Norrtullskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller läsåret 17-18

Transkript

1 Norrtullskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller läsåret

2 BARN OCH UTBILDNING Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola, fritids Ansvariga för planen är rektorerna Gunilla Nauwerck-Stefansson, rektor F-3 (Norrtullskolan A). Camilla Törnlund-Nygren, rektor 4-6 (Norrtullskolan B). Rose-Marie Larsson, rektor 7-9 (Norrtullskolan C). Erik Lindkvist, rektorsstöd Vår vision På Norrtullskolan skall ingen utsättas för diskriminering eller annan kränkande behandling. Planen gäller från till och med Delaktighet Eleverna har diskuterat planen mot diskrimingering och kränkande behandling på elevråd, på klassråd och i enskilda möten med vuxna. Där har de haft möjlighet att föra fram sina synpunkter på vad som är viktigt. Vårdnadshavare informeras om planen mot diskrimingering och kränkande behandling vid föräldramöten och på föräldraråd. Skolans elevhälsoteam har utarbetat grunden för planen mot diskrimingering och kränkande behandling. Personalen diskuterar i arbetslag och på enhetsnivå hur den ska utformas och vad som är viktigt att den innehåller. Förankring av planen Planen mot diskrimingering och kränkande behandling ska gås igenom i början av varje läsår på arbetsplatsträff, mentorstid, elevråd, föräldramöte samt skolråd och utvärderas vid slutet av läsåret. Rektor ansvarar för - att all personal fortlöpande får uppdatering om planen mot diskrimingering och kränkande behandling och dess mål och innehåll. Pedagogerna ansvarar för - att planen mot diskriminering och kränkande behandling görs känd vid föräldramöten eller vid behov. - att alla elever har kännedom om planens innehåll och verkar för att den följs. Eleverna ansvar för - att engagera sig för att leva upp till planen mot diskrimingering och kränkande behandling samt medverka vid uppföljning och revidering av planen. Föräldrarna ansvar för - att aktivt ta del av skolans dokument och handlingar. - att föra kontinuerliga samtal med eleverna om deras skolsituation. 2

3 - att meddela skolan om de får kännedom om någon form av diskriminering eller kränkande behandling. - Utvärdering Nytt för detta läsår är att den kommungemensamma enkäten som behandlar frågor om kränkningar, trygghet och trivsel ska besvaras av våra elever en gång per termin. Denna enkät kommer även fortsättningsvis att sammanställas och analyseras av elevhälsoteamet. Vid upptäckt av diskriminering eller kränkning för elevhälsoteamet fram denna information till respektive pedagog och till respektive rektor. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Personalen diskuterar tillsammans med eleverna planen mot diskriminering och kränkande behandling på klassråd, i Homiesgruppen (elever och vuxna som ska jobba för en positiv skolanda och bidra till en trygg skolmiljö) och vidare i elevråd, där eleverna lyfter upp frågor de anser viktiga att jobba vidare med. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi anser att de insatser som beskrevs i föregående plan mot diskriminering och kränkande behandling gett positivt resultat. Årets plan ska utvärderas senast Hur årets plan ska revideras - En grupp ur personalen från olika yrkeskategorier, och för olika åldrar, har tillsatts för att revidera årets plan mot diskrimingering och kränkande behandling. Rektorerna och elevhälsoteamet kommer att, tillsammans med elever i t ex elevråd och Homiesgrupp, diskutera likabehandling och lyfta hur de anser att likabehandlingsarbetet har genomförts. - All personal diskuterar likabehandling i sina utvärderingar med sina arbetslag. Individuellt skriver även all personal en personlig utvärdering, där frågan om likabehandling lyfts. - Den kommungemensamma enkäten med två mättillfällen kommer att vara underlag vid utvärderingen. - Skolans elevhälsoteam kommer att utvärdera och sammanställa skolans likabehandlings- och värdegrundsarbete. Ansvariga för att årets plan utvärderas Rektorerna 3

4 Främjande insatser Främja likabehandling oavsett kön, könsidentitet eller sexuell läggning Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling som har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck och sexuell läggning. Mål och uppföljning Vårt arbete på skolan ska kännetecknas av: - att vi bemöter elever lika oavsett kön. - att vi känner till begrepp och betydelser om kön, könsidentitet samt sexuell läggning. - att det finns läromedel och annat material som främjar jämställdhet. - att vi informerar vårdnadshavare om skolans ansvar i jämställdhetsarbetet. Insats Vi främjar likabehandling oavsett kön, könsidentitet eller sexuell läggning genom att - vi diskuterar kontinuerligt jämställdhetsfrågor i undervisningen. Detta görs i flera ämnen, såsom i bild, so, svenska, sva, hkk. I undervisningen diskuteras skillnaden mellan mäns och kvinnors lön, arbeten, hur män och kvinnor framställs i media och inom konsten. Eleverna får resonera och vi gör jämförelser i ett tidsperspektiv. - vi diskuterar frågor kring sexualitet, könsidentitet samt sexuell läggning i undervisningen och anpassar litteratur efter olika familjekonstellationer. - vi diskuterar tillsammans med våra elever i ett flertal ämnen för alla åldrar och analyserar fördomar och andra stereotypa fördomar som kan förekomma. - Flickor och pojkar i åk 7-9 har fr o m vårterminen 2017 idrott gemensamt i helklass istället som för tidigare könsuppdelat. När man under idrottslektioner undervisar i dans utgår man från förare/följare och inte förutsätter att det är han som ska föra. Simundervisningen ger alla förutsättningar att klara kunskapskraven utan förkunskaper eller att ta speciell hänsyn till vilket kön man har. - På Norrtullskolan har vi könsneutrala toaletter. - På idrotten finns möjlighet till ett separat och könsneutralt omklädningsrum. - Vi strävar efter att ge alla elever lika mycket talutrymme under lektionstid oavsett kön. - Vi gör våra elever uppmärksamma på Söderhamns Pride-dag. - I engelskaundervisningen jobbar år 7-9 med ett arbetsområde runt temat kärlek. Här lyfts och diskuteras kärlek i olika konstellationer. - I slöjdundervisningen jobbar elever med allas lika värde genom ett projekt kring leksaker. - vid ämneskonferenser och arbetslagsmöten belyser personalen diskrimineringsgrunden kön, könsidentitet eller sexuell läggning. Ansvariga All personal, samt rektorer Utvärdering Datum när det ska vara klart

5 Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling som har samband med diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. Mål och uppföljning - Våra elever ska känna till olika religioner och respektera andra människors trosuppfattningar. - Våra elever ska ha kännedom om vad religionsfrihet innebär. - Våra elever ser flerspråkighetens möjligheter. Insats Vi främjar likabehandling oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning genom att vi - uppmärksammar olika kulturers traditioner och högtider. I språkundervisningen och hemkunskapen får eleverna i olika teman lära sig om andra kulturer och om deras traditioner, högtider och matvanor. - uppmärksammar våra elevers flerspråkighet på ett positivt sätt. Det ska synas att vi har en flerspråkig skola. Denna höst ska t ex besökare hälsas välkommen på alla våra elevers språk skrivna på väggen vid åk 7-9s entré. - tillsammans med våra elever diskuterar och analyserar vi fördomar och andra stereotypafördomar som kan förekomma om olika religioner. I religionsundervisningen arbetar eleverna med alla världsreligioner. De får diskutera vad religionsfrihet innebär, hur det är att vara troende i ett sekulariserat samhälle samt vilka krockar som kan förekomma och hur de kan förebyggas. - Synliggör helgdagar och namnsdagar på ett sjuttiotal språk genom en mångkulturell almanacka som hängs upp på anslagstavlor på skolan. - Vi har informationsblanketter på andra språk till föräldrar. - Vi har föräldramöten som tolkas på olika språk för F-6 samt till viss del på föräldramöten för På idrottslektionerna får våra elever lära sig danser från olika länder och de får delta i fysiska samarbetsövningar i olika konstellationer oberoende av etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning. - Vi uppmärksammar hedersvåldsproblematik genom att bl a ha en egen utställning i vårt skolbibliotek. - Under engelskalektioner arbetar eleverna med att få förståelse för ursprungsbefolkningar och minoriteter i engelsktalande länder. - Sal för förberedelseklass åk 7-9 flyttas till centralt läge i skolan. Ansvariga All personal. SO-lärare och SVA-lärare tar upp detta i sin undervisning. Homiesansvariga (för väggmålning). Datum när det ska vara klart

6 Främja likabehandling oavsett ålder Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling som har samband med diskrimineringsgrunden ålder. Mål och uppföljning Vårt mål är att vi kan erbjuda olika aktiviteter där elever och personal kan mötas över åldersgränserna och att det alltid ska finnas vuxna i elevernas närhet. Insats - All personal bjuds på kaffe eller te i cafeterian om de fikar och umgås med våra elever på ett naturligt sätt. - På rasterna för åk F-6 deltar vuxna i olika aktiviteter för eleverna. - Faddersystem 4-6:or - Vid friluftsdagar och arbetslagsdagar samarbetar elever i olika årskurser och i olika aktiviteter. - Skolans Homies-verksamhet med både vuxna och elever i årskurs 8 och 9 fortsätter att jobba främjande och förebyggande för att stärka gemenskapen för hela skolan. Homiesgruppen bakar och säljer fika en gång i månaden och förtjänsten går tillbaka till eleverna i form av leksaker och diverse aktiviteter. - Undervisningssituationer och redovisningar planeras för att verka för samarbeten mellan klasser/åldrar åk På idrottslektionerna deltar elever under fysiska samarbetsövningar i olika konstellationer utan speciell hänsyn till ålder. - De bodar med leksaker för utlåning som finns uppställda på två ställen på skolan gynnar samarbetet i olika åldrar och ökar trivseln för våra elever. - Elever från åk 9 finns med och beskriver högstadiet och sina erfarenheter vid föräldramöten inför överskolning från åk6 till 7. Ansvariga All personal Utvärdering Datum när det ska vara klart

7 Främja likabehandling avseende funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling som har samband med diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning. Mål och uppföljning Alla våra elever ska ha samma förutsättningar oberoende av funktionsnedsättning. Insats - Vid olika aktiviteter anpassa utformningen så alla elever kan vara delaktiga utifrån sina förutsättningar och medverka till att acceptansen mellan elever med olika funktionsnedsättningar ökar. - Våra pedagogiska resurspersoner är med vid friluftsdagar eller andra aktiviteter och är behjälpliga på olika sätt för de elever som har funktionsnedsättningar. - Vid planering inför exempelvis friluftsdagar tas en checklista fram för att undvika risker för diskriminering gällande funktionsnedsättningar. - Lärare/pedagoger fortbildas om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. - Salar, mappar och schema färgas efter ämnen så långt det är möjligt. - Alla salsskyltar på åk 7-9 ska vara tydliga (förstorade siffror åk 7-9 och ämnesfärg). Ansvariga All personal Utvärdering Datum när det ska vara klart Främja arbete mot kränkande behandling Områden som berörs av insatsen All kränkande behandling Insats - Mål och uppföljning - Alla elever ska känna sig trygga på skolan och ska inte utsättas för någon form av kränkande behandling. - Öka samarbetet mellan stadierna för att få tryggare elever. - Våra pedagoger arbetar varje dag med allas lika värde, reder ut konflikter och försöker få våra elever att förstå vikten av att vara en god kamrat. Vi uppmärksammar detta på olika sätt som att se på film, läsa böcker samt jobba med drama. - Elever och personal är delaktiga i revidering av våra trivselregler. Rektorerna beslutar om ordningsregler. - Homiesgruppen kommer även att fortsätta jobba för ökad trivsel och trygghet på skolan genom olika inslag för gemenskap och delaktighet. - Trygghets- och trivselmöten med Homiesrepresentanter (både vuxna och elever) varje termin. - Elever i åk 7-9 erbjuds se teaterföreställningen Millas mirakel som handlar om att stärka elevers självkänsla. 7

8 - Vi har schemalagda rastvakter både inomhus och utomhus, från förskoleklass till årskurs 9. - Föregående läsår bidrog elevrådet till att alla elever i åk 7-9 gavs utbildning i elevinflytande och demokrati. Det påbörjades efter utbildningen ett värdegrundsarbete som fortsätter detta läsår. - För att skapa tillfällen och miljöer som främjar kamratskap och gemenskap och för att antalet kränkningar ska minska har vi påbörjat en ombyggnation av skolgården och infört bodar för utlåning av leksaker för år F-6. - För att skapa trygghet för våra elever i idrottsundervisningen är personal närvarande i omklädningsrummen för de yngre eleverna. I pauser mellan idrottslektionerna för år 7-9 är dörrarna öppna till personalrumen för en tryggare miljö. - Vi har tydliga ramar under lektionerna med bl a närvarokoll och start/slutblock skrivet på whiteboardtavlor där dagens lektions innehåll förklaras. - Stopp min kropp material ang. gränssättning presenteras för personalgruppen vid AE-möte åk F-6 - Regler finns för fotbollsspel grupper/gruppspel - Tydliga trivsel- och ordningsregler Se sid. 11 Ansvariga All personal Utvärdering Datum när det ska vara klart

9 Kartläggning Kartläggningsmetoder - Den tidigare nämnda kommungemensamma enkäten där eleverna via nätet får fylla i frågor om kränkningar, trygghet och trivsel ligger till grund för kartläggning. Där har eleverna även möjlighet att t ex ge öppna kommentarer eller berätta om otrygga platser. Resultatet av denna följs upp på enhetsnivå och resultat som behöver förbättras, jobbar skolan vidare med. - Regelbundna diskussioner i Elevrådet och i Homiesgruppen. - Regelbundna diskussioner om miljön på skolan i Elevhälsoteamet, vid arbetslagsbesök, på klasskonferenser för år F-6, vid elevhälsoforum för år 7-9 och på arbetsplatsträffar. - På uppdelade klassråd för 1-3, 4-6 och 7-9 har elever möjlighet att ta upp frågor som rör trivsel och trygghet på skolan. Dessa förs sedan vidare till skolans elevråd som kan lyfta frågan till rektor och vid behov även till skolans Homiesgrupp. - Frågor om trygghet och trivsel lyfts vid utvecklingssamtal med klasslärare/mentor. - Närvaro/frånvaro följs upp regelbundet samt följer fr o m detta läsår tydlig handlingsplan. Hur personal och elever har involverats i kartläggningen Diskussioner förs med personal och elever om likabehandling och kränkningar. Personalen får efter sammanställning av trivselenkäterna information om eventuella kränkningar och vidtar åtgärder vid behov. Resultat och analys Trivselenkäten analyseras och skolans elevhälsoteam diskuterar resultatet och ser hur de kan hjälpa arbetslagen att arbeta främjande och förebyggande. - I föregående läsårs plan mot diskriminering och kränkande behandling står att elevrådet hade lämnat önskemål om att elever ska få vara delaktiga i utformandet av Norrtullskolans egen trivselenkät. När det nu har det beslutats att den kommungemensamma enkäten blir en gång per termin tas vår egen enkät bort. - Skolans Homiesgrupp fortsätter att jobba främjande kring tolerans, jämlikhet och allas lika värde. - Omklädningsrummen på idrotten är ett område där eleverna oavsett ålder vid tidigare mätningar känt sig otrygga. Vi tror att de draperier som köpts in till båda idrottshallarna har gett effekt eftersom det inte nämndes i föregående mätning. - Elevrådets initiativ till utbildningen om elevinflytande och demokrati som en förebyggande insats tror vi kommer att gynna klimatet på skolan. - Vid senaste enkätundersökningen märks av lämnade kommentarer om studiero att år 4-6 är mest nöjda. Ca 20 % av eleverna i år 4-6 anser att studieron inte är helt tillfredsställande, ca 30 % av eleverna i år 7-9 och ca 30 % av eleverna i år F-3. Reglerna för mobilanvändning har för varje år skärpts och förbättrat arbetsron något. Till detta läsår har lådor till förvaring av mobiltelefoner köpts in till varje klassrum för år 7-9. I lådorna ska eleverna placera sina telefoner under lektionstid för att uppnå en bättre studiero. - Föregående läsår riktade Homisegruppen insatser till yngre elever angående grovt och kränkande språkbruk. Till viss del anser vi att språkbruket vänts till mer positivt. 9

10 Förebyggande åtgärder Områden som berörs Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder samt analys av trivselenkäter. Mål och uppföljning - All personal ska känna till och arbeta efter planen mot diskriminering och kränkande behandling. - All personal ska agera kraftfullt vid kännedom eller upptäckt av mobbing, diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. - All personal ska ha kännedom om hur kommunens blankett för kränkande behandling används. Åtgärder - Vid klass- och elevråd får eleverna diskutera och komma med förslag på hur mobbning, diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling kan förebyggas. Detta är även fokus för Homiesgruppens arbete. Homiesgruppen får varje år utbildning genom Ungdomslyftet/Fältarna. - All personal tar även fortsättningsvis ansvar för sin del av rastvakterna genom att röra sig ute i skolan och på skolgården. - Vi fortsätter arbetet för ökad studiero genom bl a att som tidigare revidera våra trivselregler med eleverna och involvera dem i likabehandlingsarbetet. Se mer under rubriken trivselregler. - Ett område som fortfarande fick kritik vid senaste enkätundersökningen var matron i matsalen, matrådet fortsätter att jobba för ökad trivsel och lägre ljudnivå. Från och med höstterminen har pedagogisk lunch införts. Detta ser vi redan har gjort skillnad och vi har fått en bättre miljö i matsalen. - Otrygga platser som nämndes vid senaste enkätundersökningen av år 7-9 var vid skåpen, vid bollplanket, i korridorerna och i matsalen. För år 4-6 nämndes i matsalen, i korridorerna, på raster och på fotbollsplanen. För år F-3 nämndes toaletterna- rädsla för att de ska gå i baklås, på fotbollsplanen, vid bönorna och vid skåpen. Ombyggnationen av skolgården tror vi kommer att minska antal kränkningar och konflikter vad gäller de otrygga platser som gäller utemiljön. Ett antal skåp för yngre elever har bytts ut mot klädhängare för att minska risker för att elever kan kränka andra när ingen vuxen ser. - Trygghets- och trivselmöten där Homiesgruppen varje termin kartlägger trygghet, trivsel och eventuella kränkningar. - Vi har de två senaste läsåren infört en rutin där Elevhälsoteamet ansvarar för en inskolning av våra nya 7:or. Detta har vi nu utökat till att innefatta uppföljningar under höstterminen vilket har slagit väl ut. 10

11 - Fasta klassplaceringar har införts vilket är både en förebyggande och en främjande åtgärd för alla diskrimineringsgrunder och all kränkande behandling. Motivera åtgärd Det är viktigt att all personal som arbetar på skolan känner till och arbetar aktivt för att intentionerna i planen mot diskriminering och kränkande behandling efterlevs. Planen ska vara ett levande dokument i klassernas värdegrundsarbete. All personal ska vara goda föredömen på skolan. Ansvariga All personal på skolan Datum när det ska vara klart

12 Trivselregler för Norrtullskolan Vi är hjälpsamma, snälla och visar respekt mot alla Vi accepterar varandra för vilka vi är Vi respekterar varandras olikheter Vi kommer i tid till lektioner Vi (tar det lugnt) går i korridoren Vi är rädda om vår fina skola och låter bli att klottra, förstöra eller skräpa ner Vi bidrar till studiero genom att tänka på att ha en lagom ljudnivå Ordningsregler förtydligar : Mobiltelefoner ska hållas undanstoppade och avstängda på lektionerna om inte lärare bestämt annat. (studiero) Energidrycker och godis är inte tillåtet. (hälsa) Snöbollskastning inte tillåtet. (olycksrisk) När skoldagen är slut lämnar eleverna skolan. (Studiero) Cykling är inte tillåtet på skolgården. (olycksrisk) Inga ytterkläder i klassrummet (ökad brandrisk) Det är inte tillåtet att filma, spela in ljud eller fotografera utan tillåtelse (lag) All rökning är förbjudet inom hela skolans område (lag) Eleverna i åk F-6 är ute på rasterna. (hälsa) Elever från o m åk 4 får handla i cafeterian. (Hälsa, ansvar) Vad händer om man bryter mot reglerna? Steg 1: Personal som uppmärksammar händelsen samtalar med berörd elev direkt. Steg 2: Ansvarig mentor samtalar med berörd elev. Steg 3: Information från ansvarig mentor går hem till föräldrar. Steg 4: Träff sker med ansvarig mentor, föräldrar och elev. Lämpliga åtgärder bestäms. Steg 5: Rektor informeras och kallas till ett möte med rektor, ansvarig mentor, föräldrar och elev. Lämpliga åtgärder bestäms. Disciplinära åtgärder Om inte de förebyggande åtgärderna är tillräckliga för att skapa god studiero kan även disciplinära åtgärder bli aktuella. Detta för att skapa god studiero för alla elever. De åtgärder som beskrivs som disciplinära åtgärder i skollagen är följande: Omhändertagande av föremål Kvarsittning och utvisning Skriftlig varning Avstängning Tillfällig omplacering av en elev Tillfällig placering av en elev vid en annan skola 12

13 Söderhamn 31 augusti 2017 Gunilla Nauwerck-Stefansson, rektor F-3 (Norrtullskolan A). Camilla Törnlund-Nygren, rektor 4-6 (Norrtullskolan B). Rose-Marie Larsson, rektor 7-9 (Norrtullskolan C). Erik Lindkvist, rektorsstöd (Norrtullskolan A, B, C). Åsa Jääger, bitr. rektor (Norrtullskolan C) 13

14 Begrepp Bilaga 1 Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller andra egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både personal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, 14

15 exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 15

16 Bilaga 2 Diskrimineringsgrunderna Kön, könsidentitet eller könsuttryck Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. 16

17 Bilaga 3 Åtgärdsplan vid kränkande behandling Åtgärdsplan när elev kränker elev Vid misstanke om kränkande behandling mellan elever anmäls detta direkt till rektor! Ansvarig personal upprättar en handlingsplan utifrån följande: Steg 1 Samtal med den utsatta eleven, där ansvarig personal tar reda på: Vad har hänt? Hur har det visat sig? Vem/vilka kränker? Vem är ledare/huvudaktör? Var/när utsattes eleven för kränkningen? Steg 2 Ansvarig personal har samtal med den som kränkt en annan elev och berättar vad de vet och kräver tydligt att kränkningen upphör omedelbart. Kontakt tas med vårdnadshavare till den kränkta eleven. Ansvarig personal tar vid behov kontakt med skolans elevhälsogrupp. Kontakt tas med vårdnadshavare till elev som antas ha kränkt. Om det är flera elever som kränkt en tredje skall de inte ges någon möjlighet att prata ihop sig. Steg 3 Samtal varje dag med den utsatta eleven och den/de som kränkt, därefter uppföljande samtal. Samtalen sker med var och en för sig. Händelsen dokumenteras på särskild kommungemensam blankett och skickas påskriven av rektor till förvaltningschef. Åtgärderna följs upp och utredning slutförs. Kontakt tas vid behov med övriga berörda vårdnadshavare, i form av personliga möten. Även dessa möten och åtgärder dokumenteras och följs upp. Om åtgärdsplanen inte räcker: Rektor kallar till ett möte med berörd elev och vårdnadshavare, vid behov kallas även skolläkare och kurator. Vid allvarliga fall och om kränkningen som skett betraktas som ett brott görs en polisanmälan. Åtgärdsplan när personal kränker elever Om personal misstänks för kränkning av elev ska rektor ansvara för utredningen. En bedömning ska göras av hur allvarlig kränkningen är och om en polisanmälan ska göras. Utifrån vad som framkommer i utredningen kan även arbetsrättsliga åtgärder vidtas. Om situationen med kränkande behandling så kräver kan hjälp av externa aktörer behövas i arbetet med att komma till rätta med situationen. Åtgärdsplan när elever kränker personal Om elev utsätter personal för någon typ av kränkning ska föräldrakontakt genast tas och rektor underrättas. Rektor för samtal med berörd personal och en bedömning görs av hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till socialtjänst eller polis ska göras. Kränkningen och åtgärderna dokumenteras i kommunens blankett för att utreda kränkning. 17

18 Bilaga 4 Referenser och länkar Skollag (2010:800) Diskrimineringslag (2008:567)