INTEGRERINING AV SOLENERGI I KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE

Transkript

1 INTEGRERINING AV SOLENERGI I KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE SOLPOTENTIALSTUDIE Förenkling av Stockholms solkarta. < ÖVERLAGRING - Känslighet - Solenergipotential Slutrapport AAR_2014_29 Fastighet med bebyggelse vars kulturhistoriska värde motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen. Fastighet med bebyggelse som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Fastighet med bebyggelse av positiv betydelse för stadsbilden och/eller av visst kulturhistoriskt värde. > 950 kwh/m2 och år Jan Perotti Johan Dahlberg Marja Lundgren < 950 kwh/m2 och år

2 Slutrapport till AAR_2014_29 Integrering av solenergi i kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Denna rapport är skriven inom ramen för projektet IEA SHC Task 51 - Solar Energ y in Urban Planning - ett internationellt forskningsprojekt som pågår mellan maj 2013 och juni Huvudprojektledare för IEA SHC Task 51 - Solar Energy in Urban Planning är Maria Wall på Lunds Tekniska Högskola. Författare är White arkitekter AB genom Jan Perotti, Johan Dahlberg och Marja lundgren. Illustrationer har tagits fram av Agnes Johansson. Framtagandet av rapporten och arbetet bakom är finansierat av AAR_2014, ARQ och Energimyndigheten.

3 SAMMANFATTNING Den största utmaningen och hindret för en ökad implementering av solenergi i svenska städer är en generell brist på kunskap om solenergi. Den kunskap som finns är oftast begränsad till byggnadsnivån och består till stor del av teknisk och ekonomisk kompetens. Samtidigt har det de senaste åren skett en kraftig ökning av installationer av främst solceller. En stor del av det som installeras är idag också på befintlig bebyggelse vilket ställer krav på varsamhet mot framförallt exteriöra värden eftersom de flesta städer i Sverige och Europa har en historisk kontext som är värd att bevara. Forskare på EPFL i Lausanne, Schweiz, har utvecklat en metod (LESO-QSV) för att utvärdera potentialen för solenergi i förhållande till kvalitet, känslighet och synlighet. Med kvalitet åsyftas arkitektonisk integrationskvalitet av solenergilösningar som kan brytas ned i ett antal kriterier vilka kan utvärderas. Känslighet är en sammavägning av de värden en byggnad eller en miljö besitter som definierar hur tålig dessa är för förändringar. Synlighet är enkelt beskrivet till vilken grad en yta kan observeras från olika platser. I denna förstudie har Gasverket i Norra Djurgårdsstaden, Stockholm, använts som fallstudie i syfte att testa, utvärdera och utveckla LESO-QSV i en svensk kontext. En solpotentialstudie har jämförts med tillängliga kulturhistoriska klassificeringar. Studier kring synlighet och integrationskvalitet har inte kunnat genomföras. Även om resultaten från studien är begränsade kan ett antal slutsatser dras. Solenergi i städer blir mer vanligt och denna utveckling kommer sannolikt att fortsätta. Detta kommer att ställa högre krav på kunskap och att ha etablerade systematiska metoder för att kunna utvärdera vilka ytor i befintlig bebyggelse som är lämpliga för solenergilösningar, alternativt vilka krav på arkitektonisk integrationskvalitet som krävs för att ytor ska vara lämpliga för solenergilösningar. Denna förstudie är ett första steg i att undersöka hur en sådan metodik kan utformas.

4 Exempel på solenergilösningar i kulturhistoriskt känsliga miljöer av hög arkitektonisk integrationskvalitet.

5 INNEHÅLL 1. INLEDNING IEA SHC Task 51 - Solar Energy in Urban Planning Kulturhistorisk värdering Solenergi Syfte och mål SOLPOTENTIAL, KÄNSLIGHET OCH SYNLIGHET LESO-QSV Solpotentialstudier Anpassningar och avgränsningar FALLSTUDIE GASVERKET Historia Utveckling, mål och vision Ny och befintlig bebyggelse Solpotential Känslighet - kulturhistorisk värdering Överlagring SLUTSATSER OCH FORTSATT ARBETE Föreslagen metodik Fortsatt arbete och vidare forskning Aktionsforskning och planprocesser REFERENSER

6 1. INLEDNING Byggnader står globalt för 40 % av energianvändningen och en tredjedel av växthusgasutsläppen 1. För att kraftigt minska miljöpåverkan krävs både en avsevärd energieffektivisering (både genom ombyggnation och nybyggnation) och en större andel förnyelsebar energi av den totala energianvändningen. Internationellt pekar politiska beslut och policy mot att byggnader, stadsdelar och t.o.m. hela städer ska vara självförsörjande vad gäller energi och samtidigt koldioxidneutrala. En ökad användning av solenergi är en viktig del i den utvecklingen. Passiv solenergianvändning och dagsljus behövs för att minska energianvändningen i byggnader och för att förbättra både inomhusmiljön och utomhusmiljön för människor med avseende på komfort. Samtidigt kommer integrering av aktiva solenergisystem i staden möjliggöra lokal förnyelsebar energiproduktion, främst i form av el och värme, men även till viss del i form av kyla. Den största utmaningen och hindret för en ökad implementering av solenergi i svenska städer är en generell brist på kunskap om solenergilösningar. Den kunskap som finns är oftast begränsad till byggnadsnivån och består till stor del av teknisk och ekonomisk kompetens. Andelen installerad effekt solenergi är idag i Sverige mycket liten i förhållande till den totala energiförsörjningen. De senaste åren har det dock skett en kraftig ökning av främst solceller (som producerar el). Detta har flera orsaker, främst att priset på solceller fallit kraftigt, men även att kunskapen och tron på tekniken har ökat. År 2050 bedömmer International Energy Agency (IEA) att en fjärdedel av världens el produceras av solenergi 2. En stor del av det som installeras är idag också på befintlig bebyggelse vilket ställer krav på varsamhet mot framförallt exteriöra värden eftersom de flesta städer i Sverige och Europa har en historisk kontext som är värd att bevara. De kommande decennierna kommer vi troligtvis se en ännu kraftigare ökning och detta ställer ytterligare krav på planerare, antikvarier och bygglovshandläggare att förstå 1. United Nations Environment Programme - Sustainable Buildings and Climate Initiative 2. IEA Energy Technology Perspectives Harnessing Electricity s Potential 2

7 hur installation av solceller kan förändra det visuella intrycket och påverkan på kulturhistoriska värden IEA SHC Task 51 - Solar Energy in Urban Planning International Energy Agency (IEA), OECD-ländernas samarbetsorgan för energifrågor, godkände i november 2012 inom ramen för The Solar Heating and Cooling Programme (SHC) projektet IEA SHC Task 51 - Solar Energ y in Urban Planning (Task 51)- ett internationellt forskningsprojekt med 10 deltagande länder. Projektet startade i maj 2013 och pågår till juni Syftet med Task 51 är att beskriva nuläge, utveckla metoder, verktyg, processer, kunskap och riktlinjer för att skapa bättre förutsättningar för att implementera solenergi i stadsplanering. Bakgrunden till Task 51 är ett tidigare projekt stöttat av Energimyndigheten och ARQ - IEA SHC Task 41 - Solar Energ y and Architecture (Task 41). I Task 41 låg fokus på enskilda byggnader och en stor del av arbetet handlar om arkitektonisk integrering av solenergiteknik. Den kunskap som utvecklades ledde dock till insikten att flera frågor kring solenergi i urbana miljöer måste lösas på stads- eller stadsdelsskalan. Sverige deltar i Task 51 dels som huvudprojektledare genom Maria Wall på Lunds Tekniska högskola och dels genom White arkitekter AB i Stockholm. Arbetet i projektet bedrivs som aktionsforskning dvs. en stor del av forskningen bedrivs genom fallstudier i verkliga projekt. Denna rapport avser forskning som bedrivits inom en av dessa fallstudier Kulturhistorisk värdering Det finns idag olika metoder för kulturhistorisk värdering av bebyggelse. Det gemensamma för metoderna är att de är systematiseringar för att beskriva mjuka värden i vår fysiska miljö. Värden som ur olika perspektiv har betydelse för människor. Om man generaliserar tar metoderna avstamp i historiken där byggnadens, områdets eller miljöns framväxt kartläggs. Utifrån kartläggningen identifieras företeelser som förmedlar kunskap, förståelse och känslor för olika skeden och sammanhang Solenergi Växthuseffektens konsekvenser på klimatet har tydligt visat behovet av ett byte från fossila bränslen till förnybara energikällor. Solen är källan till jordens goda förutsättningar att härbärgera liv och tillför dagligen jorden energimängder som vida överstiger människans och naturens behov. Att omhänderta och omvandla solenergin till energi vi kan nyttigöra för det moderna livet i form av el och värme är helt nödvändigt. Tekniker för att omvandla solenergi till el och värme samlas under begreppet aktiv solenergi och vanligast för byggnadsintegration är solceller (för el) och solfångare (för värme). Dagsljuset har alltid varit en viktig källa till arkitekturutformning. Dagsljus och solvärme, som passerar glas i byggnader och värmer inneklimatet, kallas tillsammans för passiv solenergi. Arbetet med Task 51 omfattar både aktiv och passiv solenergi. Denna studie avser endast aktiv solenergi med fokus på solceller. 3

8 1.4. Syfte och mål Huvudmålen med White:s arbete inom Task 51 är att: 1. Identifiera faktorer i dagens planeringsprocesser, metoder och verktyg som möjliggör beslutsprocesser för integration av solenergi i stadsplanering och samtidigt belyser utvecklingsbehov. 2. Visa hur planeringsprocesser kan utvecklas för att underlätta implementering av passiv och aktiv solenergi, både i nya områden och befintliga såväl som känsliga/skyddade landskap. 3. Visa hur och när riktlinjer, kunskap, metoder och verktyg rörande aktiv och passiv solenergi kan föras in i planeringsprocesser. Detta inkluderar befintlig kunskap, metoder och verktyg såväl som utveckling av nya. De rekommendationer och modeller för planeringsprocesser samt metoder och verktyg som utvecklas inom Task 51 ämnar att stötta kommuner i deras arbete för att uppfylla lokala, regionala och nationella mål avseende energianvändning, förnyelsebar energiproduktion och klimatpåverkan. Denna förstudie syftar till att testa, utveckla och utvärdera LESO QSV en utvärderingsmetod utvecklad av Maria Cristina Munari Probst och Christian Roecker på EPFL i Lausanne, Schweiz. Metoden syftar till att kunna värdera solenergi i kulturhistoriskt värdefulla miljöer. 4

9 2. SOLPOTENTIAL, KÄNS- LIGHET OCH SYNLIGHET Utvecklingen av en metod för att värdera solpotential i kulturhistoriskt värdefulla områden baseras på tidigare arbete genomfört av MariaCristina Munari Probst och Christian Roecker på EPFL i Lausanne, Schweiz. Deras metod, LESO-QSV innehåller tre delar; kvalitet, känslighet och synlighet (Quality, Sensibility och Visibility). I arbetet med att testa och utvärdera denna metod har vissa anpassningar gjorts, dels utifrån kontexten i Stockholm men också med anledning av vilken tillgänglig information som funnits LESO-QSV Metoden som studien utgår ifrån använder flera begrepp som först behöver studeras var för sig. Begreppet kvalitet bygger på att alla solenergisystem kräver ett visst mått av arkitektonisk integrationskvalitet. Tidigare studier har visat att denna kvalitet kan brytas ned i ett antal kriterier som kan utvärderas. För att ett system ska kunna anses som integrerat så behöver det vara utformat som en del av byggnadens arkitektur dvs. alla beskaffenheter av solenergisystemet (systemstorlek/ position; synliga material; ytstrukutr; färg; modulstorlek/form; infästningar) behöver vara sammanhållet med byggnadens övergripande designlogik. Känslighet är en sammavägning av de värden en byggnad eller en miljö besitter som definierar hur tålig dessa är för förändringar. Synlighet är enkelt beskrivet till vilken grad en yta kan observeras från olika platser. Metoden beskriver sedan ett begrepp de kallar för criticity som vi översätter till kritiskhet. Idén bakom begrepper grundar sig på graden av integrationskvalitet kan variera beroende på känsligheten och synligheten av en yta. Tanken är att ytor kan delas in en enkel matris där kombinationen av hög synlighet och hög känslighet innebär den högsta kritiskheten medan en hög känslighet och låg synlighet innebär lägre kritiskhet (och vice versa). 5

10 Olika exempel på solpotentialstudier. Höger: skärmdump från Stockholms solkarta. Övre vänster: En högupplöst simulering av en stadsel. Nedre vänster: En relativt lågupplöst simulering av ett par kvarter. 6

11 Metoden kombinerar sedan alla dessa begrepp i ett gemensamt verktyg där högre kritiskhet kräver högre integrationskvalitet och vice versa. Som exempel kan en platt yta på en modern industribyggnad tänkas ha låga krav på integrationskvalitet eftersom ytan varken är synlig eller sannolikt särskilt känslig. På andra änden av skalan kan fasaden på ett byggnadsminne anses ha mycket hög synlighet och känslighet och därför kräva en mycket hög grad av integrationskvalitet (som troligtvis inte ens är möjlig). För att använda metodens utvärdering av känslighet och synlighet krävs framförallt att två studier genomförs som underlag: En beskrivning av känsligheten i områden. En studie av synligheten i området. För att arbeta vidare med relationen synlighet, känslighet och kvalitet måste även solcells- respektive solfångarprodukternas arkitektoniska integrationskvalitet bedömas. EPFL har utvecklat en mjukvara där exempel på olika grader av arkitektonisk integrationskvalitetet i verkliga projekt redovisas. Om mjukvaran, som är i pilotstadiet, ej finns tillgänlig finns ett tal byggnader utvalda och redovisade som resultat av IEA SHC Task 41 Solar Energ y and Architecture 1. Dessa är dock en blandning av nybyggnad och ombyggnad Solpotentialstudier Solpotentialstudier är ett samlingsbegrepp för en bredd av verktyg som används för att utvärdera hur stor solinstrålning som når en yta. Dessa används dels i designprocesser där studier kan göras iterativt för att utvärdera utformningsförslag för enskilda byggnader, kvarter eller hela stadsdelar. Solpotentialstudier kan också presenteras som solkartor. Solkartor är en utvärdering av mängd solinstrålning på befintlig bebyggelse i ett geografiskt avgränsat område (oftast en kommun). Idag finns solkartor för bl.a. för Stockholm, Göteborg, Uppsala och Linköping men även i fler städer. Innehållet och kvaliteten på solkartorna varierar. Oftast inkluderas endast takytor men det pågår även arbete med att fasader också ska ingå på vissa platser. Det som är gemensamt är att dessa kartor är web-baserade och interaktiva på det sätt att det går att klicka på ett tak och få ut hur många kwh/m 2 av solinstrålning som når taket per år. Ofta delas ytor in i beskrivningar liknande rimlig, bra och mycket bra. Dock varierar definitioner av dessa kraftigt mellan olika solkartor, dvs. det som kan anses vara en yta som är bra i en solkarta kan anses endast vara rimlig i en annan. Kanters et al. (2014) gjorde en studie av 19 solkartor i Europeiska städer där definitionerna jämfördes mot maximal solinstrålning i respektive stad. Resultaten visar att vad som anses rimligt kan variera med upp till 35 % och vad som anses bra eller mycket bra med omkring 15 %. Innehållet i solkartor bör därför analyseras mot en investeringskalkyl baserad på vad en solenergilösning faktiskt kostar. I Stockholms solkarta som används i denna studie är allting under 950 kwh/m 2 kategoriserat som låg potential. Inom ramen för denna studie väljer vi därför att använda detta som tröskelvärde huruvida en yta är intressant för solenergisystem eller inte

12 2.3. Anpassningar och avgränsningar I det fall vi har arbetat med, Gasverket, som beskrivs i nästa kapitel fanns tillgängligt underlag för att beskriva känsligheten. I Sverige finns redan etablerade metoder för detta och egna yrkesgrupper som är vana att bedömma antikvariska värden. Några ytterligare studier kring känslighet har därför inte varit nödvändiga. Vi har också valt att utgå ifrån solpotentialen och exkluderar de ytor som inte är intressant ur ett ekonomiskt perspektiv. Detta skiljer sig något åt från LESO-QSV där kritiskheten först bedöms för ett område som sedan jämförs med solpotentialen. Inom ramen för denna studie jämförs också endast känsligheten med solpotentialen pga. svårigheter att anpassa utvecklingsprojektet till den pågående planprocessen i fallstudien. Utvärderingen av arkitektonisk integrationskvalitet är heller inte del av denna studie utan behöver göras i ett senare skede. 8

13 3. FALLSTUDIE GASVERKET Gasverket med dess befintliga bebyggelse har identifierats som en central plats i stadsutvecklingsområdet Norra Djurgårdsstaden och utvecklingen här är strategiskt viktig för området i sin helhet. Ambitionerna för stadsutvecklingsområdet och specifikt för omvandlingen av Gasverket är höga, både ur ett stadsbyggnadsperspektiv och ur ett hållbarhetsperspektiv. Visionen är att Norra Djurgårdsstaden ska bli en miljöstadsdel i världsklass. Norra Djurgårdsstaden är ett av Stockholms stads miljöprofilsområden där det bl.a. ställs krav på energieffektiva byggnader och lokal förnyelsebar energiproduktion. Gasverksområdet har en historia som sträcker sig tillbaka till Flera av byggnaderna inom området är blåklassade av Stockholms stadsmuseum - Den högsta klassen och omfattar synnerligen kulturhistoriskt värdefull bebyggelse som motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen. Gasverksområdet är med sin tydliga hållbarhetsprofil och starka kulturhistoriska värde synnerligen lämpat att använda som fallstudie för att testa, utveckla och utvärdera metoder för hållbara energilösningar i kulturhistoriskt värdefulla miljöer Historia Efter att kommunen tagit över driften av Stockholms gasverk 1885, som då låg vid Klara sjö, beslutades att ett nytt gasverk skulle byggas i Hjorthagen. En generalplan för det nya gasverket ritades av arkitekt Ferdinand Boberg tillsammans med konstruktören Fredrik Enblom. I planen tog man höjd för en utökad produktion, men eftersom behovet inledningsvis var mindre skedde utbyggnaden etappvis. Redan efter ett fåtal år behövde generalplanen modifieras med hänsyn till teknikutvecklingen. Senare behövde planen förändras än mer, men styrkan i den ursprungliga planen dröjde kvar även i utbyggnadsetapper under andra halvan av 1900-talet. 9

14 Foto av Gasverket som det ser ut idag samt en visionsbild av framtida utveckling (bild Koncept Stockholm) 10

15 Under den första etappen förverkligades betydande delar av generalplanen. Arkitekturen under den första etappen manifesterades av staden som modern samhällsbyggare. Stor omsorg lades på gestaltningen av byggnaderna och området. Det som uppfördes hade en modern, ändamålsenlig, fritt historiserande, amerikanskt influerad arkitektur. Gestaltningen hade samtidigt rötter i de gamla brukens byggnadsskick d.v.s. den förindustriella produktionsmiljön i Sverige. Samtida kritiker och kulturpersonligheter hyllade gasverket för dess arkitektur. Prins Eugen menade i ett brev till Georg Pauli att Bobergs arkitektur är självständig samtidigt som hans handlag har en artistisk känslighet. I Teknisk tidskrift 1893 omnämns Bobergs arkitektur som självständig, omöjlig att inordna i något av den rådande arkitekturens historiserande stilfack. Orsaken härtill, menar skribenten, är Bobergs arbetsmetod där arkitekturen formas efter ändamålet och med hänsyn till byggnadsmaterialets förutsättningar. Under utbyggnadsetapperna som följde respekteras Bobergs ursprungliga formgivning, men med antydda stilinfluenser från jugend och nationalromantik. Så var fallet ända in på 1930-talet då nya formideal slog igenom på bred front. Gasklocka IV som uppfördes 1932 i funktionalistisk stil var den första byggnad som följde Bobergs gestaltning. Överlag kom utbyggnadsfaserna att kännetecknas av ett mer pragmatiskt förhållningssätt till arkitekturen och produktionen. Nya funktioner, byggnader och anläggningar tillfogades där utformningen av varje del var strikt funktionsbetingad. Fler och fler delar av den produktionstekniska utrustningen förläggs Utomhus, varvid en brokig ingenjörskonst växer fram. Utbyggnaden inom området pågick succesivt fram till 1970-talet då den sista större utbyggnadsetappen genomfördes. År 2008 beslutades att stadsgasen i Stockholm skulle ersättas av naturgas och biogas som skulle matas från nya anläggningar. Produktionen på gasverksområdet fortgick fram till Gasverket stod sedan kvar som reserv i ytterligare två år Utveckling, mål och vision Stockholms stad beskriver utvecklingen av Gasverket enligt följande: Gasverket och dess omvandling från att ha varit en stängd industrimiljö till att bli till en centrummiljö med service och kultur är en central del i utvecklingen av Norra Djurgårdsstaden. /.../ Utgångspunkten för omvandlingen av Gasverket från stängd industri till levande stadsmiljö är att områdets arkitektoniska kvaliteter och kulturhistoriska värden tillvaratas. Norra Djurgårdsstaden som helhet är utsett som ett av Stockholms miljöprofilsområden. Visionen är att Norra Djurgårdsstaden (NDS) ska vara en miljöstadsdel i världsklass. Det finns ett tillhörande miljöprogram antaget 2010 som sedan ska förtydligas i handlingsprogram för respektive etapp. I handlingsprogrammet för Gasverket anges följande krav för nya byggnader gällande solenergi: På varje byggnad ska minst 2 kwh/m 2 A temp solel alternativt 6 kwh/m 2 A temp solvärme, eller en kombination med motsvarande fördelning, genereras på byggnaden. Den lokalt producerade energin får inte tillgodoräknas vid beräkning av energiprestanda eller uppmätta värden för energiprestanda för byggnaden. För befintliga byggnader som denna studie behandlar gäller ovan krav:...i tillämpliga delar efter samråd med Stockholms stad 11

16 SOLPOTENTIALSTUDIE Förenkling av Stockholms solkarta. < YTOR MED POTENTIAL FÖR SOLENERGI Färgerna visar vilka ytor som har en årlig solinstrålning över tröskelvärdet för vad som är ekonomiskt rimligt. > 950 kwh/m2 och år < 950 kwh/m2 och år 12

17 I övrigt för energieffektivisering gäller att: Vid ombyggnation är målsättningen att energianvändningen (köpt energi, A temp, exklusive hushålls- resp. verksamhetsel) ska reduceras med minst 50 %. De exakta energikrav sätts i samråd med Stockholms stad där hänsyn till kulturhistoriska värden, materialval och inomhusmiljö tas Ny och befintlig bebyggelse Gasverket innehåller en stor del befintlig bebyggelse vilket är anledningen till att området är intressant att studera. Det planeras dock även ny bebyggelse i anslutning till den befintliga. Detta är ett pågående arbete och volymer och utformning av nya byggnader har inte beslutats om. En ambition tidigt i projektet var att resultat och slutsatser skulle vara relevanta för den pågående planeringen. På grund av att tidplanen för denna studie och för planeringen av Gasverket inte har harmoniserat så har det ej varit möjligt att beakta den tillkommande bebyggelsen i studien. Detta har naturligtvis implikationer för de delstudier som gjorts, vilket redogörs för nedan Solpotential Eftersom studien endast beaktar befintlig bebyggelse och Stockholms stad har en solkarta har det inte funnits behov att utföra en mer detaljerad solpotentialstudie. Dock är skalan i solkartan något svårläst och väldigt detaljerad. Därför har vissa förenklingar gjorts av de resultat som går att få ut ur solkartan. I solkartan används också tröskelvärdet 950 kwh/m 2 för att definiera vilka ytor som har potential för solel eller solvärme. I denna studie har vi valt att använda samma tröskelvärde. En ytterligare förenkling gjordes för att visa vilka ytor som har en årlig solinstrålning över 950 kwh/m 2 och vilka som inte har det. För att göra studien relevant för planeringen av Gasverket behöver en ny solpotentialstudie genomföras där tillkommande volymer även inkluderas. Tröskelvärdet för vilka ytor som är relevanta bör även revideras då det är satt högt i förhållande till hur mycket årlig solinstrålning som behövs för att solceller ska vara lönsamma Känslighet - kulturhistorisk värdering För industrimiljöer, som gasverket, finns dimensioner som gör den kulturhistoriska värderingen komplex. Oftast upptar en industrihistorisk miljö ett större område och den består av flera funktionsanpassade byggnader som har samband sinsemellan. Ofta har miljöerna byggts ut succesivt vilket skapat säregna miljöer med stora variationer. Industrier har ofta stor betydelse för kringliggande landskap och bebyggelse i form av transportvägar, bostäder och övrig infrastruktur. För att citera den antikvariska förundersökningen: Specifikt för en industrimiljö är att helheten är viktigare än delen och att det historiska skeendet är viktigare än en enskild epok. Utöver ovanstående har industrimiljöerna stora immateriella värden genom all den kunskap och berättelse som industrin genererat. För gasverket finns kulturhistoriska värderingar framtagna sedan tidigare och har inte behövt 13

18 FÖRENKLING - STOCKHOLMS STADS KLASSIFICERING AV GASVERKET I VÄRTAN Kulturhistorisk klassificering Fastighet med bebyggelse vars kulturhistoriska värde motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen. Fastighet med bebyggelse som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Fastighet med bebyggelse av positiv betydelse för stadsbilden och/eller av visst kulturhistoriskt värde. ÖVERLAGRING - Känslighet - Solenergipotential Fastighet med bebyggelse vars kulturhistoriska värde motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen. Fastighet med bebyggelse som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Fastighet med bebyggelse av positiv betydelse för stadsbilden och/eller av visst kulturhistoriskt värde. > 950 kwh/m2 och år < 950 kwh/m2 och år 14

19 utföras inom ramen för denna förstudie. De värderingar som finns är dels Stockholms stadsmuseums kulturhistoriska klassificering av bebyggelse och dels Nyréns antikvariska förundersökning. Värderingarna omfattar såväl området som helhet som de enskilda byggnaderna. Kulturhistoriska skydd Detaljplan I skrivande stund finns ingen detaljplan som vunnit laga kraft för gasverksområdet. Riksintresse Stockholms innerstad med Djurgården utgör riksintresse för kulturmiljövården i enlighet med 3 kap. miljöbalken. Inom riksintresseområdet finns ett antal värdekärnor, gasverksområdet utgör värdekärna inom riksintresset. Nationalstadspark Området gränsar till Nationalstadsparken som skyddas i enlighet med Miljöbalken 4 kap. Ingenjörsvillorna som ligger i den västra delen av gasverksområdet ligger inom nationalstadsparken. Stadsmuseets klassificering I stadshusets kulturhistoriska klassificering av bebyggelse är hela området och majoriteten av byggnaderna markerade med blått. Detta innebär: bebyggelse vars kulturhistoriska värde motsvara fodringarna för byggnadsminne i kulturmiljölagen. En handfull byggnader är grönmarkerade och ett fåtal är gulmarkerade. Det förekommer även mindre volymer som inte klassificerats. Värdefullt område Stockholms stadsmuseum har pekat ut ett antal områden som kulturhistoriskt värdefulla. Gasverket tillsammans med bebyggelsen i Hjorthagen är ett sådant område. Denna bedömning har, till skillnad från ovanstående, inget stöd i lagstiftningen. I denna studie har stadsmuséets klassificering använts som underlag för att bedömma känsligheten enligt LESO-QSV Överlagring Solpotentialstudien och kunskapen om känslighet (stadsmuséets klassificering) har i figuren till vänster överlagrats. Överlageringen ger kunskap om vilka ytor som är relevanta att att studera vidare. 15

20 4. SLUTSATSER OCH FORTSATT ARBETE Syftet med denna förstudie var att testa och utvärdera en metod utvecklad i en annan kontext. I den mån det har gått har de diskussioner som förts i projektet lett till flera insikter vad gäller behovet av metoden och hur den kan användas i en svensk kontext. Solenergi i städer blir mer vanligt och utvecklingen kommer sannolikt att fortsätta. Detta kommer ställa högra krav på kunskap och att ha etablerade systematiska metoder för att kunna utvärdera vilka ytor i befintlig bebyggelse som är lämpliga för solenergilösningar, alternativt vilka krav på arkitektonisk integrationskvalitet som krävs för att ytor ska vara lämpliga för solenergilösningar. Denna förstudie är ett första steg i att undersöka hur en sådan metodik kan utformas Föreslagen metodik Resultaten som nåtts inom förstudien har varit begränsade men kan ligga till grund för en fortsatt utveckling av metodik för värdering av solenergi i kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Studien skulle enkelt kunna upprepas i ett annat område eller för en enskild byggnad. Denna rapport kan då vara till hjälp för att beskriva hur studien bäst genomförs och vilken ordning olika moment bör göras för att minimera arbetsinsatsen. Viktigt är att tidigt identifiera vilket befintligt kunskapsunderlag som finns i form av solpotenitalstudier, kulturhistoriska klassificeringar m.m. De steg och den ordning vi föreslår är följande. 16

21 1. Ta fram en solpotentialstudie eller använd befintlig 2. Bestäm ett tröskelvärde för årlig solinstrålning där det anses lönsamt att investera i solenergi 3. Förenkla solpotentialstudien till att visa ytor som är över eller under tröskelvärdet 4. Klassificera aktuella byggnaders känslighet, använd befintliga klassificeringar där så är möjligt. 5. Klassificera synligheten för de ytor som i den förenklade solpotentialstudien är över tröskelvärdet. 6. Överlagra synlighetsstudien och känslighetsstudien för att klassificera hur kritiska ytorna är. 7. Överlagara kritiskheten med den förenklade solpotentialstudien. Detta bör då ge en illustration som visar kritiskhet i relation till om ytan är relevant för solenergi eller inte. Steget efter är främst en analys och dialog med inblandade parter (stadsbyggnaskontor, byggherre, stadsmuséet m.m.) om vilka ytor som bör studeras vidare. Denna studie har inte behandlat begreppet integrationskvalitet som är en central del av LESO- QSV. När analys av överlagringar och klassificeringar av ytor är klart måste en vidare diskussion föras om det finns lösningar som är av tillräcklig kvalitet för att möta kritiskheten på respektive yta. För detta krävs en god bakgrundskunskap i både arkitektur och tillgängliga solenergiprodukter samt referensexempel. EPFL har utvecklat en mjukvara med ca 100 jämförande exempel där integrationskvaliteten bedöms för att hjälpa i denna process. Denna är fortfarande i ett pilotstadie och inte allmänt tillgänglig Fortsatt arbete och vidare forskning För att denna studie ska göras relevant för Gasverkets pågående planprocess krävs att en ny solpotentialstudie görs som inkluderar tillkommande bebyggelse. Dessutom behöver en synlighetsstudie genomföras, även den med beaktande av tillkommande bebyggelse. Idag finns heller inte några vedertagna metoder för hur en synlighetsstudie bör genomföras. Metoder för att bedömma synlighet Inom förstudien har diskussioner förts kring detta och ett antal alternativ diskuterades. En undersökning på plats som baseras på kunskap om viktiga platser för utblickar. En kvalitativ studie av foton och 3D-modeller. Detta blir liknande det ovan men kan genomföras utan att besöka platsen. En kvantitativ studie där synligheten simuleras likt en solpotentialstudie. Tekniken för detta finns tillgänglig men särskild mjukvara skulle behöva utvecklas. EPFL har en doktorand som arbetar med detta. Troligtvis krävs en anpassning av metoden utifrån varje falls förutsättningar. Frågor uppstod också vilken typ av synlighet som är viktigast. I området tillkommer t.ex. högre byggnader som i princip kommer att ha utblickar över alla takytor. Innebär det då en automatisk diskvalicering av alla ytor? Inom förstudien valdes att i första hand göra ett platsbesök, vilket dock visades sig vara svårt pga. att området är stängt för allmänheten pga. pågående marksanering. 17

22 Överlagring i större skala I denna förstudie användes underlag från befintliga interaktiva kartor, dels Stockholms solkarta och dels Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering. Båda täcker in i princip hela Stockholms stad. En tanke som uppstod under arbetet var att dessa skulle kunna överlagras. Det skulle dock kräva ett arbete att bedömma hur stadsmueets klassificeringar ska tolkas m.a.p. solenergiinstallationer. Resultaten skulle dock kunna bli ett bra underlag för att systematiskt bedömma antingen om solenergilösningar över huvud taget är lämpliga eller viken grad av arkitektonisk integrationskvalitet som krävs för att det ska vara lämpligt. För att möta LESO-QSV krävs då också en utvärdering av synlighet vilket saknas i samma format som solpotential och kulturhistorisk klassificering. En enkel metodik för detta skulle dock kunna utvecklas för att bedömma enskilda fall Aktionsforskning och planprocesser Modern tillämpad forskning och utveckling bedrivs ofta inom pågående processer där forskaren tar en aktiv roll och deltar i processen (s.k. aktionsforskning) i kontrast till att ha rollen som observatör. Detta har naturligtvis sina för- och nackdelar. Fördelen är att forskaren ges möjlighet att direkt påverka. På samma sätt är en av nackdelarna att forskarens direkta påverkan blir en del av resultatet, vilket ur ett strikt vetenskapligt perspektiv kan påverka relevansen hos resultaten. En lärdom från denna förstudie är också att det kan vara mycket svårt att driva aktionsforskning inom en pågående planprocess. Planprocesser är ofta mycket komplexa och tidplaner kan snabbt förändras. Eftersom en forskningsansats oftast är att undersöka något som ligger lite utanför en traditionell process skiljer sig troligtvis forskarens prioriteringar mot de som arbetar aktivt i ett projekt. En stor anledning till att denna förstudie inte kunde utföras inom planerad tidplan eller att alla ingående delar blev färdiga var en brist i harmonisering mellan förstuidens och planprojektets tidplan, vilket inte var känt då förstudien påbörjades. Inom denna förstudie valdes att skjuta på arbetet så länge som möjligt för att kunna genomföra studier i de skeden som var mest relevanta för planprojektet. I slutändan var det ändå inte möjligt vilket påverkade resultaten negativt. Ett alternativ hade kunnat vara att leta efter en annan fallstudie. även om det hade kunnat hamna i samma situation. 18

23 5. REFERENSER Identification and mobilisation of Solar Potential in Local Strategies (POLIS), eu/planning-instruments/ IEA SHC Task 41 - Solar Energ y & Architecture, IEA SHC Task 41 - Solar Energ y and Architecture - Collection of Case Studies, International Energy Agency, Energ y Technolog y Perspectives Harnessing Electricity s Potential, Exeuctive Summary Kanters, J., Wall, M., Kjellson, E., 2014, The Solar Map as a Knowledge Base for Solar Energ y Use, Energy Procedia, Vol 48, pp Munari Probst, MC. & Roecker, C., Solar Energ y Promotion & Urban Context Protection: LESO- QSV (Quality-Site-Visibility) Method, PLEA 2015 Munari Probst, MC., Architectural integration and design of solar thermal systems, PhD thesis, EPFL n. 4258, 2008 Nyréns arkitektkontor, Gasverket i Värtan - Antikvarisk förundersökning, Stockholms stad, Planbeskrivning: Detaljplan Detaljplan för del av Norra Djurgårdsstaden, Gasverket Västra m.m. (del av Hjorthagen 1:3 m.fl) i stadsdelen Hjorthagen, Dnr Stockholms stad, Handlingsprogram vid planering, projektering, byggande och förvaltning av bostäder, kontor och handel i nya och befintliga byggnader inom Gasverket Stockholms solkarta, Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering, Klassificering-och-K-markning/Stadsmuseets-kulturhistoriska-klassificering/ Sweco AB, Fördjupning av MKB för detaljplan för del av Norra Djurgårdsstaden, Gasverket Västra, granskningshandling, mars United Nations Environmental Program: Sustainable Buildings and Climate Initiative (UNEP SBCI), Why Buildings, maj 2014 Wikipedia, sökord: Värtagasverket 19

24