FOLKLIVSARKIVET, LUNDS UNIVERSITET LUF 98 BARNETS VÅRD OCH UPPFOSTRAN UNDER FÖRSKOLEÅLDERN

Transkript

1 FOLKLIVSARKIVET, LUNDS UNIVERSITET LUF 98 BARNETS VÅRD OCH UPPFOSTRAN UNDER FÖRSKOLEÅLDERN Denna frågelista vill ge hållpunkter för en beskrivning av barnets vård och uppfostran från den tid, då det lärt sig gå och fram till den tidpunkt, då skolundervisningen började. Man brukar ju tala om barns olika åldersgrupper och benämna dem på olika sätt. Den här aktuella mellan spädbarn och skolbarn har sålunda ofta kallats koltåldern. Vi vilja gärna veta vilken åldergruppering som förekommit i Eder trakt och vad de olika grupperna kallats. Vid besvarandet av frågelistan är det av stor vikt att angiva vilken samhällsgrupp som skildras och vilken tid som avses. ALLMÄNT OM ÖVERVAKNING OCH FOSTRAN. Vem hade i regel tillsyn över småbarnen (modern, äldre syskon, äldre person)? Har deras rörelsefrihet inomhus begränsats på något sätt ("hage", annan avbalkning, "sele", el. dyl.)? Har det hänt att man bundit någon slags bjällra på barnet för att kunna höra var det var? När ansåg man att barnen voro gamla nog att klara sig själva inomhus? Utomhus? Vem i familjen fostrade och undervisade småbarnen? Började man tidigt med att inpränta uppföranderegler hos barnet ("det skall böjas i tid det som krokigt skall bli") eller hade man inga särskilda fordringar på dem förrän de blev äldre? Fordrades obetingad lydnad? I vad mån tilläts barnen att ha en egen vilja? Talesätt i samband med uppfostran till lydnad - (t.ex. "din vilja sitter i ett ris"). BETEENDE MOT OCH FÖRHÅLLANDE TILL DE VUXNA. Vad kallades barnet modern, fadern, far- och morföräldrar? Hur tilltalade de dessa (du, I, mor etc.)? Olika benämningar och tilltal till släktingar, nära bekanta, främmande? I vad mån förekom ömhetsbetygelser mellan barn och föräldrar eller andra anförvanter? Vilka slag av ömhetsbetygelser voro vanligast? Vad kallades de? Vilka bestämda regler funnos för hur barn skulle uppföra sig i sällskap med vuxna och när ansåg man, att barnet var gammalt nog att rätta sig efter dessa regler? Hur skulle de t.ex. hälsa (niga, bocka, ta av mössan, kyssa på hand etc.)? Fingo de lära sig att hälsa på olika sätt för olika personer beroende på dessas sammanställning, ålder etc.? Skulle barnet hälsa sina föräldrar på något särskilt fastställt sätt på morgonen och kvällen? Hur skulle barnen bete sig då de kommo bort till ett annat hem eller när det kom någon vuxen på besök till deras eget? 1

2 FÖRBUD OCH HOTELSER. Vilket förbud och hotelser förekom allmännast? T.ex. i samband med vissa kroppsställningar och minspel ("om du gör grimaser och vinden vänder sig, så blir du sådan" etc.), ljud och läten ("om du visslar kommer den onde och tar dig" etc.), härmande och skapande lek ("ni får inte leka begravning eller göra sandkullar för då kommer någon att dö" etc.). Funnos vissa på bestämt sätt formulerade hotelser för att lära barnet renlighet t.ex. i fråga om tvättning och kamning ("vill du inte kammas kommer lössen och drar ned dig i ån" etc.) eller med avseende på kroppsavsöndringar ("pelar du näsan så kommer kråkan och hackar av nästippen" etc.). Vanliga hotelser för att hindra barnet att skada sig, genom att gå till vissa platser eller leka med vissa föremål ( t.ex. gå till brunnen, leka med elden)? Brukade man förbjuda pojkar att leka flicklekar och omvänt? Hur formulerades sådana förbud och vad hotade man med? Skrämde man barnen för naturväsen eller vissa slags verkliga djur? Vilka? Användes vissa yrkesmän eller vissa människor som skrämselfigurer? Vilka yrkesmän? Hur kom det sig att barnen skrämdes med t.ex. sotaren? Hur var de vuxnas inställning till denne yrkesman? Hade han gott anseende? PLATSTILLDELNING I HEMMET. Var hade småbarnen sin sovplats (på vintern, på sommaren)? Skilde man småpojkar och småflickor åt vid bäddfördelningen? Delade barnen bädd med båda eller någon av föräldrarna? Hur länge? Småbarnens placering vid matbordet? Var i stugan höllo barnen till med sina lekar? Funnos vissa områden, som de inte fingo vistas i eller vissa möbler, som de inte fingo använda sig av? Vilka? Hade småbarnen något de kunde kalla för sitt eget i stugan (bänk, pall, låda etc.)? Var förvarades deras leksaker eller "småplock"? KLÄDEDRÄKT. Vid vilken ålder ersattes spädbarnsutstyrseln med annan klädedräkt? Vad kallades överplagget? Beskriv hur det såg ut (färg, material, snitt, knäppning eller häktning, utsmyckning). Var plagget olika för sommar och vinterbruk, för pojkar och flickor? 2

3 Användes till en tid något av spädbarnsutstyrseln som underplagg? Vad för olika slag av underplagg användes samtidigt? På vintern? På sommaren? För pojkar och för flickor? Beskriv dem ifråga om färg, snitt och material m.m. När användes förkläde, och hur såg detta ut (tyg, skinn)? Hur påsattes förklädet, och var det någon skillnad mellan pojkar och flickor? Förekom lösa plagg såsom halskläden och kragar? Användes de i så fall ständigt eller endast vid vissa tillfällen? Av vilket material syddes de (snitt, utsmyckning)? Användes de av både pojkar och flickor, och skilde de sig i så fall från varandra? Hur länge användes spädbarnsmösan? Vad fingo pojkar och flickor senare? Växlade huvudbonaden efter årstiderna, eller i något annat avseende? När började barnet använda strumpor och skor? Voro de lika de vuxnas eller hade de någon särskild modell? Beskriv strumporna och tala om hur de höllos uppe. Av vilket material gjordes skorna? Användes olika slags skor vid olika tillfällen? Vem tillverkade småbarnens skor? Vad hade barnen för ytterplagg? Pojkar? Flickor? Beskriv plaggen till färg, snitt, material. Hur kammades håret (flätning, kamning, klippning)? Olikheter mellan pojkar och flickor? Hur länge bars plaggen innan de tvättades? Hade småbarnen mer än en uppsättning kläder? Användes det av Eder beskrivna överplagget dagligen av barnet? Var det skillnad på vardags och festkläder? Fanns särskilda söndagskläder? Var det ifråga om klädernas snitt att kläda barnen någon större skillnad mellan de olika samhällsgrupperna? Hur länge bars den första småbarnsdräkten? Av pojkar? Av flickor? Vad ersattes denna dräkt med? FÖDA OCH MÅLTIDSSEDER. När ansågs barnet hjälpligt kunna reda sig själv vid måltiderna? Åt barnen samtidigt som de vuxna (till vardag, vid bjudningar)? Var det brukligt att småbarnen stodo och åto? I så fall, hur motiverades detta? Vilka matredskap använde barnen sig av? Fingo barnen prata vid bordet? Gå från bordet om de blevo färdiga före de vuxna? När var det barnets tur att få mat? Skulle småbarnen ha de bästa bitarna? Fick de lämna kvar mat som de inte ville äta upp? Tog man någon hänsyn till barnens smak? Lärde man småbarnen att "läsa till och från maten"? Vilka bordsböner? Hur tackade barnen föräldrarna för maten? 3

4 Fingo småbarnen samma mat som de vuxna? Ansågs viss mat skadlig för småbarn eller har viss mat av andra skäl varit förbehållen de vuxna? Har t.ex. kokta ägg inte givits åt barn förrän de uppnått en viss ålder och vad var i så fall orsaken till detta? Vilka rätter betraktades som speciell barnmat? Gav man kaffe eller starkare drycker åt småbarn? Fick barnen "sötsaker" av något slag? Hur ofta och vid vilka tillfällen? Vad kallades sådana med ett gemensamt namn? Vad för slags sötsaker fanns det? Var det brukligt att taga med karameller, kakor eller dylikt hem till barnen från kalas? HYGIEN OCH ALLMÄN SJUKVÅRD. Vari bestod barnets dagliga tvättning? När ansågs det gammalt nog att sköta denna själv? Förekom någon slags förebyggande tandvård? Hur ofta fick barnen bada varmbad? Hur och var ordnades detta? Tvätta håret? Vad tvättades håret med? Hur förfor man med löss? Skorv? Badade småbarnen kallbad om sommaren? När brukade barnen ha lärt sig att "säga ifrån"? Var uträttade de sina behov (någon särskilt härför konstruerad stol etc.)? När ansåg man att sängläge fordrades för ett krassligt barn? Hur konstaterade man om barnet hade feber? Om barnet brukade sova i samma bädd som syskon eller andra hur förfor man då om barnet blev sjukt? När barnet slagit sig eller råkat ut för linrigare tillfällig sveda av något slag och grät, vad brukade man då göra eller säga? LEK OCH LEKSAKER. Brukade de vuxna leka med småbarnen? Vem var det som i så fall oftast gjorde detta? Vilka lekar kom ifråga (angiv ord och rörelser om sådana hörde till)? Vad brukade småbarnen sysselsätta sig själva med för lekar inomus och utomhus? På vintern? På sommaren? Vilka olika slag av leksaker förekom (ljud, rörelse, låtsas)? Vad kallades de? Beskriv dem eller gör en enkel ritning! Förfärdigades leksakerna hemma eller köptes färdiga sådana? Var och när inhandlades färdiga leksaker? Vad kostade de? Fanns någon särskild leksaksmakare? Var i så fall detta hantverk bisyssla eller huvudnäring för honom? Vad för slags leksaker gjorde han? Hur stort var deras spridningsområde? Skilde man på lekar för pojkar och flickor? Typiska flicklekar? Pojklekar? BILDER, SAGOR OCH VISOR. Brukade småbarnen få titta på bilder i böcker? Vilka böcker användes i så fall till detta? 4

5 Berättade man sagor och sjöng visor för småbarnen? Vem berättade och sjöng i så fall? Förekom det ofta eller bara vid särskilda tillfällen? Hörde de vuxna i familjen också på när det berättades sagor? Vilka sagor brukade man berätta och vilka visor brukade man sjunga? Använde man sig av sago- och visböcker eller hur hade man lärt sig det som berättades och sjöngs? UNDERVISNING OCH NYTTIGA SYSSELSÄTTNINGAR. Förekom någon slags religionsundervisning i hemmen under förskoleåldern? Vad var det i så fall man ville att barnen skulle kunna? Bibringades barnen en uppfattning om Gud som sträng eller mild, som straffade eller förlåtande? Talade man med dem om djävulen? Hur ofta var småbarnen med i kyrkan? Tilläts barnen leka som vanligt på söndagarna? Lärde man barnen böner? Vilken var t.ex. i så fall den vanligaste aftonbönen? Vilka var de första nyttiga sysselsättningarna för barnen? För flickor? För pojkar? Hade småbarnen några dagliga plikter? Vilka? Vid vilken ålder ansågs de kunna klara sådana? Mars