HALVTIDSÖVERSIKT över de projekt som ingår i det fleråriga TEN-T-programmet

Transkript

1 MEMO/10/526 Bryssel den 27 oktober 2010 HALVTIDSÖVERSIKT över de projekt som ingår i det fleråriga TEN-T-programmet Vad är TEN-T:s strategi och program? En välfungerande transportinfrastruktur är en förutsättning för att EU ska kunna upprätthålla sin konkurrenskraft och väfärd. EU:s 27 medlemsstater har i dag fem miljoner km asfalterade vägar, över km järnvägsspår och km inre vattenvägar. TEN-T-politiken syftar till att fullborda 30 prioriterade projekt med högt mervärde för EU, och en rad projekt av gemensamt intresse samt trafikstyrningssystem som kommer att spela en viktig roll för att förbättra rörligheten för varor och personer inom EU. TEN-T-programmet har en budget på 8,013 miljarder euro för den innevarande budgetramen I fleråriga och ettåriga verksamhetsprogram fastställs de specifika mål och prioriteringar som gäller. Budgeten för det fleråriga programmet, som omfattar de viktigaste TEN-T-prioriteringarna, bland annat de prioriterade projekten och de övergripande prioriteringarna, omfattar % av de smmanlagda anslagen för TEN-programmet under perioden Vilka projekt ingår i det fleråriga programmet? Det fleråriga verksamhetsprogramet för de innevarande budgetramarna omfattar e viktigaste prioriteringarna för TEN-T-nätet, så som de definieras i TEN-T-riktlinjerna. Det handlar om 30 prioriterade projekt plus övergripande prioriteringar som trafikstyrningssystem för alla transportmedel, åtgärder för att bygga ut ett interoperabelt järnvägsnät, srskilt för godstransporter, och åtgärder för att främja transporter till sjöss och på inre vattenvägar. Det fleråriga programmet ska framför allt främja komplexa projekt med långsiktiga mål. Sådan aprojekt är alltid sårbara för förädringar i det rättsiga, ekonomiska eller poltiska klimatet. Långsiktig planering och investeringar är alltd hotade. Projekt som omfattar flera länder, s.k. gränsöverskridande projekt, kräver ofta extrainsatser i fråga om samordning förvaltning och finansiering, jämfört med liknande nationella projekt. Bland alla projekt som omfattas av det fleråriga programmet är 23 % gränsöverskridade, och de står för sammanlagt 60,2 % av TEN-T-anslagen. När dessa projekt valdes ut gjordes det med särskild hänsyn till att finansieringen skulle koncentreras. Budgetandelen för gränsöverskridande projekt fördubblades från 30 till 60 % och den genomsnittliga samfinasieringen från EU ökade från cirka 6 till över 16 % (se statistiken i bilagan). Nedan finns en förteckning över de 30 prioriterade TEN-projek.ten

2 En karta och en mer utförlig redogörelse för de 30 prioriterade projekten/näten finns på: Järnvägsförbindelsen Berlin-Verona/Milano-Bologna-Neapel-Messina-Palermo Höghastighetsförbindelsen Paris-Bryssel/Bryssel-Köln-Amsterdam-London: PBKAL Höghastighetsförbindelsen i Sydvästeuropa Järnvägsförbindelsen för höghastighetståg österut Betuwe-sträckan: FÄRDIGSTÄLLD Järnvägsförbindelsen Lyon-Trieste-Divaca/Koper-Divaca-Ljubljana-Budapest-ukrainska gränsen Motorvägsförbindelsen Igoumenitsa/Patra-Aten-Sofia-Budapest Den intermodala förbindelsen Portugal/Spanien och resten av Europa Järnvägsförbindelsen Cork Dublin Belfast Stranraer: FÄRDIGSTÄLLD 2001 Flygplatsen Malpensa: FÄRDIGSTÄLLD 2001 Öresundsbron: FÄRDIGSTÄLLD 2000 Nordiska triangeln järnväg/väg. Vägförbindelse Irland/Förenade kungariket/benelux. Huvudlinjen på västkusten Galileo Järnvägsförbindelsen för godstransport Sines/Algeciras-Madrid-Paris Järnvägsförbindelsen Paris-Strasbourg-Stuttgart-Wien-Bratislava Vattenvägen Rhen/Maas-Main-Donau Driftskompatibilitet mellan höghastighetsförbindelser på Iberiska halvön Järnvägsförbindelse över Fehmarnsund Höghastighetsleder till sjöss Järnvägsförbindelsen Aten Sofia Budapest Wien Prag Nürnberg/Dresden Järnvägsförbindelsen Gdansk-Warszawa-Brno/Bratislava-Wien Järnvägsförbindelsen Lyon/Genua-Basel-Duisburg-Rotterdam/Antwerpen Motorvägsförbindelsen Gdansk-Brno/Bratislava-Wien Järnvägs- och vägförbindelsen Irland/Förenade kungariket/kontinenten Rail Baltica: Förbindelsen Warszawa-Kaunas-Riga-Tallinn-Helsingfors 2

3 "Eurocaprail" på järnvägsförbindelsen Bryssel Luxemburg Strasbourg Järnvägsförbindelsen i den intermodala jonisk/adriatiska korridoren Inre vattenvägen Seine-Schelde 3. Varför en halvtidsöversyn? Vad ska den tillföra? Denna halvtidsöversyn ska garnatera att TEN-T-projekten tillför största möjliga europeiska mervärde. Översynen ska optimera användningen av TEN-T-medlen så att de ger största möjliga nytta för EU:s befolkning, och ska garantera både ett snabbt genomförande av projekten och en sträg förvaltning av EU:s medel. Huvudsyftet är att bedöma vilka framsteg som gjorts inom projekten. Kommissionen har kunnat aalysera i vilken omfatting och under vilka förutsättingar det fleråriga programmet kan förvätas uppnå sina fastställda mål, och har kunnat föreslå eventuella förbättringar. Halvtidsöversynen omfattar 92 projekt som valts ut inom ramen för 2007 års ansökningsomgångar i det fleråriga programmet. Desssa skulle ursprungligen genomföras under perioden 2007 till De 92 projekten står för ungefär två tredjedelar av de sammanlagda TEN-T-medlen för denna period (5,301 miljarder euro av sammanlagt 8,013 miljarder) och 78 % av hela det fleråriga programmet för hela perioden Sammanlagt investeras 32,647 miljarder euro i dessa projekt. 4. Vilka metoder har använts? Halvtidsöversynen grundades på följande informationskällor: - Information från medlemsstaterna om projektens utveckling. - En bedömning av de inlämnade uppgifterna, genomförd av externa och interna experter. - En detaljerad analys av projektens faktiska utveckling, genomförd av externa och interna experter, som sedan lade fram konkreta rekommendationer. - Utveckling av olka secenarier för att uppnå en jämvikt mellan projektresultat och en effektiv budgetförvaltning. - Klassificering av projekten utifrån framtida genomförandeplaner och förslag till ett slutgiltigt scenario. Översynen genomfördes av GD MOVE i samarbete med den verkställande byrån för TEN-T, på grndval av oberoende, extern bedömning. De enskilda projekten analyserades utifrån uppgifter som inkommit i sambad med den årliga rapporteringen till byrån om tekniska och ekonomiska aspekter, samt utifrån en enkät som gjorts för att få in ytterligare information, till exempel de detaljerade faktorer som pverkar prjektens genomförande (inbegripet förseningar), riskhantering och uppdaterade genomförandeplaner för projekten. De externa experterna ledde till att översynen fick stor trovärdighet och objektivitet, och präglades av insyn och öppenhet. Experterna sammarbetade med byråns personal i blandade grupper för att möjliggöra rättvisa, välfunderade belsut om de olika projekten. Utgående från denna konsensus kunde en intern översynsgrupp sedan fastställa ett scenario som kunde tillämpas lika och på ett rättvist sätt för alla projekt, och som kombinerade god budgetförvaltning med fortsatt stöd till det fleråriga programmets projekt, samtidigt som medlemsstaternas ansvar för ett snabbt genomförande av projekten respekterades. 3

4 5. De viktigaste resultaten Översynen visar att 52,2 % av de granskade projekten kommer att vara genomförda i slutet av denna programperiod, den 31 december Med tanke på den lågsiktiga planering som krävs för de flesta projekten kan en förlängning av det ekoomiska stödet inom ramen för TEN-T fram till 2015 göra det möjligt att uppnå en jämvikt mellan projektgenomföradne och god förvaltning. Här har man identifierat fyra projektkategorier. Alla projekt klassificerades och det fastställdes villkor där så ansågs behövligt. I diagrammet nedan visas kategorierna och sammanfattas resultaten av denna klassificering: Villkorlig förlängning & delvis minskning (efter 2015) 11 projekt 12,0 % Projektklassificering Andel projekt (Antal projekt, totalt = 92) Nedlagda eller kraftigt nedskurna 4 projekt 4,3 % Villkorlig förlängning under 2014 och projekt 31,5 % Slutförda till slutet av projekt 52,2 % 4

5 Projektklassificering Andel av TEN-T-finansiering (Finansieringsbelopp, totalt = miljoner euro) Villkorlig förlängning & delvis minskning (efter 2015) 15,9 % Nedlagda eller kraftigt nedskurna 0,6 % Slutförda till slutet av ,2 % Villkorlig förlängning under 2014 och ,3 % Förlägningen med två år fram till sutet av 2015 åtföljs av detaljerade genomföradevillkor som kommer att övervakas noga så att medlen aväds bättre, samtidigt som programmets mål verkligen uppnås. På så sätt kan sammanlagt 83,7 % av de granskade projekten slutföras inom den förlägda tidsfristen fram till slutet av 2015, med beaktande av specifika politiska, ekonomiska och tekniska villkor. Förlägningen innebör också att ytterligare 1,3 mijarder euro av de aslagna 53 miljarderna för TENT kan utnyttjas, och att ytterligare 29 projekt kan slutföras. Projekt som pågår efter slutet av 2015 kommer att mista sin finansiering utöver det datumet, och andra projekt får minskade anslag til följd av att de inte ar uppfyllt viktiga målsättningar. Detta scenario gör det därför möjligt att göra programmet eektivare och frigöra cirka 311 miljoner euro, som onte kommer att utnyttjas inom ramen för den förlängda tidsfristen fram till slutet av Detta belopp kommer därför att återföras till nya asökningsomgångar för framtida prjekt och främja innovativ finansiering, öka privatinvesterarnas delaktighet och bidra till bättre interoperabilitet för TEN-T genom bättre trafikstyrning. 5

6 Miljoner euro , Scenario för TEN-T-finansiering II Villkorlig förlängning fram till 2015 (föreslaget scenario) 4.463, , , , , ,9 0 beslut (92) slut 2010 (12) slut 2011 (23) ( ) = antal slutförda projekt Överynen visade tydligt att de administrativa och strategiska förädringar som införts i det nuvarande programmet har haft positiva effekter på TENT-nätets integration Modellen med direkt förvaltning har lett till att projekten kan genmföras avsevärt bättre och att många prolem har kunnat lösas. Denna modell grundas på inrättandet av den verkställande byrån för TEN-T, utnämnandet av EU-samordnare, ökade programresurser och ökade samfinansieringsandelar, särskilt för gräsöverskridade sträckor. BAKGRUND slut 2012 (34) slut 2013 (49) slut 2014 (58) slut 2015 (78) 6. Vad är TEN-T? TEN-T infördes av EU för att bidra till utbyggnaden av förbindelser som saknas eller för att undanröja flaskhalsar genom att införa ett enda, multimodalt nätverk som på ett effektivt sätt integrerar transporter till lands, söss och i luften över hela EU. EUfinansieringen ska fungera som en katalysator och dra till sig extra medel från investerare. Den har ofta visat sig vara en avgörade förutsätting för att ett projekt ska genomföras. I Maastrichtfördraget (1992) definierades TEN-T-politiken, och det gavs ett mandat att ta fram riktlinjer för att skapa ett enda, multimodlat nätverk som omfattar både traditionell infrastruktur och utrusting och innovtiva och intelligeta transportsystem för att uppnå säkra, effektiva och hållbara transporter. detta skulle uppnås genom stöd till 14 prioriterade projekt och en rad projekt av gemesamt intresse, och genom att mobilisera EU-stöd. Förteckningen över prioriterade projekt utökades år 2004 till 30 projekt, för att ta hänsyn till anslutingen av de först tio och sedan ytterligare två nya medlemsstaterna. 6

7 Riktlinjerna för TEN-T redogör för det transeuropeiska trasportnätet, som omfattar vägar, järnvägar, inre vattenvägar, havs- och insjöhamnar, flygplatser och andra nav mellan modala nätverk. Integration och smidig drift av systemet garanteras genom effektiva trafikstyrningssystem som omfattar system för vägtrafik (Intelligenta transporttjäster ITS), järnväg (EU:s system för trafikstyrning på järnväg, ERTMS), flyg (inom ramen för det gemensama luftrummet ochmed hjälp av teknisk innovation inom ramen för Sesar) samt sjötransporter på inre vattenvägar genom RIS-systemet (harmoniserade flodinformationstjänster) liksom de europeiska systemen för positionering och navigering (GNSS/Galileo). De 30 prioriterade projekten inom det europeiska transportnätet har stort mervärde för EU. De förväntas spela en viktig roll för ökad rörlighet för varor och personer inom EU, och därmed bidra till ökad integration. De förvätas vara fördigställda till 2020 och omfattar 18 järnvägsprojekt, 3 kobinerade järnvägs- och väginfrastrukturer och 2 nre vattenvägar. De flesta prioriterade projekten pågår fortfarande och får därför ekonomiskt stöd inom ramen för TEN-T-programmet. Inom ramen för EU:s politik ges stöd till TE-T från olika programkällor. Projekt inom detta nät kan få EU-finansiering (oftast i form av samfinansiering) bland anat från TEN-T-programmet, sammanhållningsfonderna, Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) samt forskningsprogrammet. Sama projekt kan emellertid inte få pengar från fler än ett EU-progra. TEN-T-projekt kan också få lån och garantier från Europeiska investeringbanken (EIB). 7. Vem ansvarar för TEN-T? Europeiska kommissionens generaldirektorat för transport och rörlighet (GD MOVE) utarbetar TEN-T-politiken, medan den verkställande byrån för TEN-T står för genomföandet Byrån skapades 2006 för att genomföra och förvalta TEN-Tprogrammet åt Europeiska kommissionen fram till den 31 decemer Alla TEN- T-projekt övervakas och samordnas sedan noggrannt av de olika medlemsstaterna. Denna direkta förvaltingsmodell har medfört färre förseningar (så som syns i den halvtidsöversyn som offentliggörs i dag) och bättre kontroll över projekten. Mer information om TEN-T finns på följande adresser: Mer information om byrån: 8. Varför har man utsett EU-samordnare för TEN-T? I juli 2005 utsåg Europeiska kommissionen en grupp på sex renommerade personer som skulle utvärdera resultaten av vissa TEN-T-projekt och lägga fram rekommendationer för ett effektivt genomförande av dessa prioriterade projekt. Detta blev en succé och därför beslöt Europeiska kommissionen 2007 att utse ytterligare två samordnare för höghastighetssträckor till sjöss och för inre vattenvägar. I juli 2009 antog kommissionen ett belsut om en andra mandatperiod på fyra år för alla samordnare, och från och med oktober 2009 är sammanlagt nio samordnare verksamma med de prioriterade projekten. 7

8 Samordnarna för de specifika prioriterade TE-T-projekten är: Pat Cox (PP1: Järnvägsförbindelsen Berlin Verona/Milano Bologna Neapel Messina Palermo) Carlo Secchi (PP3: Järnvägsförbindelsen för höghastighetstrafik i sydvästra Europa PP19: Driftskompatibilitet mellan höghastighetsförbindelser på Iberiska halvön). Laurens-Jan Brinkhorst (PP6: Järnvägsförbindelsen Lyon Trieste Divača/Koper Divača-Ljubljana Budapest ukrainska gränsen). Péter Balázs (PP17: Järnvägsförbindelsen Paris Strasbourg Stuttgart Wien- Bratislava) Karla Peijs (PP18: Rhen/Maas Main Donau, PP30: Seine Schelde) Luis Valente de Oliveira (PP21: Höghastighetsleder till sjöss) Gilles Savary (PP22: Aten Sofia Budapest Wien Prag Nürnberg/Dresden) Pavel Telička (PP27: Järnvägsförbindelsen Rail Baltica ) Karel Vinck (Europeiska systemet för trafikledning på järnvägsområdet (ERTMS) EU-samordnarna har visat sig vara en effektiv mekanism för att hantera de känsliga politiska frågorna i gränsöverskridande projekt och öka samordningen. Resultatet är att inga gränsöverskridande projekt hittills lagts ned. 9. Fakta och siffror TEN-T De 27 EU-medlemsstaterna har tillsammans fem miljoner km asfalterad väg, av vilka km är motorvägar. De har km järnväg, av vilka km är elektrificerade. Och de har km inre vattenvägar. Under perioden investerades sammanlagt 859 miljarder euro i transportinfrastruktur. Under perioden har ungefär 8 miljarder euro anslagits för TEN-T i EU:s budget. Översyn efter halva tiden Halvtidsöversynen omfattar 2 projekt som valts ut i samband med ansökningsomgångarna % av de granskade projekten planeras fortfarande vara slutförda iom tidsfristen till slutet av Ungefär 32 % av projekten förväntas slutföras inom två år efter detta. Ungefär 5 % av projekten har lagts ned eller fått kraftigt minskad finansiering. Mer information IP/10/1391 8

9 Overview of MAP project portfolio Annex The portfolio consists of 92 projects selected under the 2007 multi-annual calls for proposals. These projects represent a total investment of 32.6 billion of budgeted total eligible costs including 5.3 billion of TEN-T funding. Graph 1.1 Projects by mode

10 Almost 70% (63 projects) of the project portfolio consists of rail projects with a financial weighting, as measured by the TEN-T funding share of the total portfolio s funding of 81%. Out of these 63 rail projects 36 are conventional rail projects with a funding share of 37% of the total rail funding in the portfolio. High speed rail lines and their related infrastructures and facilities account for 26 projects, with a funding share of 55% of the total rail funding. The rail portfolio also includes one multimodal project consisting of both rail and road links. The MAP portfolio includes 17 ERTMS projects with a funding share of 5% of the total TEN-T funding. The portfolio also includes 8 inland waterways (IWW) projects (with a funding share of 12%) and 4 road projects with a funding share of close to 3%. Graph 1.1 shows that the rail and IWW projects are, on average, bigger (measured by the amount of TEN-T funding) than the road and ERTMS projects. We can also conclude that within the rail portfolio the biggest projects can be found in the group of high speed projects. Graph 1.2 Projects by Priority Project

11 Table 1.1 List of TEN-T Priority Projects covered by the portfolio reviewed 75 projects from the MAP portfolio contribute to the completion of the 21 Priority Projects listed above. Measured by TEN-T funding allocation, the biggest share ( million) of MAP funding has been allocated to the 5 projects contributing to the completion of PP01 (Railway axis Berlin-Verona/Milano-Bologna-Napoli- Messina-Palermo) million has been allocated to 4 projects contributing to the completion of PP06 (Railway axis Lyon-Trieste-Divača/Koper-Divača-Ljubljana- Budapest-Ukrainian border) and million has been allocated to 11 projects contributing to the completion of PP03 (High speed railway axis of southwest Europe). These 20 projects, contributing to the completion of the 3 biggest 1 Priority Projects, have received 47% of the total TEN-T funding allocated to Priority Projects within the portfolio. 1 PP01, PP06 and PP03 are the biggest Priority Projects as measured by overall investment, including Member State investment, TEN-T budget, EIB support, Structural and Cohesion Funds and other funding sources. 2

12 Graph 1.3 Share of cross-border projects Almost one-quarter of the projects are cross-border projects with a total TEN-T funding of billion, representing 60% of the 5.3 billion funding allocated to the MAP portfolio. The biggest funding share (39%) is allocated to 19 projects with a co-financing rate between 20-30%. Almost half of the projects receive a 50% co-financing rate, although their share of the TEN-T funding is only 15%. This is due to the fact that this group of projects consists of studies-only and ERTMS projects which normally tend to be small projects as measured by the initial estimated total budgeted cost.