GRs årsredovisning

Transkript

1 Årsredovisning

2 2

3 Innehåll GR en storstadsregion med möjligheter och utmaningar...4 De här frågorna har förbundsstyrelsen prioriterat under året...7 GRs strategiska satsningsområden...15 Bokslut Förvaltningsberättelse...17 Resultaträkning GR och sammanställd redovisning...28 Finansieringsanalys GR och sammanställd redovisning...28 Balansräkning GR och sammanställd redovisning...29 Redovisningsprinciper GR och sammanställd redovisning...30 Noter GR och koncernen...32 Revisionsberättelse...36 Förbundsstyrelsen...38 Politiska styrgrupper...39 Uppföljning av verksamhetsplan GR Årsredovisning 2016 Omslagsfoto: Mostphotos. Foton inlaga av olika interiörer på GR: Marie Ullnert, Verkstad 150 och Tony Dahl, GR Info 3

4 GR en storstadsregion med möjligheter och utmaningar Göteborgsregionen 2016 har präglats av stark tillväxt och storstadsregionens möjligheter och utmaningar. Miljö, ekonomi, demografi, hälsa, migration, digitalisering, automatisering, demokrati och ökad social polarisering är exempel på områden som uppmärksammas internationellt, nationellt och regionalt och som även avspeglar sig i kommunalförbundets arbete under Den regionala överenskommelsen Hållbar tillväxt från 2013 är fortfarande högaktuell: Göteborgsregionen ska vara en stark utbildnings- och kulturregion. Teknologi, kreativitet, öppenhet och mångfald samspelar med social sammanhållning och trygga levnadsförhållanden. Tillsammans är detta viktiga drivkrafter för regionens utveckling och för bevarande av demokratiska värden. Vi ser ett starkt näringsliv och en hållbar tillväxt som förutsättningar för ett fortsatt välstånd det goda livet för alla. Vi vill verka för en utveckling i balans mellan de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna samt en tillämpning av perspektiven; den gemensamma regionen, jämställdhet, integration och internationalisering. Vision Västra Götaland Det goda livet är en ledstjärna. Vi ska bidra till att skapa en fossiloberoende ekonomi till 2030 och ställer oss bakom Klimatstrategi för Västra Götaland. I ett demografiskt perspektiv innebär tillväxten i Göteborgsregionen att befolkningen i samtliga åldersgrupper ökar. Vi blir fler yngre (0 19 år), fler äldre (70 90 år) och fler i arbetsför ålder (20 64 år). Sammantaget beräknas befolkningen öka med personer fram till

5 Jonas Ransgård Förbundsstyrelsens ordförande Helena Söderbäck Förbundsdirektör (källa: Västra Götalandsregionen). För kommunerna är det viktigt att veta hur de olika åldersgrupperna är sammansatta eftersom det påverkar planeringen av verksamheten både på kort och lång sikt. Hur många nya skolor kommer att behövas? Hur möter kommunerna behovet av arbetskraft på en framtida arbetsmarknad, präglad av strukturomvandling som en konsekvens av digitalisering och automatisering? Hur och var vill medborgarna bo? Trycket på kommunal service kommer att öka under de kommande åren. Det finns en potential i att systematiskt möta utmaningarna mer gemensamt över kommungränserna. Inte minst för att använda digitaliseringens och automatiseringens möjligheter. Medlemskommunerna anförtror kommunalförbundet nya uppdrag Hälso- och sjukvårdsfrågor på delregional nivå Under det gångna året anförtroddes kommunalförbundet det angelägna uppdraget att arbeta med hälso- och sjukvårdsfrågor på delregional nivå. Beslutet föregicks av en omfattande utredning och innebär att medlemskommunerna kan använda GR som en arena i dessa frågor. Arbetet sker i befintliga nätverk, och styrgruppen för sociala frågor utgör den politiska ytan för arbetet. GR kommer att ingå i den struktur för vårdsamverkan som under året arbetats fram av Västra Götalandsregionen (VGR) och de 49 kommunerna gemensamt. Samarbetet mellan VGR, som huvudman för hälso- och sjukvården, och kommunerna berör många människor. Med den aktuella demografiska utvecklingen kommer det att bli alltfler som berörs. Att ansvarsfördelningen är tydlig och att vårdkedjorna fungerar optimalt mellan den specialiserade vården, primärvården och kommunen är centralt. Det skapar trygghet hos medborgare och medarbetare samt därmed förutsättningar för god och effektiv vård med högsta kvalitet. GR har under det gångna året aktivt deltagit i arbetet med översynen av det gällande hälso- och sjukvårdsavtalet. En värdegrund med starkt patient- och medborgarfokus parterna emellan har legat till grund för arbetet. Det nya och uppdaterade hälso- och sjukvårdsavtalet beräknas gälla från och med april Förbundsstyrelsen är delregionalt kollektivtrafikråd (DKR) GRs förbundsstyrelse är från och med 2016 delregionalt kollektivtrafikråd för Göteborgsregionen. Det delregionala kollektivtrafikrådet ska säkerställa dialog- och samrådsmöjligheter mellan kommunerna, delregionen och VGR. En viktig del av DKRs uppdrag är att aktivt bedriva delregionens strategiska utvecklingsfrågor inom kollektivtrafikförsörjningen och dess koppling till övrig infrastruktur Digitaliseringens transformerande kraft Digitaliseringens transformerande kraft var temat för förbundsstyrelsens konferens i september. Digitaliseringskommissionen kom under året med sitt slutbetänkande För digitalisering i tiden SOU 2016:89 där det konstateras att Digitaliseringen är den mest samhällsomvälvande processen sedan industrialiseringen. Utvecklingen innebär att vi kan göra helt nya saker och göra de saker vi tidigare gjort på helt nya sätt. Vår kunskap om och förståelse av människan, samhället och miljön kommer att förändras genom de möjligheter som analyser av stora mängder data ger. Kommissionen konstaterar att digitaliseringen är horisontell, det vill säga påverkar alla områden, sektorer och verksamheter. Det offentliga behöver ta en ledande roll för den digitala transformationen. Temat digitalisering och teknik från styrelsekonferensen fortsatte under arbetsmarknadsregiondagen i december när vi fick en presentation av Framtidens arbetsmarknad med digitaliseringens och automatiseringens konsekven- 5

6 ser på utbildning och arbetsmarknad som utgångspunkt. Vi ser att Göteborgsregionen arbetsmarknadsmässigt jämfört med många andra regioner i landet har en mycket stark position. Men brister i kompetensförsörjningen upplevs som ett hinder både inom näringslivet och offentlig sektor. Under det gångna året har utbildning, kompetensförsörjning och matchning varit i fokus för många insatser. Fullföljda studiers betydelse för insteg på arbetsmarknaden och minskat utanförskap liksom nyanländas behov av språkstöd kopplat till utbildning är konkreta exempel. Arbetsmarknaden är dock tudelad, och för dem som står längst från arbetsmarknaden sjunker inte arbetslösheten. Här krävs att vi vågar tänka och göra annorlunda. En modell har tagits fram av Göteborgs Stad för att underlätta vägen till viktiga, riktiga jobb. Intressanta initiativ har också tagits under året för att ytterligare fördjupa samarbetet inom utbildning för vuxna för att bättre och snabbare möta medborgarnas utbildningsbehov och arbetsmarknadens behov av kompetens. Kopplat till digitalisering och strukturomvandling kan vi konstatera att förändringstrycket ökar i många branscher och sektorer i samhället Med stöd av Hållbar tillväxt och de åtta identifierade utmaningarna i verksamhetsinriktning har GRs förbundsstyrelse och politiska styrgrupper, medarbetare och nätverk format verksamheten under Tillsammans med våra medlemskommuner och samverkanspartners har vi fortsatt att utveckla GR som mötesplats och samverkansorgan i syfte att skapa mervärde för kommunerna. Årsredovisningen visar att medlemskommunerna anförtror kommunalförbundet angelägna uppdrag för att utveckla och genomföra insatser inom områden där gemensamt agerande stärker både den enskilda kommunen och Göteborgsregionen. Därigenom bidrar kommunerna gemensamt till utvecklingen i Västsverige. Vi vill tacka våra medlemskommuner, medarbetare och samarbetsparter för arbetet under det gångna året. Vi ser fram mot fortsatt utveckling av GR som mötesplats och arena för samverkan i gemensamma angelägna frågor. Jonas Ransgård Förbundsstyrelsens ordförande Helena Söderbäck Förbundsdirektör 6

7 De här frågorna har förbundsstyrelsen prioriterat under året Vi stödjer kommunerna i mottagandet av asylsökande och nyanlända GR stödjer kommunerna i mottagandet av asylsökande ensamkommande barn och nyanlända som fått uppehållstillstånd. Arbetet drivs i huvudsak via de kommungemensamma nätverken, såväl strategiska som kopplade till profession eller funktion. Som komplement finns två kommungemensamma plattformar en för vuxna och en för ensamkommande barn där kommunerna regelbundet möter de statliga aktörerna, dvs. Migrationsverket, Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen samt VGR. Arbetet med nyanlända spänner över alla GRs avdelningar och sker ofta genom tvärsektoriell samverkan. Året har fortsatt att präglas av mottagandet av de asylsökande som kom till Sverige i stort antal under Inflödet av asylsökande har efter statlig reglering minskat och antalet asylsökande som kommit under 2016 ligger på ungefär samma nivå som under I december 2016 var uppskattningsvis personer inskrivna hos Migrationsverket i vår delregion, och antalet personer med uppehållstillstånd som tagits emot i GR-kommunerna under året uppgår till cirka Ungefär 617 av dessa var ensamkommande barn som hade fått uppehållstillstånd. Bostadsbristen i kommunerna accentueras i samband med mottagandet av nyanlända och det är en mycket angelägen fråga för kommunerna att lösa bostadssituationen på ett sätt som innebär att inkluderingen i det svenska samhället sker utifrån ett socialt hållbart perspektiv. Här följer några exempel på GRs kommungemensamma arbete: Nya GRannar syftar till att utveckla samverkan kring mottagandet av ensamkommande barn och ge personal bättre verktyg och stärkt kompetens i att möta barnen med en långsiktig, målorienterad omsorg. Tio medlems kommuner ingår i denna verksamhetsutveckling som har erhållit 12 8oo tkr från Europeiska Socialfonden, ESF. InVäst har fokus på språket som nyckel till ett aktivt deltagande i samhället. Projektet syftar till att stärka mottagarorganisationers kompetens i Västsverige. Utvecklingsarbetet medfinansieras av ESF med tkr. Regeringen har tillsatt en valideringsdelegation. Validering Väst, där GR är en av parterna, har utsetts att ingå i delegationens expertgrupp. En satsning på att tidigt synliggöra nyanländas kompetens är angeläget. 7

8 Det finns flera bristyrken i kommunerna. GR driver rekryteringsprojektet På rätt plats som syftar till att matcha arbetsgivare med nyanlända samhällsbyggare. Fler liknande insatser planeras, bland annat inom vård och omsorg. Fokus är kommunerna som arbetsgivare. GR har tillsammans med medlemskommunerna utvecklat konceptet Yrkesutbildningar med språkstöd. Genom språkstöd kan eleven börja utbildningen utan höga krav på språknivå i svenska. Under 2016 deltog 2113 personer i den regionala samhällsorienteringen, det är en ökning med cirka 700 personer gentemot Av deltagarna kom 446 från kranskommunerna. GR samordnade under 2016 en gemensam upphandling av modulbostäder som vid inflyttning under 2017 kommer innebära plats för ca 350 boende. Ett nytt projekt för att stimulera folkhögskolor att ta emot ensamkommande barn och unga för boende och studier, startade under året. Målet är att ungdomarnas väg mot vidare studier eller arbete ska förkortas. GRs arbete finansieras med medel från Länsstyrelsen, så kallade 37-medel. GR har fått utvecklingsmedel från Länsstyrelsen för att arbeta med övergångarna mellan kommunerna och Migrationsverket för ungdomar som fyller 18 år eller blir uppskrivna i ålder till 18 år under tiden de söker asyl. Barn- och jämställdhetsperspektiven är centrala Barn- och jämställdhetsperspektiven har varit en integrerad del av GRs verksamhet under Den GR-samverkan som etablerats för att stödja barns och ungas välbefinnande har utvecklats och fördjupats ytterligare. GR strävar inom alla områden efter en jämställd verksamhetsutveckling där bade kvinnors och mäns resurser tas till vara. Genusperspektivet ska beaktas så att en ökad andel kvinnor i styrelse, styrgrupper och andra regionala organ kan åstadkommas. 8

9 Så styr GR som ägare sina dotterbolag Gryning Vård GR är tillsammans med Sjuhärads, Fyrbodals och Skaraborgs kommunalförbund delägare i Gryning Vård AB. Under året har ägarsamråd genomförts med bolaget. Med anledning av förändrad lagstiftning gällande tilllämpningen av LOU (lagen om offentlig upphandling) och införandet av det så kallade inhouse-undantaget från kravet på upphandling har revidering krävts av bolagets styrdokument. Uppdaterade bolagshandlingar innefattade konsortialavtal, ägardirektiv och bolagsordning har tagits fram i samråd mellan ägarna samt Västkom. Förslaget behandlades av bolagets årsstämma 7 april, av GRs förbundsfullmäktige 14 juni och efter godkännande av samtliga ägare slutligen vid en extra bolagsstämma 5 december. Beslutet innebär att antalet ledamöter i styrelsen förändrats från nio till sju stycken, där GR har fyra ledamöter och övriga kommunalförbund en vardera. Majoritetsförhållandet i ägarstrukturen, där GR äger 54 procent av aktierna, återspeglas därmed i styrelserepresentationen. Internationella skolan ISGR För det av GR helägda bolaget ISGR och förvaltningen av den svenska sektionen som ligger under GR har den mest prioriterade strategiska frågan varit arbetet med ny- och samlokalisering av verksamheten. GRs förbundsstyrelse stödjer satsningen ISGR under ett tak. Övergripande Förbundsdirektör och ekonomichef har under året genomfört två dialogmöten med bolagens VD och ekonomichefer. Riktlinjer för förbundsstyrelsens uppsiktsplikt över bolagen har godkänts av förbundsstyrelsen. Vi samverkar kring destinationsutveckling och besöksnäring GR och Göteborg & Co har en lång historia av framgångsrik samverkan som kan utvecklas ännu mer till nytta för både GR och Göteborg & Co. GRs förbundsfullmäktige beslöt den 4 februari att godkänna försäljning av GRs aktieinnehav i Göteborg & Co Träffpunkt AB. Bakgrunden till beslutet var den bolagsöversyn som genomförts i Göteborgs Stad och som resulterat i en ny bolagsmodell som inte medgav fortsatt delägande för GR i bolaget. Under 2016 etablerades formerna för fortsatt samverkan mellan GR och Göteborg & Co på strategisk, taktisk och operativ nivå, inom tre olika områden - Destinationsutveckling, Destinationsmarknadsföring och Projekt. Aktierna i Göteborg & Co Träffpunkt AB avyttrades under vissa förutsättningar. Dessa är nu på plats och samarbetet med Göteborg & Co innebär att förbundsdirektören, i likhet med de privata näringsidkarna som avyttrat sina aktier i bolaget, är adjungerad in styrelsen. förbundsdirektören företräder GR i Besöksnäringens Forum. förbundsdirektören ingår i Näringslivsgruppen. utbildningschefen ingår i Idégruppen för kunskap ett nätverk för besöksnäring och destinationsutveckling har startats. Nätverket leds av Göteborg & Co, och medarbetare med ansvar för dessa frågor i GRs medlemskommuner deltar. 9

10 GR har uppdrag för näringslivsutvecklingen GRs uppdrag enligt förbundsordningen är att vara samverkansorgan för Göteborgsregionen när det gäller näringsliv. Detta uppdrag har sedan början av 2000-talet genomförts via det av Göteborg helägda bolaget Business Region Göteborg (BRG) som även har ett regionalt uppdrag. Under 2016 har GR tillsammans med Göteborgs stad och BRG deltagit i diskussioner som ska utmynna i en ny näringslivstrategiskt program för Göteborgs Stad. Näringslivsfrågorna har stark koppling till utbildning och kompetensförsörjning. Matchningen mellan utbildning och arbetsmarknad är en komplex process som kräver involvering av många aktörer i ett samspel över tid. Dialogen mellan GR, BRG och VGR i dessa frågor har intensifierats under året. EU-frågorna samordnas, inom GR och med andra aktörer GR strävar efter att skapa de bästa förutsättningarna för medlemskommunerna när det gäller att bli tydligare involverade i EUs påverkansarbete, med målet att öka förståelsen för den potential som ligger i gemensamt agerande i EU-arbetet. Det finns en EU-expert på varje avdelning och viss del av varje tjänst är vikt för gemensamt EU-arbete på övergripande nivå. Arenorna för arbetet Internt genom organiseringen och samordning av EUexperternas övergripande arbete som täcker många sakpolitiska områden. GRs EU-nätverk är en arena för dialog med medlemskommunerna. Samverkansavtalet med Göteborgs Stad. Styrgrupp, arbetsgrupp, nätverken inom stadsdelarna kopplas samman med GRs EU-nätverk. 10

11 GR har stärkt dialogen med VGR genom deltagande i Beredningen för hållbar utveckling (BHU), VGRs verksamhet för externa relationer (extern påverkansagenda) samt verksamhet kring EU-program (sekretariat för Strukturfondspartnerskapet) ett verktyg för att genomföra sammanhållningspolitiken (EUs regionalpolitik). Här utgör även Västgruppen (förbundsdirektörer från samtliga kommunalförbund och regionutvecklingssekretariatet/vgr) en viktig arena. Sveriges kommuner och landstings (SKL) internationella avdelning är också en viktig arena för samverkan där dialogen förstärkts under året. Nära dialog med Centrum för Europaforskning Göteborgs Universitet (CERGU) för ökad samverkan med akademin kring olika insatser på temat EU i Göteborgsregionen. Europa Direkt Göteborgsregionen (EDGR), GR medfinansierar verksamheten och deltar i styrgruppsarbete för att skapa bättre förutsättningar för medlemskommunerna att nyttja EDGRs erbjudanden. Exempel på aktiviteter under året GRs svar på SoU 2016:10 EU på hemmaplan. Dialog med SKL, VGR och Göteborgs Stad kring EUs sammanhållningspolitik post 2020 Dialog med sekretariatet för Strukturfondspartnerskapet (SFP) med anledning av förändradebehov i Göteborgsregionen kopplat situationen med nyanlända. Frukostmöte arrangerat i samverkan mellan GR och Göteborgs Stad på temat Integration av nyanlända samt ett seminarium på temat Hur skapar vi ett inkluderande samhälle? Stärkt samordning mellan GR och Göteborgs Stad kring strategiska utvecklingsprojekt inom ramen för strukturfonderna som mynnat ut i bifall av flera EUfinansierade projekt t.ex. InVäst (Integration Västsverige) med stöd från ESF. 11

12 Vi har styrelseuppdrag GR har under året representerats i följande styrelser: Universeum förbundsdirektör och utbildningschef Göteborg & Co förbundsdirektör adjungerad Gryning Vård chef för GR Välfärd Reväst chef för GR Välfärd ISGR politiskt tillsatt styrelse BRG tre politiska representanter Europakorridoren politisk representant Västkuststiftelsen tre politiska representanter Västkom fyra politiska representanter Konsortierådet för Mistra Urban Futures förbundsdirektör GR en del av Mistra Urban Futures GR är en av sju konsortieparter i Västsverige som tillsammans med forskningsstiftelsen Mistra samt Sida finansierar Mistra Urban Futures, ett internationellt kunskapscentrum för hållbar stadsutveckling. Centrumet erbjuder en arena för utveckling och överföring av kunskap i nära samverkan mellan forskning och praktik. GR bevakar kunskapsbehov i medlemskommunerna och uppmärksammar intressanta utmaningar och utvecklingsprocesser genom ett kommunnätverk som träffas sex gånger per år. Under året har GR genom kommunnätverket särskilt arbetat med att forskningsprojekt som tar fram kunskap om urbana stationssamhällen, näringslivets regionala geografi, medborgardeltagandets effekter och hållbara livsstilar. I september höll Mistra Urban Futures sin första internationella konferens i Göteborg Realising Just Cities coproduction in action. Mistra Urban Futures har genom en rad projekt i Göteborg och utomlands samlat erfarenheter och kunskaper om co-production och medskapande. Konferensen speglar de senaste årens utveckling inom området hållbar stadsutveckling. Så verkar GR i beredningen för hållbar utveckling (BHU) Beredningen för hållbar utveckling är ett politiskt samverkansorgan för Västra Götalandsregionen och länets kommuner i frågor kring hållbar utveckling. Förbundsstyrelsens presidium utgör GRs representation i BHU. GR ska bidra till VG2020 regionutvecklingsplanen med särskilt fokus på antagna rekommendationer. VG2020, strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland, är det gemensamma styrdokumentet i VGR för hela Västra Götalands utveckling mellan åren Fem prioriterade mål har lyfts fram som särskilt angelägna för att stärka utvecklingen under den här perioden. Insatser för att öka antalet ungdomar med fullföljd grundskola och gymnasieutbildning. Underlätta ungdomars och nyanländas insteg på arbetsmarknaden. Bli föregångare i omställningen från fossil till förnybar energi. Satsning på västsvenska styrkeområden med internationell lyskraft. 12

13 Skapa förutsättningar för bättre matchning mellan utbildning och arbetsmarknadens behov. I redovisningen av GRs styrgruppers prioriterade satsningar för 2016 framgår att insatserna inom GR bidrar stort till fyra av de fem ovan nämnda prioriterade områdena. Infrastrukturplaneringen En av de viktigaste frågorna i BHU under 2016 har varit infrastrukturplaneringen. De nationella och regionala infrastrukturplanerna revideras var fjärde år. VGR är, i sin roll som länsplaneupprättare, ansvarig för revideringsprocessen. VGR prövar nya arbetssätt i syfte att få fram underlag som är mer flexibla och hållbara över hela den tolvåriga planeringsperioden. Arbetet inleddes under våren 2016 med att respektive kommunalförbund ombads att analysera och prioritera vilka funktioner i infrastrukturen som är mest avgörande för den framtida utvecklingen i delregionen men också med utblick på den utökade arbetsmarknadsregionen. GR är, liksom övriga kommunalförbund, helt beroende av att regiontrafiken till och från kärnan är fullt utbyggd. Övriga funktioner som måste tillgodoses i storstadsregionen är att hela-resan-perspektivet inklusive transportslagsövergripande funktioner som måste utvecklas i betydligt högre takt än tidigare. Arbetet med att föra in dessa specifika storstadsperspektiv i regionplaneringen har under året varit mycket intensivt. Andra delen av revideringsprocessen, åtgärdsplaneringen, inleddes i slutet av året. Första momentet i åtgärdsplaneringen bestod i att, utifrån de prioriterade funktionerna, analysera och värdera de största infrastrukturella bristerna i det transportsystem som försörjer vår region. VGR har drivit processen i ett mycket högt tempo vilket medfört begränsning i möjligheterna till politisk förankring i kommunalförbunden. Arbetssättet behöver utvecklas. Åtgärdsplaneringen kommer att pågå och prägla stora delar av kommande verksamhetsår. Remissutgåvorna av nationell och regional plan är tidsmässigt planerade till försommaren och beslut i BHU och regionstyrelsen väntas under hösten Så sker samarbetet inom Västkom VästKom, Västsvenska kommunalförbundens samorganisation, är en sammanslutning som arbetar på uppdrag av de fyra kommunalförbunden i Västra Götaland avseende regional utveckling, e-samhället samt hälso- och sjukvård. Exempel på viktiga samarbetsområden under året: Översyn av Hälso- och sjukvårdsavtalet gjordes under Avtalet som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan VGR och kommunerna i Västra Götaland handlar om hur och vem som ska ta ansvar för hälso- och sjukvården för vissa personer i länet. Nuvarande samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel har utvärderats. Avtalet är tecknat mellan länets 49 kommuner och VGR, och syftet med utvärderingen var att utvärdera effekten av nuvarande samarbetsavtal i relation till den tidigare upphandlade försörjningsmodellen samt ta fram ett underlag inför beslut om framtida försörjningsmodell. Utvärderingen visade att 13

14 samarbetsavtalet varit framgångsrikt såväl ekonomiskt som kvalitetsmässigt. FVM Framtidens vårdinformationsmiljö är ett program inom VGR vars utgångspunkter är att de informationsmiljöer (verksamhetssystem) som finns i nuläget inte uppfyller de behov av information, kommunikation och interaktivitet som finns hos invånare, vård- och omsorgspersonal samt forskare och myndigheter. VGR kommer att genomföra en upphandling inom ramen för programmet. Fem GR-kommuner har tecknat optioner på att delta i upphandlingen. GR har under året deltagit i scenarioarbetet i syfte att ur ett verksamhetsperspektiv föra in de kommunala aspekterna i kommande upphandling. Gemensam IT-samverkan mellan kommunerna och VGR (GITs) arbetar med verksamhetsutveckling med stöd av IT på uppdrag av VGR och länets 49 kommuner. 14

15 GRs strategiska satsningsområden Här sammanfattas övergripande vad GR har fokuserat på under 2016 inom vart och ett av de åtta strategiska satsningsområdena i GRs verksamhetsinriktning. Vill du läsa mer om styrgruppernas aktiviteter så finns de i matris-bilagan sist i detta dokument. Se sidhänvisningar nedan. Goda livsvillkor och framtids utsikter för barn och unga... sid 41 Att tillvarata och utveckla regionens grön- och blåstruktur Att begränsa klimatpåverkan En långsiktigt hållbar materialförsörjning Att stärka och underlätta ungdomars etablering på arbetsmarknaden Att samverkan mellan utbildning och arbetsliv stärks Att stärka utvecklingssatsningar i utbildningskedjan från förskola till vuxenutbildning Att ensamkommande barn och unga ska få goda möjligheter att etablera sig i samhället Att skillnader i hälsa och livsvillkor ska minska Samverkan mellan olika samhällsaktörer för barn och unga i utsatta situationer Tidiga och förebyggande insatser Unga människors möjligheter att utvecklas, försörja sig och vara delaktiga i samhället Minskade risker för ungas missbruk En inkluderande region för goda livsvillkor hela livet...sid 46 Att stärka regionens attraktivitet Ett förbättrat mottagande för nyanlända flyktingar En arbetsmarknad för alla Att stärka nyanländas etablering på arbetsmarknaden Att stärka mottagandet av nyanlända i skolan Att människor med funktionsnedsättningar i alla åldrar ska bli delaktiga i samhället Att motverka ekonomisk utsatthet Äldres och anhörigas engagemang och delaktighet i samhället Äldres hälsa Sammanhållen vård och omsorg Livslångt lärande...sid 50 Att stärka kompetensförsörjningen i medlemskommunerna Fler ungdomar fullföljer sin gymnasieutbildning Att individer som har en reell kunskap som inte är dokumenterad får den synliggjort Att utveckla lärmiljöer och pedagogisk kompetens i hela utbildningskedjan Att bibehålla och utveckla det öppna utbildningslandskapet Att stärka arbetet med ledarskapsfrågor Att barn och unga ges förutsättningar att lyckas i skolan Kunskapsutveckling inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård Kommunernas samverkan med gymnasium, universitet och högskola Boende och bostäder...sid 53 Att tydliggöra regionen som en funktionell bostadsmarknad med ett ökat och varierat bostadsutbud Att bidra till en medveten utbyggnad och förbättrade byggprocesser som skapar effektivare bostadsmarknader En samsyn genom regional boendeplanering Fler boenden för grupper som har en svag förankring på bostadsmarknaden Boendelösningar för personer med svag förankring på bostadsmarknaden Strategisk bostadsplanering och tillgänglighet i boendet Kvarboende i ordinärt boende 15

16 En fungerande arbetsmarknad...sid 54 Att skapa förståelse för befolkningstillväxten och den förändrade demografins utmaningar En bättre balans mellan efterfrågan och utbud på arbetsmarknaden En ökad jämställdhet i arbetslivet Ett förbättrat samarbete med andra myndigheter vad gäller arbetsmarknadspolitiska insatser GR-kommunerna upplevs som attraktiva arbetsgivare Att stärka arbetet med strategisk kompetensförsörjning Människors tillträde till arbetsmarknaden Kompetens- och personalförsörjning som möter kommunernas behov inom det sociala området En hållbar livsmiljö... sid 58 Ren luft Friskt vatten En hållbar avfallshantering Ny bebyggelse som stärker en hållbar regionstruktur Att säkra samhället mot effekterna av klimatförändringarna Att utveckla arbetet kring hållbar utveckling i utbildningslandskapet Att det sociala perspektivet för en hållbar tillväxt stärks Infrastruktur för effektivt och klimatsmart resande... sid 60 Ett långsiktigt hållbart transportsystem Digital utveckling och välfärdsteknologi... sid 61 Att utveckla Mobility management Att stärka och utveckla digitala system/verktyg som stödjer ett progressivt utbildningslandskap Att stärka den digitala utvecklingen i skolan samt öka kunskapen om medier och dess användning Tekniska lösningar för ett självständigt liv Att främja utveckling och öka kompetens inom digitalisering bland kommuner i GR Att inspirera kommuner i GR till att använda nya digitala arbetssätt Förkortningar... sid 63 16

17 Bokslut 2016 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE GR-koncernen Styrelsen för Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), organisationsnummer , avlämnar härmed årsredovisning för år 2016, kommunalförbundets 44:e verksamhetsår. GR-koncernen består förutom moderbolaget GR av Göteborgsregionens Internationella Skola AB (ISGR AB), som ägs till 100 procent av GR, och Gryning Vård AB som ägs till 54 procent av GR. GR är också en av tre huvudmän i Stiftelsen för Västsvenska fritidsområden. Aktierna i Göteborg & Co, Träffpunkt AB har avyttrats under året. GR GR är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige; Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Tillsammans har dessa kommuner invånare. GRs uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna samt vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen. Verksamheten inom GR ska vara till kommunal nytta samtidigt som den ska stärka regionen nationellt och internationellt. Se GRs dotterbolag Göteborgsregionens Internationella Skola AB (ISGR) ISGR bildades 1995 och är en fristående skola med internationell profil som bedriver undervisning för elever från i första hand Göteborgsregionen. Den 1 juli 2012 överfördes ISGR ABs svenska sektion till GR med anledning av ny lagstiftning vilken omöjliggör för kommuner och kommunalförbund att vara majoritetsägare i aktiebolag som bedriver skolverksamhet enligt svensk läroplan. Se Gryning Vård AB Gryning Vård AB ägs av GR (54 procent) samt kommunalförbunden i Skaraborg, Sjuhärad och Fyrbodal. Verksamheten består av institutions- och öppenvård för barn, familjer, ungdomar och unga missbrukare. Bolaget är idag landets största bolag inom HVB (hem för vård och boende). Se 17 Omvärldsanalys Nedan följer en kort sammanfattning av SKL:s Ekonomirapport oktober 2016 avseende kommunernas ekonomiska situation och förutsättningar. Den svenska ekonomin har under 2016 nått konjunkturell balans och konjunkturen fortsätter stärkas in i nästa år. Det innebär ökningstal för BNP, sysselsättning och skatteunderlag som är starkare än normalt. På längre sikt ser det dock inte lika ljust ut. Kostnaderna för kommunernas verksamhet växer från och med 2017 snabbare än skatteunderlaget. Den svenska ekonomin har under de senaste två åren utvecklats väl, med en snabbt stigande produktion och sysselsättning parallellt med en vikande arbetslöshet. Den svenska ekonomin har därmed återhämtat det fall i resursutnyttjandet som skedde i samband med finanskrisens utbrott hösten Det demografiska trycket kommer att vara synnerligen starkt i många år framöver. Enligt SCB:s befolkningsprognos från maj 2016 kommer de demografiskt betingade behoven i genomsnitt att öka med drygt 1,5 procent årligen under de kommande tio åren. Åren ligger genomsnittet på 1,7 procent per år. Det kan jämföras med 0,6 procent per år för åren (Ekonomirapporten, Om kommunernas och landstingens ekonomi. SKL). Finansförvaltning En policy som är beslutad av förbundsfullmäktige anger riktlinjer för medelsförvaltningen inom GR. Förbundsdirektören är ansvarig för kommunalförbundets medelsförvaltning. Riktlinjer avseende upplåning regleras i medelsförvaltningen på delegation från förbundsstyrelsen. GR har i nuläget inga långfristiga lån eller borgensåtaganden. Placering av likvida medel får endast ske i finansiella instrument med mycket hög säkerhet och god likviditet. Endast överlikviditet över tkr kan placeras. Ränterisken begränsas genom att den genomsnittliga räntebindningen på placerat kapital inte bör överstiga 18 månader. Målsättningen är att med bibehållen hög säkerhet säkerställa en god avkastning på GRs likvida kapital. Summa likvida medel (bank) uppgår till tkr per Valutarisker ska undvikas genom att all exponering sker i svensk valuta. Eventuella medel i utländsk valuta

18 ska således omgående växlas till svensk valuta. Inga utländska placeringar är genomförda. GR har placerat tkr i Nordeas räntefond Nordea Institutionell Kortränta. Denna räntefond placerar främst i svenska räntebärande värdepapper med kort räntebindningstid. Fonden kan även placera en mindre del i europeiska räntebärande värdepapper utgivna i svenska kronor. Den genomsnittliga räntebindningstiden är högst 360 dagar. Fonden omfattas även av Nordeas policy för Ansvarsfulla investeringar. Fonden omfattas även av särskilda etiska kriterier. Värdeutvecklingen för helåret 2016 blev -10 tkr eller -0,08 procent och aktuellt värde per är tkr. Risker och osäkerhetsfaktorer för koncernen ISGR är fortsatt trångbodda och i behov av mer lokalyta. Styrelse och ledning för skolan arbetar aktivt för att finna ändamålsenliga lokaler för verksamheten. Måluppfyllelse Verksamhetsutvecklingen inom GR är väl förankrad i de årliga verksamhetsplanerna som varje politisk styrgrupp har lagt fast. För mer information om respektive styrgrupps mål och måluppfyllelse, se avsnittet Uppföljning av verksamhetsplan GR 2016 som redovisas i eget avsnitt (sid 42). GRs ORGANISATION Förbunds- Förbundsfullmäk gstyrelsen Förbundsledning Högsta beslutande organ Förbundsdirektören rapporterar ll förbundsstyrelsen Arbetsmarknad De poli ska styrgrupperna bereder frågor ll förbundsstyrelsen Social välfärd Miljö och samhällsbyggnad ADA Administra va avdelningen Avdelning Ekonomi Avdelning Välfärd Avdelning Planering Utbildning Avdelning Utbildning Cirka 50 nätverk Nätverken utgörs av tjänstemän i kommunerna FAKTA Dotterbolag och delägarskap ISGR Internationella skolan i Göteborgsregionen (helägt) och Gryning Vård (delägt) GR samarbetar i stiftelseform med Universeum, Västkuststiftelsen GR samarbetar avseende näringslivsutveckling med Business Region Göteborg GR samarbetar avseende besöksnäring och destinationsutveckling med Göteborg & Co GRs högsta beslutande organ är förbundsfullmäktige. Mandatperioden är densamma som för riksdags- och kommunalval. Förbundsfullmäktige utser GRs förbundsstyrelse och utbildningsgruppen. 18

19 Koncernen omsättning och resultat 2016 BOLAGEN I SIFFROR 5 ÅRS ÖVERSIKT (Belopp i tkr om inte annat anges) *) 2014 *) 2015*) 2016*) SAMMANSTÄLLD REDOVISNING ALLMÄNT Medeltal anställda SAMMANSTÄLLD REDOVISNING EKONOMISKT RESULTAT Koncernens omsättning Koncernens resultat efter finansiella poster Koncernens resultat varav GR varav Gryning Vård AB varav ISGR AB varav Meritea AB SAMMANSTÄLLD REDOVISNING TILLGÅNGAR & SKULDER Koncernens balansomslutning Eget kapital koncernen varav GR varav Gryning Vård AB varav ISGR AB varav Meritea AB Soliditet 28,2% 40,8% 37,7% 44,6% 41,2% Likviditet 138,9% 141,7% 138,2% 147,9% 142,7% Koncernens investeringar *) Fr.o.m. år 2013 är siffrorna omräknade enligt klyvningsmetoden. Se redovisningsprinciper. Den sammanställda redovisningen visar att koncernens omsättning per 31 december uppgår till tkr jämfört med tkr 31 december Resultatet uppgår till tkr att jämföra med 2015 då resultatet uppgick till tkr. ISGR står för merparten av koncernens positiva resultat med tkr. Gryning redovisar ett resultat för 2016 på 359 tkr medan GR redovisar ett resultat på 181 tkr. Balansomslutningen för 2016 uppgår till tkr, vilket är en ökning jämfört med balansomslutningen för 2015 på tkr. Det egna kapitalet för koncernen som helhet uppgår per 31 december till tkr ( ). VÄSENTLIGA HÄNDELSER I KONCERNEN Gryning Vård AB Under verksamhetsåret har Gryning haft en fortsatt god efterfrågan på sina institutionsplatser men det har under året varit svårare att fylla lägenhetsplatserna. Under året har också stora förändringar i omvärlden gjort att förutsättningarna för verksamhetsområdet Ensamkommande flyktingbarn (tidigare Asylboende) förändrats i hög grad. För att möta detta pågår ett omdaningsarbete av detta verksamhetsområde. Försäljningen har ökat med drygt 11 procent och uppgick till tkr per 31 december 2016 ( ). Den största förklaringsfaktorn är att verksamhetsområdet Ensamkommande flyktingbarn ökat sin försäljning med 94 procent från tkr till tkr. Gryning har ett positivt resultat efter finansiella poster för 2016 på tkr (25 962) och efter avsättning till ersättningsfond, bokslutsdispositioner och skatt uppgår årets resultat till tkr (15 541)¹. Soliditeten uppgår till 68,1 procent (70,1) och kassalikviditeten uppgår till 222,8 procent (250,8). ISGR AB Totala intäkter har under räkenskapsåret uppgått till tkr, vilket är en ökning med 9,2 procent jämfört med föregående år. Ökningen förklaras med högre index på den interkommunala ersättningen för den internationella 1. Siffrorna visar Grynings hela resultat i motsats till tabellen på nästa sida som visar GRs andel av resultatet (54%). 19

20 sektionen 4 procent, högre skolavgifter, riktade statsbidrag samt ökad försäljning av tjänster till IHGR, International Highschool of the Gothenburg Region. Företagets investeringar har uppgått till tkr (298 tkr) huvudsakligen omfattande skolspecifika inventarier. ISGRs resultat efter finansiella poster uppgår till tkr (521), vilket är en förbättring med 923 tkr jämfört med föregående år. Resultatförbättringen förklaras i huvudsak med fler elever på båda sektionerna samt erhållna statsbidrag. VD har fått i uppdrag av styrelsen att samlokalisera hela ISGRs verksamhet under samma tak. I dagsläget är verksamheten uppdelad i två Campus, Guldhedsgatan och Molinsgatan. Såväl den politiska ledningen i GR som företag och akademi står bakom ISGRs strävan att samla hela verksamheten på ett och samma ställe. Kontakt har tagits med Lokalsekretariatet, HIGAB samt externa fastighetsförvaltare i syfte att finna lämpliga lokaliteter som uppfyller ISGRs önskemål och krav. Under 2016 har sondering av flera potentiella framtida lokaliseringar undersökts mer ingående men inga beslut är ännu fattade. Antalet elever uppgår till drygt 990, varav 550 på den internationella sektionen och 440 på den svenska. Elevantalet är högre än under vårterminen och trycket på lokalerna är stort. Under hösten startar fortbildningen för att implementera mer engelska på den svenska sektionen. Möjlighet finns att bedriva upp till 50 procent av undervisningen på engelska. Fundraising I syfte att säkerställa att ISGR ekonomiskt kan klara en högre hyresnivå än idag har det även under 2016 pågått ett fundraisingarbete tillsammans med Västsvenska Handelskammaren. ISGR har fått klartecken om teckning av nya sponsoravtal med företag under verksamhetsåret EGET KAPITAL KONCERNEN (tkr) Ingående eget kapital Resultat aktuellt år Utgående eget kapital

21 GR omsättning, resultat och kostnader 2016 OMSÄTTNING FÖR GR Omsättningen för året uppgår till tkr att jämföra med omsättningen 2015 som uppgick till tkr. GRs omsättning består av årsavgift, statsbidrag, EU-bidrag, övriga bidrag och övriga intäkter. Övriga intäkter utgörs bland annat av deltagaravgifter (vid kurser och seminarier), konsultationer och försäljning av läromedel. Denna omsättningsökning kan till absolut största delen hänföras till avdelning Utbildning och beror på ökade statsbidrag till satsningen på vuxnas lärande men även på ökad försäljning inom läromedel. Läs mer under Omsättning och resultat per verksamhet. RESULTAT GR redovisar ett positivt resultat på 181 tkr för Verksamheten var budgeterad med ett nollresultat för GR fick efter beslut i förbundsstyrelsen under hösten 2015 också tillåtelse att vid behov nyttja det egna kapitalet upp till maximalt tkr för att tillsammans med medlemskommunerna hantera den ökande invandringen som volymmässigt ökade dramatiskt under hösten Denna möjlighet har inte varit nödvändig att nyttja, utan har klarats med frigjorda externa medel, vilket också klargjorts i tidigare lämnade rapporter under året. Det positiva resultatet för helåret ska ställas mot de under året lämnade prognoserna där ett positivt resultat på 650 tkr förväntades. Dessa 650 tkr skulle genereras av övervärdet vid aktieförsäljning på 375 tkr samt positiva resultat inom de olika verksamheterna. Den årliga prövningen av det bokförda värdet för GRs immateriella tillgång INDRA innebar en nedskrivning med 1849 tkr, vilket påverkade utfallet. INDRA är GRs IT-stöd för gymnasieantagning som används av våra kommuner i regionen. Andra kostnadspåverkande poster som är värda att lyfta är att GR erhållit två nya uppdrag som tillkommit under verksamhetsåret och som varit ofinansierade. Det största av dem har varit samordnarrollen kring hälso- och sjukvårdsuppdraget. Det andra har varit kring det delregionala kollektivtrafikrådet (DKR). Dessutom har de större investeringar som gjordes 2015 inför inflyttningen till nya kontorslokaler plus kompletteringsinköp 2016 lett till att avskrivningskostnader utöver budget belastat resultatet med 564 tkr. Dessa kostnader inarbetades inte i budgeten för 2016 då GR från början hade planerat ta dessa inköp på driften På intäktssidan har satsningarna på att öka de externa intäkterna fallit väl ut vilket haft en positiv påverkan på resultatet. Under året påverkar fler och större projekt utfallet positivt. Dessutom har efterfrågan på yrkesutbildningar för vuxna som genomförs i nära samverkan med våra kommuner ökat mycket jämfört med föregående år, men även sålda och vidareförmedlade läromedel har utvecklats positivt, vilket bidrar till utfallet. Ökningen av den externa finansieringen inom GR härrör främst från Staten, Länsstyrelsen, VGR och Energimyndigheten. Finansnetto Finansnettot 2016 är +427 tkr, att jämföra med motsvarande period 2015 då finansnettot var -40 tkr. Det positiva utfallet av finansiella poster förklaras i huvudsak av mervärde från aktieförsäljning på 375 tkr. 21

22 GRS ÅRSAVGIFT GRs omsättning utgörs till 17 procent av årsavgiften, som beräknas som 74,11 kr/kommuninvånare uppgick årsavgiften till totalt tkr. För avgiftens fördelning per medlemskommun och procentuell fördelning av årsavgiften, se tabell och diagram nedan. 39 procent av årsavgiften ( tkr) har vidaretransfererats till andra regionala organisationer, se tabell nedan till höger. Vidaretransferering ll BRG 28% ÅRSAVGIFTERNAS FÖRDELNING PÅ KOMMUNER (tkr) Kommun Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Summa kr/inv 74,11 74,11 PROCENTUELL ANDEL AV ÅRSAVGIFTEN Vidaretransferering ll andra organisa oner 11% Miljö och samhällsbyggnad 12% Styrgruppen sociala 9% KOSTNADER Verksamhetens kostnader (not 2) uppgår till tkr för 2016 vilket är en ökning jämfört med 2015 då kostnaderna uppgick till tkr. Kostnaderna för Köpta tjänster, varor och material ökar mest. Dessa kopplas till fler anordnade yrkesutbildningar samt ökade volymer sålda böcker. Köpta utbildningsplatser ökar mest och går från tkr till tkr (+50%) mot föregående år. Kostnader för läromedel ökar från tkr till tkr under samma period vilket motsvarar en ökning i procent på 14,6. Kostnadsnivån i den löpande driften väl anpassad efter erhållen finansiering. Vidaretransfereringar 38 procent av årsavgiften från medlemskommunerna vidaretransfereras till andra regionala organisationer enligt tabell nedan. Västkuststiftelsen och Europakorridoren har fakturerat lägre belopp än budgeterad nivå januari augusti. Om de vidaretransfererade medlen exkluderas från GRs omsättning samt summa årsavgift, finansieras GRs verksamhet till 11 procent av årsavgiften och till 89 procent av övriga intäkter. GRs strävan är att ge medlemskommunerna ett mervärde utöver de insatser som finansieras av årsavgiften. Detta illustreras väl av att andelen övriga intäkter är hög. TRANSFERERING TILL ANDRA REGIONALA ORGANISATIONER (tkr) GR Lämnade bidrag ARC Business Region Göteborg (BRG) Europa direkt Europakorridoren Göteborg & Co LTS 0 0 Miljösamverkan Mistra Reväst Västkom Västkuststiftelsen Summa lämnade bidrag Poli k 3% GR-gemensam verksamhet 11% Styrgrupp arbetsmarknad 5% Utbildningsgruppen 21% 22

23 test test GRs årsredovisning 2016 GR omsättning och resultat per verksamhet 2016 Styrgruppen för sociala frågor Verksamhetens omsättning uppgick till tkr, under motsvarande period föregående år var omsättningen tkr. Omsättningen består av årsavgifter, bidrag och intäkter från forsknings-, utrednings- och utvecklingsuppdrag samt kurs-, konferens- och seminarieverksamhet. Resultatet för perioden är -150 tkr. Verksamheten för 2016 var budgeterad med ett nollresultat. Det negativa resultatet inom Styrgruppen för sociala frågor kan i sin helhet hänföras till kostnader för uppdraget inom hälso- och sjukvårdssamordning som startade under sommaren 2016 och där inga extra medel har tillförts GR. Styrgruppen för arbetsmarknad Verksamhetens omsättning (inklusive Validering Väst) uppgick till tkr, motsvarande period föregående år uppgick omsättningen till kr. Omsättningen består av årsavgifter, bidrag och intäkter från kurs-, konferensoch seminarieverksamhet. Resultatet för perioden uppgår till 84 tkr. Verksamheten för 2016 var budgeterad med ett nollresultat. Plusresultatet kan förklaras av hög aktivitet i projekten samt inom Kompetensgruppen. Utbildningsgruppen Verksamhetens omsättning uppgick till tkr, motsvarande period föregående år var omsättningen tkr. Överlag har de flesta verksamhetsområden ökat sin omsättning under Störst ökning, tkr, ser man inom Vuxenutbildningen där statsbidrag för regionens yrkesutbildningar är den stora anledningen. Läromedelsverksamheten har också ökat sin bokförsäljning med tkr jämfört med föregående år. Budgeterat för hela verksamheten inom utbildningsgruppen var ett nollresultat, men då nedskrivning/överavskrivning av antagningssystemet Indra varit nödvändig att göra kopplat till gällande värderingsregler redovisar verksamheten ett resultat på -817 tkr för Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Verksamhetens omsättning var tkr, motsvarande period föregående år var omsättningen tkr. Resultatet för perioden uppgår till 761 tkr. Verksamheten för 2016 var budgeterad med ett nollresultat. Det positiva utfallet kan förklaras av ökade externa intäkter för genomförda projekt där utfallet överstiger budget för helåret. Övrig verksamhet Övrig verksamhets omsättning uppgick till tkr vilket är en minskning med tkr jämfört med föregående år. Resultatet för övrig verksamhet landade på +303 tkr och kan i huvudsak förklaras av försäljningen av aktierna i Göteborg & Co, Träffpunkt AB som genomfördes i början av året. VERKSAMHET (tkr) Styrgruppernas verksamhet Årsavgift GR Övriga intäkter Kostnader* Resultat Årsavgift GR Övriga intäkter Kostnader* Resultat Styrgruppen sociala frågor Miljö och samhällsbyggnad Styrgrupp arbetsmarknad Utbildningsgruppen Styrgruppernas verksamhet totalt Övrig verksamhet Årsavgift GR Övriga intäkter Kostnader* Resultat Årsavgift GR Övriga intäkter Kostnader* Resultat Gemensam verksamhet Politisk organisation Resultat från försäljning av aktier Finansiella poster (ej bankkostnader) Transfereringar till andra org Övrig verksamhet totalt Verksamhet totalt *) Kostnader inkl avskrivningar 23

24 Disposition av resultat 2016 samt budget 2017 Enligt kommunallagen (KL) 8 kap 1 ska god ekonomisk hushållning råda (GEH). Detta innebär bland annat att budget ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Detta benämns vanligen som balanskravet. Avsteg från detta får göras om det finns synnerliga skäl. GR har under året på ett tydligare sätt definierat riktlinjer och mål kopplat till GEH att gälla från och med GRs resultat per 2016 är 181 tkr, att jämföra med budgeterat resultat på 0 tkr. Resultatet tillförs GRs egna kapital. Detaljbudget 2017 är i ekonomisk balans i enlighet med de föreslagna riktlinjerna för God ekonomisk hushållning med ett förväntat positivt resultat på 150 tkr. GR som samverkansorgan ser en fortsatt hög efterfrågan från kommunerna. Avskrivningskostnader fortsätter att belasta verksamheten men för 2017 har budgetmedel omfördelats intent för att klara dessa kostnader. EGET KAPITAL För att säkerställa en god ekonomisk hushållning har en beräkningsmodell tagits fram, och som använts under några år, som visar GRs långsiktiga behov av eget kapital ur riskhänseende. GR ska årligen i samband med årsredovisningen till fullmäktige återrapportera bedömd miniminivå för det egna kapitalet. Beräknat på bokslut 2016 uppgår GRs behov av eget kapital i riskhänseende till tkr. Eget kapital per 31 december 2016 inklusive årets resultat (+181 tkr) uppgår till tkr. Soliditeten för 2016 är 32,2 procent att jämföra med 34,4 för EGET KAPITAL GR (tkr) Ingående eget kapital (varav tkr avser kapitaltillskott Gryning) Disponering av 2011 års resultat till IT-relaterade investeringar på utbildningsområdet Resultat aktuellt år Utgående eget kapital GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Enligt kommunallagen ska kommuner, kommunalförbund och landsting ange mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning (GEH). GR har därför i verksamhetsplan 2017 tagit fram riktlinjer för GEH, vilka kommer att följas upp i samband med delårsrapporter och årsbokslut. God ekonomisk hushållning kan ses i två dimensioner; att hushålla i tiden samt att hushålla över tiden, det vill säga att väga ekonomi mot verksamhet på kort sikt och verksamhetens behov på längre sikt. Vidare har begreppet god ekonomisk hushållning både ett verksamhetsperspektiv och ett finansiellt perspektiv. Kommunallagen stipulerar att kommunernas ekonomi ska vara i balans. Intäkterna ska överstiga kostnaderna och det så kallade balanskravet utgör en miniminivå för det ekonomiska resultatet. Med detta menas att organisationen inte bör förbruka sin förmögenhet för att täcka löpande behov. Verksamheterna ska utövas på ett ändamålsenligt och utifrån ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. GR har i verksamhetsplan 2017 tagit fram övergripande finansiella mål för ekonomin och inför det kommande verksamhetsåret redovisas följande resultat för 2016 som utgångspunkt inför 2017 på de av Förbundsstyrelsen antagna målen: MÅL Den totala sjukfrånvaron för GRs medarbetare ska hållas på en fortsatt låg nivå GR ska redovisa ett genomsnittligt positivt ekonomiskt resultat över en femårsperiod Långsiktigt ska GRs egna kapital vara större än dess skulder inklusive pensionsskulden Indikator/mätetal Målvärde 2016 Utfall 2016 Målvärde 2017 Sjukfrånvaron ska understiga 3,5 procent på helåret 3,3 % < 3,5 % GRs intäkter ska överstiga dess kostnader +/ tkr Intäkter > kostnader GRs egna kapital ska inte understiga den årligt beräknade nivån utifrån riskhänseende tkr tkr tkr Soliditeten inklusive pensionsskulden ska vara positiv 32 % GRs sammanlagda nettolåneskuld ska inte öka GRs investeringar ska finansieras med hjälp av egna medel 100 % 100 % 24

25 test test GRs årsredovisning 2016 Balansposter TILLGÅNGAR OCH INVESTERINGAR Tillgångarna uppgår 2016 till tkr, att jämföra med föregående år då tillgångarna uppgick till tkr. Totalt uppgår anläggningstillgångarna till tkr för 2016, en minskning med tkr från Årets nettoinvesteringar uppgår till 655 tkr och kostnaderna för avskrivningarna är tkr. I summan för avskrivningar ingår även en nedskrivning av gymnasieantagningssystemet INDRA med tkr. På tillgångssidan är det främst pågående projekt och kundfordringar som ökar medan anläggningstillgångarna och de likvida medlen som minskar. Att kundfordringarna ökar och att de likvida medlen minskat beror till stora delar på våra beställningar/inköp av läromedel till medlemskommunernas skolor. GR gör beställningarna, faktureras av leverantörerna och ligger ute med dessa kostnader tills dess att vi erhåller betalning från kommunerna för denna tjänst. Intäktsmässigt matchas kostnader och intäkter, men likvidmässigt släpar ut- och inbetalningar efter. Dessutom bidrar sena faktureringar för befintliga och nya uppdrag till högre kundfordringar. SKULDER OCH EGET KAPITAL På skuldsidan ökar leverantörsskulderna och övriga kortfristiga skulder. Vad gäller förutbetalda intäkter är det främst posten periodisering av pågående arbeten och pågående projekt som ökat till följd av fler pågående projekt. Soliditeten (eget kapital/balansomslutning) uppgår till 32 procent på balansdagen 31/12. GR I SIFFROR 5 ÅRS ÖVERSIKT (Belopp i tkr om inte annat anges) GR ALLMÄNT Invånare i medlemskommunerna, tusental Avgift per invånare, kr 74,11 74,11 74,11 74,11 74,11 Antal årsarbetare GR, st GR EKONOMISKT RESULTAT Omsättning totalt varav medlemsavgifter avsedda för GRs verksamhet varav medlemsavgifter transfererade till andra regionala organisationer varav övriga intäkter Årets resultat (resultat efter finansiella poster) GR TILLGÅNGAR & SKULDER Balansomslutning Anläggningstillgångar Eget kapital Soliditet 30,6% 33,9% 27,1% 34,4% 32,2% Likviditet 123,6% 123,2% 116,0% 116,1% 120,3% Investeringar Investeringarnas andel av kostnaderna 0,2% 2,5% 0,0% 1,8% 0,2% Avskrivningar Resultat efter avskrivningar Finansnetto Kapitalomsättningshastighet ggr 1,9 2,6 2,2 2,8 3,0 25

26 Väsentliga händelser under 2016 EKONOMI OCH VERKSAMHET Fortsatt ökad efterfrågan på GRs tjänster generellt men störst inom utbildningsområdet. Tydligast är detta inom verksamheterna Vuxenutbildning och Läromedel. Skolverket har satsat extra medel i form av riktade statsbidrag för ökat antal yrkesutbildningar att bedrivas under 2016 och under GR hade för 2015 budgeterat ett underskott på tkr. Det budgeterade underskottet var hänförbart till flyttkostnader och baserades på att kostnaderna skulle hanteras genom nyttjande av eget kapital. GR aktiverade sedermera investeringsutgifterna i enlighet med redovisningspraxis och har därefter gjort avskrivningar på fysiska tillgångar som inhandlats i samband med flytten. Då detta utfördes efter det att budgetprocessen för 2016 var avslutad var inte tillräckliga nivåer för avskrivningar budgeterade. Det innebär att det har funnits en ofinansierad kostnadspost att bära i resultatet under hela året. Dessutom har det under året tillkommit två nya uppdrag i form av samordnarroller för hälso- och sjukvårdsuppdraget samt för det delregionala kollektivtrafikrådet (DKR). Förbundsfullmäktige fattade i februari beslut om att avyttra samtliga aktier i Göteborg & Co, Träffpunkt AB. RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER Det finns i dagsläget inga identifierade väsentliga ekonomiska risker eller osäkerhetsfaktorer för GR. Det finns dock några åtaganden i budgeteringen som kan komma att kräva insatser för att möta en viss ekonomisk risk. Samordnarfunktion i arbetet med nyanlända. GR bär även under 2017 kostnaden för samordnarrollen på 20 procent av heltid som inrättades under 2016 för att underlätta samordningen av kommunernas arbete kring mottagandet av nyanlända. Utökat uppdrag. GR är i och med fullmäktigebeslut i juni 2016 samverkansorgan för sociala frågor inklusive hälso- och sjukvård på delregional nivå. Inga resurser har tillkommit från medlemskommunerna för det utökade samordningsuppdraget, vilket i förlängningen behöver hanteras. Kvarvarande avskrivningskostnad för antagningssystemet Indra. MEDARBETARE GR är en organisation som under de senaste åren vuxit kraftigt i storlek och som har ett starkt varumärke. Då organisationen är en kunskapsorganisation som har till primärt syfte att skapa medlemsnytta för de 13 medlemskommunerna är medarbetarna verksamhetens viktigaste resurs. Målen inom medarbetarperspektivet utgår från arbetsgivarens och arbetstagarens synvinkel. GR ska vara en attraktiv arbetsgivare med engagerade och kompetenta medarbetare som tar ansvar i varje situation och med ett ledarskap som ger utrymme för individens och verksamhetens utveckling. Medarbetare som trivs hos oss är den viktigaste förutsättningen för att GR även fortsatt ska kunna leverera tjänster med hög kvalitet. För att få svar på om utvecklingen går åt rätt håll och om målen uppfylls genomförs bland annat en medarbetarundersökning med jämna mellanrum. Utifrån svaren ska handlingsplaner med aktiviteter genomföras för att ständigt höja lägsta nivån. Ett väl fungerande chef- och ledarskap är en viktig framgångsfaktor för GR. Våra chefer har ett tydligt uppdrag att driva och utveckla verksamheten tillsammans med medarbetarna. För att stärka och stödja cheferna i deras roll finns en rad koncerngemensamma utbildningar. Bland annat har en utbildning genomförts för samtliga chefer i organisationen kopplat till ny lagstiftning AFS 2015:14 kring organisatorisk och social arbetsmiljö. Under 2016 har GRs värdegrundsarbete genomsyrat en stor del av det interna arbetet. GR är en väl uppbyggd organisation för arbetsmiljö- och jämställdhetsfrågor. Dessa samordnas centralt och det finns gemensamma styrdokument såsom jämställdhetsplan och arbetsmiljöpolicy. GR är en organisation som på grund av verksamhetens karaktär förutom ordinarie årsarbetare även har arvodesanställda och konsulter för specifika uppdrag. Antal anställda 31 december var antalet anställda 182 vilket är 14 fler jämfört med föregående år. Det motsvarar en ökning med 8,3 procent och samtidigt har omsättningen ökat med 15 procent. Det innebär att ökningen av antalet anställda beror på fler och/eller större uppdrag under år. Andelen heltidsanställda av tillsvidareanställda är oförändrat med 73 procent. De tillfälliga anställningarna har ökat med 2,3 procentenheter till 22,5 procent. Ökningen kan förklaras dels av vikariat, dels av tillfälligt inkommande uppdrag. Antal årsarbetare inom GR har ökat med fem jämfört med föregående år, vilket motsvarar en volymökning på 4,1 procent. Sjukfrånvaro Jämfört med december 2015 har sjukfrånvaron ökat med 0,3 procentenheter, från 3,0 till 3,3 procent. Den korta sjukfrånvaron, 1 59 dagar, har ökat i andel med 4,2 procentenheter till 44,2 procent av den totala sjukfrånvaron. Den långa sjukfrånvaron (60 dagar eller mer) har mins- 26

27 kat i andel med 4,2 procentenheter till 55,8 procent av den totala sjukfrånvaron. För kvinnor har sjukfrånvaron ökat medan den har minskat för män. Månadsvis uppföljning av sjukfrånvaro görs av personalenheten, och en kontinuerlig dialog förs med verksamhetsansvariga för att tidigt förbereda eventuella rehabiliteringsinsatser vid upprepad frånvaro. Pensionsförvaltning GR hanterar pensioner via ITP-planen som är ett färdigt försäkringspaket från Alecta. I denna ingår ålderspension, ersättning vid långvarig sjukdom samt möjlighet att lägga ett ekonomiskt skydd till efterlevnad vid dödsfall. ITP förvaltas av Alecta och administreras av Collectum. TOTAL SJUKFRÅNVARO (%) GR Kvinnor 4,3 3,6 Män 0,6 1,5 Summa total sjukfrånvaro (%) 3,3 3,0 Total sjukfrånvaro (timmar/årsarbetare) Kvinnor Män Total sjukfrånvaro (timmar/årsarbetare) Varav långtidssjukfrånvaro 56,8% 60,3% Varav långtidssjukfrånvaro, timmar Total sjukfrånvaro per åldersgrupp (%) Yngre än 30 år 1,1 0, år 3,7 3,2 50 år och äldre 2,8 2,9 GRS MILJÖARBETE Sedan år 2003 är GR miljödiplomerat och ser detta som en självklar del i verksamheten. GR genomgår en miljörevision av externa revisorer en gång per år och interna miljörevisioner däremellan för att ständigt förbättra miljöarbetet och fortsätta leva upp till kraven i diplomeringen. GR strävar efter att integrera miljöaspekter i verksamhetens alla processer och därmed bidra till en hållbar utveckling. Vårt miljöarbete ska genomsyra varje del av vår verksamhet och präglas av Kompetens Delaktighet Engagemang För 2016 sattes följande fyra större miljömål upp: Minskat koldioxidutsläpp genom mindre användning av privata bilar i tjänsten och minskade privatresor för anställda i egen bil. GR anslöt sig 1 juni 2016 till Sunfleet bilpool och har därmed avskaffat vår egen bilpool. Minskad posthanteringen genom ökat antal E-fakturor Antal skickade E-fakturor har ökat från till drygt och mottagna E-fakturor från 1600 till Minska resandet i tjänsten och att resandet när behov finns sker i huvudsak med cykel eller kollektivtrafik. Uppmuntra att även privat resande sker med kollektivtrafik eller poolbil. En ny mötes- och resepolicy är framarbetad under året som lyfts för beslut i förbundsstyrelsen under våren

28 RESULTATRÄKNING GR och sammanställd redovisning (koncernen) (tkr) GR Sammanställd redovisning NOT nr VERKSAMHETENS INTÄKTER varav årsavgifter avsedda för GRs verksamhet varav årsavgifter transfererade till andra regionala organisationer varav övriga intäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER 2,3, Resultat före nedskrivning & avskrivningar Nedskrivning immateriell anläggningstillgång Indra Avskrivningar 4,5,11,12, Res efter nedskrivning & avskrivningar Resultat från försäljning av aktier Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansnetto Inkomstskatt Minoritetsandelar ÅRETS RESULTAT FINANSIERINGSANALYS GR och sammanställd redovisning (koncernen) (tkr) GR Sammanställd redovisning DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN NOT nr Rörelseresultat före nedskrivningar och avskrivningar Justeringar som inte ingår i kassaflödet 9, Erhållen ränta Erlagd ränta Betald skatt Resultat från försäljning av aktier Förändring av rörelsekapital löpande verksamheten JUSTERING FÖR FÖRÄNDRING AV RÖRELSEKAPITAL Förändring av lager, pågående arbete & pågående projekt Förändring av kortfristiga fordringar Förändring av kortfristiga skulder Förändring uppskjuten skatt Förändring av avsättning KASSAFLÖDE LÖPANDE VERKSAMHETEN INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiell & immateriell anläggningstillgång Försäljning av materiell & immateriell anläggningstillgång Förändring finansiella anläggningstillgångar KASSAFLÖDE INVESTERINGSVERKSAMHETEN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Utdelning Amortering av skuld KASSAFLÖDE FINANSIERINGSVERKSAMHETEN ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid periodens slut

29 BALANSRÄKNING GR och sammanställd redovisning (koncernen) (tkr) GR Sammanställd redovisning TILLGÅNGAR NOT nr IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Pågående investering Programvara 4, S:a immateriella anläggningstillgångar MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Byggnader och mark Inventarier 5, S:a materiella anläggningstillgångar FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Aktier i dotterbolag Aktier övriga Fordran hos koncern Övriga finansiella anläggningstillgångar Uppskjuten skattefordran S:a Finansiella anläggningstillgångar LAGER & PÅGÅENDE PROJEKT Lager avseende läromedel Pågående arbete & pågående projekt S:a lager & pågående projekt FORDRINGAR Kundfordringar Förutbetald kostnad & upplupen intäkt (inkl räntor) Skattefordran Övriga kortfristiga fordringar S:a Fordringar LIKVIDA MEDEL Kortfristiga placeringar Kassa & bank S:a likvida medel S:A TILLGÅNGAR EGET KAPITAL & SKULDER EGET KAPITAL Balanserade vinstmedel Årets resultat S:a Eget kapital AVSÄTTNINGAR Uppskjuten skatt Avsättning pension Övriga avsättningar enligt beslut Summa avsättningar LÅNGFRISTIGA SKULDER KORTFRISTIGA SKULDER Leverantörsskuld Upplupna kostnader & förutbetalda intäkter Pågående arbete & pågående projekt Skulder till koncernföretag Skatteskulder Övriga kortfristiga skulder S:a kortfristiga skulder S:A EGET KAPITAL & SKULDER ANSVARSFÖRBINDELSER Kvarst. betalningsskyldighet avseende ombyggn enl hyresavtal STÄLLDA SÄKERHETER Fastighetsinteckningar

30 Redovisningsprinciper GR och sammanställd redovisning Sammanställd redovisning I GR-koncernen ingår samtliga bolag där GR har minst 20 procents inflytande. Inga förändringar har skett under året i kommunkoncernens sammansättning. Koncernredovisningen omfattar räkenskaperna för Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), det helägda dotterbolaget Göteborgsregionens Internationella Skola (ISGR AB), och dotterbolaget Gryning Vård AB, som ägs till 54 procent. Den sammanställda redovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden med proportionerlig konsolidering. Med förvärvsmetoden avses att kommunen eliminerar det förvärvade egna kapitalet i dotterbolagen. Proportionerlig konsolidering innebär att den andel av dotterbolagens räkenskaper som tas upp i den sammanställda redovisningen motsvarar den ägda andelen. Ekonomiska transaktioner mellan de i koncernen ingående bolagen respektive kommunen har i allt väsentligt eliminerats. De kommunala bolagens redovisning är upprättad i enlighet med Årsredovisningslagen, Bokföringslagen samt Bokföringsnämndens allmänna råd. Vid avvikelse i redovisningsprinciper mellan kommun och kommunala bolag är kommunens redovisningsprinciper vägledande för den sammanställda redovisningen. Inga väsentliga skillnader i redovisningsprinciper har identifierats. TILLGÅNGAR OCH SKULDER Koncernens tillgångar och skulder upptas till anskaffningsvärdet om ej annat framgår. TILLGÅNGAR OCH SKULDER I UTLÄNDSK VALUTA Tillgångar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Valutakursdifferensen hänförlig till likvida medel redovisas i resultaträkningen under finansiella poster. Kortfristiga placeringar Kortfristiga placeringar är värderade i enlighet med FARs uttalande om redovisning av bank- och företagscertifikat och statsskuldväxlar. Kundfordringar Kundfordringar redovisas till belopp varmed de förväntas inflyta. Varulager Varulagret (GR) värderas till anskaffningsvärdet enligt lägsta värdets princip. Anskaffningsvärdet beräknas enligt FIFO-metoden (först in/först ut). Avdrag har skett för bedömd inkurans. Pågående projekt Pågående projekt är projekt som har ett startdatum före årsskiftet och ett slutdatum efter årsskiftet, en tydlig budget och ett uttalat mål. Intäkter och kostnader för respektive projekt resultatförs i takt med upparbetning. Om nedlagda kostnader överstiger erhållna intäkter bokförs en tillgång på mellanskillnaden. Om erhållna intäkter överstiger nedlagda kostnader bokförs en skuld på mellanskillnaden. Befarade förluster redovisas direkt i årets resultaträkning. Inkomstskatter Dotterbolagens redovisade inkomstskatter innefattar skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år samt justeringar avseende tidigare års aktuella skatt. Skatteskulder/-fordringar värderas till vad som enligt företagets bedömning ska erläggas till eller erhållas från skattemyndigheten. Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga 30

31 avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot underskott vid framtida beskattning. Avskrivningar Anläggningstillgångar under upparbetning (materiella och immateriella), redovisas som pågående nyanläggning. Avskrivningar påbörjas då tillgången tas i bruk. Koncernens avskrivningar enligt plan på anläggningstillgångar baseras på tillgångarnas anskaffningsvärde och en uppskattad ekonomisk livslängd av 3 33 år. Avskrivningarna görs månadsvis. GR har följande avskrivningsintervall: maskiner programvara infrastruktur data hemdatorer 3 år, maskiner kontorsinventarier fordon programvara 5 år, konferensmöbler 7 år, programvaror 10 år. ISGR AB har följande avskrivningsintervaller: datorerprogramvaror 3 år, övriga inventarier 5 år, klassrumsinventarier 10 år. Bolaget tillämpar avskrivningsregler enligt K3. Gryning Vård AB har följande avskrivningsintervaller: datorer 3 år, fordon 5 år, inventarier 5-10 år och byggnader 33 år. Bolaget tillämpar avskrivningsregler enligt K3. Soliditet Soliditet definieras som eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Soliditeten anger den finansiella ställningen på lång sikt, dvs. den visar vilken beredskap det finns för att möta oförutsedda händelser, till exempel framtida resultatförsämringar. Kassalikviditet Kassalikviditet definieras som förhållandet mellan omsättningstillgångar (exklusive varulager) och kortfristiga skulder. Kassalikviditeten visar vilken beredskap som finns för att klara de löpande betalningarna. n 31