Mer information: Sök under patientinformation

Transkript

1 Kirurgiska kliniken Gallblåsan Djupa gallgången Magsäcken Tolvfingertarmen Mer information: Sök under patientinformation

2 Information till dig som skall opereras för gallstensjukdom med titthålsteknik Historik Den vanligaste behandlingen för gallstenssjukdom är att operera bort gallblåsan. Operationen utfördes första gången 1882 och har sedan varit rutinmetod. På 1980-talet gjordes omfattande försök att lösa upp gallstenarna eller att krossa dem med s.k. stötvågsbehandling utan att operera bort gallblåsan. Det visade sig dock att stenarna oftast återkom inom ett till två år. För att slippa återfall måste gallblåsan och stenarna opereras bort. Titthålstekniken vid operation av gallstenssjukdomen infördes Första operationen utfördes i Frankrike och tekniken spreds snabbt över hela världen och är numera rutinmetod. Vid USÖ har vi använt denna teknik sedan 1991 och årligen utförs ca 150 gallstensoperationer hos oss. Fördelarna med titthålstekniken jämfört med den äldre operationstekniken är bl.a: - Mindre smärtor efter operationen. - Kortare vårdtid i de allra flesta fall kan du gå hem samma dag du opereras. - Snabbare återgång till arbetet. Rutinmässigt får du sjukskriva dig själv 1 vecka. - Kosmetiskt mer tilltalande ärr. - Mindre risker för att utveckla ärrbråck och sårinfektioner. Hur ser det ut där gallblåsan sitter? Gallblåsan sitter oftast luckert fast mot levern och är med en kort och oftast smal gång förenad med den djupa gallgången. Gallblåsan fungerar som en reservoar för gallan och tömmer sig rytmiskt när den stimuleras av fet mat i födan. Den djupa gallgången leder gallan vidare ned i tolvfingertarmen. När väl gallan runnit ut i tarmen blandas den med födan och sönderdelningen av kosten sker så att näringsämnena kan tas upp längre ned i tarmen. Den djupa gallgången förenar sig med bukspottkörtelns utförsgång i en gemensam 1-2 cm lång kanal innan den mynnar i tarmen. 2 (12)

3 Kan man operera bort gallblåsan om man nyligen haft en akut gallblåseinflammation? Ibland får man inflammation i gallblåsan som ger buksmärtor och feber under några dagar upp till några veckor. Man kan då operera bort gallblåsan i det akuta skedet, dvs inom 1-5 dagar från den dag man insjuknade, men om inflammationen varat längre tid är det oftast klokt att avvakta med operationen 3-6 månader. Det är ofta operationstekniskt besvärligare att operera bort en inflammerad gallblåsa med titthålsteknik och man kan behöva operera med den äldre operationstekniken, då man öppnar buken med ett 15 cm långt buksnitt under höger revbensbåge. Ibland kräver inflammation av gallblåsan behandling med antibiotika. Varför kan man bli gul i samband med gallstenssjukdomen? Om gallan inte kan komma ned till tarmen utan hindras av t.ex. stenar i de djupa gallgångarna kan man bli gulfärgad i huden. Gallpigmentet pressas då ut i blodet och förs med blodströmmen ut till huden. När väl stenen/stenarna tagits bort från de djupa gallvägarna och gallan åter kan rinna ned i tarmen försvinner gulsoten inom 1-2 veckor. Det finns olika metoder för att ta bort stenar från de djupa gallvägarna. Klinikens rutinmetod är att under operationen utföra en s k ERCP. Man tittar då ner i magsäcken/tolvfingertarmen och identifierar den plats där gallgången mynnar i tarmen. Man vidgar öppningen här och tar bort sten/stenarna. Med denna teknik förlängs inte vårdtiden och man brukar då kunna komma hem samman dag. Ibland får man använda sig av andra tekniker där man som du ser på skissen nedan plockar bort sten/stenarna genom ett speciellt instrument som man för in direkt i den djupa gallgången och med en stenfångarkorg fångar upp stenen. Om denna teknik används behöver man ofta ligga kvar 1-2 dygn efter operationen. Skissen nedan visar hur man med s k ERCP-instrument avlägsnar sten från djupa gallvägen. 3 (12)

4 Skissen nedan visar hur man med stenfångarkorg tar bort sten från den djupa gallgången. Stenar i gallblåsan Sten i djupa gallgången som man med en stenfångarkorg plockar bort. Poliklinisk operation Vad är det? Med dagens förfinade operationsteknik i kombination med moderna narkos- och smärtlindringsmetoder kan ca 40 % av alla galloperationer utföras polikliniskt, dvs man blir opererad på förmiddagen och går hem på eftermiddagen samma dag. Förberedelser inför operationen Du kallas för operation till dagkirurgiska enheten i O-huset. Ingång i B-husets huvudentré mitt emot akutmottagningen, tag vänster bort mot hissarna och åk upp till O:4. För att minska riskerna för infektion i operationssåret skall du kvällen före och operationsdagens morgon duscha och tvätta hela kroppen med DesCutan. DesCutan finns att köpa på apoteket. Det är viktigt att noggrant rengöra naveln med örontops. Tag inte med ringar, smycken eller andra värdesaker till operationsavdelningen och tvätta bort allt smink och nagellack. Raka inte operationsområdet själv då det finns risk för att man skär upp små sår i huden med efterföljande risk för infektioner. 4 (12)

5 Fasta inför operationen Du får äta fast föda och inta mjölkprodukter (mjölk, fil, yoghurt, välling) upp till 6 timmar före planerad operation. För att undvika huvudvärk och muntorrhet är det bra om du dricker klara vätskor (ex. vatten, kaffe, te, äpplejuice) fram till 2 timmar innan planerad operationstid. Kontakt med Dagkirurgiska enheten innan operationen Ring till kirurgmottagningen, tfn , veckan innan operation för besked om vilken tid du ska infinna dig. Telefontid måndag och onsdag kl Vi ringer sedan upp dig mellan kl och Trots vår planering kan det hända att du får vänta på att operationen startas. Detta kan bero på att något brådskande ingrepp kommit emellan. Vi ber dig i så fall ha överseende med detta. Blir man av med sina buksmärtor efter galloperationen? De allra flesta patienter (80 %) som har gallsten har inga besvär av dessa. Risken att utveckla besvär i form av inflammation av gallblåsan är ca 1-3 % per år. Det finns därför ingen anledning att operera bort sin gallblåsa och sina stenar för säkerhets skull. De patienter som besväras av gallkolik eller har haft inflammation av gallblåsan akut eller kroniskt kan rekommenderas operation. Vi vet att ungefär 8 av 10 patienter blir besvärsfria efter operationen. En del patienter har efter operationen kvar besvär i form av krampsmärtor i buken, vilket man tror orsakas av en krampbenägenhet i gallgångarna. Dessa besvär kan ej botas med kirurgi, utan man får med lämplig kost och kramplösande medicin leva med dessa besvär. 5 (12)

6 Hur går operationen till? Operationen tar i okomplicerade fall ca 1 timme. Operationen utförs i narkos vilket innebär att du sover. Bukhålan fylls med koldioxid (en gas). I normalfallet införs 4 rör genom bukväggen in till bukhålan och genom dessa rör införs arbetsinstrumenten och optiken så man ser på en TV-skärm vad man gör. Gallblåsan lossas från levern och man kontrollerar med röntgen så att inga stenar finns i de djupa gallgångarna. Den stenfyllda gallblåsan tas sedan ut. Om man har stenar i den djupa gallgången kan man oftast ta bort dessa stenar med titthålstekniken. Två av snitten brukar vara 5 mm långa och de två övriga ca 1,5-2 cm långa. Hudsåren slutes med tråd som löser upp sig själv och över såret sättes tejp samt förband. På skissen nedan ser du var hudsnitten är placerade. Ibland kan man behöva göra extra arbetskanale,r vilket innebär att man får ytterligare 1-2 små hudsnitt. Bilden: Visar var på buken de fyra hudsåren hamnar. De minsta är ca 5 mm långa och de två större ca 1 1,5 cm långa. Gallblåsan brukar man ta ut genom såret under naveln och detta sår är oftast lite större än de övriga och ger ofta upphov till lite mer smärtor. Kan man vara säker på att operationen kan göras med titthålsteknik? Titthålstekniken kan användas i ca 95 % av fallen, men i 5 % måste man fortsätta operationen med den äldre tekniken. Det går dessvärre inte på förhand avgöra om man kan operera med titthålsteknik eller ej. Anledningen till att man kan tvingas till den äldre operationstekniken kan bl.a. vara att gallblåsan är mycket kraftigt inflammerad så att det är svårt att greppa gallblåsan med instrumenten, oklar anatomi, oväntade blödningar eller svåra sammanväxningar efter tidigare utförda bukoperationer. 6 (12)

7 Finns det några risker med titthålstekniken? Man opererar via s k arbetsportar och den första arbetsporten som inlägges opereras in via ett snitt under navelnivån. Detta för att så säkert som möjligt nå bukhålan utan att riskera att skada någon tarm eller något kärl. I sällsynta fall kan man trots allt med dessa vassa spetsar skada tarmarna Riskerna för tarmskador är större om man tidigare har opererats i buken då tarmen kan vara sammanvuxen med främre bukväggen. Vissa patienter med hjärt-kärlsjukdom kan också må dåligt under operationen pga av det ökade tryck man får när bukhålan fylles med gas. I dessa situationer får man överge titthålstekniken och öppna buken med ett 15 cm långt snitt. De uppenbara fördelarna med titthålstekniken uppväger dock mycket väl de minimala risker som finns. Arbetsport När får jag börja äta efter operationen? Man kommer att servera något att dricka och äta när du vaknat ordentligt ur narkosen. Vi rekommenderar att du efter operationen själv testar dig fram till lämplig kost. Om du t.ex. innan operationen fått smärtattacker efter att ha ätit gurka, äpplen, ägg, stekt föda eller paprika så bör du börja med smakportioner för att testa om du tål den kost som tidigare utlöst smärtattackerna. Hur länge blir jag kvar på sjukhuset? Om du är planerad för en poliklinisk operation ska du innan hemgång: Inte besväras av illamående eller kräkningar. Kunnat dricka och äta lite grann. Kunnat kissa. Ej besväras av oacceptabel smärta (VAS > 4 se nedan). Om du har för mycket besvär av någon sort får du stanna kvar över natten för observation. 7 (12)

8 Har man mycket ont efter operationen? Smärtupplevelsen varierar mycket mellan olika personer. Det är därför viktigt att du talar om när du har ont. Med moderna smärtlindringsmetoder skall man inte behöva stå ut med att ha ont. För att kunna bedöma smärtan efter operationen används en smärtsticka. På ena kanten av skalan står ingen smärta och på andra värsta tänkbara smärta. Du kommer efter operationen att regelbundet uppmanas ange smärtintensiteten längs denna skala. Detta ger oss möjlighet att ge dig bästa möjliga behandling mot smärtan. VAS stickan demonstreras för dig innan operationen. Innan operationen ges inflammationsdämpande och smärtlindrande medicin. Vid operationens slutfas ges lokalbedövning i hud och bukväggssåren. Personalen kontrollerar regelbundet hur ont du har efter operationen. Vid hemgång får du med dig smärtlindrande mediciner att ta vid behov. Det normala förloppet vad gäller smärtutvecklingen är att smärtan minskar successivt under första veckan från VAS 3-4 operationsdagen till VAS 0-2 efter 1 vecka. Ont i skuldrorna. Det är relativt vanligt att man efter alla typer av titthålsoperationer får övergående smärta uppe i skulderregionerna. Det kan kännas som en hållsmärta och är helt ofarlig. Orsaken till denna smärta tror man hör ihop inblåsning av gas som användes under operationen. Denna smärta försvinner dock inom första dygnet. Kan jag duscha? Ja! De små förbanden kan dock bli blöta och dessa kan behöva bytas. Vid behov kan du inhandla extra förband via apoteket. Fråga då efter Mepore Pro förband eller kirurgisk tejp s k Micropore. 8 (12)

9 Hur sys huden? Huden sys med tråd som löser upp sig själv. Över hudsåret sättes tejp som får sitta 5 dagar. Tejpen kan du själv ta bort. Om såren fuktar eller är rodnade eller smärtar onormalt så rekommenderar vi att du kommer till kirurgmottagningen mellan kl till vår sjuksköterskemottagning. Några speciella remisser behövs ej. Om du inte bor i Örebro kan distriktssköterskan på hemorten inspektera såren och vid behov ta kontakt med kirurgmottagningen vid USÖ. Skall jag komma på återbesök? Vid okomplicerad operation behöver du inte komma på rutinmässigt återbesök. Dagen efter operationen ringer sköterskan från dagkirurgiska enheten upp och kontrollerar hur du mår. Om du önskar kontakt med din operatör ringer du kirurgmottagningen och beställer telefontid. Om du vill visa dina sår får du komma ned till kirurgmottagningens tidiga sjuksköterskemottagning på övre gastromottagningen i B-huset, våningsplan 1, mellan kl Vid behov får du då även träffa operatören. Hur länge är jag sjukskriven efter operationen? Det är högst individuellt hur länge man är sjukskriven efter operationen. Det är ditt allmänna välbefinnande som avgör sjukskrivningstidens längd. I regel behöver man vila sig 1-2 veckor beroende på hur man mår. Risken att utveckla ärrbråck är minimal och du behöver inte undvika lyft. Vi rekommenderar att du tar dagliga promenader efter operationen för att minska risken för utveckling av blodproppar i benen. Vad kan hända första dygnet efter operationen? Ett litet antal av de patienter som opereras polikliniskt med titthålsteknik för sin gallstenssjukdom behöver av olika anledningar återinläggas på Kirurgiska kliniken pga av olika anledningar. Orsakerna till återinläggningarna kan vara: Ökande buksmärtor som ej lindras med medsända mediciner (Alvedon + Diklofenak) Illamående och/eller kräkningar Feber Gulfärgning av huden Vattenkastningsproblem dvs att känna sig kissnödig men ej kunna kissa. Yrsel, blekhet, matthet och bensvaghet, dvs tecken på blödning. Om du efter hemkomsten från Dagkirurgiska enheten får besvär enligt någon av ovanstående punkter, sök akutmottagningen USÖ för bedömning och eventuell inläggning 9 (12)

10 Bilkörning Tänk på att du inte får köra bil dygnet efter operationen. Narkosmedel och smärtlindrande mediciner kan finnas kvar i kroppen och nedsätta din reaktionsförmåga och vaksamhet. Blodproppsrisken Om du har ökad risk att drabbas av blodproppar kommer du att få behandling med ett medel som heter Fragmin. Man får injicera Fragmin under huden en gång dagligen i en vecka för att minska risken för blodproppsbildning. Operatören avgör om du behöver ta blodförtunnande medel eller ej. De allra flesta patienterna kan efter en kort instruktion själva ta denna spruta. Fragminsprutan Hudveck på buken upplyft mellan tumme och pekfingret 10 (12)

11 Adresslista Övre gastromottagningen Kirurgmottagningen USÖ Dagkirurgiska enheten DKE Sjukvårdsrådgivning på Vårdguiden B-huset, våningsplan 1 Tel: O-huset, våningsplan 4 Tel: Tel: Om du vill visa såren eller komma i kontakt med operatören. Om något är oklart vad gäller informationen från DKE. Man ringer upp dig dagen efter operationen och kontrollerar hur du mår. Om du behöver hjälp akut eller under kvälls- och nattetid då kirurgmottagningen är stängd. 11 (12)

12 Kirurgiska kliniken Reviderat Lars-Göran Larsson, överläkare Postadress: Kirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Besöksadress: USÖ, entré B, vån 1, Södra Grev Rosengatan, Örebro Telefon , telefax (12)