Habiliteringens föräldrainformation

Transkript

1 Specialpedagogiska skolmyndigheten SPSM Statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Wern Palmius, rådgivare wern.palmius@spsm.se 2 Vad jag tänker tala om i dag Syn på lärande och utveckling I huvudsak om grundskolan och grundsärskolan i mindre grad om förskolan. Hur är skolan uppbyggd Kunskapskrav, ämnen och betyg Hur ska skolan arbeta med elevers olika behov Tolkning av kunskaper Wern Palmius 1

2 Vilka är ni? Diagnoser på barnen till anmälda föräldrar (enligt anmälan) ADHD, ADD, AST, autism, Asperger, (övervägande majoritet) språkstörning, epilepsi, minnesproblem, ryggmärgsbråck, CP, Downs syndrom, multihandikappad, Valporat syndrom. Barnen är mellan 5 och 17 år 4 MÖJLIGHETER ELLER SVÅRIGHETER Det pedagogiska kontraktet En förväntan om att det kommer att gå bra för varje elev. Jag tror att just du kan lära dig detta. Jag tror att det kommer att gå bra för just dig i det här ämnet och det är viktigt för mig att du lyckas. (Eldh & Ingvar, Hjärnkoll på skolan 2014, sid 48) Med vilket stöd hade eleven kunnat? Eget arbete med egen planering och eget ansvar i egen takt? Varför? Hur ska jag göra? Vad ska jag göra? Med vem? Kommer inte ihåg! Helen Trankvist I vilken ordning? Hur och när ska jag börja och sluta? 6 Wern Palmius 2

3 Vad är en coach eller förtroendevuxen? Kontaktperson mellan hem och skola Hjälper eleven och lärarna att hitta strategier Hjälp med självinsikt/kartläggning och att hitta målen Elevens talesperson/advokat Den som påminner kollegor om behov av planering Viktig i elevhälsoteamet Rollen sanktionerad av rektor som också ger resurs för detta. (Utökat mentorsuppdrag) En bro mellan undervisning och lärande Samtalet med eleven är byggandet av bron Vad läraren undervisat om Vad eleven lärt sig Att läraren ser lärprocessen genom elevens ögon är enligt Hattie en av de 4 viktigaste framgångsfaktorerna. Hattie, J. A. C. (2009). Visible Learning Metakognitiva samtal Eleven behöver hjälp att lyfta blicken från uppgiften och resultatet till hur det gick till när han eller hon lärde sig. Läraren behöver få veta vad och hur eleven förstått och tänker. Undervisningen måste bedrivas på gränsen mellan kan och kan inte där man kan tillsammans med någon (Partanen 2008 Från Vygotskij till lärande samtal) kan inte kan tillsammans kan Wern Palmius 3

4 Elevens segerlista För att följa och stödja elevernas kunskapsutveckling behöver bedömningen vara en integrerad del i undervisningen där den enskilda eleven kontinuerligt kan få återkoppling på vad han eller hon hittills har utvecklat (Skolverket 2011, Allmänna råd, Planering och genomförande av undervisningen, sid 19) Oscar Mathisen. Fotograf: L. Szacinski 1914 Vad ska orken och tiden räcka till? Anpassade studier - Förlängd studietid och provtid Anpassning av arbetssätt och redovisningssätt Möjlighet till paus innan kraften tar slut Kvalitet kvantitet i arbetet? Redan nådda mål? Träna att använda ljudböcker, talsyntes och diktering. Skriv- & läshjälp assistans. Social samvaro och fritid! Att komma efter? Att komma ikapp? Hemuppgifter? Vanlighetsprincipen? Jag har suttit och talat med datorn. Den har skrivit precis vad jag sa. Anpassad studiegång! Anpassningar kan vara särskilda läromedel eller särskild utrustning, till exempel hjälpmedel för att förstå och passa tider samt digital teknik med anpassade programvaror (Skolverket 2014, Allmänna råd, sid 22) kompensation SPSM - lästräning Wern Palmius 4

5 Hur ska man kunna minnas allt? Minnespärm, dagbok, arbetsscheman Mobiltelefon, I-pad Information till omgivningen Strukturerad inlärning i små steg Försök använda annan minnesfunktion. Kartlägg tillsammans med eleven Hitta och träna associationer Använd metoder som inte belastar minnet Metakognitiv träning är viktig för arbetsminnesträning. (Partanen 2016) Att öppna byrålådan Greppa begreppen Många elever kan mycket mer än de får fram. Får man stöd av begreppen ökar det möjligheterna att visa sina kunskaper. Begreppskorten tränar kognitiva förmågor som uppmärksamhet, minne, språk, logiskt och kreativt tänkande, beslutsfattande och problemlösning. (Helene Fägerblad,SPSM) Lärande med och av varandra kondens تكاثف Minnesstöd Metakognition Begreppskedjor Logiskt tänkande Orsakskedjor smälter is Agneta Isaksson 2016 Att arbeta språkutvecklande med begrepp om vattnets former och faser åk 4 Wern Palmius 5

6 När kunskaper tycks komma och gå För många elever med funktionsnedsättningar är det som att kunskaper kommer och går. Det man kunde i dag har man ingen aning om i morgon för att igen kunna nästa dag. Orsaken kan vara dagsform, kognitiv belastning, stress, värk, sömnsvårigheter, lärandemiljö, ljudmiljö etc. Hur kan man ge eleven minnesstöd? När ska man bedöma elevens kunskaper? När de kommit eller gått? Kognitiv belastning Vad är aktivitetens huvudsakliga syfte? Vad kan jag rensa bort? Vilken kompetens vill jag se och bedöma? Kan ni gå i rask takt och räkna ut ? Vad kostar fantasin? Vad kostar det att ta fram begreppen ur minnet? Vad kostar det att balansera kroppen? Vad kostar det att argumentera utan mall? Vad kostar det att lösa en uppgift utan förförståelse? Vad kostar koncentrationen på uppgiften? Vad kostar det att behöva läsa uppgiften själv? Bild: Arbeta utifrån förutsägbarhet Hjälp att strukturera sin arbetsdag och sitt arbete. Fasta och förutsägbara rutiner Uppgifter i anpassad omfattning Enskild instruktion / tavlans text på eget papper (Smartboard, uppgifter på mail, I-Pad etc.) Tillgång till arbetsschema, checklistor etc Hjälp att genom frågor sätta eleven på banan Vad kostar koncentrationen? Varför uteblir den ibland? Popplet APP 18 Wern Palmius 6

7 Relationer Hur ska man förstå vad kamraterna menar? Hur ska kamraterna förstå vad jag menar? Hjälp och träning att inte tolka allt konkret. Förberedelse för situationer som kommer kunna bli svåra. Förklaring till varför missförstånd skett. Sociala berättelser. Ritprata - APP Hjälp att tolka budskapet bakom orden/texten Kompenserande hjälpmedel för Kalle (rörelsehinder) Dörröppnare Höj- och sänkbart handfat Rullstol Arbetsterapi RH-klass/ specialundervisning Sjukgymnastik Elevassistent Färdtjänst Ledsagare Permobil Alberyd Kompenserande hjälpmedel för Kalle (läs- och skrivsvårigheter, koncentrationssvårigheter) Talsyntes Anpassad studie/arbetsmiljö Dator med alternativa verktyg Individuell studieteknik Läs- och skrivträning Alternativa redovisningformer Mobiltelefon med kalender och röstanteckning Enskild undervisning /utökad mentorstid/assistans Anteckningsverktyg Tal- och ljudböcker Alberyd Wern Palmius 7

8 Med vilket stöd hade eleven kunnat? Vilka kompensatoriska verktyg behövs? Vilka är tillåtna i undervisning och vid bedömning? 22 Med vilket stöd hade eleven kunnat? Och hur hade hen kunnat? Vi får alltid fisk! Eleven bidrar till att beskriva informationen i någon tabell eller något diagram. (Läroplanen, Grundsär, E-krav matematik år 6) 23 Hur kan man undervisa så eleven kan? Höga förväntningar eller höga krav? Förvänta dig kompetens av eleven. Fråga inte om hen passar i ditt klassrum. Fråga hur hen passar i klassrummet. Pat Miranda Wern Palmius 8

9 Hur är skolan uppbyggd? Förskolan - 5år Förskoleklass 1 år Grundskolan Specialskolan Grundsärskolan Gymnasiet 3-år Gymnasiesärskolan 4- år Universitet Folkhögskola Vuxenutbildning 25 Vad är förskoleklass? Förskoleklassen är en obligatorisk (från hösten 2018) skolform som ska ligga till grund för den fortsatta skolgången. I förskoleklassen möts förskolans och grundskolans pedagogik. Verksamheterna ska utvecklas i mötet mellan olika pedagogiska traditioner. I Läroplanen beskrivs vad undervisningen förskoleklassen ska handla om Vad är grundskola? Grundskolan är en nioårig obligatorisk skolform. Den består av 9 läsår, och varje läsår består av en höst- och en vårtermin. Grundskolan är tillgänglig för alla barn mellan 7 och 16 år. För de barn som inte kan genomföra sin skolgång i grundskolan finns specialskolan och den obligatoriska grundsärskolan. 26 Vad är grundsärskola? Den obligatoriska grundsärskolan omfattar två parallella skolformer, grundsärskolan och träningsskolan. Eleverna har rätt till ett frivilligt tionde skolår för att bredda eller fördjupa sina kunskaper. Barn med utvecklingsstörning går i den obligatoriska särskolan. I grundsärskolan går barn med lindrig utvecklingsstörning. I träningsskolan går barn som inte kan uppnå grundsärskolans kunskapskrav. Vad är specialskola? För barn med dövhet eller hörselskada, grav språkstörning eller synskada i kombination med ytterligare funktionshinder finns specialskolan. Specialskolan omfattar 10 läsår och ska motsvara grundskolan så långt det är möjligt. I specialskolan går elever som är döva eller hörselskadade, har en grav språkstörning eller har en synskada i kombination med ytterligare funktionshinder. 27 Wern Palmius 9

10 Vad är gymnasieskolan? Gymnasieskolan är en avgiftsfri och frivillig skolform som ungdomar kan välja att genomföra efter avslutad grundskola. Gymnasieskolan består av nationella program och introduktionsprogram. Det finns totalt 18 nationella gymnasieprogram. Varje program pågår under 3 år. För att komma in på gymnasiet krävs godkända betyg i 8 eller 12 ämnen. Genomgången gymnasieskola krävs för att få läsa vid universitet. Vad är gymnasiesärskolan? Gymnasiesärskolan är en avgiftsfri och frivillig skolform som ungdomar med utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada kan välja att genomföra efter avslutad grundsärskola. Det finns totalt nio nationella gymnasieprogram. Varje program pågår under 4 år. 28 Tre viktiga styrdokument: Skollagen, Läroplanen och Kursplanerna Skollagen anger övergripande mål för utbildningen i skolan samt övergripande riktlinjer för hur skolans verksamhet skall utformas. I skollagen finns bestämmelser om vilka grundläggande krav som ställs på kommunerna. Där finns också bestämmelser som är riktade till elever och föräldrar, nämligen sådana som rör skolplikt och rätten till utbildning. I läroplanerna beskrivs verksamheternas värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för skolans arbete. Kursplanerna beskriver vad alla elever ska lära sig. De beskriver vad de olika ämnena ska innehålla. Det finns mål beskrivna för årskurs 1, 3, 6 och 9. (gr) Från år 6 får man betyg (gr) Det finns kunskapskrav för de olika betygen. Betygen är från E till A. 29 Kursplaner finns i skolans ämnen Grundskola Grundsärskola Träningsskola Bild Bild Estetisk verksamhet Engelska Engelska Kommunikation Hemkunskap Hemkunskap Vardagsaktiviteter Idrott o hälsa Idrott o hälsa Motorik Matematik Matematik Verklighetsuppfattning Moderna språk Modersmål Modesmål Musik Musik Biologi Naturorienterande ämnen Fysik Kemi Geografi Samhällsorienterande ämnen Historia Religion Samhällskunskap Slöjd Slöjd Svenska Svenska Svenska 2 Svenska 2 Teknik Teknik Teckenspråk 30 Wern Palmius 10

11 Grundskolan Bedömning av elevens kunskaper sker utifrån kunskapskrav. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i år 1 och 3 Betygskriterier för A C och E i år 6 och 9 Betyg behöver ses som ett resultat av undervisning, genom undervisning skall eleven ges förutsättningar att utveckla de förmågor och kunskaper hon bedöms emot. Var befinner sig eleven i sin kunskapsutveckling? IUP - skriftliga omdömen. 8 eller 12 godkända ämnen för gymnasiet 31 Hur ser kunskapskraven ut? Exempel: Svenska i grundskolan år 3: Eleven läser bekanta och elevnära texter med flyt, såväl högt som tyst. När eleven inte förstår eller läser fel går eleven tillbaka i texten och läser om för att komma vidare i läsningen. Eleven återberättar grundläggande delar av handlingen i skönlitterära texter och beskriver och använder sig av innehållet i faktatexter och instruktioner. Dessutom relaterar eleven det lästa till egna erfarenheter. (Skolverket, Läroplan för grundskolan 2011) 32 Hur ser kunskapskraven ut? Exempel: Svenska i grundskolan år 9 E: Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll med viss koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk. (Skolverket, Läroplan för grundskolan 2011) 33 Wern Palmius 11

12 Grundsärskolan Efter utredning och om föräldrar eller elev önskar. Grundsärskolan har 5 betygssteg Kunskapskraven för grundsärskolan har fasta betygssteg. Kunskapsstegen är den samma som för grundskolan med skillnaden att elever i grundsärskolan inte kan få underkänt. Betyg om förälder eller elev önskar. Betyg från årskurs 6 till årskurs 9 Den elev som inte kan nå E-kravet i grundsärskolan ska undervisas i träningsskolan. Efter grundsärskolan finns gymnasiesärskolan. 34 Hur ser kunskapskraven ut? Exempel: Grundsärskolan årskurs 6 Svenska E Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att lyssna på andra och medverka i att ställa frågor, svara och uttrycka önskan och känslor. I samtalen bidrar eleven till att använda olika kommunikationsoch samtalsregler. Dessutom kan eleven medverka i att planera och genomföra enkla muntliga presentationer. I arbetet med presentationerna medverkar eleven i att välja och använda något verktyg. Eleven kan med stöd av bilder läsa berättande texter med kända ord och bekant innehåll. Genom att svara på frågor om innehållet visar eleven sin förståelse för texterna. 35 Träningsskolan grundsärskolan iriktning ämnesområden Elever i grundsärskolan som oavsett skolans insatser inte kan nå lägsta godtagbara kunskapskrav måste anses tillhöra träningsskolan. I träningsskolan finns två kravnivåer, en grundläggande och en fördjupad nivå. Kunskapskrav finns för år 9 I träningsskolan undervisar man i ämnesområden Efter träningsskolan finns gymnasiesärskola Fördjupad nivå Grundläggande nivå 36 Wern Palmius 12

13 Hur ser kunskapskraven ut? Exempel: Träningsskolan årkurs 9 Kommunikation Grundläggande nivå Eleven kan initiera och avsluta kommunikation och uttrycker egna behov och känslor i kända sammanhang och miljöer. Eleven tolkar andras avsikter och visar det genom att samspela i kommunikationen. Eleven reagerar igenkännande på språket i tal, sånger, ljudlekar och återkommande berättelser. Eleven kan på olika sätt söka elevnära information om vad som ska hända och vad som har hänt. Dessutom deltar eleven i att använda kommunikationsverktyg för att förmedla sig. Eleven identifierar ord, begrepp och symboler på ett i sammanhanget relevant sätt genom att visa igenkännande och samspela. 37 Centralt innehåll Vad ska man lära sig? Det skolan ska undervisa om beskrivs i läroplanen. Detta kallas centralt innehåll. Detta innehåll finns för alla ämnen och är uppdelat i åldersgrupperna: 1-3, 4-6 och 7-9 (grundskolan) 1-6 och 7-9 (grundsärskolan) 1-9 (träningsskolan) 38 Vilka är elevens förutsättningar Undervisning ska ge eleven förutsättningar att Kursplaner 2011 GRUNDSKOLAN Elevens inneboende förutsättning Elevens förutsättningar varierar De förutsättningar vi hjälper eleven att utveckla och återutveckla Omgivningens förmåga att skapa förutsättningar för tillgänglighet, lärande, utveckling och rehabilitering. Omgivningens kompetens att bedöma elevens kunskaper 39 Wern Palmius 13

14 Skolans kompensatoriska uppdrag Skollagen 1 kap. 4 I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Likvärdighet = att uppväga skillnader Läroplanens definition av likvärdighet En likvärdig utbildning Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. (Skolverket 2017, Läroplan för grundskolan sid 8) Likvärdighet = att göra olika Likvärdig bedömning Kan alla bedömas på samma sätt? I det arbetet är det viktigt att läraren anpassar bedömningssituationerna för att ge alla elever möjlighet att visa vad de kan. Det går inte att kräva att alla elever ska göra på samma sätt. Bedömningsformerna kommer att se olika ut beroende på den enskilda elevens behov och förutsättningar. (Skolverket 2014, Stödinsatser i utbildningen, sid 15) Likvärdighet = att anpassa bedömningssituationen Wern Palmius 14

15 Motverka konsekvenserna 3 kap. 3. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser.. Det innebär att läraren tar hänsyn till elevers olika behov i alla lärmiljöer och i hela undervisningsprocessen, det vill säga vid: planering genomförande kunskapsbedömning betygssättning uppföljning dokumentation (Skolverket 2014, Stödinsatser i utbildningen, sid 12) Elever med funktionsnedsättning Att motverka funktionsnedsättningens konsekvenser innebär att läraren tar hänsyn till elevens behov under hela undervisningsprocessen, det vill säga vid planering, genomförande, kunskapsbedömning, betygssättning, uppföljning och dokumentation. (Skolverket 2015) Diskrimineringslagen 2014 En person med en funktionsnedsättning får inte missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med andra. 44 Stödet i förskolan Hänsyn ska tas till barnens olika förutsättningar och behov. Detta innebär att verksamheten inte kan utformas på samma sätt överallt och att förskolans resurser därför inte ska fördelas lika. Verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som möjligt. (Läroplan förskolan sid 5) Lika för alla är inte likvärdigt eller rättvist 45 Wern Palmius 15

16 En likvärdig utbildning för alla vad innebär det? Hur beskrivs stödet till eleven i styrdokumenten för förskolan och skolan? Vad är rättvist? Vad är likvärdigt? funktionshinder funktionsnedsättning anpassning funktionsrätt Läroplanen Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd, och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Läraren ska ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan, stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter, (sid 11-2:2 Kunskaper) 47 Resultaten på nationella proven är inte allt Enligt läroplanen ska läraren vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av elevens kunskaper. (Skoverket 2012, Allmänna råd, Planerande och genomförande av undervisningen, sid 21) 48 Wern Palmius 16

17 Stödet i förskolan Arbetslaget ska samarbeta för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande och särskilt uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling, ge stimulans och särskilt stöd till de barn som befinner sig i svårigheter av olika slag, (Läroplan förskolan sid 11 ) Förskolechefen ska se till att verksamheten utformas så att barn får det särskilda stöd och den hjälp och de utmaningar de behöver, Och att personalen kontinuerligt får den kompetens-utveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter. (Läroplan förskolan sid 16 ) 49 Stödet i skolan Så här ser gången ut: 1.Allmänt stöd 2.Extra anpassningar 3.Särskilt stöd 50 Extra anpassningar Om det befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. (Skollagen 3kap 5a ) Wern Palmius 17

18 Extra anpassningar Exempel på extra anpassningar kan vara att: hjälpa en elev med att planera och strukturera ett schema ge extra tydliga instruktioner ge stöd för att sätta igång arbetet. ge ledning i att förstå texter, förklara ett ämnesområde ge färdighetsträning exempelvis lästräning Begär dem skriftligt Det kan även vara särskilda läromedel eller särskild utrustning, till exempel hjälpmedel för att förstå och passa tider samt digital teknik med anpassade programvaror Det kan också vara specialundervisning under en kort tid, till exempel två månader. (Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram sid 22) 52 Grundskolan år 1-5, särskolan om inte betyg Vad är IUP (individuell utvecklingsplan) En individuell utvecklingsplan ska vara ett stöd för elevens lärande och sociala utveckling. Den ska dels innehålla skriftliga omdömen om elevens kunskapsutveckling, dels en planering av hur skolan ska arbeta för att eleven ska utvecklas så långt som möjligt i riktning mot de nationella målen. Där bör även framgå vad eleven och vårdnadshavaren kan göra och ansvara för. De skriftliga omdömena ska relatera elevens kunskapsutveckling till den pedagogiska planering som ligger till grund för undervisningen. 53 Vad är åtgärdsprogram? Om en elev befaras inte nå målen ska skolan ska ge eleven det särskilda stöd han eller hon behöver. Ett åtgärdsprogram syftar till att säkerställa att en elevs behov av särskilt stöd tillgodoses. Åtgärderna ska vara av både kortsiktig och långsiktig karaktär. De ska relatera till målen i läroplanerna och uppställda kunskapskrav och vara möjliga att följa upp och utvärdera. Det är en skriftlig bekräftelse på de stödåtgärder som ska vidtas och bidrar till att ge en överblick. 54 Wern Palmius 18

19 Åtgärdsprogram Skollagen 3 kap. 8 Om det inom ramen för under-visningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. 55 Kunskapskrav i matematik årskurs 3 (del av) 56 Åtgärdsprogram matematik årkurs 2 Kunskapskravet Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer. Centrala innehållet Samband och förändringar Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften. Problemet E behärskar inte begreppen: dubbelt/hälften, (flera/färre, yngre/äldre?) Åtgärden Vid varje matematiklektion ska NN visa 5 enkla visuella övningar där svaret blir endera dubbelt eller hälften. Första tiden ska det bara vara bilder men efter tre veckor ska talen införas. Detta ska pågå under november och december. Målet (ett delmål kunskapskravet är målet) E ska i mitten av januari kunna avgöra vad som är dubbelt och hälften i illustrerade exempel inom talområdet Han ska kunna svara rätt på 8 av tio frågor. 57 Wern Palmius 19

20 58 Tolkningen av kunskapskraven Rullstolsburen förlamad elev och idrottskraven år 6 E I rörelser till musik och i danser anpassar eleven till viss del sina rörelser till takt och rytm. Elev med selektiv mutism och kraven i svenska år 6 E Dessutom kan eleven medverka i att planera och genomföra enkla muntliga presentationer. Elev utan tal med CP-skada och kraven i musik år 6 E Eleven kan delta i gemensam sång och följer då i någon mån rytm och tonhöjd. 59 Elevhälsa Skollagen 2 kap 25 För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnaselevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. 60 Wern Palmius 20

21 PYS-paragrafen Grundskolan undantagsbestämmelsen 10 kap, 21 Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav Är det fusk med anpassningar och stöd i bedömningen? I provsituationer är ofta frågan upp om det inte är fusk med bildstöd, teckenstöd och digitala lärverktyg. För när det är prov så ska ju eleven visa vad hen kan. Istället väljer man att säga att eleven inte nått kunskapskraven och vill PYS:a Att låta eleverna använda AKK som en naturlig del i både undervisning och i bedömning kan inte ses som ett sätt att undgå skollagen utan ger fler elever möjlighet att bli delaktiga i utbildningen och nå kunskapskraven. SPSM Blogg Wern Palmius 16 november e/om-oss/spsmbloggar/ Proven är inte allt. Inte ens ett nationellt prov Enligt läroplanen ska läraren vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av elevens kunskaper. (Skoverket 2012, Allmänna råd, Planerande och genomförande av undervisningen, sid 21) Ett nationellt prov väger tungt men det kan aldrig vara det enda underlag som läraren motiverar ett betyg utifrån. (Från Skolverkets film: Hur sätter lärare betyg?) Wern Palmius 21

22 Elevens resultat påverkas av de anpassningar vi tillåter: muntliga redovisningsformer alternativa arbetsuppgifter en uppgift i taget alternativa verktyg även i provsituation förberedande prov (fusklappsverkstad?) möjlighet att få ställa frågor i provsituationen att bli satt på banan, (igångsättande, hitta minnet) arbeta med elevens intresse och förkunskaper Barnets bästa? Att man inger hopp och självförtroende Att man samtalar med barnet Att man ser barnets kunskaper i stället för brister Att man låter barnet att få och visa sina kunskaper på ett sätt som gynnar henom Att man inte har en rigid tolkning av kunskapskrav och styrsystem Att man gör en barnkonsekvensanalys av det man tänker göra 1 kap. 10 I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Liknande föreläsningar på urskola.se Wern Palmius 22

23 Tack för er uppmärksamhet Följ gärna Facebook och Wern Palmius 23