Import av mjukgörare och mer varor med kadmium. Många hälsofarliga bilvårdsprodukter

Transkript

1 MI 45 SM 0601 Miljö- och hälsofarliga kemikalier 2004 Ämnen och produkter Hazardous chemicals I korta drag Import av mjukgörare och mer varor med kadmium Importen av vissa mjukgörare i plast, s.k. ftalater, har ökat under senare år. Det gäller importen av dinonylftalater och didecylftalater. Båda dessa ersätter i många fall den farligare ftalaten DEHP (dietylhexylftalat) importerades ton dinonylftalater och didecylftalater vilket är en ökning med nära ton sedan år Denna statistik redovisas i tabell 2. Mängden varor med kadmiuminnehåll ökar. Detta trots att miljökvalitetsmålet Giftfri Miljö pekar ut kadmium som ett av de ämnen som så långt som möjligt ska fasas ut till år redovisar statistiken 330 ton varor med kadmiuminnehåll, vilket är högre än under mitten på 1990-talet och en ökning mot de 26 ton som redovisades för år 2000, jfr diagram 8. Fler miljöfarliga produkter De miljöfarliga produkterna har ökat avsevärt under åren som redovisas här. En förklaring kan vara att fler ämnen klassificerats som miljöfarliga inom EU och att fler produkter därför klassificeras som miljöfarliga av företagen. Statistiken visar att färger följt av lösningsmedel fortsätter att vara den mest spridda miljöfarliga produkttypen var 852 färger av totalt färger klassificerade som miljöfarliga. Syntesråvaror, drivmedel och andra bränslen står dock för den största mängden av använda miljöfarliga produkter. Många hälsofarliga bilvårdsprodukter I årets rapport specialundersöks bilvårdsprodukter. Totalt säljs över 6 miljoner hälsofarliga kemiska produkter per år till konsumenterna för drift och vård av bilar. Många typer av bilprodukter innehåller olika typer av lacknaftor. De löser oljor, fetter och asfalt och används för rengöring eller utspädning i produkter som bilschampo eller underredsbehandlingsmedel. Tidigare har bl.a. utsläpp av lacknafta från avfettningsmedel stått i fokus. Mängden avfettningsmedel som sålts till bilvård har dock minskat kraftigt, från ca ton 1990 till ton Margareta Östman, KemI, tfn , margareta.ostman@kemi.se Annica Carlsson, SCB, tfn , annica.carlsson@scb.se Mats Eberhardson, SCB, tfn , mats.eberhardson@scb.se Statistiken har producerats av SCB på uppdrag av Kemikalieinspektionen (KemI), som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie MI Miljövård. Utkom den 26 april URN:NBN:SE:SCB-2006-MI45SM0601_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Kjell Jansson, SCB.

2 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 2 MI 45 SM 0601 Innehåll Statistiken med kommentarer 5 Jämförelse mellan olika statistikkällor 5 Tillverkning och utrikeshandel, tidsserier 6 Kemikalietillflöden i branscher 6 De vanligaste produkttyperna 7 De vanligaste produkttyperna som är klassificerade som miljöfarliga 8 Produkter fördelade över faroklasser 9 Vanliga ämnen i kemiska produkter 9 Användning av metallvaror, tidsserier 9 Tabeller 10 Teckenförklaring Tillverkning, import och export av vissa kemikalier i Sverige, ton, Tillverkning och utrikeshandel av vissa miljö- och hälsofarliga kemikalier, ton, Tillverkning (avsalumängd) och utrikeshandel av stora kemikalier m.a.p. kvantitet, ton, Avfall och skrot av metaller/metallegeringar, ton, Gruppindelning av branscher i tabell 5 och De 20 största kemikalierna m.a.p. kvantitet, fördelat över branscher, antal produkter och omsättning i ton, De 20 största kemikalierna m.a.p. antal produkter, fördelat över branscher, antal produkter och omsättning i ton, De 15 största produkttyperna m.a.p kvantitet De 15 största produkttyperna m.a.p antal De 15 största hälsofarliga och konsumenttillgängliga produkttyperna m.a.p. kvantitet De 15 största hälsofarliga och konsumenttillgängliga produkttyperna m.a.p antal De 15 största produkttyperna för produkter klassificerade som miljöfarliga m.a.p. kvantitet, De 15 stösta produkttyperna för produkter klassificerade som miljöfarliga m.a.p antal De 15 största konsumenttillgängliga miljöfarliga produkttyperna m.a.p. antal produkter, Diagram De 10 största ämnena m.a.p. kvantitet, tals ton, De 10 största kemikalierna m.a.p. produkter, tals ton, Varor med kopparinnehåll, användning i ton, Varor med nickelinnehåll, användning i ton, Varor med blyinnehåll, användning i ton,

3 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 3 MI 45 SM Varor med zinkinnehåll, användning i ton, Varor med krominnehåll, användning i ton, Varor med kadmiuminnehåll, användning i ton, Specialstudie Bilvårdsprodukter 35 Bilvårdsprodukter 35 Tabell 1. Försäljning till olika branscher av bilvårdsprodukter, bilschampo och spolarvätska, Tabell 2. Försäljning av olika produkttyper till branschen Handel med och serviceverkstäder för motorfordon, 2004 (SNI-bransch 50, 50.2, 50.3 och 50.5) 37 Diagram 1. Konsumenttillgängliga drivmedel, spolarvätskor och ej närmare specificerade bilvårdsprodukter, antal produkter, Hälsofarliga produkter för bilen 38 Diagram 2. Konsumenttillgängliga produkttyper m.a.p. kvantitet, fördelade över faroklass, Tabell 3. Konsumenttillgängliga hälsofarliga produkttyper m.a.p. antal, fördelade över faroklass 1, Miljöfarliga produkter för bilen 39 Diagram 3. Miljöfarliga konsumentprodukter för bilen, ton, Ämnen i produkter för bilen 40 Tabell 4. De fem största ingredienserna i tio olika sorter konsumenttillgängliga produkter för bilen, Diagram 4. Lacknaftor i bilvårdsprodukter för konsumentbruk, ton, Diagram 5. Glykoler i konsumenttillgängliga kylarvätskor, ton, Fakta om statistiken 43 Detta omfattar statistiken 43 Definitioner och förklaringar 43 Så görs statistiken 44 Revideringar 44 Statistikens tillförlitlighet 44 Industristatistiken 44 Utrikeshandelsstatistiken 45 Kemikalieinspektonens produktregister 45 Bra att veta 47 In English 48 Summary 48 Import of plasticizer and more cadmium in goods 48 Increased number of chemical products hazardous to the environment 48 Several car care products are hazardous to health 48 Information and other notes on this report 48

4 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 4 MI 45 SM 0601 List of tables 51 List of terms 52

5 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 5 MI 45 SM 0601 Statistiken med kommentarer Uppgifterna om produktion, import, export, förbrukning och lager har hämtats från Kemikalieinspektionens (KemI:s) produktregister (2004) samt från Statistiska centralbyråns (SCB) industristatistik och utrikeshandelsstatistik ( ). Fram t.o.m. den rapport som utkom 2002 fanns även varustatistik, framtagen på uppdrag av Överstyrelsen för Civil Beredskap (ÖCB) med. Orsaken till att detta inte redovisas längre är att denna enkätstudie har upphört. I tidigare rapporter i denna serie har uppgifter ur SCB:s utrikeshandelsstatistik hämtats på KN8-nivå. Från och med i år redovisas uppgifter på den grövre KN6-nivå. Detta p. g. a. svårigheten att redovisa tillförlitliga uppgifter på KN8- nivå. I vissa fall (i tabell 1-4) får detta till följd att vissa ämnen slagits ihop till större grupper. Urvalet av miljö- och hälsofarliga kemikalier har gjorts efter diskussion med referensgruppen för utveckling av den officiella kemikaliestatistiken (med representanter från SCB, dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen, Naturvårdsverket och KemI). I några av tabellerna redovisas konsumenttillgänglig mängd och den mängd som utgörs av produkttyper som är både konsumenttillgängliga och hälsofarliga. Ellipserna nedan beskriver bildligt redovisade mängder (ellipserna är ej proportionella till verklig mängd). Konsumenttillgänglig Hälsofarlig Konsumenttillgänglig och hälsofarlig Statistik för tidigare år finns att hämta i årliga rapporter, serie Mi 45 SM, tidigare benämning Na 45 SM. Den rapport som gavs ut 2000 samt efterkommande rapporter finns även tillgängliga på Internet. Från och med 2006 trycks inte rapporterna utan publiceras enbart på Internet. Uppgifter från industri- och utrikeshandelsstatistiken kan även hämtas direkt från den databas som finns tillgänglig på SCB:s hemsida, Jämförelse mellan olika statistikkällor I tabell 1 jämförs 2004 års uppgifter från SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik med uppgifter från KemI:s produktregister. Sammanställningen är gjord så att uppgifter om tillverkning (produktion) och import från KemI:s produktregister jämförs med motsvarande uppgifter i SCB:s databaser. Tillverkad mängd redovisad per CAS-nummer avser summan av tillverkad råvara (som idealt återfinns under ämnets KN-nummer) och den mängd ämne som ingår i tillverkade kemiska produkter. Tabell 1 kan också ses som en kvalitetsredovisning av de officiella statistikkällorna på kemikalieområdet. De olika källorna, dvs. de register som tabellen baseras på, har skillnader i definitioner, redovisningssätt och täckning, vilket avsevärt försvårar jämförelser av uppgifter. Se vidare i kapitlet Fakta om statistiken.

6 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 6 MI 45 SM 0601 Tillverkning och utrikeshandel, tidsserier Tillverkning och utrikeshandel per varugrupp (ämne) redovisas i tabell 2-4, där källan är SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik. Den svenska förbrukningen och lagerhållningen, dvs. användning i landet, kan utläsas i tabellens rader betecknade p+i-e, vilket utläses produktion + import - export. Begreppet Produktion, som hämtas från industristatistiken, avser avsalumängden alltså den mängd som tillfördes marknaden och inte den totala produktionen. Miljö- och hälsofarliga kemikalier Tabell 2 Det går inte att se någon entydig trend vad gäller användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier. Ca 60% av de i tabell 2 redovisade ämnena har dock minskat i användning mellan år 2000 och Ett exempel på detta är användningen av blymalm som minskat från en kvantitet på ton år 2000 till ton år Användningen av zinkmalm har också minskat, sett över tidsperioden År 2000 var användningen av zinkmalm drygt ton. För 2004 redovisas istället ett negativt värde om ton (användningen kan anta ett negativt värde om det sker export av lagrade mängder från tidigare år). Orsaken till förändringen är framför allt minskad avsalumängd då exporten varit förhållandevis stabil mellan Men det finns även exempel på en ökad användning av kemikalier. Användningen av kopparmalm har mellan åren 2000 till 2004 ökat med drygt 60% till drygt ton år Orsaken till de ökade mängderna är framförallt en ökad import. Kemikalier med stor omsättning Tabell 3 I förra årets SM konstaterades att trenden med ökande försäljning av de största kemikalierna fick ett trendbrott och en minskad sådan av de mest omsatta kemikalierna kunde ses. För år 2004 är det tre av sju ämnen som ökat i försäljning medan resterande ämnen har fortsatt att minska. Minskningen i avsalumängd beror på att producenterna själva vidareförädlar ämnena till t.ex. polymerer och salter. Avfall och skrot av metall och metallegeringar Tabell 4 Denna tabell redovisades första gången i förra årets statistiska meddelande. Metaller är grundämnen som inte kan brytas ned utan alltid finns kvar i någon form. Vissa metaller, kvicksilver, kadmium och bly, är prioriterade inom ramen för de svenska miljökvalitetsmålen och ska fasas ut (delmål 3, giftfri miljö). I tabellen framgår dock att mängden avfall och skrot av bly har ökat något mellan de senast redovisade åren 2003 och Kemikalietillflöden i branscher I tabell 5 och 6 redovisas användningen för de största ämnena (CAS-nr) fördelat på 19 branschgrupper. Uppgifterna är hämtade från Kemikalieinspektionens produktregister. Tabell 5 innehåller de största ämnena m.a.p. kvantitet och tabell 6 m.a.p. antal produkter. Syftet med tabell 5 och 6 är att ge en uppfattning om hur stora mängder som hanterats inom resp. bransch. De totala mängderna av de största ämnena i tabell 5 resp. 6 finns även redovisade i diagram 1 resp. 2 uppdelade på konsumenttillgängliga och icke konsumenttillgängliga produkter. Kvantiteter som överlåts av tillverkaren eller importören till branschen handel kommer att distribueras vidare, vilket medför att för sådana produkter framgår inte slutanvändarnas branscher av produktregistrets uppgifter. En ungefärlig uppfattning om vilken mängd (avseende kvantitet resp. antal produkter), som används i Sverige erhålls genom att minska totalmängden med den mängd som går till exportinriktad verksamhet.

7 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 7 MI 45 SM 0601 De största ämnena med avseende på kvantitet Tabell 5 Som redovisats i tidigare års SM är det råolja, bensin och dieselolja som fortsätter att vara de största tre kemikalierna kvantitativt sett. Skillnaden mellan 2003 och 2004 är att bensin 2004 har passerat dieselolja. I stort sett all råolja används av raffineringsbranshen medan bensin går till handel (55%) och exportinriktad verksamhet (35%). I fallet med dieselolja går den till största delen på export, drygt 75%. Vatten är ett vanligt lösningsmedel och återfinns också i alla de redovisade branscherna. De största ämnena med avseende på antal produkter Tabell 6 Som ses i tabell 6 är användningen av de flesta av ämnena spridda inom många olika branscher. Vatten ligger liksom tidigare på topp då det ingår i betydligt fler produkter än något av de andra ämnena. Därefter kommer titandioxid och xylen, vilka har varit bland toppämnena även tidigare år. Både titandioxid och xylen ingår främst i produkter inom handeln. Båda ämnena är ingredienser i färg, en produktgrupp med ett stort antal produkter. Isotiazolinoner, tre ihopslagna CAS-nr, fungerar som konserveringsmedel och hamnar direkt efter titandioxid antalsmässigt. Branschen för Massa och papper dominerar helt användningen av Natriumhydroxid och Kalciumkarbonat, ca 70% av den totala kvantiteten av respektive ämne används i denna bransch. De största ämnena med avseende på kvantitet och antal produkter Tablå 1 visar totalt antal redovisade produkter och mängder i tabell 5 och 6 för åren Antalet produkter har ökat från år till år. Detta kan exempelvis vara ett resultat av ökad registrering, en ökning av det absoluta antalet produkter eller en kombination av båda dessa faktorer. De 20 största ämnena omfattar kvantitetsmässigt, drygt 70 % av den totala kvantitet som finns registrerad i produktregistret. Det sammanlagda antalet produkter är en överskattning eftersom vanliga ämnen i tabell 6 ofta förekommer i samma produkt. Tablå 1. Totalt antal produkter och totala mängder för de 20 största ämnena , antal och ton Tabell 5 Antal prod Kvantitet, ton Tabell 6 Antal prod Kvantitet, ton Källa: KemIs produktregister De vanligaste produkttyperna Indelning av produkttyper ändrades 2002 vilket påverkar uppgifterna fr. o. m. 2002, (se kapitel Fakta om statistiken Statistikens tillförlitlighet). Det bör observeras att varje produkttyp i tabell 7-10 kan ha registrerats med flera produkttypskoder (max fyra), vilket innebär viss dubbelräkning vid antalsangivelser och summeringar. Totalt Tabell 7 och 8 Tabellerna 7 och 8 visar de 15 största hälsofarliga produkttyperna totalt sett m.a.p kvantitet respektive antal produkter för år Användningen av syntesråvaror och drivmedel har länge varit de kvantitativt sett största produktgrupperna med avseende på använda kvantiteter. Sett till antalet produkter, tabell 8,

8 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 8 MI 45 SM 0601 dominerar färger följt av basoljor och rengöringsmedel. Färger och rengöringsmedel dominerar även antalet hälsofarliga produkttyper som är konsumenttillgängliga. Hälsofarliga och konsumenttillgängliga - Tabell 9 respektive 10 Tabell 9 och 10 visar vilka typer av hälsofarliga produkter som det är vanligast att konsumenter använder, dels utifrån att de förekommer i stora mängder och dels utifrån att de förekommer under många varumärken. En hälsofarlig och konsumenttillgänglig produkt innebär att produkten är klassad som hälsofarlig och att den finns att köpa för konsumenter. Det behöver dock inte innebära att hela mängden använts av konsumentgruppen. Den kvantitativt sett största hälsofarliga produkttypen som konsumenter använder är drivmedel. Därefter används stora kvantiteter cement-, mur och putsbruk samt eldningsoljor för uppvärmning. Färger har länge varit framträdande som den produkttyp med flest antal hälsofarliga och konsumenttillgängliga produkter. I årets redovisning följs färgerna av rengöringsmedel och bilvårdsprodukter. De vanligaste produkttyperna som är klassificerade som miljöfarliga Tabellerna visar de största produkttyperna år 2004 för de produkter som är klassificerade som miljöfarliga. Dessa tre tabeller lades till fr.o.m. den rapport som publicerades Eftersom miljöklassificering nu har införts för alla kemiska produkter är avsikten med tabellerna att redovisa denna klassificerings användning och genomslag under kommande år (se även avsnitt om klassificering under rubriken Fakta om statistiken Definitioner och förklaringar). Med miljöfarlighetsklassificerade produkter menas sådana produkter som bedömts kunna vålla skada om de kommer ut i miljön. De ska vara märkta med faroklassen "Miljöfarlig". På vilket sätt de är miljöfarliga framgår av de riskfraser som ska ingå i märkningen av sådana produkter. Tabell 11 och 12 Tabellerna visar de största produkttyperna med avseende på mängd resp. antal för produkter klassificerade som miljöfarliga. Mängden har ökat avsevärt under de år som de redovisas i denna rapport. Orsaken är att fler ämnen klassificerats som miljöfaliga. Företagen har då också klassificerat flera av sina produkter som miljöfarliga. Syntesråvaror, drivmedel och andra bränslen är de tre helt dominerande produkttyperna vad gäller använd kvantitet av produkter som är klassificerade som miljöfarliga. Produkttyperna färger och lösningsmedel har däremot flest antal produkter klassificerade som miljöfarliga. Vanligaste konsumenttillgängliga produkttyperna Tabell 13 Liksom för hela kategorin av produkter klassificerade som miljöfarliga har mängden och antalet miljöfarliga produkter som är konsumenttillgängliga ökat. Den största andelen konsumenttillgängliga produkter går att hitta bland produkttypen färger följt av lösningsmedel och desinfektionsmedel. År 2004 var användningen av konsumenttillgängliga färger klassificerade som hälsofarliga ton fördelat på 734 stycken produkter, och användningen av färger som klassificeras som miljöfarliga 949 ton fördelat på 171 stycken produkter. Produkter som är miljöfarliga är oftast också hälsofarliga.

9 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 9 MI 45 SM 0601 Produkter fördelade över faroklasser Tabell 14 visar de fyra största konsumenttillgängliga produkttyperna per faroklass. Redovisningen omfattar de fem faroklasserna; Giftig, Frätande, Irriterande, Hälsoskadlig samt Måttligt hälsoskadlig. Drivmedel finns med i flera faroklasser. För 2004 fanns ton sådana i faroklassen Giftig och ton i faroklassen Hälsoskadlig. I faroklassen Frätande återfinns vanliga konsumentprodukter som diskmedel och maskindiskmedel. Vanliga ämnen i kemiska produkter I diagram 1 visas mängder (medelvärde av minimum- och maximumvärde i de fall där data har intervall) för de 10 största ämnena (CAS-nr) med avseende på kvantitet. Staplarna är uppdelade så att konsumenttillgänglig resp. icke konsumenttillgänglig mängd kan urskiljas. Råolja är liksom tidigare år det ämne som används i störst omfattning, 20,5 miljoner ton. Liksom tidigare år är bensin det ämne som har störst konumenttillgänglig mängd. I diagram 2 visas de 10 största ämnena (CAS-nr) sorterade efter antal produkter som de ingår i. Vatten som är ett vanligt lösningsmedel och ingår i många produkter har en samlad kvantitet som ligger i en helt annan storleksordning än övriga ämnen. Men även andra lösningsmedel, exempelvis etanol, finns med bland de 10 största ämnena med avseende på antal produkter. Värdena för de konsumenttillgängliga kvantiteterna i staplarna kan vara överskattade (se förklaring under rubriken fakta om statistiken). Ämnena i dessa diagram återfinns även uppdelade branschvis i tabell 4 och 5. Användning av metallvaror, tidsserier I diagram 3-8 redovisas mängd för varor som innehåller metallerna koppar, nickel, bly, zink, krom resp. kadmium för tidsperioden Diagrammen redovisas i ordning efter hur stor användningen av respektive metallvara är. Notera att skalan är olika för de olika diagrammen. Med användning menas i det här fallet förbrukning och lager, dvs. produktion + importerad mängd exporterad mängd. I dessa metallvaror ingår avfall och skrot, vars delmängder även finns särredovisade i tabell 4. Användningen av kopparvaror ökade 2004 liksom varor med krominnehåll. Den nedåtgående trenden som tidigare år setts för blyprodukter har brutits och användningen har ökat något mellan 2003 och Användningen av zinkvaror har varit relativt stabil sen 2001 (bortsett från 2003, se fotnot under diagram 6). Detsamma gäller för nickelprodukter även om det skett en nedgång mellan För kadmiumprodukter har trenden vänt nedåt sen en stadig uppgång från 2000.

10 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 10 MI 45 SM 0601 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure För en närmare beskrivning om KemI:s respektive SCB:s användningen av och.., se kapitlet Fakta om statistiken. 1. Tillverkning, import och export av vissa kemikalier i Sverige, ton, Production, imports and exports of certain chemicals in Sweden, tonnes, 2004 Tillverkning Import Export Metanol Diklormetan Tetrakloreten KN-nr, SCB KN-nr, PR CAS-nr 1, PR KN-nr, SCB KN-nr, PR CAS-nr 1, PR KN-nr, SCB KN-nr, PR CAS-nr 1, PR Tetraklormetan KN-nr, SCB KN-nr, PR CAS-nr 1, PR Klorderivat av mättade acykliska kolväten KN-nr, SCB KN-nr, PR CAS-nr 1, PR Trikloreten KN-nr, SCB KN-nr, PR CAS-nr 1, PR Dibutylftalater KN-nr, SCB KN-nr, PR Dibutylftalater DBP CAS-nr 1, PR Dioktylftalater KN-nr, SCB KN-nr, PR Dietylhexylftalat DEHP KN-nr, SCB CAS-nr 1, PR Di-n-oktylftalat DNOP KN-nr, SCB CAS-nr 1, PR

11 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 11 MI 45 SM 0601 Tabell 1, forts. Tillverkning Import Export Didecylftalater och dinonylftalater KN-nr, SCB KN-nr, PR Di-iso-decylftalat DIDP CAS-nr 1, PR Di-iso-nonylftalat DINP CAS-nr 1, PR Andra estrar av ftalsyra KN-nr, SCB KN-nr, PR Dimetylftalat DMP CAS-nr 1, PR CFC-11 CFC-12 CFC-113 KN-nr, SCB KN-nr, PR CAS-nr 1, PR KN-nr, SCB KN-nr, PR CAS-nr 1, PR KN-nr, SCB KN-nr, PR CAS-nr 1, PR CFC-114 och CFC-115 KN-nr, SCB KN-nr, PR CAS-nr 1, PR CAS-nr 1, PR HCFC-22 HCFC-141 b HCFC-142 b Kreosotoljor CAS-nr 1, PR CAS-nr 1, PR CAS-nr 1, PR KN-nr, SCB KN-nr, PR CAS-nr 1, PR Nonjonaktiva produkter KN-nr, SCB KN-nr, PR Oktylfenol, nonylfenol och deras isomerer; salter av dessa föreningar KN-nr, SCB KN-nr, PR Noterat: CAS-nr omfattar tillverkning eller import av rent ämne under samtliga KN-nummer definierat i Produktregistret. Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik samt KemI:s produktregister.

12 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 12 MI 45 SM Tillverkning (avsalumängd) och utrikeshandel av vissa miljö- och hälsofarliga kemikalier, ton, Production (for sale), imports and exports of certain chemicals hazardous to the environment and health, tonnes, Ämne/varugrupp KN-nr Typ ,2- dikloretan produktion import export p + i - e Diklormetan produktion import export p + i - e Tetrakloreten produktion import export p + i - e Tetraklormetan produktion import export p + i - e Klorderivat av mättade produktion acykliska kolväten import export p + i - e Trikloreten produktion import export p + i - e Ftalsyreanhydrid produktion import export p + i - e Dibutylortoftalater produktion import export p + i - e Dioktylortoftalater produktion import export p + i - e Dinonylortoftalater, produktion didecylortoftalater import export p + i - e Andra estrar av produktion Ortoftalsyra import export p + i - e Tereftalsyra och produktion andra syror av import tereftalsyra export 6 0 p + i - e Dimetyltereftalat produktion import export p + i - e Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik

13 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 13 MI 45 SM 0601 Tabell 2, forts. Ämne/varugrupp KN-nr Typ Andra aromatiska produktion polykarboxylsyror import samt deras derivat export p + i - e Stenkolstjära m.m produktion import export p + i - e Kreosotoljor produktion import export p + i - e Vissa nonjonaktiva produktion produkter, ytaktiva, import organiska export p + i - e Oktylfenol, nonylfenol produktion och deras isomerer; import salter av dessa fören. export p + i - e Arsenik produktion import export p + i - e Blykarbonater produktion import export 0 0 p + i - e Blykromat och produktion zinkkromat import export p + i - e Blymalm produktion import export p + i - e Bly(II)oxid, produktion (massikot, import blyglete) export p + i - e Mönja och produktion orangemönja import export p + i - e Andra blyoxider produktion import export p + i - e Andra varor av bly produktion import export p + i - e Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik

14 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 14 MI 45 SM 0601 Tabell 2, forts. Ämne/varugrupp KN-nr Typ Kadmiumsulfid produktion import 0 export p + i - e 0 Kadmiumpigment produktion och preparat import export p + i - e Kopparanoder produktion import export p + i - e Fosfider produktion exkl. järnfosfider import export p + i - e Koppar för legeringar produktion (exkl. kopparfosfid import >15 viktprocent fosfor) export p + i - e Kopparmalm produktion import export p + i - e Kopparoxider och produktion kopparhydroxider import export p + i - e Kopparskärsten produktion import export p + i - e Cementkoppar produktion import export 0 p + i - e Kopparsulfat produktion import export p + i - e Kopparklorid m.m produktion import export 0 p + i - e Kromater, dikromater; produktion peroxokromater import (övr.utom bly-, kalium-, export zink- o natriumkromat) p + i - e Krom och varor produktion därav import export p + i - e Krommalm produktion import export p + i - e Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik

15 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 15 MI 45 SM 0601 Tabell 2, forts. Ämne/varugrupp KN-nr Typ Kromsulfater produktion import export p + i - e Kromtrioxid produktion (kromsyra) import export p + i - e Kromoxider och produktion kromhydroxider import export p + i - e Krompigment och produktion krompreparat import export p + i - e Kvicksilver produktion import export p + i - e Nickel olegerad produktion import export p + i - e Nickellegeringar produktion import export p + i - e Nickelklorid produktion import export p + i - e Nickelmalm produktion import export 0 0 p + i - e Nickeloxider och produktion nickelhydroxider import export p + i - e Nickeloxidsinter produktion import export p + i - e Nickelskärsten produktion import export p + i - e Nickelsulfat produktion import export p + i - e Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik

16 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 16 MI 45 SM 0601 Tabell 2, forts. Ämne/varugrupp KN-nr Typ Zinkmalm produktion import 0 export p + i - e Zinkoxid, produktion zinkperoxid import export p + i - e Zinkklorid produktion import export p + i - e Zinksulfid produktion import export 1 1 p + i - e Zinksulfat produktion import export p + i - e Litopon och andra produktion preparat och pigment import på basis av zinksulfid export p + i - e Zinkstoft produktion import export p + i - e Andra slag av zink, produktion som pulver och fjäll import export p + i - e Stång, profiler och produktion tråd av zink import export p + i - e Plåt, band och produktion folier av zink import export p + i - e Rör och rördelar produktion av zink import export p + i - e Andra varor produktion av zink import export p + i - e Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik

17 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 17 MI 45 SM Tillverkning (avsalumängd) och utrikeshandel av stora kemikalier m.a.p. kvantitet, ton, Production (for sale) imports and exports of major chemicals in terms of quantity, tonnes, Ämne/varugrupp KN-nr Syre produktion import export p + i - e Eten produktion import export p + i - e Kväve produktion import export p + i - e Svaveldioxid produktion import export p + i - e Klor produktion import export p + i - e Saltsyra och produktion väteklorid import export p + i - e Svavelsyra 1 ; produktion oleum rykande import svavelsyra export p + i - e Produktionsvärdet för svavelsyra är givet i ton SO 2 (svaveldioxid) till skillnad från import och export som är angivet i ton av svavelsyra. Därmed kan ej p+i-e beräknas. Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik

18 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 18 MI 45 SM Avfall och skrot av metaller/metallegeringar, ton, Waste and scrap of metals/metal alloys, tonnes, KN-nr Avfall och skrot produktion av koppar import export p + i - e Avfall och skrot produktion av nickel import export p + i - e Avfall och skrot produktion av rostfritt stål import export p + i - e Avfall och skrot produktion.... av bly import export p + i - e Avfall och skrot produktion.... av galvaniska import element, export batterier m. m. p + i - e Avfall och skrot produktion av zink import export p + i - e Avfall och skrot produktion av krom import export p + i - e Avfall och skrot produktion av kadmium import export 1 0 p + i - e 9 10 Källa: SCBs industristatistik och utrikeshandelsstatistik

19 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 19 MI 45 SM 0601 Gruppindelning av branscher i tabell 5 och 6 SNI-kod Bransch SNI-kod Bransch Jord-och skogsbruk, fiske: Verkstads- och annan tillverkningsindustri: 01 Jordbruk 28 Metallvaruindustri 02 Skogsbruk 28.5 Metallbeläggning och överdragning 05 Fiskare, fiskodlare 29 Maskinindustri 30 Dator- och kontormaskinindustri Livsmedels-, textilindustri, garveri m.m.: 31 Elektroindustri 15 Livsmedels- och dryckesvaruindustri 32 Teleproduktindustri 16 Tobaksindustri 33 Instrumentindustri, tandteknikerlaboratorium 17 Textilindustri 37 Återvinningsindustri 18 Beklädnads- och pälsindustri Transportmedelsindustri 19 Garveri, läderindustri 20 Trä(varu)industri El-, gas-, värme- och vattenverk 36 Möbelindustri Byggnadsindustri, bostäder och fastighet: Massa-, pappers och grafisk industri: 45 Byggverksamhet 21 Massa- och pappers(varu)industri Fastighets- och uthyrningstjänster, företagstjänster 22 Förlag, grafisk och annan reproduktionsindustri Handel: 23 Stenkolsproduktindustri, raffinering av råolja 50 Handel med och serviceverkstäder för motorfordon 50.2 Bilserviceverkstäder Oorganisk baskemikalieindustri: 50.3 Bilreservdels- och tillbehörshandel Industrigasindustri 50.5 Bensinstationer Baskemikalieindustri (oorganisk) 51 Parti- och agenturhandel utom med motorfordon Gödselmedels- och kväveproduktindustri Agenturhandel (bränsle, malm, metaller, ind.kemikalier) Partihandel (glas, porslin, tapeter, rengöringsmedel) Organisk baskemikalieindustri: Partihandel (medicinsk utrustning, apoteksvaror) Färgämnesindustri Partihandel (kemiska produkter) Baskemikalieindustri (organisk) 52 Detaljhandel (övrig) Basplastindustri Apotek Syntetiskt basgummiindustri Färghandel Farmaceutisk basproduktindustri Fotoaffärer Guldsmedsaffärer Övrig kemisk industri: Tapet- och golvbeläggningshandel Bekämpningsmedelsindustri Båt- och biltillbehörshandel Färgindustri 52.6 Detaljhandel, ej i butik Läkemedelsindustri 52.7 Reparationsverkstäder för hushålls- o peronsliga artiklar 24.5 Industri för rengöringsmedel och toalettartiklar Tvättmedelsindustri Transport, magasinering och kommunikation: Parfym- och toalettartikelindustri 24.6 Övrig kemisk industri Service m.m.: Sprängämnesindustri 55 Hotell- och restaurangverksamhet Limindustri 73 Forsknings- och utvecklingsinstitutioner Eteriska oljor 74.3 Provnings- och analysföretag Fotokemikalieindustri 74.7 Städ- och saneringsföretag, skorstensfejare Konstfiberindustri Fotolaboratorier 25.1 Gummivaruindustri 80 Utbildningsväsendet 25.2 Plastvaruindustri 85 Hälso- och sjukvård, veterinärkliniker Renings- och avfallsanläggningar, tvätterier Glas- och keramisk industri: 26.1 Glas- och keramisk industri 26.2 Keramisk industri 75 Offentl. Förvaltning o försvar; obligatorisk socialförsäkring 26.3 Keramiska golv- och väggplattor S Allmän eller ej specificerad användning Gruvor och mineralutvinningsindustri: Gruvor och mineralutvinningsindustri EXP Exportinriktad verksamhet 26.4 Murtegel- och takpanneindustri 26.5 Cement-, kalk- och gipsindustri 26.6 Betong-, cement- och gipsvaruindustri 26.7 Stenvaruindustri 26.8 Slipmedels-, stenulls- och glasullsindustri 27 Stål- och metallverk Not: Grupperna som redovisas i tabell 5 och 6 är understrukna, och de branscher som ingår listas därunder. I vissa grupper ingår endast en bransch, som t.ex. Stenkolsindustri, raffinering av råolja (SNI 23) och Stål- och metallverk (SNI 27). SNI= Standard för svensk näringsgrensindelning

20 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 20 MI 45 SM De 20 största kemikalierna m.a.p. kvantitet, fördelat över branscher, antal produkter och omsättning i ton, The 20 most common chemicals in terms of quantity, by industry, number of products and turnover in tons, 2004 CAS-nr Ämne 1 Totalsumma 2 skogsbruk, Jord- & fiske Livsmedel, textil m.m. Massa & papper Raffinering av olja Oorganisk baskem.ind Råolja antal kvant Bensin antal kvant Dieselolja antal kvant Eldningsolja, återstoder antal kvant Tung avaromatiserad antal lacknafta, Diesel MK1 kvant Portlandcement antal kvant Vatten antal kvant Kväve antal kvant Återstoder (petroleum), antal atmosfäriskt torn kvant Återstoder (petroleum), antal termiskt krackade kvant Fotogen antal kvant Syre antal kvant Natriumklorid antal kvant Asfalt antal kvant Propan antal kvant Kolmonooxid antal kvant Svavelsyra antal kvant Metan antal kvant Koldioxid antal kvant Alifatisk lätt lacknafta antal kvant Sekretessvärden är angivna med två prickar. 2 Totalsumman omfattar alla 19 branschgrupper som redovisas i denna tabell. Vissa ämnen kan vara något underskattade (se kap. Fakta om statistiken). Redovisning av gruppindelning ges före tabellen. Källa: KemI:s produktregister

21 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 21 MI 45 SM 0601 Tabell 5, forts. CAS-nr Ämne 1 Totalsumma 2 kemikalie- Organisk bas- industri Övrig kemisk industri Glas- & keramisk industri Gruvor & mineralutvinning Stål- & metallverk Råolja antal kvant Bensin antal kvant Dieselolja antal kvant Eldningsolja, återstoder antal kvant Tung avaromatiserad antal lacknafta, Diesel MK1 kvant Portlandcement antal kvant Vatten antal kvant Kväve antal kvant Återstoder (petroleum), antal atmosfäriskt torn kvant Återstoder (petroleum), antal termiskt krackade kvant Fotogen antal kvant Syre antal kvant Natriumklorid antal kvant Asfalt antal kvant Propan antal kvant Kolmonooxid antal kvant Svavelsyra antal kvant Metan antal kvant Koldioxid antal kvant Alifatisk lätt lacknafta antal kvant Sekretessvärden är angivna med två prickar 2 Totalsumman omfattar alla 19 branschgrupper som redovisas i denna tabell. Vissa ämnen kan vara något underskattade (se kap. Fakta om statistiken). Redovisning av gruppindelning ges före tabellen Källa: KemI:s produktregister

22 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 22 MI 45 SM 0601 Tabell 5, forts. El, gas, vatt. & värmev. Handel CAS-nr Ämne 1 Totalsumma 2 Verkstadsindustri Byggnadsindustri Transportföretag Råolja antal kvant Bensin antal kvant Dieselolja antal kvant Eldningsolja, återstoder antal kvant Tung avaromatiserad antal lacknafta, Diesel MK1 kvant Portlandcement antal kvant Vatten antal kvant Kväve antal kvant Återstoder (petroleum), antal atmosfäriskt torn kvant Återstoder (petroleum), antal termiskt krackade kvant Fotogen antal kvant Syre antal kvant Natriumklorid antal kvant Asfalt antal kvant Propan antal kvant Kolmonooxid antal kvant Svavelsyra antal kvant Metan antal kvant Koldioxid antal kvant Alifatisk lätt lacknafta antal kvant Sekretessvärden är angivna med två prickar. 2 Totalsumman omfattar alla 19 branschgrupper som redovisas i denna tabell. Vissa ämnen kan vara något underskattade (se kap. Fakta om statistiken). Redovisning av gruppindelning ges före tabellen. Källa: KemI:s produktregister

23 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 23 MI 45 SM 0601 Tabell 5, forts. CAS-nr Ämne 1 Totalsumma 2 Service m.m. Myndigheter Ej specificer. användning Exp.inriktad verksamhet Råolja antal kvant Bensin antal kvant Dieselolja antal kvant Eldningsolja, återstoder antal kvant Tung avaromatiserad antal lacknafta, Diesel MK1 kvant Portlandcement antal kvant Vatten antal kvant Kväve antal kvant Återstoder (petroleum), antal atmosfäriskt torn kvant Återstoder (petroleum), antal termiskt krackade kvant Fotogen antal kvant Syre antal kvant Natriumklorid antal kvant Asfalt antal kvant Propan antal kvant Kolmonooxid antal kvant Svavelsyra antal kvant Metan antal kvant Koldioxid antal kvant Alifatisk lätt lacknafta antal kvant Sekretessvärden är angivna med två prickar. 2 Totalsumman omfattar alla 19 branschgrupper som redovisas i denna tabell. Vissa ämnen kan vara något underskattade (se kap. Fakta om statistiken). Redovisning av gruppindelning ges före tabellen.

24 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 24 MI 45 SM De 20 största kemikalierna m.a.p. antal produkter, fördelat över branscher, antal produkter och omsättning i ton, The 20 most common chemicals in terms of number of products, by industry, number of products and turnover in tonnes, 2004 CAS-nr Ämne Totalsumma 1 skogsbruk, Jord- & fiske Livsm. & textil m.m. Massa & papper Raffinering av olja Oorganisk baskem.ind Vatten antal kvant Titandioxid antal kvant Xylen antal kvant Isopropanol antal kvant Metyl-3(2H)-isotiazolon antal och 5-Kloro-2-metyl- kvant (2H)isotiazolon Butylacetat antal kvant Alifatisk medeltung antal lacknafta kvant Etanol antal kvant Aromatisk medeltung lacknafta antal kvant ,2-Benzisotiazol-3(2H)-on antal kvant Natriumhydroxid antal kvant Talk antal kvant Kiseldioxid antal kvant Lösningsmedelsavvaxade tunga antal paraffiniska petroleumdestillat kvant ,2-Propandiol antal kvant Carbon black, aktivt kol antal kvant Metoxi-2-propylacetat antal kvant Avaromatiserad medeltung antal lacknafta kvant Polydimetylsiloxan antal kvant Kalciumkarbonat antal kvant Totalsumman omfattar alla 19 branschgrupper som redovisas i denna tabell. Vissa ämnen kan vara något underskattade (se kap. Fakta om statistiken). Redovisning av gruppering ges före tabell 5. Källa: KemI:s produktregister