MÄSSTUNNELN SAMRÅDSUNDERLAG

Transkript

1 Dokumentnummer: Titel: Version: MT01-M12-ECD-T-0001 Samrådsunderlag vattenverksamhet - Mässtunneln 1.0 Författare: Ansvarig: Diarienr: Status: Datum: Katrin Eitrem Holmgren, Sofia Gröhn Tomas Hård 16SV816 Slutversion MÄSSTUNNELN SAMRÅDSUNDERLAG Inför ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för anläggande och drift av Mässtunneln Stockholm Vatten och Avfall, Ledningsnät

2 Administrativa uppgifter Samrådsunderlag vattenverksamhet - Mässtunneln Verksamhetsutövare Stockholm Vatten och Avfall Stockholm Kontaktperson: Tomas Hård, tel: , tomas.hard@stockholmvatten.se Konsult miljökonsekvensbeskrivning och tillstånd WSP Sverige AB Stockholm-Globen Kontaktperson: Sofia Gröhn, tel: , sofia.grohn@wspgroup.se Dokumentnr: MT01-M12-ECD-T (26)

3 Innehåll 1. Inledning Syfte Lokalisering Planerad anläggning Beskrivning av anläggning Planerade arbeten Alternativ Nollalternativ Alternativ teknik Alternativa sträckningar Beskrivning av området Ytvatten Geologi Hydrogeologi Förorenade områden Naturmiljö samt rekreation och friluftsliv Kulturmiljö Boendemiljö Planer och bestämmelser Planer Gällande beslut och bestämmelser Luft Buller Förväntad miljöpåverkan Ytvatten Grundvatten Buller, stomljud och vibrationer Luft Transporter och hantering av bergmassor Naturmiljö Kulturmiljö Boendemiljö Rekreation och friluftsliv Fortsatta utredningar Referenser Dokumentnr: MT01-M12-ECD-T (26)

4 1. Inledning Detaljplanearbete pågår av exploateringsområde Älvsjö Örby, ett område i Älvsjö som ska bebyggas med bostäder. Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) planerar därför bygga en ny avloppstunnel, benämnd Mässtunneln, mellan exploateringsområdet och Liljeholmen (se Figur 1). Mässtunneln kommer vid Liljeholmen ansluta till den avloppstunnel som SVOA planerar bygga mellan Bromma och Henriksdal (SFAtunneln). Mässtunneln är en förutsättning för att exploatering av Älvsjö Örby ska kunna ske. I dagsläget sker bräddningar av befintligt spillvattenvattensystem till Älvsjö-Mälarmagasinet som orenat rinner ut i Mälaren. Om Mässtunneln byggs kan bräddningarna istället ske till denna med påföljande rening i Henriksdals reningsverk. Tillstånd för vattenverksamhet krävs då huvudtunnel, arbetstunnel och schakter medför bortledning av grundvatten, som rinner in till de olika anläggningsdelarna. Även om injektering tillämpas som skyddsåtgärd kommer ett visst grundvatteninläckage att ske. Denna grundvattenbortledning är tillståndspliktig och tillstånd för vattenverksamhet söks hos mark- och miljödomstolen. Ansökan hanterar även buller, vibrationer, stomljud och utsläpp som anläggningen och transporter medför. Mässtunneln beräknas vara i drift år Detta samrådsunderlag är ett led i den samrådsprocess som ska föregå upprättande och ingivande av ansökan om tillstånd och miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalken. Syftet med samrådet är att alla som berörs av det planerade projektet i ett tidigt skede skall få möjlighet att påverka kommande beslut och lämna upplysningar som sökanden kan ta hänsyn till i den fortsatta planeringen. 2. Syfte Syftet med Mässtunneln är att avlasta befintligt spillvattenförande system inom exploateringsområdet Älvsjö Örby så att området kan bebyggas. Tunneln kommer även avlasta och bygga bort sex kända hydrauliska flaskhalsar längs dess sträcka för att minska risken för källaröversvämningar i befintligt ledningsnät. Totalt är ca personer anslutna till spillvattensystemet som ska avledas. Spillvattensystemet består i vissa områden av kombinerade dag- och spillvattenledningar och i andra områden enbart av spillvattenledningar. Mässtunneln kommer även att minska bräddningar till Älvsjö-Mälarmagasinet. 3. Lokalisering Tunneln planeras mellan Älvsjö Örby i Älvsjö och Liljeholmen, se Figur 1-4. Tunneln startar i Älvsjö, nära Huddingevägen och väster om Örby Slott. Den passerar stambanan och fortsätter genom Solberga och Västberga där den korsar E4/E20. Tunneln går sedan genom Midsommarkransen och avslutar strax söder om sjön Trekanten vid Liljeholmen där den ansluter till den planerade SFA-tunneln. Hela sträckningen går genom Stockholms stad. Tunneln passerar Långbro på väster sida samt Östberga och Enskede på öster sida. Söder om Älvsjö Örby ligger Hagsätra. Vid Solberga korsar Mässtunneln en ledningstunnel. Tunnelbanans röda linje mot Fruängen korsas i höjd med Tellusborgsvägen och röda linjen mot Norsborg från Liljeholmen till Örnsberg korsas strax norr om korsningen Hägerstensvägen/Kilabergsvägen. SVOA har befintliga tunnlar vid Älvsjö, Solberga och Liljeholmen och i Liljeholmen finns även en ledningstunnel. Av sekretesskäl redovisas ej befintliga tunnlar i figurer eller kartmaterial. Dokumentnr: MT01-M12-ECD-T (26)

5 Figur 1. Översiktskarta över Mässtunnelns sträckning från Älvsjö till Liljeholmen med anslutning till planerad SFA-tunnel. Dokumentnr: MT01-M12-ECD-T (26)

6 Figur 2. Den södra delen av Mässtunnelns sträckning. Dokumentnr: MT01-M12-ECD-T (26)

7 Figur 3. Den mittersta delen av Mässtunnelns sträckning. Dokumentnr: MT01-M12-ECD-T (26)

8 Figur 4. Den norra delen av Mässtunnelns sträckning. Dokumentnr: MT01-M12-ECD-T (26)

9 4. Planerad anläggning Samrådsunderlag vattenverksamhet - Mässtunneln 4.1 Beskrivning av anläggning Mässtunneln ska vid Liljeholmen ansluta till Stockholms framtida avloppsrening Ledningsnäts tunnel, (SFAtunneln). Nivån på Mässtunneln vid anslutningspunkten har därför anpassats till SFAL-tunneln (anslutningsnivå ca ). Vid Mässvägen startar därför tunneln på nivå ca -32. Det valda djupet möjliggör då även en eventuell framtida förlängning söderut. Avloppsvattnet rinner med självfall i tunneln som kommer att ha en lutning på minst 1. Längden på tunneln är ca 4000 m och djupet från markytan till tunnelns hjässa varierar mellan ca 50 och 80 meter. Se Figur 5 för tunnelns profil. Figur 5. Mässtunneln i profil. En arbetstunnel, om ca 25 m 2, kommer att anläggas i Solberga (Figur 1 och 3) och dess längd är ca 750 m. Påslag för arbetstunneln placeras i anslutning till ytnära berg vilket minimerar schakt i jord under byggskedet. En 3D visualisering av påslaget i Solberga redovisas i Figur 6. Figur 6. 3D-visualisering av tunnelpåslaget vid Solberga. Dokumentnr: MT01-M12-ECD-T (26)

10 Etableringsytor och nya arbetsvägar kommer att behövas i anslutning till påslaget, och då troligtvis på två sidor om Kontrollvägen. I Figur 7 redovisas föreslagna lägen på arbetsområde i förhållande till planerat tunnelpåslag. Figur 7. Föreslaget tunnelpåslag, planerat arbetsområde och utfart för byggtrafik. Tre utrymningsschakt om ca 2,5 m 2, exklusive arbetstunnelns påslag, krävs för att uppfylla krav på maximalt 2000 m mellan utrymningsvägarna. I huvudtunneln skall det således vara maximalt 1000 m till närmsta arbetstunnel eller utrymningsschakt. Längs tunnelsträckan är ett utrymningsschakt placerat vid Mässvägen, ett vid Västbergamotet och ett vid Blommensbergsvägen öster om E4/E20-bron. Översiktliga lägen redovisas i Figur 1. Sex anslutningspunkter från befintligt ledningsnät i mark ska anslutas till Mässtunneln. Dessa benämns MT31 MT36 och redovisas i Figur 1. Tunnelns linje följer vissa av dessa anslutningspunkter och den som ligger längst bort är MT36. Hur anslutningarna kommer att se ut utreds inom ramen för den systemhandling som SVOA håller på att ta fram. De flesta kommer att anslutas via borrhål i berg ned till tunneln. Avloppstunnelns botten ska förses med en v-formad betongbotten. 4.2 Planerade arbeten Från arbetstunneln kan två fronter drivas under byggskede, en söderut och en norrut. Tunneldrivningsmetoden som har valts för detta projekt är konventionell borrning och sprängning. Denna metod är vanligt för drivning av tunnlar i hårt berg. För att arbetstekniskt kunna bygga tunneln på ett effektivt och ekonomiskt sätt krävs en tvärsektion i tunneln på ca 21 m 2. Borrhålens längd anpassas till den salvlängd som ska sprängas, vanligtvis ca 5 m långa hål. Borrhålens längd och antal beror på omgivningens vibrationsrestriktioner och bergets kvalitet. Efter sprängning lastas frigjorda bergmassor ut efter att spränggaserna har ventilerats ut. Alla bergmassor går ut genom arbetstunnelns påslag. För att utlastningen ska vara effektiv utförs vändnischer i tunneln, där en hjullastare kan backa in för att sedan lasta Dokumentnr: MT01-M12-ECD-T (26)

11 bergmassorna på lastbil eller dumper. Transport av bergmassor sker troligtvis via Kontrollvägen till E4/E20 (se Figur 4). Vid arbetstunneln behövs etableringsytor och vid utrymningsschakterna och anslutningarna behövs mindre arbetsområden. Massorna körs direkt och lastas inte om på etableringsområdet. Verksamheten omfattar inte någon krossning vid etableringsplatserna. För att förhindra inläckande vatten tätas tunneln genom injektering. Vanligtvis borras ca m långa injekteringshål i form av en skärm utanför den blivande tunnelkonturen. Injekteringsmedel av till största del cementblandning trycks in i borrhålen för att täta sprickor i berget och minska grundvatteninläckage i tunneln. Under byggtiden kommer inläckaget att mätas. Detta kommer inte ske i drift då inläckande vatten då blandas med avloppsvatten. Den totala byggtiden beräknas vara cirka 4 år varav 3 år utgör tunneldrivning. 5. Alternativ 5.1 Nollalternativ I nollalternativet, det vill säga i det fall projektet inte genomförs, kommer inte en ny avloppstunnel att byggas i det angivna området. Ifall projektet med Mässtunneln ej genomförs finns inte de grundläggande förutsättningarna för att en exploatering av Älvsjö Örby ska kunna ske. Det finns även risk för källaröversvämning i de redan befintliga fastigheterna liksom ingen möjlighet att tillgodose de exploateringsområden som ska byggas med ett spillvattennät med tillräcklig kapacitet. 5.2 Alternativ teknik En alternativ teknik som övervägts för att driva tunneln är en s.k. fullortsborrning, Tunnel Boring Machine (TBM). Denna metod innebär att hela tunneln borras. Metoden har valts bort då den bedöms ta längre tid, vara dyrare och sakna fördelar ur ett miljöperspektiv (omgivningspåverkan). Vid ett TBM-alternativ skulle sträckningen förändras något. TBM-alternativet skulle även kräva påslaget till arbetstunnlarna drivs med en konventionell borr-/sprängningsmetod då etableringsytan är begränsad. Detta skulle behöva göras för att kunna ställa upp tunnelborrningsmaskinen. 5.3 Alternativa sträckningar En förstudie genomfördes under 2016 med avsikt att ta fram förslag till tunnelsträckning med beaktande av tekniska krav och samtidigt minimera risker och påverkan på miljö och tredje part. I förstudien utreddes fyra alternativa sträckningar för avloppstunneln, se Figur 8. Utav dessa förordades tunnelalternativ 1, vilket har valts för fortsatt utredningsarbete, s.k. systemhandlingsarbete. Ytterligare alternativ har studerats men avfärdades tidigt i förstudien. Nedan redogörs kortfattat de tre olika alternativen (tunnelalternativ 2-4) som studerats och valts bort. Dokumentnr: MT01-M12-ECD-T (26)

12 Figur 8. Utredda tunnelalternativ Dokumentnr: MT01-M12-ECD-T (26)

13 5.3.1 Bortvalt tunnelalternativ 2 Samrådsunderlag vattenverksamhet - Mässtunneln Liksom det valda alternativet går detta alternativ en tämligen rak sträcka mellan Mässtunneln i Älvsjö till sjön Trekanten i Liljeholmen. Längden på huvudtunneln är knappt 4200 m och ansluter till SFAL-tunneln vid sjön Trekanten. Sträckningen korsar och löper parallellt under E4/E20 samt korsar tunnelbana till Fruängen och tunnelbana till Norsborg. Huvudtunneln passerar även under Skanstull-Solberga ledningstunnel och en SVOA-tunnel. För detta alternativ används en arbetstunnel med tunnelpåslag vid Juvelarvägen (ATM-2). Möjlighet till etableringsyta för påslag kräver ingrepp i gräsyta och cykelväg Bortvalt tunnelalternativ 3 Det andra bortvalda tunnelalternativet, tunnelalternativ 3, skiljer sig åt från det föregående bortvalda exemplet då denna har en annan dragning vid Solbergaskogen och E4/E20 samt en annan arbetstunnel. Längden för huvudtunneln i detta alternativ är drygt 4400 m. För detta alternativ används en arbetstunnel med påslag norr om korsningsvägen Elektravägen/Västbergavägen (ATM-5) och ansluter till huvudtunneln efter en sträcka som innefattar två 90-graders vänstersvängar Bortvalt tunnelalternativ 4 Det tredje och sista bortvalda alternativet löper mer i allmän mark, såsom gator och vägar, än de övriga alternativen. Detta tunnelalternativ skulle ansluta till SFAL-tunneln vid Liljeholmen nära Södertäljevägen, till skillnad från de andra alternativen som ansluter längre västerut vid sjön Trekanten. Tunneln är knappt 4600 m. För detta alternativ används en arbetstunnel med påslag i skogspartiet norr om Kämpetorpsskolan (ATM- 4), i bergslänten mot Solbergaskogen. Området för etablering har begränsad yta Motiv till valt alternativ Det valda tunnelalternativet bedömdes i förstudien ha flest gynnsamma parametrar jämfört med övriga utredda alternativ. Detta utifrån följande argument: - Transportvägar till och från arbetstunneln sker relativt ostört från tätbebyggt område - Flest gynnsamma lägen för anslutningspunkter till befintligt nät - Sträckningen ligger långt ifrån identifierande skadeområden (sättningskänslig mark) i Älvsjö, Långbro, Västberga och Årstadal (se Figur 9) - Alternativet ger fördelar ur ett bergtekniskt perspektiv - Stäckningen går under relativt få antal byggnader (ca 20 st) - Kostnaderna för de olika alternativen är förhållandevis lika och har därför inte påverkat valet av sträckning Det slutgiltiga påslagsläget för den valda sträckan utvärderas med avseende på genomförandeaspekter och värden. Dokumentnr: MT01-M12-ECD-T (26)

14 6. Beskrivning av området 6.1 Ytvatten Norra delen av inventeringsområdena tillhör Norrströms huvudavrinningsområde och rinner mot Mälaren. Delavrinningsområdena inom norra området rinner mot Fiskarfjärden, Riddarfjärden och Årstaviken, vilka också gränsar till inventeringsområdet. Södra delen av inventeringsområdena tillhör Tyresåns huvudavrinningsområde, delavrinningsområde Magelungen (en sjö belägen söder om inventeringsområdena). En ytvattenförekomst i närheten av den valda sträckan är sjön Trekanten. Sjön är beläget i den norra delen av inventeringsområdet och har en area på 0,11 km 2. Trekanten (ID: SE ) har en måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status. 6.2 Geologi Marken utmed aktuell tunnelsträckning utgörs till stor del av fastmarkspartier med morän och ytnära berg, men även partier med mäktiga lerlager förekommer, se Figur 9. I figuren finns även inventeringsområdet för jord och berg inritat. Dessa är baserade på preliminära influensområden med en pålagd buffertzon. Inventeringsområdet för jord är avsedd för att inventera sättningskänslig grundläggning och ledningar. Inventeringsområde i berg är avsedd för att inventera bergborrade brunnar. I norra delen av inventeringsområdet för jord finns ett mindre lerområde kring sjön Trekanten med ett uppskattat jorddjup på 1-8 meter. Söder om detta område finns en lerfylld sänka som går tvärs över inventeringsområdet från Hägersten till Årstadal. Jorddjupet i sänkan bedöms variera mellan 1 och 14 meter. Sänkan delas upp i västlig och östlig del av höga berglägen kring Aspudden. I Västberga, finns ett sammanhängande lerområde som sträcker sig mot Östberga och fortsätter österut mot Enskede. Jorddjupet inom detta område är uppskattat till 1-14 meter och ökar österut mot Enskede. I södra delen av inventeringsområdena, kring Älvsjö, finns en stor lerfylld sänka, som sträcker sig från Hagsätra i söder till Långbro i norr. Lermäktigheten i sänkan uppskattas variera från meter. Österut utbreder sig sänkan mot Örby med ett jorddjup varierande mellan 1 och 20 meter. Mellan Örby och Hagsätra finns ett stort område med organisk jord som överlagrar leran. Dokumentnr: MT01-M12-ECD-T (26)

15 Figur 9. Jordartskartan med tunnelsträckning och inventeringsområde i jord och berg. Källa: SGU och Byggnadsgeologiska kartan Dokumentnr: MT01-M12-ECD-T (26)

16 Topografin inom området varierar mellan 1 och 55 meter över havet (m ö h). Västberga industriområde ligger inom ett lågparti ca 17 m ö h, liksom området runt Mässhallarna. I norr ligger sjön Trekanten med en vattennivå på ca 1 m ö h, samt omgivande mark som varierar mellan 1 och 8 m ö h. Flera höjdpartier finns i området, bl.a. Solberga skogen på 55 m ö h, och enligt stadens byggnadsgeologiska karta utgör dessa berg i dagen. I området runt Älvsjömässan finns enstaka mindre områden med berghällar. Berggrunden består till större delen av kvarts-fältspatrik sedimentär bergart (sandsten, gråvacka m.m.; SGU berggrundskarta). Generellt är området dominerat av sedimentådergnejs, gnejsiga graniter samt granitoider. Ett flertal svaghetszoner förekommer inom området, främst i NV-SO och NO-SV riktning (se figur 10). Figur 10. Jordartskartan med tunnelsträckning och inventeringsområde i jord och berg. Källa: SGU och Byggnadsgeologiska kartan Dokumentnr: MT01-M12-ECD-T (26)

17 6.3 Hydrogeologi Samrådsunderlag vattenverksamhet - Mässtunneln Grundvatten förekommer i sprickor och svaghetszoner i berggrunden liksom i jord i öppna och slutna magasin. Mängden grundvatten i berggrunden beror på omfattning och storlek på sprickorna och dess vattenförande förmåga. Krosszonerna som förekommer i Älvsjöområdet samt flertalet mindre svaghetszoner som förkommer inom området är troligtvis vattenförande men kan även vara igensatta. Uttagskapaciteten i berg inom området (enligt SGU) är under 600 l/h, d.v.s. den lägre uttagskapaciteten. Detta tyder på att det homogena berget är relativt tätt. Utifrån en tolkning baserat på områdets geologi har en bedömning gjorts att området innefattar både undre grundvattenmagasin, som finns i friktionsjord under lera, liksom övre grundvattenmagasin, som finns i fyllning eller i friktionsjord över överlagrande lera. I området finns undre grundvattenmagasin framförallt i det södra och mellersta området men även i de norra delarna. Dessa sammanfaller med lerområdena men har något mindre utbredning. I urban miljö styrs grundvattennivåerna i övre magasin av nederbörd, dränerande och läckande anläggningar, dagvattenanläggningar liksom andel hårdgjorda ytor. Många öppna grundvattenmagasin finns enbart under vissa delar av året. Området innefattar inte någon vattenförekomst beträffande grundvatten. Inom området finns några sättningskänsliga områden. Grundvattenmagasinet i Älvsjö, är sedan tidigare identifierade som skadeområde, där mark- och hussättningar inträffat i villaområdet väster tunnelsträckningen (se Figur 9). En grundläggnings- och ledningsinventering utförs inom inventeringsområde jord. 6.4 Förorenade områden Enligt MIFO-registret (Metodik för inventering av förorenade områden) finns ett antal identifierade områden inom inventeringsområdena, se Figur 11. MIFO delas in i fyra riskklasser: Klass 1: Mycket stor risk för människors hälsa och miljö Klass 2: Stor risk Klass 3: Måttlig risk Klass 4: Liten risk. Längst det valda tunnelalternativet finns främst oklassificerade MIFO-områden samt några objekt klassificerade som klass 3. Inom inventeringsområde för jord finns det ett objekt med riskklass 2. Dokumentnr: MT01-M12-ECD-T (26)

18 Figur 11. Identifierade MIFO-objekt inom inventeringsområde i jord och berg. Dokumentnr: MT01-M12-ECD-T (26)

19 6.5 Naturmiljö samt rekreation och friluftsliv Inga skyddade naturområden, biotopskyddsområden, strandskyddsområden eller andra områden som skyddas enligt 7 kap miljöbalken berörs av planerad verksamhet. Två sammanhängande grönområden finns dock, ett vid sjön Trekanten i norra delen samt Solbergaskogen, norr om Älvsjövägen. Sjön Trekanten och naturområdena däromkring är ett populärt område för motion, bad och fiske. Solbergaskogen klassas av Skogsstyrelsen som nyckelbiotop och består både av områden med lövskog och blandskog samt ett kärr. Skogen har ett rikt djurliv och är en viktig plats för framförallt grodor och fåglar. Området är populärt för rekreation och det finns bland annat en två kilometer lång kulturstig. Från aktuella områden finns inga arter inrapporterade till Artportalen som kan anses beröras av den planerade verksamheten. Ett fåtal observationer finns inrapporterade: skogsalm, ask samt tallticka vid Solbergaskolan respektive almsnabbvinge sydväst om sjön Trekanten. Föreslagna påslagslägen till arbetstunneln i Solberga utgörs av ett lövträdsområde med inslag av barrträd. Området bedöms ha en viss betydelse som en del av ett spridningssamband mellan övriga lövskogs- och ädelskogsområden i området, liksom som kantzon där kantzonseffekten innebär ett skydd mellan mer exploaterade områden och bakomliggande naturområden. I området utgörs bakomliggande naturområde, Solbergaskogen, av ett större spridningssamband som har en viktig funktion som kärnområde. Planerat utrymningsschakt vid Blommenbergsskolan vid Liljeholmen går genom ett område som utpekats av Länsstyrelsen som skyddsvärd trädmiljö. Två ekar med omkrets som överstiger tre respektive tre och en halv meter har identifierats i närheten av schaktet. En kartläggning av dess rotsystem ska utföras under hösten Kulturmiljö Inom inventeringsområdet i jord finns en del fornlämningar, framförallt vid Nybodahöjden och söder om Solbergaskogen. I området kring Midsommarkransen, väst om Mässtunneln, finns ett riksintresse med avseende på kulturmiljövård. 6.7 Boendemiljö Den största delen av den planerade tunnelsträckningen går genom urban miljö som mestadels består av bostäder, men även några områden med kontors- och industribyggnader förekommer. Bostadsbebyggelsen består av både flerbostadshus och friliggande villor. I Västberga finns områden med industri- och lagerlokaler. Även i Älvsjö, runt Älvsjömässan, finns ett kontorsoch industriområde. Cirka 400 brunnar finns inom inventeringsområde berg, se Figur 12. I princip alla brunnar är energibrunnar och är främst lokaliserade till bostadsområden, som Midsommarkransen, Solberga och Aspudden. Inom vissa fastigheter finns brunnsgrupper med upp till 23 stycken, s.k. borrhålslager. En brunnsinventering påbörjas under november/december Inom området finns större vägar, såsom Huddingevägen som löper i sydväst-nordostlig riktning och Älvsjövägen/Magelungsvägen som korsar Huddingevägen och löper i sydost-nordvästlig riktning. I området Dokumentnr: MT01-M12-ECD-T (26)

20 finns även ett antal lokalgator och mindre vägar. Juvelerarvägen och Kontrollvägen, som troligtvis kommer att utnyttjas för transporter under byggskedet, är idag högt trafikerade dagtid. Tunnelalternativet passerar under ca 20 fastigheter varav de flesta är kontors- och industribyggnader. Figur 12. Brunnar inom inventeringsområden för Mässtunneln. Dokumentnr: MT01-M12-ECD-T (26)

21 7. Planer och bestämmelser 7.1 Planer Inom området finns många gällande detaljplaner. För vissa av dessa, där tunneln kommer att korsa, kan en planändring komma att behövas. Processen med ändring av berörda detaljplaner sker parallellt med tillståndsprocessen för vattenverksamhet. Befintliga detaljplaner kommer även att behöva revideras i läge för påslag till arbetstunnel. Någon detaljplaneändring för exempelvis utrymningsschakt krävs inte då endast en lucka i marken kommer att anläggas för vilket bygglov ej krävs. Då allt arbete sker inom Stockholms stad är det endast Stockholms översiktsplan att ta hänsyn till. Stockholms stads senaste översiktsplan är från år Arbete pågår med att ta fram en ny översiktsplan för Stockholm, mellan 10 november 2016 och 10 januari 2017 hölls samråd om förslaget. Efter samrådstiden hanteras alla synpunkter och ett nytt förslag presenteras till sommaren Gällande beslut och bestämmelser Befintliga och gällande tillstånd för vattenverksamhet (tidigare vattendomar) som Mässtunnelns sträckning kan behöva ta hänsyn till är följande: Tunnelbana i Liljeholmsviken i Mälaren, Högalid och Hägerstens församling, Stockholms stad. Målnummer 36/1958. Troligtvis omfattar miljödomen områden som ligger utanför inventeringsområdet. Skanstull-Solberga ledningstunnel. Målnummer M För SFAL-tunneln finns av SVOA inlämnad miljödomsansökan för grundvattenbortledning och infiltration av vatten längs SFAL-tunneln, till vilken Mässtunneln ska anslutas. Huvudförhandling hålls i augusti Planerade kända infrastrukturprojekt inom berört område innefattar tunnelbanelinje mot Älvsjö från Fridhemsplan via Liljeholmen, Spårväg Syd längs Älvsjövägen liksom förslag på överdäckning av Huddingevägen. Vilka tillstånd som kan beröras av Mässtunneln utreds i det fortsatta arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen Luft Miljökvalitetsnormer för luft är gränsvärden för föroreningsnivåer som inte får överskridas. För närvarande finns miljökvalitetsnormer gällande utomhusluft för bland annat kvävedioxid, kväveoxid, partiklar (PM10 och PM2,5), bensen, kolmonoxid, svaveldioxid, ozon och bly. I urban miljö är framförallt kvävedioxid och partiklar relevanta att undersöka. Även bensen finns i trafikbelastade miljöer men beräkningar har visat att miljökvalitetsnormen för bensen klaras i hela Stockholmsregionen Buller Miljökvalitetsnormen för omgivningsbuller är en slags målsättningsnorm. I förordningen står att det ska eftersträvas att omgivningsbuller inte medför skadliga effekter på människors hälsa. Normen följs när Dokumentnr: MT01-M12-ECD-T (26)

22 strävan är att undvika skadliga effekter på människors hälsa av omgivningsbuller. Verksamhetsutövare ska genom sin egenkontroll sträva efter att begränsa bullerstörningar. 8. Förväntad miljöpåverkan Såväl byggskedet som den kommande driften av avloppstunneln medför en risk för en påverkan på omgivningen. Typ av påverkan och i vilken omfattning den sker beror till stor del av val av läge, teknisk utformning, genomförandet och den kommande driften. Den fortsatta projekteringen kommer ge underlag för att mer specifikt bedöma miljöpåverkan från den nu aktuella anläggningen. Projektet som helhet kommer att ha en positiv miljöpåverkan då Mässtunneln kommer att avlasta befintligt spillvattenförande system liksom avlasta kända hydrauliska flaskhalsar. Det valda alternativet bedöms vara den mest hållbara lösningen som också skapar flexibilitet för framtida utbyggnader. Nedan beskrivs den förväntade miljöpåverkan övergripande i bygg- och driftskede. 8.1 Ytvatten Under byggtiden uppkommer länshållningsvatten som består av inläckande grundvatten, nederbördsvatten samt spol- och processvatten. Processvatten är vatten som används vid sprängning av tunneln. Länshållningsvattnet kan komma att innehålla cementrester från injektering och förstärkning, sprängämnesrester, borrkax, samt oljespill från maskiner och hydraulsystem. Sprängämnesrester i vattnet kan orsaka höga kvävekoncentrationer. Länshållningsvatten hanteras på arbetsplatsen genom sedimentation, oljeavskiljning och eventuell övrig rening. Under byggskedet av Mässtunneln kommer allt länshållningsvatten att gå till Henriksdals reningsverk för rening. Det kommer således inte ske något utsläpp av länshållningsvatten i byggskedet till någon recipient utan gedigen rening. Tunnelförläggningen kommer inte att göra det svårare för någon vattenförekomst att uppnå dess miljökvalitetsnormer. Även i driftskedet leds allt avloppsvatten i tunneln, inklusive inläckande grundvatten, till Henriksdals reningsverk för rening. Inget ytvatten bedöms bli negativt berört av tunnelförläggningen, varken i bygg- eller driftskedet. 8.2 Grundvatten Anläggande av tunneln kommer med stor sannolikhet att innebära en påverkan på grundvattennivåerna längs med tunnelsträckningen. I detta skede är det ännu inte utrett exakt vilket område som kan komma att påverkas samt vilka konsekvenser en grundvattensänkning kan leda till. Nedan anges generella aspekter som kan påverkas vid en påverkan av grundvattennivå. Inom projektet kommer en utredning att göras för att se vilka av dessa är relevanta för Mässtunneln och således vilka skyddsåtgärder som kommer att vidtas för att hantera dessa. Vid byggande av bergtunnlar är kunskap om områdets grundvattenförhållanden viktig. Under bygg- och driftskedet av tunneln läcker grundvatten från berggrunden in, även om tunneln är injekterad. Om inläckaget blir för stort kan grundvattenmagasin i ovanliggande jord sänkas av, vilket medför att förekommande lera dräneras. När lera dräneras minskar dess volym och risk för marksättningar finns, vilket kan medföra skador Dokumentnr: MT01-M12-ECD-T (26)

23 på byggnader och infrastruktur. En sättning kan ge sprickor i väggar eller kärvande dörrar. Även ledningar kan påverkas och i värsta fall gå sönder. För att en byggnad ska riskera att skadas ska den vara grundlagd med platta direkt på leran, alternativt sakna fribärande källargolv (byggnadens stomme är pålad men källargolvet ligger direkt på lera). Byggnader grundlagda på pålar riskerar normalt inte sättningsskador, men innergårdar och servisledningar tillhörande fastigheten kan skadas. Om marksättningar inträffar uppstår även påhängslaster på pålarna, vilket beroende på hur pålarna dimensionerats innebär viss risk för skador även på pålgrundlagda byggnader eller anläggningar. En grundvattennivåsänkning kan även påverka dricksvatten- och energibrunnar, genom minskad uttagskapacitet i dricksvattenbrunnar och minskat energiuttag i energibrunnar. Det kan även innebära att grundvattenströmningen ökar eller ändras, vilket kan medföra att eventuella föroreningar i grundvattnet förflyttas. Om förorenat grundvatten läcker in i tunneln under byggskedet kan föroreningar spridas till nya områden i grundvatten. Fortsatta utredningar för att identifiera risker för negativa konsekvenser kommer genomföras, likväl som framtagande av skyddsåtgärder. Bedömningen är att den eventuella negativa påverkan kommer att kunna hanteras genom skydds- och skaderegleringsåtgärder. 8.3 Buller, stomljud och vibrationer Driften av avloppstunneln bedöms inte medföra någon risk för störande buller, stomljud eller vibrationer. Däremot finns en risk för störning vid byggskedet. Buller och vibrationer som kan orsaka en störning kan generas vid sprängning, borrning, transporter, eventuell spontning m.m. Påverkan från buller kommer främst ske i anslutning till tunnelmynningen och schakter (etablering, sprängning och fläktar). Vid anläggningsskedet följs Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser NFS 2004:15. Det innebär särskilda begränsningar under vissa tider. Riktvärdena är tillämpliga för både buller och stomljud. Omfattningen av stomljuden beror på bergets kvalitet vid tunneldrivningen och hur byggnader är grundlagda. Byggnader med grundläggning direkt mot berg kommer att påverkas mest. Stomljud uppstår när bergtunneln drivs genom berget vid borrning och sprängning, samt vid borrning för injektering. Ljudet uppkommer av vibrationer som fortplantas i berget och förs vidare till ovanliggande byggnader. Stomljudets styrka beror på avstånd till tunnelfronten, egenskaper hos berget, tunnelns djup samt ifall byggnaderna är anlagda direkt på berg eller inte. Vibrationer beror på sprängningsteknik och bergkvalitet. Till följd av vibrationer kan skador på byggnader och anläggningar uppstå. Vilka byggnader som kan ligga i riskzonen för vibrationsskador håller på att utredas närmare. Utöver byggnader kan bil- och spårväg samt ledningar med känslig grundläggning skadas av vibrationer av tunnelbygget. 8.4 Luft Dokumentnr: MT01-M12-ECD-T (26)

24 Vid sprängning och evakuering av spränggaser inträffar en kortvarig förhöjning av spränggaser i anslutning till schakt och påslaget. Beräkningar och uppföljning från olika tunnelprojekt under senare år (exempelvis Södra Länken) visar att dessa gaser späds ut och sprids tämligen fort i omgivningsluften och bedöms inte innebära några hälsoeffekter eller medverka till att någon miljökvalitetsnorm för luft överskrids. Halterna av spränggaser varierar med vindförhållanden, sprängmedelstyp och salvstorlek. Dessa parametrar är avgörande för att hålla halterna nere för att upprätthålla luftkvalitetsmålen. Utvädring av spränggaser kan upplevas som störande om ventilationen mynnar i anslutning till bostadsområden. Med en effektiv utvädring bör utsläppen anses som små. I drift ventileras lukt genom skorsten i Henriksdal. I övrigt genomförs ett antal aktiviteter under byggtiden som medför direkt och indirekt utsläpp till luft. Byggtrafik och arbetsmaskiner kommer att bidra till lokalt försämrad luftkvalitet. Byggarbeten ger även upphov till damning som kan vara störande för närliggande bostäder. Förebyggande åtgärder för att minimera damning är exempelvis bevattning vid torrt väder. 8.5 Transporter och hantering av bergmassor Byggandet av avloppstunneln kommer medföra att stora mängder berg- och en mindre mängd jordmassor samt byggmaterial behöver transporteras. Bergmassorna kommer att transporteras ut via arbetstunneln. De jordmassor som behöver schaktas bort vid tunnelpåslag och schakt till anslutningspunkter förväntas resultera i relativt små volymer. Bergmassorna transporteras med lastbil från arbetstunneln och vidare till mottagningsanläggningar för återvinning som ballast vid anläggningsarbeten och/eller direkt till anläggningsverksamheter såsom väg- eller bostadsbyggen. Antalet fordon per dygn kommer att styras av vilken mängd som kan transporteras per fordon. Sprängning och lastning sker direkt i tunneln vilket innebär att ingen omlastning sker på etableringsytan. I driftskede kommer ingen transport och hantering av bergmaterial att ske. 8.6 Naturmiljö Det största naturområde som de fyra alternativen passerar är Solbergaskogen som ligger inom ett område med berg i dagen och morän. Växtligheten tar således sitt vatten från ytligt markvatten, vilket varierar med årstid samt torr- och nederbördsperioder. En underliggande tunnel, som är injekterad, kommer således inte att påverka det växttillgängliga vattnet under varken bygg- eller driftskede. Vid påslagsläget och etableringsytor med tillhörande arbetsväg kommer en del växtlighet och träd att behöva tas bort. I driftskedet bedöms inga naturvärden påverkas negativt av verksamheten. 8.7 Kulturmiljö Den typ av fornlämningar som har identifierats inom området för den planerade tunnelsträckningen bedöms inte vara sättningskänsliga. Riksintresset för kulturmiljövård som finns utpekat i Midsommarkransen, väst om Mässtunneln, bedöms inte påverkas av verksamheten. I bygg- och driftskedet bedöms inga kulturmiljövärden påverkas negativt av verksamheten. Dokumentnr: MT01-M12-ECD-T (26)

25 8.8 Boendemiljö Samrådsunderlag vattenverksamhet - Mässtunneln Miljökonsekvensbeskrivningen kommer att omfatta både konsekvenser för miljön och för människors hälsa. För att tydliggöra delar av det senare brukar ett stycke om boendemiljö särskilt anges. I detta projekt utgörs dock huvuddelen av påverkan på människors boendemiljö av faktorer som redan beskrivits ovan. Fortsatta grundvattenutredningar och bedömd påverkan av en grundvattenbortledning kommer att tas fram för att kunna säkerställa att konserverna för boendemiljön minimeras, se vidare kapitel 8.2 ovan. Även buller, vibrationer och stomljud kan ha påverkan på boendemiljöer under byggskedet, se kapitel 8.3. Lukt kan även ha en negativ påverkan på boendemiljön, se avsnitt 8.4. I driftskedet bedöms inte boende påverkas negativt av verksamheten. Då risken för källaröversvämning minskar med den föreslagna verksamheten medför projektet positiva aspekter för boende i närheten. 8.9 Rekreation och friluftsliv Rekreationsmöjligheter och friluftsliv bedöms endast påverkas i begränsad omfattning under byggskedet, till exempel vid anläggande av tillfartsvägar till arbetstunnelmynningen. Fortsatta utredningar kommer att göras för att kunna bedöma när och i vilken omfattning rekreationsmöjligheter och friluftsliv riskerar att påverkas. I driftskede bedöms inte verksamheten ha en negativ påverkan på rekreation- och friluftslivet i området. 9. Fortsatta utredningar Fortsatta utredningar inom inventeringsområdet i jord och berg kommer vara nödvändiga för projekteringen och för att ge underlag till ansökan om tillstånd. För att bedöma omfattningen av skyddsobjekt som är grundvattenberoende inom inventeringsområdena utförs därför inventeringar av brunnar, förorenade områden, byggnader, anläggningar, ledningar m.m. som kan skadas till följd av verksamheten. En naturvärdesinventering utförs även. En hydrogeologisk undersökning kommer att göras för tunnelsträckningen och omfattar grundvattenförhållanden i området och sättningsberäkningar. Ett fältarbete har inletts med installation av grundvattenrör, grundvattennivåmätning, provtagning på lera och strukturgeologisk kartering (identifiering av svaghetszoner). Hydrogeologiska fältundersökningar såsom undersökningar i bergborrhål längs en svaghetszon i Älvsjö kommer att påbörjas under hösten Undersökningarna ligger även till grund för att bedöma behovet av eventuella skyddsåtgärder inom känsliga områden. Buller- och stomljudsutredningar identifierar om det finns områden som är känsliga för bullerstörningar. Områden där det är risk för vibrationsskador kommer att identifieras. Dokumentnr: MT01-M12-ECD-T (26)

26 10. Referenser Miljöbalk (1998:808) Samrådsunderlag vattenverksamhet - Mässtunneln Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser [till 2 kap. och 26 kap. 19 miljöbalken] NFS 2004:15 - Allmänna råd Länsstyrelserna Karttjänster WebbGIS: Riksantikvarieämbetet: (Fornsök) Stockholm Vatten VA AB, PU, Dimensioneringsförutsättningar för Mässtunneln. Oktober Kontaktperson: Alf Händevik VISS- Vatteninformationssystem Sverige: WSP, Förstudie Mässtunneln planerad avloppstunnel mellan Älvsjö och Liljeholmen i Stockholm Upprättad av: Jonatan Brattberg, Sofia Gröhn, Åsa Hindsén och Johanna Aronsson. PM. Projekteringsunderlag systemhandling Mässtunneln Dokumentnr: MT01-M12-ECD-T (26)