Några smakprov på vår forskning
|
|
- Gustav Ekström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ett smakprov av ekologisk och beteendeekologisk forskning med ejdern i huvudrollen Markus Öst markus.ost@abo.fi Åbo Akademi University Domkyrkotorget Åbo Finland Några smakprov på vår forskning Inledning: Varför forska i just ejderns ungomvårdnad? Socialitet som skydd för predation Hur välja sin samarbetspartner? Hur späda ut predationsrisken så effektivt som möjligt? Kognition och gruppliv Förhandsinfo om eftermiddagens program 1
2 Intressanta frågor Evolutionen av samarbete: effekten av individuell kvalitet, släktskap& predation Betydelsen av personlighetsvariation Faktorer som styr boplatsvalet Hur ekosystemförändringar påverkar Östersjöejdern Kognition och förökningsstrategier Var görs forskningen? Tvärminne zoologiska station i Hangö 2
3 Fakultativt sociala ejdrar Kroppskondition Ensamförsörjare Gruppbildning Öst et al. 2003, Behav Ecol 3
4 Kan släktskap förklara partervalet? Nja, de flesta år verkar partnervalet styras av passiva mekanismer såsom ådornas kondition och ålder Ådorna kan trots allt känna igen sina släktingar eftersom partners vissa år är närmare släkt med varandra än förväntat av slumpen Mekanismerna än så länge okända Livet som ejder är ändå ingen dans på rosor... 4
5 När lönar sig gruppliv? Fördelar av gruppliv Delat ansvar kan innebära en fördel Ökad vaksamhet och mer födosök Men varför finns ensamförsörjare i så fall? Ett typexempel på hur beteendeekologin söker ändamålsenlighet i djurens beteenden Fördel / kostnad Avtagande fördelar Gruppstorlek 5
6 Men varför finns ensamförsörjare i så fall? Accelererande kostnader Fördel / kostnad Avtagande fördelar Gruppstorlek Men varför finns ensamförsörjare i så fall? Kostnader Fördel / kostnad Fördelar * Optimal gruppstorlek 6
7 Teorin för uppkomsten av grupper Predationsrisk/individ kan minska i en grupp Genomatt placeranågonmellandig självoch predatorn( själviska hjorden ) Numerisk utspädning av risken ( utspädningseffekten ) Hur fördelas riskerna? Själviska hjorden: risken ojämnt fördelad Utspädningseffekten: varjeindividsammarisk attblitagenavettrovdjur P(fångst) = 1 P(fångst) = 1/1000 7
8 Vad händer då faran ökar? Högre predationsrisk sänker en ensamförsörjares förväntade fitness Förutsägelse& test, 1 a)gruppbildning predationsrisk med b) Strategin att sköta ensam med predationsrisk 13 åravdata Proportion Coalitions Lone tenders Jaatinen et al. J Anim Ecol Annual nesting mortality Ådans mortalitetsrisk 8
9 Förutsägelse& test, 2 Gruppstorleken ökar med predationsrisk 13 åravdata Atnal ådor Typical group i gruppen size Jaatinen et al. J Anim Ecol Annual nesting mortality Ådans mortalitetsrisk Vad har vi kommit fram till hittills? Ökad predationsrisk Kooperativ ungomvårdnad vanligare Ökad gruppstorlek Ökad predationsrisk ökar vikten av att utspäda predationsrisken så effektivt som möjligt Vembordeman dåsamarbetamed? 9
10 Partnerval& utspädning Dåhögpredation Din avkommagynnasom den äriminoritet Men så resonerar också din samarbetspartner Spegelvända preferenser Vad förutspår teorin? Proportionell utspädning av risken P ( ) = 5/7 =0.71 P ( ) = 2/7 =
11 Modellering Benägenhet till gruppbildning Relativt bidrag till total gruppstorlek Jaatinen & Öst Am Nat 2013 Förutsägelse: Modellering Jämnstorakullarhögrebenägenhettill sammanslagning Benägenhet till gruppbildning Relativt bidrag till total gruppstorlek 11
12 Resultat Förutsägelse: Jämnstora kullar högre benägenhet till sammanslagning Jaatinen & Öst Am Nat 2013 Slutsatser, utspädningseffekten Ådorkanbedömanyttanavutspädningav predationsrisken Kräsenheten påverkas av Rådande predationsrisk Kräsenhet eller undvikande av artfränder? Fegisar Personlighetens roll i sociala stressituationer Våghalsar Tar inte risker då t.ex. fara hotar djärva under hotav t.ex. predation 12
13 Skygghet fördröjer gruppbildningen Intressekonflikt mellan undvikande av predation & artfränder Tid till gruppbildning (dagar) Flyktavstånd från bo (cm) Öst et al. Anim Behav 2015 Uppvärmning inför eftermiddagens program Vi bollar med riktiga ejderdata för att besvara till synes enkla frågeställningar Beror kullstorleken på boets täckningsgrad och i så fall varför? Påverkar klimatet ejderns häckningsparametrar? 13
14 Kim Jaatinen Ben Steele Martin Seltmann Kristina Noreikiene Juha Merilä Ron Ydenberg Tack! Finlands Akademi Maj och Tor Nesslings stiftelse Finska kulttuurirahasto Svenska kulturfonden...och tack till otaliga fältassistenter under årens lopp...! 14
15 Sebastian von Numers Ben Steele Aki Aintila Martin Markus Seltmann Öst Kim Jaatinen Elin Lönnberg Heikki Eriksson 5 Tack! Frågor? Jag ser verkligen fram emot dem 15
0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm
Läs mer
Hög predation på ejderns bon inger oro för artens fortbestånd på Valsörarna
Figur 1. Åda på Norrskär, Korsholm. Foto: Aarne Lahti. Hög predation på ejderns bon inger oro för artens fortbestånd på Valsörarna RALF WISTBACKA, ERIK ISAKSON & MARTTI HARIO En utförligare version finns
Läs merFE-1 Period 3 2012-2013
Vecka 1303 Mån 14/1 08:00-09:40 ET-1.1,.1 Tis 15/1 Ons 16/1 08:00-09:40 FEK-1, Fre 18/1 08:00-09:40 ET-1.1,.1 Vecka 1304 Mån 21/1 08:00-09:40 ET-1.1,.1 Tis 22/1 Ons 23/1 08:00-09:40 FEK-1, Fre 25/1 08:00-09:40
Läs merVad är honligt, hanligt och vanligt hos djur?
Vad är honligt, hanligt och vanligt hos djur? Ingrid Ahnesjö Inst. för Ekologi och Genetik Ingrid.ahnesjo@ebc.uu.se Sexuellt urval Urval av egenskaper som ger fortplantnings- fördelar 1 2 Storspiggen Han-han
Läs merEvolutionära tankar om: och vanligt i djurvärlden
Evolutionära tankar om: vad som är honligt, hanligt och vanligt i djurvärlden Ingrid Ahnesjö Inst. För Ekologi och genetik EBC, Uppsala universitet Ingrid.Ahnesjo@ebc.uu.se Bumpus gråsparvar, 1899 Fick
Läs merInavel i den skandinaviska fjällrävspopulationen?
Inavel i den skandinaviska fjällrävspopulationen? Foto: L. Liljemark Karin Norén Zoologiska institutionen Stockholms universitet Inavel Parning mellan nära släktingar En gen möter sig själv Carlos II (1661-1700)
Läs merKimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik
Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Lönar det sig att vara självisk? Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Boktips Full av underbara enkla tankeexperiment för att demonstrera skillnaden
Läs merIsens uppbyggnad och känslighet
Isens uppbyggnad och känslighet för förändring Anders Omstedt Göteborg University Earth Sciences Centre Ocean Climate Group www.oceanclimate.se Tips Stockholms Skridskoseglarklubb, SSSK, Johan Porsby http://www.sssk.se/kunnande/iskunskap.h
Läs merBladlöss på vårstråsäd vilken betydelse har naturliga fiender?
Bladlöss på vårstråsäd vilken betydelse har naturliga fiender? Mattias Jonsson Inst. för ekologi/ Kompetenscentrum för biologisk bekämpning SLU, Uppsala Högre skördar i ekologisk vårstråsäd, Norrköping
Läs merKimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik
Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Lönar det sig att vara självisk? Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Boktips Full av underbara enkla tankeexperiment för att demonstrera skillnaden
Läs merHävringe fågelinventering 2015
Hävringe fågelinventering 2015 Foton i sammanställningen är gjorda av, Leif Nyström (svärta, tobisgrissla) och Mauri Karlsberg (ejder, silvertärna). Inventeringen utförd av Fågelföreningen Tärnan Nyköping/Oxelösund
Läs merUtbildningslinjen för biovetenskaper Tom Wiklund, linjeansvarig
Utbildningslinjen för biovetenskaper Tom Wiklund, linjeansvarig Åbo Akademi (rektor, Mikko Hupa) Fyra fakulteter Fakulteten för humanoria, psykologi och teologi Fakulteten för padagogik och välfärdsstudier
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Läs merAtt studera kognitiva förmågor
Hur medvetna är djur? Viktoria Wiss Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi VT 2008 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Vi vet att djur har känslor
Läs merGnagarcykler i Fennoskandien: När, var, varför? Bodil Elmhagen & Heikki Henttonen Stockholm University Finnish Forest Research Institute
Gnagarcykler i Fennoskandien: När, var, varför? Bodil Elmhagen & Heikki Henttonen Stockholm University Finnish Forest Research Institute Dagens Nyheter 2001 Lämmelår Angerbjörn m. fl. 2001 Lämmelår i Fennoskandien
Läs merLokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9
Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.
Läs merAn#bio#karesistens Kan det vara e2 sä2 a2 undervisa om naturligt urval?
An#bio#karesistens Kan det vara e2 sä2 a2 undervisa om naturligt urval? Gustav Bohlin Visuellt Lärande och Kommunika#on Medie- och Informa#onsteknik Ins#tu#onen för Teknik och Naturvetenskap E2 ökande
Läs merVetenskap på tvären för ett friskare hav
Vetenskap på tvären för ett friskare hav Alf Norkko Tvärminne Zoologiska Station Helsingfors Universitet Foto: Ilkka and Anu Lastumäki 1 Foto: Alf Norkko Foto: Alf Norkko 2 Foto: Rod Budd 3 Havets biodiversitet
Läs merKön och evolution (kap. 11) Sexuell reproduktion. Fortplantning & kön på olika sätt: Sexuell reproduktion
Kön och evolution (kap. 11) Sexuell reproduktion Vad är sexuell reproduktion? Ägg och spermier? Utbyte av genetiskt material (Rekombination, zygoten)! isogami anisogami Könsdimorfism, könsurval (honlig
Läs merFinland: Lykkes kommunesammanslåingene?
Finland: Lykkes kommunesammanslåingene? Oslo 23.8.2013, seminarium Er norske kommuner for små? Siv Sandberg, Åbo Akademi Siv Sandberg Åbo Akademi siv.sandberg@abo.fi 21.8.2013 1 Tre iakttagelser om kommunsammanslagningar
Läs merLivets myller Ordning i myllret
LIVETS MYLLER ORDNING I MYLLRET Livets myller Ordning i myllret Hur kommer det sig att vetenskapsmännen ändrar sig hela tiden när det gäller hur organismerna är släkt med varandra och hur de ska delas
Läs merMänniska-datorinteraktion och användarcentrerad design
Människa-datorinteraktion och användarcentrerad design Tisdagen den 7 februari 10-12, E33 Människa-datorinteraktion "HCI is a discipline concerned with the design, evaluation and implementation of interactive
Läs merDe antika grekerna (Platon, Aristoteles) trodde inte på evolution
1. Vad är evolution? / historisk bakgrund MORALENS EVOLUTION: FÖRELÄSNING 2 2. Altruism och själviskhet 3. Evolutionära förklaringar av hjälpsamhet - Släktselektion - Ömsesidighet Från runt mitten av 1800-talet
Läs merSkärgårdsfåglarna framtiden? Förändringar hos sjöfåglar och säl. Faktorer som påverkar fågel- och sälstammar
Förändringar hos sjöfåglar och säl Mikael Nordström Lauri Mäenpää Forststyrelsen 28.1.2010 Juha Niemi 1. Inledning 2. Förändringar hos fågel Alfågel Ejder Storskarv 3. Förändringar hos säl Vikare Gråsäl
Läs merFrån humla till jordgubbe
Från humla till jordgubbe - om pollinerande insekter och deras tjänster MAJ RUNDLÖF, FORSKARE VID LUNDS UNIVERSITET Pollinering = transporten av pollen från den hanliga ståndaren till den honliga pistillen
Läs merMiljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar
Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar Janne Toivonen Geologi och mineralogi Åbo Akademi janne.toivonen@abo.fi 6.6.2012 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 1 Efter den stora fiskdöden 2006-2007
Läs merPlanering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)
Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Lokal Pedagogisk Planering i Biologi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin Ämnesområde: Genetik
Läs merFlodkräfta (Astacus astacus) & Signalkräfta (Pacifastacus leniusculus)
Det är främst Badebodaån och Kiasjön som erbjuder bättre förhållanden för kräftor. Här skulle kräftbeståndet kunna öka. En viktig åtgärd är att kommande år provfiska dessa vatten. Artbeskrivning Flod-
Läs merLekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar
Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar Namn-nata Att lära sig de andra gruppmedlemmarnas namn Uppvärmning och att skapa en positiv atmosfär Gruppmedlemmarna ställer sig i en ring. Ledaren står
Läs merNatur. på Gotland. Nr
Nr 4 2011 Natur på Gotland Lergeting Speglingar Avloppsmes Gotlandshöna Vad är detta? Frågor och svar Bilder från arkivet Vad sälskit berättar Sälskador - för vem? 10 år som Kravbönder Saxat från nyhetsflödet
Läs merDe skador rovdjuren orsakar. Skansen 19 november 2010
De skador rovdjuren orsakar rennäringen Skansen 19 november 2010 Mirja Lindberget Disposition Något om renstammen Rovdjur i renskötselområdet Antal rovdjursdödade renar enligt simuleringar Antal rovdjursdödade
Läs merMentalitet och personlighet hos hund
Mentalitet och personlighet hos hund Text och foto: Lotta Arborelius, docent En hunds mentala egenskaper brukar beskrivas i termer av temperament eller personlighet. Inom psykologin brukar man definierar
Läs merMiljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet Betydelsen av attityder, normer och vanors. 1 2 Vem är jag? Chris von Borgstede
Läs merLångvarigt stillasittande - en hälsofara i tiden. Elin Ekblom Bak, PhD Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm Utbildningsdag, Uppsala.
Långvarigt stillasittande - en hälsofara i tiden Elin Ekblom Bak, PhD Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm Utbildningsdag, Uppsala. 6 maj 2015 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI
Läs merKvantitativa metoder en introduktion. Mikael Nygård, Åbo Akademi, vt 2018
Kvantitativa metoder en introduktion Mikael Nygård, Åbo Akademi, vt 2018 Vad är kvantitativ metod? Kvantitativa (siffermässiga) analyser av verkligheten: beskrivning och förklaringar av fenomen i fokus!
Läs merVARGAR OCH DNA ANALYS
VARGAR OCH DNA ANALYS KAJ GRANLUND FIL.MAG, PENSIONÄR I DAG VARGAR, I MORGON NÅGOT NYTT Junseletiken Värmlandsvarg, Sverige Min jycke från 1965 Nord Odal ulven fra Norge Auli, Finland - När allt som
Läs merKari Kiviniemi Spjuttränare Södertälje IF
Kari Kiviniemi Spjuttränare Södertälje IF Innehåll Teori Grundläggande biomekanik Grunder i spjutkastningens teknik Spjutkastets tre grundfaser Praktik Teknikgenomgång Teknikövningar/Drills Kastlängd biomekaniska
Läs merSörmlands Ejderhusprojekt
20181213 Sörmlands Ejderhusprojekt 20162018 Syfte Ejderhusprojektet ville prova om ejderhusen kunde ge ett skydd för ådor mot havsörnspredation och därigenom få fram fler ungar. Bakgrund Utgångspunkten
Läs merFisk och smärta, vad vet man och vad tror man? Erik Petersson
Fisk och smärta, vad vet man och vad tror man? Erik Petersson erik.h.petersson@slu.se Grupp Arter globalt Arter Sverige Lansettfiskar 20 1 Pirålar 77 1 Nejonögon 41 2 Broskfiskar 1030 26 Kvastfeningar
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Läs merDen engelska artikeln tillsammans med en lista på litteraturhänvisningar finns RSV2000 engelska hemsida.
Keijo Kodis från Finland har skickat en vetenskaplig artikel och ytterligare förklaringar från författarna som vi är väldigt tacksamma för att få sprida. Originaltexten är på Engelska och det är därför
Läs merDet åldrande minnet. Lars Bäckman Aging Research Center, KI
Det åldrande minnet Lars Bäckman Aging Research Center, KI SNAC-K dagen, 14 oktober, 2015 Vad vet vi idag? Episodiskt minne och arbetsminne försämras i åldrandet, medan kunskapsminne och procedurminne
Läs merArv och utveckling Arvet
ARV OCH UTVECKLING ARVET Arv och utveckling Arvet Vad kan hända när mutationer drabbar könsceller? Elevboken, Förstår du?, uppgift 6, sida 337. Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den.
Läs merBemötande av barn och föräldrar vid skilsmässa
Bemötande av barn och föräldrar vid skilsmässa Helsingfors och Åbo 4 och 5.12.2018 Nina Isometsä och Maria Ostrow Sakkunniga inom barn- och familjearbete Stärkt föräldraskap bättre barndom Barnavårdsföreningen
Läs merPunkt för cancer. Tack till donatorerna 2015
Punkt för cancer. Tack till donatorerna 2015 1 2 Stipendierna från Cancerstiftelsen har stor betydelse för forskarna i nuläget Cancerstiftelsen har gjort ett långsiktigt arbete med goda resultat för att
Läs merKonsten och vikten av att leda sig själv. Staffan Kurtén, styrelseordf. HRM Partners Ab för TFiX
Konsten och vikten av att leda sig själv Staffan Kurtén, styrelseordf. HRM Partners Ab 10.10.2018 för TFiX Arbetslivet förnyas Helt nya kompetens- och kunskapsbehov Nytt ledarskap och nya organisationsmdeller
Läs merVad är en art? morfologiska artbegreppet
Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på
Läs merTäthet av rödräv en rapport från Örnbo viltfakta
Täthet av rödräv en rapport från Örnbo viltfakta Syfte Att sammanfatta kunskapen om rävens täthet som bakgrund till studier och åtgärder rörande rävens dvärgbandmask (Echinococcus multilocularis). Slutsats
Läs merHundens evolution och domesticering. Mija Jansson
Hundens evolution och domesticering Mija Jansson Hundens evolution, genetik och beteende 7.5 hp Stockholms universitet Erkännanden Cornelia Klütsch, KTH (domesticering, svenska hundraser) Peter Savolainen,
Läs merSten-Ove Danielsson (s), ordförande Anders Udd (c) Anders Udd
Plats och tid Beslutande 2007-05-30 Sidan 1 av 11 Ånge kommunkontor, rum Myckelmyrberget (363), onsdag 30 maj 2007 kl 08.00-11.55. Sten-Ove Danielsson (s), ordförande Anders Udd (c) Övriga deltagande Margareta
Läs mer1 85 Stalberg Cecilia 1990 MASTER AQ m Gren 3, 25m Bröstsim Morgondagarn # ID Namn Född Förening Licens Bassäng Anmtid Status
Sida: 1 Datum: 05 februari 2017 Tid: 13:30:03 Deltagarlista Gren 1-14 - Tävlingspass 1 Tävling: Morgondagarna, utmanarna yngre Tävlingsort: Falun Arrangör: Falu SS Gren 1, 25m Frisim Morgondagare 1 101
Läs merKan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.
Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. 2008-12-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet 1 Dagens
Läs merTvå förvaltningsspråk i kommunerna - hur fungerar det i praktiken?
Två förvaltningsspråk i kommunerna - hur fungerar det i praktiken? Regionförvaltningsverkets fortbildningsdag för bibliotekspersonal på tvåspråkiga orter, Kommunernas hus, B 3.6, onsdagen den 14 maj 2014
Läs merKlimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet
Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merChris von Borgstede
2010-11-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen Göteborgs universitet Vänligen stäng av mobilen 1 Läsanvisning: Eagly & Kulesa: Attitudes, attitude structure, and resistance to change Biel, Larsson
Läs merViktig, ung och stolt. Göteborg 080515.
Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Övervikt och fetma i Sverige För tio år sedan var en av tio svenska sjuåringar överviktig Idag har minst var fjärde sjuåring övervikt Prognos; Åtta av tio förblir
Läs merFontana Media och författarna Helsingfors Fontana Media Bangatan 29 A Helsingfors Finland. Tfn (09)
Fontana Media och författarna Helsingfors 2004 Fontana Media Bangatan 29 A 00121 Helsingfors Finland Tfn (09) 6126 1530 www.ff-forlag.fi Tack till: Åbo Akademi, rektor Gustav Björkstrand Finlands Svenska
Läs mer20 december 2017 klockan , Slottet, Alnarp. Håkan Schroeder (ordf.), Lisa Germundsson, Kristina Wallertz och Jan Larsson Eric Agestam
PROTOKOLL AU Styrgruppen Sammanträdesdatum 2017-12-20 Partnerskap Alnarp Plats och tid: Närvarande: Anmält förhinder 20 december 2017 klockan 09.30 11.00, Slottet, Alnarp Håkan Schroeder (ordf.), Lisa,
Läs merStiftelsen för Strategisk Forskning
Stiftelsen för Strategisk Forskning Forskning som formar vår framtid Presentation för styrelsen Lars Rask 2008-02-08 1 Stiftelsen för Strategisk Forskning Bildades 1994 Regeringen utarbetade dess stadga,
Läs merVårt Sollentuna Nu har ni möjlighet att påverka för en hållbar kommun
Vårt Sollentuna 2040 Nu har ni möjlighet att påverka för en hållbar kommun NU 2040 Bygga, bo Arbete, fritid Utbildning Människor,.och nöjen Kommunikation Kläder och mat Kristina Eriksson Miljöarbetet
Läs merResultat från den första Workshopen
Resultat från den första Workshopen Martin Risberg, Swerea Ola Isaksson, GKN Aerospace Sweden Kopplingar till andra agendor och initiativ SIP Lättvikt SIP Produktion 2030 SIP Metalliska material SIP Innovair
Läs merGenomgång av examensstrukturen Historia, filosofi, litteraturvetenskap och religionsvetenskap Studierådgivare Elin Fellman-Suominen
Genomgång av examensstrukturen Historia, filosofi, litteraturvetenskap och religionsvetenskap 28.8.2018 Studierådgivare Elin Fellman-Suominen Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 29.8.2018 1 Innehåll
Läs merKVALITETSKULTURINDEX. SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling. Med uppdrag att skapa, samla och sprida kunskap om kvalitetsutveckling
KVALITETSKULTURINDEX SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling Med uppdrag att skapa, samla och sprida kunskap om kvalitetsutveckling VARFÖR KVALITETSKULTUR? Inspirerat av Haskett et al (2006) Eriksson &
Läs merDå det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.
PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur
Läs merOptimering och simulering: Hur fungerar det och vad är skillnaden?
Optimering och simulering: Hur fungerar det och vad är skillnaden? Anders Peterson, Linköpings universitet Andreas Tapani, VTI med inspel från Sara Gestrelius, RIS-SIS n titt i KAJTs verktygslåda Agenda
Läs merArbetstidsförlängning en ny trend?
Arbetstidsförlängning en ny trend? Avtal om förlängd arbetstid i Tyskland på företagsnivå DaimlerChrysler Siemens Volkswagen MAN Thomas Cook Lufthansa Många mindre och medelstora företag Offentlig sektor
Läs merPROPORTIONELLA SAMBAND INNEHÅLLETS BEHANDLING OCH ELEVERNAS LÄRANDE
PROPORTIONELLA SAMBAND INNEHÅLLETS BEHANDLING OCH ELEVERNAS LÄRANDE NCM - 10 SEPTEMBER 2015 JOAKIM MAGNUSSON En något modifierad uppgift hämtad ur Hilton, 2013 Om du vill göra en kladdig smet blandar du
Läs merRETAG UF. Deh\rsoversikt for tiden 2010-2011. Hogstadieskolan Svenska NormaUyceum. \Lori )ri t;ij:.,." . Il~ 1 '()n ; la~ ;-:' <J1l 11 It t
\Lori )ri t;ij:.,.". Il~ 1 '()n ; la~ ;-:'
Läs merONCIRI-Normkritisk innovation
ONCIRI-Normkritisk innovation Forskningsprojekt nya idrottsredskap och idrottsmaterial i skolämnet idrott och hälsa. Lars Kristén och Bodil Klingvall Projektgruppen Rantzows sport AB Unisport Lotta Havdrup
Läs merKartering av ejderns kläckningsframgång på Valsörarna år 2017
Kartering av ejderns kläckningsframgång på Valsörarna år 2017 RALF WISTBACKA, ERIK ISAKSON & PASI REUNANEN Bakgrund Ejderns ruvningsframgång har kommit att framstå som en viktig indikator på tillståndet
Läs merSocialt kapital i Österbotten. Professor Gunborg Jakobsson, Fredrica Nyqvist, PD, forskare
Socialt kapital i Österbotten Professor Gunborg Jakobsson, Fredrica Nyqvist, PD, forskare Innehåll Vad är socialt kapital? Det sociala kapitalet i Finland Enkät om mental hälsa GERDA-studien Deltagande
Läs mer!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!! Resecity i Huddinge AB Sjödalsvägen 14 - Box 123 141 28 Huddinge Tel 08-774 03 15 huddinge@resecity.se
Finland VåraresortillryskagränseniöstraFinlandärheltinriktadepådestorarovdjuren: björn,järvochvarg.förattkommanäradessaskyggadjursittermanigömsleöver nattendärrovdjurenoftagårförbiiettområdedärmatdiskretläggsut.detärvackra
Läs merför samtalen och diskussionerna framåt
Kopplingar till kursplaner, Björnö Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs merKARTERING OCH KLASSIFICERING AV SURA SULFATJORDAR (SSJ) I FINLAND
Emmi Rankonen 2010 KARTERING OCH KLASSIFICERING AV SURA SULFATJORDAR (SSJ) I FINLAND Peter Edén, Annu Martinkauppi, Jaakko Auri och Emmi Rankonen Geologiska forskningscentralen (GTK) / Västra Finlands
Läs merMed tack för samarbetet på förhand
välfärdsstaten medborgarnas förväntningar? Vad anser finländarna om beskattningen i Finland? Bland annat dessa frågor utreds i undersökningen Finland i Europa, som finansieras av Finlands Akademi och utförs
Läs merGenomgång av examensstrukturen. Språk Studierådgivare Sabina Ringvall
Genomgång av examensstrukturen Språk 30.8.2016 Studierådgivare Sabina Ringvall Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 30.8.2016 1 Innehåll Inriktningar Centrala begrepp Examensstrukturer Studierna år
Läs merARBETSTAGARENS REPRESENTANTER PÅ ARBETSPLATSEN
ARBETSTAGARENS REPRESENTANTER PÅ ARBETSPLATSEN BILD: EEVA ANUNDI Vad har man för nytta av dem? Innehåll Förtroendemannen... 4 Arbetarskyddsfullmäktige... 4 Rättigheter och skyldigheter för förtroendemän...
Läs merPEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, FÖRSKOLA
1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, FÖRSKOLA En pedagogisk och social bedömning för barn i förskolan skrivs när man vill hitta orsaker och förklaringar till svårigheter som barnet har i samspel och
Läs merR e s u l t a t l i s t a. G ö t e b o r g s v a r p a n
R e s u l t a t l i s t a G ö t e b o r g s v a r p a n 2006 Centimeter 36 kast Daniel Löfqvist Västkustens VK Elit/A 272 Urban Andersson Västra Frölunda VK Elit/A 399 Tim Andersson Landskrona VK Elit/A
Läs merDåligt beslutande - Varg
Dåligt beslutande - Varg Några lätt överdrivna generaliseringar och överhoppade detaljer i det följande. De viktigaste av mina egna reflektioner framförs här. De har vanligen inte accepterats av vargetablissemanget
Läs merSläktskap mellan människa och några ryggradsdjur
Övning: Släktskap mellan människa och några ryggradsdjur sid 1 Övning Släktskap mellan människa och några ryggradsdjur En manuell jämförelse mellan hemoglobinets aminosyrasekvenser hos några organismer
Läs merUndervisningsprogram Uppdaterad Uppdatering 15.11: Träff för Kandidatavhandling i biovetenskaper flyttad till v.
Undervisningsprogram 2017-2018 Uppdaterad 28.06.2017 Uppdatering 15.11: Träff för 282900 Kandidatavhandling i biovetenskaper flyttad till v. 48 Miljö- och marinbiologi (M&M) Tutorer för utbildningslinjen
Läs mer(JAG_TRÄNAR_EXTRA) BOKSTÄVERNA
(JAG_TRÄNAR_EXTRA) BOKSTÄVERNA O M A S R L E N A a Sätt ett kryss under bilderna vars ord innehåller bokstaven A.. Skriv bokstaven Aa A A a a Måla bokstaven A BANAN GLASS APELSIN KATT HATT APA Fyll i
Läs merUtbildning för jämlik hälsa. Lärdomar från Sverige
Utbildning för jämlik hälsa Lärdomar från Sverige Nordens välfärdscenter En institution under Nordiska ministerrådet Kontor i Stockholm och Helsingfors Mission: Att utveckla och stärka den nordiska välfärdsmodellen
Läs merAmanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!
Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar
Läs merGenomgång av examensstrukturen. Engelska, franska, tyska och ryska Innehåll. Utbildningslinjer. Ämnen vid fakulteten
Genomgång av examensstrukturen Engelska, franska, tyska och ryska 28.8.2012 Innehåll Ämnen Linjer Centrala begrepp Examensstrukturer Studierna år 1 Studierådgivare Sabina Ringvall 1 Åbo Akademi Domkyrkotorget
Läs merAnvändarcentrerad design
Användarcentrerad design En drivande kraft för innovation Oskar Jonsson Doktorand i industridesign Industriellt byggande och trämanufaktur innovation över gränserna Session 3 A: Arkitektens och designers
Läs merFörvaltningsåtgärder för skarv. Sammanfattning och utvärdering av äggprickning år 2011
Förvaltningsåtgärder för skarv Sammanfattning och utvärdering av äggprickning år 2011 Förvaltningsåtgärder för skarv Sammanfattning och utvärdering av äggprickning år 2011 av Stockholms Stad/Idrottsförvaltningen/Fiske
Läs merärftlig (baserat på genomet) ha en specifik funktion skapat av naturlig selektion
Adaptation = anpassning Adaptation är ett resultat av naturlig selektion av egenskaper som ökar fitness Adaptation är en irreversibel respons på en permanent ändring i miljön Varje art har ett aktivitetsrum
Läs merEn kvadratmeter markframtidens mat? Annsofie Wahlström SLU Future Food
En kvadratmeter markframtidens mat? Annsofie Wahlström SLU Future Food SLU Future Food har en vision om att bidra till att skapa ett hållbart livsmedelssystem Med livsmedelssystemet menas alla processer
Läs merDJUNGELPOSTEN 1, 2013. Nytt från Serraniagua i Colombia
DJUNGELPOSTEN 1, 2013 Vi hoppas att du haft en härlig sommar och fått ny energi inför hösten. I detta nyhetsbrev bjuder vi på korta notiser om föreningens arbete och framförallt det viktiga arbete våra
Läs merAmplitudmodulation för vindkraftsljud
Amplitudmodulation för vindkraftsljud Martin Almgren, ÅF Almgren 2012 02 07 1 Akustisk kamera klipp på youtube Länk Almgren 2012 02 07 2 Varför är det lätt att höra vindkraftljud? Det karakteristiska svischande
Läs merGenomgång av examensstrukturen. Engelska, franska, ryska och tyska 27.8.2013. Innehåll. Utbildningslinjer. Ämnen vid fakulteten
Innehåll Genomgång av examensstrukturen Engelska, franska, ryska och tyska 27.8.2013 Ämnen Linjer Centrala begrepp Examensstrukturer Studierna år 1 Studierådgivare Sabina Ringvall 1 Åbo Akademi Domkyrkotorget
Läs merDen sociala hunden. Social dominans/rangordning Ledarvargen the leader of the pack. Problem med koncepten dominans och rangordning
Den sociala hunden Hur kan man förstå och förklara hundens förmåga till sociala relationer? Ett traditionellt synsätt: Social dominans och rangordning Alternativa, mer sentida, modeller/teorier: Kenth
Läs merÅLR 2016/4196. Riksdagens förvaltningsutskott
Dokumentnamn Nr Sidnr UTLÅTANDE 625 Rk1a 1 (3) Datum Dnr 4.10.2016 ÅLR 2016/4196 Riksdagens förvaltningsutskott hav@eduskunta.fi Hänvisning SRR 5/2016 rd Kontaktperson Camilla Hägglund Ärende UTLÅTANDE
Läs merSubmikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI
Submikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI Ultrafina partiklar vad är det? submikrona partiklar, fina partiklar ultrafina partiklar (UFP) nano partiklar Några egenskaper hos UFP dominerar antalskoncentrationen
Läs merbeskrivning av transport och spridning
Användning av numeriska beräkningsmodeller för beskrivning av transport och spridning av föroreningar i grundvatten Medverkande vid studien attias von Brömssen Ramböll Sverige AB isa Gunnemyr la Lindstrand
Läs merut och marknadsföra ra Nelli erfarenheter från Åbo Akademis bibliotek
Att lära l ut och marknadsföra ra Nelli erfarenheter från Åbo Akademis bibliotek Eva Costiander-Huldén, bibliotekarie Triangeldagarna 29.10.2008 4.11.2008 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 1 ÅAB
Läs merDILE II me. Projektet är ett Nordplus Horizontal projekt 2017
DILE II me Projektet är ett Nordplus Horizontal projekt 2017 Arbetet med planeringen av projektet startade under våren 2017. Ansvarig institution är Högskolan i Halmstad. Projektledare är Lektor Anniqa
Läs merFågelundersökningar vid Lillgrund. Martin Green & Leif Nilsson Ekologihuset, Lunds universitet
Fågelundersökningar vid Lillgrund Martin Green & Leif Nilsson Ekologihuset, Lunds universitet Fågelundersökningar vid Lillgrund Vad vi har gjort Vad vi ska göra Vad vi vet från andra studier? Huvudfrågor
Läs mer