8% av nästan flickor i åldern i USA hade fastat, självframkallade kräktes tagit laxermedel eller används dietpiller; pojkar 11,2% Ätstörningar BEAT (beating eating disorders). Available from: Pisetsky EM, Chao YM, Dierker LC, May AM, Striegel-Moore RH. Disordered eating and substance use in high-school students: results from the Youth Risk Behavior Surveillance System. Int J Eat Disord. 2008;41(5): av 5 unga pojkar har tagit proteintillskott i ett försök att få muskler Smolak, L., & Stein, J. A. (2010). A Longitudinal Investigation of Gender Role and Muscle Building in Adolescent Boys. Sex Roles, 63,

39 Anabola androgena steroider Uppskattat att bland amerikaner i ålderna år, från 2,9 till 4,0 miljoner har använt anabola androgena steroider Pope HG Jr, Kanayama G, Athey A, Ryan E, Hudson JI, Baggish A. The lifetime prevalence of anabolic-androgenic steroid use and dependence in Americans: current best estimates. Am J Addict Jul-Aug;23(4):371-7 Mobbning 10-åriga flickor och pojkar som uttryckte övertygelse om att vara "för tjock" rapporterade större frekvenser av mobbing 1419 mitt elever (637 pojkar och 782 flickor). 17,3% rapporterade att bli retad om övervikt hade högre poäng på depression och lägre poäng på självkänsla. Frisen A, Lunde C, Hwang P. Peer victimisation and its relationships with perceptions of body composition. Educ Stud. 2009;35(3): Greenleaf C, Petrie TA, Martin SB. Relationship of weight-based teasing and adolescents' psychological well-being and physical health. J Sch Health. 2014;84(1):

40 En studie fann att 31% av de brittiska tonåringar undviker att delta i klassrummet debatten av rädsla för att uppmärksamma deras utseende, och 20% uppger att hålla sig borta från skolan de dagar då de saknar förtroende om deras utseende. Lovegrove, E., & Rumsey, N. (2005). Ignoring it doesn't make it stop: adolescents, appearance, and bullying. Cleft Palate Craniofac J, 42(1), I en studie av 1500 universitetsstudenter i USA var de med lägre betyg mer benägna att rapportera att deras fokusering på sin kroppsbild störde deras utbildningsförmåga. Yanover T, Thompson JK. Self-reported interference with academic functioning and eating disordered symptoms: associations with multiple dimensions of body image. Body image. 2008;5(3):

41 Psykosocial hälsa Fysisk hälsa Allmänna välbefinnandet Vad kan vi göra? 41

42 En välbalanserad självuppfattning Självuppfattning och egenvärde En motståndskraftig och välbalanserad självuppfattning skapar en känsla av värde från en mängd områden, såsom prestation i skolan eller på arbetet, vänskap, idrottsförmåga och fritidsaktiviteter, samt utseendet Om en komponent påverkas negativt (till exempel om någon ger en negativ kommentar om något utseenderelaterat), kan andra komponenter fortfarande skapa en känsla av egenvärde 42

43 En sårbar självuppfattning En sårbar självuppfattning Ett ökande antal människor definierar sig själva (självuppfattning) och utvärderar sig själva främst i relation till sitt utseende (egenvärde) på grund av press från media och mode- och skönhetsbranscherna. Detta ökar deras sårbarhet när det gäller egenvärde, eftersom de endast har lite annat som stödjer dem. 43

44 Den bevarande cirkeln EN KOGNITIV BETEENDEMODELL FÖRESTÄLLNINGAR FYSIOLOGI BETEENDEN KÄNSLOR EN KOGNITIV BETEENDEMODELL Den bevarande cirkeln FÖRESTÄLLNINGAR Jag måste alltid se perfekt ut, Jag ser inte ut somandra människor, Jag är vanskapt, För att kunna bli framgångsrik måste jag vara vacker FYSIOLOGI BETEENDEN KÄNSLOR 44

45 EN KOGNITIV BETEENDEMODELL Den bevarande cirkeln FÖRESTÄLLNINGAR Jag måste alltid se perfekt ut, Jag ser inte ut somandra människor, Jag är vanskapt, För att kunna bli framgångsrik måste jag vara vacker FYSIOLOGI BETEENDEN KÄNSLOR Undvikande av sociala situationer, undvikande av intimitet ; skyddande beteenden, söker bekräftelse EN KOGNITIV BETEENDEMODELL Den bevarande cirkeln FÖRESTÄLLNINGAR Jag måste alltid se perfekt ut, Jag ser inte ut somandra människor, Jag är vanskapt, För att kunna bli framgångsrik måste jag vara vacker FYSIOLOGI BETEENDEN KÄNSLOR Undvikande av sociala situationer, undvikande av intimitet ; skyddande beteenden, söker bekräftelse Orolig, ensam, förtvivlad, olycklig, äcklad, skamsen, arg 45

46 EN KOGNITIV BETEENDEMODELL Den bevarande cirkeln FÖRESTÄLLNINGAR Jag måste alltid se perfekt ut, Jag ser inte ut somandra människor, Jag är vanskapt, För att kunna bli framgångsrik måste jag vara vacker FYSIOLOGI BETEENDEN Hjärtat rusar, hjärtklappning, snabb andning, matthet, svettningar, rodnad KÄNSLOR Undvikande av sociala situationer, undvikande av intimitet ; skyddande beteenden, söker bekräftelse Orolig, ensam, förtvivlad, olycklig, äcklad, skamsen, arg Hur oroöver kroppsuppfattningen påverkar humöret - Depression - Ångest - Ilska/aggression - Skam - Avsky 46

47 När ska vi oroa oss? Vi oroar oss när människor tar timmar på sig att göra sig i ordning, Kollar sitt utseende i spegeln vid flera tillfällen Ständigt söker bekräftelse från andra om hur de ser ut, Är sena eller missar händelser, Beter sig på sätt som hindrar dem från att handla spontant eller leva ett normalt liv När ska vi oroa oss? Pratar mycket och/eller nedsättande om sitt utseende. Börjar äta mindre eller inför nya ritualer kring ätandet. Plötsligt tränar allt mer för att förändra sitt utseende. Diskuterar olika kirurgiska ingrepp och på allvar vill genomföra dessa. 47

48 Att prata om det Jag märker att du ofta kommer sent: varför tror du att detta är ett problem för dig? Jag märker att du ofta frågar andra om du ser bra ut: oroar du dig över detta? Jag märker att du kontrollerar ditt utseende mycket tror du att du oroar dig mer än andra människor? Vad man ska göra Försäkra att lite oro är normalt & och att det finns hjälp när oron blir överdriven Fråga om de blir retade eller mobbade av någon annan Hur ofta tänker dom på hur dom ser ut Föreslå att de ska läsa om utseende Erbjud möjligheten att prata med dig oftare 48

49 Vad man inte ska göra Säg inte till dem att de ser bra ut i dina ögon Säg inte till dem att det finns massa människor som har en riktig missbildning Föreslå inte att de är fåniga och oroar sig över ingenting Bli inte indragen i diskussioner om deras utseende och om de behöver göra ingrepp eller inte Att ge råd Vilka jämförelser gör de? Finns det lämpligare förebilder för dem? 49

50 Jämförelser med idealbilder kan öka utseendeångesten De flesta av oss har ett utseende som är mindre idealt! 50

51 Att ge råd Uppmuntra sociala aktiviteter med andra studenter Rekommendera informationsmaterial och hemsidor för mer information Förklara att man kan få stöd genom stödsamtal (på skolan), genom deras läkare, eller genom online- eller telefonstöd Att ge råd Prata aldrig nedsättande om ditt eget utseende eller din egen vikt. Prata om allt fantastiskt kroppen kan utföra hjärnan, musklerna, hjärtat, benen och så vidare. Berätta varför det är viktigt att äta hälsosamt och röra på sig det handlar mer om att ta hand om kroppen för att den ska orka. Poängtera det vackra i att vi alla har personligt utseende. Kommentera inte personens utseende. Försök stötta ditt barn till att känna sig duktig och nöjd på något område. Diskutera kring hur mycket bilder bearbetas i olika medier. 51

52 Blunda Webbsidor

UTSEENDEKULTUR & KROPPSUPPFATTNING. Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet

UTSEENDEKULTUR & KROPPSUPPFATTNING. Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet UTSEENDEKULTUR & KROPPSUPPFATTNING Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet KROPPSUPPFATTNING / BODY IMAGE En persons upplevelser, tankar och känslor

Läs mer

FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01

FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01 FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01 Tel: +46 (0) 0733 29 66 80 Sidan 1 av 7 SMAL Start Marketing All Looks Small Medium And Large Stop Marketing Anorectic Looks Följande fakta är sammanställt

Läs mer

PROJEKT PERFEKT: OM UTSEENDEKULTUR OCH KROPPSUPPFATTNING

PROJEKT PERFEKT: OM UTSEENDEKULTUR OCH KROPPSUPPFATTNING PROJEKT PERFEKT: OM UTSEENDEKULTUR OCH KROPPSUPPFATTNING Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet KROPPSUPPFATTNING / BODY IMAGE En persons upplevelser,

Läs mer

UTSEENDE SPELAR ROLL: HUR VI OPTIMERAR RESULTATEN INOM YRKESVÄGLEDNING OCH YRKESUTBILDNING

UTSEENDE SPELAR ROLL: HUR VI OPTIMERAR RESULTATEN INOM YRKESVÄGLEDNING OCH YRKESUTBILDNING UTSEENDE SPELAR ROLL: HUR VI OPTIMERAR RESULTATEN INOM YRKESVÄGLEDNING OCH YRKESUTBILDNING UTBREDNINGEN & EFFEKTERNA AV MISSNÖJE MED UTSEENDET: VAD VET VI? EN RAPPORT AV Nichola Rumsey, Martin Persson,

Läs mer

UTSEENDE SPELAR ROLL: HUR VI OPTIMERAR RESULTATEN INOM YRKESVÄGLEDNING OCH YRKESUTBILDNING

UTSEENDE SPELAR ROLL: HUR VI OPTIMERAR RESULTATEN INOM YRKESVÄGLEDNING OCH YRKESUTBILDNING UTSEENDE SPELAR ROLL: HUR VI OPTIMERAR RESULTATEN INOM YRKESVÄGLEDNING OCH YRKESUTBILDNING UTBREDNINGEN & EFFEKTERNA AV MISSNÖJE MED UTSEENDET: VAD VET VI? EN RAPPORT AV Nichola Rumsey, Martin Persson,

Läs mer

LIFELONG LEARNING PROGRAMME This project has been funded with support from the European Commission. 527463-LLP-1-2012-1-UK-LEONARDO-LMP.

LIFELONG LEARNING PROGRAMME This project has been funded with support from the European Commission. 527463-LLP-1-2012-1-UK-LEONARDO-LMP. LIFELONG LEARNING PROGRAMME This project has been funded with support from the European Commission. 527463-LLP-1-2012-1-UK-LEONARDO-LMP. This publication reflects the views only of the author, and the

Läs mer

Barn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr

Barn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr Barn lär av barn Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr Måste inte vara problematiskt Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Vad gjorde ni för

Läs mer

Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv

Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv CENTRUM FÖR FORSKNING OCH UTBILDNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv Karin Boson Leg. Psykolog, PhLic, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs

Läs mer

Finns det ett samband mellan utbildningsnivå och internalisering av utseendeideal? Paula Warfvinge

Finns det ett samband mellan utbildningsnivå och internalisering av utseendeideal? Paula Warfvinge GÖTEBORGS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN Finns det ett samband mellan utbildningsnivå och internalisering av utseendeideal? Paula Warfvinge Självständigt arbete 15 poäng Fördjupningsarbete i psykologi

Läs mer

Ungdomars psykiska hälsa - ett lokalt perspektiv

Ungdomars psykiska hälsa - ett lokalt perspektiv Ungdomars psykiska hälsa - ett lokalt perspektiv Katrin Häggström Westberg Leg. Sjuksköterska i psykiatri Doktorand Hälsa och Livsstil, Högskolan i Halmstad Att vara ung!!! 75 % av all psykisk sjukdom

Läs mer

Mobbning och kränkningar bland ungdomar på nätet

Mobbning och kränkningar bland ungdomar på nätet Mobbning och kränkningar bland ungdomar på nätet Lisa Hellström PhD Folkhälsovetenskap Universitetslektor Malmö Högskola Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa, Karlstad http://www.kau.se/cfbuph

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

Fertilitet efter cancer. Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet

Fertilitet efter cancer. Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet Fertilitet efter cancer Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet Gabriela Armuand 2017-08-30 Inga intressekonflikter Lärandemål KUNSKAP OM Risken för infertilitet Barnönskan och

Läs mer

Varför är så många fysiskt inaktiva när det är så bra för oss?

Varför är så många fysiskt inaktiva när det är så bra för oss? Varför är så många fysiskt inaktiva när det är så bra för oss? Motions- och hälsopsykologiska reflektioner om motivation och fysisk aktivitet Mattias Johansson 2017-04-21 1 I en ofta citerad studie framkom

Läs mer

GDQ Associates lanseringsmingel. 21 mars 2017 i Stockholm

GDQ Associates lanseringsmingel. 21 mars 2017 i Stockholm GDQ Associates lanseringsmingel 21 mars 2017 i Stockholm Program Maria Åkerlund hälsar välkomna Christian Jacobsson berättar om senaste forskningen om och med GDQ. Björn Pehrson från Lightweb och Nishteman

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016

Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016 Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016 Introduction Introduction Adolescents as a group are particularly vulnerable

Läs mer

Utvecklingen av psykosomatiska besvär, skolstress och skoltrivsel bland 11-, 13- och 15-åringar. Resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18

Utvecklingen av psykosomatiska besvär, skolstress och skoltrivsel bland 11-, 13- och 15-åringar. Resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 Utvecklingen av psykosomatiska besvär, skolstress och skoltrivsel bland 11-, 13- och 15-åringar Resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 Denna titel kan laddas ner från: www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/.

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp

Främjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp Främjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp Anna K. Forsman Docent med inriktning psykisk hälsa under livsloppet Åbo Akademi, hälsovetenskaper,

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Adolescents selling sex and sex as self injury

Adolescents selling sex and sex as self injury Adolescents selling sex and sex as self injury Cecilia Fredlund, medicine doktor, BUPs forskningsenhet, Centrum för social och affektiv neurovetenskap (CSAN), Institutionen för klinisk och experimentell

Läs mer

Hur aktiva är vuxna?

Hur aktiva är vuxna? Våra inaktiva barn Daniel Berglind, PhD Departement of Public Health Sciences, Karolinska Institutet Centre for Epidemiology and Community Medicine (CES), Stockholm County's Health Care District (SLSO)

Läs mer

Människosynen i sammanfattningen

Människosynen i sammanfattningen Människosynen i sammanfattningen Accepterar normer av ökat kaloriintag inom egna sociala grupper Brist på viljestyrka Bristande självkontroll Inkompetens kan inte avgöra vad livsmedlen innehåller Tidsinkonsistens

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT The Salut Programme A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten Eva Eurenius, PhD, PT Hälsoutvecklare/Health Promotion Officer, Project Assistant Verksamhetsutvecklingsstaben/ Strategic

Läs mer

Barns hälsa i en social och kulturell kontext

Barns hälsa i en social och kulturell kontext Barns hälsa i en social och kulturell kontext Framtidens elevhälsa Stockholm 140922 Carl Lindgren, med dr Medicinsk redaktör 1177 Vårdguiden carl.lindgren@sll.se 1700-talet: Hjortbergtavlan i kyrkan i

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer

2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer Nätmobbing Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Leg. Psykolog & Doktorand Sofia Berne Definition: En person är nätmobbad när han eller hon, flera gånger blir utsatt för elaka handlingar

Läs mer

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas

Läs mer

Sex som självskada. Cecilia Fredlund, Medicine doktor och ST-läkare Psykiatriska kliniken, Linköping

Sex som självskada. Cecilia Fredlund, Medicine doktor och ST-läkare Psykiatriska kliniken, Linköping Sex som självskada Cecilia Fredlund, Medicine doktor och ST-läkare Psykiatriska kliniken, Linköping Icke suicidal självskada DSM-5, American Psychiatric Association (2013) a) Självorsakad skada mot den

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

: 2( 34# 4 : 4 34# : 4 5# : 4 5# : (

: 2( 34# 4 : 4 34# : 4 5# : 4 5# : ( / / / * / :,...(2001 ),,,. - : / * Backer, ).(2000 :. : : : (, ). (0.05 α). (, ) : ). ( :, -١. -٢., -٣. : : / / :Counseling - ).(2003 :Need - :.( : ) : -.(2002, ) :. :. :.. :.. / : : :(Murray) - ( ) ().(2006,

Läs mer

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor Ulrika.kreicbergs@esh.se Barn som närstående Hälso- och sjukvårdslag: 2 g Hälso- och sjukvården

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery) --9 AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery) Inclusion -9 Prospective controlled nonrandomized Stockholm, Gothenburg, Malmö Surgery at Sahlgrenska, Gothenburg Gothenburg Malmö Stockholm Inclusion

Läs mer

Skolutbrändhet. Ungdomsenkäten Michaela Sandell Åbo Akademi Köpenhamns universitet

Skolutbrändhet. Ungdomsenkäten Michaela Sandell Åbo Akademi Köpenhamns universitet Skolutbrändhet Ungdomsenkäten 2013 Michaela Sandell Åbo Akademi Köpenhamns universitet Bakgrund Termen burnout har existerat inom forskning sedan mitten av 70-talet. Skolutbrändhet har använts inom forskning

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Ätstörningar. Information om ätstörningar

Ätstörningar. Information om ätstörningar Ätstörningar Information om ätstörningar Ätstörningar Vad är det? Att vara drabbad av en ätstörning avgörs inte av hur många kilon en väger eller hur ens kr oppsform ser ut. Att ha en ätstörning handlar

Läs mer

En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa

En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa Helena Jahncke Docent arbetshälsovetenskap 2018-10-16 1 Bättre kommunikation? Medarbetare i öppna kontorslandskap

Läs mer

Psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar. Resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18

Psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar. Resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 Psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar Resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 Denna titel kan laddas ner från: www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/. Citera gärna Folkhälsomyndighetens

Läs mer

Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr

Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr Upplägg Bakgrund Möjliga påverkansvägar Familjen som arena för förändring Forskning på området (inkl min

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Pass C3 Självskadebeteende

Pass C3 Självskadebeteende Pass C3 Självskadebeteende Bemötande vid självskadebeteende - att uppmärksamma och ge tidiga insatser SYFTE & BAKGRUND Rekommendationer för insatser vid självskadebeteende Rekommendation 1: Bemötande Individer

Läs mer

VI LEVER I ETT. ätstört. samhälle

VI LEVER I ETT. ätstört. samhälle VI LEVER I ETT ätstört samhälle Frisk & Fri - Riksföreningen mot ätstörningar Varje dag blir vi tillsagda hur vi ska se ut. I tidningen. På tv. I annonser. På nätet. Och bilden är likriktad. Smalt är bra.

Läs mer

Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan

Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan Viktig forskning 2015 Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan (Kristina Sundquist) En ny, omfattande studie om sambandet mellan skolprestationer och ätstörningar visar att det snarare

Läs mer

Stöd för barn och familjen

Stöd för barn och familjen Stöd för barn och familjen Kuling.nu Beardslees familjeintervention Gruppverksamhet Barnombud Samverkan Ensamhet Min mamma är psykiskt sjuk, ingen av mina kompisar vet om det de märker väl att min familj

Läs mer

Är du lönsam lille vän (och för vem)?! Operationaliseringen av samverkan och dess implikationer för humaniora!

Är du lönsam lille vän (och för vem)?! Operationaliseringen av samverkan och dess implikationer för humaniora! Är du lönsam lille vän (och för vem)?! Operationaliseringen av samverkan och dess implikationer för humaniora! Björn Hammarfelt,! Högskolan i Borås!! Peter Tillberg, 1972 (Gläns över sjö och strand, 1970)!!

Läs mer

ADHD från 8-18 års ålder

ADHD från 8-18 års ålder ADHD från 8-18 års ålder Några resultat från en longitudinell studie av tvillingar Jan-Olov Larsson Attention Deficit Hyperactivity Disorder Förr Tillstånd hos pojkar i skolåldern Nu Potentiellt kronisk

Läs mer

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör Att vara tonåring när mamma eller pappa dör Anette Alvariza Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta

Läs mer

FaR-nätverk VC. 9 oktober

FaR-nätverk VC. 9 oktober FaR-nätverk VC 9 oktober 13.30-16.00 Dagens träff Information från oss Material Nytt om FaR-mottagningarna Utbildningar hösten Ny forskning Presentation av flödesschema FaR-rutin på VC med fokus på uppföljning

Läs mer

Childhood signs of ADHD and psychosocial outcomes in adolescence - a longitudinal study of boys and girls (2015) Eva Norén Selinus

Childhood signs of ADHD and psychosocial outcomes in adolescence - a longitudinal study of boys and girls (2015) Eva Norén Selinus Childhood signs of ADHD and psychosocial outcomes in adolescence - a longitudinal study of boys and girls (2015) Eva Norén Selinus Huvudhandledare: Clara Hellner Gumpert Bihandledare: Henrik Anckarsäter,

Läs mer

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa 2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.

Läs mer

Coacha till fysisk aktivitet vid RA

Coacha till fysisk aktivitet vid RA Coacha till fysisk aktivitet vid RA PARA 2010 Reumadagarna Västerås 2017 Birgitta Nordgren, Leg fysioterapeut, med dr Sektionen för fysioterapi, NVS, Karolinska Institutet Birgitta.Nordgren@ki.se Funktionsområde

Läs mer

Föräldraskapets nya utmaningar

Föräldraskapets nya utmaningar Föräldraskapets nya utmaningar Philip Hwang Psykologiska institutionen Göteborg universitet philip.hwang@psy.gu.se Vad är stress? Ett tillstånd hos barn eller vuxna då jämvikten är rubbad, på grund av

Läs mer

Friskfaktorn Självkänsla

Friskfaktorn Självkänsla Friskfaktorn Självkänsla Självbild Vår beskrivning av oss själva FYSISK Kost PSYKISK SOCIAL ANDLIG Identitet Relationer Självkänsla vår värdering av det goda värdefulla i vår självbild Fysisk aktivitet

Läs mer

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla? Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla? Lisa Clefberg, Fil. Dr. Leg. psykolog, leg. psykoterapeut Clefberg Psykologi AB Grev Turegatan 14, 114 46 Stockholm www.clefbergpsykologi.se Tel: 0735-333035

Läs mer

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse? Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse? Annika Bay Leg.ssk Universitetsadjunkt/Doktorand Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Institutionen

Läs mer

Hur beräknas värdet av sociala investeringar? Hälsoekonomiskt beslutstöd -så fungerar det!

Hur beräknas värdet av sociala investeringar? Hälsoekonomiskt beslutstöd -så fungerar det! Hur beräknas värdet av sociala investeringar? Hälsoekonomiskt beslutstöd -så fungerar det! Inna Feldman, docent i hälsoekonomi CHAP, Uppsala universitet Kommunstyrelsen i mellanstor kommun Det finns många

Läs mer

Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen

Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen Silva Bolu, Roxana Espinoza, Sandra Lindqvist Handledare Christian Kullberg

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Forskning vid enheten för miljöekonomi, institutionen för nationalekonomi och statistik, GU.

Forskning vid enheten för miljöekonomi, institutionen för nationalekonomi och statistik, GU. Forskning vid enheten för miljöekonomi, institutionen för nationalekonomi och statistik, GU Enheten för miljöekonomi, EEU, GU 30-35 personer 5 professorer 4 docenter 6 forskare 19 doktorander 2011: 25

Läs mer

Äldres välbefinnande och hur det sammanhänger med internetanvändning

Äldres välbefinnande och hur det sammanhänger med internetanvändning Äldres välbefinnande och hur det sammanhänger med internetanvändning Johanna Nordmyr (Doktorand, PM) Anna K. Forsman (Docent, DrPH) Seminarium Alla läser II 15.9.2016 Projektet @geing Online (2012-) Fokus:

Läs mer

10 november 13 januari 2011

10 november 13 januari 2011 STOCKHOLMS UNIVERSITET Masterprogrammet Psykologiska institutionen Höstterminen 2010 Delkurs 7,5hp Anvisningar till kursen (smärre ändringar kan ske) Interpersonella processer ur ett anknytningsperspektiv

Läs mer

På vilka sätt kan mönster vara en ingång till att utveckla förmågan att uttrycka och argumentera för generaliseringar algebraiskt?

På vilka sätt kan mönster vara en ingång till att utveckla förmågan att uttrycka och argumentera för generaliseringar algebraiskt? På vilka sätt kan mönster vara en ingång till att utveckla förmågan att uttrycka och argumentera för generaliseringar algebraiskt? Jenny Fred, lärare på Ekensbergsskolan och doktorand vid Forskarskolan

Läs mer

GENUSMEDVETEN OCH UNGDOMSVÄNLIG FYSIOTERAPI

GENUSMEDVETEN OCH UNGDOMSVÄNLIG FYSIOTERAPI GENUSMEDVETEN OCH UNGDOMSVÄNLIG FYSIOTERAPI En modell för att möta unga med psykisk ohälsa Maria Strömbäck Med dr, specialist fysioterapeut i mental hälsa Skapa rum Ung femininitet, kroppslighet och psykisk

Läs mer

Man mår bättre, får mer muskler och ser bättre ut

Man mår bättre, får mer muskler och ser bättre ut Man mår bättre, får mer muskler och ser bättre ut I en tid där missnöje med den egna kroppen är norm är det intressant med studier som visar att personer som idrottar har en mer positiv kroppsuppfattning.

Läs mer

Reflektivitetens betydelse och stödjandet

Reflektivitetens betydelse och stödjandet Reflektivitetens betydelse och stödjandet av den i föräldragrupper Reflektiivisyyden merkitys ja tukeminen vanhempainryhmissä Neuvolapäivät 4.11.2010, Helsingfors Vad är reflektiv förmåga? Den mänskliga

Läs mer

Sociala och sociologiska aspekter på missbruk

Sociala och sociologiska aspekter på missbruk Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet, Västmanlands sjukhus Västerås Sociala och sociologiska aspekter på missbruk Kent W. Nilsson www.ltv.se/salve Drogfokus, Norrköping 2012-10-24 Allt hänger

Läs mer

varför, när och vad? Beteendeinterventioner för barn med autism Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team

varför, när och vad? Beteendeinterventioner för barn med autism Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team Beteendeinterventioner för barn med autism varför, när och vad? 30 min (inkl frågor) Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team Agenda VARFÖR? Väl beforskade principer

Läs mer

Barn och ungdomar med könsdysfori

Barn och ungdomar med könsdysfori Barn och ungdomar med könsdysfori Var den du är född att vara och var det utan skam. (Jonas Gardell) Innehåll: Inledning TS-mottagningen (Kid) Statistik Utredning/behandling Kliniska erfarenheter Könsdysfori:

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Generic Learning Outcomes att göra skillnad genom kulturarv. Anna Hansen, NCK

Generic Learning Outcomes att göra skillnad genom kulturarv. Anna Hansen, NCK Generic Learning Outcomes att göra skillnad genom kulturarv Anna Hansen, NCK NCK The Nordic Centre of Heritage Learning and Creativity AB Ett forsknings- och utvecklingscentrum i skärningspunkten mellan

Läs mer

Självskattad hälsa och BMI hos elever

Självskattad hälsa och BMI hos elever Självskattad hälsa och BMI hos elever 2006-2016 Hälsosamtal i skolan, Västernorrlandsmodellen 2016-12-02 Handläggare Anna Gidlund, Jessica Wiklund Folkhälsoenheten 20161202 2(9) Bakgrund Varje läsår genomför

Läs mer

Föräldrars /lltro /ll sin förmåga a7 påverka sina ungdomar (self- efficacy): Koppling /ll föräldrabeteenden och föräldra- barnrela/onen.

Föräldrars /lltro /ll sin förmåga a7 påverka sina ungdomar (self- efficacy): Koppling /ll föräldrabeteenden och föräldra- barnrela/onen. Föräldrars /lltro /ll sin förmåga a7 påverka sina ungdomar (self- efficacy): Koppling /ll föräldrabeteenden och föräldra- barnrela/onen Terese Glatz Presentation Vad är self- efficacy? - Teore/sk bakgrund

Läs mer

# 6 ÄTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009. Intervjupersonens ID# och Initialer. Datum för Intervjun

# 6 ÄTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009. Intervjupersonens ID# och Initialer. Datum för Intervjun # 6 Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009 ÄTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning av Mia Luther (MD) och

Läs mer

När livet känns fel. Maria Strömbäck med dr, specialistfysioterapeut Mottagning unga vuxna, FoU-enheten, Psykiatriska kliniken, NUS

När livet känns fel. Maria Strömbäck med dr, specialistfysioterapeut Mottagning unga vuxna, FoU-enheten, Psykiatriska kliniken, NUS När livet känns fel Maria Strömbäck med dr, specialistfysioterapeut Mottagning unga vuxna, FoU-enheten, Psykiatriska kliniken, NUS Forskningsnätverket Umeå SHY och Flickforsk! Nordic Network for Girlhood

Läs mer

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt och fetma Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt & Fetma ÖVERVIKT En riskfaktor för fetma Prevention Kost Motion Levnadsvanor FETMA En sjukdom E66.0 Behandling Beteendeförändring

Läs mer

Samtalet om tobak gör skillnad

Samtalet om tobak gör skillnad Samtalet om tobak gör skillnad Under hösten genomförs fyra regionala konferenser, i samverkan med Tobaksfakta med ekonomiskt stöd av Folkhälsomyndigheten och lokala arrangörer. Andel unga som röker/andel

Läs mer

Ungdomars psykiska mående

Ungdomars psykiska mående Ungdomars psykiska mående Elina Hermanson MD, Barn- och ungdomsläkare Hanaholmen 10.10.2013 Kärlek Känslan av att vara behövd Gruppens acceptans Diskurs om.. I. Ungdomens utvecklingsuppgifter II.Ungdomens

Läs mer

2 Tankens makt. Centralt innehåll. Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. 1. Inledning 2. Vem är jag?

2 Tankens makt. Centralt innehåll. Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. 1. Inledning 2. Vem är jag? 2 Tankens makt Centralt innehåll Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. Inledning Vem är jag? Självuppfattning Johari fönster Kontroll lokus Self eficacy Självkänsla och självförtroende Det salutogena

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Stad + Data = Makt. Kart/GIS-dag SamGIS Skåne 6 december 2017

Stad + Data = Makt. Kart/GIS-dag SamGIS Skåne 6 december 2017 Smart@Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Digitaliseringsavdelningen the World s most engaged citizens Stad + Data = Makt Kart/GIS-dag SamGIS Skåne 6 december 2017 Photo: Andreas Fernbrant Urbanisering

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Kunskap om ungas psykiska hälsa och lärande Rosaria Galanti, professor, projektledare

Kunskap om ungas psykiska hälsa och lärande  Rosaria Galanti, professor, projektledare Kunskap om ungas psykiska hälsa och lärande www.kupolstudien.se Rosaria Galanti, professor, projektledare VÄLKOMNA! Kupols sista år i skolan Nyheter på teamfronten Var står vi nu? Rosaria Galanti 9/8/2016

Läs mer

Socialt arbete AV, Ungdom, identitet, sociala problem och möjligheter till förändring, 7,5 hp

Socialt arbete AV, Ungdom, identitet, sociala problem och möjligheter till förändring, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Socialt arbete AV, Ungdom, identitet, sociala problem och möjligheter till förändring, 7,5 hp Social Work MA, Youth, Identity, Social Problems and Possibilities for Change, 7,5 Credits

Läs mer

Ungdomars berusningsdrickande

Ungdomars berusningsdrickande Ungdomars berusningsdrickande Vem, var och med vilka? Birgitta Ander Sammanläggningsavhandling i socialt arbete Ander, B., Abrahamsson, A., & Gerdner, A. (2015). Changing arenas of underage adolescent

Läs mer

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand 1 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand 2 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig

Läs mer

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Assignment Assignment from the Ministry of Defence MSB shall, in collaboration

Läs mer

Hälsa historiskt perspektiv

Hälsa historiskt perspektiv Hälsa historiskt perspektiv För överlevnad Frihet från sjukdom WHO definition 1948 a complete state of physical mental and social wellbeing and not merely the absence of disease and infirmity Hälsans bestämningsfaktorer

Läs mer

The Costly Pursuit of Self Esteem

The Costly Pursuit of Self Esteem The Costly Pursuit of Self Esteem Vad är självkänsla för dig? Vad gör du för att öka den? Definition av självkänsla Självkänsla? Självförtroende? Oxford Dictionary of Psychology 2009 Self esteem (självkänsla)

Läs mer

Sena problem på mottagningen

Sena problem på mottagningen Psykosociala besvär och livskvalitet som indikation och kontraindikation Mikael Wirén Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Sena problem på mottagningen Jag kommer inte ner till 67 kg,

Läs mer

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch. Beroendedagen, 14 sept 2017

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch. Beroendedagen, 14 sept 2017 Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk Beroendedagen, 14 sept 2017 Karin Boson Leg. Psykolog, PhLic, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs universitet

Läs mer

Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin

Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin Tillbaka till skolan Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin Hemmasittare? Definition En hemmasittande elev som har varit frånvarande under minst fyra veckor

Läs mer

Forskning om naturkontaktens koppling till barn och ungas hälsa. Mare Lõhmus

Forskning om naturkontaktens koppling till barn och ungas hälsa. Mare Lõhmus Forskning om naturkontaktens koppling till barn och ungas hälsa Mare Lõhmus Mare.lohmus.sundstrom@ki.se Varför behöver staden grönska? Filtrerar luft? Dämpar buller? Sänker temperaturen och motverkar urbana

Läs mer

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Aneta Wierzbicka Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Independent and non-profit Swedish

Läs mer

Psykologiskt beroende av opioider

Psykologiskt beroende av opioider Psykologiskt beroende av opioider Rickard Ahlberg, leg. psykolog, doktorand Beroendecentrum, Örebro Läns Landsting Hälsoakademin, Örebro Universitet Rickard.ahlberg@orebroll.se Ökat missbruk av smärtstillande

Läs mer

Teenage Brain Development

Teenage Brain Development Teenage Brain Development In adults, various parts of the brain work together to evaluate choices, make decisions and act accordingly in each situation. The teenage brain doesn't appear to work like this.

Läs mer

Idrottsforskning 2018 Hur får vi en hållbar ungdomsidrott?

Idrottsforskning 2018 Hur får vi en hållbar ungdomsidrott? Idrottsforskning 2018 Hur får vi en hållbar ungdomsidrott? 16 oktober 2018 Varför är så många elitidrottande ungdomar skadade? Philip von Rosen, PhD, Karolinska Institutet Är många skadade? Få prospektiva

Läs mer

Fokusområden. Rollkonflikt Rollförändring Sorg Interpersonell sårbarhet. Att skapa sig en tydlig förståelse. Arbeta med valt fokus

Fokusområden. Rollkonflikt Rollförändring Sorg Interpersonell sårbarhet. Att skapa sig en tydlig förståelse. Arbeta med valt fokus Att skapa sig en tydlig förståelse Fokusområden Arbeta med valt fokus Återskapa färdigheter och planera för framtiden Rollkonflikt Rollförändring Sorg Interpersonell sårbarhet Interpersonell sårbarhet

Läs mer

Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus

Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö Mare Lõhmus Varför behöver staden grönska? Filtrerar luft Dämpar buller Sänker temperaturen och motverkar urbana värmeöar Infiltrerar nederbörd Viktiga klimatåtgärder

Läs mer