Miljö och mikrobiologisk renhet i sterilcentral. Vad man ska tänka på SS-EN ISO :2004. Källor till postoperativ sårinfektion

Transkript

1 Miljö och mikrobiologisk renhet i sterilcentral Svenska standarder finns för renrum operationskläder men inte för sterilcentral eller operationsavdelning Flera sterilcentraler är certifierade, dock ej av SWEDAC (?) SS-EN ISO :2004 Renhetsteknik Renrum och tillhörande renhetskontrollerade miljöer Del 5: Drift (ISO :2004) Vad man ska tänka på normative and informative operational requirements related to: a) providing a system that defines policies and operational procedures; b) clothing used to isolate human-generated contamination from the cleanroom environment; c) training of personnel inside the cleanroom and monitoring their compliance to specified procedures and disciplines; d) transfer, installation and maintenance of stationary equipment e) selection and use of materials and portable equipment in the cleanroom; f) maintaining the cleanliness of the cleanroom through systematic cleaning and monitoring procedures. Källor till postoperativ sårinfektion patient hud och hår luftvägar och mag-tarmkanal infektioner operationslag hud och hår infektioner miljö instrument ytor?? luft? Mikroorganismernas ursprung utifrån tillförda medan såret är öppet dvs i operationssalen införda med främmande material som har förbindelse med yttervärlden t ex suturer, drän från patientens hud, vävnader, blodbana 1

2 Bakterier som orsakar postoperativ sårinfektion i hjärtkirurgi op sårinf bakterier (1,9%) CoNS 0,5% Mossad (1,5%) CoNS 0,7% S aureus 0,3% gramneg 0,3% Gårdlund ICAAC 2000 Bakteriekällor som återstår när man har ren luft och täta kläder: Patientens hud nära snittet Operatörens hud på underarmen och i pannan Bitkover 2000 Tammelin 2001 Bakterier växer i hårsäckar och körtelgångar Mikroorganismer på huden Resident flora Koagulas-negativa stafylokocker (S. epidermidis, S. hominis, S. haemolyticus m fl) Mikrokocker Corynebacterier (=difteroida stavar) Propionebakterier Transient flora Staphylococcus aureus Klebsiella Enterobacter Enterokocker Acinetobacter Pseudomonas Jästsvamp (C. parapsilosis, C. albicans m fl) Bakterietal i operationssåret vid olika slags drapes sår med cfu/prov Drape -typ växt medeltal Bomull 82% 164 Bomull med adhesive tape Impermeabel med adhesive tape 83% 33 88% Bakterietal / cm 2 på huden i samband med huddesinfektion före efter Werner et al klorhexidin povidon jod isopropanol etanol 2

3 Handflora Perforation av operationshandskar Palmer, JD et al. J Hosp Infect 1992;22: Händerna är inte bakteriefria men S aureus mängden kan hållas nere Läckage av bakterier via knappnålsstora hål i handskar I japansk experimentell studie läckage av cfu på 5 min genom ett knappnålsstort hål om händerna hade tvättats med tvål och vatten innan hanskarna togs på. Tammelin A et al. Infect Control Hosp Epidemiol 2003;24: Efter tvätt med aseptisk tvål följt av alkoholdesinfektion reducerades läckaget till <10 2 cfu på 5 min. Furuhashi M et al. Bull Tokyo Med Dent Univ 1979;26:73-80 Preoperativ handdesinfektion ta av ringar, klocka, armband peta naglarna under rinnande vatten tvätta händerna under rinnande vatten med oparfymerad tvål utan desinfektionsmedel. Borsta inte. sprita händerna noggrant i minst x sekunder (kolla handboken) med isopropanol+n-propanol mellan operationerna, sprita händerna efter lunch och toalettbesök tvätta händerna Tvätt skall inte utföras efter alkoholdesinfektion! Lilly, H A et al. J Clin Path.1979; 32:

4 Hur påverkar ventilation mikrobiologisk miljö Handspriten ska självtorka.. Spridning från huden aeroba anaeroba cfu / min naken klädd Vilka partiklar bär bakterier? ensamma bakterieceller?? epitelcell med mikrokoloni andra partiklar??? 30µ 2µ Hoborn 1981 m fl Fibrer??? Ju fler resistenta bakterier, desto viktigare blir miljön Krav vid kirurgi: infektionsfrekvens känsliga resistenta 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 ingen åtg profylax täta kläder ren luft Lidwell OM. J Hosp Infect 1988;11(suppl C) bakterietal (cfu) / m3 allmän < 100 ren < 50 protes < 10 ( < 5) 4

5 Ventilation och sedimentation Sedimentationsplattor 0.3 m/min Konventionell ventilation sedimentationsplatta cfu/m 3 Luftmätning med Sartorius sal 7:1 sal 7:2 sal 8:1 sal 8:2 sal 9:1 sal 9:2 sal 10:1 sal 10:2 sal 12:1 sal 12:2 sal SJ 1 sal SJ medelvärd 57,125 28, ,25 56,75 75,875 69,25 68,25 61,5 35, ,125 26,375 median , , ,5 24 högsta lägsta år gamla salar många närvarande mycket spring Lokala lösningar? Biologisk belastning på instrument efter desinfektion 1980-talet Bill Whyte 2000-talet Toul fungerar bara i flödesriktningen lätt att störa 5

6 Reduktionsnivå för mikroorganismer torkning 10-1 sköljning med vatten 10-2 rengöring med reng.medel 10-3 till 4 desinfektion 10-3 till 5 sterilisering 10-6 Rent, desinfekterat, sterilt Föremål i kontakt med intakt hud eller slemhinna bör vara rena eller desinfekterade Föremål eller vätskor som går in i delar av kroppen som normalt inte är i kontakt med yttervärlden bör vara sterila Rengöring manuellt eller i maskin? Känslighet för sterilisering och desinfektion + höljeförsedda virus vegetativa former av bakterier och svampar svampsporer, icke höljeförsedda virus mykobakterier bakteriesporer - prioner I en använd kanyl finns 0.1 ml blod. Hur mycket virus? utgångsläge efter torkning efter sköljning efter sköljning och rengöring efter enbart desinfektion 1 efter rengöring och desinfektion 100 SMITTDOS 6

7 Rörformiga instrument svåra att rengöra inuti kvarvarande fukt biofilm bildas Biofilm i luftkanal Aldehyder fixerar; rengöring nödvändig Bloss Kampf G. J Hosp Infect 2004;56:S44-S48 Biofilm på insidan av plastkateter Test av rengöring, blod+b.subtilis 1e7 1e6 1e log reduction 5 log reduction stafylokocker 1 Verres mandrin scissors tube scissors tube hook tube scissors scissors scissors one piece forceps spring, ventile spring, ventile, pac hook parts Min-Max 25%-75% Median value D-värde Tiden i minuter vid en viss temperatur att minska en population med 1 log 10 Ånga Autoklavkammaren måste packas rätt för att ångan ska penetrera 7

8 Residual viable bioburden in nonported (a) and ported (b) laparoscopic accessory devices after cleaning. E. faecalis (hatched bars) and G. stearothermophilus (empty bars) Alfa MJ, Nemes R. J Hosp Infect 2004; 58:50 58 Plasma verkningssätt Proteinrester på en peang H 2 O 2 -> fria syre radikaler interagerar med enzym, DNA RNA, cell membran Baxter RL et al. J Hosp Infect 2006;63:

9 Plasma problem särskilt förpackningsmaterial penetrerar dåligt i trånga lumen processen försämras av rester av salter och proteiner dyr utrustning dyr process Bioburden standard SS-EN ISO :2006 Sterilisering av medicintekniska produkter Mikrobiologiska metoder Del 1: Skattning av antalet mikroorganismer på produkter Vad är bioburden bioburden = the population of viable microorganisms present on or in product and/or a sterile barrier system. from a number of sources, raw materials, manufacturing of components, assembly processes, manufacturing environment, assembly/manufacturing aids (e.g., compressed gases, water, lubricants), cleaning processes and packaging of finished product. Hur används bioburden bestämningar A knowledge of bioburden can be used in a number of situations as part of: validation and revalidation of sterilization processes; routine monitoring for control of manufacturing processes; monitoring of raw materials, components or packaging; assessment of the efficiency of cleaning processes; an overall environmental monitoring programme. Hur bioburden mäts Rena instrument 9