Fall A Eva, 55 år, undersöker ögonbottnarna (13 p)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fall A Eva, 55 år, undersöker ögonbottnarna (13 p)"

Transkript

1 Aid nr..1(19) Fall A Eva, 55 år, undersöker ögonbottnarna (13 p) Eva, 55 år lider av hypertoni. Vid sedvanlig kontroll på mottagningen beslutar du dig för att undersöka ögonbottnarna, eftersom du vet att högt blodtryck kan ge förändringar i ögonbottnarna. Du släcker ned i rummet och tar fram ett väl fungerande oftalmoskop, men har ändå stora svårigheter att se ögonbottnarna pga. små pupiller. Du beslutar dig då för att vidga pupillen med mydriatika dvs. ögondroppar som vidgar pupillen. Dessa droppar påverkar iris muskulatur. Fråga A1 (3p) Beskriv iris anatomi. Svar: Iris består av muskulatur och är på baksidan klätt av ett pigmentepitel. Det finns två muskler. Dels m. sphincter pupillae, en ringmuskel som drar ihop pupillen dels m. dilatator pupillae, som vidgar pupillen. Den har radiära fibrer och ligger mer perifert. Mål: T5 C1, C6 1

2 Aid nr..2(19) Eva, 55 år lider av hypertoni. Vid sedvanlig kontroll på mottagningen beslutar du dig för att undersöka ögonbottnarna, eftersom du vet att högt blodtryck kan ge förändringar i ögon-bottnarna. Du släcker ned i rummet och tar fram ett väl fungerande oftalmo skop, men har ändå stora svårigheter att se ögonbottnarna pga. små pupiller. Du beslutar dig då för att vidga pupillen med mydriatika dvs. ögondroppar som vidgar pupillen. Dessa droppar påverkar iris muskulatur. Beskriv iris anatomi. Iris består av muskulatur och är på baksidan klätt av ett pigmentepitel. Det finns två muskler. Dels m. sphincter pupillae, en ringmuskel som drar ihop pupillen dels m. dilatator pupillae, som vidgar pupillen. Den har radiära fibrer och ligger mer perifert. Mål: T5 C1, C6 Efter c:a 20 min vidgas pupillerna och du får en bra insyn till ögonbotten. Fråga A2 (4p) Vad kan du förvänta dig att se om du tittar in i en normal ögonbotten? Svar: Se bild vänster öga. Papillen = blinda fläcken. Macula = gula fläcken där synskärpan finns Retinala blodkärl Papillen Macula med fovea Mål: T5 C1, C6, C29 2

3 Aid nr..3(19) Eva, 55 år lider av hypertoni. Vid sedvanlig kontroll på mottagningen beslutar du dig för att undersöka ögonbottnarna, eftersom du vet att högt blodtryck kan ge förändringar i ögon-bottnarna. Du släcker ned i rummet och tar fram ett väl fungerande oftalmo skop, men har ändå stora svårigheter att se ögonbottnarna pga. små pupiller. Du beslutar dig då för att vidga pupillen med mydriatika dvs. ögondroppar som vidgar pupillen. Dessa droppar påverkar iris muskulatur. Beskriv iris anatomi. Iris består av muskulatur och är på baksidan klätt av ett pigmentepitel. Det finns två muskler. Dels m. sphincter pupillae, en ringmuskel som drar ihop pupillen dels m. dilatator pupillae, som vidgar pupillen. Den har radiära fibrer och ligger mer perifert. Efter c:a 20 min vidgas pupillerna och du får en bra insyn till ögonbotten. Vad kan du förvänta dig att se om du tittar in i en normal ögonbotten? Papillen = blinda fläcken. Macula = gula fläcken där synskärpan finns Mål: T5 C1, C6, C29 Till en början blir Eva väldigt bländad när du lyser på hennes ögonbotten, men efter ett tag vänjer hon sig. Fråga A3) (3p) Beskriv aktiviteten i en fotoreceptor vid mörker respektive ljus. Svar: Mörker: Hög elektrisk aktivitet, stor energiförbrukning, stor transmittoravgivning, många Na + kanaler öppna. Ljus: Låg elektrisk aktivitet, liten energiförbrukning, liten transmittoravgivning, få Na + kanaler öppna. Mål: T5 C1, C6 3

4 Aid nr..4(19) Eva, 55 år lider av hypertoni. Vid sedvanlig kontroll på mottagningen beslutar du dig för att undersöka ögonbottnarna, eftersom du vet att högt blodtryck kan ge förändringar i ögon-bottnarna. Du släcker ned i rummet och tar fram ett väl fungerande oftalmo skop, men har ändå stora svårigheter att se ögonbottnarna pga. små pupiller. Du beslutar dig då för att vidga pupillen med mydriatika dvs. ögondroppar som vidgar pupillen. Dessa droppar påverkar iris muskulatur. Beskriv iris anatomi. Iris består av muskulatur och är på baksidan klätt av ett pigmentepitel. Det finns två muskler. Dels m. sphincter pupillae, en ringmuskel som drar ihop pupillen dels m. dilatator pupillae, som vidgar pupillen. Den har radiära fibrer och ligger mer perifert. Efter c:a 20 min vidgas pupillerna och du får en bra insyn till ögonbotten. Vad kan du förvänta dig att se om du tittar in i en normal ögonbotten? Papillen = blinda fläcken. Macula = gula fläcken där synskärpan finns. Till en början blir Eva väldigt bländad när du lyser på hennes ögonbotten, men efter ett tag vänjer hon sig. Beskriv aktiviteten i en fotoreceptor vid mörker respektive ljus. Mörker: Hög elektrisk aktivitet, stor energiförbrukning, stor transmittoravgivning, många Na + kanaler öppna. Ljus: Låg elektrisk aktivitet, liten energiförbrukning, liten transmittoravgivning, få Na + kanaler öppna. Mål: T5 C1, C6 För att se bättre har ögonläkaren i allmänhet släckt i rummet. När du undersökt Eva är hon så bländad att hon knappt kan ta sig fram i det mörka rummet. Detta bland annat pga. av att fotopigment har förbrukats i fotoreceptorerna. Fråga A4) (3p) Vilka fotoreceptorer har vi i näthinnan och vad är deras funktion? Svar: Tapparna står för färgsinnet och det skarpa seendet som vi har centralt. Fungerar bäst i ljus. Stavarna används vid mörkerseende och är mest koncentrerade i ögats halvperiferi. Mål: T5 C1, C6 4

5 Aid nr..5(19) Fall B Katarina Svensson, 40 år har svårt att få med sig fötterna (21 p) Du arbetar som läkare på en husläkarmottagning. Du får ta hand om Katarina Svensson, 40 år, som berättar att hon sedan någon tid känt sig snubblig och hon har börjat få svårt att få med sig fötterna när hon går. Hon berättar också att det känns som att hon går på kuddar som sitter under fötterna. Hon kan gå i trappor utan större problem. Hon har inga smärtor någonstans. Hon tycker också att fingrarna känns lite domnade, särskilt på tumsidan. Kanske lite värre på nätterna. Hon är också lite fumlig i fingrarna/händerna då hon ex ska knäppa knappar. Fråga B1 (3p) Du ska nu undersöka Katarina. Nämn de tre i ditt tycke viktigaste sakerna som bör ingå i ditt statustagande Svar: A) pröva känsel och kraft i händer/fingrar, dvs grov kraft i handgreppet, fingerspretning, ev 2-punktsdiskrimination i handflata och på fingerblomma B) Testa biceps-, brachioradialis-, triceps-, patellar- och Achillesreflexer C) Testa grov kraft i benen genom att be patienten gå på tå och hälar, prova även kraften i quadriceps genom att be patienten räta ut benet när du håller emot D) Testa upplevelse av vibration, smärtkänsel och kyla i händer och fötter Mål: T5 C4, C19 5

6 Aid nr..6(19) Du arbetar som läkare på en husläkarmottagning. Du får ta hand om Katarina Svensson, 40 år, som berättar att hon sedan någon tid känt sig snubblig och hon har börjat få svårt att få med sig fötterna när hon går. Hon berättar också att det känns som att hon går på kuddar som sitter under fötterna. Hon kan gå i trappor utan större problem. Hon har inga smärtor någonstans. Hon tycker också att fingrarna känns lite domnade, särskilt på tumsidan. Kanske lite värre på nätterna. Hon är också lite fumlig i fingrarna/händerna då hon ex ska knäppa knappar. Du ska nu undersöka Katarina. Nämn de tre i ditt tycke viktigaste sakerna som bör ingå i ditt statustagande A) pröva känsel och kraft i händer/fingrar, dvs grov kraft i handgreppet, fingerspretning, ev 2-punktsdiskrimination i handflata och på fingerblomma B) Testa biceps-, brachioradialis-, triceps-, patellar- och Achillesreflexer C) Testa grov kraft i benen genom att be patienten gå på tå och hälar, prova även kraften i quadriceps genom att be patienten räta ut benet när du håller emot D) Testa upplevelse av vibration, smärtkänsel och kyla i händer och fötter Mål T5 C4, C19 Katarina har god kraft i händerna, men hon har försämrad 2-punktsdiskrimination på pekfingrets fingerblomma på höger sida. Normala bicepsreflexer, men svårt att få fram patellaroch Achillesreflexer. Hon kan inte gå på tå eller hälar, (klart svag dorsalflexion i foten) medan kraften i quadriceps är ganska god. Klart nedsatt vibrationssinne i fötterna, och hon har också klart svårt att skilja mellan varmt och kallt under fotsulorna. Babinskis tecken är negativt. Fråga B2 (3p) Du misstänker nu att Katarina lider av polyneuropati. Eftersom detta kan sammanhänga med andra sjukdomar, behöver du nu fördjupa anamnesen. Nämn tre sjukdomar eller andra riskfaktorer som du måste fråga efter. Svar: Diabetes mellitus, B-vitaminbrist (mag-tarmsjukdom), cancer/cytostatikabehandling, polyneuropati i familjen, exponering för lösningsmedel eller andra toxiska substanser, struma/hypothyreos, borrelia Mål: T5 C8 6

7 Aid nr..7(19) Du arbetar som läkare på en husläkarmottagning. Du får ta hand om Katarina Svensson, 40 år, som berättar att hon sedan någon tid känt sig snubblig och hon har börjat få svårt att få med sig fötterna när hon går. Hon berättar också att det känns som att hon går på kuddar som sitter under fötterna. Hon kan gå i trappor utan större problem. Hon har inga smärtor någonstans. Hon tycker också att fingrarna känns lite domnade, särskilt på tumsidan. Kanske lite värre på nätterna. Hon är också lite fumlig i fingrarna/händerna då hon ex ska knäppa knappar. Du ska nu undersöka Katarina. Nämn de tre i ditt tycke viktigaste sakerna som bör ingå i ditt statustagande. A) pröva känsel och kraft i händer/fingrar, dvs grov kraft i handgreppet, fingerspretning, ev 2-punktsdiskrimination i handflata och på fingerblomma. B) Testa biceps-, brachioradialis-, triceps-, patellar- och Achillesreflexer. C) Testa grov kraft i benen genom att be patienten gå på tå och hälar, prova även kraften i quadriceps genom att be patienten räta ut benet när du håller emot. D) Testa upplevelse av vibration, smärtkänsel och kyla i händer och fötter. Katarina har god kraft i händerna, men hon har försämrad 2-punktsdiskrimination på pekfingrets fingerblomma på höger sida. Normala bicepsreflexer, men svårt att få fram patellar- och Achillesreflexer. Hon kan inte gå på tå eller hälar, (klart svag dorsalflexion i foten) medan kraften i quadriceps är ganska god. Klart nedsatt vibrationssinne i fötterna, och hon har också klart svårt att skilja mellan varmt och kallt under fotsulorna. Babinskis tecken är negativt. Du misstänker nu att Katarina lider av polyneuropati. Eftersom detta kan sammanhänga med andra sjukdomar, behöver du nu fördjupa anamnesen. Nämn tre sjukdomar eller andra riskfaktorer som du måste fråga efter. Diabetes mellitus, B-vitaminbrist (mag-tarmsjukdom), cancer/cytostatikabehandling, polyneuropati i familjen, exponering för lösningsmedel eller andra toxiska substanser, struma/hypothyreos, borrelia Mål T5 C8 Det framkommer i ditt samtal med Katarina att hon för 6 månader sedan genomgick en gastric bypass operation. Hon äter sedan dess B-vitamin, men glömmer nog att ta tabletterna ibland. Hon har ingen känd ärftlighet med avseende på polyneuropati eller andra neurologiska sjukdomar och lider inte av diabetes. Fråga B3 (5p) För att bli säker på diagnosen skickar du en remiss till neurofysiologiska kliniken för undersökning av ja, vadå? Vilken/vilka undersökningar begär du att få utförda, och vilket svar förväntar du dig om diagnosen är riktig? Svar: Du begär att få EMG och neurografi-undersökningar av både övre och nedre extremiteter, ev med ett tillägg av mätning av trösklar för upplevelse av värme och kyla i händer och fötter, med hänsyn tagen till fråga om tunntrådsneuropati. EMG bör vara utfört minst i de kliniskt svaga musklerna, och neurografi minst i medianus och/eller ulnaris samt peroneus och suralis, gärna också n tibialis. Du förväntar dig patologiskt EMG åtminstone i m tibialis anterior (kan inte gå på hälarna). Beträffande neurografin kan du finna både långsamma ledningshastigheter och låga svar, såväl motoriskt som sensoriskt, i minst 3 nerver. Mål: T5 C10, C8, C18 7

8 Aid nr..8(19) Du arbetar som läkare på en husläkarmottagning. Du får ta hand om Katarina Svensson, 40 år, som berättar att hon sedan någon tid känt sig snubblig och hon har börjat få svårt att få med sig fötterna när hon går. Hon berättar också att det känns som att hon går på kuddar som sitter under fötterna. Hon kan gå i trappor utan större problem. Hon har inga smärtor någonstans. Hon tycker också att fingrarna känns lite domnade, särskilt på tumsidan. Kanske lite värre på nätterna. Hon är också lite fumlig i fingrarna/händerna då hon ex ska knäppa knappar. Du ska nu undersöka Katarina. Nämn de tre i ditt tycke viktigaste sakerna som bör ingå i ditt statustagande. A) pröva känsel och kraft i händer/fingrar, dvs grov kraft i handgreppet, fingerspretning, ev 2-punktsdiskrimination i handflata och på fingerblomma. B) Testa biceps-, brachioradialis-, triceps-, patellar- och Achillesreflexer. C) Testa grov kraft i benen genom att be patienten gå på tå och hälar, prova även kraften i quadriceps genom att be patienten räta ut benet när du håller emot. D) Testa upplevelse av vibration, smärtkänsel och kyla i händer och fötter. Katarina har god kraft i händerna, men hon har försämrad 2-punktsdiskrimination på pekfingrets fingerblomma på höger sida. Normala bicepsreflexer, men svårt att få fram patellar- och Achillesreflexer. Hon kan inte gå på tå eller hälar, (klart svag dorsalflexion i foten) medan kraften i quadriceps är ganska god. Klart nedsatt vibrationssinne i fötterna, och hon har också klart svårt att skilja mellan varmt och kallt under fotsulorna. Babinskis tecken är negativt. Du misstänker nu att Katarina lider av polyneuropati. Eftersom detta kan sammanhänga med andra sjukdomar, behöver du nu fördjupa anamnesen. Nämn tre sjukdomar eller andra riskfaktorer som du måste fråga efter. Diabetes mellitus, B-vitaminbrist (mag-tarmsjukdom), cancer/cytostatikabehandling, polyneuropati i familjen, exponering för lösningsmedel eller andra toxiska substanser, struma/hypothyreos, borrelia. Det framkommer i ditt samtal med Katarina att hon för 6 månader sedan genomgick en gastric bypass operation. Hon äter sedan dess B-vitamin, men glömmer nog att ta tabletterna ibland. Hon har ingen känd ärftlighet med avseende på polyneuropati eller andra neurologiska sjukdomar och lider inte av diabetes. För att bli säker på diagnosen skickar du en remiss till neurofysiologiska kliniken för undersökning av ja, vadå? Vilken/vilka undersökningar begär du att få utförda, och vilket svar förväntar du dig om diagnosen är riktig? Du begär att få EMG och neurografi-undersökningar av både övre och nedre extremiteter, ev med ett tillägg av mätning av trösklar för upplevelse av värme och kyla i händer och fötter, med hänsyn tagen till fråga om tunntrådsneuropati. EMG bör vara utfört minst i de kliniskt svaga musklerna, och neurografi minst i medianus och/eller ulnaris samt peroneus och suralis, gärna också n tibialis. Du förväntar dig patologiskt EMG åtminstone i m tibialis anterior (kan inte gå på hälarna). Beträffande neurografin kan du finna både långsamma ledningshastigheter och låga svar, såväl motoriskt som sensoriskt, i minst 3 nerver. Mål: T5 C10, C8, C18 Fråga B4 (3p) Redogör för de 2 principiella mekanismerna för uppkomst av perifer nervskada, samt hur de yttrar sig i en neurografi. Svar: Axonala skador ger omedelbart upphov till impulsblockering, och visas alltså som svar som är lägre än normalt, både motoriskt och sensoriskt. Demyeliniserande skador visar sig primärt som långsamma ledningshastigheter. Mål: T5C10 8

9 Aid nr..9(19) Du arbetar som läkare på en husläkarmottagning. Du får ta hand om Katarina Svensson, 40 år, som berättar att hon sedan någon tid känt sig snubblig och hon har börjat få svårt att få med sig fötterna när hon går. Hon berättar också att det känns som att hon går på kuddar som sitter under fötterna. Hon kan gå i trappor utan större problem. Hon har inga smärtor någonstans. Hon tycker också att fingrarna känns lite domnade, särskilt på tumsidan. Kanske lite värre på nätterna. Hon är också lite fumlig i fingrarna/händerna då hon ex ska knäppa knappar. Du ska nu undersöka Katarina. Nämn de tre i ditt tycke viktigaste sakerna som bör ingå i ditt statustagande. A) pröva känsel och kraft i händer/fingrar, dvs grov kraft i handgreppet, fingerspretning, ev 2-punktsdiskrimination i handflata och på fingerblomma. B) Testa biceps-, brachioradialis-, triceps-, patellar- och Achillesreflexer. C) Testa grov kraft i benen genom att be patienten gå på tå och hälar, prova även kraften i quadriceps genom att be patienten räta ut benet när du håller emot. D) Testa upplevelse av vibration, smärtkänsel och kyla i händer och fötter. Katarina har god kraft i händerna, men hon har försämrad 2-punktsdiskrimination på pekfingrets fingerblomma på höger sida. Normala bicepsreflexer, men svårt att få fram patellar- och Achillesreflexer. Hon kan inte gå på tå eller hälar, (klart svag dorsalflexion i foten) medan kraften i quadriceps är ganska god. Klart nedsatt vibrationssinne i fötterna, och hon har också klart svårt att skilja mellan varmt och kallt under fotsulorna. Babinskis tecken är negativt. Du misstänker nu att Katarina lider av polyneuropati. Eftersom detta kan sammanhänga med andra sjukdomar, behöver du nu fördjupa anamnesen. Nämn tre sjukdomar eller andra riskfaktorer som du måste fråga efter. Diabetes mellitus, B-vitaminbrist (mag-tarmsjukdom), cancer/cytostatikabehandling, polyneuropati i familjen, exponering för lösningsmedel eller andra toxiska substanser, struma/hypothyreos, borrelia. Det framkommer i ditt samtal med Katarina att hon för 6 månader sedan genomgick en gastric bypass operation. Hon äter sedan dess B-vitamin, men glömmer nog att ta tabletterna ibland. Hon har ingen känd ärftlighet med avseende på polyneuropati eller andra neurologiska sjukdomar och lider inte av diabetes. För att bli säker på diagnosen skickar du en remiss till neurofysiologiska kliniken för undersökning av ja, vadå? Vilken/vilka undersökningar begär du att få utförda, och vilket svar förväntar du dig om diagnosen är riktig? Du begär att få EMG och neurografi-undersökningar av både övre och nedre extremiteter, ev med ett tillägg av mätning av trösklar för upplevelse av värme och kyla i händer och fötter, med hänsyn tagen till fråga om tunntrådsneuropati. EMG bör vara utfört minst i de kliniskt svaga musklerna, och neurografi minst i medianus och/eller ulnaris samt peroneus och suralis, gärna också n tibialis. Du förväntar dig patologiskt EMG åtminstone i m tibialis anterior (kan inte gå på hälarna). Beträffande neurografin kan du finna både långsamma ledningshastigheter och låga svar, såväl motoriskt som sensoriskt, i minst 3 nerver. Redogör för de 2 principiella mekanismerna för uppkomst av perifer nervskada, samt hur de yttrar sig i en neurografi. Axonala skador ger omedelbart upphov till impulsblockering, och visas alltså som svar som är lägre än normalt, både motoriskt och sensoriskt. Demyeliniserande skador visar sig primärt som långsamma ledningshastigheter. Mål: T5C10 Fråga B5 (5p) Redogör för några molekylära mekanismer som ligger bakom att utskott från nervceller hittar rätt mål och bildar ändamålsenliga kretsar redan innan deras funktion behövs (t.ex. prenatalt). Svar: Kontaktinhibition Adhesion till cellers yta Kemoattraktion, Kemorepulsion Fascikulering pionjäraxoner Matrixadhesion Initialt bildas ett överskott av kontakter. De som har träffat målet sämst går i apoptos p.g.a brist på neurotrofa faktorer (t.e.x NGF) som utsöndras av målcellerna. Mål: T5 C1 9

10 Aid nr..10(19) Du arbetar som läkare på en husläkarmottagning. Du får ta hand om Katarina Svensson, 40 år, som berättar att hon sedan någon tid känt sig snubblig och hon har börjat få svårt att få med sig fötterna när hon går. Hon berättar också att det känns som att hon går på kuddar som sitter under fötterna. Hon kan gå i trappor utan större problem. Hon har inga smärtor någonstans. Hon tycker också att fingrarna känns lite domnade, särskilt på tumsidan. Kanske lite värre på nätterna. Hon är också lite fumlig i fingrarna/händerna då hon ex ska knäppa knappar. Du ska nu undersöka Katarina. Nämn de tre i ditt tycke viktigaste sakerna som bör ingå i ditt statustagande. A) pröva känsel och kraft i händer/fingrar, dvs grov kraft i handgreppet, fingerspretning, ev 2-punktsdiskrimination i handflata och på fingerblomma. B) Testa biceps-, brachioradialis-, triceps-, patellar- och Achillesreflexer. C) Testa grov kraft i benen genom att be patienten gå på tå och hälar, prova även kraften i quadriceps genom att be patienten räta ut benet när du håller emot. D) Testa upplevelse av vibration, smärtkänsel och kyla i händer och fötter. Katarina har god kraft i händerna, men hon har försämrad 2-punktsdiskrimination på pekfingrets fingerblomma på höger sida. Normala bicepsreflexer, men svårt att få fram patellar- och Achillesreflexer. Hon kan inte gå på tå eller hälar, (klart svag dorsalflexion i foten) medan kraften i quadriceps är ganska god. Klart nedsatt vibrationssinne i fötterna, och hon har också klart svårt att skilja mellan varmt och kallt under fotsulorna. Babinskis tecken är negativt. Du misstänker nu att Katarina lider av polyneuropati. Eftersom detta kan sammanhänga med andra sjukdomar, behöver du nu fördjupa anamnesen. Nämn tre sjukdomar eller andra riskfaktorer som du måste fråga efter. Diabetes mellitus, B-vitaminbrist (mag-tarmsjukdom), cancer/cytostatikabehandling, polyneuropati i familjen, exponering för lösningsmedel eller andra toxiska substanser, struma/hypothyreos, borrelia. Det framkommer i ditt samtal med Katarina att hon för 6 månader sedan genomgick en gastric bypass operation. Hon äter sedan dess B-vitamin, men glömmer nog att ta tabletterna ibland. Hon har ingen känd ärftlighet med avseende på polyneuropati eller andra neurologiska sjukdomar och lider inte av diabetes. För att bli säker på diagnosen skickar du en remiss till neurofysiologiska kliniken för undersökning av ja, vadå? Vilken/vilka undersökningar begär du att få utförda, och vilket svar förväntar du dig om diagnosen är riktig? Du begär att få EMG och neurografi-undersökningar av både övre och nedre extremiteter, ev med ett tillägg av mätning av trösklar för upplevelse av värme och kyla i händer och fötter, med hänsyn tagen till fråga om tunntrådsneuropati. EMG bör vara utfört minst i de kliniskt svaga musklerna, och neurografi minst i medianus och/eller ulnaris samt peroneus och suralis, gärna också n tibialis. Du förväntar dig patologiskt EMG åtminstone i m tibialis anterior (kan inte gå på hälarna). Beträffande neurografin kan du finna både långsamma ledningshastigheter och låga svar, såväl motoriskt som sensoriskt, i minst 3 nerver. Redogör för de 2 principiella mekanismerna för uppkomst av perifer nervskada, samt hur de yttrar sig i en neurografi. Axonala skador ger omedelbart upphov till impulsblockering, och visas alltså som svar som är lägre än normalt, både motoriskt och sensoriskt. Demyeliniserande skador visar sig primärt som långsamma ledningshastigheter. Redogör för några molekylära mekanismer som ligger bakom att utskott från nervceller hittar rätt mål och bildar ändamålsenliga kretsar redan innan deras funktion behövs (t.ex. prenatalt). Kontaktinhibition Adhesion till cellers yta Kemoattraktion, Kemorepulsion Fascikulering pionjäraxoner Matrixadhesion Initialt bildas ett överskott av kontakter. De som har träffat målet sämst går i apoptos p.g.a brist på neurotrofa faktorer (t.e.x NGF) som utsöndras av målcellerna. Mål: T5 C1 Fråga B6 (2p) Redogör för hur motorneuronen bildas ur neuralröret! Frågan gäller specifikt dessa celler och du behöver alltså inte redogöra för generella mekanismer kring cellspecificering. Svar: Neuralröret delas i de ventrala och dorsala kolumnerna. Motorneuronen bildas ur de ventrala. Hög koncentration av sonic hedgehog (+ tex noggin, chordin och vitamin-a-syra (retinoic acid)) från notokorden och floorplate gör att cellerna i ventrala neuralröret blir motorneuron. Mål: T5 C1 10

11 Aid nr..11(19) Fall C Karl-Erik, 77 år insjuknar plötsligt med svaghet i hö arm och ben (12 p) Karl-Erik 77 år, insjuknar plötsligt med svaghet i höger arm och ben. Söker akutmottagningen och inlägges på neurologiska kliniken. Svagheten blir ganska snart betydligt förbättrad. Karl- Erik märker dock vissa svårigheter att läsa. Vid röntgen CT konstateras en hjärninfarkt i området där radiatio optica förlöper. Fråga C1 (3p) Rita eller beskriv hur den misstänkta synfältsdefekt, som Karl-Erik har, kan förväntas se ut! (Av ev. bild bör tydligt framgå vad som är höger och vänster och vad som är defekt resp. intakt synfält) Svar: Karl-Erik har ett halvsidigt bortfall åt höger på bägge ögonen (homonym hemianopsi). Mål: T5 C1, C6, C16 11

12 Aid nr..12(19) Karl-Erik 77 år, insjuknar plötsligt med svaghet i höger arm och ben. Söker akut mot tag ningen och inlägges på neurologiska kliniken. Svagheten blir ganska snart betydligt för bättrad. Karl-Erik märker dock vissa svårigheter att läsa. Vid röntgen CT konstateras en hjärn infarkt i området där radiatio optica förlöper. Rita eller beskriv hur den misstänkta synfältsdefekt, som Karl-Erik har, kan förväntas se ut! (Av ev. bild bör tydligt framgå vad som är höger och vänster och vad som är defekt resp. intakt synfält) Karl-Erik har ett halvsidigt bortfall åt höger på bägge ögonen (homonym hemianopsi). Mål: T5 C1, C6, C16 Skador på synbanorna kan ha olika utseende beroende på var de sitter. Fråga C2 (6p) Med ledning av vad du vet om synfältet och synbanorna rita in de olika synfältsdefekterna för motsvarande skadelokalisation (x) i cirklarna nedan. Karl-Eriks defekt är inritad nederst (svart är bortfall) Svar: A: Vänster öga defekt B: Bortfall utåt sidorna (temporalt) på bägge ögonen (skygglappsseende) C: Halvsidigt bortfall åt höger (hemianopsi) på bägge ögonen (samma som Karl-Eriks borfall). Mål: T5 C1, C6 12

13 Aid nr..13(19) Karl-Erik 77 år, insjuknar plötsligt med svaghet i höger arm och ben. Söker akut mot tag ningen och inlägges på neurologiska kliniken. Svagheten blir ganska snart betydligt för bättrad. Karl-Erik märker dock vissa svårigheter att läsa. Vid röntgen CT konstateras en hjärn infarkt i området där radiatio optica förlöper. Rita eller beskriv hur den misstänkta synfältsdefekt, som Karl-Erik har, kan förväntas se ut! (Av ev. bild bör tydligt framgå vad som är höger och vänster och vad som är defekt resp. intakt synfält). Karl-Erik har ett halvsidigt bortfall åt höger på bägge ögonen (homonym hemianopsi). Skador på synbanorna kan ha olika utseende beroende på var de sitter. Med ledning av vad du vet om synfältet och synbanorna rita in de olika synfältsdefekterna för motsvarande skadelokalisation (x) i cirklarna nedan. Karl-Eriks defekt är inritad nederst (svart är bortfall) A: Vänster öga defekt B: Bortfall utåt sidorna (temporalt) på bägge ögonen (skygglappsseende) C: Halvsidigt bortfall åt höger (hemianopsi) på bägge ögonen (samma som Karl-Eriks borfall). Mål: T5 C1, C6 Karl-Erik har en väl bevarad synskärpa på bägge ögonen vilket innebär att makulaområdet är relativt välbevarat. Fråga C3 (3p) Beskriv makulas representation i synbarken! Svar: Makula som utgör en relativt liten del av synfältet har en stor representation i synbarken. Detta beror framför allt på att ett neuron i synbarken är kopplad till ett fåtal receptorer i retina. Detta ger en hög upplösning. Mål: T5 C1, C6 13

14 Aid nr..14(19) Fall D Kalle P-son, 67 år är orolig och stökig på ortopedavdelningen (19 p) På morgonrapporten på ortopedavdelningen meddelar sköterskan att Kalle P-son, som kom till avdelningen för 3 dagar sedan pga. en fotledsfraktur, varit stökig och orolig under natten. Han har krävt att personalen ringer polisen eftersom han har haft kvinnor på sitt rum som antastat honom. Han har kastat sängkläder och tidningar och kunde så småningom fås att sova på soffan i dagrummet med lyset tänt och en personal sittandes bredvid honom. Nu på morgonen är han lugn men mycket misstänksam, vill inte gå in på sitt rum. Kalle 67 år ramlade och skadade sin fot då han gick ut för att hämta morgontidningen. Han har sedan flera år tillbaka klagat över skakningar i armar och ben. Fick via vårdcentralens läkare för en vecka sedan prova Madopark (L-dopa) för att se om det kunde hjälpa. Enligt hustrun har Kalle aldrig haft några psykiska problem men han har varit generad över skakningarna som begränsat honom socialt. Fråga D1 (2p) Vad kallas tillståndet som Kalle uppvisar, motivera? Svar: Psykos, han har vanföreställningar och hallucinationer. Mål: T5 C13 14

15 Aid nr..15(19) På morgonrapporten på ortopedavdelningen meddelar sköterskan att Kalle P-son, som kom till avdelningen för 3 dagar sedan pga. en fotledsfraktur, varit stökig och orolig under natten. Han har krävt att personalen ringer polisen eftersom han har haft kvinnor på sitt rum som antastat honom. Han har kastat sängkläder och tidningar och kunde så småningom fås att sova på soffan i dagrummet med lyset tänt och en personal sittandes bredvid honom. Nu på morgonen är han lugn men mycket misstänksam, vill inte gå in på sitt rum. Kalle 67 år ramlade och skadade sin fot då han gick ut för att hämta morgontidningen. Han har sedan flera år tillbaka klagat över skakningar i armar och ben. Fick via vårdcentralens läkare för en vecka sedan prova Madopark (L-dopa) för att se om det kunde hjälpa. Enligt hustrun har Kalle aldrig haft några psykiska problem men han har varit generad över skakningarna som begränsat honom socialt. Vad kallas tillståndet som Kalle uppvisar, motivera? Psykos, han har vanföreställningar och hallucinationer. Mål: T5 C13 Fråga D2 (3 p) Vad kan man misstänka vara orsaken till detta och varför? Svar: Det kan vara många orsaker till psykotiska tillstånd, här är det rimligt att misstänka farmaka, Madopark. L-dopa konverteras via dopamindecarboxylas till dopamin. Ökning av dopaminhalten i det limbiska systemet ger upphov till psykotiska symptom. Mål: T5 C13, C22, C23 15

16 Aid nr..16(19) På morgonrapporten på ortopedavdelningen meddelar sköterskan att Kalle P-son, som kom till avdelningen för 3 dagar sedan pga. en fotledsfraktur, varit stökig och orolig under natten. Han har krävt att personalen ringer polisen eftersom han har haft kvinnor på sitt rum som antastat honom. Han har kastat sängkläder och tidningar och kunde så småningom fås att sova på soffan i dagrummet med lyset tänt och en personal sittandes bredvid honom. Nu på morgonen är han lugn men mycket misstänksam, vill inte gå in på sitt rum. Kalle 67 år ramlade och skadade sin fot då han gick ut för att hämta morgontidningen. Han har sedan flera år tillbaka klagat över skakningar i armar och ben. Fick via vårdcentralens läkare för en vecka sedan prova Madopark (L-dopa) för att se om det kunde hjälpa. Enligt hustrun har Kalle aldrig haft några psykiska problem men han har varit generad över skakningarna som begränsat honom socialt. Vad kallas tillståndet som Kalle uppvisar, motivera? Psykos, han har vanföreställningar och hallucinationer. Vad kan man misstänka vara orsaken till detta och varför? Det kan vara många orsaker till psykotiska tillstånd, här är det rimligt att misstänka farmaka, Madopark. L-dopa konverteras via dopamindecarboxylas till dopamin. Ökning av dopaminhalten i det limbiska systemet ger upphov till psykotiska symptom. Mål: T5 C13, C22, C23 Kalle är psykotisk, han har vanföreställningar. Man kontrollerar medicinlistan och tar kontakt med Kalles fru som uppger att ordinarie dos är hälften av vad Kalle fått på avdelningen. Efter att ha seponerat Madopark och gett Kalle sömnmedicin sover han gott nästa natt och är symptomfri dagen därpå Fråga D3 (3 p) Om man hade valt att ge Kalle ett antipsykotiskt läkemedel vilken risk måste man då tänka på och varför? Svar: Antipsykotiska läkemedel verkar genom att blockera D2 receptorn, detta minskar dopaminet postsynaptiskt i det mesolimbiska systemet men blockerar också D2 i det nigrostriatala med rörelserubbningar (EPS) som symptom. Dvs. hans skakningar riskerar att försämras. Mål: T5 C27, C23 16

17 Aid nr..17(19) På morgonrapporten på ortopedavdelningen meddelar sköterskan att Kalle P-son, som kom till avdelningen för 3 dagar sedan pga. en fotledsfraktur, varit stökig och orolig under natten. Han har krävt att personalen ringer polisen eftersom han har haft kvinnor på sitt rum som antastat honom. Han har kastat sängkläder och tidningar och kunde så småningom fås att sova på soffan i dagrummet med lyset tänt och en personal sittandes bredvid honom. Nu på morgonen är han lugn men mycket misstänksam, vill inte gå in på sitt rum. Kalle 67 år ramlade och skadade sin fot då han gick ut för att hämta morgontidningen. Han har sedan flera år tillbaka klagat över skakningar i armar och ben. Fick via vårdcentralens läkare för en vecka sedan prova Madopark (L-dopa) för att se om det kunde hjälpa. Enligt hustrun har Kalle aldrig haft några psykiska problem men han har varit generad över skakningarna som begränsat honom socialt. Vad kallas tillståndet som Kalle uppvisar, motivera? Psykos, han har vanföreställningar och hallucinationer. Vad kan man misstänka vara orsaken till detta och varför? Det kan vara många orsaker till psykotiska tillstånd, här är det rimligt att misstänka farmaka, Madopark. L-dopa konverteras via dopamindecarboxylas till dopamin. Ökning av dopaminhalten i det limbiska systemet ger upphov till psykotiska symptom. Kalle är psykotisk, han har vanföreställningar. Man kontrollerar medicinlistan och tar kontakt med Kalles fru som uppger att ordinarie dos är hälften av vad Kalle fått på avdelningen. Efter att ha seponerat Madopark och gett Kalle sömnmedicin sover han gott nästa natt och är symptomfri dagen därpå. Om man hade valt att ge Kalle ett antipsykotiskt läkemedel vilken risk måste man då tänka på och varför? Antipsykotiska läkemedel verkar genom att blockera D2 receptorn, detta minskar dopaminet postsynaptiskt i det mesolimbiska systemet men blockerar också D2 i det nigrostriatala med rörelserubbningar (EPS) som symptom. Dvs. hans skakningar riskerar att försämras. Mål: T5 C27, C23 När Kalle skall skrivas hem märker utskrivande läkaren att Kalle inte är helt orienterad i tid. Han har svårt att förstå och komma ihåg instruktioner och ordinationer som han får, trots att man upprepar det flera gånger. Hustrun bekräftar att Kalles minne sviktat det senaste året, framför allt har han svårt med nya saker och ny information. Kalle är annars pigg och cyklar 2 mil om dagen oavsett väder, och är fortfarande en bra bilförare. Fråga D4 (2 p) Hur kan Du beskriva Kalles minnesstörning? Svar: Kalles närminne förefaller stört, svårt med ny information. Det är också det semantiska minnet minnen som är drabbat. Däremot förefaller det procedurella vara intakt. Mål: T5 C13 17

18 Aid nr..18(19) På morgonrapporten på ortopedavdelningen meddelar sköterskan att Kalle P-son, som kom till avdelningen för 3 dagar sedan pga. en fotledsfraktur, varit stökig och orolig under natten. Han har krävt att personalen ringer polisen eftersom han har haft kvinnor på sitt rum som antastat honom. Han har kastat sängkläder och tidningar och kunde så småningom fås att sova på soffan i dagrummet med lyset tänt och en personal sittandes bredvid honom. Nu på morgonen är han lugn men mycket misstänksam, vill inte gå in på sitt rum. Kalle 67 år ramlade och skadade sin fot då han gick ut för att hämta morgontidningen. Han har sedan flera år tillbaka klagat över skakningar i armar och ben. Fick via vårdcentralens läkare för en vecka sedan prova Madopark (L-dopa) för att se om det kunde hjälpa. Enligt hustrun har Kalle aldrig haft några psykiska problem men han har varit generad över skakningarna som begränsat honom socialt. Vad kallas tillståndet som Kalle uppvisar, motivera? Psykos, han har vanföreställningar och hallucinationer. Vad kan man misstänka vara orsaken till detta och varför? Det kan vara många orsaker till psykotiska tillstånd, här är det rimligt att misstänka farmaka, Madopark. L-dopa konverteras via dopamindecarboxylas till dopamin. Ökning av dopaminhalten i det limbiska systemet ger upphov till psykotiska symptom. Kalle är psykotisk, han har vanföreställningar. Man kontrollerar medicinlistan och tar kontakt med Kalles fru som uppger att ordinarie dos är hälften av vad Kalle fått på avdelningen. Efter att ha seponerat Madopark och gett Kalle sömnmedicin sover han gott nästa natt och är symptomfri dagen därpå. Om man hade valt att ge Kalle ett antipsykotiskt läkemedel vilken risk måste man då tänka på och varför? Antipsykotiska läkemedel verkar genom att blockera D2 receptorn, detta minskar dopaminet postsynaptiskt i det mesolimbiska systemet men blockerar också D2 i det nigrostriatala med rörelserubbningar (EPS) som symptom. Dvs. hans skakningar riskerar att försämras. När Kalle skall skrivas hem märker utskrivande läkaren att Kalle inte är helt orienterad i tid. Han har svårt att förstå och komma ihåg instruktioner och ordinationer som han får, trots att man upprepar det flera gånger. Hustrun bekräftar att Kalles minne sviktat det senaste året, framför allt har han svårt med nya saker och ny information. Kalle är annars pigg och cyklar 2 mil om dagen oavsett väder, och är fortfarande en bra bilförare. Hur kan Du beskriva Kalles minnesstörning? Kalles närminne förefaller stört, svårt med ny information. Det är också det semantiska minnet minnen som är drabbat. Däremot förefaller det procedurella vara intakt. Mål: T5 C13 Vid bedömningen i primärvården utförde läkaren det s.k. klocktestet på Kalle. Fråga D5 (5 p) Beskriv punktvis det neurobiologiska skeendet bakom tanke-handling vid detta test, dvs. i ett normalfall Svar: De första tolkningsstationerna, (1) primära sensoriska områdena, integrerar information modalitetsvis (t.ex. syn, hörsel, känsel). Dessa kommunicerar sedan till multimodala associationsområdet i parieto-temporalcortex (2) där informationen integreras och analyseras. Därifrån aktiveras prefontalcortex där man värderar nyttan av det man vill göra (3) varefter man lägger upp en plan i prefrontalcortex (4) som sedan aktiverar motorkortex (5). Hela operationen påverkas av information från limbiska systemet som analyserar hotbilden och som vid behov förbereder hjärnan på flykt. Om inget hot föreligger går kan den kognitiva processen fortgå ostört. Mål: T5 C13, C18, C10. 18

19 Aid nr..19(19) På morgonrapporten på ortopedavdelningen meddelar sköterskan att Kalle P-son, som kom till avdelningen för 3 dagar sedan pga. en fotledsfraktur, varit stökig och orolig under natten. Han har krävt att personalen ringer polisen eftersom han har haft kvinnor på sitt rum som antastat honom. Han har kastat sängkläder och tidningar och kunde så småningom fås att sova på soffan i dagrummet med lyset tänt och en personal sittandes bredvid honom. Nu på morgonen är han lugn men mycket misstänksam, vill inte gå in på sitt rum. Kalle 67 år ramlade och skadade sin fot då han gick ut för att hämta morgontidningen. Han har sedan flera år tillbaka klagat över skakningar i armar och ben. Fick via vårdcentralens läkare för en vecka sedan prova Madopark (L-dopa) för att se om det kunde hjälpa. Enligt hustrun har Kalle aldrig haft några psykiska problem men han har varit generad över skakningarna som begränsat honom socialt. Vad kallas tillståndet som Kalle uppvisar, motivera? Psykos, han har vanföreställningar och hallucinationer. Vad kan man misstänka vara orsaken till detta och varför? Det kan vara många orsaker till psykotiska tillstånd, här är det rimligt att misstänka farmaka, Madopark. L-dopa konverteras via dopamindecarboxylas till dopamin. Ökning av dopaminhalten i det limbiska systemet ger upphov till psykotiska symptom. Kalle är psykotisk, han har vanföreställningar. Man kontrollerar medicinlistan och tar kontakt med Kalles fru som uppger att ordinarie dos är hälften av vad Kalle fått på avdelningen. Efter att ha seponerat Madopark och gett Kalle sömnmedicin sover han gott nästa natt och är symptomfri dagen därpå. Om man hade valt att ge Kalle ett antipsykotiskt läkemedel vilken risk måste man då tänka på och varför? Antipsykotiska läkemedel verkar genom att blockera D2 receptorn, detta minskar dopaminet postsynaptiskt i det mesolimbiska systemet men blockerar också D2 i det nigrostriatala med rörelserubbningar (EPS) som symptom. Dvs. hans skakningar riskerar att försämras. När Kalle skall skrivas hem märker utskrivande läkaren att Kalle inte är helt orienterad i tid. Han har svårt att förstå och komma ihåg instruktioner och ordinationer som han får, trots att man upprepar det flera gånger. Hustrun bekräftar att Kalles minne sviktat det senaste året, framför allt har han svårt med nya saker och ny information. Kalle är annars pigg och cyklar 2 mil om dagen oavsett väder, och är fortfarande en bra bilförare. Hur kan Du beskriva Kalles minnesstörning? Kalles närminne förefaller stört, svårt med ny information. Det är också det semantiska minnet minnen som är drabbat. Däremot förefaller det procedurella vara intakt. Vid bedömningen i primärvården utförde läkaren det s.k. klocktestet på Kalle. Beskriv punktvis det neurobiologiska skeendet bakom tanke-handling vid detta test, dvs. i ett normalfall De första tolkningsstationerna, (1) primära sensoriska områdena, integrerar information modalitetsvis (t.ex. syn, hörsel, känsel). Dessa kommunicerar sedan till multimodala associationsområdet i parieto-temporalcortex (2) där informationen integreras och analyseras. Därifrån aktiveras prefontalcortex där man värderar nyttan av det man vill göra (3) varefter man lägger upp en plan i prefrontalcortex (4) som sedan aktiverar motorkortex (5). Hela operationen påverkas av information från limbiska systemet som analyserar hotbilden och som vid behov förbereder hjärnan på flykt. Om inget hot föreligger går kan den kognitiva processen fortgå ostört. Mål: T5 C13, C18, C10. Det visar sig att Kalles klocktest är onormalt och efter ytterligare utredning finner man en demens av Alzheimer typ. Fråga D6 (4 p) Beskriv de tre histopatologiska förändringar som finns i Kalles hjärna och hur de kan uppkomma. Svar: Plack Uppbyggs huvudsakligen av fibrillärt beta-amyloid. Detta bildas från intracellulärt Aβ som ändrat struktur, bildat oligomerer och sedan aggregerat till fibriller. Neurofibrillära tangles Uppbyggs av fibriller bildade av hyperfosforylerat tau. Nervcellsdöd De exakta orsakerna till nervcellsdöden är inte säkerställda. Viktiga delfenomen är dock ackumulering av abnorma proteinfragment, oxidativ stress, nedsatt funktion av ubiqutin-proteasom systemet och lysosomer, försämrad axonal transport, förändrad gentranskription. Mål: T5 C13, C10 19

Åldersförändringar i gula fläcken

Åldersförändringar i gula fläcken Åldersförändringar i gula fläcken 1 1 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fl äcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. Det är ett genialiskt system som utvecklats under miljontals år för att passa

Läs mer

1 Information till patienter med hål i gula fläcken

1 Information till patienter med hål i gula fläcken 1 Information till patienter med hål i gula fläcken VAD ÄR HÅL I GULA FLÄCKEN? Gula fläcken (makula) är den centrala delen av näthinnan (retina) som svarar för synskärpan. Det är med gula fläcken man kan

Läs mer

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken Diabetes och ögat 1 3 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fläcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. Det är ett genialiskt system som utvecklats under miljontals år för att passa våra behov. När

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME)

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) Din guide till Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) Välkommen till din Eylea-guide Häftet innehåller: Din läkare har skrivit ut Eylea eftersom du har

Läs mer

1 Information om operation av ögonförändringar vid diabetes

1 Information om operation av ögonförändringar vid diabetes 1 Information om operation av ögonförändringar vid diabetes Information om operation av ögonförändringar vid diabetes 2 Under de senaste åren har möjligheterna för diabetiker att behålla god syn i hög

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att. så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD)

Din guide till. Eylea används för att. så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD) Din guide till Eylea används för att behandla en typ av åldersförändringar i gula fläcken, så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD) 1 Din ögonklinik är: Kontakt: Telefon: Adress: E-post:

Läs mer

Hål i gula fläcken. makulahål

Hål i gula fläcken. makulahål Hål i gula fläcken makulahål Gula fläcken Ögats insida är klädd med en tunn hinna, näthinnan. Den består av miljontals små synceller och fungerar som ett slags film som fångar upp det vi ser. Syncellerna

Läs mer

Tentamen Sinne T3 vt 2013. Max 64 poäng

Tentamen Sinne T3 vt 2013. Max 64 poäng Tentamen Sinne T3 vt 2013. Max 64 poäng 1) Du granskar tonaudiogrammet taget på en patient som misstänks ha Morbus Menière. a) Hur ser tonaudiogrammet ut vid en typisk Mb Menière? 2 p b) Förklara den troliga

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME)

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) Din guide till Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) 1 Din ögonklinik är: Kontakt: Telefon: Adress: E-post: 2 Välkommen till din Eylea-guide Din läkare

Läs mer

Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt

Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt Pfizer AB, Vetenskapsvägen 10, 19190 Sollentuna, tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Med åren påverkas kroppen på ett sätt som vi inte alltid kan styra. En del åkommor

Läs mer

Din guide till. (aflibercept injektionsvätska, lösning) (aflibercept injektionsvätska, lösning)

Din guide till. (aflibercept injektionsvätska, lösning) (aflibercept injektionsvätska, lösning) Din guide till Bayer Pharma AG, D-13342 Berlin, Germany Copyright 2012 Bayer Pharma AG www.bayerhealthcare.com Innehåll Sid Vad är Eylea?... 4 Åldersförändringar i gula fläcken... 5 Innan du får en injektion

Läs mer

500.000 svenskar bär på en ögonsjukdom. Nu har vi gjort det mycket enklare att hitta dem.

500.000 svenskar bär på en ögonsjukdom. Nu har vi gjort det mycket enklare att hitta dem. EyeDiagnostics Scandinavia AB tillhandahåller ett program för att länka samman optikerns mätdata till ögonläkare för en ögonhälsobedömning. Ögonhälsoundersökningen består av följande produkter: - Diskussion

Läs mer

PATIENTGUIDE. EYLEA för behandling av retinal grenvensocklusion

PATIENTGUIDE. EYLEA för behandling av retinal grenvensocklusion PATIENTGUIDE EYLEA för behandling av retinal grenvensocklusion EYLEA Patientguide Läkaren har ordinerat dig behandling med EYLEA eftersom du har fått diagnosen retinal grenvensocklusion, som också kallas

Läs mer

Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006

Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Kursansvarig: Sara Nordkvist 2010-12-14 Skrivtid 300 min Totalpoäng: 83 Poängfördelning: Tentamen neurologi: Sara Nordkvist

Läs mer

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS?

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ingela Nygren överläkare, med dr neurologkliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Läkardagarna i Örebro 12-04-26 Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ja,

Läs mer

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos Ögonmelanom 1 Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos barn. I Sverige drabbas sjuttio till åttio

Läs mer

Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration. Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid

Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration. Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid Bayer Medinfo hjälper dig med alla frågor om Bayers produkter. Telefon 020 785 8222 (vardagar kl. 9 15)

Läs mer

behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid diabetes

behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid diabetes behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid diabetes Det mänskliga ögat När ögonen öppnas strömmar ljuset in. Det passerar genom hornhinnan, linsen och glaskroppen och vidare till näthinnan. Näthinnan

Läs mer

Delegation av BMA för bedömning och svar till remittent av neurografiundersökningar med frågeställningen karpaltunnelsyndrom.

Delegation av BMA för bedömning och svar till remittent av neurografiundersökningar med frågeställningen karpaltunnelsyndrom. Delegation av BMA för bedömning och svar till remittent av neurografiundersökningar med frågeställningen karpaltunnelsyndrom. Beskrivning av delegationen METODER Strategi för diagnostiken enligt gällande

Läs mer

TENTAMENSSKRIVNING I OFTALMIATRIK 060227 (VT06:I) Del I. Namn:... Uppnådd poäng:... (max: 48, godkänt 32) Med svar

TENTAMENSSKRIVNING I OFTALMIATRIK 060227 (VT06:I) Del I. Namn:... Uppnådd poäng:... (max: 48, godkänt 32) Med svar TENTAMENSSKRIVNING I OFTALMIATRIK 060227 (VT06:I) Del I Namn: Uppnådd poäng: (max: 48, godkänt 32) LYCKA TILL! Med svar BILDFRÅGOR MED ANAMNES 1) Fall 1: 72-årig kvinna som vid uppvaknandet fann att hon

Läs mer

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1 Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera

Läs mer

Tentamensskrivning i oftalmiatrik 2008-10-13 HT 2008. Poäng del 1: Poäng del 2: Total poäng: Godkänd/Underkänd

Tentamensskrivning i oftalmiatrik 2008-10-13 HT 2008. Poäng del 1: Poäng del 2: Total poäng: Godkänd/Underkänd Tentamensskrivning i oftalmiatrik 2008-10-13 HT 2008 ID-Nr: Nummer: Poäng del 1: Poäng del 2: Total poäng: Godkänd/Underkänd Del 1 1. En 65-årig dam söker dig på allmänläkarmottagningen då hon märkt att

Läs mer

Personnummer: Namn: Adress: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl. 3 Slog Du i huvudet? ڤ Nej ڤ Vet ej ڤ Ja, var på huvudet?

Personnummer: Namn: Adress: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl. 3 Slog Du i huvudet? ڤ Nej ڤ Vet ej ڤ Ja, var på huvudet? 2 Del 1 Omvårdnadsdel Fylls i av patienten före läkarundersökningen Datum: Personnummer: Namn: Adress: Tel: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl 2 Minns Du hela händelseförloppet? ڤ Nej

Läs mer

Fall A Evert, 77 år söker på akutmottagningen (25p)

Fall A Evert, 77 år söker på akutmottagningen (25p) Omtentamen T5 HT09 Kod nr.. 1(18) Fall A Evert, 77 år söker på akutmottagningen (25p) Evert 77 år, insjuknar plötsligt med svaghet i höger arm och ben. Söker akutmottagningen och inlägges på neurologiska

Läs mer

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.

Läs mer

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson Hur kan fysisk aktivitet påverka hjärnan? Den fysiska aktiviteten skapar cytokiner som påverkar levern. I levern bildas

Läs mer

Multilens 8-sidBb. SV 05-11-11 10.17 Sida 1 VI LÄR DIG MER OM. Makuladegeneration. [förändringar i gula fläcken]

Multilens 8-sidBb. SV 05-11-11 10.17 Sida 1 VI LÄR DIG MER OM. Makuladegeneration. [förändringar i gula fläcken] Multilens 8-sidBb. SV 05-11-11 10.17 Sida 1 VI LÄR DIG MER OM Makuladegeneration [förändringar i gula fläcken] Multilens 8-sidBb. SV 05-11-11 10.17 Sida 2 Åldrande och ärftlighet är de vanligaste orsakerna

Läs mer

behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid trombos

behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid trombos behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid trombos Det mänskliga ögat När ögonen öppnas strömmar ljuset in. Det passerar genom hornhinnan, linsen och glaskroppen och vidare till näthinnan. Näthinnan

Läs mer

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.

Läs mer

Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon.

Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon. Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon. Ögats lins skall liksom linsen i en kamera skapa en skarp bild av omvärlden. I kameran ligger bilden på filmen och i ögat ligger bilden på näthinnan

Läs mer

Bra att veta om grå starr och gråstarrsoperation

Bra att veta om grå starr och gråstarrsoperation Version 5 Bra att veta om grå starr och gråstarrsoperation Patientinformation VAD ÄR GRÅ STARR? Grå starr, eller katarakt, är en grumling i ögats lins. Linsen ligger alldeles innanför pupillen. Utveckling

Läs mer

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni.

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni. Omtentamen 1 i Resp/Cirk, T3, mars 2013. Maxpoäng: 60,5. Gräns för godkänt: 65% av maxpoängen, = 39p Lycka till! 1. Elin utreds på vårdcentralen för primär hypertoni. a. Vilken ålderskategori brukar drabbas

Läs mer

JÄRNVÄGSINSPEKTIONENS FÖRESKRIFTER OM HÄLSOUNDERSÖKNING OCH HÄLSOTILLSTÅND FÖR PERSONAL MED ARBETSUPPGIFTER AV BE- TYDELSE FÖR TRAFIKSÄKERHETEN

JÄRNVÄGSINSPEKTIONENS FÖRESKRIFTER OM HÄLSOUNDERSÖKNING OCH HÄLSOTILLSTÅND FÖR PERSONAL MED ARBETSUPPGIFTER AV BE- TYDELSE FÖR TRAFIKSÄKERHETEN BANVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING ISSN 1102-1314 Utkom från trycket den 2000-12-05 JÄRNVÄGSINSPEKTIONENS FÖRESKRIFTER OM HÄLSOUNDERSÖKNING OCH HÄLSOTILLSTÅND FÖR PERSONAL MED ARBETSUPPGIFTER AV BE- TYDELSE

Läs mer

Neurofysiologi för icke neurofysiologer:

Neurofysiologi för icke neurofysiologer: Neurofysiologi för icke neurofysiologer: Hur differentiera inflammatoriska och hereditära neuropatier från idiopatisk neuropati? Johan Widenfalk, neurofysiolog, Akademiska sjukhuset Uppsala Översikt Neurografifynd

Läs mer

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine När minnet sviktar SBAR-Demens En strukturerad kommunikationsmodell om vad du bör tänka på om du misstänker kognitiv nedsättning eller demenssjukdom

Läs mer

TentamensKod: Tentamensdatum: 120324 Tid: 09.30 12.30

TentamensKod: Tentamensdatum: 120324 Tid: 09.30 12.30 Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 06, SSK 05 SSK 03, SSK 04 (del 1 eller/ och del 2) TentamensKod: Tentamensdatum: 120324 Tid: 09.30

Läs mer

PM om intygande om synen vid körkortsintyg för diabetiker.

PM om intygande om synen vid körkortsintyg för diabetiker. 1 (4) Datum PM om intygande om synen vid körkortsintyg för diabetiker. Intyg angående synfunktionen vid diabetes krävs om sjukdomen varat mer än 5 år eller debuterat efter fyllda 40 år. Om sjukdomen behandlas

Läs mer

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11)

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

Att leva med. Polyneuropati

Att leva med. Polyneuropati Att leva med Polyneuropati Att leva med polyneuropati Det är trist att så få känner till sjukdomen Samhällsfrågor har alltid varit viktiga i Hellen Ohlins liv, uppvuxen som hon är i en familj där både

Läs mer

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Förvirringstillstånd vid avancerad cancer Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Referenslitteratur Strang P: Förvirring, delirium och terminal

Läs mer

Patientinformation Aricept (donepezil)

Patientinformation Aricept (donepezil) Patientinformation Aricept (donepezil) Denna skrift riktar sig till dig som behandlas med Aricept (donepezil) men även till dina närstående. Hur vanligt är Alzheimers sjukdom och vilka drabbas? Alzheimers

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Instruktion till stationsansvarig, examinator

Instruktion till stationsansvarig, examinator Instruktion till stationsansvarig, examinator Pat med rizopati C8. Förväntat diagnosförslag: Diskbråck C7-C8. Beh: Expektans, smärtbehandling med läkemedel, ev mjuk halskrage tillfälligtvis, ev sjukgymnastik.

Läs mer

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11)

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma 1 Primär handläggning av patienter efter nacktrauma Första Läkarbesöket Detta dokument innehåller, förutom denna sida med allmän information följande delar: sida Del 1 Omvårdnadsdel 2-4 Del 2 Läkardel

Läs mer

Prioritera synvård. Handledning för talare

Prioritera synvård. Handledning för talare Prioritera synvård Handledning för talare BILD 1 Presentation av talare. Syftet med den här presentationen är att informera om de synförändringar som kan inträffa när vi åldras och diskutera betydelsen

Läs mer

Karotisstenoser 30/1-13

Karotisstenoser 30/1-13 Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor

Läs mer

Klinisk testning. Tony Pansell Universitetslektor, Med dr

Klinisk testning. Tony Pansell Universitetslektor, Med dr Klinisk testning av ögonrörelserrelser Tony Pansell Universitetslektor, Med dr Ögonrörelserrelser Vi testar motilitet har alla ögonmuskler normal funktion eller finns det inskränkningar (skelningar)? Vi

Läs mer

Om ditt barn får retinoblastom

Om ditt barn får retinoblastom Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

Glaukom. Patientinformation

Glaukom. Patientinformation Glaukom Patientinformation Glaukom - eller heter det grön starr? Glaukom och grön starr är olika namn för samma ögonsjukdom. Den yttrar sig som en skada på synnerven som i sin tur påverkar synförmågan.

Läs mer

Ögats Anatomi och Fysiologi Termin 2 Optikerutbildningen. Basalt introduktions-kompendie

Ögats Anatomi och Fysiologi Termin 2 Optikerutbildningen. Basalt introduktions-kompendie Ögats Anatomi och Fysiologi Termin 2 Optikerutbildningen Basalt introduktions-kompendie Fredrik Källmark och Marika Wahlberg 2007 Ögonlocken Ögonlockens uppgift är att skydda ögat från skador, men också

Läs mer

Bipacksedel: Information till användaren. Gliolan 30 mg/ml, pulver till oral lösning 5-aminolevulinsyrahydroklorid

Bipacksedel: Information till användaren. Gliolan 30 mg/ml, pulver till oral lösning 5-aminolevulinsyrahydroklorid B. BIPACKSEDEL 1 Bipacksedel: Information till användaren Gliolan 30 mg/ml, pulver till oral lösning 5-aminolevulinsyrahydroklorid Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.

Läs mer

OBS! Ange svaren för respektive område på separata skrivningspapper.

OBS! Ange svaren för respektive område på separata skrivningspapper. BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro och rörelse Kurskod: BL1013 Kursansvarig: Maria Fernström Datum: 2015 03 27 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 60p EEG 15p Neurografi 11p Evoked potentials

Läs mer

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen, Del 2 Ladokkod: VSO011 Tentamen ges för: 760916-5100 Maryam Khanjari

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen, Del 2 Ladokkod: VSO011 Tentamen ges för: 760916-5100 Maryam Khanjari Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen, Del 2 Ladokkod: VSO011 Tentamen ges för: 760916-5100 Maryam Khanjari Tentamensdatum: 121119 Tid: 09.00 13.30 Hjälpmedel: Inga

Läs mer

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Kort information om demens

Kort information om demens Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6

Läs mer

Ta hand om din hjärna

Ta hand om din hjärna Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är

Läs mer

Trabekulektomi. Den vanligaste operationen är trabekulektomi. Den beskrevs redan under 1960- talet och med vissa modifikationer

Trabekulektomi. Den vanligaste operationen är trabekulektomi. Den beskrevs redan under 1960- talet och med vissa modifikationer Glaukomkirurgi Överläkare Anders Bergström om Glaukomkirurgi Anders Bergström, överläkare och medicine Doktor vid ögonkliniken SU/Mölndal medverkar i detta och nästa nummer av Ögontrycket med en ingående

Läs mer

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal Behandling av psykossjukdom INNEHÅLL Psykos schizofreni 5 Vad ÄR EN PSYKOS? Vem drabbas och varför? Vad går

Läs mer

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Nervcellen Vit substans - Ledningsbanor Orsaker till stroke Aterosklerotisk

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2013. 20 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2013. 20 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin VT 2013 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Hur gör man. Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det

Hur gör man. Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det 2. Svart låda Hur gör man Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det Skåpet: Det enda vi kan se är ljus. Vi kan inte se hundar, bilar, bollar eller

Läs mer

Ärftliga ögonsjukdomar i Västerbotten

Ärftliga ögonsjukdomar i Västerbotten Ärftliga ögonsjukdomar i Västerbotten Ola Sandgren Universitetslektor, överläkare Enheten för oftalmiatrik Redan när man föds kan man ha symtom som beror på en ärftlig ögonsjukdom. Man kan också få symtom

Läs mer

FÖRE OCH EFTER ÖGONLASER FÖRE OCH EFTER DIN

FÖRE OCH EFTER ÖGONLASER FÖRE OCH EFTER DIN FÖRE OCH EFTER ÖGONLASER FÖRE OCH EFTER DIN Ögonlaseroperation 1 Snart är du fri från ditt synfel Du har bokat tid för en ögonlaseroperation. Det betyder att du snart kommer att ha korrigerat ditt synfel.

Läs mer

Seniorsportutrustning

Seniorsportutrustning Seniorsportutrustning från Lappset Övningar Träning är viktigt för att vi ska fungera i vardagen, både för unga och gamla. Med stigande ålder försämras framför allt balansen men vi blir även stelare i

Läs mer

Neurosensomotorik och kognition. Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration

Neurosensomotorik och kognition. Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration Neurosensomotorik och kognition Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration Kognitiv neurovetenskap Är läran om hur hjärnan möjliggör psykologiska fenomen eller mentala processer,

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten 2013 EN BROSCHYR OM en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Vad är MS? OM SJUKDOMEN OM SJUKDOMEN sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 OM ORSAKERNA TILL MS Varför får man MS?

Läs mer

Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar

Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med GYMBOLLEN Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Viktigt att tänka på innan träning Det är väldigt viktigt att du andas normalt

Läs mer

Att leva med. Lösningsmedelsskador

Att leva med. Lösningsmedelsskador Att leva med Lösningsmedelsskador Att leva med skador från lösningsmedel Den bästa medicinen för mig är att vara ute i naturen När det var som värst trodde Ralph att han hade blivit galen. Minnet och

Läs mer

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma 1 Primär handläggning av patienter efter nacktrauma Första Sjukgymnastbesöket Detta dokument innehåller, förutom denna sida med allmän information, följande delar: Sid Del 4 Sjukgymnastdel 2-6 Till Dig

Läs mer

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5 TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5 Namn: Personnr: - texta Max: 80 poäng KOD: Gk: 48 poäng Skrivtid: 13-18 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall

Läs mer

Hälsodeklaration. Körkort Annan ID-handling Personlig kännedom. Inledande undersökning Regelbunden hälsokontroll Bedömning efter frånvaro Annan orsak:

Hälsodeklaration. Körkort Annan ID-handling Personlig kännedom. Inledande undersökning Regelbunden hälsokontroll Bedömning efter frånvaro Annan orsak: Hälsodeklaration 1 (5) Blanketten gäller enligt Transportstyrelsens föreskrifter TSFS 2011:61 om hälsokrav m m enligt lagen (2011:725) om behörighet för lokförare. Hälsodeklarationen fylls i av den som

Läs mer

Patientinformation. om ögonproteser av glas

Patientinformation. om ögonproteser av glas Svenska F. AD. MÜLLER SÖHNE AB Specialist för konstgjorda ögon Patientinformation om ögonproteser av glas Bäste patient Att behöva operera bort ett öga kan vara en omskakande upplevelse och svårt att acceptera.

Läs mer

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som:

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som: Manus Nociceptiv smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om nociceptiv smärta, vävnadsskadesmärta, en smärta som drabbar alla, en eller flera gånger i livet och även om du just nu inte har någon smärta

Läs mer

Ärftliga sjukdomar i perifera nerver-klinik och konsekvenser Barbro Westerberg 10 05 10 Tylösand HMSN - CMT CMT Charcot-Marie och Tooth HMSN hereditär motorisk-sensorisk sensorisk neuropati CMT används

Läs mer

Ta hjärnskakningen på allvar!

Ta hjärnskakningen på allvar! Vardagen kallar! Torsdag morgon och allt är som vanligt igen. Vart tog semestern vägen? Och sommaren som svishade förbi i raketfart? Det är nu vi ska försöka ta vara på sommaren fast det blivit vardag

Läs mer

Näthinnans uppbyggnad. Tappar 5-6 milj. Stavar 100-110 milj

Näthinnans uppbyggnad. Tappar 5-6 milj. Stavar 100-110 milj Periferseendet Näthinnans uppbyggnad Stavar 100-110 milj Tappar 5-6 milj By OpenStax College http://commons.wikimedia.org/wiki/file:1414_rods_and_cones.jpg via Wikimedia Commons Näthinnans uppbyggnad Stavar

Läs mer

1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker

1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker Hypofys, skelett mm! Falldiskussionsseminarium T7 VT 2010 1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker En 52-årig man kommer till dig som husläkare för uppföljning av hypertoni, de senaste åren har mer behandling

Läs mer

Patientinformation. Södra Älvsborgs Sjukhus. Ögonklinik

Patientinformation. Södra Älvsborgs Sjukhus. Ögonklinik Patientinformation Grå starr Södra Älvsborgs Sjukhus Ögonklinik Vad är grå starr? Grå starr, som har det medicinska namnet cataract, innebär att ögats lins grumlas och synen blir suddig. Grå starr är en

Läs mer

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till! Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista uppehållstillstånd akut sjukvård vårdcentral akutmottagning personnummer journal huvudvärk migrän yrsel skalle tryckkänsla dunka i huvudet kräkas

Läs mer

Diabetes och fotvård

Diabetes och fotvård DIABETES OCH FÖTTER Diabetes och fotvård Att leva med diabetes gör att det blir ännu viktigare att ta hand om sin personliga hälsa. Det gäller även vården av fötterna. Personer som har diabetes drabbas

Läs mer

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Optikerprogrammet Institutionen för klinisk neurovetenskap

Optikerprogrammet Institutionen för klinisk neurovetenskap Sida1/x Optikerprogrammet Institutionen för klinisk neurovetenskap Kod: Enheten för optometri Tentamen 1 Optometrisk refraktion 2 Ht 10 Måndag 29/11 10 För att bli godkänd krävs att alla delmoment når

Läs mer

glaukom (Grön starr)

glaukom (Grön starr) glaukom (Grön starr) frågor och svar s bu s tat e n s b e r e d n i n g f ö r m e d i c i n s k u t v ä r d e r i n g DENNA SKRIFT GES UT AV SBU OCH KAN BESTÄLLAS PÅ WWW.SBU.SE, BESTÄLLNINGSNUMMER 401-15.

Läs mer

Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger

Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger Hur påverkar rökning, alkohol och andra droger hjärnan och vilken betydelse kan det ha för studenters inlärning? Bo Söderpalm, beroendeforskare

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Hälsokontroll allmän/utökad

Hälsokontroll allmän/utökad Hälsokontroll allmän/utökad Personuppgifter Personnummer: Namn: Adress: Postnummer: Telefon dagtid: Mobiltelefon: Mail: Civilstånd: Ort: Datum för besöket: Ansvarig SSK: (fylls i av Adocto) Företag/Privatperson:

Läs mer

Psoriasis och samsjuklighet

Psoriasis och samsjuklighet Psoriasis och samsjuklighet Förra året uppgraderade Världshälsoorganisationen WHO psoriasis till en allvarlig, ickesmittsam kronisk sjukdom. Kunskapen om psoriasis och dess koppling till andra allvarliga

Läs mer