Lingonets. kvalitetsredovisning. 2010/2011

Transkript

1 Lingonets kvalitetsredovisning. 2010/2011

2

3 Barns inflytande. Mål från läroplanen: Förskolan ska sträva efter att varje barn - utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. -utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö. Våra mål. Vi vill även i år fortsätta vårt arbete med att barnen ska känna att vi bejakar deras lekar och intressen. Att vi kan vara spontana och flexibla när tillfälle ges. Vi vill ha barn som känner att vi lyssnar på dem och tar dem på allvar. Vi vill utmana barnen inom olika områden. Hur ska vi nå målen? Genom att vara bejakande och bygga vidare på deras lekar och idéer. Vi vill fortsätta med våra åldersgrupper men även vara spontana och flexibla för att barnen ska kunna fortsätta sin lek länge. Genom att hela tiden tänka på miljöns utformning, så den bäst fångar upp barnens lek. Vi vill se på resultatet i juni 2011.

4 Hur gjorde vi? Vi har varit bejakande och nappat på deras ideér och förslag. Vi har delat oss i smågrupper och varit väldigt flexibla med vilka som ingått i gruppen. De har fått leka länge och vi har stöttat och försökt utveckla leken tillsammans med dem. Vi har tagit hänsyn till deras önskemål och smak i matsituationen, de får äta det de vill, så länge det räcker till alla. Vi har ätit i lugn och ro, samtalat och tagit tillvara den stunden att ha ett bra samspel med varandra. När vi äter och ska lägga barnen har vi varit väldigt noga med att inte stressa till allas gagn. Resultat: Vad blev det av det vi gjorde och hur vet vi det? Barnen är mer entusiastiska för de vet att vi oftast säger ja! till deras önskemål. Barnen leker bra,men det krävs att vi är uppdelade genomtänkt så att alla känner sig trygga. Vi försöker vara flexibla för det blir roligare och spontanare tillsammans med små barn. Mycket tid har dock lagts på punktbevakning av barn som har bitits och rivits. Matstunden och läggningen upplevs av alla som mycket positiv nu. Vi tror att barnen känner att vi tar dem på allvar för de frågar mer nu och har mer önskemål. Bedömning: 5 Målet är nära. Analys: Varför blev det som det blev? Vi tänker på att vara bejakande och flexibla och ta tillvara barnens önskemål. Att de ska få uttrycka sig och göra sin röst hörd.

5 Vi hade alla upplevt matsituationen och läggningen som stressig för både barn och personal och vi behövde få en förändring. Åtgärder förutveckling: Hur går vi vidare? Vi fortsätter vara bejakande och funderar på hur våra små kan få ännu mer inflytande och ansvar.

6 Utveckling och lärande. Mål från läroplanen: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den. utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära. Utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga. Våra mål: Vi vill jobba vidare och låta barnen möta grundfärgerna på ett lekfullt sätt. Sista maj ska alla barn känna till grundfärgerna. Vi vill fortsätta införliva matematiken på ett lustfyllt roligt sätt. Sista maj ska alla barn känna till 0-3. Vi vill fortsätta miljötänket med vår kompost. maskar och gråsuggor. Sista Maj ska alla barn känna till komposten, maskar. gråsuggor,tusenfotingar mm. Barnen ska få prova på lite olika skapande tekniker, matte, språk rytmik, musik, motorik mm. på ett roligt sätt i vårt tema : BOLLAR. Hur ska vi nå målen?

7 Göra färgtunnlar färdigt. Prata om färger, måla mycket, göra bollar i olika färger. Brainstorma om bollar, söka i böcker, på nätet mm. för att utmana barnen på olika sätt. Vara lyhörda för barnens intresse för bollar. Följa deras lekar och introducera olika slags bollar. Låta dem utforska likheter, olikheter, tyngd, form, färg,struktur, räkna bollar mm. Hitta bollmusik, göra bollsånger, leka bolllekar. Tillverka bollar i olika material. Hur gjorde vi? Vi har gjort färgtunnlarna färdigt: röd, gul, grön, blå. Vi har pratat färger, målat mycket.. I temat BOLLAR har vi gjort bollar i papier maché som vi har målat. Vi har sjungit och lyssnat på bollsånger. Vi har gjort gympa med olika rörelser. bl.a bolla, bolla Vi har köpt in bollar i alla möjliga modeller som barnen har haft tillgång till hela tiden. Vi har ordnat bollhav i vår läsebassäng. Barnen har lekt med, räknat, känt på, kastat, rullat och upplevt bollar på många olika sätt. De har rullat bollar i play doh lera och gjort bollkakor. Siffror och bokstäver finns runt barnen i deras innemiljö och vi har tagit tillfället i akt när barnen har visat intresse. Maskar, gråsuggor och tusenfotingar har varit väldigt

8 populärt och barnen och vi har tittat på dem både ute och inne. Resultat: Vad blev det av det vi gjorde och hur vet vi det? Alla barn har kommit i kontakt med röd, gul, grön och blå och siffrorna 0-3. Allt finns i vår innemiljö. Inom temat BOLLAR har rymts matte, språk,naturvetenskap, teknik, fysik, rytmik, musik mm. Barnen gillar verkligen bollar och leker med dem dagligen. De är mycket bra att träna samarbete med,för de lite större barnen. Barnen känner till komposten och är intresserade av att följa med och mata den med fruktskal. De pratar mycket om småkryp och intresserar sig väldigt mycket för naturen. Gympan som vi körde dagligen ett tag var verkligen efterfrågad av barnen och de utvecklade sina rörelser och sin fantasi där. Vi kunde kanske ha jobbat ännu mer under temat: Bollar. Bedöming: 5 Målet är nära. Analys: Varför blev det som det blev? Gympa, bollar, småkryp intresserar små barn och alla har varit entusiastiska. Vi hade kanske kunnat jobba ännu mer med det, men arbetet med att få barnen trygga och

9 förhindra bett och konflikter har tagit sin tid. Personalbyte och ny personal har också krävt sin tid, att lära känna alla. Åtgärder för utveckling: Vi vill tillsammans med barnen hitta ett nytt tema som inspirerar till lärande och utveckling. Vi vill ha samma tema i hela huset. För att kunna inspirera varandra och få nya infallsvinklar. Vi vill fortsätta att ha bokstäver, siffror, färger i barnens innemiljö. Vi kanske kan komma på ett sätt att utveckla miljötänket och komposten.

10 Normer och värden. Mål från läroplanen: Förskolan ska sträva efter att varja barn utvecklar Förståelse för att alla männinskor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Våra mål: Vi vill att barnen ska respektera och hjälpa varandra. Ta lite ansvar för att deras kläder kommer på rätt plats. Vara rädda om förskolans saker och miljön. Ska vara klart 1 Maj Barnen ska kunna förhandla med varandra. Få en ökad samsyn mellan oss pedagoger. Ha en bra atmosfär i gruppen där alla uppskattas för den de är. Hur ska vi nå målen? Vi ska gå in i smågrupper och i god tid. Uppmuntra och lotsa barnen till att plocka ihop sina kläder och skor själva. Städa och sortera leksaker ihop med barnen. Fortsätta att titta på innemiljön för att göra den lätt att hålla iordning på. Visa respekt för alla,även smådjur. Hejda oss lite och se vad barnen kan ifråga om att förhandla med varandra. Vi pedagoger ska fortsätta diskutera värdegrund, bemötande, barns sociala utveckling mm.

11 Vi ska ha ett roligt tema i gruppen i gruppen med olika utmaningar och gemensamma aktiviteter som skapar en vi anda.

12 Hur gjorde vi? Vi delade oss i smågrupper i de olika rummen och gick ofta ut och in i olika omgångar. Vi uppmuntrade barnen att hjälpa varandra och plocka ihop sina egna kläder på rätt plats. Vi har städat och plockat iordning tillsammans med barnen och ibland har vi fått göra det själva. Vi har tittat och samtalat om våra småkryp som vi har i ett akvarie inne. Vi har letat efter maskar och andra småkryp. Barnen har fått träna på att förhandla och lösa konflikter. Vi är rädda om förskolans saker och hoppas att barnen uppfattar det. Vi har lagt mycket tid på att punktmarkera barn som har bitits och rivits. Vi har hela tiden försökt vara före och avstyra och rädda de små. Vi har haft kontakt och stöttning av specialpedagog. Vi pedagoger har inte diskuterat värdegrund, bemötande mm. på något formellt sätt. Det har varit mer det dagliga pratet och reflektionerna. Vi har haft temat BOLLAR som gemensam nämnare. Vad blev resultatet av det vi gjorde och hur vet vi det? Det blir lugnare och tryggare med smågrupper. Barnen får mer uppmärksamhet och kvalitetstid att göra sin röst hörd och bli lyssnad på av både kompisar och oss. Respekten för småkryp har stärkts genom deras stora intresse för gråsuggor, maskar och tusenfotingar. Barnen tycker det är roligt att hjälpa varandra och försöker så gott det går att ställa sina skor på rätt plats. Vi försökte att få barnen mer delaktiga i städning och undanplockning men de kan inte, vill inte, någon annan får göra det! Innemiljön upplever vi är enkel att hålla iordning på. Att lära sig förhandla och lösa konflikter är något som ständigt är under process på en småbarnsavdelning och vi försöker lära oss att våga låta barnen försöka själva. Med hjälp av specialpedagogen fick vi

13 en lösning på bitandet och en tryggare barngrupp. Samsynen mellan oss pedagoger har stått stilla. Barnen och vi har haft roligt och känt gemenskap med temat: BOLLAR. Bedömning: 4 Arbetet har påbörjats och vi är på god väg mot målet. Analys varför blev det som det blev? När barnen har hjälpt varandra eller bemött varandra på ett positivt sätt har vi visat hur mycket vi uppskattar det och uppmuntrat det. Vi har föregått med gott exempel och haft en positiv anda. Att städa och plocka undan struntas ofta i för det är något annat som lockar. T. ex. gå ut. Att hänga upp sina kläder själv är inte lätt när man är liten och inte når upp. Men skorna klarar de oftast. Småkrypen har lärt barnen väldigt mycket om empati, naturvetenskap, matematik, språk mm. Deras intresse har ju varit väldigt stort för allt smått liv i naturen. Och vi har givetvis bejakat, uppmuntrat och utmanat dem. I en stor barngrupp blir en del barn stressade och andra avundsjuka, detta kanske utlöser bitandet och kränkande av de små. Kanske har mycket ny personal också påverkat barngruppen. Arbetet med samsyn har stått stilla eftersom vi har haft mycket ny personal under vårterminen. BOLLTEMAT har varit uppskattat och roligt, för alla gillar ju bollar. Åtgärder för utveckling Hur går vi vidare? Vi fortsätter med vår positiva anda och lyssnar på barnen och visar på lösningar om det behövs.

14 Vi ska försöka göra städning och undanplockning i sig till en rolig lek. Vi pratar inte om vad vi ska göra efteråt. utan koncentrerar oss på hur vi ska få barnen delaktiga i leken. Kanske kan vi sänka ner deras hyllor så att de kan nå krokarna bättre. Småkryp kommer vi att jobba med så länge det finns intresse för det ger så väldigt mycket. Vi kommer att fortsätta jobba med flexibla smågrupper. Vi vill lära oss mer om barns konfliktlösning och förhandling med varandra. Vi vill jobba mer med samsynen mellan oss pedagoger på ett mer formellt sätt. Samverkan med förskoleklassen-fritids - Skola. Mål från läroplanen: Arbetslaget ska utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem och samverka med dem. Våra mål: Vi vill att barnen ska känna sig trygga med skolgården, personalen och skolbarnen. Att de längtar och ser fram emot att börja skolan. Att vi utbyter lite erfarenheter med varandra. Att alla barn ska ha varit på skolgården innan 1 juni 2011.

15 Hur ska vi nå målen? Vi pratar om skolan - fritids i positiva ordalag, berättar om den och hälsar på skolbarnen och personalen. Låter barnen leka på skolgården ibland och träffa sina syskon och vänner, kanske prata med personalen. Vi äter i matsalen när det är lov ibland, och pratar med kökspersonalen samt tackar för maten. Hur gjorde vi? Vi har lekt ganska ofta på skolgården, så barnen får en naturlig kontakt med skolbarn och skolpersonal. Resultat: Vad blev det av det vi gjorde? Det känns naturligt att gå till skolgården och leka. Det gör vi titt som tätt även med de minsta. Bedömning: 6 Målet är uppnått. Analys: Vi är mer bejakande och ser det som mer naturligt att även de små barnen bekantar sig med skolans miljö. Åtgärder för utveckling: Hur går vi vidare? Vi fortsätter att bekanta oss med skolans miljö i samma utsträckning.

16 Förskola- hem. Mål från läroplanen: Arbetslaget ska föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om barnets trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal. Våra mål. Vi vill visa bra bilder mer ur barnens perspektiv. Hitta en form för mer kontinuitet med fotoramen. Vi vill ha en nystart för barnens boklån med föräldrarna. Vi ska jobba fram en ny form för föräldrarsamtal innan Maj Vi vill att alla barn ska ha en pekbok med bilder på barnets värld.( familj, hus, djur, släktingar, leksaker mm.) Hur ska vi nå målen: Köpa in en ny kamera med bra kvalitet. Söka litteratur om fotografering. En pedagog ansvarar för fotoramen. Boklånekassar görs av föräldrarna på vårt föräldrarmöte i Oktober. Detta hoppas vi ska bli en nystart. I maj ska alla barn låna böcker från förskolan. Undersöka möjligheten att läsa en bok eller lyssna på ett föredrag om föräldrarsamtal- utvecklingssamtal. Föra pedagogiska samtal utifrån detta.

17 I Maj ska vi ha en gemensam modell för föräldrarsamtalen. Pekböcker ska göras i samarbeta med föräldrarna vid inskolningen. Hur gjorde vi? En ny kamera köptes in. Någon litteratur om fotografering har inte lästs. En del bilder har vi visat i fotoramen. Boklånekassar har gjorts till alla barn av deras föräldrar. Två av personalen har gått en föreläsning om professionellt förhållningsätt till föräldrar. De pedagogiska samtalen om detta och den nya modellen för föräldrarsamtal är flyttad till höstterminen Pekböckerna är påbörjade men alla har vi inte hunnit göra. Vad blev resultatet av det vi gjorde och hur vet vi det? Vi har en bättre kamera att ta bilder med, Vi har fortfarande ingen riktig kontinuitet med fotoramen och ingen som ansvarar för den. Vi har inte förkovrat oss i fotografering. Två personal blev inspirerade av föreläsningen professsionellt förhållningsätt till föräldrar Pekböckerna är inte klara. Boklåningen har inte blivit den nystart som vi hoppades på. Endast några få barn har lånat böcker. Bedömning: 3 Vi har enats om hur vi ska arbeta mot målet. Analys: Varför blev det som det blev?

18 Vi har haft mycket ny personal och inte riktigt hittat våra roller och ansvarsfördelning. Vi har lagt mycket tid på att få trygga barn i barngruppen, med en hel del barn som bitits och rivits. Det var endast två personal som fick gå föreläsningen. Framtagandet av en ny modell för föräldrarsamtal flyttades fram eftersom arbetet med Läroplansimplementeringen tar en del tid. Pekböckerna har inte gjorts klara, då vi inte har fått bilder från föräldrarna. Boklåningen har inte tagit fart trots nya boklånekassar. Vi tror att föräldrar har många egna böcker hemma och inte efterfrågar boklån. Åtgärder för utveckling- hur går vi vidare? Vi vill hitta en kontinuitet med fotoramen och en ansvarsfördelning. Vi vill hitta en ny form för pedagogisk dokumentation. Kanske för hela gruppen och vem som har ansvar för den. Kameran behöver ett batteri till att varva med. Vi låter boklånen vara då vi har försökt i så många år. Vi ska låna ut kameran till föräldrarna så att de kan ta kort hemma. Vi hoppas att alla kan gå föreläsningen och ser fram emot att arbeta fram en ny modell för föräldrarsamtal.

19 Våra mål i svenska. Vi vill att barnens miljö ska innehålla språket på många olika plan. Vi vill att barnen ska uppleva hur man använder sig av språk och skrift för att förmedla sig med varandra. Vi vill leka med och utforska språket så att barnen får en nyfikenhet och vill lära sig mer. Vi vill att barnen ska omges av sånger, ramsor,rytmik och musiksom stärker deras språkliga förmåga. Hur når vi våra mål? Bokstäver,ord, siffror på golv, väggar, stolar mm. Lek med namnlappar, träbokstäver, spel, små pekböcker med bild och text och knasiga ramsor som barnen gillar. En mysig läsebassäng där man kan dra sig undan och läsa i lugn och ro vill vi köpa in. Vi pedagoger ska använda ett nyanserat och lekfullt språk. Vi ska tänka på att lyssna på och samtala med barnen - låta alla komma till tals. Mycket musik, rytmik, rörelse där de lär med kroppen varje dag. Barnen ska se, och gärna härma oss när vi använder dator, skriver och antecknar mm. och få en förståelse för språkets användningsområden. Vi vill ha språkglädje!

20 Ska vara klart i maj Hur gjorde vi? Vi har fixat bokstäver, siffror, färger mm. i barnens miljö, på golv väggar stolar mm. Vi har skaffat en läsebassäng där vi kan dra oss undan och läsa i lugn och ro. Vi har haft sång, musik, gympa där de har lärt med hela kroppen varje dag. Vi har läst ramsor vid matbordet varje dag. Vi har försökt använda ett nyanserat och lekfullt språk. Vi har börjat på barnens pekböcker. Vi har försökt lyssna på och samtala med barnen ur deras perspektiv. Resultat: Vad blev det av det vi gjorde och hur vet vi det? Barnen tycker det är roligt med bokstäver och siffror och man får ta tillvara på de stunder som ges när barnen intresserar sig. När det finns inbyggt i deras miljö kommer de stunderna oftare och det blir mer naturligt. Några träbokstäver har inte inhandlats. Gympan har varit väldigt uppskattad av barnen. De har pekat på cdspelaren och önskat att få gympa och dansa. Eftersom vi skriver använder dator mm. bland barnen, blir de naturligt nyfikna på skriftspråket. Bedömning: 4 Arbetet har påbörjats och vi är på god väg mot målet.

21 Analys: Varför blev det som det blev? Det blev inte av att köpa träbokstäver. Barnen har en naturlig nyfikenhet på bokstäver och siffror och det gäller att ta tillvara på det tidigt. Rörelseglädjen i gympan och att vi vuxna var med och visade gjorde att den blev så uppskattad. Åtgärder för utveckling: Träbokstäver ska inhandlas, och sättas upp på väggen. Vi ska fortsätta vårt arbete med siffror och bokstäver i barnens miljö. Vi ska fortsätta med gympan och kanske utveckla den. Vi ska fortsätta med ramsor vid olika tillfällen. Vi ska utveckla vår dokumentation och barnens pekböcker. Pedagogerna på Lingonet Juni 2011.

22