ANLÄGGNINGSFORUM SYFTE

Transkript

1

2 ANLÄGGNINGSFORUM SYFTE Att skapa dialog, delaktighet och förståelse för det lokala och nationella nuläget kopplat till programmet för utveckling av idrottsanläggningsutveckling i Östersunds kommun.

3 ANLÄGGNINGSFORUM MÅL Att ta del av, fånga och sammanfatta olika perspektiv och viljor i frågan om framtida anläggningsutveckling "för alla" i Östersunds kommun. LÅNGSIKTIGT MÅL Att genom anläggningsutveckling i Östersunds Kommun för alla inspirera och skapa mer aktivitet för fler, tillika elitprestation.

4 IDROTTENS HISTORIA I ÖSTERSUND 1900-talet Skidsportens anläggning Alpbacken, Frösön, invigdes. De första DM-tävlingarna i friidrott på A 4 regementes kaserngård, som då var den enda användbara idrottsplatsen i Östersund talet Den första egentliga idrottsplatsen öppnades Björkbacka. Hofvallen invigdes talet Ombyggnad av Alpbacken, Frösön - Sveriges första storskidbacke talet Ett nytt badhus öppnades vid Rådhusgatan. Travbanan och Tennishallen byggdes talet En ridsportanläggning i Lövlunda öppnades. På Hofvallen slog Gunder Hägg världsrekord i löpning meter talet Östbergets fritidsreservat skapades och staden/kommunen lämnade ekonomiskt bidrag till en skidlift. En av Jämtlands genom tiderna största idrottstävlingar, Skridsko-VM, ägde rum på Förvälla herrar 1957, med över åskådare.

5 IDROTTENS HISTORIA I ÖSTERSUND 1960-talet Östersunds Sporthall och Utsikten (Skidstadion) byggdes 1970-talet Ishall med konstfryst is byggdes Z-kupolen. Östersund Frösö Ridcenter, Tanne, övertogs av Östersunds kommun och byggdes ut. 190-talet Z-Kupolen brinner ner. Ersattes med provisorisk uppbyggnad av ishall i Östersund samt bidrag till ishallsbygge i Brunflo, Klanghallen. Världscuptävlingar i skidskytte arrangerades talet De första World Cup-tävlingarna i längdskidor arrangerades. Kommunen lämnade ekonomiska bidrag till nybyggnad av fotbollshall på Odensala Sportfält.

6 IDROTTENS NULÄGE I ÖSTERSUND OLYMPISKA MEDALJER FRÅN ÖSTERSUND 10 AV TOTALT 15 SVENSKA MEDALJER FRÅN ÖSTERSUNDSBOR Zebastian Modin (Paralympics) Stina Nilsson Curling Lag Edin Skidskyttestafett Herrlaget Skidskyttestafett Damlaget Sprintstafett Damlaget Stafett Damlaget Hanna Öberg Stina Nilsson Sebastian Samuelsson

7 IDROTTENS NULÄGE I ÖSTERSUND EFFEKTER AV INT. SKIDSKYTTEEVENEMANGEN (sek). 190 MnKr I EKONOMISK INSATS FRÅN KOMMUNEN 00 MnKr TILLFÖRT TILL DEN LOKALA EKONOMIN

8 IDROTTENS HISTORIA I ÖSTERSUND ÖSTERSUND SOM EVENEMANGSSTAD Mid- Skandinavian Ski Tour Visma Ski Classic Världscup Skidskytte World Para Ice Hockey European Championship VM i Skidskytte Världscup Skidskytte Östersund Classic Para-WC Nordic Skiing Världscup Skidskytte Tät dialog med externa aktörer Världscup Skidskytte Östersund Open, World Para Ice Hockey Tournament Paralympic Winter World Cup Para-WC Nordic Skiing Supersprinten Supersprinten World Para Ice Hockey Tournament «2017

9 SYFTET MED PROGRAMMET Programmet för utveckling av idrottsanläggningar Ligga till grund för framtida politiska prioriteringar samt planerings- och beslutsprocesser kring idrottsanläggningar i kommunen.

10 ANDERS FORSBERG Sportslig rådgivare Mora IK hockey BETTINA HERM Ordförande Östersundsgymnsterna ANNA-MARIA SUNDSTRÖM Ordförande Östersund Frösö Ridklubb RIKARD GRIP Landslagschef Svenska Skidförbundet

11 Rikard Grip

12 Anders Forsberg

13 ÖSTERSUNDSGYMNASTERNA MEDLEMSUTVECKLING Antal medlemmar gymnaster grupper ledare

14 Idrottsmiljöer, kommunal stadsplanering och socialt hållbar utveckling Hur kan idrottsmiljöer bidra till en socialt hållbar utveckling i kommunernas stadsplanering? Paul Sjöblom, Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH)

15 Idrottsmiljöer, kommunal stadsplanering och socialt hållbar utveckling Paul Sjöblom Utbildning PhD Historia; Ämneslärarexamen Samhällskunskap. Anställning Högskolelektor i idrotts- och utbildningsvetenskap vid GIH. Forskning Idrottspolitik, Idrottsanläggningar; Föreningskulturer; Elitidrottssystem; Utbildningsutveckling. Idrottsanknytning Karriär inom fotboll, ishockey och kampsport. Ledare på olika nivåer inom fotboll, ishockey och innebandy. Aktiv förälder inom simning, gymnastik och ridsport. Aktiv motionär inom ishockey, fotboll, innebandy, racketsport och friluftsliv.

16 Idrottsmiljöer, kommunal stadsplanering och socialt hållbar utveckling Idrottsanläggningar och andra fysiska aktivitetsmiljöer, några utgångspunkter Idrottsanläggning: Ett anlagt eller anvisat område för någon form av tävlingsidrott, spontanidrott eller motionsverksamhet oavsett ägandeförhållanden. (RF) Alternativa miljöer för fysisk aktivitet: Alla platser som inte är anlagda eller anvisade men där det ändå utövas idrott och annan fysisk aktivitet. Idrottsanläggningar och alternativa miljöer för fysisk aktivitet är en nödvändig förutsättning för fysisk aktivitet i såväl organiserad som icke-organiserad form. Ett rikt och tillgängligt utbud främjar fysisk aktivitet hos människor och därmed folkhälsan och samhällsekonomin.

17 Idrottsmiljöer, kommunal stadsplanering och socialt hållbar utveckling Idrottspolitikens moderna svenska historia Den starka välfärdsstaten (ca ) Idrottsrörelsen och staten går hand i hand. Motto: Så mycket fysisk aktivitet (folkhälsa) som möjligt för så många som möjligt och över så stor del av livscykeln som möjligt. Idrotten och friluftslivet är i princip oreglerade politikområden, som har tillskrivits en självklar samhällsnytta och tillförts omfattande offentliga resurser. De har förväntas kunna skapa stora egenvärden och mervärden för individ och samhälle. En utbudsinriktad och expansiv kommunal idrottspolitik, inriktad mot främst föreningar och anläggningar. Marknadssamhället (ca190-) Globalisering & Regionalisering (allmänt); Rationalisering & Problemlösning (politik); Specialisering, professionalisering & kommersialisering (idrott). En efterfrågeinriktad och restriktiv kommunal idrottspolitik, inriktad mot föreningar/anläggningar samt tjänsteproduktion och marknadsföring.

18 Idrottsmiljöer, kommunal stadsplanering och socialt hållbar utveckling Statens stöd till idrotten i siffror 2017 Statsmakternas direktriktade finansiella stöd: ca 2 mdkr. Statsmakternas indirekta stöd i form av kostnader i samband med polisbevakning av evenemang samt sjukvård i samband med idrottsskador:? mdkr. (Sjukvårdskostnader beroende på stillasittande livsstil beräknas till uppemot 15 mdkr...) Kommunernas direktriktade finansiella stöd: ca 7 mdkr (inkl. subventionerade hyreskostnader). Kommunernas indirekta stöd till idrotten i form av infrastrukturåtgärder, markupplåtelser, lönebidrag, skattelättnader etcetera: uppskattningsvis ca -10 mdkr.

19 Idrottsmiljöer, kommunal stadsplanering och socialt hållbar utveckling Statens stöd till idrotten i siffror 2017 Omkring 5 % av Sveriges 290 kommuners samlade nettokostnader utgörs idag av fritidskostnader (idrott, kultur, friluftsliv etc.). Idrotten står för uppemot 3/4 av dessa kostnader % av kommunernas samlade idrottsstöd är anläggningsrelaterat. Ju större kommun befolkningsmässigt och ekonomiskt, desto större andel anläggningsstöd visavi föreningsstöd.

20 Idrottsmiljöer, kommunal stadsplanering och socialt hållbar utveckling Anläggningssituationen i Sverige 201 Förutsättningar för positiv utveckling Fortsatt stort intresse för idrott och annan fysisk aktivitet i samhället ger ökat samhällsstöd. Förändrade fysiska aktivitetsvanor föder nya behov och ny efterfrågan. Stor efterfrågan såväl inom idrotts- och friluftsrörelsen som hos allmänheten på såväl större arenor som breddidrottsanläggningar och regionala idrottsanläggningar. Exakt hur stora anläggningsbehoven är beror på vem man frågar och hur man frågar: Staten: Medborgarperspektiv (mångfald + ekonomisk tillväxt ) Idrotts- och friluftslivsrörelsen: Medlemsperspektiv (nyckelresurser + organisationstillväxt)

21 Idrottsmiljöer, kommunal stadsplanering och socialt hållbar utveckling Anläggningssituationen i Sverige 201 Hinder för positiv utveckling Allt mer skakiga offentliga finanser sedan 1990-talet, vilket leder till mindre investeringsvilja. Föråldrat och slitet utbud av idrotts- och biytor, vilket förutom oattraktiva anläggningar också ger stigande underhållskostnader. Dyr teknik och stora uppförandekostnader, vilket ger stigande drifts- och kapitalkostnader. Kraftig befolkningstillväxt i storstadsregioner, vilket ger förtätning och förändrad markanvändning (byggbolagens makt ökar ). Avfolkning på landsbygden, vilket ger mindre anläggningsresurser. Idrottspolitiken och dess förvaltning befinner sig utanför den långsiktiga samhällsplaneringen (ingen reglering i bygglagen ), vilket ger liten makt över planeringen.

22 Idrottsmiljöer, kommunal stadsplanering och socialt hållbar utveckling Anläggningssituationen i Sverige 201 Hinder för positiv utveckling Resurs- och kunskapsbrist på central och regional nivå, vilket medför litet stöd till kommunerna. Samverkansbrist på lokal nivå mellan offentlig, privat och ideell sektor, vilket ger färre och sämre anpassade anläggningar. Föreningar och företag har svårt att få ekonomi i sitt anläggningsägande, vilket i förlängningen slår mot skattebetalarna.

23 Idrottsmiljöer, kommunal stadsplanering och socialt hållbar utveckling Det befintliga anläggningsutbudets attraktivitet Tillgång och tillgänglighet styr bruk av anläggningar Tillgång till idrottsanläggning (t.ex. kvm anläggningsyta per invånare eller geografisk närhet). Tillgänglig idrottsanläggning (t.ex. faktisk restid, nyttjandekostnad, anläggningsform, trygg miljö) Starka påverkansfaktorer är alltjämt även kön, ålder, kulturell tillhörighet och utbildnings- och inkomstnivå. Utbudet av offentliga idrottsanläggningar är bättre anpassat för män än för kvinnor, för personer utan funktionsvariationer än med, för barn och ungdomar jämfört med vuxna, för den organiserade idrotten i jämförelse med den icke-organiserade, och för den prestationsinriktade tävlingsidrotten i jämförelse med den mer hälso-/rekreationsinriktade motions- och upplevelseidrotten.

24 Idrottsmiljöer, kommunal stadsplanering och socialt hållbar utveckling Nya satsningar för att möta nya behov: Anläggningsutbyggnad Samlokaliserade sportcentrum och multianläggningar med många parallella idrottsytor har medfört stordriftsfördelar, men ofta blivit kostsamma att uppföra och driva samt anpassade för de mest populära idrotterna. Standardiserade konceptanläggningar ( budgethallar ) har varit billigare och lättare att uppföra, men ofta saknat efterfrågade biytor och inte passat för långt specialiserade idrotter. Spontanidrottsanläggningar har uppförts nära människor och ofta haft flexibla aktivitetsytor och öppettider, men har utnyttjats mest av redan välorganiserade och aktiva.

25 Idrottsmiljöer, kommunal stadsplanering och socialt hållbar utveckling Nya satsningar för att möta nya behov: Finansiering OPS-lösningar har medfört delat ekonomiskt ansvar och därmed möjlighet till fler idrottsanläggningar, men har inte sällan resulterat i kommersiella anläggningar som blivit dyra att utnyttja för allmänheten. Regional samverkan över kommungränserna har varit sparsamt förekommande på grund av av kommunalt självstyre; traditioner och vedertagna principer. Nytänkandet kring idrottsanläggningar, till exempel kring effektivare utnyttjande, har varit sparsamt förekommande på grund av kunskaps- och resursbrist.

26 Idrottsmiljöer, kommunal stadsplanering och socialt hållbar utveckling Nya satsningar för att möta nya behov: Ägande och drift Allt fler (även större och dyrare) anläggningar har övergått från kommunalt ägande och kommunal drift till förenings-, företags- eller blandägande och drift. År 2010 uppgav 40 procent av Sveriges kommuner att de hade gemensamma anläggningssatsningar med näringslivet. Föreningsdriften hade samtidigt stigit till över 50 procent. Kommunala prioriteringar har ofta styrts av faktorerna popularitet och ekonomi. De idrotter, och de samhällsgrupper dessa attraherar, premieras som är starkast lokalt förankrade och ger bäst avkastning per investerad krona (avseende antalet aktiva utövare i bidragsberättigade åldersgrupper). Anläggningsutbud och ägande- och driftsformer planeras och bedöms i första hand efter ekonomiska mallar/effektivitetsmått.

27 Idrottsmiljöer, kommunal stadsplanering och socialt hållbar utveckling Förslag på åtgärder Behovsutredning Kartläggning av utbud och efterfrågan. Analys av tillgång och tillgänglighet. Samverkan Bildande av områdes- och kommunövergripande dialogorganisationer på tjänstemanna- och politikernivå. Bildande av gemensamma nätverk: kommun/regioner, lokal/regional idrotts-och friluftsrörelse och näringsliv. Tidiga och tydliga förankringsprocesser hos potentiella brukare av nya anläggningar. Översyn och utveckling Analys av effekter av olika offentliga stödsystem och anläggningsägande- och driftsformer och en systematisk utveckling av dem.

28 Idrottsmiljöer, kommunal stadsplanering och socialt hållbar utveckling Förslag på åtgärder Kompetensutveckling Anställning av sakkunnig personal. Fortbildning av befintlig personal/medlemmar/anställda. Framtagande av verktyg/system för planering, beslut och genomförande Skapande av kommunala idrottspolitiska program och prioriteringslistor (helst partiöverskridande). Skapande av effektiva rutiner för kontinuerlig informationsinhämtning, uppföljning/kontroll, korrigering och utveckling. Skapande av digitala anläggningskartor/register och digitala inrapporterings- och bokningssystem.

29 Idrottsmiljöer, kommunal stadsplanering och socialt hållbar utveckling Tack!

30 Idrottsmiljöer, kommunal stadsplanering och socialt hållbar utveckling Referenser Sjöblom, Paul (201). Vem är det som styr egentligen? Svensk kommunal idrottspolitik en fallstudie av Stockholms stad. Scandinavian Sport Studies Forum, Malmö universitet, in press. Sjöblom, Paul (2015). Det samhällsnyttiga Riksidrottsförbundet: Svensk statlig idrottspolitik i ett historiskt, institutionellt och jämförande perspektiv. Idrott, historia och samhälle, Svenska idrottshistoriska föreningens årsskrift, 2015, s Fahlén, Josef & Sjöblom, Paul (2012). Good sport environments: A study of collective fundamental values and their importance for activity principles in Swedish club sport. Swedish Journal of Sport Research, organ för Svensk förening för beteende- och samhällsvetenskaplig idrottsforskning, Vol. 1, 2012, s. 1-2.

31 Idrottsmiljöer, kommunal stadsplanering och socialt hållbar utveckling Referenser Sjöblom, Paul & Fahlén, Josef (2010). The Survival of the Fittest: Intensification, Totalization and Homogenization in Swedish Competitive Sport. Sport in Society: cultures, commerce, media, politics, Taylor & Francis, Vol. 13, No.4, May 2010, s Ljunggren, Jens, Sjöblom, Paul & Sund, Bill (2015). Perspektiv på föreningsdemokrati och styrsystem inom svensk idrottsrörelse från till 2000-talet: inledning. Idrott, historia och samhälle, Svenska idrottshistoriska föreningens årsskrift, 2015, s Sjöblom, Paul (2007). Nordisk idrottspolitik i brytningstid. Kritiska reflektioner från en svensk lokal horisont, Idræt, nation og politik nordiske komparationer. Idrætshistorisk årbog 2007, organ för Dansk idrætshistorisk forening, 2007, s

32 Idrottsmiljöer, kommunal stadsplanering och socialt hållbar utveckling Referenser Sjöblom, Paul (2006). En svensk idrottsmodell i marknadstappning. Värderingar, normer och strategier i kommuner och föreningar s. Sjöblom, Paul & Sandahl, Björn (2004). Idrottsrörelse med identitetsproblem. Svensk idrottsforskning, organ för Centrum för idrottsforskning, Nr. 2, 2004, s Sjöblom, Paul (2003). Idrott på gräsrotsnivå föreningsaspekten. Svensk idrottsforskning, organ för Centrum för idrottsforskning, Nr , s Sjöblom, Paul (2003). Hjälper det att tvivla på tävlingsidrotten? Kritiska betraktelser av den svenska idrottsrörelsen mot en dansk horisont. Idrott, historia och samhälle, Svenska idrottshistoriska föreningens årsskrift, 2003, s

33 Idrottsmiljöer, kommunal stadsplanering och socialt hållbar utveckling Referenser Sjöblom, Paul. (2006). Den institutionaliserade tävlingsidrotten. Kommuner, idrott och politik i Sverige under 1900-talet. Stockholm: Acta Universitatis Stockholmiensis, Stockholm Studies in History 3, 551s. Sjöblom, Paul (201). Historiskt perspektiv på samhällets idrottsstöd och idrottens samtidsorganisationer. I Bäckström, Åsa, Carlsson, Bo, Fahlström, Per Göran & Book, Karin (red.), Nya perspektiv på sport management. Stockholm: SISU Idrottsböcker AB, in press. Faskunger, Johan & Sjöblom, Paul (2017). Anläggningar och andra miljöer för idrott när, var, hur och varför är de samhällsnyttiga? I Faskunger, Johan & Sjöblom, Paul (red.), Idrottens samhällsnytta. Stockholm: Riksidrottsförbundet, s

34 Idrottsmiljöer, kommunal stadsplanering och socialt hållbar utveckling Referenser Sjöblom, Paul (2013). Den samhällsnyttiga idrotten. Stockholms stads idrottspolitik I Torbjörn Nilsson (red.), Du sköna nya stad: Privatisering, miljö och EU i stockholmspolitiken. Stockholm: Stockholmia förlag, s Sjöblom, Paul. (2006). Röstmaximering vinstmaximering nyttomaximering. Föreningsidrottens attraktionskraft på stat, näringsliv och civilsamhälle. I Idrottens attraktivitet: Idealism Kommersialism Politik. Idrottshistoriskt symposium Stockholm: Sveriges centralförening för idrottens främjande, s Sjöblom, Paul (2002). Idrottsrörelsen och kommunen. I Lindroth, Jan & Norberg, Johan R. (red.), Ett idrottssekel. Riksidrottsförbundet Stockholm: Riksidrottsförbundet, s

35 Idrottsmiljöer, kommunal stadsplanering och socialt hållbar utveckling Referenser Sjöblom, Paul (2015). Idrott åt alla i en förtätad och exploaterad storstad. Breddidrottens anläggningar och intressenter i Stockholms stad FoU-rapport 2015:1. Stockholm: Stockholms Idrottsförbund, 10s. Sjöblom, Paul (2013). Regionala idrottsanläggningar. Kartläggning och förslag till prioriteringar i Stockholms län. FoU-rapport 2013:1. Stockholm: Föreningen Storstockholms Kultur- och Fritidschefer och Stockholms Idrottsförbund, 41s. Sjöblom, Paul (2011). Kunskapsöversikt. Nutida samhällsrelaterad idrottsforskning i Sverige och några jämförbara länder. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting, 66s. Sjöblom, Paul & Fahlén, Josef (200). Idrottens anläggningar ägande, driftsförhållanden och dess effekter. FoU-rapport 200:2. Stockholm: Riksidrottsförbundet, 99s.

36 NULÄGE ÖSTERSUND!

37 KOMMUNÖVERGRIPANDE MÅL Demokratisk hållbarhet Social hållbarhet ) Kommunen skapar förutsättningar för en meningsfull fritid och sunda levnadsvanor Ekologisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet

38 Målsättningar Kultur & Fritidsnämnden 201 Urval av målsttningar kopplade mot idrott och fritid (Anläggningsutveckling) Minst 6 nya insatser där fritidsgårdarna, kulturskolan, bibliotek och föreningslivet samverkar. Kultur- och fritidsnämnden och idrottsrörelsen ska arbeta tillsammans för att årligen öka antalet deltagartillfällen I idrottsföreningarna. Östersunds placering i Naturvårdsverkets ranking Sveriges friluftskommun ska förbättras i förhållande till föregående år. Föreningsstöd ska bidra till att minska skillnaden i aktiviteter mellan flickor och pojkar i förhållande till Energiförbrukningen ska minska vid Hofvallen med,75% från 2012 till Energiförbrukningen ska minska vid Brunflobadet med % från 2010 till Kultur- och fritidsnämnden ska inom sitt ansvarsområde skapa ökad medvetenhet om miljöns betydelse för ett ekologiskt hållbart samhälle. 0% av alla medarbetare ska delta på utbildning inom miljöområdet.

39 SYFTET MED PROGRAMMET Ligga till grund för framtida politiska prioriteringar samt planerings- och beslutsprocesser kring idrottsanläggningar i kommunen

40 MÅL MED PROGRAMMET VISA PÅ Utvecklingen av idrottsanläggningar i relation till nya stadsdelar och befolkningsutveckling. Utvecklingen av idrottsanläggningar som möter den framtida föreningens utmaningar och behov. Utvecklingen av idrottsanläggningar ska kunna bidra till att skapa förutsättningar för ökad fysisk aktivitet, rörelse, idrott och folkhälsa. MYNNA UT I Strategi som utifrån underhåll, utveckling, avveckling och nyetablering ger förslag på prioriteringar för anläggningsutveckling samt förslag på tidplan. Strategi utifrån föreslagna prioriteringar i programmet relaterat till kostnader. Behovsanalys för det fortsatta arbetet med anläggningsutveckling inom kultur- och fritidsnämndens verksamheter.

41 KARTLÄGGNING OCH TIDSPERSPEKTIV UNDERHÅLL OCH DRIFT AV BEFINTLIGA ANLÄGGNINGAR UTVECKLINGAV BEFINTLIGA ANLÄGGNINGAR EVENTUELL AVVECKLING AV BEFINTLIGA ANLÄGGNINGAR NYA ANLÄGGNINGAR 5 ÅR 10 ÅR 20 ÅR HISTORIK BEFINTLIGA ANLÄGGNINGAR

42 YTOR DEFINITIONER BLÅ YTOR INOMHUS YTOR GRÖNA YTOR GRÅ YTOR EVENEMANGSYTOR TÄVLINGSYTOR TRÄNINGSYTOR AKTIVITETSYTOR Spontan, näridrottsplats, parkmiljö, betongparker etc. FRILUFTSOMRÅDEN

43 AKTIVITETSYTOR IDROTT GRÖNA YTOR Fotboll Amerikansk fotboll Ridsport Friidrott Golf Hästsport Orientering Mountainbike Downhill/MTB mfl. IDROTTS- HALLAR Innebandy Basket Futsal Handboll Volleyboll Badminton Danssport Bordtennis mfl. GRENSPEC. YTOR Skytte Ridsport Tennis Padeltennis Gymnastik Bågskytte Tyngdlyftning Boule Squash Klättring Friidrott Fotboll Kampsport mfl. GRÅ YTOR Bilsport Motorcykel Skoter Skateboard Cykel Fallskärmshoppning Flygsport Triathlon Klättring mfl. BLÅ YTOR Segling Simning Båtsport Sportdykning Triathlon Kanot Windsurfing Kitesurfing Vattenskidor Wakeboard Vattenskoter Sportfiske mfl.

44 Tidsplan Aktivitet OMVÄRLDS- BEVAKNING NULÄGES- ANALYS ANLÄGGNINGS- FORUM ÖSTERSUNDC PROGRAM FÖR ARENA OCH ANL. UTV.OSD STRATEGER, INTERN/ EXTERN KOMPETENS 201 KOMMUNIKATION INFORMATION LEDNING-, STYR & PROJEKTGRUPPER DIALOG IDROTT & INSTRESSENTER MEDBORGARDIALOG 2019 Digital dialog Idrott Digital dialog Idrott DIALOG BRUKARE DIALOG UNIV. / GYMN. Dialog Idrott DIALOG BRUKARE DIALOG SKOLAN REMISS STRATEGI ÖSTERSUND ARENA & ANLÄGGNINGS- UTVECKLING

45 HISTORIA - PRIORITERADE IDROTTER 200

46 VEM IDROTTAR? Barn med högskoleutbildade föräldrar idrottar i högre utsträckning än barn till föräldrar med endast gymnasieutbildning. Barn från tjänstemannahushåll idrottar i större omfattning än barn i företagar- eller arbetarhushåll. Barn till ensamstående föräldrar idrottar i mindre utsträckning än barn till sammanboende föräldrar. Flickor med invandrarbakgrund är den grupp som idrottar i minst Barn med funktionsnedsättning rör på sig i mindre utsträckning än barn utan funktionsnedsättning och har även en mer stillasittande fritid. (Centrum för idrottsforskning, 2015) (Regeringens Prop. 2017/1:249)

47 VEM IDROTTAR? Organiserad Tävlingsidrott Bandy, Fotboll, Friidrott, Golf, Handboll, Innebandy, Ishockey, Squash, Tennis, Volleyboll Friluftsidrott Alpinsport (skidor/snowboard), Klättring, Längdskidor, Segelsport BESKRIVNING I högre utsträckning killar I högre utsträckning bättre ekonomi i familjen I högre utsträckning akademisk bakgrund Är i högre utsträckning intresserade av att gå på idrottsevenemang BESKRIVNING Både killar/tjejer I högre utsträckning bättre ekonomi i familjen I högre utsträckning akademisk bakgrund I mindre utsträckning invandrarbakgrund (förutom klättring) Beskriver sig i högre utsträckning som friluftsmänniskor (Ungdomsbarometern, 2015)

48 VEM IDROTTAR? GYMNASTIK/DANS FITNESS (KONDITIONS/STYRKETRÄNING) Dans, Gruppträning (Aerobics, bodypump, zumbaetc.), Gymnastik, Yoga Löpning/jogging, Promenad/powerwalk, Styrketräning/gym BESKRIVNING I högre utsträckning tjejer I högre utsträckning akademisk bakgrund Är i högre utsträckning intresserade av att motionera/träna BESKRIVNING Blandat killar/tjejer Delvis i högre utsträckning bättre ekonomi i familjen Är i högre utsträckning intresserade av att motionera/träna (Ungdomsbarometern, 2015)

49 VEM IDROTTAR? FRITIDSSPORT Badminton, Basket, Bordtennis, Bowling, Cykling/mountainbike, Simning BESKRIVNING Blandat killar/tjejer KAMPSPORT Boxning, Brottning, Kampsport BESKRIVNING I högre utsträckning killar I högre utsträckning sämre ekonomi i familjen I högre utsträckning invandrarbakgrund (Ungdomsbarometern, 2015)

50 TRENDER OCH TENDENSER Attraktiva mötesplatser, ytor & arenor Sociala ytor Samanvändning Närhet Tillgänglighet Tidigare start organiserad idrott Idrotternas säsonger Ideella - Proffesionella Användbarhet Funktionalitet

51 NORR

52 NORR

53 NORR

54 NORR

55 NORR

56 NORR

57 LIT

58 LIT

59 LIT

60 LIT

61 LIT

62 LIT - adress

63 ODENSALA

64 ODENSALA

65 ODENSALA

66 ODENSALA

67 ODENSALA

68 ODENSALA

69 TORVALLA

70 TORVALLA

71 TORVALLA

72 TORVALLA

73 TORVALLA

74 TORVALLA

75 ÖSTERSUND - adress

76 URVAL & METOD DIALOG IDROTT URVAL DIALOG IDROTT 133 föreningar i bokningssystemet / föreningsregistret Skol IF 16 ej etablerad kontakt 13 ej relevanta. Tex företag, vilande föreningar etc. 9 föreningar etablerad kontakt 77 föreningar har svarat på minst en dialog METOD Digital dialog 1: Kontakt/inventering Digital dialog 2: Medlemmar/verksamhet och anläggningen Digital dialog 3: Utveckling och framtidsfrågor

77 SVARSFREKVENS DIGITAL DIALOG % 75% 57%

78 KOSTNADER

79

80

81 Antal aktiva tjejer respektive killar per idrott 100% 6% 90% 21% 0% 70% 60% 50% 69% 69% 44% 1% 65% 45% 44% 71% 72% 90% 63% 43% 77% 65% 60% 94% 100% 50% 34% 65% 57% 53% 67% 65% 69% 55% 40% 30% 20% 10% 0% 31% 31% 56% 19% 35% 55% 56% 29% 79% 2% 10% 37% 57% 23% 35% 40% 0% 50% 66% 35% 43% 47% 33% 0% 35% 31% 45% Aktiva tjejer Aktiva killar

82 20 STÖRSTA FÖRENINGARNA I KOMMUNEN Häggenås Lit Jaktskytteklubb Östersunds Bugg & Rock n Roll klubb Östersunds GIF Östersunds Skidlöpareklubb Häggenås Sportklubb Östersund-Frösö Ridklubb Östersund-Frösö SLK Brunflo Fotbollsklubb Storsjöbygdens Golfklubb Östersundsgymnasterna Ope idrottsförening Brunflo IK Simklubben Ägir Östersunds Ishockeyklubb Frösö IF IFK Östersund Korpen Storsjön Motionsidrottsförening Östersund-Frösö GK IF Friskis&Svettis Östersunds FK

83 UTVECKLING NATIONELLT Fotboll Skidor Simidrott Karate Budo & Kampsport Taekwondo Konståkning Gymnastik Bordtennis Ridsport Bandy Friidrott Tennis Basket Golf Ishockey Badminton Innebandy Handboll

84 MEDLEMSUTVECKLING Östersunds Curlingklubb Jemtland Innebandy Simklubben Ägir A4 Skytteförening Mo skytteförening Östersunds Skidlöpareklubb Östbergsskolan Skol IF Östersunds Ishockeyklubb IF Castor Östersundsgymnasterna Östersunds Snöskoterklubb Häggenås Lit Jaktskytteklubb Innebandyföreningen Frösön Brunflo IK Östersunds Budokai Östersunds FK Östersunds Bouleklubb Litsbygdens Skidklubb Östersund Frösö Fäktklubb ÖJK (Östersunds Jeet Kune Do Klubb) 0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0% 50,0% 60,0% 70,0% 0,0%

85 Genomsnitt alla åldrar, alla idrotter Huvudyta Biytor Tillgänglighet Bandy Basket Bordtennis Cykel Dans Fallskärmshopp Fotboll Friidrott Fäktning Golf Gymnastik Innebandy Ishockey Kampsport Motions och Motorsport Racketsport Ridsport Segelflyg Segling Simidrott Skateboard Skidor Alpint Skidor Skicross Skidor Längd Skyttesport Sportdykning Volleyboll

86 Genomsnitt alla åldrar, alla idrotter Del Huvudyta Biytor Tillgänglighet

87 Genomsnitt alla åldrar, alla idrotter Del Huvudyta Biytor Tillgänglighet

88 Idrotts- gymnasium och universitet 10 Huvudyta Biytor Tillgänglighet Huvudsakliga träningsyta

89 MÅLGRUPP 0-6 år Huvudyta Biytor Tillgänglighet

90 MÅLGRUPP 7-12 år Huvudyta Biytor Tillgänglighet

91 MÅLGRUPP år Huvudyta Biytor Tillgänglighet

92 MÅLGRUPP år Huvudyta Biytor Tillgänglighet

93 MÅLGRUPP Elitverksamhet Huvudyta Biytor Tillgänglighet

94 MARKNADSPLAN JA NEJ 15% 5%

95 MILJÖ- OCH HÅLLBARHETSPLAN JA NEJ 19% 1%

96 RISKANALYS JA NEJ 29% 71%

97 FÖRENINGAR MED ANSTÄLLDA PERSONER JA NEJ 29% 71%

98 VERKSAMHET FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING JA NEJ 25% 75%

99 MÖJLIGHET ATT TA EMOT PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING JA VET EJ NEJ 47% 1% 36%

100 Digital dialog 3 Hur arb Rekrytering Värdegrund Utveckling Aktiva Ledare Idrotten vill Lokalt Nationellt

101 PLAVERING GRUPPDISKUSIONER

102 SE SEPARATA MINNESANTECKNINGAR ÖPPET FORUM - REDOVISNING

103 Diskussionsfrågor För att långsiktigt utveckla idrotten, skapa mer aktivitet för fler och attraktiva evenemang i Östersunds Kommun: Huvudfråga Vilka aktivitetsytor och anläggningar ser du störst behov av att utveckla i Östersunds kommun de kommande 20 åren? Prioriteringar kopplat till anläggning och idrott. Idrott och rörelse för alla (Individ) Hur ska vi behålla fler aktiva längre och inspirera nya målgrupper att vilja var aktiva? Anläggningen (Arenan/miljön) I vilka miljöer kan man bedriva er idrott förutom befintlig tränings- och tävlingsmiljö? Samarbeten (Samhället) Vilken annan idrott, företag eller verksamhet skulle din förening tänka sig att samarbeta med?

104 NÄSTA STEG MEDBORGARDIALOG FORTSATT DIALOG Program till remissgrupper