Kvalitetsredovisning för Vittra Landborgen Läsåret

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för Vittra Landborgen Läsåret

2 Kvalitetsredovisning 2015/2016 Här kan du ta del av en sammanfattning av vårt arbete läsåret 2015/2016. Här finns våra resultat från året och analyser vi gjort utifrån dem. Du kan också se vad vi tar sikte på inför 2016/2017 eftersom analyserna från det här året mynnar ut i vår plan inför nästa år. Välkommen, Pernilla Svensson Rektor, Vittra Landborgen Fakta om Vittra Landborgen Vittra Landborgen startade I vår verksamhet har vi grundskola från förskoleklass till årskurs 9. Vi har i år haft 228 elever på skolan. Vittra Landborgen är en del av Vittraskolorna AB som funnits sedan 1993 och som idag driver 26 föroch grundskolor runt om i Sverige. Vittra är sedan 2008 en del av AcadeMedia.

3 Vittras koncept Vårt koncept kan liknas vid ett träd. I våra rötter har vi vår vision, idé och drivkraft där vi hämtar kraft och riktning för vårt dagliga arbete med våra barn och elever. I stammen finns vår styrning. Här har vi våra kärnvärden vilka ligger till grund för vårt förhållningssätt och som genomsyrar allt vi gör. Högre upp i stammen finns de nationella styrdokumenten, med lagar, förordningar och riktlinjer. Vår pedagogiska plattform tydliggör hur vi lever upp till de höga krav vi ställer på oss själva. Alla dessa delar utgör tillsammans vårt Vittrakoncept som är gemensamt för alla våra skolor och förskolor. Vision Ett starkt civilt samhälle med medvetna och ansvarstagande medborgare som gör självständiga val. Idé Att bidra till ökade livschanser genom utbildning och lärande. Drivkraft Vi tror på kraften i glada och nyfikna ungar det är den bästa grunden för ett livslångt lärande. Våra kärnvärden Ansvarstagande: På individnivå innebär det att vi aktivt arbetar med att utveckla barnens och elevernas ansvarstagande. Kollektivt innebär det att alla på skolan tar ansvar för vårt uppdrag och att den gemensamma miljön är utvecklande, tillåtande och trygg. Det innebär också att vi har en medvetenhet och en långsiktighet i allt vi gör. Inkluderande: Vårt förhållningssätt och vår miljö är inkluderande och vi ser till alla människors lika värde. Vi tror på att alla föds med en inneboende nyfikenhet och lust att lära. Det innebär att vi har höga förväntningar på våra elever och deras utveckling och att vi möter alla våra barn och elever på ett respektfullt sätt. Det betyder också att vi tränar våra barn och elever i att utveckla sitt sociala samspel. Tydliga: Vi är tydliga i vårt agerande i vardagen och i vår kommunikation med barn, elever, föräldrar och kollegor. Vi har en tydlig kultur och struktur som hjälper våra barn och elever att känna sig trygga, utvecklas och eleverna att nå höga kunskapsmål. Det är tydligt vad Vittra står för och vad man kan förvänta sig av oss. Styrdokument Grunden för kvalitet i våra verksamheter är de lagar och förordningar som styr förskolans, grundskolans och fritidshemmets verksamhet.

4 Vår pedagogiska plattform Vi bidrar till vår vision genom en utbildning där varje barn och elev får utveckla kunskaper och sin sociala förmåga och förståelse för hur man lär sig bäst. Till vår hjälp har vi vår pedagogiska plattform. Den är vårt egna styrdokument och förtydligar vad vi står för och hur vi arbetar. Den pedagogiska plattformen bidrar till att alla medarbetare vet vad som förväntas, vilka mandat som ges samt vilka möjligheter och förutsättningar som finns när vi utför våra uppdrag. Den pedagogiska plattformen består av sju olika områden, verktyg, där den yttre cirkeln utgörs av våra basverktyg. Basverktygen är grundläggande för varje skolverksamhet; organisation, kommunikation och systematiskt kvalitetsarbete. Denna bas måste vara på plats för att vi ska kunna utveckla det som är utmärkande för en Vittraskola/förskola, våra fyra spetsverktyg; Vittrakultur, Individuell utveckling, Samtida undervisning och Vittras lärmiljö. Vittrakultur Individuell utveckling Samtida undervisning Vittras lärmiljö Vittrakultur I vårt arbete med kulturen utgår vi ifrån våra tre kärnvärden; inkluderande, tydliga och ansvarstagande. Det är genom att vara inkluderande, tydliga och ansvarstagande som vi bygger en stark gemenskap där våra barn och elever kan känna trygghet och lust att lära. Arbetet med att bygga och upprätthålla en god kultur behöver vara ständigt pågående, prioriteras, planeras omsorgsfullt och följas upp. I Vittra har vi därför också gemensamma metoder och aktiviteter som stödjer den processen i form av förhållningssätt, ordningsregler, Uppstartsperiod och daglig samling. Individuell utveckling Vi vet att människor är olika, har olika förutsättningar och lär sig på olika sätt. Därför har alla våra förskolor en plan för utveckling och lärande, därför har varje elev hos oss en individuell utvecklingsplan med mål utifrån; kunskap, lära att lära och personlig utveckling. Den individuella utvecklingsplanen speglar vår helhetssyn på kunskap och individ. Det är sedan lärarnas och pedagogernas uppgift att utgå från varje barn/elev och planera en inkluderande undervisning utifrån deras erfarenheter, förkunskaper och behov. Samtida undervisning Vi bedriver en sammanhangsstyrd undervisning som är relevant och meningsfull. Genom ett erfarenhetsbaserat lärande och att eftersträva ämnesintegration uppmuntrar vi till perspektivskiften och bejakar barnens nyfikenhet, vilket ger djupare kunskaper. I vår undervisning utgår vi ifrån barnens/elevernas intressen och tidigare kunskaper. Att vara samtida innebär att vi alltid strävar efter att utvecklas och att våga förändra för att förbättra. Därför vilar vår undervisning på såväl forskning som beprövat arbetssätt. Vittras lärmiljö Våra lärmiljöer är genomtänkta, funktionella och flexibla, utgår från barnens och elevernas behov och anpassas till olika lärsituationer. Vi tror på en miljö där material är tillgängligt för barn och elever, miljön är ljus och luftig och var sak är på sin plats. Undervisningen i skolan sker i huvudsak i klassrum, men för att stimulera elevernas kreativitet nyttjar vi även andra delar av våra lokaler i undervisningen. Ibland förlägger vi delar av lektionen utomhus och har exempelvis ute-matematik.

5 Systematiskt kvalitetsarbete Ett systematiskt kvalitetsarbete i förskola och skola handlar i grund och botten om att ständigt utvärdera den egna verksamheten för att regelbundet förbättra och utveckla undervisningen av och för våra barn och elever. Ett kontinuerligt förbättringsarbete kan genomföras i ett mindre format, till exempel i ett kollegialt samtal kring en undervisningssituation eller för ett längre tidsspann och hela barn- och elevgrupper som till exempel en period, en termin eller ett läsår. Krav enligt skollag och läroplan Enligt Skollagen 4 kap. 3 ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. (2010:800) Förskolechefen ansvarar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. (Lpfö -98) Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. (Lgr -11) Många är delaktiga i vårt arbete med att säkerställa hög kvalitet. Arbetet leds av rektor. Tillsammans med medarbetarna gör vi ständiga analyser och planerar för nästa steg. Våra elever och deras vårdnadshavare ges möjlighet att delta i arbetet. Kvalitetsmått När vi arbetar med kvalitet gör vi det utifrån två aspekter: Funktionell kvalitet i vilken mån vi når målen för utbildningen/verksamheten utifrån läroplanerna. Upplevd kvalitet hur nöjda våra föräldrar och elever är med verksamheten. Fokusområden 2015/2016 I Vittra har vi under läsåret 2015/2016 haft sex gemensamma fokusområden: Stärka och tydliggöra Vittrakulturen Kommunikation i relation Attraktiv arbetsplats Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse Medvetet och systematiskt elevhälsoarbete Ansvarsfullt affärsmannaskap

6 Vittra Landborgen grundskola Personalen på skolan Antal lärare med behörighetsgivande examen, omräknat till heltidstjänster 15 Antal lärare med lärarlegitimation 13 Antal personal med övrig pedagogisk högskoleexamen, omräknat till heltidstjänster 2 Antal övrig personal, omräknat till heltidstjänster 14,3 Antal förstelärare 4 Arbetslag Antal elever Åldrar Minior Junior Senior Skolan har ett ledningslag bestående av rektor Pernilla Svensson, biträdande rektor Helena Havrup, arbetslagsledare Arnela Nilsson, arbetslagsledare och Elinor Hardenhill Geritz samt administratör Rainer Geritz. Skolan har ett elevhälsoteam bestående av skolsköterska Jessica Andersson, kurator Jessica Sölling, skolpsykolog Anna-Karin Backman, skolläkare Stefan Holmström, logoped Mimmi Jacobsson, studie- och yrkesvägledare Percy Pramborn samt specialpedagog Katarina Åberg och Maje Althin samt skolans rektor. Skolans lokaler är belägna i en av Helsingborgs äldre skolbyggander. Här har tidigare bedrivits undervisning på gamla Handelsgymnasiet. Lokalerna är vackra med högt i tak och under senare år har specialsalar som ny NO-sal, slöjdsal och bildsal installerats på skolan. Fritidsverksamheten ryms i egna lokaler på första våningen. Skolan är vackert belägen på Landborgspromenaden med utsikt över hamninloppet i Helsingborg. Under läsåret har vi byggt om stora delar av utemiljön med nya lekredskap som smälter in fint med resten av den grönskande naturen. På skolgården finns naturlig skugga under flera av de träd som finns på skolgården. På baksidan av skolhuset håller vi på att bygga upp en skolodling med möjlighet till uteundervisning och på skolans framsida finns sedan några år en multiarena för lek- och bollspel.

7 Vårt kvalitetsarbete i grundskolan Vi utvärderar kvaliteten i skolan utifrån våra två kvalitetsaspekter Funktionell kvalitet och Upplevd kvalitet. Funktionell kvalitet Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi når de nationella målen för utbildningen. Vi följer upp kunskapsresultat och värdegrundsresultat. Uppföljning av kunskapsresultat Kunskapsuppdraget följer vi i Vittra upp gemensamt fyra gånger under läsåret; mitten av höstterminen, höstterminens slut, mitten av vårterminen samt vid slutet av läsåret. Vid varje uppföljningstillfälle sammanställer vi resultat för årskurs 3, 6 och 9 totalt för skolan samt på ämnesnivå. Vi tittar på i vilken grad vi når kravnivån för godtagbara kunskaper. Den informationen analyseras och utifrån slutsatserna planerar vi för vidare insatser. Vid läsårets slut dokumenteras varje elevs kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Tillsammans med tillhörande framåtsyftande kommentarer utgör de det skriftliga omdömet. Det skriftliga omdömet används som underlag för varje elevs individuella utvecklingsplan. Efter läsårets slut gör vi en större sammanställning av skolans kunskapsresultat. Den innehåller en sammanställning av andelen som nått kravnivån för godkända kunskaper i årskurs 1-5 och av betyg i årskurs 6-9. Vi sammanställer då också resultaten från de nationella proven i årskurs 3, 6 och 9 och korrelationen mellan resultaten i nationella prov och betyg följs upp för årskurs 6 och 9. Uppföljning av värdegrundsresultat Vi arbetar systematiskt med att granska oss själva exempelvis genom interna granskningar av våra verksamheter. Då granskar vi kvaliteten i lagstadgade dokument, till exempel skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vid dessa interna granskningar intervjuar vi elever och lärare på skolan för att få en förståelse för t.ex. kvaliteten på elevernas inflytande och värdegrundsuppdraget i stort. De kvalitetsundersökningar vi gör ger oss en indikation på hur elever och föräldrar upplever undervisningskvaliteten och kvaliteten i lärmiljön, t.ex. möjligheten till studiero och trygghet. Upplevd kvalitet Upplevd kvalitet handlar om i vilken grad elever och föräldrar är nöjda med skolan. Uppföljning av den upplevda kvaliteten Varje år genomför vi två enkätundersökningar. De riktar sig till elever i årskurs 4-9 och till samtliga föräldrar och vårdnadshavare som har sina barn i våra skolor. Kvalitetsundersökningarna syftar till att ge oss en bild av hur elever och föräldrar upplever verksamheten. Om vi ser att det finns områden där de inte är nöjda analyserar vi vad det kan bero på och beslutar om åtgärder som vi ska vidta. Svarsfrekvens från eleverna var 87 procent i oktober 2015 och 85 procent i februari Svarsfrekvens från föräldrarna var 43 procent i oktober 2015 och 81 procent i februari 2016.

8 Kvalitetsmål för Vittra Landborgen grundskola 2015/2016 Att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. (Lgr-11 2:1) Fokusområde: ökad lärarskicklighet. Att öka nyfikenheten och lusten till lärande. (Lgr-11 2:2) Fokusområde: ökad lärarskicklighet samt högre meritvärden. Att eleverna respekterar varandra och har en god samhörighet på skolan. (Lgr-11 2:1) Fokusområde: stärkt Vittrakultur. Att öka uppnådda kunskapskrav i svenska och matematik (Lgr-11 2:2) Fokusområde: ökad lärarskicklighet och högre måluppfyllelse. Insatser vi genomfört under året för att nå våra mål Kopplat till ökad måluppfyllelse i svenska och matematik har vi på skolan under läsåret arbetat med: Läslyftet där samtliga pedagoger har deltagit. Fokus har varit att få en samsyn hur vi i alla ämnen kan arbeta med språkutvecklande arbetssätt. Kunskapsuppföljning efter varje period där vi analyserat på individ-, grupp- och lagnivå och reviderat handlingar och organisation samt undervisning. Utökat specialpedagogiskt stöd i matematik under våren riktat till elever i skolår 9 som möjliggjort utökat individuellt stöd med undervisning enskilt och/eller i mindre grupp Lovskola för möjlighet till extra stöd för elever i behov Utökad elevhälsa med bland annat logoped för förstärkning i skolans arbete kring läsoch skrivutveckling. Två matematikpedagoger i elevgrupper i skolår 8 under vissa matematikpass. Läsgrupper i skolår F-3 där eleverna grupperats i mindre grupper och arbetat med läsförståelse och läsning dvs att få flyt i läsningen och för de minsta känna igen bokstäver och enklare enstaviga ord. Halvklasser under en del pass i ämnet svenska i skolår 8 Kopplat till att öka nyfikenheten och lusten till lärande har vi på skolan under läsåret arbetat med: Pedagogiskt café varje vecka som forum för erfarenhetsutbyte och pedagogiska diskussioner Utvecklande av användande av IT på skolan bland annat med GAFE, 3-d classroom och olika digitala läromedel. Samarbeten med olika aktörer utanför skolan som t ex Fredriksdals friluftsmuséer, Dunkers kulturhus, Energiverkstaden och Miljöverkstaden Arbete med att utveckla vår casemetodik med en undervisning som är på riktigt och känns viktig. Ett exempel är arbete med källkritik på stadsarkivet. Elevens val i åldersblandade grupper och i samarbete med olika aktörer Att bjuda in gästföreläsare, bland annat har vi haft föreläsare från organisationen BRIS Teater- och musikalbesök samt museumbesök, bland annat Vikingagården där vi lärde om Vikingatiden.

9 Kopplat till att eleverna respekterar varandra och har en god samhörighet på skolan har vi under läsåret arbetat med: Elevens val i åldersblandade grupper från skolår 5 till 9 Värdegrundsarbete på morgonsamlingen med olika teman Utökad kuratortjänst och tillsatt tjänst med socialpedagog Kulturdagar i åldersblandade grupper Samtalsgrupper och kill- och tjejgrupper Försteläraruppdrag kopplat till värdegrundsuppdrag utifrån grön flagg. Kopplat till att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö har vi under läsåret arbetat med: Samsyn bland de vuxna på skolan kring regler och konsekvenser Inkludera eleverna i planering och utvärdering med Vittraboken och genom lektionsstruktur Klasslärarsystem i skolår 1-5 samt hemklassrum i skolår 1-6 Öka delaktigheten för eleverna med olika fokusgrupper Gemensam lektionsstruktur Stöd av verksamhetsutvecklare och skolpsykolog kring ledarskap och förhållningssätt

10 Resultat, analys och planerade insatser Funktionell kvalitet - Värdegrundsresultat Varje arbetslag utvärderar kontinuerligt sitt arbete utifrån läroplanens olika delar. Normer och värden Vad vi gjort: På morgonsamlingarna har vi bedrivit ett aktivt värdegrundsarbete. Vi har haft många samtal kring vad som fungerar i grupp och vad som fungerar på individnivå. Alla i gruppen är värda lika mycket och därmed är inte en fråga eller åsikt viktigare än någon annan. Vi har genomfört fyra kulturdagar i åldersblandade grupper från F-9 i syfte att bygga relationer och främja en familjär stämning med en trygg atmosfär. Skolan har också bedrivit elevens val i åldersblandade grupper från skolår 4-9 i syfte att knyta band mellan eleverna i olika ålderslag, utifrån gemensamma intressen. Vi har stärkt upp elevhälsan med utökad tjänst för kurator och en tillsatt tjänst i form av socialpedagog. Vi har även haft klasslärarsystem i skolår 1-5 samt hemklassrum för skolår 1-6. Hur resultatet blev: I skolans attitydundersökning ser vi att resultatet mellan grupperna fortfarande varierar. Det gäller såväl mellan lagen som mellan grupper i arbetslagen. I skolans miniorlag är resultatet högt, vi kan också se en ökning i resultatet i juniorlaget som flera av årets insatser var riktade mot. I seniorlaget är variationen mellan grupperna fortfarande stor. Skillnaden mellan grupperna tolkar vi som en bristande samsyn kring skolans kulturarbete, vilket vi kommer fortsätta att prioritera under kommande läsår. Vi kan se att relationen mellan eleverna i olika åldersgrupper är god och vi kommer att fortsätta arbeta med bland annat elevens val i åldersblandade grupper, för att bygga vidare på goda relationer mellan lagen. Elevernas ansvar och inflytande Vad vi gjort: Varje elevgrupp är representerad i elevrådet och likabehandlingsgruppen på skolan. Eleverna tillfrågas och ges möjlighet att påverka aktiviteter som ska ske. När kunskaper ska redovisas sker det oftast under fria former där eleverna kan välja eller anpassa redovisningssätt efter vad som passar dem bäst. Det kan handla om att välja muntliga redovisningar framför skriftliga eller liknande. Alla elever i år 4-9 har valt vad de vill ha som Elevens val och de har också kunnat påverka de olika olika valmöjligheterna som skulle finnas. Inom varje val har de sedan kunnat påverka innehållet exempelvis i valet av musikal, val av medieinriktning och val av slöjdprojekt. I Seniorlaget har eleverna också varit delaktiga i att påverka innehållet på friluftsdagar. Miniorlaget har regelbundna klassråd och elevråd. Eleverna har själva fått vara med och sätta upp gemensamma ordningsregler. De har själva fått komma fram till att vi vissa dagar har fri lek på multiarenan och att vi vissa dagar har fotboll. De har också uttryckt att de tycker om arbetsformen med läsgrupper, något vi kommer ta med oss och inför nästa läsår utvidga till att även omfatta matematikgrupper.

11 Vi har under läsåret haft flera läger och övernattningar på initiativ från eleverna. Hur resultatet blev: Vi kan se att eleverna önskar få en större, mer reell, inverkan på verksamheten i skolan. De är nöjda med vissa insatser, som Elevens val och isolerade aktiviteter som de deltagit i att ta fram. Framför allt de äldre eleverna ger uttryck för att de vill ha en större reell inverkan på enheten i såväl värdegrundsarbetet som i undervisning och i att bygga kulturen på skolan. Pedagogerna tycker att de i stor utsträckning bjuder in eleverna att delta i planering av verksamheten, och att de med den nya lektionsstrukturen i större utsträckning systematiskt arbetar med att involvera eleverna i utvärdering av undervisningen. Vi kommer fortsätta arbetet med utvärdering kopplat till vittraboken för att öka elevernas reella inflytande på undervisningen. Resultatet i Miniorlaget visar på en upplevelse av att eleverna i större utsträckning kan vara med och påverka verksamheten än tidigare. Skola och hem Vad vi gjort: Under året har samtliga lag skrivit veckobrev med information till föräldrar/vårdnadshavare om den verksamhet som direkt berör deras barn. Rektor har skrivit periodbrev med fokus på att lyfta aktiviteter kopplade till skolans utvecklingsarbete. Skolans föräldraråd har träffats tillsammans med rektor fem gånger under läsåret och har då utvärderat och planerat olika utvecklingsinsatser. Utöver detta har hela enheten använt sig av vår Facebooksida för att visa upp vad vi gör på skolan. Samtliga pedagoger har också ringt eller meddelat föräldrar/vårdnadshavare på annat sätt när behov har uppstått. Under inledningen av hösten ordnade Juniorlaget och miniorlaget enligt ny tradition två grillkvällar med elever och föräldrar för att skapa kontaktytor och möjligheter att träffas på ett avslappnat vis. Under vårterminen har Miniorlaget haft grillning i samband med caseredovisning på skolgården, som ett sätt att knyta tätare band till och mellan föräldrar. Skolan har även bjudit in till picknickhäng och Kalvinknatet för att skapa ytterligare träffpunkter mellan pedagoger och föräldrar som en del i att öka samverkan. Vi har bjudit in till öppet hus, informationskvällar inför gymnasieval med skolans studie- och yrkesvägledare samt musikalföreställning. Seniorlaget har även arrangerat en kväll där elever och föräldrar kunde träffa respektive ämnespedagog. Hur resultatet blev: Elever efterlyser fortfarande bättre kommunikation kring vad som förväntas i varje ämne och vilka resultat eleverna uppnår. De efterlyser mer direkt återkoppling i ämnena och mindre tyngdpunkt på dokumentationen i SchoolSoft. De upplever att informationen är mer samlad dvs att det är lättare att hitta info och eleverna i seniorlaget tycker att arbetet med GAFE varit positivt. Föräldrarna ger uttryck för att de tycker att kommunikationen är god kring hur det går för eleverna i skolarbetet men att det är svårt att hitta information på schoolsoft. De önskar information även från andra klasser och arbetslag i veckobreven för att få större insikt i vad elever i andra arbetslag och klasser gör. När vi bjuder in till föräldramöten är deltagandet relativt lågt medan deltagandet oftast är högre när vi inbjuder till delaktighet i form av grillning, fotboll, läger, redovisningar och planering.

12 Övergång och samverkan Vad vi gjort: För att trygga övergången mellan de olika arbetslagen har vi fler lärare som arbetar i flera arbetslag. Vi har samtidigt i åk 4 och 5 arbetat med ett fortsatt klasslärarsystem likt det vi har i Miniorlaget. Eleverna i åk 4 stannade kvar i lokaler vid Miniorlaget för att göra övergången så trygg som möjligt. För att skapa en tryggare övergång och ett mindre glapp mellan åk 4-6 och åk 7-9 har vi under läsåret haft åldersintegrerat Elevens val i åk 5-9. Vi har också haft vissa idrottsdagar och kulturdagar gemensamt i åldersblandade grupper. Elevgenomgångar i arbetslagen med elevhälsoteamet närvarande sker varje vecka för att skapa ett ägandeskap hos alla kring våra elever och deras utveckling. Vi har ökat vår kommunikation med de förskolor som våra nya elever har gått på tidigare genom olika arrangemang där vi bjuder in förskolorna att delta. Bland annat har vi bjudit in till olika aktiviteter på skolan som t ex musikal och teknikprojekt. I skolår 6 beslutade vi att integrera klassen med seniorlaget redan under innevarande läsår. Hur resultatet blev: Övergången från åk 3 till åk 4 ser vi fungerar bättre med det system vi haft de två sista åren. En bidragande faktor har varit att åk 4 varit kvar i sina lokaler i Miniorlaget och att de haft en klasslärare. I åk 5 har vi haft klasslärarsystem vilket både föräldrar, elever och pedagoger upplever haft en stor positiv inverkan på gruppen. Skolår 6 har haft hemklassrum men integrerats i seniorlaget vilket elever, pedagoger och föräldrar upplevt som positivt. Vi märker att överlämningarna är av en annan karaktär då fler personal är insatta i elevgrupperna inte minst pga elevgenomgångar som sker med EHT närvarande i arbetslagen varje vecka. Skolan och omvärlden Vad vi gjort: I vårt arbete med Case har vi utgått från verkliga händelser i samhället och världen för att skapa en undervisning som är på riktigt och känns viktig. I alla arbetslag har vi fortsatt tagit undervisningen utanför skolans väggar genom att till exempel besöka Komtek, Stadsarkivet, Dunkers kulturhus, Stadsteatern, Miljöverkstaden och Fredriksdal. Vi har också haft gästföreläsare från polisen och Hassela och elever från olika gymnasieskolor. Under läsåret har vi haft arbetslivsveckor i skolår 6-9 där olika yrkeskategorier besökt skolan och presenterat sina yrkesval samt att arbetsförmedlingen besökte skolan. Vi har haft musikalföreställning som spelades upp på Dunkers kulturhus, Skånska spektakel i miniorlaget som spelades upp i Petri aula samt samarbeten med olika aktörer som t ex Air Wipp med parkourträning på elevens val. Hur resultatet blev: Arbete som är knutet till verkligheten leder ofta till att eleverna lär sig mycket, men inte alltid det som pedagogerna hade tänkt sig, eftersom arbetet med sådana uppgifter ofta blir friare än traditionell undervisning och alltså mindre styrd av pedagogerna. Genom alla våra studiebesök och gästföreläsningar har eleverna fått nya perspektiv och kunnat tillgodogöra sig kunskaper de inte hade kunnat få innanför skolans väggar. Arbetslivsveckan upplevdes som att det gav mer än prao med andra perspektiv. Till nästa läsår har vi en ambition att utveckla den ytterligare med en del prao och en del arbetslivsdagar med gästföreläsare och besök på arbetsförmedlingen. Vi kommer också ta ett nytt tag kring vårt projekt kring anställningsbarhet med insatser under hela skoltiden från F-9. Musikalföreställningen och samarbetet med familjen Carr i Skånska spektakel upplevde eleverna

13 såväl som pedagoger och föräldrar som mycket positivt. Eleverna tar det mer på allvar då det är förenat med föreställningar och det skapar en samhörighet och stolthet för skolan. Bedömning och betyg Vad vi gjort: Vid höstens och vårens IUP-samtal, individuell utvecklingsplan, informerar vi elever och vårdnadshavare muntligt om vad eleven behöver utveckla för att nå kunskapskraven i respektive ämne. Därefter informerar vi via SchoolSoft två gånger per termin (i mitten och i slutet) om eleverna uppnår de olika målen i ämnena eller inte. I de fall elever riskerar att inte uppnå kunskapskraven görs det en pedagogisk utredning och därefter anmäls detta till rektor. Vid nästkommande EHT-möte (elevhälsoteamet) avgörs om det ska upprättas ett åtgärdsprogram. Pedagoger, elev och vårdnadshavare har sedan kontinuerlig kontakt och gör uppföljningar och utvärderingar av eventuella åtgärder och resultat för att eleven ska nå kunskapskraven. Eleverna informeras oftast muntligt, men även skriftligt, om vad som kommer att bedömas i en specifik uppgift eller i undervisningen som helhet. Planeringen med eleverna utgår från pedagogernas övergripande planering, LPP som också finns tillgänglig på skolans intranät. En del av de nationella proven sambedöms och under pedagogiskt café har pedagogerna haft möjligheten att arbeta med bedömning utifrån olika uppgifter i ämnesgrupper. En av förstelärarna har följt upp 10 av eleverna som gick ut från skolår 9 föregående år och jämfört deras slutbetyg med det betyg de fick under första året på gymnasiet. Skolan har en bedömningspolicy som utarbetas av pedagogerna och revideras i början av varje termin. Bedömningen från nationella proven fick föräldrarna i skolår 3 möjlighet att komma till skolan för att få en muntlig genomgång av pedagogerna. Hur resultatet blev: Pedagogernas uppfattning är att de kommunicerar till elever och föräldrar både vad som krävs i de olika ämnena och uppgifterna och att de beskriver hur det går för eleverna. Eleverna ger uttryck för att de tycker att arbetat med att introducera nya arbetsområden och uppgifter förbättrats och att de där får reda på vad som bedöms men att det fortfarande sker i olika omfattning med olika pedagoger. Pedagogerna dokumenterar mycket i SchoolSoft och de flesta pedagogerna i Junior- och Seniorlaget publicerar bedömningar efter varje uppgift eleverna har gjort. Trots detta tycker både elever och föräldrar överlag att kommunikationen borde varit bättre. Föräldrarna uttrycker att det är svårt att hitta informationen då det finns flera sökvägar. Vid öppet hus där föräldrarna bjudits in att träffa olika ämnespedagoger har det kommit väldigt få besökare, här behöver vi hitta nya vägar för att locka föräldrarna att delta. I skolår 3 bjöds samtliga föräldrar in för att gemensamt med pedagogen och elevens gå igenom resultatet från nationella proven vilket uppskattades.

14 I kvalitetsundersökningen till elever och föräldrar finns ett avsnitt som handlar om respekt, trygghet, arbetsro samt inflytande och påverkan. Detta frågeområde har rubriken Studiemiljö. Så här blev resultatet hos elever respektive föräldrar: Studiemiljö elever

15 Studiemiljö föräldrar Ett annat avsnitt i undersökningen handlar om lärarnas förmåga att skapa lust till lärande, informera om krav och följa upp hur det går samt att hjälpa till i lärprocessen. Detta frågeområde har rubriken Undervisning. Så här blev resultatet hos elever respektive föräldrar:

16 Undervisning elever Undervisning föräldrar

17 Jämförelse elever föräldrar lärare Jämförelse mellan elevernas, föräldrarnas och lärarnas bedömning av kvaliteten i skolans arbete. Vi kan se att skolans resultat för upplevd kvalité har ökat bland vårdnadshavare och medarbetarna men har minskat något hos eleverna. Inom vårt prioriterade område respekt mellan eleverna kan vi se en ökning hos både elever och vårdnadshavare vilket vi tolkar som att de insatser vi gjort under året gett resultat, även om vi har högre mål. Vi kan framförallt se en betydande ökning bland våra yngre elever i skolår 1-6 gällande studiemiljö. Precis som tidigare år uttrycker eleverna att de känner sig trygga och kan vara sig själva men att språket och jargongen mellan framför allt de äldre eleverna kan vara hård. Under förra läsåret förekom det att resurser i verksamheten gick in och täckte upp vid frånvaro vilket varit en anledning till att det vid dessa tillfällen blivit oroligt runt en del elever. Under läsåret 15/16 har vi haft som målsättning att de resurser som finns i verksamheten som elevcoach och socialpedagog inte ska gå in och vikariera. Vi har under året också haft insatser kring gemensam lektionsstruktur där vi fått stöd av verksamhetsutvecklare från det centrala kvalitetsteamet och psykolog från den centrala elevhälsan. Detta är insatser som pedagogerna lyfter som lyckosamma och att de fått stöd kring ledarskap och förhållningssätt i klassrummet med syfte att öka studieron. Även råd och insatser kring anpassningar i lärmiljön och i undervisningen upplever pedagogerna har ökat deras förmåga att möta elevernas olika behov bättre i undervisningen. Flera av dessa insatser har skett under våren d.v.s. efter mätningens genomförande och har därför inte påverkat resultatet i kvalitetsmätningen. Gällande återkoppling kring elevernas utveckling visar resultatet att eleverna inte tycker att de får den input de behöver för att veta hur de ska utvecklas. Ett stort fokus har varit resultatrapportering i schoolsoft och under kommande läsår kommer vi ändra fokus till att ge mer återkoppling i undervisningen och med olika metoder arbeta med att synliggöra lärandet i klassrummet. Föräldrarnas resultat visar på att de tycker att de får bra information där trenden är att de upplever att informationen gällande deras barns utveckling har blivit bättre.

18 Elevernas resultat i jämförelsen med föräldrarnas och pedagogernas är genomgående lägre inom samtliga områden. Den tolkning jag som rektor och pedagogerna gjort av detta och det som framkommer i samtal med eleverna är att det finns en variation i undervisningen, pedagogernas förhållningssätt och att relationen till pedagogerna påverkar eleverna i stor utsträckning. Eleverna ger också uttryck för att de upplever det stökigt och trångt i korridorerna under rasterna vilket de haft med sig i sin bedömning av arbetsron. Eleverna uttrycker också att de vikarier som skolan använder inte alltid har den ämneskompetens som är önskvärd vilket påverkat arbetsron. Som rektor kan jag också konstatera att eleverna behöver involveras mer i de olika processerna på skolan som planering och utvärdering av undervisning. Vi har under läsåret arbetat mycket med samsynen bland pedagogerna, ett arbete som kommer fortsätta under kommande läsår. Framförallt har vi i det arbetet fokuserat på undervisningen utifrån ett inkluderingstänk, d.v.s. att jag som pedagog ser alla elever i gruppen då jag planerar min undervisning. En gemensam lektionsstruktur är resultatet av de analyser vi gjort vilket har varit ett prioriterat mål under senare delen av läsåret. Andra anpassningar har varit kortare deadlines, tydligare och kortare uppgifter samt tät återkoppling till eleverna. Arbetet med GAFE har varit ett bra redskap för detta där pedagogerna kan följa elevernas skrivprocess och löpande under skrivprocessen ge feedback till eleverna. Under kommande läsår har en del organisatoriska förändringar möjliggjorts i och med minskat elevtal bland de äldre eleverna vilket möjliggör att lägga rasterna under samma tider för respektive arbetslag. Det skapar bättre förutsättningar för en jämn vuxennärvaro, att eleverna inte stör varandra under pågående lektioner och möjliggör större utbud av rastaktiviteter.

19 Kunskapsresultat Sammanfattande översikt, kunskapsresultat Totalt Flickor Pojkar Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav, år 3 * * * Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav, år 6 * * * Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav, år Andel (%) behöriga till gymnasiet 92 92,3 91,7 Meritvärde år *) För få elever för att ta ut ett statistiskt underlag Resultat åk 9, över tid Andel (%) elever som nått alla kunskapskrav år 9, sett över tid Andel (%) behöriga till gymnasiet, sett över tid Meritvärde, sett över tid baserat på 16 st betyg Meritvärde, sett över tid baserat på 17 st betyg Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav per ämne och årskurs Ämne Måluppfyllelse åk 9 Bild 100 Engelska 97 Hem- och konsumentkunskap 100 Idrott 100 Matematik 97 Moderna språk 96 Musik 97 NO - Biologi 97 Fysik 92 Kemi 99 SO - Geografi 92 Historia 92 Religion 92 Samhällskunskap 97 Slöjd 97 Svenska 100 Svenska som andraspråk - Teknik 96

20 Nationella prov årskurs 3 I årskurs 3 är det för få elever för att ta ut ett statistiskt underlag, därmed varken visas eller kommenteras resultaten i denna redovisning. Korrelation nationella prov åk 6 och 9 och betyg Kunskapsresultaten i skolår 6 visar att samtliga elever utom två klarat provgränsen i matematikämnet vilket också motsvarar de elever som fått betyg i ämnet matematik. I engelska klarade samtliga elever provgränsen, i svenska klarade alla utom tre elever provgränsen. Det matchar betygsresultaten för eleverna väl där en enstaka elev fått slubetyg i svenska som inte klarat alla delprov på de nationella proven På det nationella provet för skolår 9 i ämnet svenska visar avvikelserna att det rör det sig om ett betygssteg än vad det nationella provets sammanvägda betyg visade. Vi kan se att de områden eleverna presterade lägre på var där de skulle följa en instruktion samt inom läsförståelse. Flertalet av de elever som hade svårigheter med läsförståelsen är två- eller flerspråkiga elever. Avvikelsen mellan nationella proven och elevernas slutbetyg var dock betydligt lägre för elever som läser svenska som andraspråk. Provsituationen i sig är en annan faktor som eleverna uppger haft en påverkan på deras resultat. Även högpresterande elever gjorde sämre ifrån sig på just den del som handlade om läsförståelse. Vid en uppföljning av hur de upplevt provsituationen var det ett flertal elever som tyckte att de hade påverkats negativt av att sitta i en stor grupp. Tidsmässigt hade de även känt sig stressade. De upplevde även att det emellanåt var svårt att förstå exakt vad Skolverket var ute efter i sina frågor, vilket åter igen vittnar om att läsförståelse är problematiskt. Resultatet i ämnet matematik och engelska visar på en god korrelation med elevernas slutbetyg och hög måluppfyllelse. Även SO där eleverna skrev provet i ämnet samhällskunskap visar på en god korrelation och hög måluppfyllelse. I NO skrev eleverna i ämnet kemi med gott resultat. Dock är avvikelsen med elevernas slutbetyg något större där fler elever har fått ett lägre slutbetyg än deras resultat på nationella proven. Avvikelsen förklaras med att det nationella provet endast testar en begränsad del av de förmågor som ligger som grund för betygssättning. Att förbättra elevernas läs- och skrivkunskaper är något som påverkar elevernas resultat genomgående i samtliga ämnen och är ett område vi kommer fortsätta att arbeta prioriterat med även under kommande läsår. Resultatet visar att flera av de insatser vi gjort under året, bland annat med olika stödinsatser i matematikämnet gav ett positivt utslag, där 97% av våra elever fick som minst betyget E i ämnet matematik. De estetiska ämnena visar på goda resultat bland eleverna i både skolår 6 och 9. Skolan har gjort flera satsningar gällande de estetiska ämnena på skolan som ämnessalar på skolan, eleverna har slöjd och musik under hela läsåret och arrangemang som musikalen i elevens val ger eleverna mer tid och inspiration inom områdena dans och sång. De satsningar som gjorts verkar ha givit resultat i form av hög måluppfyllelse inom de praktiskt- estetiska ämnena. I ämnet engelska klarade samtliga elever provgränsen i såväl skolår 6 som skolår 9. Bedömningen från nationella proven stämmer väl överens med elevernas slutbetyg. Flickornas meritvärde ligger något lägre än pojkarnas vilket skiljer sig från resten av riket. När det gäller behörighet till gymnasiet ligger flickorna marginellt något över pojkarna i andel behöriga elever till gymnasiet. En förklaring till resultatet kan vara att fler pojkar just i denna årskurs haft höga mål med sina studier och valt gymnasieutbildningar som kräver högre meritvärde, något som sporrat dem. En större andel av flickorna har varit mindre studiemotiverade och sent kommit på vilken gymnasieutbildning de velat gå på. Detta är något vi på skolan tillsammans med SYV har med oss för att se om vi tidigare kan fånga upp dessa flickor och motivera dem till högre studier och utbildningar. De satsningar vi gjort i bland annat matematikämnet där vi utökat tjänster och satsat på handledning,

21 har gett önskat resultat. Andel behöriga till gymnasieskolan har ökat ytterligare i jämförelse med föregående år till 92 %. Vi har kunnat se på individnivå att de insatser vi gjort gett utdelning genom en ökad måluppfyllelse. Bland annat kan vi se resultat av de satsningar vi gjort under året med små grupper och organisation med läsgrupper bland de yngsta eleverna. Den utökade elevhälsan med utökad kuratorstjänst, socialpedagog och en ny tjänst med logoped ser vi resultat av framförallt bland våra yngre elever där flera satsningar gjorts. Kommande läsår kommer vi fortsätta vårt arbete med att systematiskt följa upp elevernas resultat och sätta in insatser vid behov samt göra anpassningar på organisationsnivå. Skolans logoped har bland annat tagit fram ett intensivträningsmaterial som gett gott resultat. Genomgående påverkas resultaten av elevernas läsförståelse och begreppsbildning, något som kommer att fortsätta att prioriteras. En pedagog kommer ha ansvar för SvA undervisningen i hela huset och ett fortsatt utvecklingsarbete på skolan gällande språkutvecklande undervisning kommer fortgå under kommande läsåret. Vi kommer att satsa ytterligare på vårt skolbibliotek och delta i flera läs- och skrivprojekt. Vi kommer fortsätta att träffas i ämnesgrupper varje vecka under ledning av förstelärarna, som ett forum för pedagogiska diskussioner och som ett led i kollegialt lärande och att utveckla undervisningen på skolan. Den systematik som finns idag med uppföljning av elevernas prestationer i de så kallade kunskapsanalyserna kommer att ligga som grund för att säkerställa tidiga insatser hos de elever och grupper som behöver det. Vi kan se att de tvåspråkiga eleverna är överrepresenterade bland de elever som inte klarat ett eller flera delprov på de nationella proven, något som bekräftar att vi behöver utveckla vårt arbetssätt ytterligare. En tjänst som tillsätts under kommande läsår är en studiehandledare på arabiska som också kommer undervisa i modersmål arabiska och franska och vara en del av skolans arbetslag. Salsavärde För att få en nyanserad bild av olika skolors förutsättningar har Skolverket utvecklat SALSA - Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala Sambands Analyser. Analysverktyget SALSA presenterar betygsresultat i årskurs 9 efter att viss hänsyn tagits till ett antal bakgrundsfaktorer; föräldrarnas utbildningsnivå, andel elever födda i Sverige med utländsk bakgrund, andelen elever födda utomlands samt fördelningen pojkar/flickor. Störst betydelse för resultaten i modellen har föräldrars utbildningsnivå. Syftet med SALSA är att synliggöra faktorer som inte skolan kan påverka men som kan ha betydelse för betygsresultat. Det kan användas som underlag för diskussioner och analyser på skolan

22 Upplevd kvalitet Enkätundersökningen ger oss information om hur nöjda elever och föräldrar är. Nöjd-kund-index (NKI) är en sammanvägning av frågor om hur nöjd man är med förskolan, i vilken grad förskolan lever upp till de förväntningar man hade och hur nära förskolan är att vara en perfekt förskola. Rekommendationsgraden beskriver i vilken grad man vill rekommendera förskolan till andra. Trivselgraden beskriver i vilken grad föräldern upplever att barnet trivs i förskolan.

23 Upplevd kvalitet elever

24 Upplevd kvalitet föräldrar Vid en sammanfattning av årets resultat kan vi konstatera att resultaten bland våra föräldrar och medarbetare har ökat inom flertalet områden vilket visar sig i ökade värden inom såväl trygghet som rekommendationsgrad och NKI. Resultatet bland eleverna varierar mer mellan grupperna och sammantaget kan vi se ett något lägre resultat inom flera områden. För att förstå resultaten har vi analyserat dem på gruppnivå och vi kan då se att det även i år är stora skillnader mellan olika grupper på skolan. Vi ser framför allt två förklaringar: lokaler och personrelaterade. När det gäller lokalerna så är det framför allt två av klassrummen i Seniorlaget som inte är anpassade för de grupper som är där. Rummen skiljs endast åt med en glasvägg vilket gör att eleverna stör varandra. Vi har sett över ljudmiljön i samtliga salar och åtgärdat både salar och trapphus med akustikplattor i tak och på väggar. Under sommaren kommer samtliga klassrum med passager mellan rummen och glasväggar byggas om för att skapa en bättre arbetsmiljö. Även rasterna kommer att se över så att eleverna inte ska störa varandra genom att det läggs gemensamma rasttider för eleverna i de olika arbetslagen. Vi kan se att förhållningssättet mellan pedagoger skiljer sig åt när det exempelvis handlar om att sätta gränser vilket påverkar en del grupper i stor omfattning. Under nästa läsår kommer vi att intensifiera vårt arbete med kulturbygge inom personalgruppen med ett tydligt arbete kring ordningsregler och undervisningen i klassrummen. En gemensam struktur kring undervisningens olika delar kommer att ske och följas upp med bland annat auskultation och tätare elevutvärderingar. Det stöd vi haft från verksamhetsutvecklare och psykolog kring lektionsstruktur kommer vi fortsatt arbeta med under kommande läsår med stöd från specialpedagog och utökad tid för arbetslagsledare i seniorlaget att närvara i verksamheten och stötta sina kollegor. I miniorlaget och juniorlaget har vi i år sett en avsevärd skillnad gällande samtliga områden vilket också resultaten visar.

25 Kvalitetsmål för Vittra Landborgen grundskola 2016/2017 Att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. (Lgr-11 2:1) Fokusområde: ökad lärarskicklighet. Att öka nyfikenheten och lusten till lärande. (Lgr-11 2:2) Fokusområde: ökad lärarskicklighet samt högre meritvärden. Att eleverna respekterar varandra och har en god samhörighet på skolan. (Lgr-11 2:1) Fokusområde: stärkt Vittrakultur. Att öka uppnådda kunskapskrav i svenska och matematik. (Lgr-11 2:2) Fokusområde: ökad lärarskicklighet och högre måluppfyllelse. Sammanfattning av våra planerade insatser 2016/2017 Kopplat till ökad måluppfyllelse i svenska och matematik kommer vi under kommande läsår arbeta med att: Utveckla metoder för språkutvecklande arbetssätt och läromedel som stöder detta Kunskapsuppföljning efter varje period där vi analyserat på individ-, grupp- och lagnivå och reviderat handlingar och organisation samt undervisning. Utökat stöd inom matematikämnet med förstelärare som driver utvecklingsarbete i F- 9 samt bedömningsstöd samt stöd i analyser och att ta fram material för färdighetsträning Lovskola för möjlighet till extra stöd för elever i behov Tillsättning av tjänst med studiehandledning på arabiska och modersmålsundervisning på skolan Två matematikpedagoger i utvalda elevgrupper under vissa matematikpass. Läsgrupper i skolår F-3 där eleverna grupperas i mindre grupper och arbetar med läsförståelse och läsning dvs att få flyt i läsningen och för de minsta känna igen bokstäver och enklare enstaviga ord, utökas med matematikgrupper. En pedagog som ansvarar för SvA i F-9 och stöttar pedagogerna med verktyg för ett språkutvecklande arbetssätt. Kopplat till att öka nyfikenheten och lusten till lärande kommer vi under kommande läsår arbeta med: Pedagogiskt café varje vecka som forum för erfarenhetsutbyte och pedagogiska diskussioner Utvecklande av användande av IT på skolan bland annat med GAFE, 3-d classroom och olika digitala läromedel som leds av förstelärare på skolan. Samarbeten med olika aktörer utanför skolan som t ex Fredriksdals friluftsmuséer, Dunkers kulturhus, Energiverkstaden och Miljöverkstaden Arbete med att utveckla vår casemetodik med en undervisning som är på riktigt och känns viktig. Elevens val i åldersblandade grupper och i samarbete med olika aktörer Utöka elevernas möjlighet att påverka undervisningens innehåll Kopplat till att eleverna respekterar varandra och har en god samhörighet på skolan kommer vi under kommande läsår arbeta med att: Elevens val i åldersblandade grupper från skolår 5 till 9 Värdegrundsarbete på morgonsamlingen med olika teman

26 Kulturdagar i åldersblandade grupper Samtalsgrupper och kill- och tjejgrupper Försteläraruppdrag kopplat till värdegrundsuppdrag utifrån grön flagg Omorganisation av elevråd och likabehandlingsgrupp Årshjul med processer kopplade till olika områden som t ex sociala medier, sex o samlevnad, ANT etc. Kopplat till att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö kommer vi under kommande läsår arbeta med att: Samsyn bland de vuxna på skolan kring regler och konsekvenser Inkludera eleverna i planering och utvärdering med Vittraboken och genom lektionsstruktur Klasslärarsystem i skolår 1-5 samt hemklassrum i skolår 1-6 Öka delaktigheten för eleverna med olika fokusgrupper Fortsatt arbete kring gemensam lektionsstruktur

27 Vittra Landborgen fritidshem Personalen på fritidshemmet Antal personer som arbetar på fritidshemmet, omräknat till heltidstjänster 5 Antal fritidspedagoger med examen, omräknat till heltidstjänster 1 Antal personal med övrig pedagogisk högskoleexamen, omräknat till heltidstjänster 2 Fritidsgrupp Antal barn Åldrar Fritids Fritidshemmets lokaler är belägna på entréplan nära utgång till skolgården. I lokalerna finns rum för mys och avslappning, pysselrum och läsrum. Lokalerna används i begränsad omfattning av andra delar av skolverksamheten utan är anpassade för fritidsverksamheten. Utemiljön är varierande med möjlighet till klättring och lek på den nya lekplatsen samt bollspel och lek på skolans multiarena. På baksidan av skolgården finns skolodling och tillgång till uteklassrum. På skolgården ligger också skolans bibliotek med möjlighet att sitta avskilt eller dra sig undan en stund för att mysa och/eller läsa en bok. I skolans direkta närområden finns grönområden och parker vilka används som utflyktsmål i den dagliga verksamheten. Kvalitetsarbete i fritidshemmet Vi utvärderar kvaliteten i fritidshemmet utifrån våra två kvalitetsaspekter Funktionell kvalitet och Upplevd kvalitet. Funktionell kvalitet Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi når de nationella målen för utbildningen. Vi utvecklar kvaliteten i vårt fritidshem genom att göra utvärderingar av verksamheten. Det sker i slutet av varje period, alltså sex gånger under året. Utvärderingarna stödjer en medvetenhet kring uppdraget och samtliga målområden i läroplanen blir utgångspunkt för analys. Processen gör oss medvetna om vad vi gör bra och vad vi behöver utveckla. Upplevd kvalitet Upplevd kvalitet handlar om i vilken grad föräldrarna är nöjda med fritidshemmets verksamhet. Varje år genomför vi två enkätundersökningar, Lilla- och Stora Kvaliteten. De riktar sig till föräldrar i alla Vittras skolor och syftar till att ge oss en bild av hur föräldrarna upplever verksamheten. Om vi ser att det finns områden där föräldrarna inte är nöjda analyserar vi vad det kan bero på och beslutar om åtgärder som vi ska vidta. Kvalitetsmål för Vittra Landborgen fritidshem 2015/2016 Att barnen känner sig trygga och har ett respektfullt beteende mot varandra och de vuxna. Fokusområde: stärkt Vittrakultur. Att barnen stimuleras och känner lust och nyfikenhet genom en meningsfull verksamhet som utgår från barnens olika behov. Fokusområde: lärarskicklighet.

28 Insatser vi genomfört under året för att nå våra mål Aktivt värdegrundsarbete; genom att prata med barnen hur man beter sig mot både barn och vuxna oavsett kön, etnicitet, religion, funktionsnedsättningar. Fritidspersonalen föregår med ord och handlingar. Planerade och organiserade aktiviteter i form av parklek, bad, bakning, gympa, musiklek etc. Gemensamma samlingar dagligen Arbetat med att få barnen att inse och förstå alla människors lika värde genom att vara vuxna förebilder I verksamheten. Uppmuntra positiva beteenden och handlingar. Fritids ska kunna erbjuda aktiviteter utifrån det enskilda barnets önskemål och gruppens. Vi har provat provar på olika tekniker i skapande, lärt oss nya lekar, arbetat med begrepp och ord i samtal och interaktion med barnen kopplat till närmiljön. Involverat barnen i planering och val av aktiviteter bland annat i fritidsrådet Kopplat socialpedagog och logoped till fritidsverksamheten Byte av lokaler där fritidsverksamheten fått egna lokaler med tillgång till flera mindre rum Kompetensutbildning kring nya lekar och aktiviteter utomhus Resultat, analys och planerade insatser Funktionell kvalitet Vi följer systematiskt upp vårt arbete utifrån läroplanens olika områden. Normer och värden Verksamheten på fritidshemmet vilar på samma värdegrund som resten av skolan. Vi har under året som gått haft en mer styrd verksamhet, ett medvetet tänk, och planering utifrån skolans styrdokument. Värdegrundsarbetet har fortsatt bedrivits med fokus på ett respektfullt beteende mellan barnen, ett arbete som gett resultat under året och som visar sig i en tryggare och lugnare verksamhet. Elevernas ansvar och inflytande Genom att bjuda in eleverna till att planera för olika aktiviteter har de haft ett stort inflytande på verksamhetens utförande. Inflytandet från eleverna har utökats med fler fritidsråd och en tavla där eleverna tar fram aktiviteter de kan välja mellan under dagen. Eleverna är också med och påverkar val av eftermiddagsfika och inköp till fritids. Skola och hem Kommunikationen mellan skola och hem är lättare på fritidshemmet där personalen oftast dagligen har ett personligt möte med vårdnadshavarna. Genom att bjuda med föräldrarna vid t ex grillning på eftermiddagarna har fler föräldrar stannat kvar en stund för att delta i verksamheten och på ett naturligt och enkelt sätt bidra med input till skolans fritidsverksamhet. Varje månad skriver fritidspersonalen ett brev till vårdnadshavarna där de beskriver vad de gjort och kommande arrangemang. Övergång och samverkan Då samma personal också arbetar i undervisningsgrupper på skolan har övergången mellan skola och fritidsverksamhet varit enkel eftersom samtliga medarbetare känner till information om vad som hänt under dagen. Samverkan med skola har ökats under läsåret och kommer under kommande läsår

29 utökas ytterligare med olika aktiviteter på fritids med koppling till skoldagen. Att ha EHT personal på fritids har ökat kompetensen och personalen på fritids har haft en annan insikt och stöd i arbetet kring enskilda elever. Skolan och omvärlden Fritidshemmet har varit på olika utflykter och har fasta dagar i parkområden samt på andra lekplatser. Fritidshemspersonalen har också gått och simmat med barnen varje måndag. Under året har samverkan med andra aktörer och utnyttjande av närområdet ökat rejält vilket varit uppskattat av såväl föräldrar som av eleverna. Analys Vi har under året strävat efter att ha en stabil verksamhet med tydliga mål och syften. Vi arbetar för att bedriva ett systematiskt värdegrundsarbete som ett komplement till skolans värdegrundsuppdrag, (Lgr -11, kapitel 2). Det har gett önskat resultat under året och vårdnadshavarna uttrycker en ökad trygghet även i år. Genom att inte ha så många olika vuxna i personalen på fritidshemmet - tidigare hade även skolans pedagoger tider på fritidshemmet - har vi skapat en tryggare miljö och underlättat för ett tydligt gemensamt förhållningssätt. Det har fortsatt varit en del sjukskrivningar vilket påverkat kontinuiteten bland personalen. Fokus har fått ligga på att behålla rutiner och struktur i verksamheten vilket har varit än viktigare vid sjukdom och förändringar i personalstyrkan. Närheten till stadens kulturella utbud har vi utnyttjat under året med bland annat teaterbesök, museibesök samt regelbundna besök i omgivande parker och lekplatser. För att höja kvaliteten ytterligare kommer vi erbjuda sång, musik, slöjd och idrott under eftermiddagarna som skolans estetpedagoger ansvarar för. Kommunikationen har hittills nästan uteslutande varit muntlig vid möten med föräldrar och skriftlig vid olika aktiviteter. Under året har vi varit bättre på att tydliggöra vad vi gör och varför, genom att bland annat ha en tavla som alla kan ta del av, där veckans aktiviteter presenteras utifrån ett syfte kopplat till verksamhetens mål i kursplanen. Vi har också under året infört ett månadsbrev från fritids där verksamheten beskrivs och olika arrangemang lyfts. Vi hade som mål att öka delaktigheten hos föräldrarna genom att bjuda in till olika aktiviteter och föräldramöte för fritids. Någon eftermiddag har vi haft korvgrillning vilket varit uppskattat men de mer styrda aktiviteterna för att öka föräldrarnas delaktighet är ett fortsatt utvecklingsområde. Även samverkan med skolan kring barnens utveckling och lärande är ett område vi vill utveckla ytterligare kommande läsår. Vi kommer att arbeta målmedvetet med kvalitet i vårt fritidshem även under nästkommande år.

30 Upplevd kvalitet föräldrar Enkätundersökningen ger oss information om hur nöjda föräldrar är med fritidshemmets verksamhet. Som ett led i att höja kvalitén i fritidsverksamheten ytterligare har vi tillsatt en tjänt med en fritidspedagog som kommer ha ett övergripande ansvar i att kvalitetssäkra verksamheten. Tidigare satsningar med att erbjuda olika valbara aktiviteter under dagen kommer fortgå med ett tydligt schema och ansvariga för olika aktiviteter under dagen. För att ytterligare höja kvalitén på de olika aktiviteter som erbjuds kommer vi erbjuda musik, slöjd och idrott under ledning av skolans ämnesansvariga inom respektive område. Flytt av fritidsverksamheten till de nya lokalerna som skedde förra läsåret var mycket positivt. Vi kommer förbättra dessa ytterligare genom att förnya delar av inredningen och fräscha upp lokalerna. Som ett led att förbättra kommunikationen av vad som sker i verksamheten och synliggöra hur verksamheten vilar på och arbetar med läroplanen kommer vi fortsätta med månadsbreven och tavla där det framkommer vilka aktivieter vi arbetar med i verksamheten samt mål och syfte. Föräldrarådets agenda kommer lyftas tydligare i månadsbrev och på anslagstavla så att föräldrar och barn tydligt kan följa verksamhetens olika processer. Arbetet med att förankra och implementera de nya delar i läroplanan som berör fritidsverksamheten kommer att fortgå under året med olika utbildninginsatser och gemensamma dagar med planering av innehåll.

31 Kvalitetsmål för Vittra Landborgen fritidshem 2016/2017 Att barnen känner sig trygga och har ett respektfullt beteende mot varandra och de vuxna. Fokusområde: stärkt Vittrakultur. Att barnen stimuleras och känner lust och nyfikenhet genom en meningsfull verksamhet som utgår från barnens olika behov. Fokusområde: lärarskicklighet. Sammanfattning av våra planerade insatser 2016/2017 Öka föräldrasamverkan med olika aktiviteter och föräldraråd Fortsätta kommunicera med föräldrar i månadsbrev Planera och utvärdera verksamheten utifrån tydliga mål och syften varje månad Aktivt värdegrundsarbete med samlingar och en tydlighet kring regler och förhållningssätt i verksamheten Erbjuda ett urval av lärarledda aktiviteter varje dag Använda närområdet för utflykter och kulturupplevelser som t ex bibliotek och teaterbesök Använda skolbiblioteket som ett led i att öka lust till att läsa Arbeta med begreppsförståelse utifrån närmiljön och skolodling kopplat till friluftsliv och naturvetenskap Aktiviteter i fritidsverksamheten kopplade till skolans olika ämnesområden som t ex experiment, uppfinnarverkstad, läsning, friluftsliv etc

32 Vittra Landborgen Medarbetare Rektor är Pernilla Svensson, som avslutat Rektorsprogrammet vid Umeå universitet Ledningsgruppen på Vittra Landborgen består av rektor samt biträdande rektor Helena Havrup, arbetslagsledare senior Arnela Nilsson, arbetslagsledare junior Elinor Hardenhill och administratör Rainer Geritz. Totalt är vi 39 medarbetare på Vittra Landborgen. Kvalitetsmål för Vittra Landborgen medarbetare 2015/2016 Ökat fokus på det pedagogiska uppdraget - lärskicklighet Ökad delaktighet i verksamhetens olika processer Effektiv organisation och tydligt ledarskap Insatser vi genomfört under året för att nå våra mål För att stärka varje medarbetare i sin roll och sitt uppdrag har vi under året genomfört en rad kompetensutvecklande insatser: Tre nya medarbetare har under året deltagit i en introducerande internutbildning i syfte att få hjälp att komma in i sitt arbete på ett bra sätt, samt få förståelse för vad vi gör och varför. Arbetslagsledare och rektor/skolans ledningslag har deltagit i interna utvecklingsdagar Kvalitetsdagar och Ledarforum. Rektor har under året deltagit i ett omfattande ledarutvecklingsprogram i AcadeMedias regi med fokus på bland annat kvalitet och kommunikation. 2 nya medarbetare har under året deltagit i en introducerande internutbildning med utgångspunkt i läroplanerna och Vittras pedagogiska plattform. Samtliga medarbetare har deltagit vid Vittras årliga kompetensutvecklingsdag, Vittradagen, i år med fokus på lågaffektivt bemötande av barn och elever samt samtida undervisning. Förstelärarna har deltagit i utbildningsinsatser och forum för utbyte och lärande bland annat med föreläsare och författare Ann S Pihlgren Musikpedagog har deltagit i utbildning för ökad lärskicklighet och för inspiration under en två dagars utbildning. För att möjliggöra att dela kunskaper med varandra och växa i vår profession har vi varje vecka haft pedagogiskt café där pedagogiska samtal förts kring olika utvecklingsområden För att den fysiska arbetsmiljön ska vara god har vi flyttat personalrummen så att all personal samlas i ett personalrum med möjlighet till möten men också närhet till t ex kopiering och möjlighet till avkoppling o samtal Vi har haft medarbetarsamtal två gånger per år med uppföljande samtal löpande under året utifrån individuella utvecklingsområden Som ett led i att förebygga stress och ohälsa har vi tillsammans skapat systematik och olika strukturer för att undvika hög arbetsbelastning under perioder Fritidspersonal har deltagit i kompetensutbildning kring utomhusaktiviteter

33 Fokusgrupper för skolan elevhälsopersonal har skett med utbildningsinsatser och erfarenhetsutbyte under 6 gånger under läsåret Gemensam föreläsning för samtliga medarbetare med James Nottingham kring formativ bedömning och utmanande undervisning Olika fokusgrupper för ökad delaktighet och påverka på verksamheten har bildats där samtliga medarbetare ingår i någon arbetsgrupp utifrån eget intresse

34 Resultat, analys och planerade insatser En medarbetarundersökning genomförs varje år inom Vittra och AcadeMedia. Områden som kartläggs är organisatorisk effektivitet, påverkansmöjligheter, mångfald och likabehandling, fysisk arbetsmiljö, medarbetarsamtal, lönesättning och villkor, krav i arbetet samt arbetsrelaterad ohälsa. Medelvärdet av respektive område har indexerats och sammanfattas i resultat gällande medarbetarnas nöjdhet (NMI), ledning, engagemang och attraktivitet. Medarbetare i grundskola och fritidshem Årets resultat visar en ökad nöjdhet bland medarbetarna inom samtliga områden. Den största anledningen till den ökade nöjdheten upplever ledning och medarbetarna är den ökade delaktigheten och samverkan i olika frågor. Det har skapat en ökad vi-känsla och känslan av att alla är lika viktiga. Vi har under året också arbetat med att tydliggöra strukturer och rutiner för att effektivisera de olika processerna, något som skapat en jämnare arbetsbörda. En annan viktig del har varit avsatt tid till pedagogiska diskussioner. Tid har reserverats varje vecka och innehållet har styrts av pedagogerna