ÄLVSJÖ-LÅNGBROTUNNELN

Transkript

1 SAMRÅDSHANDLING Dnr 12MB259 Samrådshandling Stockholm Vatten och Avfall utgår i från, med erfarenhet av liknande projekt (Bortledning av grundvatten från Fortum Värme Tunnlar AB:s befintliga ledningstunnel vid Skanstull) att den sökta verksamheten innebär en betydande miljöpåverkan. Undersökningssamrådet har därför utformats som ett avgränsningssamråd (6 kap st. MB).Synpunkter skickas senast skriftligt till registraturet@svoa.se märk inlagan med vårt diarienummer 12MB259

2 2 (39)

3 3 (39) Innehållsförteckning 1. Bakgrund Avgränsningar Utformning Funktion Alternativ lokalisering och utformning Sökt alternativ Nollalternativ Alternativ lokalisering och utformning Höjd- och koordinatsystem Förutsättningar Planer, gällande bestämmelser, beslut och miljömål Planförhållanden Gällande tillstånd för vattenverksamhet Miljökvalitetsmål Miljökvalitetsnormer (MKN) Omgivningsförutsättningar Geologi Ytvatten Grundvatten Förorenade områden Naturmiljö Kulturmiljö Befintliga anläggningar i berg Befintliga anläggningar i jord Tunnelns grundvattenpåverkan Inläckage Grundvattenpåverkan i berg och jord Förändringar över tid Sammanfattad miljöbedömning Ytvatten Grundvatten Konsekvenser för anläggningar i jord Konsekvenser för anläggningar i berg Förorenade områden Naturmiljö Kulturmiljö Miljökvalitetsmål Kontroll Referenser... 39

4 4 (39) Bilaga 1 Grundvattennivåmätningar Bilaga 2 Innehållsförteckning MKB

5 5 (39) Figur 1 Översiktskarta över Älvsjö-Långbrotunnels placering.

6 6 (39) 1. Bakgrund Älvsjö-Långbrotunneln anlades mellan 1997 och 1999 och togs i drift i september Tunneln byggdes för att ta hand om det kombinerade avloppsvattnet i området och därmed förhindra källaröversvämningar vid kraftiga regn. Innan tunneln byggdes hade det varit problem i många år med översvämningar i Älvsjö, Långbro och Långsjö. Orsaken till översvämningarna var att bebyggelsen och asfalteringen av vägarna i området hade ökat hårdgörningen av ytor så mycket att det dåvarande ledningssystemet för både dagvatten och avloppsvatten inte kunde ta om hand de ökade dagvattenmängderna. Dagvattentunneln ligger under grundvattenytan och medför därmed bortledning av det grundvatten som läcker in i tunneln. I beslut den 25 juni 2018 har Länsstyrelsen i Stockholms län förelagt Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA) att senast den 25 juni 2019 söka tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt bortledning av grundvatten genom Älvsjö-Långbrotunneln (i föreläggandet omnämns tunneln som dagvattentunnel i Älvsjö ). 1.1 Avgränsningar Den kommande tillståndsansökan gäller fortsatt bortledning av grundvatten från en befintlig dagvattentunnel. Den sökta verksamheten innebär därför ingen förändring av dagens grundvattensituation. Influensområdena (områden som kan påverkas av verksamhetens grundvattenpåverkan) har definierats som de områden där den beräknade trycknivåsänkningen i jord respektive berg överstiger 0,3 meter. När tunneln anlades fanns täthetskrav på ett inläckage av på 2 L/min och 100 m. Kontrollmätningar som gjordes innan tunneln togs i drift visar att täthetskraven klarades med marginal. Influensområdet för dagvattentunneln har därför beräknats på 2 L/min och 100 m. Tunnelsträckningen ligger inom Stockholm stad.

7 7 (39) 1.2 Utformning Älvsjö-Långbrotunneln är totalt cirka 1370 meter lång och är fördelad på två grenar, en cirka 670 meter lång huvudtunnel och en cirka 700 meter lång del som användes som arbetstunnel under byggskedet. Se figur 2 för tunnelns läge i plan och figur 3 och figur 4 för tunnlarnas profiler. Figur 2 Detaljbild av Älvsjö-Långbrotunnelns sträckning.

8 8 (39) Både huvudtunneln och arbetstunneln har en tvärsnittsarea (normalsektion) på cirka 12 kvadratmeter (3*4 meter). Huvudtunneln löper under Långbrodalsvägen och startar vid korsningen med Spindelvägen och slutar strax efter korsningen med Johan Skyttes väg. Efter Johan Skyttes väg ansluter tunneln till Älvsjö-Mälartunneln. Tunneln har en bottennivå som varierar mellan cirka +7.4 och Tunnelns tak ligger cirka 8 till 18 meter under markytan. Figur 3 Älvsjö-Långbrotunneln i profil - huvudtunnel. Figur 4 Älvsjö-Långbrotunneln i profil arbetstunnel. Arbetstunneln börjar vid höjdområdet vid Älvsjö skog och ansluter till huvudtunneln vid Långbrodalsvägen, mellan Vivelvägen och Viktoriavägen. Vid mynningen av arbetstunneln ligger bottennivån på cirka +27. Från korsningen med Pukslagargatan och fram till anslutningen med huvudtunneln ligger bottennivån på mellan +8 och +9. Djupet från markytan till tunnelns tak uppgår generellt till cirka 15 meter. Vid korsningen med Långsjövägen går arbetstunneln under en lerfylld spricka och tunnelns djup har här anpassats för att erhålla tillräckligt mycket bergtäckning vid passagen med sprickan, se figur 4. Längs en passage på 12 meter utfördes tunneln av betong.

9 9 (39) Vid anläggandet av tunneln tätades tunneln kontinuerligt med cement, bergbultar och sprutbetong. Innan sprängning tätades berget med cementinjektering (tätningsklass 1). Mätning av inläckaget mättes kontinuerligt under byggtiden, se vidare kapitel Funktion Det potentiella tillrinningsområdet för Älvsjö-Långbrotunneln är Långsjö, Långbro och Fruängen, se figur 5. Det inkluderar bräddvatten från avloppspumpstationerna Långsjön 1 och 2 samt AP Herrängen 1 och 2 samt bräddar på ledningsnätet. En betydligt mindre yta närmast tunneln är ansluten med rent dagvatten. Det bräddar spillvatten till tunneln vid större regn. Figur 5 Upptagningsområde till Älvsjö-Långbrotunneln och anslutningspunkter.

10 10 (39) Det grundvatten som läcker in i tunneln avleds med självfall tillsammans med dagvatten och bräddvatten till Älvsjötunneln-Mälartunnelnvid Johan Skyttes väg. Älvsjö-Mälartunneln tar emot dag- och bräddvatten från en stor del av sydvästra Stockholm. Sommartid (majseptember) pumpas vattnet från Älvsjö-Mälartunneln via Eolshälls pumpstation och vidare till Syvab. Syftet är att minska mängden bräddat spillvatten som släpps ut till Mälaren och förbättra vattenkvalitén i Mälaren. Vintertid (okt-april) leds vattnet direkt ut i Mälaren vid Klubbenborg, Hägersten. Vintertid är risken för bräddat vatten mindre eftersom det är färre kraftiga regn. Teoretiska beräkningar med modelleringsprogrammet MIKE URBAN CS visar flödet under år 2017, se tabell 1. Tabell 1. Volymer till tunneln för år 2017 Volym m 3 (2017) Norra grenen Södra grenen Totalt

11 11 (39) 2. Alternativ lokalisering och utformning 2.1 Sökt alternativ Sökt verksamhet innebär fortsatt bortledning av grundvatten från Älvsjö-Långbrotunneln. 2.2 Nollalternativ Eftersom Älvsjö-Långbrotunneln är befintlig, innebär nollalternativet att bortledning av inläckande grundvatten upphör, vilket leder till att dagvattentunneln succesivt fylls med vatten. En vattenfylld tunnel har samma tryck som omgivande berg. På så sätt minskar påverkan på omgivande grundvattennivåer. Att avsluta bortledning av grundvatten är dock inte realistiskt då dagvattentunneln behövs för bortledandet av dagvatten och mottagning av kombinerat avloppsvatten från stadsdelarna Långsjö, Långbro och Fruängen. Utan tunneln kommer antalet källaröversvämningar i dessa områden att öka. 2.3 Alternativ lokalisering och utformning En alternativ lokalisering av Älvsjö-Långbrotunneln är uppenbart oskälig eftersom kostnaderna och miljöpåverkan för att anlägga en ny dagvattentunnel är oerhört mycket större än kostnaderna och miljöpåverkan för att fortsätta driften i den befintliga. 2.4 Höjd- och koordinatsystem Höjdsystem: RH 00 Koordinatsystem: Sweref

12 12 (39) 3. Förutsättningar Älvsjö-Långbrotunnelns omgivningsförutsättningar, och sedermera konsekvensbedömningar, beskrivs inominfluensområdena för grundvattenpåverkan i jord och berg, se figur 6. Eftersom den beräknade grundvattenavsänkningen skiljer sig åt i jord och berg har separata influensområden tagits fram för jord respektive berg. Influensområdena omfattar områden där den beräknade trycknivåsänkningen i jord respektive berg överstiger 0,3 meter. Beskrivning av hur influensområdena tagits fram redovisas i kapitel 4.2. Figur 6. Preliminärt bedömda influensområden för grundvattenpåverkan i jord respektive berg.

13 13 (39) De influensområden som redovisas är prelimära och konservativt bedömda. Inom influensområdet för jord utreds omgivningsförutsättningar och konsekvenser för grundvattenpåverkan i jord inklusive påverkan på byggnader, ledningar och andra konstruktioner, ytvatten, förorenade områden samt natur- och kulturmiljö. Inom influensområdet för berg utreds omgivningsförutsättningar och konsekvenser för grundvattenpåverkan i berg inklusive påverkan på energibrunnar och andra anläggningar i berg. 3.1 Planer, gällande bestämmelser, beslut och miljömål Planförhållanden Gällande detaljplaner är från Det finns inga uppgifter om pågående planändringar. Eftersom tunneln inte kommer att ändras eller verksamheten förändras, kommer gällande detaljplan inte att påverkas av den fortsatta driften Gällande tillstånd för vattenverksamhet Inom det beräknade influensområdet finns inga gällande tillstånd som Älvsjö-Långbrotunneln kan behöva ta hänsyn till Miljökvalitetsmål Miljökvalitetsmålen är riksdagens preciseringar av de mål som finns angivna i 1 kap. 1 i miljöbalken. Målen är styrande för bland annat tillsynsmyndigheternas inriktning och prioritering av sitt tillsynsarbete. Miljömålen omfattar ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål och 24 etappmål. Generationsmålet är vägledande för miljöarbetet på alla samhällets nivåer och anger inriktningen för den samhällsomställning som krävs inom en generation för att uppnå de 16 miljökvalitetsmålen, som redovisas nedan. Etappmålen är steg på vägen mot miljömålen. Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård

14 14 (39) Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Inom Stockholms stad har ett miljöprogram för med sex övergripande miljömål antagits. De sex målområdena är Hållbar energianvändning Miljöanpassade transporter Hållbar mark- och vattenanvändning Resurseffektiva kretslopp Giftfritt Stockholm Sund inomhusmiljö Miljökvalitetsnormer (MKN) Den vattenförekomst som berörs av vattenverksamheten är Mälaren-Fiskarfjärden, då denna utgör slutlig recipient för det inläckande grundvattnet. Statusen för Mälaren- Fiskarfjärden redovisas i kapitel Inom området för den sökta verksamheten finns det inte några utpekade grundvattenförekomster enligt Vattendirektivets definition och således har inte vattenmyndigheten beslutat om några MKN för grundvattenförekomster inom det aktuella området.

15 15 (39) 3.2 Omgivningsförutsättningar Geologi Områdets geologi präglas av ytligt berg och morän med mellanliggande lersvackor, se figur 7. Topografin inom området varierar mellan 39 och 25 meter över havet (m ö h). Berggrunden längs tunnelsträckningen domineras av metasediment (metagråvacka), alltså kraftigt omvandlade sedimentära bergarter. Huvudtunneln korsar tre förmodade svaghetszoner vilka löper i nordväst-sydostlig riktning. Arbetstunneln korsar en av dessa svaghetszoner och även en större krosszon som löper i nordost-sydvästlig riktning, se figur 7. Uttagskapaciteten i berg inom området är enligt SGU under 600 l/h, d.v.s. den lägre uttagskapaciteten. Detta tyder på att det homogena berget utanför svaghetszonerna är relativt tätt. Lermäktigheten i området varierar mellan cirka 2 och 6 meter. Längs med huvudtunneln finns de största lerdjupen i korsningarna med Trumslagargatan, Viktoriavägen respektive Vivelvägen. Längs med arbetstunneln finns de största lerdjupen i korsningen med Långsjövägen. Lersvackan vid Långsjövägen sammanfaller med en markerad fördjupning i berggrunden där bergtäckningen över tunneln ligger kring 2 m. SGUs bedömda jorddjup i området framgår av figur 8. Delar av huvudtunneln samt delar av arbetstunneln ligger inom ett område där mark- och hussättningar konstaterats. Skadorna konstaterades kring början av 1980-talet i samband med framtagande av Stockholms byggnadsgeologiska karta. Troligt är därmed att leran är sättningsbenägen och att sättningar har pågått i området under en längre tid. För att få ytterligare information om lerans sättningsbenägenhet samt om pågående sättningar har en geoteknisk undersökning utförts i det område där huvudtunneln korsar Johan Skyttes väg (nära punkten G113C366). Resultaten av dessa undersökningarna är ännu inte klara men kommer att inarbetas i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB).

16 16 (39) Figur 7. Stockholms stads byggnadsgeologiska karta med tunnelsträckning, grundvattenrör samt influensområde i jord och berg.

17 17 (39) Figur 8. Jorddjupskarta, grundvattenrör, influensområde i jord och berg samt tunnelsträckning.

18 18 (39) Ytvatten Tunneln och det bedömda influensområdet ligger inom Tyresåns huvudavrinningsområde, delavrinningsområde Magelungen (VISS, 2018), se figur 9. Några ytvattenförekomster finns inte inom tunnelns beräknade influensområde. Figur 9. Avrinningsområden i Älvsjö-Långbrotunnelns närhet.

19 19 (39) Vattnet från Älvsjö-Långbrotunneln avleds till Älvsjö-Mälartunneln som tar emot dag- och bräddvatten från en stor del av sydvästra Stockholm. Bakgrundsflödet till magasinet 30 l/sek går ut i Mälaren året om via dekanteringsventil. Vid högre flöde sommartid pumpas vattnet till en spillvattentunnel där vattnet avleds till Himmerfjärdsverket. Den aktuella vattenförekomsten i Mälaren är Fiskarfjärden, Klubbenområdet. Mälaren-Fiskarfjärden uppnår god ekologisk status, dock ej god kemisk status (VISS, 2018). Ämnen som inte uppnår god kemisk status i vattenförekomsten är polybromerade difenyletrar (PBDE), PFOS, antracen och tributyltenn. Målet är god ekologisk status samt god kemisk ytvattenstatus med undantag för tributyltenn samt antracen med tidsfrist till Grundvatten Enligt VISS (Vatteninformation Sverige) förekommer ingen registrerad grundvattenförekomst inom influensområdena. Längs tunnelsträckningen förekommer grundvatten i sprickor i berg samt i undre och övre/öppna magasin i jord. Övre/öppna magasin finns i fyllnadsjorden ovan leran och öppna magasin finns i friktionsjord utan överlagrande lera, vilket i området sammanfaller med karterade moränområden. Undre slutna magasin i finns i friktionsjord (isälvsmaterial på morän eller enbart morän) under leran. De undre grundvattenmagasinens utbredning och avgränsning samt strömningsriktning, har bedömts genom att studera jordartskarta, jorddjupskarta samt utförda borrningar och grundvattennivåmätningar i grundvattenobservationsrör (se figur 10). Magasinen sammanfaller med lerområdena men har något mindre utbredning. Grundvattennivåerna är som högst, cirka +27 nordost om huvudtunneln och som lägst, cirka +22 sydost om tunneln. Strömningsriktningen bedöms vara nordväst-sydostlig och följer till stor del bergöverytans och markytans topografi. De identifierade grundvattenmagasinen dräneras ned mot ett större sammanhängande grundvattenmagasin som i huvudsak är beläget längs med Älvsjövägen och öster om Älvsjövägen.

20 20 (39) Figur 10. Undre grundvattenmagasin, strömningsriktning, samt uppmätta medelnivåer i grundvattenrör längs tunnelsträckningen.

21 21 (39) Förorenade områden Enligt MIFO-registret (Metodik för inventering av förorenade områden) delas objekt in i fyra riskklasser: Klass 1: Mycket stor risk för människors hälsa och miljö Klass 2: Stor risk Klass 3: Måttlig risk Klass 4: Liten risk. Inom influensområdet för grundvattenpåverkan i jord finns endast ett registrerat MIFOobjekt, se figur 11. Objektet är oklassificerat och verksamheten anges ha varit en grafisk industri. Inga åtgärder är planerade för objektet. Inventering och klassificering förutsätts ha fokuserat på de objekt som kan antas tillhöra en högre riskklass. Stockholms stad genomförde åren 2011/2012 en omfattande kartering av grundvattenkvaliteten i Stockholm (Stockholms stad, 2013). Bland annat provtogs ett grundvattenrör beläget cirka 800 meter från Älvsjö-Långbrotunneln vid Älvsjö, korsningen Huddingevägen Magelungsmotet (Sweref X koordinat samt Y koordinat ). Inga förhöjda halter av ämnen (organiska ämnen och metaller) kunde detekteras vid denna provpunkt. Något förhöjda halter av ammonium uppmättes, 1,5 mg/l, vilket tyder på en möjlig påverkan av avloppsvatten inom området.

22 22 (39) Figur 11. Identifierade MIFO-objekt i tunnelns närområde (Länsstyrelserna Karttjänster, 2019)

23 23 (39) Naturmiljö Inom det beräknade influensområdet ligger naturreservat Älvsjöskogen, se figur 12. Älvsjöskogen inrättades som naturreservat våren Skogen utgör en sammanhängande del av ett ekologiskt betydelsefullt område för biologisk mångfald som sträcker sig mellan Bornsjökilens och Hanvedskilens yttersta spetsar (Stockholms stad, 2019). Älvsjöskogen består till stor del av branta berg och markerade sprickdalar. Hällmarkstallskog dominerar på topparna där jordtäcket är tunt eller saknas helt. Skogen har naturskogskaraktär med ett stort inslag av död ved som ger förutsättningar för ett rikt biologiskt liv Kulturmiljö Inom det beräknade influensområdet finns nio registrerade fornlämningar (se figur 12) (Länsstyrelserna Karttjänster, 2019). De flesta fornlämningarna är gravar och stensättningar från bronsålder/järnålder och är lokaliserade kring Johan Skyttes väg i den norra delen av huvudtunneln. Längs med Långsjövägen/Sjättenovembervägen löper även en äldre färdväg.

24 24 (39) Figur 12. Identifierade områden med skydd enligt 7 kap miljöbalken samt registrerade fornlämningar i tunnelns närområde.

25 25 (39) Befintliga anläggningar i berg Enligt SGUs brunnsarkiv finns inom influensområdet för grundvatten i berg 91 bergborrade brunnar, se figur 13. De flesta brunnarna är energibrunnar. Det ska även finns en vattenbrunn samt en brunn med okänd användning. De flesta av energibrunnarna har anlagts efter år 1999, det vill säga efter det att tunneln togs i drift. En brunn anlades innan tunneln byggdes. Energibrunnarnas djup varierar, där så är angivet, mellan cirka 60 och 260 meter. Ytterligare information om brunnar kommer att inhämtas från Stockholms stad som kan ha uppgifter om brunnar som ännu ej registrerats i SGUs brunnsarkiv. I samband med samrådet med berörda fastighetsägare kommer en brunnsinventering göras för att få mer kännedom om hur brunnarna används samt om det finns fler brunnar inom influensområdet utöver dem i de inventerade databaserna. Inga övriga anläggningar i berg finns såvitt SVOA vet inom influensområdet för berg.

26 26 (39) Figur 13. Energibrunnar i tunnelns närområde.

27 27 (39) Befintliga anläggningar i jord För att en byggnad ska riskera att skadas av marksättningar ska den vara grundlagd direkt på (sättningsbenägen) lera, alternativt sakna fribärande källargolv (byggnadens stomme är pålad men källargolvet ligger direkt på lera). Byggnader grundlagda på pålar riskerar normalt inte sättningsskador, men innergårdar och servisledningar tillhörande fastigheten kan skadas. Om marksättningar inträffar uppstår även påhängslaster på pålarna, vilket beroende på hur pålarna dimensionerats innebär viss risk för skador även på pålgrundlagda byggnader eller anläggningar. Enligt uppgifter från kartor över husgrundläggningar som togs fram av Stockholms fastighetskontor under slutet av 1970-talet finns inom influensområdet för jord 10 byggnader grundlagda på lera och cirka 190 byggnader med okänd eller delvis okänd grundläggning, se figur 14. I samband med samrådet med berörda fastighetsägare kommer information om grundläggning att efterfrågas varefter en mer komplett bild av grundläggningen kan redovisas.

28 28 (39) Figur 14. Grundläggning i tunnelns närområde. Uppgifter om grundläggningen är hämtad från Stockholms stads inventering av grundläggning från 1978 (Stockholms fastighetskontor, 1978).

29 29 (39) 4. Tunnelns grundvattenpåverkan 4.1 Inläckage Trots att tunneln är tätad kommer ett visst inläckage att kvarstå under driftskedet. Pågående inläckage till bergtunneln beror av tunnelns djup, utförda tätningsåtgärder, berggrundens vattenförande förmåga samt tillgängligt vatten. Medelvärdet för hela tunneln har uppskattats till cirka 2,0 l/min/100 meter tunnel, vilket ger ett totalt inläckage på cirka 30 l/min. Bedömningen är konservativ, då det alltid finns osäkerheter vid bedömning av inläckage. Det beräknade flödet kan jämföras med de mätningar av inflödet som gjordes i samband med att tunneln byggdes. Mätningarna utfördes i dammar under perioden februari 1998 till mars 1999 och det månadsvisa medelflödet per 100 m tunnel redovisas i tabell 2. Detaljerade uppgifter om hur mätningarna utfördes saknas och det är därför osäkert hur väl de uppmätta inläckaget avspeglar det verkliga inläckaget. Efter drifttagandet av tunneln har tunneln varit vattenfylld och det har därför inte varit möjligt att mäta inläckaget sedan dess. Mätningar av inläckaget i tunneln gjordes vid 27 mättillfällen innan tunneln togs i drift. Detta inläckage är lägre än det teoretiskt beräknade. Beräkningsmodeller som används är ofta konservativa för att ha marginal. Tabell 2 Uppmätt flöde i tunneln under 1998 till Tid Medelflöde Anmärkning l/min/100 m Februari Endast en mätning Mars April Maj Juni Augusti September Februari Endast en mätpunkt Mars Hela tunnelsystemet, endast en mätpunkt

30 30 (39) 4.2 Grundvattenpåverkan i berg och jord Det pågående inläckaget till tunneln har med all sannolikhet medfört en förändrad trycknivå i omgivande berg i förhållande till hur det var innan tunneln byggdes. Den förändrade trycknivån har sannolikt även medfört att grundvattennivån i omgivande berg sjunkit. När grundvattnets trycknivå sjunker i berg kan det även leda till att grundvattennivåerna i det ovanliggande jordlagret, som antingen är ett undre slutet grundvattenmagasin eller ett öppet grundvattenmagasin, sjunker. Preliminärt beräknade influensområden för grundvatten i berg och i jord framgår av figur 15 samt av figur 16. Den förutsägbara trycksänkningen i ytligt berg utgör grund för predikterat influensområde i jord. Detta är ett konservativt antagande som förutsätter att den hydrauliska kontakten mellan berg och jord är god. Mer sannolikt finns det ett visst flödesmotstånd varvid influensområdet i jord sannolikt är betydligt mindre än vad som framgår i figur 15. Att det faktiska influensområdet i jord är mindre än vad som visas i figur 16 styrks av observerade grundvattennivåer i jord innan, under och efter tunneln byggdes, se bilaga 1. Grundvattennivåerna mättes regelbundet från 1993 till och med 2000 för att sedan återupptas under Efter 2013 pausades mätningarna för att återigen tas upp under hösten Från och med oktober 2018 mäts grundvattennivåerna en gång i månaden. Utifrån grundvattennivåobservationerna kan ingen tydlig påverkan av tunneln urskiljas. Det kan dock noteras att de lägsta grundvattennivåerna inträffade under slutet av 1999, dvs när tunneln togs i drift. Det går inte att utesluta att de låga nivåerna var en tillfällig effekt av ett ökat inläckage till tunneln. Dock sammanfaller de låga nivåerna med en period av generellt låga grundvattennivåer i Stockholmsområdet. Att nivåerna var låga under perioden bekräftas genom studier av SGUs referensrör i Vaxholm. Under 2000 är nivåerna återställda och uppmätta grundvattennivåer under 2013 till 2014 samt under slutet av 2018 är i nivå med tidigare mätserie. Någon permanent avsänkning av grundvattnet i jordmagasinet går inte att påvisa utifrån observerade grundvattenmätningar.

31 31 (39) Figur 15. Preliminärt beräknat influensområde i berg.

32 32 (39) Figur 16. Preliminärt beräknat influensområde i jord.

33 33 (39) 4.3 Förändringar över tid Ovan redovisade influensområden är konservativa bedömningar av en nivåpåverkan till följd av ett grundvatteninläckage in till tunneln på 2L/min och 100 m. Med tiden blir en tunnel tätare till följd av att ett så kallat skin i tunneln utbildas. Med skin avses en process där den vattenförande förmågan i bergets sprickor i omedelbar anslutning till tunneln successivt avtar till följd av spänningsomvandlingar i berget (snabb process), utfällningar och förflyttning av sprickmineral i bergsprickor (långsam process) samt (ibland) även omättat flöde i bergsprickor nära tunnelvägg. Detta är ett välkänt fenomen även om processerna i detalj är mindre väl undersökta. Det finns ett fåtal studier av skineffektens utbildande kring anläggningar i berg. Erfarenheter från den 8 mil långa Bolmentunneln 1 visar på en kraftig minskning i grundvatteninläckage och omgivningspåverkan. Här kan det visas att den kvarstående grundvattensänkningen (residualavsänkningen) efter cirka års normaldrift med 90% sannolikhet understiger 30% av den initiala påverkan som kunde spåras vid tid för byggnationen. Samtidigt har grundvatteninläckaget till tunneln minskat till mindre än hälften av det initiala (Lissel, 2018). Man kan inte i detalj på förhand veta hur skineffekten har utbildats, och kommer att utbildas för Älvsjö-Långbrotunneln, men det är likväl relevant att ha kännedom om att de prediktioner om inläckage och grundvattensänkning som gjorts ovan gäller för en nybruten tunnel och att dessa kommer att minska med tiden. Beräkningar ovan har gjorts med antagande om att den förutsebara grundvattensänkningen kommer att vara konstant över tid, vilket är en konservativ hållning. 1 Råvattentunnel mellan Skeen i Småland och Äktaboden i Skåne som sprängdes ut mellan åren

34 34 (39) 5. Sammanfattad miljöbedömning 5.1 Ytvatten Inom det beräknade influensområdet finns inga ytvattenförekomster som kan påverkas. Det grundvatten som avleds från tunneln kan dock teoretiskt sett påverka kvaliteten i Fiskarfjärden i Mälaren som är den slutliga recipienten för det inläckande grundvattnet. Mängden grundvatten som avleds uppgår i medeltal till storleksordningen m 3 /år vilket kan jämföras med bortledd mängd dagvatten som ligger i storleksordningen m 3 /år (se kapitel 1.3). Kvaliteten på det inläckande grundvattnet beror på omgivningen och på pågående och tidigare markanvändning. Generellt är grundvatten i alla avseenden ett renare vatten än dagvatten. Gör man en samlad bedömning av vattenförekomstens förutsättningar och volymen och kvaliteten på det inläckande grundvattnet från den sökta verksamheten, kan slutsatsen dras att verksamheten inte leder till en försämring av den goda ekologiska status Fiskarfjärden har i dag. Älvsjö-Långbrotunneln bedöms innebära liten eller försumbar negativ konsekvens för ytvatten under det fortsatta driftskedet. 5.2 Grundvatten Tunneln har med all sannolikhet medfört att trycknivån och därmed även grundvattennivån i omgivande berg sjunkit i förhållande till hur det var innan tunnelns fanns. Då Älvsjö- Långbrotunneln färdigställdes för mer än 20 år sedan bedöms dock. grundvattennivåerna ha stabiliserat sig och någon ytterligare sänkning av grundvattennivåerna förutses därför inte ske. Snarare förväntas att grundvattennivåerna stiger något i framtiden då erfarenheter visar att tunnlar blir tätare med tiden. Det kommer inte att ske några förändringar av verksamheten och således inte heller av dess påverkan på omgivningen Konsekvenser för anläggningar i jord En trycksänkning i berg kan, om den är tillräckligt stor, leda till att grundvattennivåerna i grundvattenmagasin i ovanliggande jord sänks av, vilket medför att lera dräneras. När lera dräneras minskar dess volym och risk för marksättningar finns. Som nämnts under kapitel 4.2 går det dock inte att se att trycknivåsänkningen i berg har lett till en varaktig och kvarstående avsänkning av grundvattennivåerna i jord. Bedömningen blir därför att eventuella framtida sättningsskador inte kommer att uppstå till följd av den fortsatta

35 35 (39) grundvattenbortledningen. Sättningar kan dock uppkomma av andra orsaker, exempelvis till följd av ökade laster på leran vid till exempel utfyllnad av mark. Älvsjö-Långbrotunneln bedöms innebära liten eller försumbar negativ konsekvens för anläggningar i jord under det fortsatta driftskedet Konsekvenser för anläggningar i berg Trycksänkningen i berg har sannolikt medfört sänkta grundvattennivåer i de energibrunnar som anlades innan tunneln byggdes. En sänkt grundvattennivå i en energibrunn kan leda till ett minskat möjligt energiuttag. Inom det beräknade influensområdet för berg finns en brunn som anlades innan tunneln byggdes. Beräknad trycksänkning i berg är dock inte detsamma som avsänkning av vattennivån i en brunn. Brunnen har kontakt med sprickor i berggrunden på olika djup och dessa sprickors vattenförande förmåga varierar kraftigt. Hur mycket en enskild energibrunn har sänkts av är därför mycket svårt att förutse. Vanligen blir avsänkningen i brunnen mindre än den beräknade trycksänkningen. Vid en grundvattennivåsänkning i en energibrunn minskar kontakten mellan grundvattnet i energibrunnen och de kollektorslangar som värmeöverföringen sker till. Detta leder till minskad effekt i brunnen, vilket ger större elförbrukning i värmepumpsanläggningen för att uppnå samma effekt som tidigare. Effekten i energibrunnen bedöms minska med watt per avsänkt meter. En översiktlig analys av förutseddbar skada på energibrunnar utifrån beräknad grundvattentrycksänkning i berg visar att den årliga energiförlusten kan anses vara försumbar (årlig energiförlust mindre än 20 kr). Sammanfattningsvis bedöms skadan hos de som brunnar som påverkas bli mycket liten. Älvsjö-Långbrotunneln bedöms innebära liten eller försumbar negativ konsekvens för anläggningar i berg under det fortsatta driftskedet.

36 36 (39) 5.3 Förorenade områden Det finns inget som tyder på att mark och grundvatten inom det bedömda influensområdet skulle vara påverkat av föroreningar. De provtagningar som gjorts av grundvatten i närområdet visar att det generellt är låga halter av föroreningar i området. Skulle det ändå finnas föroreningar i marken bedöms risken för spridning som obetydlig då spridning av föroreningar främst bedöms ske via högre belägna anläggningar än dagvattentunneln. Trycknivån i tunneln är lägre än i omgivande berg, vilket gör att grundvattenströmningen sker in mot tunneln Det finns därmed ingen risk för att det dagvatten och grundvatten som rinner i tunneln kan rinna ut i berggrunden och förorena omgivande grundvatten. Älvsjö-Långbrotunneln bedöms innebära liten eller försumbar negativ konsekvens för förorenade områden under det fortsatta driftskedet. 5.4 Naturmiljö Älvsjöskogen ligger inom ett område med berg i dagen och morän. Växtligheten tar således sitt vatten från ytligt markvatten, vilket varierar med årstid samt torr- och nederbördsperioder. Eventuell avsänkning av grundvattennivåer i Älvsjöskogen från Älvsjö- Långbrotunneln kommer således inte att påverka det växttillgängliga vattnet.. Älvsjö-Långbrotunneln bedöms innebära en liten eller försumbar negativ konsekvens för naturmiljön under det fortsatta driftskedet. 5.5 Kulturmiljö Den typ av fornlämningar som har identifierats i tunnelns närområde bedöms inte vara sättningskänsliga då de ligger ytligt och därmed inte är grundvattenberoende. Älvsjö-Långbrotunneln bedöms medföra en liten eller försumbar negativ konsekvens kulturmiljön under driftskedet.

37 37 (39) 5.6 Miljökvalitetsmål Vattenverksamheten bedöms vara förenligt med relevanta miljökvalitetsmål och övergripande mål för grundvatten. Av de 16 nationella miljökvalitetsmålen angivna under kapitel bedöms följande påverkas av Älvsjö-Långbrotunneln: God bebyggd miljö Ett fungerande dagvattensystem är viktigt för att kunna uppnå en god bebyggd miljö. Älvsjö- Långbrotunneln avlastar det hårt belastade befintliga systemet och minskar risken för källaröversvämningar. Älvsjö-Långbrotunneln bedöms medföra en positiv påverkan på miljökvalitetsmålet. Älvsjö-Långbrotunneln bedöms innebära måttlig positiv konsekvens för miljökvalitetsmålen

38 38 (39) 6. Kontroll Ett kontrollprogram där rutiner, mätningar och instruktioner anges kommer att upprättas utifrån föreskrivna villkor i den kommande miljödomen. Grunden i kontrollprogrammet föreslås vara fortsatta mätningarna i de 18 grundvattenrör som finns i tunnelns närområde. Kontrollprogrammet skall upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten. Kontrollprogrammet kan till exempel även omfatta sättningsmätningar inom de lerområden där det finns sättningskänsliga objekt.

39 39 (39) 7. Referenser Lissel, P. (2018). Bolmentunneln; Samband mellan inläckage och omgivningspåverkan, en notering om skineffekt. WSP Sverige AB. Länsstyrelserna Karttjänster. (2019). WebbGIS. Stockholms fastighetskontor. (1978). Husgrundläggning översikt Kartblad 103 a-d, 104c, 113a-d, 114a, 123 a-b. Stockholms stad. (2013). Grundvatten i Stockholm November Dnr IBBN: Stockholms stad. (2019). Beskrivning av Älvsjöskogens naturreservat. Hämtat från VISS. (2018). VISS - Vatteninformation Sverige (inhämtat ).

40 Grundvattennivåobservationer - Älvsjö-Långbrotunneln BILAGA 1 Mätningar i grundvattenobservationsrör i pågående kontrollprogram alla rör Mätningar i Mätningar i grundvattenobservationsrör i pågående kontrollprogram rör nära tunneln

41 Innehållsförteckning MKB - Älvsjö-Långbrotunneln BILAGA 2