Fall A Eva, 55 år, undersöker ögonbottnarna (13 p)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fall A Eva, 55 år, undersöker ögonbottnarna (13 p)"

Transkript

1 Aid nr..1(19) Fall A Eva, 55 år, undersöker ögonbottnarna (13 p) Eva, 55 år lider av hypertoni. Vid sedvanlig kontroll på mottagningen beslutar du dig för att undersöka ögonbottnarna, eftersom du vet att högt blodtryck kan ge förändringar i ögonbottnarna. Du släcker ned i rummet och tar fram ett väl fungerande oftalmoskop, men har ändå stora svårigheter att se ögonbottnarna pga. små pupiller. Du beslutar dig då för att vidga pupillen med mydriatika dvs. ögondroppar som vidgar pupillen. Dessa droppar påverkar iris muskulatur. Fråga A1 (3p) Beskriv iris anatomi. Svar: Iris består av muskulatur och är på baksidan klätt av ett pigmentepitel. Det finns två muskler. Dels m. sphincter pupillae, en ringmuskel som drar ihop pupillen dels m. dilatator pupillae, som vidgar pupillen. Den har radiära fibrer och ligger mer perifert. Mål: T5 C1, C6 1

2 Aid nr..2(19) Eva, 55 år lider av hypertoni. Vid sedvanlig kontroll på mottagningen beslutar du dig för att undersöka ögonbottnarna, eftersom du vet att högt blodtryck kan ge förändringar i ögon-bottnarna. Du släcker ned i rummet och tar fram ett väl fungerande oftalmo skop, men har ändå stora svårigheter att se ögonbottnarna pga. små pupiller. Du beslutar dig då för att vidga pupillen med mydriatika dvs. ögondroppar som vidgar pupillen. Dessa droppar påverkar iris muskulatur. Beskriv iris anatomi. Iris består av muskulatur och är på baksidan klätt av ett pigmentepitel. Det finns två muskler. Dels m. sphincter pupillae, en ringmuskel som drar ihop pupillen dels m. dilatator pupillae, som vidgar pupillen. Den har radiära fibrer och ligger mer perifert. Mål: T5 C1, C6 Efter c:a 20 min vidgas pupillerna och du får en bra insyn till ögonbotten. Fråga A2 (4p) Vad kan du förvänta dig att se om du tittar in i en normal ögonbotten? Svar: Se bild vänster öga. Papillen = blinda fläcken. Macula = gula fläcken där synskärpan finns Retinala blodkärl Papillen Macula med fovea Mål: T5 C1, C6, C29 2

3 Aid nr..3(19) Eva, 55 år lider av hypertoni. Vid sedvanlig kontroll på mottagningen beslutar du dig för att undersöka ögonbottnarna, eftersom du vet att högt blodtryck kan ge förändringar i ögon-bottnarna. Du släcker ned i rummet och tar fram ett väl fungerande oftalmo skop, men har ändå stora svårigheter att se ögonbottnarna pga. små pupiller. Du beslutar dig då för att vidga pupillen med mydriatika dvs. ögondroppar som vidgar pupillen. Dessa droppar påverkar iris muskulatur. Beskriv iris anatomi. Iris består av muskulatur och är på baksidan klätt av ett pigmentepitel. Det finns två muskler. Dels m. sphincter pupillae, en ringmuskel som drar ihop pupillen dels m. dilatator pupillae, som vidgar pupillen. Den har radiära fibrer och ligger mer perifert. Efter c:a 20 min vidgas pupillerna och du får en bra insyn till ögonbotten. Vad kan du förvänta dig att se om du tittar in i en normal ögonbotten? Papillen = blinda fläcken. Macula = gula fläcken där synskärpan finns Mål: T5 C1, C6, C29 Till en början blir Eva väldigt bländad när du lyser på hennes ögonbotten, men efter ett tag vänjer hon sig. Fråga A3) (3p) Beskriv aktiviteten i en fotoreceptor vid mörker respektive ljus. Svar: Mörker: Hög elektrisk aktivitet, stor energiförbrukning, stor transmittoravgivning, många Na + kanaler öppna. Ljus: Låg elektrisk aktivitet, liten energiförbrukning, liten transmittoravgivning, få Na + kanaler öppna. Mål: T5 C1, C6 3

4 Aid nr..4(19) Eva, 55 år lider av hypertoni. Vid sedvanlig kontroll på mottagningen beslutar du dig för att undersöka ögonbottnarna, eftersom du vet att högt blodtryck kan ge förändringar i ögon-bottnarna. Du släcker ned i rummet och tar fram ett väl fungerande oftalmo skop, men har ändå stora svårigheter att se ögonbottnarna pga. små pupiller. Du beslutar dig då för att vidga pupillen med mydriatika dvs. ögondroppar som vidgar pupillen. Dessa droppar påverkar iris muskulatur. Beskriv iris anatomi. Iris består av muskulatur och är på baksidan klätt av ett pigmentepitel. Det finns två muskler. Dels m. sphincter pupillae, en ringmuskel som drar ihop pupillen dels m. dilatator pupillae, som vidgar pupillen. Den har radiära fibrer och ligger mer perifert. Efter c:a 20 min vidgas pupillerna och du får en bra insyn till ögonbotten. Vad kan du förvänta dig att se om du tittar in i en normal ögonbotten? Papillen = blinda fläcken. Macula = gula fläcken där synskärpan finns. Till en början blir Eva väldigt bländad när du lyser på hennes ögonbotten, men efter ett tag vänjer hon sig. Beskriv aktiviteten i en fotoreceptor vid mörker respektive ljus. Mörker: Hög elektrisk aktivitet, stor energiförbrukning, stor transmittoravgivning, många Na + kanaler öppna. Ljus: Låg elektrisk aktivitet, liten energiförbrukning, liten transmittoravgivning, få Na + kanaler öppna. Mål: T5 C1, C6 För att se bättre har ögonläkaren i allmänhet släckt i rummet. När du undersökt Eva är hon så bländad att hon knappt kan ta sig fram i det mörka rummet. Detta bland annat pga. av att fotopigment har förbrukats i fotoreceptorerna. Fråga A4) (3p) Vilka fotoreceptorer har vi i näthinnan och vad är deras funktion? Svar: Tapparna står för färgsinnet och det skarpa seendet som vi har centralt. Fungerar bäst i ljus. Stavarna används vid mörkerseende och är mest koncentrerade i ögats halvperiferi. Mål: T5 C1, C6 4

5 Aid nr..5(19) Fall B Katarina Svensson, 40 år har svårt att få med sig fötterna (21 p) Du arbetar som läkare på en husläkarmottagning. Du får ta hand om Katarina Svensson, 40 år, som berättar att hon sedan någon tid känt sig snubblig och hon har börjat få svårt att få med sig fötterna när hon går. Hon berättar också att det känns som att hon går på kuddar som sitter under fötterna. Hon kan gå i trappor utan större problem. Hon har inga smärtor någonstans. Hon tycker också att fingrarna känns lite domnade, särskilt på tumsidan. Kanske lite värre på nätterna. Hon är också lite fumlig i fingrarna/händerna då hon ex ska knäppa knappar. Fråga B1 (3p) Du ska nu undersöka Katarina. Nämn de tre i ditt tycke viktigaste sakerna som bör ingå i ditt statustagande Svar: A) pröva känsel och kraft i händer/fingrar, dvs grov kraft i handgreppet, fingerspretning, ev 2-punktsdiskrimination i handflata och på fingerblomma B) Testa biceps-, brachioradialis-, triceps-, patellar- och Achillesreflexer C) Testa grov kraft i benen genom att be patienten gå på tå och hälar, prova även kraften i quadriceps genom att be patienten räta ut benet när du håller emot D) Testa upplevelse av vibration, smärtkänsel och kyla i händer och fötter Mål: T5 C4, C19 5

6 Aid nr..6(19) Du arbetar som läkare på en husläkarmottagning. Du får ta hand om Katarina Svensson, 40 år, som berättar att hon sedan någon tid känt sig snubblig och hon har börjat få svårt att få med sig fötterna när hon går. Hon berättar också att det känns som att hon går på kuddar som sitter under fötterna. Hon kan gå i trappor utan större problem. Hon har inga smärtor någonstans. Hon tycker också att fingrarna känns lite domnade, särskilt på tumsidan. Kanske lite värre på nätterna. Hon är också lite fumlig i fingrarna/händerna då hon ex ska knäppa knappar. Du ska nu undersöka Katarina. Nämn de tre i ditt tycke viktigaste sakerna som bör ingå i ditt statustagande A) pröva känsel och kraft i händer/fingrar, dvs grov kraft i handgreppet, fingerspretning, ev 2-punktsdiskrimination i handflata och på fingerblomma B) Testa biceps-, brachioradialis-, triceps-, patellar- och Achillesreflexer C) Testa grov kraft i benen genom att be patienten gå på tå och hälar, prova även kraften i quadriceps genom att be patienten räta ut benet när du håller emot D) Testa upplevelse av vibration, smärtkänsel och kyla i händer och fötter Mål T5 C4, C19 Katarina har god kraft i händerna, men hon har försämrad 2-punktsdiskrimination på pekfingrets fingerblomma på höger sida. Normala bicepsreflexer, men svårt att få fram patellaroch Achillesreflexer. Hon kan inte gå på tå eller hälar, (klart svag dorsalflexion i foten) medan kraften i quadriceps är ganska god. Klart nedsatt vibrationssinne i fötterna, och hon har också klart svårt att skilja mellan varmt och kallt under fotsulorna. Babinskis tecken är negativt. Fråga B2 (3p) Du misstänker nu att Katarina lider av polyneuropati. Eftersom detta kan sammanhänga med andra sjukdomar, behöver du nu fördjupa anamnesen. Nämn tre sjukdomar eller andra riskfaktorer som du måste fråga efter. Svar: Diabetes mellitus, B-vitaminbrist (mag-tarmsjukdom), cancer/cytostatikabehandling, polyneuropati i familjen, exponering för lösningsmedel eller andra toxiska substanser, struma/hypothyreos, borrelia Mål: T5 C8 6

7 Aid nr..7(19) Du arbetar som läkare på en husläkarmottagning. Du får ta hand om Katarina Svensson, 40 år, som berättar att hon sedan någon tid känt sig snubblig och hon har börjat få svårt att få med sig fötterna när hon går. Hon berättar också att det känns som att hon går på kuddar som sitter under fötterna. Hon kan gå i trappor utan större problem. Hon har inga smärtor någonstans. Hon tycker också att fingrarna känns lite domnade, särskilt på tumsidan. Kanske lite värre på nätterna. Hon är också lite fumlig i fingrarna/händerna då hon ex ska knäppa knappar. Du ska nu undersöka Katarina. Nämn de tre i ditt tycke viktigaste sakerna som bör ingå i ditt statustagande. A) pröva känsel och kraft i händer/fingrar, dvs grov kraft i handgreppet, fingerspretning, ev 2-punktsdiskrimination i handflata och på fingerblomma. B) Testa biceps-, brachioradialis-, triceps-, patellar- och Achillesreflexer. C) Testa grov kraft i benen genom att be patienten gå på tå och hälar, prova även kraften i quadriceps genom att be patienten räta ut benet när du håller emot. D) Testa upplevelse av vibration, smärtkänsel och kyla i händer och fötter. Katarina har god kraft i händerna, men hon har försämrad 2-punktsdiskrimination på pekfingrets fingerblomma på höger sida. Normala bicepsreflexer, men svårt att få fram patellar- och Achillesreflexer. Hon kan inte gå på tå eller hälar, (klart svag dorsalflexion i foten) medan kraften i quadriceps är ganska god. Klart nedsatt vibrationssinne i fötterna, och hon har också klart svårt att skilja mellan varmt och kallt under fotsulorna. Babinskis tecken är negativt. Du misstänker nu att Katarina lider av polyneuropati. Eftersom detta kan sammanhänga med andra sjukdomar, behöver du nu fördjupa anamnesen. Nämn tre sjukdomar eller andra riskfaktorer som du måste fråga efter. Diabetes mellitus, B-vitaminbrist (mag-tarmsjukdom), cancer/cytostatikabehandling, polyneuropati i familjen, exponering för lösningsmedel eller andra toxiska substanser, struma/hypothyreos, borrelia Mål T5 C8 Det framkommer i ditt samtal med Katarina att hon för 6 månader sedan genomgick en gastric bypass operation. Hon äter sedan dess B-vitamin, men glömmer nog att ta tabletterna ibland. Hon har ingen känd ärftlighet med avseende på polyneuropati eller andra neurologiska sjukdomar och lider inte av diabetes. Fråga B3 (5p) För att bli säker på diagnosen skickar du en remiss till neurofysiologiska kliniken för undersökning av ja, vadå? Vilken/vilka undersökningar begär du att få utförda, och vilket svar förväntar du dig om diagnosen är riktig? Svar: Du begär att få EMG och neurografi-undersökningar av både övre och nedre extremiteter, ev med ett tillägg av mätning av trösklar för upplevelse av värme och kyla i händer och fötter, med hänsyn tagen till fråga om tunntrådsneuropati. EMG bör vara utfört minst i de kliniskt svaga musklerna, och neurografi minst i medianus och/eller ulnaris samt peroneus och suralis, gärna också n tibialis. Du förväntar dig patologiskt EMG åtminstone i m tibialis anterior (kan inte gå på hälarna). Beträffande neurografin kan du finna både långsamma ledningshastigheter och låga svar, såväl motoriskt som sensoriskt, i minst 3 nerver. Mål: T5 C10, C8, C18 7

8 Aid nr..8(19) Du arbetar som läkare på en husläkarmottagning. Du får ta hand om Katarina Svensson, 40 år, som berättar att hon sedan någon tid känt sig snubblig och hon har börjat få svårt att få med sig fötterna när hon går. Hon berättar också att det känns som att hon går på kuddar som sitter under fötterna. Hon kan gå i trappor utan större problem. Hon har inga smärtor någonstans. Hon tycker också att fingrarna känns lite domnade, särskilt på tumsidan. Kanske lite värre på nätterna. Hon är också lite fumlig i fingrarna/händerna då hon ex ska knäppa knappar. Du ska nu undersöka Katarina. Nämn de tre i ditt tycke viktigaste sakerna som bör ingå i ditt statustagande. A) pröva känsel och kraft i händer/fingrar, dvs grov kraft i handgreppet, fingerspretning, ev 2-punktsdiskrimination i handflata och på fingerblomma. B) Testa biceps-, brachioradialis-, triceps-, patellar- och Achillesreflexer. C) Testa grov kraft i benen genom att be patienten gå på tå och hälar, prova även kraften i quadriceps genom att be patienten räta ut benet när du håller emot. D) Testa upplevelse av vibration, smärtkänsel och kyla i händer och fötter. Katarina har god kraft i händerna, men hon har försämrad 2-punktsdiskrimination på pekfingrets fingerblomma på höger sida. Normala bicepsreflexer, men svårt att få fram patellar- och Achillesreflexer. Hon kan inte gå på tå eller hälar, (klart svag dorsalflexion i foten) medan kraften i quadriceps är ganska god. Klart nedsatt vibrationssinne i fötterna, och hon har också klart svårt att skilja mellan varmt och kallt under fotsulorna. Babinskis tecken är negativt. Du misstänker nu att Katarina lider av polyneuropati. Eftersom detta kan sammanhänga med andra sjukdomar, behöver du nu fördjupa anamnesen. Nämn tre sjukdomar eller andra riskfaktorer som du måste fråga efter. Diabetes mellitus, B-vitaminbrist (mag-tarmsjukdom), cancer/cytostatikabehandling, polyneuropati i familjen, exponering för lösningsmedel eller andra toxiska substanser, struma/hypothyreos, borrelia. Det framkommer i ditt samtal med Katarina att hon för 6 månader sedan genomgick en gastric bypass operation. Hon äter sedan dess B-vitamin, men glömmer nog att ta tabletterna ibland. Hon har ingen känd ärftlighet med avseende på polyneuropati eller andra neurologiska sjukdomar och lider inte av diabetes. För att bli säker på diagnosen skickar du en remiss till neurofysiologiska kliniken för undersökning av ja, vadå? Vilken/vilka undersökningar begär du att få utförda, och vilket svar förväntar du dig om diagnosen är riktig? Du begär att få EMG och neurografi-undersökningar av både övre och nedre extremiteter, ev med ett tillägg av mätning av trösklar för upplevelse av värme och kyla i händer och fötter, med hänsyn tagen till fråga om tunntrådsneuropati. EMG bör vara utfört minst i de kliniskt svaga musklerna, och neurografi minst i medianus och/eller ulnaris samt peroneus och suralis, gärna också n tibialis. Du förväntar dig patologiskt EMG åtminstone i m tibialis anterior (kan inte gå på hälarna). Beträffande neurografin kan du finna både långsamma ledningshastigheter och låga svar, såväl motoriskt som sensoriskt, i minst 3 nerver. Mål: T5 C10, C8, C18 Fråga B4 (3p) Redogör för de 2 principiella mekanismerna för uppkomst av perifer nervskada, samt hur de yttrar sig i en neurografi. Svar: Axonala skador ger omedelbart upphov till impulsblockering, och visas alltså som svar som är lägre än normalt, både motoriskt och sensoriskt. Demyeliniserande skador visar sig primärt som långsamma ledningshastigheter. Mål: T5C10 8

9 Aid nr..9(19) Du arbetar som läkare på en husläkarmottagning. Du får ta hand om Katarina Svensson, 40 år, som berättar att hon sedan någon tid känt sig snubblig och hon har börjat få svårt att få med sig fötterna när hon går. Hon berättar också att det känns som att hon går på kuddar som sitter under fötterna. Hon kan gå i trappor utan större problem. Hon har inga smärtor någonstans. Hon tycker också att fingrarna känns lite domnade, särskilt på tumsidan. Kanske lite värre på nätterna. Hon är också lite fumlig i fingrarna/händerna då hon ex ska knäppa knappar. Du ska nu undersöka Katarina. Nämn de tre i ditt tycke viktigaste sakerna som bör ingå i ditt statustagande. A) pröva känsel och kraft i händer/fingrar, dvs grov kraft i handgreppet, fingerspretning, ev 2-punktsdiskrimination i handflata och på fingerblomma. B) Testa biceps-, brachioradialis-, triceps-, patellar- och Achillesreflexer. C) Testa grov kraft i benen genom att be patienten gå på tå och hälar, prova även kraften i quadriceps genom att be patienten räta ut benet när du håller emot. D) Testa upplevelse av vibration, smärtkänsel och kyla i händer och fötter. Katarina har god kraft i händerna, men hon har försämrad 2-punktsdiskrimination på pekfingrets fingerblomma på höger sida. Normala bicepsreflexer, men svårt att få fram patellar- och Achillesreflexer. Hon kan inte gå på tå eller hälar, (klart svag dorsalflexion i foten) medan kraften i quadriceps är ganska god. Klart nedsatt vibrationssinne i fötterna, och hon har också klart svårt att skilja mellan varmt och kallt under fotsulorna. Babinskis tecken är negativt. Du misstänker nu att Katarina lider av polyneuropati. Eftersom detta kan sammanhänga med andra sjukdomar, behöver du nu fördjupa anamnesen. Nämn tre sjukdomar eller andra riskfaktorer som du måste fråga efter. Diabetes mellitus, B-vitaminbrist (mag-tarmsjukdom), cancer/cytostatikabehandling, polyneuropati i familjen, exponering för lösningsmedel eller andra toxiska substanser, struma/hypothyreos, borrelia. Det framkommer i ditt samtal med Katarina att hon för 6 månader sedan genomgick en gastric bypass operation. Hon äter sedan dess B-vitamin, men glömmer nog att ta tabletterna ibland. Hon har ingen känd ärftlighet med avseende på polyneuropati eller andra neurologiska sjukdomar och lider inte av diabetes. För att bli säker på diagnosen skickar du en remiss till neurofysiologiska kliniken för undersökning av ja, vadå? Vilken/vilka undersökningar begär du att få utförda, och vilket svar förväntar du dig om diagnosen är riktig? Du begär att få EMG och neurografi-undersökningar av både övre och nedre extremiteter, ev med ett tillägg av mätning av trösklar för upplevelse av värme och kyla i händer och fötter, med hänsyn tagen till fråga om tunntrådsneuropati. EMG bör vara utfört minst i de kliniskt svaga musklerna, och neurografi minst i medianus och/eller ulnaris samt peroneus och suralis, gärna också n tibialis. Du förväntar dig patologiskt EMG åtminstone i m tibialis anterior (kan inte gå på hälarna). Beträffande neurografin kan du finna både långsamma ledningshastigheter och låga svar, såväl motoriskt som sensoriskt, i minst 3 nerver. Redogör för de 2 principiella mekanismerna för uppkomst av perifer nervskada, samt hur de yttrar sig i en neurografi. Axonala skador ger omedelbart upphov till impulsblockering, och visas alltså som svar som är lägre än normalt, både motoriskt och sensoriskt. Demyeliniserande skador visar sig primärt som långsamma ledningshastigheter. Mål: T5C10 Fråga B5 (5p) Redogör för några molekylära mekanismer som ligger bakom att utskott från nervceller hittar rätt mål och bildar ändamålsenliga kretsar redan innan deras funktion behövs (t.ex. prenatalt). Svar: Kontaktinhibition Adhesion till cellers yta Kemoattraktion, Kemorepulsion Fascikulering pionjäraxoner Matrixadhesion Initialt bildas ett överskott av kontakter. De som har träffat målet sämst går i apoptos p.g.a brist på neurotrofa faktorer (t.e.x NGF) som utsöndras av målcellerna. Mål: T5 C1 9

10 Aid nr..10(19) Du arbetar som läkare på en husläkarmottagning. Du får ta hand om Katarina Svensson, 40 år, som berättar att hon sedan någon tid känt sig snubblig och hon har börjat få svårt att få med sig fötterna när hon går. Hon berättar också att det känns som att hon går på kuddar som sitter under fötterna. Hon kan gå i trappor utan större problem. Hon har inga smärtor någonstans. Hon tycker också att fingrarna känns lite domnade, särskilt på tumsidan. Kanske lite värre på nätterna. Hon är också lite fumlig i fingrarna/händerna då hon ex ska knäppa knappar. Du ska nu undersöka Katarina. Nämn de tre i ditt tycke viktigaste sakerna som bör ingå i ditt statustagande. A) pröva känsel och kraft i händer/fingrar, dvs grov kraft i handgreppet, fingerspretning, ev 2-punktsdiskrimination i handflata och på fingerblomma. B) Testa biceps-, brachioradialis-, triceps-, patellar- och Achillesreflexer. C) Testa grov kraft i benen genom att be patienten gå på tå och hälar, prova även kraften i quadriceps genom att be patienten räta ut benet när du håller emot. D) Testa upplevelse av vibration, smärtkänsel och kyla i händer och fötter. Katarina har god kraft i händerna, men hon har försämrad 2-punktsdiskrimination på pekfingrets fingerblomma på höger sida. Normala bicepsreflexer, men svårt att få fram patellar- och Achillesreflexer. Hon kan inte gå på tå eller hälar, (klart svag dorsalflexion i foten) medan kraften i quadriceps är ganska god. Klart nedsatt vibrationssinne i fötterna, och hon har också klart svårt att skilja mellan varmt och kallt under fotsulorna. Babinskis tecken är negativt. Du misstänker nu att Katarina lider av polyneuropati. Eftersom detta kan sammanhänga med andra sjukdomar, behöver du nu fördjupa anamnesen. Nämn tre sjukdomar eller andra riskfaktorer som du måste fråga efter. Diabetes mellitus, B-vitaminbrist (mag-tarmsjukdom), cancer/cytostatikabehandling, polyneuropati i familjen, exponering för lösningsmedel eller andra toxiska substanser, struma/hypothyreos, borrelia. Det framkommer i ditt samtal med Katarina att hon för 6 månader sedan genomgick en gastric bypass operation. Hon äter sedan dess B-vitamin, men glömmer nog att ta tabletterna ibland. Hon har ingen känd ärftlighet med avseende på polyneuropati eller andra neurologiska sjukdomar och lider inte av diabetes. För att bli säker på diagnosen skickar du en remiss till neurofysiologiska kliniken för undersökning av ja, vadå? Vilken/vilka undersökningar begär du att få utförda, och vilket svar förväntar du dig om diagnosen är riktig? Du begär att få EMG och neurografi-undersökningar av både övre och nedre extremiteter, ev med ett tillägg av mätning av trösklar för upplevelse av värme och kyla i händer och fötter, med hänsyn tagen till fråga om tunntrådsneuropati. EMG bör vara utfört minst i de kliniskt svaga musklerna, och neurografi minst i medianus och/eller ulnaris samt peroneus och suralis, gärna också n tibialis. Du förväntar dig patologiskt EMG åtminstone i m tibialis anterior (kan inte gå på hälarna). Beträffande neurografin kan du finna både långsamma ledningshastigheter och låga svar, såväl motoriskt som sensoriskt, i minst 3 nerver. Redogör för de 2 principiella mekanismerna för uppkomst av perifer nervskada, samt hur de yttrar sig i en neurografi. Axonala skador ger omedelbart upphov till impulsblockering, och visas alltså som svar som är lägre än normalt, både motoriskt och sensoriskt. Demyeliniserande skador visar sig primärt som långsamma ledningshastigheter. Redogör för några molekylära mekanismer som ligger bakom att utskott från nervceller hittar rätt mål och bildar ändamålsenliga kretsar redan innan deras funktion behövs (t.ex. prenatalt). Kontaktinhibition Adhesion till cellers yta Kemoattraktion, Kemorepulsion Fascikulering pionjäraxoner Matrixadhesion Initialt bildas ett överskott av kontakter. De som har träffat målet sämst går i apoptos p.g.a brist på neurotrofa faktorer (t.e.x NGF) som utsöndras av målcellerna. Mål: T5 C1 Fråga B6 (2p) Redogör för hur motorneuronen bildas ur neuralröret! Frågan gäller specifikt dessa celler och du behöver alltså inte redogöra för generella mekanismer kring cellspecificering. Svar: Neuralröret delas i de ventrala och dorsala kolumnerna. Motorneuronen bildas ur de ventrala. Hög koncentration av sonic hedgehog (+ tex noggin, chordin och vitamin-a-syra (retinoic acid)) från notokorden och floorplate gör att cellerna i ventrala neuralröret blir motorneuron. Mål: T5 C1 10

11 Aid nr..11(19) Fall C Karl-Erik, 77 år insjuknar plötsligt med svaghet i hö arm och ben (12 p) Karl-Erik 77 år, insjuknar plötsligt med svaghet i höger arm och ben. Söker akutmottagningen och inlägges på neurologiska kliniken. Svagheten blir ganska snart betydligt förbättrad. Karl- Erik märker dock vissa svårigheter att läsa. Vid röntgen CT konstateras en hjärninfarkt i området där radiatio optica förlöper. Fråga C1 (3p) Rita eller beskriv hur den misstänkta synfältsdefekt, som Karl-Erik har, kan förväntas se ut! (Av ev. bild bör tydligt framgå vad som är höger och vänster och vad som är defekt resp. intakt synfält) Svar: Karl-Erik har ett halvsidigt bortfall åt höger på bägge ögonen (homonym hemianopsi). Mål: T5 C1, C6, C16 11

12 Aid nr..12(19) Karl-Erik 77 år, insjuknar plötsligt med svaghet i höger arm och ben. Söker akut mot tag ningen och inlägges på neurologiska kliniken. Svagheten blir ganska snart betydligt för bättrad. Karl-Erik märker dock vissa svårigheter att läsa. Vid röntgen CT konstateras en hjärn infarkt i området där radiatio optica förlöper. Rita eller beskriv hur den misstänkta synfältsdefekt, som Karl-Erik har, kan förväntas se ut! (Av ev. bild bör tydligt framgå vad som är höger och vänster och vad som är defekt resp. intakt synfält) Karl-Erik har ett halvsidigt bortfall åt höger på bägge ögonen (homonym hemianopsi). Mål: T5 C1, C6, C16 Skador på synbanorna kan ha olika utseende beroende på var de sitter. Fråga C2 (6p) Med ledning av vad du vet om synfältet och synbanorna rita in de olika synfältsdefekterna för motsvarande skadelokalisation (x) i cirklarna nedan. Karl-Eriks defekt är inritad nederst (svart är bortfall) Svar: A: Vänster öga defekt B: Bortfall utåt sidorna (temporalt) på bägge ögonen (skygglappsseende) C: Halvsidigt bortfall åt höger (hemianopsi) på bägge ögonen (samma som Karl-Eriks borfall). Mål: T5 C1, C6 12

13 Aid nr..13(19) Karl-Erik 77 år, insjuknar plötsligt med svaghet i höger arm och ben. Söker akut mot tag ningen och inlägges på neurologiska kliniken. Svagheten blir ganska snart betydligt för bättrad. Karl-Erik märker dock vissa svårigheter att läsa. Vid röntgen CT konstateras en hjärn infarkt i området där radiatio optica förlöper. Rita eller beskriv hur den misstänkta synfältsdefekt, som Karl-Erik har, kan förväntas se ut! (Av ev. bild bör tydligt framgå vad som är höger och vänster och vad som är defekt resp. intakt synfält). Karl-Erik har ett halvsidigt bortfall åt höger på bägge ögonen (homonym hemianopsi). Skador på synbanorna kan ha olika utseende beroende på var de sitter. Med ledning av vad du vet om synfältet och synbanorna rita in de olika synfältsdefekterna för motsvarande skadelokalisation (x) i cirklarna nedan. Karl-Eriks defekt är inritad nederst (svart är bortfall) A: Vänster öga defekt B: Bortfall utåt sidorna (temporalt) på bägge ögonen (skygglappsseende) C: Halvsidigt bortfall åt höger (hemianopsi) på bägge ögonen (samma som Karl-Eriks borfall). Mål: T5 C1, C6 Karl-Erik har en väl bevarad synskärpa på bägge ögonen vilket innebär att makulaområdet är relativt välbevarat. Fråga C3 (3p) Beskriv makulas representation i synbarken! Svar: Makula som utgör en relativt liten del av synfältet har en stor representation i synbarken. Detta beror framför allt på att ett neuron i synbarken är kopplad till ett fåtal receptorer i retina. Detta ger en hög upplösning. Mål: T5 C1, C6 13

14 Aid nr..14(19) Fall D Kalle P-son, 67 år är orolig och stökig på ortopedavdelningen (19 p) På morgonrapporten på ortopedavdelningen meddelar sköterskan att Kalle P-son, som kom till avdelningen för 3 dagar sedan pga. en fotledsfraktur, varit stökig och orolig under natten. Han har krävt att personalen ringer polisen eftersom han har haft kvinnor på sitt rum som antastat honom. Han har kastat sängkläder och tidningar och kunde så småningom fås att sova på soffan i dagrummet med lyset tänt och en personal sittandes bredvid honom. Nu på morgonen är han lugn men mycket misstänksam, vill inte gå in på sitt rum. Kalle 67 år ramlade och skadade sin fot då han gick ut för att hämta morgontidningen. Han har sedan flera år tillbaka klagat över skakningar i armar och ben. Fick via vårdcentralens läkare för en vecka sedan prova Madopark (L-dopa) för att se om det kunde hjälpa. Enligt hustrun har Kalle aldrig haft några psykiska problem men han har varit generad över skakningarna som begränsat honom socialt. Fråga D1 (2p) Vad kallas tillståndet som Kalle uppvisar, motivera? Svar: Psykos, han har vanföreställningar och hallucinationer. Mål: T5 C13 14

15 Aid nr..15(19) På morgonrapporten på ortopedavdelningen meddelar sköterskan att Kalle P-son, som kom till avdelningen för 3 dagar sedan pga. en fotledsfraktur, varit stökig och orolig under natten. Han har krävt att personalen ringer polisen eftersom han har haft kvinnor på sitt rum som antastat honom. Han har kastat sängkläder och tidningar och kunde så småningom fås att sova på soffan i dagrummet med lyset tänt och en personal sittandes bredvid honom. Nu på morgonen är han lugn men mycket misstänksam, vill inte gå in på sitt rum. Kalle 67 år ramlade och skadade sin fot då han gick ut för att hämta morgontidningen. Han har sedan flera år tillbaka klagat över skakningar i armar och ben. Fick via vårdcentralens läkare för en vecka sedan prova Madopark (L-dopa) för att se om det kunde hjälpa. Enligt hustrun har Kalle aldrig haft några psykiska problem men han har varit generad över skakningarna som begränsat honom socialt. Vad kallas tillståndet som Kalle uppvisar, motivera? Psykos, han har vanföreställningar och hallucinationer. Mål: T5 C13 Fråga D2 (3 p) Vad kan man misstänka vara orsaken till detta och varför? Svar: Det kan vara många orsaker till psykotiska tillstånd, här är det rimligt att misstänka farmaka, Madopark. L-dopa konverteras via dopamindecarboxylas till dopamin. Ökning av dopaminhalten i det limbiska systemet ger upphov till psykotiska symptom. Mål: T5 C13, C22, C23 15

16 Aid nr..16(19) På morgonrapporten på ortopedavdelningen meddelar sköterskan att Kalle P-son, som kom till avdelningen för 3 dagar sedan pga. en fotledsfraktur, varit stökig och orolig under natten. Han har krävt att personalen ringer polisen eftersom han har haft kvinnor på sitt rum som antastat honom. Han har kastat sängkläder och tidningar och kunde så småningom fås att sova på soffan i dagrummet med lyset tänt och en personal sittandes bredvid honom. Nu på morgonen är han lugn men mycket misstänksam, vill inte gå in på sitt rum. Kalle 67 år ramlade och skadade sin fot då han gick ut för att hämta morgontidningen. Han har sedan flera år tillbaka klagat över skakningar i armar och ben. Fick via vårdcentralens läkare för en vecka sedan prova Madopark (L-dopa) för att se om det kunde hjälpa. Enligt hustrun har Kalle aldrig haft några psykiska problem men han har varit generad över skakningarna som begränsat honom socialt. Vad kallas tillståndet som Kalle uppvisar, motivera? Psykos, han har vanföreställningar och hallucinationer. Vad kan man misstänka vara orsaken till detta och varför? Det kan vara många orsaker till psykotiska tillstånd, här är det rimligt att misstänka farmaka, Madopark. L-dopa konverteras via dopamindecarboxylas till dopamin. Ökning av dopaminhalten i det limbiska systemet ger upphov till psykotiska symptom. Mål: T5 C13, C22, C23 Kalle är psykotisk, han har vanföreställningar. Man kontrollerar medicinlistan och tar kontakt med Kalles fru som uppger att ordinarie dos är hälften av vad Kalle fått på avdelningen. Efter att ha seponerat Madopark och gett Kalle sömnmedicin sover han gott nästa natt och är symptomfri dagen därpå Fråga D3 (3 p) Om man hade valt att ge Kalle ett antipsykotiskt läkemedel vilken risk måste man då tänka på och varför? Svar: Antipsykotiska läkemedel verkar genom att blockera D2 receptorn, detta minskar dopaminet postsynaptiskt i det mesolimbiska systemet men blockerar också D2 i det nigrostriatala med rörelserubbningar (EPS) som symptom. Dvs. hans skakningar riskerar att försämras. Mål: T5 C27, C23 16

17 Aid nr..17(19) På morgonrapporten på ortopedavdelningen meddelar sköterskan att Kalle P-son, som kom till avdelningen för 3 dagar sedan pga. en fotledsfraktur, varit stökig och orolig under natten. Han har krävt att personalen ringer polisen eftersom han har haft kvinnor på sitt rum som antastat honom. Han har kastat sängkläder och tidningar och kunde så småningom fås att sova på soffan i dagrummet med lyset tänt och en personal sittandes bredvid honom. Nu på morgonen är han lugn men mycket misstänksam, vill inte gå in på sitt rum. Kalle 67 år ramlade och skadade sin fot då han gick ut för att hämta morgontidningen. Han har sedan flera år tillbaka klagat över skakningar i armar och ben. Fick via vårdcentralens läkare för en vecka sedan prova Madopark (L-dopa) för att se om det kunde hjälpa. Enligt hustrun har Kalle aldrig haft några psykiska problem men han har varit generad över skakningarna som begränsat honom socialt. Vad kallas tillståndet som Kalle uppvisar, motivera? Psykos, han har vanföreställningar och hallucinationer. Vad kan man misstänka vara orsaken till detta och varför? Det kan vara många orsaker till psykotiska tillstånd, här är det rimligt att misstänka farmaka, Madopark. L-dopa konverteras via dopamindecarboxylas till dopamin. Ökning av dopaminhalten i det limbiska systemet ger upphov till psykotiska symptom. Kalle är psykotisk, han har vanföreställningar. Man kontrollerar medicinlistan och tar kontakt med Kalles fru som uppger att ordinarie dos är hälften av vad Kalle fått på avdelningen. Efter att ha seponerat Madopark och gett Kalle sömnmedicin sover han gott nästa natt och är symptomfri dagen därpå. Om man hade valt att ge Kalle ett antipsykotiskt läkemedel vilken risk måste man då tänka på och varför? Antipsykotiska läkemedel verkar genom att blockera D2 receptorn, detta minskar dopaminet postsynaptiskt i det mesolimbiska systemet men blockerar också D2 i det nigrostriatala med rörelserubbningar (EPS) som symptom. Dvs. hans skakningar riskerar att försämras. Mål: T5 C27, C23 När Kalle skall skrivas hem märker utskrivande läkaren att Kalle inte är helt orienterad i tid. Han har svårt att förstå och komma ihåg instruktioner och ordinationer som han får, trots att man upprepar det flera gånger. Hustrun bekräftar att Kalles minne sviktat det senaste året, framför allt har han svårt med nya saker och ny information. Kalle är annars pigg och cyklar 2 mil om dagen oavsett väder, och är fortfarande en bra bilförare. Fråga D4 (2 p) Hur kan Du beskriva Kalles minnesstörning? Svar: Kalles närminne förefaller stört, svårt med ny information. Det är också det semantiska minnet minnen som är drabbat. Däremot förefaller det procedurella vara intakt. Mål: T5 C13 17

18 Aid nr..18(19) På morgonrapporten på ortopedavdelningen meddelar sköterskan att Kalle P-son, som kom till avdelningen för 3 dagar sedan pga. en fotledsfraktur, varit stökig och orolig under natten. Han har krävt att personalen ringer polisen eftersom han har haft kvinnor på sitt rum som antastat honom. Han har kastat sängkläder och tidningar och kunde så småningom fås att sova på soffan i dagrummet med lyset tänt och en personal sittandes bredvid honom. Nu på morgonen är han lugn men mycket misstänksam, vill inte gå in på sitt rum. Kalle 67 år ramlade och skadade sin fot då han gick ut för att hämta morgontidningen. Han har sedan flera år tillbaka klagat över skakningar i armar och ben. Fick via vårdcentralens läkare för en vecka sedan prova Madopark (L-dopa) för att se om det kunde hjälpa. Enligt hustrun har Kalle aldrig haft några psykiska problem men han har varit generad över skakningarna som begränsat honom socialt. Vad kallas tillståndet som Kalle uppvisar, motivera? Psykos, han har vanföreställningar och hallucinationer. Vad kan man misstänka vara orsaken till detta och varför? Det kan vara många orsaker till psykotiska tillstånd, här är det rimligt att misstänka farmaka, Madopark. L-dopa konverteras via dopamindecarboxylas till dopamin. Ökning av dopaminhalten i det limbiska systemet ger upphov till psykotiska symptom. Kalle är psykotisk, han har vanföreställningar. Man kontrollerar medicinlistan och tar kontakt med Kalles fru som uppger att ordinarie dos är hälften av vad Kalle fått på avdelningen. Efter att ha seponerat Madopark och gett Kalle sömnmedicin sover han gott nästa natt och är symptomfri dagen därpå. Om man hade valt att ge Kalle ett antipsykotiskt läkemedel vilken risk måste man då tänka på och varför? Antipsykotiska läkemedel verkar genom att blockera D2 receptorn, detta minskar dopaminet postsynaptiskt i det mesolimbiska systemet men blockerar också D2 i det nigrostriatala med rörelserubbningar (EPS) som symptom. Dvs. hans skakningar riskerar att försämras. När Kalle skall skrivas hem märker utskrivande läkaren att Kalle inte är helt orienterad i tid. Han har svårt att förstå och komma ihåg instruktioner och ordinationer som han får, trots att man upprepar det flera gånger. Hustrun bekräftar att Kalles minne sviktat det senaste året, framför allt har han svårt med nya saker och ny information. Kalle är annars pigg och cyklar 2 mil om dagen oavsett väder, och är fortfarande en bra bilförare. Hur kan Du beskriva Kalles minnesstörning? Kalles närminne förefaller stört, svårt med ny information. Det är också det semantiska minnet minnen som är drabbat. Däremot förefaller det procedurella vara intakt. Mål: T5 C13 Vid bedömningen i primärvården utförde läkaren det s.k. klocktestet på Kalle. Fråga D5 (5 p) Beskriv punktvis det neurobiologiska skeendet bakom tanke-handling vid detta test, dvs. i ett normalfall Svar: De första tolkningsstationerna, (1) primära sensoriska områdena, integrerar information modalitetsvis (t.ex. syn, hörsel, känsel). Dessa kommunicerar sedan till multimodala associationsområdet i parieto-temporalcortex (2) där informationen integreras och analyseras. Därifrån aktiveras prefontalcortex där man värderar nyttan av det man vill göra (3) varefter man lägger upp en plan i prefrontalcortex (4) som sedan aktiverar motorkortex (5). Hela operationen påverkas av information från limbiska systemet som analyserar hotbilden och som vid behov förbereder hjärnan på flykt. Om inget hot föreligger går kan den kognitiva processen fortgå ostört. Mål: T5 C13, C18, C10. 18

19 Aid nr..19(19) På morgonrapporten på ortopedavdelningen meddelar sköterskan att Kalle P-son, som kom till avdelningen för 3 dagar sedan pga. en fotledsfraktur, varit stökig och orolig under natten. Han har krävt att personalen ringer polisen eftersom han har haft kvinnor på sitt rum som antastat honom. Han har kastat sängkläder och tidningar och kunde så småningom fås att sova på soffan i dagrummet med lyset tänt och en personal sittandes bredvid honom. Nu på morgonen är han lugn men mycket misstänksam, vill inte gå in på sitt rum. Kalle 67 år ramlade och skadade sin fot då han gick ut för att hämta morgontidningen. Han har sedan flera år tillbaka klagat över skakningar i armar och ben. Fick via vårdcentralens läkare för en vecka sedan prova Madopark (L-dopa) för att se om det kunde hjälpa. Enligt hustrun har Kalle aldrig haft några psykiska problem men han har varit generad över skakningarna som begränsat honom socialt. Vad kallas tillståndet som Kalle uppvisar, motivera? Psykos, han har vanföreställningar och hallucinationer. Vad kan man misstänka vara orsaken till detta och varför? Det kan vara många orsaker till psykotiska tillstånd, här är det rimligt att misstänka farmaka, Madopark. L-dopa konverteras via dopamindecarboxylas till dopamin. Ökning av dopaminhalten i det limbiska systemet ger upphov till psykotiska symptom. Kalle är psykotisk, han har vanföreställningar. Man kontrollerar medicinlistan och tar kontakt med Kalles fru som uppger att ordinarie dos är hälften av vad Kalle fått på avdelningen. Efter att ha seponerat Madopark och gett Kalle sömnmedicin sover han gott nästa natt och är symptomfri dagen därpå. Om man hade valt att ge Kalle ett antipsykotiskt läkemedel vilken risk måste man då tänka på och varför? Antipsykotiska läkemedel verkar genom att blockera D2 receptorn, detta minskar dopaminet postsynaptiskt i det mesolimbiska systemet men blockerar också D2 i det nigrostriatala med rörelserubbningar (EPS) som symptom. Dvs. hans skakningar riskerar att försämras. När Kalle skall skrivas hem märker utskrivande läkaren att Kalle inte är helt orienterad i tid. Han har svårt att förstå och komma ihåg instruktioner och ordinationer som han får, trots att man upprepar det flera gånger. Hustrun bekräftar att Kalles minne sviktat det senaste året, framför allt har han svårt med nya saker och ny information. Kalle är annars pigg och cyklar 2 mil om dagen oavsett väder, och är fortfarande en bra bilförare. Hur kan Du beskriva Kalles minnesstörning? Kalles närminne förefaller stört, svårt med ny information. Det är också det semantiska minnet minnen som är drabbat. Däremot förefaller det procedurella vara intakt. Vid bedömningen i primärvården utförde läkaren det s.k. klocktestet på Kalle. Beskriv punktvis det neurobiologiska skeendet bakom tanke-handling vid detta test, dvs. i ett normalfall De första tolkningsstationerna, (1) primära sensoriska områdena, integrerar information modalitetsvis (t.ex. syn, hörsel, känsel). Dessa kommunicerar sedan till multimodala associationsområdet i parieto-temporalcortex (2) där informationen integreras och analyseras. Därifrån aktiveras prefontalcortex där man värderar nyttan av det man vill göra (3) varefter man lägger upp en plan i prefrontalcortex (4) som sedan aktiverar motorkortex (5). Hela operationen påverkas av information från limbiska systemet som analyserar hotbilden och som vid behov förbereder hjärnan på flykt. Om inget hot föreligger går kan den kognitiva processen fortgå ostört. Mål: T5 C13, C18, C10. Det visar sig att Kalles klocktest är onormalt och efter ytterligare utredning finner man en demens av Alzheimer typ. Fråga D6 (4 p) Beskriv de tre histopatologiska förändringar som finns i Kalles hjärna och hur de kan uppkomma. Svar: Plack Uppbyggs huvudsakligen av fibrillärt beta-amyloid. Detta bildas från intracellulärt Aβ som ändrat struktur, bildat oligomerer och sedan aggregerat till fibriller. Neurofibrillära tangles Uppbyggs av fibriller bildade av hyperfosforylerat tau. Nervcellsdöd De exakta orsakerna till nervcellsdöden är inte säkerställda. Viktiga delfenomen är dock ackumulering av abnorma proteinfragment, oxidativ stress, nedsatt funktion av ubiqutin-proteasom systemet och lysosomer, försämrad axonal transport, förändrad gentranskription. Mål: T5 C13, C10 19

Fall A Karl, 65 år, med plötsligt dubbelseende (26 p)

Fall A Karl, 65 år, med plötsligt dubbelseende (26 p) Aid nr..1(23) Fall A Karl, 65 år, med plötsligt dubbelseende (26 p) Karl, 65 år, har fått plötsligt dubbelseende och yrsel vid blick åt sidan. Han märkte detta strax efter uppvaknandet. Karl är något överviktig

Läs mer

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken Diabetes och ögat 2 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fläcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. När vi öppnar ögonen strömmar ljuset in. Det passerar genom hornhinnan, linsen och glaskroppen

Läs mer

Åldersförändringar i gula fläcken

Åldersförändringar i gula fläcken Åldersförändringar i gula fläcken 1 1 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fl äcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. Det är ett genialiskt system som utvecklats under miljontals år för att passa

Läs mer

1 Information till patienter med hål i gula fläcken

1 Information till patienter med hål i gula fläcken 1 Information till patienter med hål i gula fläcken VAD ÄR HÅL I GULA FLÄCKEN? Gula fläcken (makula) är den centrala delen av näthinnan (retina) som svarar för synskärpan. Det är med gula fläcken man kan

Läs mer

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken Diabetes och ögat 1 3 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fläcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. Det är ett genialiskt system som utvecklats under miljontals år för att passa våra behov. När

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME)

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) Din guide till Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) Välkommen till din Eylea-guide Häftet innehåller: Din läkare har skrivit ut Eylea eftersom du har

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att. så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD)

Din guide till. Eylea används för att. så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD) Din guide till Eylea används för att behandla en typ av åldersförändringar i gula fläcken, så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD) 1 Din ögonklinik är: Kontakt: Telefon: Adress: E-post:

Läs mer

Diabetes och ögat. Diabetes är en av våra vanligaste sjukdomar. Det finns två typer av diabetes.

Diabetes och ögat. Diabetes är en av våra vanligaste sjukdomar. Det finns två typer av diabetes. Diabetes och ögat Diabetes är en av våra vanligaste sjukdomar. Diabetes kan i vissa fall medföra förändringar i kroppens blodkärl, bland annat i ögats näthinna. Om dessa inte upptäcks i tid kan de på sikt

Läs mer

Hål i gula fläcken. makulahål

Hål i gula fläcken. makulahål Hål i gula fläcken makulahål Gula fläcken Ögats insida är klädd med en tunn hinna, näthinnan. Den består av miljontals små synceller och fungerar som ett slags film som fångar upp det vi ser. Syncellerna

Läs mer

Bertil Waldén, 31 år, har slagit i huvudet (18p)

Bertil Waldén, 31 år, har slagit i huvudet (18p) 2007-05-11 Kod. 1(21) Fall A: Bertil Waldén, 31 år, har slagit i huvudet (18p) Bertil Waldén 31 år kommer till akutmottagningen efter att ha trillat och slagit i huvudet. Han har en rejäl huvudvärk och

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping, läkarprogrammet, bildomtentamen

Hälsouniversitetet i Linköping, läkarprogrammet, bildomtentamen I ditt arbete som klinisk genetiker studerar du en dag kromosomer från en cancerpatient med hjälp av så kallad SKY teknik. Du ser då att en del av kromosom 13 nu istället ligger på kromosom 10. Fråga 1

Läs mer

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Tema Neuro och Rörelse Skriftlig tentamen 23 mars 2012 OBS!!! Frågorna skall läggs i separata lila omslag enligt nedan: Martin Gunnarsson: 1, 3, 4, 6,

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME)

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) Din guide till Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) 1 Din ögonklinik är: Kontakt: Telefon: Adress: E-post: 2 Välkommen till din Eylea-guide Din läkare

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning vid propp i ögats grenven, dvs grenvensocklusion (BRVO)

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning vid propp i ögats grenven, dvs grenvensocklusion (BRVO) Din guide till Eylea används för att behandla synnedsättning vid propp i ögats grenven, dvs grenvensocklusion (BRVO) 1 Din ögonklinik är: Kontakt: Telefon: Adress: E-post: 2 Välkommen till din Eylea-guide

Läs mer

Hål i gula fläcken makulahål

Hål i gula fläcken makulahål Hål i gula fläcken makulahål 1 Lins Glaskropp Näthinna Gula fläcken Synnerv Hornhinna Gula fläcken Ögats insida är klädd med en tunn hinna, näthinnan. Den består av miljontals synceller och fungerar som

Läs mer

1 Information om operation av ögonförändringar vid diabetes

1 Information om operation av ögonförändringar vid diabetes 1 Information om operation av ögonförändringar vid diabetes Information om operation av ögonförändringar vid diabetes 2 Under de senaste åren har möjligheterna för diabetiker att behålla god syn i hög

Läs mer

500.000 svenskar bär på en ögonsjukdom. Nu har vi gjort det mycket enklare att hitta dem.

500.000 svenskar bär på en ögonsjukdom. Nu har vi gjort det mycket enklare att hitta dem. EyeDiagnostics Scandinavia AB tillhandahåller ett program för att länka samman optikerns mätdata till ögonläkare för en ögonhälsobedömning. Ögonhälsoundersökningen består av följande produkter: - Diskussion

Läs mer

Tentamen Sinne T3 vt 2013. Max 64 poäng

Tentamen Sinne T3 vt 2013. Max 64 poäng Tentamen Sinne T3 vt 2013. Max 64 poäng 1) Du granskar tonaudiogrammet taget på en patient som misstänks ha Morbus Menière. a) Hur ser tonaudiogrammet ut vid en typisk Mb Menière? 2 p b) Förklara den troliga

Läs mer

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Regler gällande hjälpmedel i allmänhet För samtliga hjälpmedel som förskrivs på betalningsförbindelse via ÅHS gäller

Läs mer

Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt

Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt Pfizer AB, Vetenskapsvägen 10, 19190 Sollentuna, tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Med åren påverkas kroppen på ett sätt som vi inte alltid kan styra. En del åkommor

Läs mer

PATIENTGUIDE. EYLEA för behandling av retinal grenvensocklusion

PATIENTGUIDE. EYLEA för behandling av retinal grenvensocklusion PATIENTGUIDE EYLEA för behandling av retinal grenvensocklusion EYLEA Patientguide Läkaren har ordinerat dig behandling med EYLEA eftersom du har fått diagnosen retinal grenvensocklusion, som också kallas

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS?

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ingela Nygren överläkare, med dr neurologkliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Läkardagarna i Örebro 12-04-26 Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ja,

Läs mer

Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414

Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414 Sjuksköterskeprogrammet HT 2014 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B II, klinisk kurs, OM1414 Datum: 2015-01-02 Antal frågor: 5 huvudfrågor. Lärare: Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants

Läs mer

Ljus- och Mörkerseende

Ljus- och Mörkerseende Ljus- och Mörkerseende Camilla Johansson Nathalie Nordgren Gamze Eken Nova Ogmaia Frida Heijel Hanna Samuelsson Maria Bengtsson Innehållsförteckning 5. Inledning s 3 5.1 Anatomi s 4 5.2 Fysiologi s 4-5

Läs mer

Din guide till. (aflibercept injektionsvätska, lösning) (aflibercept injektionsvätska, lösning)

Din guide till. (aflibercept injektionsvätska, lösning) (aflibercept injektionsvätska, lösning) Din guide till Bayer Pharma AG, D-13342 Berlin, Germany Copyright 2012 Bayer Pharma AG www.bayerhealthcare.com Innehåll Sid Vad är Eylea?... 4 Åldersförändringar i gula fläcken... 5 Innan du får en injektion

Läs mer

SP Ortopedi OSCE VT16. Behövs på salen: Standardpatient Brits Reflexhammare Utskrift av mätvärden/lab

SP Ortopedi OSCE VT16. Behövs på salen: Standardpatient Brits Reflexhammare Utskrift av mätvärden/lab Behövs på salen: Standardpatient Brits Reflexhammare Utskrift av mätvärden/lab 1 Mätvärden/lab Vitalparametrar: BT: 130/80, puls: 70, temp: 37.5 CRP < 5 U-sticka U-Glukos negativ U-Ketoner negativ ph 6

Läs mer

Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet

Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet 16 september 2011 Totalt antal poäng på skrivning: 30 poäng. För godkänd krävs 20 poäng Tentamen återlämnas senast 4 oktober Kursledare:

Läs mer

behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid diabetes

behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid diabetes behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid diabetes Det mänskliga ögat När ögonen öppnas strömmar ljuset in. Det passerar genom hornhinnan, linsen och glaskroppen och vidare till näthinnan. Näthinnan

Läs mer

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.

Läs mer

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos Ögonmelanom 1 Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos barn. I Sverige drabbas sjuttio till åttio

Läs mer

Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5. Arne Lindgren Neurologi Lund

Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5. Arne Lindgren Neurologi Lund Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5 Arne Lindgren Neurologi Lund 3 st Neurologiska undersökningar: 1. Fullständigt rutin-nervstatus (behöver ofta kompletteras) 2. Medvetandesänkt patient 3. Akut mycket

Läs mer

Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet

Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet Kod: Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet 10 februari 2012 Totalt antal poäng på skrivning: 30 poäng. För godkänd krävs 20 poäng Tentamen återlämnas senast 24 februari

Läs mer

Lär dig mer om stroke och rädda liv!

Lär dig mer om stroke och rädda liv! Sommar i september Vilken sommar vi fick, hörrni! Och än verkar den inte vara slut... Härligt! Vi har haft ett lite väl långt sommaruppehåll från nyhetsbreven men är säkra på att du inte saknat oss förrän

Läs mer

Tentamensskrivning i oftalmiatrik 2008-10-13 HT 2008. Poäng del 1: Poäng del 2: Total poäng: Godkänd/Underkänd

Tentamensskrivning i oftalmiatrik 2008-10-13 HT 2008. Poäng del 1: Poäng del 2: Total poäng: Godkänd/Underkänd Tentamensskrivning i oftalmiatrik 2008-10-13 HT 2008 ID-Nr: Nummer: Poäng del 1: Poäng del 2: Total poäng: Godkänd/Underkänd Del 1 1. En 65-årig dam söker dig på allmänläkarmottagningen då hon märkt att

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet stadiiibildomtentamen 2012-02-02. Fråga 1 (4p) 1(10)

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet stadiiibildomtentamen 2012-02-02. Fråga 1 (4p) 1(10) Fråga 1 (4p) 1(10) Bilden ska föreställa en cell bestyckad med molekyler för interaktion med cellens närmiljö. A Om cellen är en mast cell, vilken molekyl representeras på ytan? (1p) B På vilket sätt bidrar

Läs mer

Du är AT-läkare på vårdcentral och patienten har beställt tid för bedömning av besvär höger arm och hand.

Du är AT-läkare på vårdcentral och patienten har beställt tid för bedömning av besvär höger arm och hand. Ortopedi SP Studentinformation Du är AT-läkare på vårdcentral och patienten har beställt tid för bedömning av besvär höger arm och hand. Din uppgift är att genomföra en adekvat konsultation. Observera

Läs mer

33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se

33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se 33 Rörelseapparaten Vid diabetes har man en större benägenhet än andra att få problem med smärta och stelhet i händer, axlar och höfter. Det finns ett samband mellan ålder, lång diabetesduration samt grad

Läs mer

Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006

Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Kursansvarig: Sara Nordkvist 2010-12-14 Skrivtid 300 min Totalpoäng: 83 Poängfördelning: Tentamen neurologi: Sara Nordkvist

Läs mer

Fall l. NEURO- 7 fall- 30 p- 2 tim. 3 delar - 3 delfrågor. Man46år. 5 poäng. Kod: Klinisk medicin V

Fall l. NEURO- 7 fall- 30 p- 2 tim. 3 delar - 3 delfrågor. Man46år. 5 poäng. Kod: Klinisk medicin V Kod: - 7 fall- 30 p- 2 tim Fall l Man46år 5 poäng 3 delar - 3 delfrågor 2012-03-23 Klinisk medicin V 54 Examinatoms totalpoäng på detta blad: Fall l - Man 46 år- 3 delar- 5 p Del l En 46-årig tidigare

Läs mer

Frågor inom ortopedi OSCE SP-fråga. Diskbråck L4-L5.

Frågor inom ortopedi OSCE SP-fråga. Diskbråck L4-L5. Frågor inom ortopedi OSCE 20110513 SP-fråga Diskbråck L4-L5. För övrigt väsentligen frisk patient med ett par tidigare episoder med ryggvärk. Sedan 2 veckor tillbaka ånyo viss värk i ryggen, men ffa utstrålande

Läs mer

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer

Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration. Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid

Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration. Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid Bayer Medinfo hjälper dig med alla frågor om Bayers produkter. Telefon 020 785 8222 (vardagar kl. 9 15)

Läs mer

OBS! Ange svaren för respektive område på separata skrivningspapper.

OBS! Ange svaren för respektive område på separata skrivningspapper. BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro och rörelse Kurskod: BL1013 Kursansvarig: Maria Fernström Datum: 2014-03-28 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 66p EEG Metodik 11p Diagnostik 11p Neurografi

Läs mer

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 07. 3 högskolepoäng.

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 07. 3 högskolepoäng. Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 07 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 120218 Tid: 09.30-12.30 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni.

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni. Omtentamen 1 i Resp/Cirk, T3, mars 2013. Maxpoäng: 60,5. Gräns för godkänt: 65% av maxpoängen, = 39p Lycka till! 1. Elin utreds på vårdcentralen för primär hypertoni. a. Vilken ålderskategori brukar drabbas

Läs mer

Sifferkod:.. 1. Utifrån vad du vet nu, ge förslag på fyra diagnoser som bör övervägas initialt och motivera kort varför dessa är rimliga.

Sifferkod:.. 1. Utifrån vad du vet nu, ge förslag på fyra diagnoser som bör övervägas initialt och motivera kort varför dessa är rimliga. Fall 1: Krister Krister, 48 år, kommer till vårdcentralen då han upplever att han de senaste 6 månaderna känt sig trött och fått allt svårare att koncentrera sig. Han tycker också att minnet blivit sämre.

Läs mer

Pramipexol Stada. 18.10.2013, Version V01 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pramipexol Stada. 18.10.2013, Version V01 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pramipexol Stada 18.10.2013, Version V01 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Pramipexol STADA 0,088 mg tabletter Pramipexol STADA 0,18 mg tabletter

Läs mer

De svenska körkortskraven för synförmåga i det perifera synfältet är förändrade sedan september 2010 hur och varför?

De svenska körkortskraven för synförmåga i det perifera synfältet är förändrade sedan september 2010 hur och varför? De svenska körkortskraven för synförmåga i det perifera synfältet är förändrade sedan september 2010 hur och varför? Lars Englund Chefsläkare, Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd Om synförmåga i trafiken

Läs mer

LUCENTIS (ranibizumab) För synnedsättning till följd av diabetiskt makulaödem (DME) Din guide till behandling med LUCENTIS

LUCENTIS (ranibizumab) För synnedsättning till följd av diabetiskt makulaödem (DME) Din guide till behandling med LUCENTIS LUCENTIS (ranibizumab) För synnedsättning till följd av diabetiskt makulaödem (DME) Din guide till behandling med LUCENTIS Avsnitt 1 Om LUCENTIS Denna broschyr har tagits fram för att hjälpa dig att bättre

Läs mer

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.

Läs mer

Delegation av BMA för bedömning och svar till remittent av neurografiundersökningar med frågeställningen karpaltunnelsyndrom.

Delegation av BMA för bedömning och svar till remittent av neurografiundersökningar med frågeställningen karpaltunnelsyndrom. Delegation av BMA för bedömning och svar till remittent av neurografiundersökningar med frågeställningen karpaltunnelsyndrom. Beskrivning av delegationen METODER Strategi för diagnostiken enligt gällande

Läs mer

TENTAMENSSKRIVNING I OFTALMIATRIK 060227 (VT06:I) Del I. Namn:... Uppnådd poäng:... (max: 48, godkänt 32) Med svar

TENTAMENSSKRIVNING I OFTALMIATRIK 060227 (VT06:I) Del I. Namn:... Uppnådd poäng:... (max: 48, godkänt 32) Med svar TENTAMENSSKRIVNING I OFTALMIATRIK 060227 (VT06:I) Del I Namn: Uppnådd poäng: (max: 48, godkänt 32) LYCKA TILL! Med svar BILDFRÅGOR MED ANAMNES 1) Fall 1: 72-årig kvinna som vid uppvaknandet fann att hon

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Ciliarkroppen. Vad heter de artärer som försörjer ciliarkroppen med syrerikt blod?

Ciliarkroppen. Vad heter de artärer som försörjer ciliarkroppen med syrerikt blod? Ciliarkroppen Vad heter de artärer som försörjer ciliarkroppen med syrerikt blod? Vad bildar dessa artärer när de möts och vilka strukturer går artärerna genom eller mellan innan de möts? Om en skada på

Läs mer

Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon.

Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon. Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon. Ögats lins skall liksom linsen i en kamera skapa en skarp bild av omvärlden. I kameran ligger bilden på filmen och i ögat ligger bilden på näthinnan

Läs mer

Fallbeskrivning Portfolio

Fallbeskrivning Portfolio Fallbeskrivning Portfolio Fall nummer: 3 Typ av fall: Remiss Journalsystemets ID nummer: 37408 Anamnes Ålder: 83 Kön: kvinna Etnisk tillhörighet: kaukasier Anledning till besöket: Upplever att synen plötsligt

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid trombos

behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid trombos behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid trombos Det mänskliga ögat När ögonen öppnas strömmar ljuset in. Det passerar genom hornhinnan, linsen och glaskroppen och vidare till näthinnan. Näthinnan

Läs mer

Bra att veta om grå starr och gråstarrsoperation

Bra att veta om grå starr och gråstarrsoperation Version 5 Bra att veta om grå starr och gråstarrsoperation Patientinformation VAD ÄR GRÅ STARR? Grå starr, eller katarakt, är en grumling i ögats lins. Linsen ligger alldeles innanför pupillen. Utveckling

Läs mer

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine När minnet sviktar SBAR-Demens En strukturerad kommunikationsmodell om vad du bör tänka på om du misstänker kognitiv nedsättning eller demenssjukdom

Läs mer

Upplägg. Perception. Olika slags perception. Sensorik och perception. Generella aspekter. Generella aspekter

Upplägg. Perception. Olika slags perception. Sensorik och perception. Generella aspekter. Generella aspekter Perception Pär Nyström www.babylab.se Upplägg Syn / Hörsel / Lukt / Smak / Känsel Från sensation till perception till kognition Summering Sensorik och perception Olika slags perception När ett sinnesorgan

Läs mer

TentamensKod: Tentamensdatum: 120324 Tid: 09.30 12.30

TentamensKod: Tentamensdatum: 120324 Tid: 09.30 12.30 Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 06, SSK 05 SSK 03, SSK 04 (del 1 eller/ och del 2) TentamensKod: Tentamensdatum: 120324 Tid: 09.30

Läs mer

Skriv tydligt. Tentamen med oläslig handstil och ej korrekt skriftligt svenskt skriftspråk rättas ej.

Skriv tydligt. Tentamen med oläslig handstil och ej korrekt skriftligt svenskt skriftspråk rättas ej. Allmän omvårdnad 25,5 Hp Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk15V-pgrp1 TentamensKod: Tentamensdatum: 2015-12-04 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: inga

Läs mer

VI LÄR DIG MER OM. Makuladegeneration. [förändringar i gula fläcken]

VI LÄR DIG MER OM. Makuladegeneration. [förändringar i gula fläcken] VI LÄR DIG MER OM Makuladegeneration [förändringar i gula fläcken] Åldrande och ärftlighet är de vanligaste orsakerna Vad betyder makula och degeneration? Makula kallas på svenska för gula fläcken och

Läs mer

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Multipel Skleros 2014-12-18 Sammanställt av: Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson,

Läs mer

LUCENTIS (ranibizumab) För våt makuladegeneration (AMD)

LUCENTIS (ranibizumab) För våt makuladegeneration (AMD) LUCENTIS (ranibizumab) För våt makuladegeneration (AMD) Din guide till behandling med LUCENTIS Avsnitt 1 Om LUCENTIS Denna broschyr har tagits fram för att hjälpa dig att bättre förstå LUCENTIS, en behandling

Läs mer

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1 Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera

Läs mer

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Information om hjärtsvikt. QSvikt Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon

Läs mer

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 2

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 2 Namn:... Personnummer: Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2012-01-12 kl. 08.00-13.00. Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 2 Skrivningen omfattar 30 frågor. Totalt ger skrivningen 80 poäng.

Läs mer

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson Hur kan fysisk aktivitet påverka hjärnan? Den fysiska aktiviteten skapar cytokiner som påverkar levern. I levern bildas

Läs mer

PSYK - 3 fall - 30 p - 2 tim. Fall l. lo poäng. 3 delar- lo delfrågor. Man24år. Kod: Klinisk medicin V

PSYK - 3 fall - 30 p - 2 tim. Fall l. lo poäng. 3 delar- lo delfrågor. Man24år. Kod: Klinisk medicin V Kod: - 3 fall - 30 p - 2 tim Fall l Man24år lo poäng 3 delar- lo delfrågor 2012-03-23 Klinisk medicin V 19 Examinatoms totalpoäng på detta blad: Fall l -Man 24 år - 3 delar- lo p Del l Du är under din

Läs mer

Ortopedstation 1. Patienten söker för smärta i höger handled efter att ha halkat och tagit emot sig med höger hand. Undersök patienten!

Ortopedstation 1. Patienten söker för smärta i höger handled efter att ha halkat och tagit emot sig med höger hand. Undersök patienten! Ortopedstation 1 Patienten söker för smärta i höger handled efter att ha halkat och tagit emot sig med höger hand. Undersök patienten! Bedöm röntgenbilderna! Instruktion till stationsansvarig, ortopedi

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod:

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod: Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjukv14B samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköpings Läkarprogrammet stadiiitentamen, bildtentamen 2010-12-20

Hälsouniversitetet i Linköpings Läkarprogrammet stadiiitentamen, bildtentamen 2010-12-20 1 En 74 årig kvinna med tablett behandlad hypertoni, inkommer till akuten med 2 timmars anamnes på tilltagande svaghet i höger kroppshalva. Fråga 1 (4p) Delar av status på akuten illustreras samt är som

Läs mer

Kod: PSYK. Fall3. Man 57 år. lo poäng. 3 delar- lo delfrågor Klinisk medicin V. 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad:

Kod: PSYK. Fall3. Man 57 år. lo poäng. 3 delar- lo delfrågor Klinisk medicin V. 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad: Kod: Fall3 Man 57 år lo poäng 3 delar- lo delfrågor 2012-03-23 Klinisk medicin V 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad: Fall 3 - Man 57 år - 3 delar- lo p Del l Du gör AT på kirurgen i Visby. Till avdelningen

Läs mer

Delexamination 3 VT 2012. Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1

Delexamination 3 VT 2012. Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1 Delexamination 3 VT 2012 Klinisk Medicin 22 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Fall A Evert, 77 år söker på akutmottagningen (25p)

Fall A Evert, 77 år söker på akutmottagningen (25p) Omtentamen T5 HT09 Kod nr.. 1(18) Fall A Evert, 77 år söker på akutmottagningen (25p) Evert 77 år, insjuknar plötsligt med svaghet i höger arm och ben. Söker akutmottagningen och inlägges på neurologiska

Läs mer

Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 120113 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 120113 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 4 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 06, SSK 05 SSK 03, SSK 04 (del 1 eller/och del 2) Namn: (Ifylles av student) : (Ifylles av student)

Läs mer

LUCENTIS (ranibizumab) För nedsatt syn på grund av koroidal neovaskularisering till följd av patologisk myopi

LUCENTIS (ranibizumab) För nedsatt syn på grund av koroidal neovaskularisering till följd av patologisk myopi LUCENTIS (ranibizumab) För nedsatt syn på grund av koroidal neovaskularisering till följd av patologisk myopi Din guide till behandling med LUCENTIS Avsnitt 1 Om LUCENTIS Denna broschyr har tagits fram

Läs mer

PM om intygande om synen vid körkortsintyg för diabetiker.

PM om intygande om synen vid körkortsintyg för diabetiker. 1 (4) Datum PM om intygande om synen vid körkortsintyg för diabetiker. Intyg angående synfunktionen vid diabetes krävs om sjukdomen varat mer än 5 år eller debuterat efter fyllda 40 år. Om sjukdomen behandlas

Läs mer

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund

Läs mer

YRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv

YRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv YRSEL Neurologens perspektiv yrsel Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall 1 2 definition av yrsel Varierar mycket Patienterna har sina definitioner Specialister har sina definitioner

Läs mer

hittills inhämtade anamnesen

hittills inhämtade anamnesen Du jobbar som AT-läkare på vårdcentralen i Vivalla när Ferenc, 55 år, kommer till dig på öppna mottagningen. Han söker för återkommande smärtor i vänster fot, på stortåns ovansida och fotsulan, sedan cirka

Läs mer

Kroppens Nervsystem. Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs Micke Sundström

Kroppens Nervsystem. Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs  Micke Sundström Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs www.lektion.se Micke Sundström Nervsystemets två huvuddelar Det centrala nervsystemet Hjärnan & ryggmärgen Det perifera nervsystemet Nervtrådarna i övriga

Läs mer

Instruktion till stationsansvarig, examinator

Instruktion till stationsansvarig, examinator Instruktion till stationsansvarig, examinator Pat med rizopati C8. Förväntat diagnosförslag: Diskbråck C7-C8. Beh: Expektans, smärtbehandling med läkemedel, ev mjuk halskrage tillfälligtvis, ev sjukgymnastik.

Läs mer

Glaukom. Patientinformation

Glaukom. Patientinformation Glaukom Patientinformation Glaukom - eller heter det grön starr? Glaukom och grön starr är olika namn för samma ögonsjukdom. Den yttrar sig som en skada på synnerven som i sin tur påverkar synförmågan.

Läs mer

28 Ögon, retinopati. Vem riskerar att utveckla ögonskador riskfaktorer. Hur undvika synskador vid diabetes? 2015-12- 15 diabeteshandboken.

28 Ögon, retinopati. Vem riskerar att utveckla ögonskador riskfaktorer. Hur undvika synskador vid diabetes? 2015-12- 15 diabeteshandboken. 28 Ögon, retinopati Rörande krav för körkort se Kap 37 Körkort Vem riskerar att utveckla ögonskador riskfaktorer Patienter med lång diabetesduration. 80 % av typ 1- diabetikerna med diabetes i 15 år har

Läs mer

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:

Läs mer

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen, Del 2 Ladokkod: VSO011 Tentamen ges för: 760916-5100 Maryam Khanjari

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen, Del 2 Ladokkod: VSO011 Tentamen ges för: 760916-5100 Maryam Khanjari Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen, Del 2 Ladokkod: VSO011 Tentamen ges för: 760916-5100 Maryam Khanjari Tentamensdatum: 121119 Tid: 09.00 13.30 Hjälpmedel: Inga

Läs mer

Frida Svensson, 61 år, söker för förändrad handstil (30p)

Frida Svensson, 61 år, söker för förändrad handstil (30p) Kod nr..1(27) Fall A Frida Svensson, 61 år, söker för förändrad handstil (30p) Frida Svensson, 61 år, arbetar som kontorist och skriver, trots datorisering, mycket för hand i sitt arbete. Hon har lagt

Läs mer

Om ditt barn får retinoblastom

Om ditt barn får retinoblastom Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här

Läs mer

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11)

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 OBS!!! Besvara varje fråga på separat papper!!!! Tentamensfrågor Under sin kvällspromenad

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

B) Förklara hur hörselnedsättningen mest sannolikt har uppkommit? (2p)

B) Förklara hur hörselnedsättningen mest sannolikt har uppkommit? (2p) Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 2009-05-20 1 (12) Efraim, 55 år, är frisk och äter inga mediciner. Tidigare under dagen drabbades han av en så kraftig högersidig näsblödning att du som underläkare

Läs mer

Multilens 8-sidBb. SV 05-11-11 10.17 Sida 1 VI LÄR DIG MER OM. Makuladegeneration. [förändringar i gula fläcken]

Multilens 8-sidBb. SV 05-11-11 10.17 Sida 1 VI LÄR DIG MER OM. Makuladegeneration. [förändringar i gula fläcken] Multilens 8-sidBb. SV 05-11-11 10.17 Sida 1 VI LÄR DIG MER OM Makuladegeneration [förändringar i gula fläcken] Multilens 8-sidBb. SV 05-11-11 10.17 Sida 2 Åldrande och ärftlighet är de vanligaste orsakerna

Läs mer

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11)

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN ARPIPRAZOLE RATIOPHARM TABLETTER Datum: 26.9.2014, Version 1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer