Omvårdnad vid komplexa ohälsotillstånd, 9 hp SJSD 22 Kursbok

Transkript

1 Lunds universitet Medicinska Fakulteten, Institutionen för hälsovetenskaper Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Omvårdnad vid komplexa ohälsotillstånd, 9 hp SJSD 22 Kursbok Våren 2016 Foto Karin Hermansson Kursansvarig: Karin Hermansson Examinator: Angelika Fex 1

2 Introduktion Människor drabbas ibland av komplexa ohälsotillstånd som kräver specifik bedömning och vård. En allt äldre befolkning innebär att många är så kallat multisjuka, med kroniska sjukdomar som utöver det de vid aktuellt vårdtillfälle söker för kan påverka deras totala omvårdnadsbehov. I denna kurs fokuseras omvårdnad av personer med komplexa ohälsotillstånd. Det handlar dels om akuta tillstånd som kan påverka flera vitala funktioner så som andning, cirkulation och medvetande, men också den multisjuke patientens omvårdnadsbehov i såväl akut som palliativ vård. Omvårdnadsteoretiker uttrycker omvårdnadens innehåll och mening på olika vis, utan att det därmed är någon motsättning mellan dessa. Henderson menar att omvårdnad syftar till att hjälpa patienten att genomföra de aktiviteter i dagligt liv som patienten själv skulle genomfört om patienten haft kraft och förmåga. Orem betonar sjuksköterskans roll i att stödja patienten i egenvård. De svenska omvårdnadsforskarna Maria Arman och Arne Rehnsfeldt fokuserar patientens lidande, och menar att sjuksköterskans fokus på lidande inom vårdvetenskapen kan jämföras med läkarens fokus på sjukdom inom medicinsk vetenskap. Begreppet lidande är ett paraply över de akuta och långvariga tillstånd som ingår i kursen. Du ges som student möjlighet att genom läraktiviteter skaffa en handlingsberedskap i att identifiera lidande, dess orsaker samt åtgärder för att förebygga och lindra lidande. Lidandet tillhör livet och kan anses som ett naturligt tillstånd för att vara människa. Bedömning av lidande och sårbarhet, liksom av behov av stöd och tröst är emotionella och existentiella omvårdnadsperspektiv som sjuksköterskan tillsammans med andra uppgifter också har att beakta. Vissa grupper är mera sårbara än andra, exempelvis personer med psykisk ohälsa, intellektuell funktionsnedsättning samt äldre personer och barn. Utmaningen för sjuksköterskan kan vara att identifiera deras omvårdnadsbehov och lindra lidandet; att få personen att känna förtröstan, hopp, tillit och mod för att kunna se framåt och gå vidare och försonas med det som skett. För en säker och effektiv vård behöver sjuksköterskan ha förmåga att bedöma, planera för och tillgodose patientens komplexa omvårdnadsbehov. Om den inledande bedömningen brister ökar risken för komplikationer för patienten. I sjuksköterskans datainsamling ingår att kombinerat med anamnes bedöma patientens aktuella fysiologiska och psykiska status. Här startar den personcentrerade vården. Vad ser du, vad hör du och vad känner du? Jämsides med denna process inleds relevanta undersökningar som kan stödja såväl medicinsk diagnos som omvårdnadsdiagnoser, och lämplig vård och behandling påbörjas. Planering av omvårdnaden handlar även om att prioritera behov och åtgärder. Det innebär att fatta beslut om vilket/vilka mål som omvårdnaden ska riktas mot, och samtidigt reflektera över omvårdnadens begränsningar. Med utgångspunkt från denna prioritering väljs sedan omvårdnadsåtgärder, som synliggörs i patientens individuella vårdplan. Genomförande, utvärdering och dokumentation av omvårdnadsåtgärder och delegerade medicinska åtgärder sker kontinuerligt. Omprioriteringar och nya åtgärder kan bli aktuella. Du ges under kursen möjlighet att genom olika läraktiviteter öka handlingsberedskapen i att bedöma behovet av omvårdnadsåtgärder vid komplexa akuta och långvariga ohälsotillstånd, föreslå adekvata åtgärder och dokumentera dessa i en individuell vårdplan. 2

3 Kursinnehåll Lidandet som grund för omvårdnad, 2 hp Kursmål Kunna identifiera och presentera innebörder av lidande, samt utifrån dessa beskriva och förklara omvårdnadsproblem relaterat till svårt sjuka personer i olika åldrar samt deras närstående Kunna identifiera, värdera och reflektera över existentiella behov i samband med svår sjukdom, döende och död Litteratur Arman, M., & Rehnsfeldt, A. (senaste upplaga). Vårdande som lindrar lidande: etik i vårdandet. Stockholm: Liber. Fredriksson, L., & Eriksson, K. (2003). The ethics of the caring conversation. Nursing Ethics 10(2), Morse, J.M. (2000). Responding to cues of suffering. Health Care of Women International 21(1), 1-9. Morse, J.M. (2001). Toward a praxis theory of suffering. ANS Advanced Nursing Science 24(1), Morse, J.M., Beres, M.A., Spiers, J.A:, Mayan, M., Olson, K. (2003). Identifying signals of suffering by linking verbal and facial cues. Qualitative Health Research 13(8), Olthuis, G., Dekkers, W., Leget, C., Vogelaar, P. (2006). The caring relationship in hospice care: an analysis based on the ethics of the caring conversation. Nursing Ethics 13(1), Läraktiviteter Föreläsningar Introduktionsföreläsning, undervisning/handledning i att skapa en poster Individuell läraktivitet Varje student läser Arman & Rehnsfeldts bok Vårdande som lindrar lidande: etik i vårdandet. Artiklarna ovan kan fördelas mellan gruppens medlemmar. Tidigare kurslitteratur som fokuserar lidande kan också användas. Läraktivitet i grupp, obligatorisk 1. Identifiera likheter mellan Arman & Rehnsfeldt och artiklarnas beskrivningar av lidande, dessa likheter bildar teman. Varje tema ska belysa innebörder av lidande. 2. Identifiera också exempel på skillnader i litteraturens beskrivningar av lidande, dessa 3

4 bildar också tema som belyser olika innebörder av lidande. 3. Presentera innebörder av lidande, styrkta med referenser, i form av en poster med rubrik som relaterar till lidande. Postern läggs på basgruppsforum senast angiven tidpunkt; se schema samt Examinationsöversikt. 4. Välj en innebörd av lidande och knyt den till en klinisk situation från VFU, samt till en av artiklarna om kommunikation. 5. Förbered en diskussionsfråga r/t lidande och/eller kommunikation. Examination Kursmomentet examineras vid examinationsseminarium i basgrupp: 1. Inledande mingel för att ta del av övriga basgruppers posters. 2. Varje basgrupp beskriver därefter muntligt sin posters innebörder av lidande, samt en klinisk situation r/t lidande och kommunikation. Varje basgrupp har 30 minuter till förfogande, inklusive diskussion med auditoriet. 3. Seminariet avslutas med de diskussionsfrågor som basgrupperna förberett. Bedömningskriterier För betyget godkänt krävs att basgruppen gemensamt sammanställt en poster enligt anvisningarna. Postern ska påvisa att studenterna genom kurslitteraturen skaffat sig kunskap om innebörder av lidande. Studenten ska visa förmåga att överföra innebörder av lidande till en klinisk situation och reflektera över existentiella behov i situationen. Varje student ska visa handlingsberedskap att redovisa muntligt enligt anvisningarna för examinationsseminarium ovan. Läkemedelshantering 0.5 hp Läkemedelshantering bygger på att studenten, förutom grundläggande kunskaper i matematik, visar färdighet i att läsa och följa instruktioner i FASS. Kunskaper från tidigare kurser ligger till grund för kursens examination. Tidigare läraktiviteter bör därför repeteras. Kursmål Kunna beräkna, förbereda och administrera läkemedel enligt principer för läkemedelsberäkning Examination Kursmomentet examineras genom en skriftlig individuell salstentamen. Bedömningskriterier För betyget godkänt krävs att studenten visar kunskap och färdighet i att beräkna läkemedelsdos, inhämta och förstå skriftlig läkemedelsinformation, samt i att värdera rimligheten i given ordination och administrering av läkemedel. Studenten ska nå 100 % av maxpoäng på tentamen. 4

5 Litteratur Björkman, E., & Hagberg, M. (senaste upplagan) Läkemedelsberäkning för sjuksköterskor. Lund: Studentlitteratur. Symtom och tecken på allvarlig ohälsa, samt omvårdnadsplan vid komplexa ohälsotillstånd, 6,5 hp I detta tema fördjupas symtom, tecken, situationer och vårdmiljöer där sjuksköterskan behöver skärpa sina sinnen och sitt agerande. Vi går från prehospital vård, via akutmottagning till sjukhusvård och palliativ vård. Kursmål Kunna förklara relationen mellan symtom och tecken vid komplexa ohälsotillstånd, samt hur patofysiologi, diagnostik och behandling kan påverka aktiviteter i dagligt liv Utifrån komplexa omvårdnadsbehov kunna upprätta och argumentera för en omvårdnadsplan i hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande syfte Kunna bedöma, prioritera och planera för komplext sjuka personers behov av omvårdnad Kunna beskriva och förklara ett strukturerat omhändertagande vid komplexa ohälsotillstånd Kunna identifiera, värdera och reflektera över existentiella behov i samband med svår sjukdom, döende och död Förslag på vetenskapliga artiklar Edvardsson, D.J., Sandman, P-O., & Rasmussen, B.H. (2005). Sensing an atmosphere of ease: a tentative theory of supportive care settings. Scandinavian Journal of Caring Sciences. 19, Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., Carlsson, J., Dahlin- Ivanoff, S., Johansson, I.L., Kjellgren, K., Lidén, E., Öhlén, J., Olsson, L.E., Rosén, H, Rydmark, M., Sunnerhagen K.S. (2011). Person centered care: ready for prime time. European Journal of Cardiovascular Nursing 10(4), Möller, M., Fridlund, B. & Göransson, K. Patients conceptions of the triage encounter at the Emergency Department. Scandinavian Journal of Caring Sciences 24, Nyström, M., Dahlberg, K., & Carlsson, G. (2003). Non-caring encounters at an emergency care unit- a life world hermeneutic analysis of an efficency-driven organization. International Journal of Nursing Studies 40(7), Syrén, S.M., Saveman, B.I., & Benzein, E.G. (2006). Being a family in the midst of living and dying. Journal of Palliative Care 22(1),

6 Thim, T., Vinther Krarup, H.N., Lerkevang Grove, E., Rhode, C.V. & Löfre, B. (2012). Initial assessment and treatment with the Airway, Breathing, Circulation, Disability, Exposure (ABCDE) approach. International Journal of General Medicine 5, Wireklint Sundström, B., & Dahlberg, K. (2011). Caring Assessment in the Swedish ambulance services relives suffering. International Journal of Emergency Nursing 19(3), Läraktiviteter Individuella studier, föreläsningar enligt schema Läraktivitet i grupp, obligatorisk 1. Varje basgrupp tilldelas ett antal ohälsotillstånd, utifrån dessa skapar basgruppen ett patientfall. Fallet ska innehålla en patientberättelse med anamnes, medicinskt status, omvårdnadsstatus, samt när så är motiverat ett strukturerat första omhändertagande enligt A E. 2. Den/de medicinska diagnoser som fastställts ska framgå. 3. Patientfallet inklusive medicinsk diagnos läggs på basgruppsforum senast angiven tidpunkt; se schema. 4. Därefter fördelar kursansvarig basgruppens patientfall till en annan basgrupp, som baserat på uppgifter i mottaget patientfall upprättar en vårdplan. Examination Skriftlig hemtentamen i grupp, 3 hp 1. Utifrån tilldelat patientfall upprättar varje student först individuellt en vårdplan baserad på NANDA-diagnoser, mål och omvårdnadsåtgärder. 2. Gruppen formulerar utifrån de individuella omvårdnadsplanerna en gemensam vårdplan. 3. Därefter sammanställer och argumenterar basgruppen skriftligt för NANDAdiagnoserna och omvårdnadsåtgärderna i den gemensamma vårdplanen, kopplat till kurslitteratur och vetenskapliga referenser. Argumentera där så är möjligt också för medicinska differentialdiagnoser. Observera att referenser som Vårdguiden inte är godtagbara! 4. Vårdplanen inklusive skriftlig argumentation styrkt med referenser läggs på basgruppsforum senast angiven tidpunkt; se schema samt examinationsöversikt. 5. Basgruppsmedlemmarna förbereder i grupp eller individuellt en pedagogisk visuell sammanställning av vårdplanen, exempelvis overhead eller utskriven på papper (kopierad så att varje gruppmedlem kan dela ut till deltagarna vid sin redovisning). Vi kommer inte att ha tillgång till digital uppkoppling. Muntlig uppföljning i grupp med individuell bedömning Vid s.k. tvärgruppsredovisning redovisar och argumenterar varje student muntligt och visuellt för basgruppens vårdplan inför studenter från andra basgrupper. Varje student har 20 minuter till förfogande. Övriga studenter deltar aktivt genom att ge förslag till kompletterande omvårdnadsdiagnoser och omvårdnadsåtgärder. 6

7 Bedömningskriterier För betyget godkänt krävs att varje omvårdnadsplan omfattar NANDA-diagnoser relaterat till fysiska, psykiska och existentiella faktorer, mål som är mätbara och realistiska samt omvårdnadsåtgärder i förhållande till komplexa ohälsotillstånd och patofysiologi. Varje student ska visa kunskap om såväl omvårdnadsbehov r/t aktuellt patientfall som till omvårdnadsåtgärder och patofysiologi. Den skriftliga argumentationen ska vara styrkt med referenser (kurslitteratur och vetenskapliga referenser). Skriftlig individuell salstentamen, 3.5 hp Tentamen omfattar komplexa akuta och långvariga ohälsotillstånd (akut omhändertagande, triage i olika åldrar och vårdmiljöer, palliativ vård och dödskriterier/organdonation). För betyget godkänt krävs att studenten når minst 70 % av maxpoäng vid skriftlig tentamen utifrån följande mål: Kunna förklara relationen mellan symtom och tecken vid komplexa ohälsotillstånd, samt hur patofysiologi, diagnostik och behandling kan påverka aktiviteter i dagligt liv; kunna beskriva och förklara ett strukturerat omhändertagande vid komplexa ohälsotillstånd; kunna bedöma, prioritera och planera för komplext sjuka personers behov av omvårdnad; samt kunna förklara konsekvenser av indirekta och direkta dödskriterier. Hjärnrelaterat dödsbegrepp och organdonation, 1hp I detta tema behandlas kriterier för att fastställa människans död, samt konsekvenser av dessa. Kunskapen om förutsättningar för organdonation och organtransplantation i Sverige ökar. Viljan avseende organdonation synliggörs och krav som sjuksköterskan kan ställas inför i dessa sammanhang presenteras. Kursmål Kunna förklara konsekvenser av indirekta och direkta dödskriterier Kunna identifiera, värdera och reflektera över existentiella behov i samband med svår sjukdom, döende och död Litteratur SFS 1987:269; SOSFS 2005:10. Lag om kriterier för bestämmande av människans död SFS 1995:831. Lag om transplantation m.m. Lilja Andersson, P., Forsberg, A (2014) Leva vidare: När organdonation gör det möjligt Stockholm: Natur & Kultur (tillhandahålls under kursen) 7

8 Obligatorisk läraktivitet Läs inför den obligatoriska temadagen om organdonation och organtransplantation (se schema) författningarna SFS 1987:269; SOSFS 2005:10 och SFS 1995:83. 8

9 9

10 10

11 11

12 3

13 4