Störst antal miljöfarliga produkter inom byggindustrin. Uppföljning av ett 80-tal kemikalier

Transkript

1 MI 45 SM 0401 Miljö- och hälsofarliga kemikalier 2002 Ämnen och produkter Hazardous chemicals I korta drag Störst antal miljöfarliga produkter inom byggindustrin I årets rapport ingår en specialstudie av användningen av miljöfarliga kemikalier år Statistiken visar bl.a. att byggindustrin använder flest antal miljöfarliga produkter. Andra branscher med stort antal miljöfarliga produkter är färghandel och färgindustrier samt massa- och pappersindustrin. När det gäller konsumenttillgängliga produkter som klassificerats som miljöfarliga är största mängden drivmedel. De miljöfarliga ämnen som återfinns i flest produkter är bland annat fem konserveringsmedel samt ammoniak, ammoniakhydroxid, trimetylbenzen (ett aromatiskt kolväte som finns i bl.a. i lacknaftor och drivmedel) och hydrokinon som används framför allt i fotokemikalier. Uppföljning av ett 80-tal kemikalier Vid sidan av specialstudien omfattar statistiken ett 50-tal miljö- och/eller hälsofarliga kemikalier och cirka 30 kemikalier som förekommer i stora mängder i samhället. Volymmässigt fortsätter råolja, bensin och dieselolja att vara de största kemikalierna. Bland de hälsofarliga och konsumenttillgängliga produkterna finns största antalet inom färg och rengöringsmedel. När de hälsofarliga och konsumenttillgängliga kemikalierna fördelas efter sk. faroklasser så dominerar drivmedel i klassen Giftig, ph-reglerande och processreglerande medel (exempelvis ättiksyra) samt mur- och putsbruk dominerar i klassen Frätande. Mur- och putsbruk är dominerande även i klassen Irriterande, drivmedel i klassen Hälsoskadlig och spolarvätska i Måttligt hälsoskadlig. Omsättningen av kopparvaror fortsätter nedåt, liksom av blyprodukter. Däremot har varor med nickel ökat något. Svavelsyreexporten ökar trots minskad produktion i Sverige. Förklaring kan vara att gamla lager exporteras eller att användningen i Sverige minskar. När det gäller kvicksilverlampor, som är den huvudsakliga varan på marknaden med kvicksilver, så minskade omsättningen från 98 ton 1998 till 37 ton Margareta Östman, KemI, tfn , margreta.ostman@kemi.se Helena Rudander, SCB, tfn , helena.rudander@scb.se Statistiken har producerats av SCB på uppdrag av Kemikalieinspektionen (KemI), som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie Miljövård MI 45 SM Utkom den 28 april Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.

2 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 2 MI 45 SM 0401 Innehåll Statistiken med kommentarer 5 Jämförelse mellan olika statistikkällor 5 Tillverkning och utrikeshandel, tidsserier 6 Kemikalietillflöden i branscher 6 De största ämnena med avseende på kvantitet 6 De största ämnena med avseende på antal produkter 7 De största ämnena med avseende på kvantitet och antal produkter 7 De vanligaste produkttyperna 7 De vanligaste produkttyperna som är klassificerade som miljöfarliga 9 Produkter fördelade över faroklasser 10 Vanliga ämnen i kemiska produkter 10 Omsättning av metallvaror, tidsserier 10 Tabeller 12 Teckenförklaring Tillverkning, import och export av vissa kemikalier i Sverige 2002, ton 12 Tabell 1, forts Tillverkning och utrikeshandel av vissa miljö- och hälsofarliga kemikalier , ton Tillverkning och utrikeshandel av stora kemikalier m.a.p. kvantitet , ton 19 Gruppindelning av branscher i tabell 4 och De 20 största kemikalierna m.a.p. kvantitet, fördelat över branscher, antal produkter och omsättning i ton De 20 största kemikalierna m.a.p. antal produkter, fördelat över branscher, antal produkter och omsättning i ton Tabell 5, forts De 15 största produkttyperna m.a.p. kvantitet De 15 största produkttyperna m.a.p. antal De 15 största hälsofarliga och konsumenttillgängliga produkttyperna m.a.p. kvantitet De 15 största hälsofarliga och konsumenttillgängliga produkttyperna m.a.p. antal De 15 största produkttyperna för produkter klassificerade som miljöfarliga m.a.p. kvantitet De 15 största produkttyperna för produkter klassificerade som miljöfarliga m.a.p. antal De 15 största miljöfarliga och konsumenttillgängliga produkttyperna m.a.p. antal produkter De största hälsofarliga och konsumenttillgängliga produkttyperna (m.a.p. kvantitet), fördelade över faroklass

3 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 3 MI 45 SM 0401 Diagram De 10 största ämnena m.a.p. kvantitet, tal ton De 10 största ämnena m.a.p. antal produkter, tal ton Varor med kopparinnehåll, omsättning i ton Varor med nickelinnehåll, omsättning i ton Varor med blyinnehåll, omsättning i ton Varor med zinkinnehåll, omsättning i ton Varor med krominnehåll, omsättning i ton Varor med kadmiuminnehåll, omsättning i ton Kvicksilverlampor, omsättning i ton Specialstudie Användning av miljöfarliga kemikalier 37 Användning av miljöfarliga kemikalier 37 Allt fler ämnen är miljöfarliga 37 Antal miljöfarlighetsklassificerade ämnen Även blandningar kan vara märkta som miljöfarliga 38 Antal produkter klassificerade som miljöfarliga Andel av miljöfarlighetsklassificerade produkter i olika hälsofarlighetsklasser Här används största mängden miljöfarliga kemikalier 40 De branscher som har störst omsättning av miljöfarlighetsklassificerade ämnen Här används många olika miljöfarliga kemikalier 40 De branscher som har störst antal produkter med miljöfarlighetsklassificerade ämnen De vanligaste miljöfarliga ämnena 41 De 10 vanligast förekommande ämnena klassificerade som miljöfarliga De 10 kvantitetsmässigt största ämnena klassificerade som miljöfarliga Fakta om statistiken 42 Detta omfattar statistiken 42 Definitioner och förklaringar 42 Så görs statistiken 43 Revideringar 43 Statistikens tillförlitlighet 43 Industristatistiken 43 Utrikeshandelsstatistiken 43 Kemikalieinspektonens produktregister 44 Bra att veta 45 In English 46 Summary 46 Construction industry using largest amount of environmentally hazardous products 46

4 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 4 MI 45 SM 0401 Follow-up of approximately 80 chemicals 46 Information and other notes on this report 46 List of tables 48 List of terms 49

5 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 5 MI 45 SM 0401 Statistiken med kommentarer Uppgifterna om produktion, import, export, förbrukning och lager har hämtats från Kemikalieinspektionens (KemI:s) produktregister (2002) samt från Statistiska centralbyråns industristatistik och utrikeshandelsstatistik ( ). Fram t.o.m. den rapport som utkom 2002 fanns även varustatistik, framtagen på uppdrag av Överstyrelsen för Civil Beredskap (ÖCB) med. Att denna statistik ej redovisas längre beror på att enkätstudien upphört. Urvalet av miljö- och hälsofarliga kemikalier har gjorts efter diskussion med referensgruppen för utveckling av den officiella kemikaliestatistiken (med representanter från SCB, Arbetarskyddsstyrelsen, Naturvårdsverket och KemI). I tabellerna 6-13 samt i årets specialstudie är kvantiteterna avrundade till tre siffrors noggrannhet. Avrundningen gör det lättare att jämföra värden i resp. tabell. I några av tabellerna redovisas konsumenttillgänglig mängd och den mängd som utgörs av produkttyper som är både konsumenttillgängliga och hälsofarliga. Ellipserna nedan beskriver bildligt redovisade mängder (ellipserna är ej proportionella till verklig mängd). Konsumenttillgänglig Hälsofarlig Konsumenttillgänglig och hälsofarlig Statistik för tidigare år finns att hämta i årliga rapporter, serie Mi 45 SM, tidigare benämning Na 45 SM. Den rapport som gavs ut 2000 samt efterkommande rapporter finns även tillgängliga på Internet. Uppgifter från industri- och utrikeshandelsstatistiken kan även hämtas direkt från databas som finns tillgänglig på SCB:s hemsida, Jämförelse mellan olika statistikkällor I tabell 1 jämförs 2002 års uppgifter från SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik med uppgifter från KemI:s produktregister. Sammanställningen är gjord så att uppgifter om tillverkning (produktion) och import från KemI:s produktregister jämförs med motsvarande uppgifter i SCB:s databaser. Tillverkad mängd redovisad per CAS-nummer avser summan av tillverkad råvara (som idealt återfinns under ämnets KN-nummer) och den mängd ämne som ingår i tillverkade kemiska produkter. Kommenterande text som förklarar vissa stora skillnader för några kemikalier ges i anmärkningskolumn om gällande kemikalie. Tabell 1 kan också ses som en kvalitetsredovisning av de officiella statistikkällorna på kemikalieområdet. De olika källorna, dvs. de register som tabellen baseras på, har skillnader i definitioner, redovisningssätt och täckning, vilket avsevärt försvårar jämförelser av uppgifter.

6 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 6 MI 45 SM 0401 Tillverkning och utrikeshandel, tidsserier Tillverkning och utrikeshandel per varugrupp (ämne) redovisas i tabell 2 och 3, där källan är SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik. Den svenska förbrukningen och lagerhållningen, dvs. tillförseln till landet, kan utläsas i tabellens rader betecknade p+i-e, produktion+import-export. Jämförelse av värden för 2002 och året/åren före visar att många ämnen minskat. Mönja och orangemönja hör till de ämnen som minskat dramatiskt. Under de fem redovisade åren har användningen (förbrukning och lagerhållning) gått ned från ton 1998 till 7 ton I förra årets rapport nämndes ett annat ämne som minskat nämligen, tetrakloreten, från ton 1997 till 324 ton Tetrakloreten har nu fortsatt minska och 2002 är omsättningen 307 ton. Orsaken till mindre omsättning är i dessa två fall främst minskad import. Av de ämnen som ökat finns två som ökat markant; dinonylortoftalater/didecylortoftalater resp. vissa nonjonaktiva produkter. Omsättningen av dessa ftalater har ökat från 93 ton till under perioden (omsättningen kan vara negativ ifall man exporterat lagrade mängder från tidigare år). För de nonjonaktiva produkterna har det också varit en stigande trend under redovisad period. Mellan de två sista åren har ökningen varit 94 % till ton 2002, vilket beror på minskad export. I tabell 3 redovisas ämnen som används i stor omfattning. Alla ämnen som är med där visar en ökning under perioden utom eten som minskat årligen ända sedan Totalt har eten minskat med 57 % sedan 1999 till ton. Ett nytt ämne som tagits med i årets rapport är svavelsyra. Kemikalietillflöden i branscher I tabell 4 och 5 redovisas användningen för de största ämnena (CAS-nr) fördelat på 19 branschgrupper. Uppgifterna är hämtade från Kemikalieinspektionens produktregister. Tabell 4 innehåller de största ämnena m.a.p. kvantitet och tabell 5 m.a.p. antal produkter. En ungefärlig uppfattning om vilken mängd (avseende kvantitet resp. antal produkter), som används i Sverige erhålls genom att minska totalmängden med den mängd som går till exportinriktad verksamhet. Syftet med tabell 4 och 5 är att ge en uppfattning om hur stora mängder som hanterats inom resp. bransch. De totala mängderna av de största ämnena i tabell 4 resp. 5 finns även redovisade i diagram 1 resp. 2 uppdelade på konsumenttillgängliga och icke konsumenttillgängliga produkter. Kvantiteter som överlåts av tillverkaren eller importören till branschen handel kommer att distribueras vidare, vilket medför att för sådana produkter framgår inte slutanvändarnas branscher av produktregistrets uppgifter. De största ämnena med avseende på kvantitet Tabell 4 visar att råolja, bensin och dieselolja fortsätter att vara de tre största kemikalierna mängdmässigt. Råoljan har haft en årlig ökning sedan 1999 upp till 19,7 miljoner ton 2001 men år 2002 skedde minskning då 15,9 miljoner ton rapporterades in till registret. Under tidigare år har alltid dieseloljan haft en större mängd än bensinen men år 2002 har det skett en ändring så bensinen ligger högre på listan med 6,3 miljoner ton mot dieseloljans 4,3. Värt att nämna är att dieseloljan har minskat årligen sedan 1999 då mängden var 7,9 miljoner ton.

7 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 7 MI 45 SM 0401 Nästan 100 % av råoljan används som råvara för raffinering. Störst mängder av bensin förekommer inom handel och exportinriktad verksamhet, 4,2 resp. 1,5 miljoner ton. Dieselolja går främst till export, 1,9 miljoner ton, vilket motsvarar ca 24 % av den totala mängden. Även tidigare år gick dieseloljan huvudsakligen till export och då låg andelen betydligt högre, mellan %. Vatten är ett viktigt lösningsmedel och det enda stora ämne som finns i alla branscher. De största ämnena med avseende på antal produkter Tabell 5 visar att de flesta av ämnena är spridda inom många olika branscher. Vatten ligger liksom tidigare på topp då det ingår i betydligt fler produkter än något av de andra ämnena i tabellen. Därefter kommer xylen och titandioxid, vilka har varit bland toppämnena även tidigare år. Främst förekommer xylen i produkter inom handel, där antalet produkter är Även titandioxid är vanligt inom handeln, produkter. Båda ämnena är ingredienser i färg, en produktgrupp med ett stort antal produkter. I årets tabell har tre CAS-nr slagits ihop och har benämningen 5-Klor-2metyl-2H-isotiazol-3-on och 2-metyl-2Hisotiazol-3-on. Denna blandning av ämnen har funktion som konserveringsmedel och hamnar direkt under titandioxid antalsmässigt, produkter. De största ämnena med avseende på kvantitet och antal produkter Tablå 1 visar totala värden i tabell 4 och 5 för åren Antalet produkter har ökat varje år i båda tabellerna. Kvantiteten i tabell 4 har däremot minskat och ligger år 2002 lägre än något år tidigare. I tabell 5 varierar den totala mängden mellan 3 och 4 miljoner ton under perioden och har totalt sett ökat med 29 % för hela perioden. Av de totalt ca 70 miljoner ton som finns i Produktregistret omfattar de 20 största ämnena kvantitetsmässigt, drygt 70 %. Tablå 1. Antal produkter och totala mängder av de 20 största ämnena summerat över alla branscher Ökning åren Tabell 4 Antal prod % Kvantitet, ton % Tabell 5 Antal prod % Kvantitet, ton % De vanligaste produkttyperna Indelning av produkttyper ändrades 2002, se kapitel Fakta om statistiken. Vanligaste totalt sett Tabell 6 och 7 visar de 15 största produkttyperna totalt sett m.a.p. kvantitet resp. antal produkter för år Listan över de kemiska produkter som tillhör de största är i det närmaste oförändrad genom åren. Det brukar vara produkterna längst ner på listan som kan variera lite över tiden. I tabell 6 är det samma produkttyper som var med 2001 med undantag för muroch putsbruk, som hoppat rakt in på femte plats i listan med sina nästan 3 miljoner ton. Orsak till detta är att cement numera räknas in under mur- och putsbruk istället för bindemedel som tidigare (beror på ändring av produkttyper, se Fakta om statistiken). Syntesråvara ligger kvar på toppen men har ändå minskat från 27,1 miljoner ton 2001 till 21,1 miljoner ton Syntesråvaror och drivmedel är de två produkttyper som är störst sedan många år tillbaks. I diagrammet på nästa sida framgår att syntesråvara har större mängd

8 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 8 MI 45 SM 0401 än drivmedel (undantag 1994). Kurvorna för omsättningen av dessa produkter följer varandra under åren. Omsättning av syntesråvara resp. drivmedel i tal ton tal ton År syntesråvara drivmedel I tabell 6 ligger kvantiteterna av de 15 största produkttyperna i intervallet mellan och ton för 2002, vilket kan jämföras med intervallet år 2001 som var mellan och ton. Tabell 7 visar de produkttyper som har flest antal av olika produkter Under många år har det varit övriga färger och lacker som toppat listan men fr.o.m. år 2002 har istället smörjmedel hamnat högst upp. Övriga färger och lacker, vattenbaserade har ökat betydligt både i antal och kvantitet. Det har skett några förändringar i årets tabell jämfört med förra året. Polermedel har tillkommit med produkter, vilket kan jämföras med 2001 då denna vara endast bestod av 650 produkter. Rostskyddsfärg är en annan produkt som tillkommit, då den har ökat från 414 till produkter. Övriga produkter som kommit med i tabellen är lösningsmedel, tryckfärger och dispersionslim. Intervallet för de 15 antalsmässigt största produkttyperna 2002 är mellan och produkter, vilket är smalare än intervallet år 2001 då det var mellan 900 och stycken. Vanligaste hälsofarliga och konsumenttillgängliga produktgrupperna Tabell 8 resp. 9 visar vilka typer av hälsofarliga produkter som det är vanligast att konsumenter använder, dvs. de som finns i stora mängder eller under många varumärken. Hälsofarlig, konsumenttillgänglig produkt innebär att produkten är klassad som hälsofarlig och att den finns att köpa i butik, men det behöver inte innebära att allt används av konsumenterna. I tabell 8 har sedan 1994 alltid färg och lacker varit med men de har nu minskat så pass att de ej hör till de 15 största längre. Färger och lacker har legat mellan och ton åren men därefter minskat markant. Kvantiteten 2000 var ton, 2001 minskade mängden till ton och är nu nere på ton Även antalet produkter har minskat, vilket har skett under från 971 produkter 1998 till 389 produkter Minskningen beror inte på en reell minskning i färganvändning utan på att många färgprodukter numera registreras med mer specialiserad kod för produkttyper, t.ex. Övriga färger, vattenbaserade. Smörjmedel, processreglerande medel och konserveringsmedel har tillkommit i tabell 8 vid jämförelse med motsvarande tabell i förra årets rapport. Nämnvärt är även att avvisningsmedel fortfarande finns kvar men att det har minskat från ton till Tvättmedel tillkom på listan över vanliga hälsofarliga och konsumenttillgängliga produkttyper 1999 och ligger kvar där sedan dess. Orsaken till att tvättmedel tillkom på denna lista 1999 är omklassificering av

9 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 9 MI 45 SM 0401 denna produkttyp. Mängden har ökat under åren och ligger nu på ton, vilket är en ökning med 52 % jämfört mot Totala intervallet i tabellen ligger mellan och ton, vilket kan jämföras med uppgifter 2001 som låg mellan och ton. I tabell 9 har rostskyddsfärg, lösningsbaserat lim, fogmassa, bränslen/brännolja och tvättmedel tillkommit. Polermedel har fått högre placering då antalet produkter ökat från 88 stycken 2001 till 272 stycken Högst upp i tabellen ligger, liksom tidigare år, färger och lacker med 389 produkter. Intervallet för antalet produkter ligger mellan 69 och 389. År 2001 låg det högre, mellan 75 och 742 produkter. De vanligaste produkttyperna som är klassificerade som miljöfarliga Tabellerna visar de största produkttyperna 2002 för de produkter som är klassificerade som miljöfarliga. Dessa tre tabeller lades till fr.o.m. förra årets rapport. Eftersom miljöklassificering nu införs för alla kemiska produkter är avsikten med tabellerna att redovisa denna klassificerings användning och genomslag under kommande år (se även avsnitt om klassificering under rubriken Fakta om statistiken Definitioner och förklaringar). Med miljöfarlighetsklassificerade produkter menas sådana produkter som bedömts kunna vålla skada om de kommer ut i miljön. De ska vara märkta med faroklassen "Miljöfarlig". Exempel på andra faroklasser än miljöfarlig är giftig, brandfarlig etc. På vilket sätt de är miljöfarliga framgår av de riskfraser som ska ingå i märkningen av sådana produkter. Vanligast totalt sett Tabell 10 och 11 visar de största produkttyperna med avseende på mängd resp. antal för miljöklassificerade produkter. Mängderna har ökat markant mellan 2001 och Syntesråvara störst mängdmässigt för båda åren. En ökning har skett för denna produkt från till ton. Sex av de femton produkttyperna är nya för år Största nykomlingarna är bränslen/brännolja och uppvärmningsmedel. En kraftig ökning av miljöklassificerade produkter har skett. Intervallet för de största ämnena 2002 ligger mellan och ton, vilket kan jämföras mot 570 och ton De största produkttyperna med avseende på antal har också ökat. Åtta av de femton är nytillkomna, varav de största är övriga färger och lacker, rostskyddsfärg och färgämnen. De övriga färgerna och lackerna toppar listan med 302 produkter och lägst antal i tabellen har släppmedel, 45 produkter. I förra årets rapport var intervallet mellan 17 och 116 produkter i motsvarande tabell. Vanligaste konsumenttillgängliga produkttyperna I tabell 12 redovisas de största miljöfarliga och konsumenttillgängliga produkttyperna med avseende på antal produkter. En jämförelse med miljöklassificerade produkter totalt sett visar att det är relativt få av dem som är konsumenttillgängliga. Antalet anmälda konumenttillgängliga och miljöklassificerade produkterna har ökat för år Även kvantiteterna för dessa produkter har ökat. Övriga färger och lacker är den produkttyp som toppar listan för både år 2001 och Ökning av denna produkttyp har skett från 12 till 75 produkter, mängden från 18 till 395 ton.

10 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 10 MI 45 SM 0401 Intervallet för antalet produkter ligger 2002 mellan 5 och 75 stycken. Intervallet för 2001 låg mellan 3 och 12. Produkter fördelade över faroklasser Tabell 13 visar de fyra största konsumenttillgängliga produkttyperna per faroklass för år Redovisningen omfattar fem faroklasser; giftig, frätande, irriterande, hälsoskadlig samt måttligt hälsoskadlig. Stora mängder drivmedel finns med i flera faroklasser. Den största delen av drivmedel är klassad som giftig. Mängden i denna klass har en tillfällig topp 1997 på ca ton, men för övriga år ligger mängden mellan och ton (diagrammet nedan). Detta drivmedel utgörs till största delen av bensin. Mängd drivmedel i olika faroklasser, ton tal ton Giftig Hälsoskadliga* Irriterande * Notera: Klassen hälsoskadliga i diagrammet består av summan av de produkter som är klassade som hälsoskadliga och som måttligt hälsoskadliga. Vanliga ämnen i kemiska produkter I diagram 1 visas mängder (medelvärde av minimum- och maximumvärde i de fall där data har intervall) för de 10 största ämnena (CAS-nr) med avseende på kvantitet. Staplarna är uppdelade så att konsumenttillgänglig resp. icke konsumenttillgänglig mängd kan urskiljas. Råolja är liksom tidigare år det ämne som används i störst omfattning, 15,9 miljoner ton, där ingen del av mängden är konsumenttillgänglig. Ämnet med störst konumenttillgänglig mängd är bensin. I diagram 2 visas mängder för de 10 största ämnena (CAS-nr) med avseende på antal produkter. Staplarna visar kvantitet och är sorterade efter antal produkter. 5-Klor-2-metyl-3(2H)-isotiazolon och 2-Metyl-3(2H)isotiazolon ingår i ett stort antal produkter men har liten mängd, 101 ton, vilket gör att denna mängd ej syns i diagrammet. Vatten är det enda ämne som både har stor kvantitet och finns i ett stort antal produkter, vilket gör att det finns med i både diagram 2 och 3. Värdena för de konsumenttillgängliga kvantiteterna i staplarna kan vara överskattade (se förklaring under rubriken Fakta om statistiken). Ämnena i dessa diagram återfinns även uppdelade branschvis i tabell 4 och 5. Omsättning av metallvaror, tidsserier I diagram 3-9 redovisas mängd för varor som innehåller metallerna koppar, nickel, bly, zink, krom, kadmium, resp. kvicksilver för tidsperioden Diagrammen redovisas i ordning efter hur stor omsättningen för respektive

11 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 11 MI 45 SM 0401 metallvara är. Med omsättning i det här fallet menas förbrukning och lager, dvs. produktion + importerad mängd exporterad mängd. Nickel- och kadmiumvaror är de enda som ökat under det senast redovisade året. Kopparvaror har fortsatt neråt och fortsätter det i samma takt nästkommande år når man samma nivå som 1996 (lägsta i diagrammet), ton. Kopparanvändningen var som högst 1998 med ton. Nickelvarorna har legat mellan och ton under tidsperioden utom nu det sista året då en liten ökning skett till strax över ton. Blyprodukterna fortsätter med sin nedåtgående trend. Under tidsperioden har dessa varor minskat från ton till ton. Zinkvarorna har också en nedåtgående trend, från ton 1996 till ton år Krom- och kadmiumprodukter, har båda en topp i kurvorna år 1999 (till skillnad från koppar och nickel som då hade en tillfällig sänka). Kromvarorna har sedan varierat under de senaste åren. Efter toppen 1999 på ton kom en ny 2001, vilken inte var lika hög, ton. Under det sista redovisade året har värdet sjunkit till 592 ton, vilket är nästan hälften jämfört med året innan. Kadmium sjönk kraftigt efter sin topp 1999 på 364 ton, ner till 26 ton år Kurvan är nu åter på väg upp och 2002 var mängden 149 ton. Förekomst av kvicksilver i varor är inte vanligt. För kvicksilverlampor finns dock redovisade kvantiteter var omsättningen 90 ton och år 1998 var den 98 ton. Åren därefter fram till 2002 har det skett en ständig minskning ner till 37 ton. Kvicksilverlampor är huvudsakligen en importvara.

12 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 12 MI 45 SM 0401 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than Uppgift inte tillgänglig eller för osäker för att anges Data not available m.a.p. Med avseende på In terms of 1. Tillverkning, import och export av vissa kemikalier i Sverige 2002, ton 1. Production, imports and exports of certain chemicals in Sweden 2002, tonnes Tillverkning Import Export Anmärkning Metanol KN-nr, SCB KN-nr, PR CAS-nr*, PR Den tillverkning som anges enligt KemI:s produktregister (PR) under borde ligga under preparatnr, då den avser tillverkning av metanolhaltiga produkter, inte själva metanolen. Diklormetan KN-nr, SCB KN-nr, PR CAS-nr*, PR Tetrakloreten KN-nr, SCB KN-nr, PR CAS-nr*, PR Tetraklormetan KN-nr, SCB KN-nr, PR CAS-nr*, PR ,1,1-trikloretan KN-nr, SCB KN-nr, PR CAS-nr*, PR I KemI:s produktregister (PR) är alla ämnen under ihopslagna, vilket medför att värden för 1,1,1- trikloretan är ihopslaget med klorderivat av acykliska kolväten, mättade. Trikloreten KN-nr, SCB KN-nr, PR CAS-nr*, PR Dibutylftalater KN-nr, SCB KN-nr, PR Dibutylftalater DBP CAS-nr*, PR Dioktylftalater KN-nr, SCB KN-nr, PR Dietylhexylftalat DEHP KN-nr, SCB CAS-nr*, PR Di-n-oktylftalat DNOP KN-nr, SCB CAS-nr*, PR

13 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 13 MI 45 SM 0401 Tabell 1, forts. Tillverkning Import Export Anmärkning Didecylftalater och dinonylftalater KN-nr, SCB KN-nr, PR Di-iso-decylftalat DIDP KN-nr, SCB CAS-nr*, PR Di-iso-nonylftalat DINP KN-nr, SCB CAS-nr*, PR Andra estrar av ftalsyra KN-nr, SCB KN-nr, PR Dimetylftalat DMP CAS-nr*, PR CFC-11 KN-nr, SCB KN-nr, PR CAS-nr*, PR CFC-12 KN-nr, SCB KN-nr, PR CAS-nr*, PR CFC-113 KN-nr, SCB KN-nr, PR CAS-nr*, PR CFC-114 och CFC-115 KN-nr, SCB KN-nr, PR CAS-nr*, PR CAS-nr*, PR HCFC-22 CAS-nr*, PR HCFC-141 b CAS-nr*, PR HCFC-142 b CAS-nr*, PR Kreosotoljor KN-nr, SCB KN-nr, PR CAS-nr*, PR Nonjonaktiva produkter KN-nr, SCB KN-nr, PR Oktylfenol, nonylfenol och deras isomerer; salter av dessa föreningar KN-nr, SCB KN-nr, PR * Notera: CAS-nr* total omsättning av rent ämne definierat genom sitt CAS-nr i Produktregistret. Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik samt KemI:s produktregister 02

14 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 14 MI 45 SM Tillverkning och utrikeshandel av vissa miljö- och hälsofarliga kemikalier , ton 2. Production, imports and exports of certain chemicals hazardous to the environment and health , tonnes Ämne/varugrupp KN-nr ,2- dikloretan produktion import export p + i - e Diklormetan produktion import export p + i - e Tetrakloreten produktion import export p + i - e Tetraklormetan produktion import export p + i - e ,1,1-trikloretan produktion import export p + i - e Trikloreten produktion import export p + i - e Ftalsyreanhydrid produktion import export p + i - e Dibutylortoftalater produktion import export p + i - e Dioktylortoftalater produktion import export p + i - e Dinonylortoftalater, produktion didecylortoftalater import export p + i - e Andra estrar av produktion Ortoftalsyra import export p + i - e Tereftalsyra och produktion andra syror import av tereftalsyra export p + i - e Dimetyltereftalat produktion import export p + i - e Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik

15 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 15 MI 45 SM 0401 Tabell 2, forts. Ämne/varugrupp KN-nr Andra aromatiska produktion polykarboxylsyror import samt deras derivat export p + i - e Stenkolstjära m.m produktion import export p + i - e Kreosotoljor produktion import export p + i - e Vissa nonjonaktiva produktion produkter, ytaktiva, import organiska export p + i - e Oktylfenol, nonylfenol produktion och deras isomerer; import salter av dessa föreningar export p + i - e Arsenik produktion import export p + i - e Blykarbonater produktion import export p + i - e Blykromat och produktion zinkkromat import export p + i - e Blymalm produktion import export p + i - e Bly(II)oxid, produktion (massikot, import blyglete) export p + i - e Mönja och produktion orangemönja import export p + i - e Andra blyoxider produktion import export p + i - e Behållare med produktion blyavskärmning import export p + i - e Bly övrigt produktion import export p + i - e Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik

16 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 16 MI 45 SM 0401 Tabell 2, forts. Ämne/varugrupp KN-nr Kadmiumsulfid produktion import export p + i - e Kadmiumpigment produktion och preparat import export p + i - e Kopparanoder produktion import export p + i - e Fosfider produktion exkl. järnfosfider import export p + i - e Koppar för legeringar produktion (exkl. kopparfosfid import >15 viktprocent fosfor) export p + i - e Kopparmalm produktion import export p + i - e Kopparoxider och produktion kopparhydroxider import export p + i - e Kopparskärsten produktion import export p + i - e Cementkoppar produktion import export p + i - e Kopparsulfat produktion import export p + i - e Kopparkloridoxider produktion m.m. import export p + i - e Kromater, dikromater; produktion peroxokromater import (övr.utom bly-, kalium-, export zink- o natriumkromat) p + i - e Krom och varor produktion 5 därav import export p + i - e Krommalm produktion import export p + i - e Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik

17 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 17 MI 45 SM 0401 Tabell 2, forts. Ämne/varugrupp KN-nr Kromsulfater produktion import export p + i - e Kromtrioxid produktion (kromsyra) import export p + i - e Kromoxider och produktion kromhydroxider import export p + i - e Krompigment och produktion krompreparat import export p + i - e Kvicksilver produktion import export p + i - e Nickel olegerad produktion import export p + i - e Nickellegeringar produktion 27 1 import export p + i - e Nickel-, barium-, produktion berylium-, kadmium- import och koboltnitrat export p + i - e Nickelklorid produktion import export p + i - e Nickelmalm produktion import export p + i - e Nickeloxider och produktion nickelhydroxider import export p + i - e Nickeloxidsinter produktion import export p + i - e Nickelskärsten produktion import export p + i - e Nickelsulfat produktion import export p + i - e Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik

18 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 18 MI 45 SM 0401 Tabell 2, forts. Ämne/varugrupp KN-nr Zinkmalm produktion import export p + i - e Zinkoxid, produktion 7 6 zinkperoxid import export p + i - e Zinkklorid produktion import export p + i - e Zinksulfid produktion import export p + i - e Zinksulfat produktion import export p + i - e Litopon och andra produktion preparat och pigment import på basis av zinksulfid export p + i - e Zinkstoft produktion import export p + i - e Andra slag av zink, produktion som pulver och fjäll import export p + i - e Stång, profiler och produktion tråd av zink import export p + i - e Plåt, band och produktion folier av zink import export p + i - e Rör och rördelar produktion av zink import export p + i - e Andra varor produktion av zink import export p + i - e Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik

19 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 19 MI 45 SM Tillverkning och utrikeshandel av stora kemikalier m.a.p. kvantitet , ton 3. Production, imports and exports of major chemicals in terms of quantity , tonnes Ämne/varugrupp KN-nr Syre produktion import export p+i-e Eten produktion import export p+i-e Kväve produktion import export p+i-e Svaveldioxid produktion import export p+i-e Klor produktion import export p+i-e Saltsyra och produktion väteklorid import export p+i-e Svavelsyra produktion import export p+i-e ) Produktionsvärdet är ton SO 2 (svaveldioxid) medan import och export visar ton svavelsyra. Därmed kan ej p+i-e beräknas. Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik

20 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 20 MI 45 SM 0401 Gruppindelning av branscher i tabell 4 och 5 SNI-kod Bransch SNI-kod Bransch Jord-och skogsbruk, fiske: Verkstads- och annan tillverkningsindustri: 01 Jordbruk 28 Metallvaruindustri 02 Skogsbruk 28.5 Metallbeläggning och överdragning 05 Fiskare, fiskodlare 29 Maskinindustri 30 Dator- och kontormaskinindustri Livsmedels-, textilindustri, garveri m.m.: 31 Elektroindustri 15 Livsmedels- och dryckesvaruindustri 32 Teleproduktindustri 16 Tobaksindustri 33 Instrumentindustri, tandteknikerlaboratorium 17 Textilindustri 37 Återvinningsindustri 18 Beklädnads- och pälsindustri Transportmedelsindustri 19 Garveri, läderindustri 20 Trä(varu)industri El-, gas-, värme- och vattenverk 36 Möbelindustri Byggnadsindustri, bostäder och fastighet: Massa-, pappers och grafisk industri: 45 Byggverksamhet 21 Massa- och pappers(varu)industri Fastighets- och uthyrningstjänster, företagstjänster 22 Förlag, grafisk och annan reproduktionsindustri Handel: 23 Stenkolsproduktindustri, raffinering av råolja 50 Handel med och serviceverkstäder för motorfordon 50.2 Bilserviceverkstäder Oorganisk baskemikalieindustri: 50.3 Bilreservdels- och tillbehörshandel Industrigasindustri 50.5 Bensinstationer Baskemikalieindustri (oorganisk) 51 Parti- och agenturhandel utom med motorfordon Gödselmedels- och kväveproduktindustri Agenturhandel (bränsle, malm, metaller, ind.kemikalier) Partihandel (glas, porslin, tapeter, rengöringsmedel) Organisk baskemikalieindustri: Partihandel (medicinsk utrustning, apoteksvaror) Färgämnesindustri Partihandel (kemiska produkter) Baskemikalieindustri (organisk) 52 Detaljhandel (övrig) Basplastindustri Apotek Syntetiskt basgummiindustri Färghandel Farmaceutisk basproduktindustri Fotoaffärer Guldsmedsaffärer Övrig kemisk industri: Tapet- och golvbeläggningshandel Bekämpningsmedelsindustri Båt- och biltillbehörshandel Färgindustri 52.6 Detaljhandel, ej i butik Läkemedelsindustri 52.7 Reparationsverkstäder för hushålls- o peronsliga artiklar 24.5 Industri för rengöringsmedel och toalettartiklar Tvättmedelsindustri Transport, magasinering och kommunikation: Parfym- och toalettartikelindustri 24.6 Övrig kemisk industri Service m.m.: Sprängämnesindustri 55 Hotell- och restaurangverksamhet Limindustri 73 Forsknings- och utvecklingsinstitutioner Eteriska oljor 74.3 Provnings- och analysföretag Fotokemikalieindustri 74.7 Städ- och saneringsföretag, skorstensfejare Konstfiberindustri Fotolaboratorier 25.1 Gummivaruindustri 80 Utbildningsväsendet 25.2 Plastvaruindustri 85 Hälso- och sjukvård, veterinärkliniker Renings- och avfallsanläggningar, tvätterier Glas- och keramisk industri: 26.1 Glas- och keramisk industri 26.2 Keramisk industri 75 Offentl. Förvaltning o försvar; obligatorisk socialförsäkring 26.3 Keramiska golv- och väggplattor S Allmän eller ej specificerad användning Gruvor och mineralutvinningsindustri: Gruvor och mineralutvinningsindustri EXP Exportinriktad verksamhet 26.4 Murtegel- och takpanneindustri 26.5 Cement-, kalk- och gipsindustri 26.6 Betong-, cement- och gipsvaruindustri 26.7 Stenvaruindustri 26.8 Slipmedels-, stenulls- och glasullsindustri 27 Stål- och metallverk Not: Grupperna som redovisas i tabell 4 och 5 är understrukna, och de branscher som ingår listas därunder. I vissa grupper ingår endast en bransch, som t.ex. Stenkolsindustri, raffinering av råolja (SNI 23) och Stål- och metallverk (SNI 27). SNI= Standard för svensk näringsgrensindelning

21 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 21 MI 45 SM De 20 största kemikalierna m.a.p. kvantitet, fördelat över branscher, antal produkter och omsättning i ton The 20 most common chemicals in terms of quantity, by industry, number of products and turnover in tonnes, 2002 (del 1 av 4) CAS-nr Ämne Total summa 2 Jord- & skogsbruk, fiske Livsmedel, textil m.m. Massa & papper Oorganisk Raffinering baskem.ind av olja Råolja antal kvant Bensin antal kvant Dieselolja antal kvant Kväve antal kvant Vatten antal kvant Portlandcement antal kvant Tung avaromatiserad antal lacknafta, diesel MK1 kvant Återstoder (petroleum), antal atmosfäriskt torn kvant Natriumklorid antal kvant Syre antal kvant Koldioxid antal kvant Återstoder (petroleum), antal termiskt krackade kvant Asfalt antal kvant Kolmonooxid antal kvant Medeltunga antal vätebehandlade petroleumdestillat kvant Eldningsolja, återstoder antal kvant Fotogen antal kvant Metan antal kvant Svavelsyra antal kvant Kalciumoxid antal kvant ) Vissa värden är angivna med intervaller. I tabellen redovisas medelvärden av dessa. Sekretessvärden är angivna med två prickar. 2) Total summa omfattar alla 19 branschgrupper som redovisas i denna tabell. Vissa ämnen kan vara något underskattade (se kap. Fakta om statistiken). Redovisning av gruppindelning ges före tabellen. Källa: KemI:s produktregister 02

22 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 22 MI 45 SM 0401 Tabell 4, forts. (del 2 av 4) CAS-nr Ämne Total summa 2 Organisk baskemikalieindustri Övrig kemisk industri Glas- & keramisk industri Gruvor & mineralutvinning Stål- & metallverk Råolja antal kvant Bensin antal kvant Dieselolja antal kvant Kväve antal kvant Vatten antal kvant Portlandcement antal kvant Tung avaromatiserad antal lacknafta, diesel MK1 kvant Återstoder (petroleum), antal atmosfäriskt torn kvant Natriumklorid antal kvant Syre antal kvant Koldioxid antal kvant Återstoder (petroleum), antal termiskt krackade kvant Asfalt antal kvant Kolmonooxid antal kvant Medeltunga antal vätebehandlade petroleumdestillat kvant Eldningsolja, återstoder antal kvant Fotogen antal kvant Metan antal kvant Svavelsyra antal kvant Kalciumoxid antal kvant ) Vissa värden är angivna med intervaller. I tabellen redovisas medelvärden av dessa. Sekretessvärden är angivna med två prickar. 2) Total summa omfattar alla 19 branschgrupper som redovisas i denna tabell. Vissa ämnen kan vara något underskattade (se kap. Fakta om statistiken). Redovisning av gruppindelning ges före tabellen. Källa: KemI:s produktregister 02

23 Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 23 MI 45 SM 0401 Tabell 4, forts. (del 3 av 4) CAS-nr Ämne Total summa 2 El, gas, vatt. & värmev. Verkstadsindustri Byggnadsindustri Handel Transportfö retag Råolja antal kvant Bensin antal kvant Dieselolja antal kvant Kväve antal kvant Vatten antal kvant Portlandcement antal kvant Tung avaromatiserad antal lacknafta, diesel MK1 kvant Återstoder (petroleum), antal atmosfäriskt torn kvant Natriumklorid antal kvant Syre antal kvant Koldioxid antal kvant Återstoder (petroleum), antal termiskt krackade kvant Asfalt antal kvant Kolmonooxid antal kvant Medeltunga antal vätebehandlade petroleumdestillat kvant Eldningsolja, återstoder antal kvant Fotogen antal kvant Metan antal kvant Svavelsyra antal kvant Kalciumoxid antal kvant ) Vissa värden är angivna med intervaller. I tabellen redovisas medelvärden av dessa. Sekretessvärden är angivna med två prickar. 2) Total summa omfattar alla 19 branschgrupper som redovisas i denna tabell. Vissa ämnen kan vara något underskattade (se kap. Fakta om statistiken). Redovisning av gruppindelning ges före tabellen. Källa: KemI:s produktregister 02