Val av ny ledamot och ordförande i styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad efter Derya Tumayer (MP), Göteborg

Transkript

1 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Val av ny ledamot och ordförande i styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad efter Derya Tumayer (MP), Göteborg Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås välja Henrik Munck (MP), Göteborg, till ny ledamot och ordförande i GRs styrgrupp för miljö och samhällsbyggnad efter Derya Tumayer (MP), Göteborg, för återstoden av mandatperioden Sammanfattning av ärendet Derya Tumayer (MP), Göteborg, har avsagt sig sitt uppdrag som ledamot och ordförande i styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad. Till ny ledamot och ordförande i styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslår GRs valberedning Henrik Munck (MP), Göteborg. Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

2 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Val av ny ledamot i sociala styrgruppen efter Peter Spjuth (V), Lilla Edet Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås välja Mats Nilsson (V), Lilla Edet, till ny ledamot i GRs sociala styrgrupp efter Peter Spjuth (V), Lilla Edet, för återstoden av mandatperioden Sammanfattning av ärendet Peter Spjuth (V), Lilla Edet, har avsagt sig sitt uppdrag som ledamot och i GRs sociala styrgrupp. Till ny ledamot i sociala styrgruppen föreslår GRs valberedning Mats Nilsson (V), Lilla Edet. Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

3 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Förslag till årsredovisning för GR avseende år 2016 Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås besluta att föreslå förbundsfullmäktige att besluta att fastställa föreliggande årsredovisning för GR för år 2016 huvudsakligen innefattande verksamhetsberättelse, förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys. Förbundsstyrelsen föreslås översända årsredovisningen till medlemskommunerna för kännedom. Sammanfattning Ett förslag till årsredovisning för GR 2016 har tagits fram enligt bilaga. Göteborgsregionen växer och har nu drygt invånare. Tillsammans med våra medlemskommuner och samverkanspartners har vi fortsatt att utveckla GR som mötesplats och samverkansorgan i syfte att skapa mervärde. Årsredovisningen visar att medlemskommunerna anförtror kommunalförbundet angelägna uppdrag för att utveckla och genomföra insatser inom områden där gemensamt agerande stärker både den enskilda kommunen och Göteborgsregionen som helhet. GR uppvisar för verksamhetsåret 2016 ett positivt resultat på 181 tkr. Omsättningen i GR uppgick till tkr, varav tkr finansierats genom årsavgifter till GRs verksamhet och där tkr i årsavgifter vidaretransfereras till andra regionala organisationer. Den sammanställda redovisningen för GR och dotterbolagen visar ett resultat på tkr och en omsättning på tkr. Göteborg Helena Söderbäck /Bo Andersson

4 GRs årsredovisning Årsredovisning

5 GRs årsredovisning

6 GRs årsredovisning 2016 Innehåll GR en storstadsregion med möjligheter och utmaningar...4 De här frågorna har förbundsstyrelsen prioriterat under året...7 GRs strategiska satsningsområden...15 Bokslut Förvaltningsberättelse...17 Resultaträkning GR och sammanställd redovisning...28 Finansieringsanalys GR och sammanställd redovisning...28 Balansräkning GR och sammanställd redovisning...29 Redovisningsprinciper GR och sammanställd redovisning...30 Noter GR och koncernen...32 Revisionsberättelse...36 Förbundsstyrelsen...38 Politiska styrgrupper...39 Uppföljning av verksamhetsplan GR Årsredovisning 2016 Omslagsfoto: Mostphotos. Foton inlaga av olika interiörer på GR: Marie Ullnert, Verkstad 150 och Tony Dahl, GR Info 3

7 GRs årsredovisning 2016 GR en storstadsregion med möjligheter och utmaningar Göteborgsregionen 2016 har präglats av stark tillväxt och storstadsregionens möjligheter och utmaningar. Miljö, ekonomi, demografi, hälsa, migration, digitalisering, automatisering, demokrati och ökad social polarisering är exempel på områden som uppmärksammas internationellt, nationellt och regionalt och som även avspeglar sig i kommunalförbundets arbete under Den regionala överenskommelsen Hållbar tillväxt från 2013 är fortfarande högaktuell: Göteborgsregionen ska vara en stark utbildnings- och kulturregion. Teknologi, kreativitet, öppenhet och mångfald samspelar med social sammanhållning och trygga levnadsförhållanden. Tillsammans är detta viktiga drivkrafter för regionens utveckling och för bevarande av demokratiska värden. Vi ser ett starkt näringsliv och en hållbar tillväxt som förutsättningar för ett fortsatt välstånd det goda livet för alla. Vi vill verka för en utveckling i balans mellan de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna samt en tillämpning av perspektiven; den gemensamma regionen, jämställdhet, integration och internationalisering. Vision Västra Götaland Det goda livet är en ledstjärna. Vi ska bidra till att skapa en fossiloberoende ekonomi till 2030 och ställer oss bakom Klimatstrategi för Västra Götaland. I ett demografiskt perspektiv innebär tillväxten i Göteborgsregionen att befolkningen i samtliga åldersgrupper ökar. Vi blir fler yngre (0 19 år), fler äldre (70 90 år) och fler i arbetsför ålder (20 64 år). Sammantaget beräknas befolkningen öka med personer fram till

8 GRs årsredovisning 2016 Jonas Ransgård Förbundsstyrelsens ordförande Helena Söderbäck Förbundsdirektör (källa: Västra Götalandsregionen). För kommunerna är det viktigt att veta hur de olika åldersgrupperna är sammansatta eftersom det påverkar planeringen av verksamheten både på kort och lång sikt. Hur många nya skolor kommer att behövas? Hur möter kommunerna behovet av arbetskraft på en framtida arbetsmarknad, präglad av strukturomvandling som en konsekvens av digitalisering och automatisering? Hur och var vill medborgarna bo? Trycket på kommunal service kommer att öka under de kommande åren. Det finns en potential i att systematiskt möta utmaningarna mer gemensamt över kommungränserna. Inte minst för att använda digitaliseringens och automatiseringens möjligheter. Medlemskommunerna anförtror kommunalförbundet nya uppdrag Hälso- och sjukvårdsfrågor på delregional nivå Under det gångna året anförtroddes kommunalförbundet det angelägna uppdraget att arbeta med hälso- och sjukvårdsfrågor på delregional nivå. Beslutet föregicks av en omfattande utredning och innebär att medlemskommunerna kan använda GR som en arena i dessa frågor. Arbetet sker i befintliga nätverk, och styrgruppen för sociala frågor utgör den politiska ytan för arbetet. GR kommer att ingå i den struktur för vårdsamverkan som under året arbetats fram av Västra Götalandsregionen (VGR) och de 49 kommunerna gemensamt. Samarbetet mellan VGR, som huvudman för hälso- och sjukvården, och kommunerna berör många människor. Med den aktuella demografiska utvecklingen kommer det att bli alltfler som berörs. Att ansvarsfördelningen är tydlig och att vårdkedjorna fungerar optimalt mellan den specialiserade vården, primärvården och kommunen är centralt. Det skapar trygghet hos medborgare och medarbetare samt därmed förutsättningar för god och effektiv vård med högsta kvalitet. GR har under det gångna året aktivt deltagit i arbetet med översynen av det gällande hälso- och sjukvårdsavtalet. En värdegrund med starkt patient- och medborgarfokus parterna emellan har legat till grund för arbetet. Det nya och uppdaterade hälso- och sjukvårdsavtalet beräknas gälla från och med april Förbundsstyrelsen är delregionalt kollektivtrafikråd (DKR) GRs förbundsstyrelse är från och med 2016 delregionalt kollektivtrafikråd för Göteborgsregionen. Det delregionala kollektivtrafikrådet ska säkerställa dialog- och samrådsmöjligheter mellan kommunerna, delregionen och VGR. En viktig del av DKRs uppdrag är att aktivt bedriva delregionens strategiska utvecklingsfrågor inom kollektivtrafikförsörjningen och dess koppling till övrig infrastruktur Digitaliseringens transformerande kraft Digitaliseringens transformerande kraft var temat för förbundsstyrelsens konferens i september. Digitaliseringskommissionen kom under året med sitt slutbetänkande För digitalisering i tiden SOU 2016:89 där det konstateras att Digitaliseringen är den mest samhällsomvälvande processen sedan industrialiseringen. Utvecklingen innebär att vi kan göra helt nya saker och göra de saker vi tidigare gjort på helt nya sätt. Vår kunskap om och förståelse av människan, samhället och miljön kommer att förändras genom de möjligheter som analyser av stora mängder data ger. Kommissionen konstaterar att digitaliseringen är horisontell, det vill säga påverkar alla områden, sektorer och verksamheter. Det offentliga behöver ta en ledande roll för den digitala transformationen. Temat digitalisering och teknik från styrelsekonferensen fortsatte under arbetsmarknadsregiondagen i december när vi fick en presentation av Framtidens arbetsmarknad med digitaliseringens och automatiseringens konsekven- 5

9 GRs årsredovisning 2016 ser på utbildning och arbetsmarknad som utgångspunkt. Vi ser att Göteborgsregionen arbetsmarknadsmässigt jämfört med många andra regioner i landet har en mycket stark position. Men brister i kompetensförsörjningen upplevs som ett hinder både inom näringslivet och offentlig sektor. Under det gångna året har utbildning, kompetensförsörjning och matchning varit i fokus för många insatser. Fullföljda studiers betydelse för insteg på arbetsmarknaden och minskat utanförskap liksom nyanländas behov av språkstöd kopplat till utbildning är konkreta exempel. Arbetsmarknaden är dock tudelad, och för dem som står längst från arbetsmarknaden sjunker inte arbetslösheten. Här krävs att vi vågar tänka och göra annorlunda. En modell har tagits fram av Göteborgs Stad för att underlätta vägen till viktiga, riktiga jobb. Intressanta initiativ har också tagits under året för att ytterligare fördjupa samarbetet inom utbildning för vuxna för att bättre och snabbare möta medborgarnas utbildningsbehov och arbetsmarknadens behov av kompetens. Kopplat till digitalisering och strukturomvandling kan vi konstatera att förändringstrycket ökar i många branscher och sektorer i samhället Med stöd av Hållbar tillväxt och de åtta identifierade utmaningarna i verksamhetsinriktning har GRs förbundsstyrelse och politiska styrgrupper, medarbetare och nätverk format verksamheten under Tillsammans med våra medlemskommuner och samverkanspartners har vi fortsatt att utveckla GR som mötesplats och samverkansorgan i syfte att skapa mervärde för kommunerna. Årsredovisningen visar att medlemskommunerna anförtror kommunalförbundet angelägna uppdrag för att utveckla och genomföra insatser inom områden där gemensamt agerande stärker både den enskilda kommunen och Göteborgsregionen. Därigenom bidrar kommunerna gemensamt till utvecklingen i Västsverige. Vi vill tacka våra medlemskommuner, medarbetare och samarbetsparter för arbetet under det gångna året. Vi ser fram mot fortsatt utveckling av GR som mötesplats och arena för samverkan i gemensamma angelägna frågor. Jonas Ransgård Förbundsstyrelsens ordförande Helena Söderbäck Förbundsdirektör 6

10 GRs årsredovisning 2016 De här frågorna har förbundsstyrelsen prioriterat under året Vi stödjer kommunerna i mottagandet av asylsökande och nyanlända GR stödjer kommunerna i mottagandet av asylsökande ensamkommande barn och nyanlända som fått uppehållstillstånd. Arbetet drivs i huvudsak via de kommungemensamma nätverken, såväl strategiska som kopplade till profession eller funktion. Som komplement finns två kommungemensamma plattformar en för vuxna och en för ensamkommande barn där kommunerna regelbundet möter de statliga aktörerna, dvs. Migrationsverket, Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen samt VGR. Arbetet med nyanlända spänner över alla GRs avdelningar och sker ofta genom tvärsektoriell samverkan. Året har fortsatt att präglas av mottagandet av de asylsökande som kom till Sverige i stort antal under Inflödet av asylsökande har efter statlig reglering minskat och antalet asylsökande som kommit under 2016 ligger på ungefär samma nivå som under I december 2016 var uppskattningsvis personer inskrivna hos Migrationsverket i vår delregion, och antalet personer med uppehållstillstånd som tagits emot i GR-kommunerna under året uppgår till cirka Ungefär 617 av dessa var ensamkommande barn som hade fått uppehållstillstånd. Bostadsbristen i kommunerna accentueras i samband med mottagandet av nyanlända och det är en mycket angelägen fråga för kommunerna att lösa bostadssituationen på ett sätt som innebär att inkluderingen i det svenska samhället sker utifrån ett socialt hållbart perspektiv. Här följer några exempel på GRs kommungemensamma arbete: Nya GRannar syftar till att utveckla samverkan kring mottagandet av ensamkommande barn och ge personal bättre verktyg och stärkt kompetens i att möta barnen med en långsiktig, målorienterad omsorg. Tio medlems kommuner ingår i denna verksamhetsutveckling som har erhållit 12 8oo tkr från Europeiska Socialfonden, ESF. InVäst har fokus på språket som nyckel till ett aktivt deltagande i samhället. Projektet syftar till att stärka mottagarorganisationers kompetens i Västsverige. Utvecklingsarbetet medfinansieras av ESF med tkr. Regeringen har tillsatt en valideringsdelegation. Validering Väst, där GR är en av parterna, har utsetts att ingå i delegationens expertgrupp. En satsning på att tidigt synliggöra nyanländas kompetens är angeläget. 7

11 GRs årsredovisning 2016 Det finns flera bristyrken i kommunerna. GR driver rekryteringsprojektet På rätt plats som syftar till att matcha arbetsgivare med nyanlända samhällsbyggare. Fler liknande insatser planeras, bland annat inom vård och omsorg. Fokus är kommunerna som arbetsgivare. GR har tillsammans med medlemskommunerna utvecklat konceptet Yrkesutbildningar med språkstöd. Genom språkstöd kan eleven börja utbildningen utan höga krav på språknivå i svenska. Under 2016 deltog 2113 personer i den regionala samhällsorienteringen, det är en ökning med cirka 700 personer gentemot Av deltagarna kom 446 från kranskommunerna. GR samordnade under 2016 en gemensam upphandling av modulbostäder som vid inflyttning under 2017 kommer innebära plats för ca 350 boende. Ett nytt projekt för att stimulera folkhögskolor att ta emot ensamkommande barn och unga för boende och studier, startade under året. Målet är att ungdomarnas väg mot vidare studier eller arbete ska förkortas. GRs arbete finansieras med medel från Länsstyrelsen, så kallade 37-medel. GR har fått utvecklingsmedel från Länsstyrelsen för att arbeta med övergångarna mellan kommunerna och Migrationsverket för ungdomar som fyller 18 år eller blir uppskrivna i ålder till 18 år under tiden de söker asyl. Barn- och jämställdhetsperspektiven är centrala Barn- och jämställdhetsperspektiven har varit en integrerad del av GRs verksamhet under Den GR-samverkan som etablerats för att stödja barns och ungas välbefinnande har utvecklats och fördjupats ytterligare. GR strävar inom alla områden efter en jämställd verksamhetsutveckling där bade kvinnors och mäns resurser tas till vara. Genusperspektivet ska beaktas så att en ökad andel kvinnor i styrelse, styrgrupper och andra regionala organ kan åstadkommas. 8

12 GRs årsredovisning 2016 Så styr GR som ägare sina dotterbolag Gryning Vård GR är tillsammans med Sjuhärads, Fyrbodals och Skaraborgs kommunalförbund delägare i Gryning Vård AB. Under året har ägarsamråd genomförts med bolaget. Med anledning av förändrad lagstiftning gällande tilllämpningen av LOU (lagen om offentlig upphandling) och införandet av det så kallade inhouse-undantaget från kravet på upphandling har revidering krävts av bolagets styrdokument. Uppdaterade bolagshandlingar innefattade konsortialavtal, ägardirektiv och bolagsordning har tagits fram i samråd mellan ägarna samt Västkom. Förslaget behandlades av bolagets årsstämma 7 april, av GRs förbundsfullmäktige 14 juni och efter godkännande av samtliga ägare slutligen vid en extra bolagsstämma 5 december. Beslutet innebär att antalet ledamöter i styrelsen förändrats från nio till sju stycken, där GR har fyra ledamöter och övriga kommunalförbund en vardera. Majoritetsförhållandet i ägarstrukturen, där GR äger 54 procent av aktierna, återspeglas därmed i styrelserepresentationen. Internationella skolan ISGR För det av GR helägda bolaget ISGR och förvaltningen av den svenska sektionen som ligger under GR har den mest prioriterade strategiska frågan varit arbetet med ny- och samlokalisering av verksamheten. GRs förbundsstyrelse stödjer satsningen ISGR under ett tak. Övergripande Förbundsdirektör och ekonomichef har under året genomfört två dialogmöten med bolagens VD och ekonomichefer. Riktlinjer för förbundsstyrelsens uppsiktsplikt över bolagen har godkänts av förbundsstyrelsen. Vi samverkar kring destinationsutveckling och besöksnäring GR och Göteborg & Co har en lång historia av framgångsrik samverkan som kan utvecklas ännu mer till nytta för både GR och Göteborg & Co. GRs förbundsfullmäktige beslöt den 4 februari att godkänna försäljning av GRs aktieinnehav i Göteborg & Co Träffpunkt AB. Bakgrunden till beslutet var den bolagsöversyn som genomförts i Göteborgs Stad och som resulterat i en ny bolagsmodell som inte medgav fortsatt delägande för GR i bolaget. Under 2016 etablerades formerna för fortsatt samverkan mellan GR och Göteborg & Co på strategisk, taktisk och operativ nivå, inom tre olika områden - Destinationsutveckling, Destinationsmarknadsföring och Projekt. Aktierna i Göteborg & Co Träffpunkt AB avyttrades under vissa förutsättningar. Dessa är nu på plats och samarbetet med Göteborg & Co innebär att förbundsdirektören, i likhet med de privata näringsidkarna som avyttrat sina aktier i bolaget, är adjungerad in styrelsen. förbundsdirektören företräder GR i Besöksnäringens Forum. förbundsdirektören ingår i Näringslivsgruppen. utbildningschefen ingår i Idégruppen för kunskap ett nätverk för besöksnäring och destinationsutveckling har startats. Nätverket leds av Göteborg & Co, och medarbetare med ansvar för dessa frågor i GRs medlemskommuner deltar. 9

13 GRs årsredovisning 2016 GR har uppdrag för näringslivsutvecklingen GRs uppdrag enligt förbundsordningen är att vara samverkansorgan för Göteborgsregionen när det gäller näringsliv. Detta uppdrag har sedan början av 2000-talet genomförts via det av Göteborg helägda bolaget Business Region Göteborg (BRG) som även har ett regionalt uppdrag. Under 2016 har GR tillsammans med Göteborgs stad och BRG deltagit i diskussioner som ska utmynna i en ny näringslivstrategiskt program för Göteborgs Stad. Näringslivsfrågorna har stark koppling till utbildning och kompetensförsörjning. Matchningen mellan utbildning och arbetsmarknad är en komplex process som kräver involvering av många aktörer i ett samspel över tid. Dialogen mellan GR, BRG och VGR i dessa frågor har intensifierats under året. EU-frågorna samordnas, inom GR och med andra aktörer GR strävar efter att skapa de bästa förutsättningarna för medlemskommunerna när det gäller att bli tydligare involverade i EUs påverkansarbete, med målet att öka förståelsen för den potential som ligger i gemensamt agerande i EU-arbetet. Det finns en EU-expert på varje avdelning och viss del av varje tjänst är vikt för gemensamt EU-arbete på övergripande nivå. Arenorna för arbetet Internt genom organiseringen och samordning av EUexperternas övergripande arbete som täcker många sakpolitiska områden. GRs EU-nätverk är en arena för dialog med medlemskommunerna. Samverkansavtalet med Göteborgs Stad. Styrgrupp, arbetsgrupp, nätverken inom stadsdelarna kopplas samman med GRs EU-nätverk. 10

14 GRs årsredovisning 2016 GR har stärkt dialogen med VGR genom deltagande i Beredningen för hållbar utveckling (BHU), VGRs verksamhet för externa relationer (extern påverkansagenda) samt verksamhet kring EU-program (sekretariat för Strukturfondspartnerskapet) ett verktyg för att genomföra sammanhållningspolitiken (EUs regionalpolitik). Här utgör även Västgruppen (förbundsdirektörer från samtliga kommunalförbund och regionutvecklingssekretariatet/vgr) en viktig arena. Sveriges kommuner och landstings (SKL) internationella avdelning är också en viktig arena för samverkan där dialogen förstärkts under året. Nära dialog med Centrum för Europaforskning Göteborgs Universitet (CERGU) för ökad samverkan med akademin kring olika insatser på temat EU i Göteborgsregionen. Europa Direkt Göteborgsregionen (EDGR), GR medfinansierar verksamheten och deltar i styrgruppsarbete för att skapa bättre förutsättningar för medlemskommunerna att nyttja EDGRs erbjudanden. Exempel på aktiviteter under året GRs svar på SoU 2016:10 EU på hemmaplan. Dialog med SKL, VGR och Göteborgs Stad kring EUs sammanhållningspolitik post 2020 Dialog med sekretariatet för Strukturfondspartnerskapet (SFP) med anledning av förändradebehov i Göteborgsregionen kopplat situationen med nyanlända. Frukostmöte arrangerat i samverkan mellan GR och Göteborgs Stad på temat Integration av nyanlända samt ett seminarium på temat Hur skapar vi ett inkluderande samhälle? Stärkt samordning mellan GR och Göteborgs Stad kring strategiska utvecklingsprojekt inom ramen för strukturfonderna som mynnat ut i bifall av flera EUfinansierade projekt t.ex. InVäst (Integration Västsverige) med stöd från ESF. 11

15 GRs årsredovisning 2016 Vi har styrelseuppdrag GR har under året representerats i följande styrelser: Universeum förbundsdirektör och utbildningschef Göteborg & Co förbundsdirektör adjungerad Gryning Vård chef för GR Välfärd Reväst chef för GR Välfärd ISGR politiskt tillsatt styrelse BRG tre politiska representanter Europakorridoren politisk representant Västkuststiftelsen tre politiska representanter Västkom fyra politiska representanter Konsortierådet för Mistra Urban Futures förbundsdirektör GR en del av Mistra Urban Futures GR är en av sju konsortieparter i Västsverige som tillsammans med forskningsstiftelsen Mistra samt Sida finansierar Mistra Urban Futures, ett internationellt kunskapscentrum för hållbar stadsutveckling. Centrumet erbjuder en arena för utveckling och överföring av kunskap i nära samverkan mellan forskning och praktik. GR bevakar kunskapsbehov i medlemskommunerna och uppmärksammar intressanta utmaningar och utvecklingsprocesser genom ett kommunnätverk som träffas sex gånger per år. Under året har GR genom kommunnätverket särskilt arbetat med att forskningsprojekt som tar fram kunskap om urbana stationssamhällen, näringslivets regionala geografi, medborgardeltagandets effekter och hållbara livsstilar. I september höll Mistra Urban Futures sin första internationella konferens i Göteborg Realising Just Cities coproduction in action. Mistra Urban Futures har genom en rad projekt i Göteborg och utomlands samlat erfarenheter och kunskaper om co-production och medskapande. Konferensen speglar de senaste årens utveckling inom området hållbar stadsutveckling. Så verkar GR i beredningen för hållbar utveckling (BHU) Beredningen för hållbar utveckling är ett politiskt samverkansorgan för Västra Götalandsregionen och länets kommuner i frågor kring hållbar utveckling. Förbundsstyrelsens presidium utgör GRs representation i BHU. GR ska bidra till VG2020 regionutvecklingsplanen med särskilt fokus på antagna rekommendationer. VG2020, strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland, är det gemensamma styrdokumentet i VGR för hela Västra Götalands utveckling mellan åren Fem prioriterade mål har lyfts fram som särskilt angelägna för att stärka utvecklingen under den här perioden. Insatser för att öka antalet ungdomar med fullföljd grundskola och gymnasieutbildning. Underlätta ungdomars och nyanländas insteg på arbetsmarknaden. Bli föregångare i omställningen från fossil till förnybar energi. Satsning på västsvenska styrkeområden med internationell lyskraft. 12

16 GRs årsredovisning 2016 Skapa förutsättningar för bättre matchning mellan utbildning och arbetsmarknadens behov. I redovisningen av GRs styrgruppers prioriterade satsningar för 2016 framgår att insatserna inom GR bidrar stort till fyra av de fem ovan nämnda prioriterade områdena. Infrastrukturplaneringen En av de viktigaste frågorna i BHU under 2016 har varit infrastrukturplaneringen. De nationella och regionala infrastrukturplanerna revideras var fjärde år. VGR är, i sin roll som länsplaneupprättare, ansvarig för revideringsprocessen. VGR prövar nya arbetssätt i syfte att få fram underlag som är mer flexibla och hållbara över hela den tolvåriga planeringsperioden. Arbetet inleddes under våren 2016 med att respektive kommunalförbund ombads att analysera och prioritera vilka funktioner i infrastrukturen som är mest avgörande för den framtida utvecklingen i delregionen men också med utblick på den utökade arbetsmarknadsregionen. GR är, liksom övriga kommunalförbund, helt beroende av att regiontrafiken till och från kärnan är fullt utbyggd. Övriga funktioner som måste tillgodoses i storstadsregionen är att hela-resan-perspektivet inklusive transportslagsövergripande funktioner som måste utvecklas i betydligt högre takt än tidigare. Arbetet med att föra in dessa specifika storstadsperspektiv i regionplaneringen har under året varit mycket intensivt. Andra delen av revideringsprocessen, åtgärdsplaneringen, inleddes i slutet av året. Första momentet i åtgärdsplaneringen bestod i att, utifrån de prioriterade funktionerna, analysera och värdera de största infrastrukturella bristerna i det transportsystem som försörjer vår region. VGR har drivit processen i ett mycket högt tempo vilket medfört begränsning i möjligheterna till politisk förankring i kommunalförbunden. Arbetssättet behöver utvecklas. Åtgärdsplaneringen kommer att pågå och prägla stora delar av kommande verksamhetsår. Remissutgåvorna av nationell och regional plan är tidsmässigt planerade till försommaren och beslut i BHU och regionstyrelsen väntas under hösten Så sker samarbetet inom Västkom VästKom, Västsvenska kommunalförbundens samorganisation, är en sammanslutning som arbetar på uppdrag av de fyra kommunalförbunden i Västra Götaland avseende regional utveckling, e-samhället samt hälso- och sjukvård. Exempel på viktiga samarbetsområden under året: Översyn av Hälso- och sjukvårdsavtalet gjordes under Avtalet som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan VGR och kommunerna i Västra Götaland handlar om hur och vem som ska ta ansvar för hälso- och sjukvården för vissa personer i länet. Läs mer här Nuvarande samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel har utvärderats. Avtalet är tecknat mellan länets 49 kommuner och VGR, och syftet med utvärderingen var att utvärdera effekten av nuvarande samarbetsavtal i relation till den tidigare upphandlade försörjningsmodellen samt ta fram ett underlag inför beslut om framtida försörjningsmodell. Utvärderingen visade att 13

17 GRs årsredovisning 2016 samarbetsavtalet varit framgångsrikt såväl ekonomiskt som kvalitetsmässigt. Läs mer här FVM Framtidens vårdinformationsmiljö är ett program inom VGR vars utgångspunkter är att de informationsmiljöer (verksamhetssystem) som finns i nuläget inte uppfyller de behov av information, kommunikation och interaktivitet som finns hos invånare, vård- och omsorgspersonal samt forskare och myndigheter. VGR kommer att genomföra en upphandling inom ramen för programmet. Fem GR-kommuner har tecknat optioner på att delta i upphandlingen. GR har under året deltagit i scenarioarbetet i syfte att ur ett verksamhetsperspektiv föra in de kommunala aspekterna i kommande upphandling. Läs mer här Gemensam IT-samverkan mellan kommunerna och VGR (GITs) arbetar med verksamhetsutveckling med stöd av IT på uppdrag av VGR och länets 49 kommuner. Läs mer här 14

18 GRs årsredovisning 2016 GRs strategiska satsningsområden Här sammanfattas övergripande vad GR har fokuserat på under 2016 inom vart och ett av de åtta strategiska satsningsområdena i GRs verksamhetsinriktning. Vill du läsa mer om styrgruppernas aktiviteter så finns de i matris-bilagan sist i detta dokument. Se sidhänvisningar nedan. Goda livsvillkor och framtids utsikter för barn och unga... sid 41 Att tillvarata och utveckla regionens grön- och blåstruktur Att begränsa klimatpåverkan En långsiktigt hållbar materialförsörjning Att stärka och underlätta ungdomars etablering på arbetsmarknaden Att samverkan mellan utbildning och arbetsliv stärks Att stärka utvecklingssatsningar i utbildningskedjan från förskola till vuxenutbildning Att ensamkommande barn och unga ska få goda möjligheter att etablera sig i samhället Att skillnader i hälsa och livsvillkor ska minska Samverkan mellan olika samhällsaktörer för barn och unga i utsatta situationer Tidiga och förebyggande insatser Unga människors möjligheter att utvecklas, försörja sig och vara delaktiga i samhället Minskade risker för ungas missbruk En inkluderande region för goda livsvillkor hela livet...sid 46 Att stärka regionens attraktivitet Ett förbättrat mottagande för nyanlända flyktingar En arbetsmarknad för alla Att stärka nyanländas etablering på arbetsmarknaden Att stärka mottagandet av nyanlända i skolan Att människor med funktionsnedsättningar i alla åldrar ska bli delaktiga i samhället Att motverka ekonomisk utsatthet Äldres och anhörigas engagemang och delaktighet i samhället Äldres hälsa Sammanhållen vård och omsorg Livslångt lärande...sid 50 Att stärka kompetensförsörjningen i medlemskommunerna Fler ungdomar fullföljer sin gymnasieutbildning Att individer som har en reell kunskap som inte är dokumenterad får den synliggjort Att utveckla lärmiljöer och pedagogisk kompetens i hela utbildningskedjan Att bibehålla och utveckla det öppna utbildningslandskapet Att stärka arbetet med ledarskapsfrågor Att barn och unga ges förutsättningar att lyckas i skolan Kunskapsutveckling inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård Kommunernas samverkan med gymnasium, universitet och högskola Boende och bostäder...sid 53 Att tydliggöra regionen som en funktionell bostadsmarknad med ett ökat och varierat bostadsutbud Att bidra till en medveten utbyggnad och förbättrade byggprocesser som skapar effektivare bostadsmarknader En samsyn genom regional boendeplanering Fler boenden för grupper som har en svag förankring på bostadsmarknaden Boendelösningar för personer med svag förankring på bostadsmarknaden Strategisk bostadsplanering och tillgänglighet i boendet Kvarboende i ordinärt boende 15

19 GRs årsredovisning 2016 En fungerande arbetsmarknad...sid 54 Att skapa förståelse för befolkningstillväxten och den förändrade demografins utmaningar En bättre balans mellan efterfrågan och utbud på arbetsmarknaden En ökad jämställdhet i arbetslivet Ett förbättrat samarbete med andra myndigheter vad gäller arbetsmarknadspolitiska insatser GR-kommunerna upplevs som attraktiva arbetsgivare Att stärka arbetet med strategisk kompetensförsörjning Människors tillträde till arbetsmarknaden Kompetens- och personalförsörjning som möter kommunernas behov inom det sociala området En hållbar livsmiljö... sid 58 Ren luft Friskt vatten En hållbar avfallshantering Ny bebyggelse som stärker en hållbar regionstruktur Att säkra samhället mot effekterna av klimatförändringarna Att utveckla arbetet kring hållbar utveckling i utbildningslandskapet Att det sociala perspektivet för en hållbar tillväxt stärks Infrastruktur för effektivt och klimatsmart resande... sid 60 Ett långsiktigt hållbart transportsystem Digital utveckling och välfärdsteknologi... sid 61 Att utveckla Mobility management Att stärka och utveckla digitala system/verktyg som stödjer ett progressivt utbildningslandskap Att stärka den digitala utvecklingen i skolan samt öka kunskapen om medier och dess användning Tekniska lösningar för ett självständigt liv Att främja utveckling och öka kompetens inom digitalisering bland kommuner i GR Att inspirera kommuner i GR till att använda nya digitala arbetssätt Förkortningar... sid 63 16

20 GRs årsredovisning 2016 Bokslut 2016 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE GR-koncernen Styrelsen för Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), organisationsnummer , avlämnar härmed årsredovisning för år 2016, kommunalförbundets 44:e verksamhetsår. GR-koncernen består förutom moderbolaget GR av Göteborgsregionens Internationella Skola AB (ISGR AB), som ägs till 100 procent av GR, och Gryning Vård AB som ägs till 54 procent av GR. GR är också en av tre huvudmän i Stiftelsen för Västsvenska fritidsområden. Aktierna i Göteborg & Co, Träffpunkt AB har avyttrats under året. GR GR är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige; Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Tillsammans har dessa kommuner invånare. GRs uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna samt vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen. Verksamheten inom GR ska vara till kommunal nytta samtidigt som den ska stärka regionen nationellt och internationellt. Se GRs dotterbolag Göteborgsregionens Internationella Skola AB (ISGR) ISGR bildades 1995 och är en fristående skola med internationell profil som bedriver undervisning för elever från i första hand Göteborgsregionen. Den 1 juli 2012 överfördes ISGR ABs svenska sektion till GR med anledning av ny lagstiftning vilken omöjliggör för kommuner och kommunalförbund att vara majoritetsägare i aktiebolag som bedriver skolverksamhet enligt svensk läroplan. Se Gryning Vård AB Gryning Vård AB ägs av GR (54 procent) samt kommunalförbunden i Skaraborg, Sjuhärad och Fyrbodal. Verksamheten består av institutions- och öppenvård för barn, familjer, ungdomar och unga missbrukare. Bolaget är idag landets största bolag inom HVB (hem för vård och boende). Se 17 Omvärldsanalys Nedan följer en kort sammanfattning av SKL:s Ekonomirapport oktober 2016 avseende kommunernas ekonomiska situation och förutsättningar. Den svenska ekonomin har under 2016 nått konjunkturell balans och konjunkturen fortsätter stärkas in i nästa år. Det innebär ökningstal för BNP, sysselsättning och skatteunderlag som är starkare än normalt. På längre sikt ser det dock inte lika ljust ut. Kostnaderna för kommunernas verksamhet växer från och med 2017 snabbare än skatteunderlaget. Den svenska ekonomin har under de senaste två åren utvecklats väl, med en snabbt stigande produktion och sysselsättning parallellt med en vikande arbetslöshet. Den svenska ekonomin har därmed återhämtat det fall i resursutnyttjandet som skedde i samband med finanskrisens utbrott hösten Det demografiska trycket kommer att vara synnerligen starkt i många år framöver. Enligt SCB:s befolkningsprognos från maj 2016 kommer de demografiskt betingade behoven i genomsnitt att öka med drygt 1,5 procent årligen under de kommande tio åren. Åren ligger genomsnittet på 1,7 procent per år. Det kan jämföras med 0,6 procent per år för åren (Ekonomirapporten, Om kommunernas och landstingens ekonomi. SKL). Finansförvaltning En policy som är beslutad av förbundsfullmäktige anger riktlinjer för medelsförvaltningen inom GR. Förbundsdirektören är ansvarig för kommunalförbundets medelsförvaltning. Riktlinjer avseende upplåning regleras i medelsförvaltningen på delegation från förbundsstyrelsen. GR har i nuläget inga långfristiga lån eller borgensåtaganden. Placering av likvida medel får endast ske i finansiella instrument med mycket hög säkerhet och god likviditet. Endast överlikviditet över tkr kan placeras. Ränterisken begränsas genom att den genomsnittliga räntebindningen på placerat kapital inte bör överstiga 18 månader. Målsättningen är att med bibehållen hög säkerhet säkerställa en god avkastning på GRs likvida kapital. Summa likvida medel (bank) uppgår till tkr per Valutarisker ska undvikas genom att all exponering sker i svensk valuta. Eventuella medel i utländsk valuta

21 GRs årsredovisning 2016 ska således omgående växlas till svensk valuta. Inga utländska placeringar är genomförda. GR har placerat tkr i Nordeas räntefond Nordea Institutionell Kortränta. Denna räntefond placerar främst i svenska räntebärande värdepapper med kort räntebindningstid. Fonden kan även placera en mindre del i europeiska räntebärande värdepapper utgivna i svenska kronor. Den genomsnittliga räntebindningstiden är högst 360 dagar. Fonden omfattas även av Nordeas policy för Ansvarsfulla investeringar. Fonden omfattas även av särskilda etiska kriterier. Värdeutvecklingen för helåret 2016 blev -10 tkr eller -0,08 procent och aktuellt värde per är tkr. Risker och osäkerhetsfaktorer för koncernen ISGR är fortsatt trångbodda och i behov av mer lokalyta. Styrelse och ledning för skolan arbetar aktivt för att finna ändamålsenliga lokaler för verksamheten. Måluppfyllelse Verksamhetsutvecklingen inom GR är väl förankrad i de årliga verksamhetsplanerna som varje politisk styrgrupp har lagt fast. För mer information om respektive styrgrupps mål och måluppfyllelse, se avsnittet Uppföljning av verksamhetsplan GR 2016 som redovisas i eget avsnitt (sid 42). GRs ORGANISATION Förbunds- Förbundsfullmäk gstyrelsen Förbundsledning Högsta beslutande organ Förbundsdirektören rapporterar ll förbundsstyrelsen Arbetsmarknad De poli ska styrgrupperna bereder frågor ll förbundsstyrelsen Sociala Miljö och samhällsbyggnad ADA Administra va avdelningen Avdelning Ekonomi Avdelning Välfärd Avdelning Planering Utbildning Avdelning Utbildning Cirka 50 nätverk Nätverken utgörs av tjänstemän i kommunerna FAKTA Dotterbolag och delägarskap ISGR Internationella skolan i Göteborgsregionen (helägt) och Gryning Vård (delägt) GR samarbetar i stiftelseform med Universeum, Västkuststiftelsen GR samarbetar avseende näringslivsutveckling med Business Region Göteborg GR samarbetar avseende besöksnäring och destinationsutveckling med Göteborg & Co GRs högsta beslutande organ är förbundsfullmäktige. Mandatperioden är densamma som för riksdags- och kommunalval. Förbundsfullmäktige utser GRs förbundsstyrelse och utbildningsgruppen. 18

22 GRs årsredovisning 2016 Koncernen omsättning och resultat 2016 BOLAGEN I SIFFROR 5 ÅRS ÖVERSIKT (Belopp i tkr om inte annat anges) *) 2014 *) 2015*) 2016*) SAMMANSTÄLLD REDOVISNING ALLMÄNT Medeltal anställda SAMMANSTÄLLD REDOVISNING EKONOMISKT RESULTAT Koncernens omsättning Koncernens resultat efter finansiella poster Koncernens resultat varav GR varav Gryning Vård AB varav ISGR AB varav Meritea AB SAMMANSTÄLLD REDOVISNING TILLGÅNGAR & SKULDER Koncernens balansomslutning Eget kapital koncernen varav GR varav Gryning Vård AB varav ISGR AB varav Meritea AB Soliditet 28,2% 40,8% 37,7% 44,6% 41,2% Likviditet 138,9% 141,7% 138,2% 147,9% 142,7% Koncernens investeringar *) Fr.o.m. år 2013 är siffrorna omräknade enligt klyvningsmetoden. Se redovisningsprinciper. Den sammanställda redovisningen visar att koncernens omsättning per 31 december uppgår till tkr jämfört med tkr 31 december Resultatet uppgår till tkr att jämföra med 2015 då resultatet uppgick till tkr. ISGR står för merparten av koncernens positiva resultat med tkr. Gryning redovisar ett resultat för 2016 på 359 tkr medan GR redovisar ett resultat på 181 tkr. Balansomslutningen för 2016 uppgår till tkr, vilket är en ökning jämfört med balansomslutningen för 2015 på tkr. Det egna kapitalet för koncernen som helhet uppgår per 31 december till tkr ( ). VÄSENTLIGA HÄNDELSER I KONCERNEN Gryning Vård AB Under verksamhetsåret har Gryning haft en fortsatt god efterfrågan på sina institutionsplatser men det har under året varit svårare att fylla lägenhetsplatserna. Under året har också stora förändringar i omvärlden gjort att förutsättningarna för verksamhetsområdet Ensamkommande flyktingbarn (tidigare Asylboende) förändrats i hög grad. För att möta detta pågår ett omdaningsarbete av detta verksamhetsområde. Försäljningen har ökat med drygt 11 procent och uppgick till tkr per 31 december 2016 ( ). Den största förklaringsfaktorn är att verksamhetsområdet Ensamkommande flyktingbarn ökat sin försäljning med 94 procent från tkr till tkr. Gryning har ett positivt resultat efter finansiella poster för 2016 på tkr (25 962) och efter avsättning till ersättningsfond, bokslutsdispositioner och skatt uppgår årets resultat till tkr (15 541)¹. Soliditeten uppgår till 68,1 procent (70,1) och kassalikviditeten uppgår till 222,8 procent (250,8). ISGR AB Totala intäkter har under räkenskapsåret uppgått till tkr, vilket är en ökning med 9,2 procent jämfört med föregående år. Ökningen förklaras med högre index på den interkommunala ersättningen för den internationella 1. Siffrorna visar Grynings hela resultat i motsats till tabellen på nästa sida som visar GRs andel av resultatet (54%). 19

23 GRs årsredovisning 2016 sektionen 4 procent, högre skolavgifter, riktade statsbidrag samt ökad försäljning av tjänster till IHGR, International Highschool of the Gothenburg Region. Företagets investeringar har uppgått till tkr (298 tkr) huvudsakligen omfattande skolspecifika inventarier. ISGRs resultat efter finansiella poster uppgår till tkr (521), vilket är en förbättring med 923 tkr jämfört med föregående år. Resultatförbättringen förklaras i huvudsak med fler elever på båda sektionerna samt erhållna statsbidrag. VD har fått i uppdrag av styrelsen att samlokalisera hela ISGRs verksamhet under samma tak. I dagsläget är verksamheten uppdelad i två Campus, Guldhedsgatan och Molinsgatan. Såväl den politiska ledningen i GR som företag och akademi står bakom ISGRs strävan att samla hela verksamheten på ett och samma ställe. Kontakt har tagits med Lokalsekretariatet, HIGAB samt externa fastighetsförvaltare i syfte att finna lämpliga lokaliteter som uppfyller ISGRs önskemål och krav. Under 2016 har sondering av flera potentiella framtida lokaliseringar undersökts mer ingående men inga beslut är ännu fattade. Antalet elever uppgår till drygt 990, varav 550 på den internationella sektionen och 440 på den svenska. Elevantalet är högre än under vårterminen och trycket på lokalerna är stort. Under hösten startar fortbildningen för att implementera mer engelska på den svenska sektionen. Möjlighet finns att bedriva upp till 50 procent av undervisningen på engelska. Fundraising I syfte att säkerställa att ISGR ekonomiskt kan klara en högre hyresnivå än idag har det även under 2016 pågått ett fundraisingarbete tillsammans med Västsvenska Handelskammaren. ISGR har fått klartecken om teckning av nya sponsoravtal med företag under verksamhetsåret EGET KAPITAL KONCERNEN (tkr) Ingående eget kapital Resultat aktuellt år Utgående eget kapital

24 GRs årsredovisning 2016 GR omsättning, resultat och kostnader 2016 OMSÄTTNING FÖR GR Omsättningen för året uppgår till tkr att jämföra med omsättningen 2015 som uppgick till tkr. GRs omsättning består av årsavgift, statsbidrag, EU-bidrag, övriga bidrag och övriga intäkter. Övriga intäkter utgörs bland annat av deltagaravgifter (vid kurser och seminarier), konsultationer och försäljning av läromedel. Denna omsättningsökning kan till absolut största delen hänföras till avdelning Utbildning och beror på ökade statsbidrag till satsningen på vuxnas lärande men även på ökad försäljning inom läromedel. Läs mer under Omsättning och resultat per verksamhet. RESULTAT GR redovisar ett positivt resultat på 181 tkr för Verksamheten var budgeterad med ett nollresultat för GR fick efter beslut i förbundsstyrelsen under hösten 2015 också tillåtelse att vid behov nyttja det egna kapitalet upp till maximalt tkr för att tillsammans med medlemskommunerna hantera den ökande invandringen som volymmässigt ökade dramatiskt under hösten Denna möjlighet har inte varit nödvändig att nyttja, utan har klarats med frigjorda externa medel, vilket också klargjorts i tidigare lämnade rapporter under året. Det positiva resultatet för helåret ska ställas mot de under året lämnade prognoserna där ett positivt resultat på 650 tkr förväntades. Dessa 650 tkr skulle genereras av övervärdet vid aktieförsäljning på 375 tkr samt positiva resultat inom de olika verksamheterna. Den årliga prövningen av det bokförda värdet för GRs immateriella tillgång INDRA innebar en nedskrivning med tkr, vilket påverkade utfallet. INDRA är GRs IT-stöd för gymnasieantagning som används av våra kommuner i regionen. Andra kostnadspåverkande poster som är värda att lyfta är att GR erhållit två nya uppdrag som tillkommit under verksamhetsåret och som varit ofinansierade. Det största av dem har varit samordnarrollen kring hälso- och sjukvårdsuppdraget. Det andra har varit kring det delregionala kollektivtrafikrådet (DKR). Dessutom har de större investeringar som gjordes 2015 inför inflyttningen till nya kontorslokaler plus kompletteringsinköp 2016 lett till att avskrivningskostnader utöver budget belastat resultatet med 564 tkr. Dessa kostnader inarbetades inte i budgeten för 2016 då GR från början hade planerat ta dessa inköp på driften På intäktssidan har satsningarna på att öka de externa intäkterna fallit väl ut vilket haft en positiv påverkan på resultatet. Under året påverkar fler och större projekt utfallet positivt. Dessutom har efterfrågan på yrkesutbildningar för vuxna som genomförs i nära samverkan med våra kommuner ökat mycket jämfört med föregående år, men även sålda och vidareförmedlade läromedel har utvecklats positivt, vilket bidrar till utfallet. Ökningen av den externa finansieringen inom GR härrör främst från Staten, Länsstyrelsen, VGR och Energimyndigheten. Finansnetto Finansnettot 2016 är +427 tkr, att jämföra med motsvarande period 2015 då finansnettot var -40 tkr. Det positiva utfallet av finansiella poster förklaras i huvudsak av mervärde från aktieförsäljning på 375 tkr. 21

25 GRs årsredovisning 2016 GRS ÅRSAVGIFT GRs omsättning utgörs till 17 procent av årsavgiften, som beräknas som 74,11 kr/kommuninvånare uppgick årsavgiften till totalt tkr. För avgiftens fördelning per medlemskommun och procentuell fördelning av årsavgiften, se tabell och diagram nedan. 39 procent av årsavgiften ( tkr) har vidaretransfererats till andra regionala organisationer, se tabell nedan till höger. Vidaretransferering ll BRG 28% ÅRSAVGIFTERNAS FÖRDELNING PÅ KOMMUNER (tkr) Kommun Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Summa kr/inv 74,11 74,11 PROCENTUELL ANDEL AV ÅRSAVGIFTEN Vidaretransferering ll andra organisa oner 11% Miljö och samhällsbyggnad 12% Styrgruppen sociala 9% KOSTNADER Verksamhetens kostnader (not 2) uppgår till tkr för 2016 vilket är en ökning jämfört med 2015 då kostnaderna uppgick till tkr. Kostnaderna för Köpta tjänster, varor och material ökar mest. Dessa kopplas till fler anordnade yrkesutbildningar samt ökade volymer sålda böcker. Köpta utbildningsplatser ökar mest och går från tkr till tkr (+50%) mot föregående år. Kostnader för läromedel ökar från tkr till tkr under samma period vilket motsvarar en ökning i procent på 14,6. Kostnadsnivån i den löpande driften väl anpassad efter erhållen finansiering. Vidaretransfereringar 38 procent av årsavgiften från medlemskommunerna vidaretransfereras till andra regionala organisationer enligt tabell nedan. Västkuststiftelsen och Europakorridoren har fakturerat lägre belopp än budgeterad nivå januari augusti. Om de vidaretransfererade medlen exkluderas från GRs omsättning samt summa årsavgift, finansieras GRs verksamhet till 11 procent av årsavgiften och till 89 procent av övriga intäkter. GRs strävan är att ge medlemskommunerna ett mervärde utöver de insatser som finansieras av årsavgiften. Detta illustreras väl av att andelen övriga intäkter är hög. TRANSFERERING TILL ANDRA REGIONALA ORGANISATIONER (tkr) GR Lämnade bidrag ARC Business Region Göteborg (BRG) Europa direkt Europakorridoren Göteborg & Co LTS 0 0 Miljösamverkan Mistra Reväst Västkom Västkuststiftelsen Summa lämnade bidrag Poli k 3% GR-gemensam verksamhet 11% Styrgrupp arbetsmarknad 5% Utbildningsgruppen 21% 22

26 test test GRs årsredovisning 2016 GR omsättning och resultat per verksamhet 2016 Styrgruppen för sociala frågor Verksamhetens omsättning uppgick till tkr, under motsvarande period föregående år var omsättningen tkr. Omsättningen består av årsavgifter, bidrag och intäkter från forsknings-, utrednings- och utvecklingsuppdrag samt kurs-, konferens- och seminarieverksamhet. Resultatet för perioden är -150 tkr. Verksamheten för 2016 var budgeterad med ett nollresultat. Det negativa resultatet inom Styrgruppen för sociala frågor kan i sin helhet hänföras till kostnader för uppdraget inom hälso- och sjukvårdssamordning som startade under sommaren 2016 och där inga extra medel har tillförts GR. Styrgruppen för arbetsmarknad Verksamhetens omsättning (inklusive Validering Väst) uppgick till tkr, motsvarande period föregående år uppgick omsättningen till kr. Omsättningen består av årsavgifter, bidrag och intäkter från kurs-, konferensoch seminarieverksamhet. Resultatet för perioden uppgår till 84 tkr. Verksamheten för 2016 var budgeterad med ett nollresultat. Plusresultatet kan förklaras av hög aktivitet i projekten samt inom Kompetensgruppen. Utbildningsgruppen Verksamhetens omsättning uppgick till tkr, motsvarande period föregående år var omsättningen tkr. Överlag har de flesta verksamhetsområden ökat sin omsättning under Störst ökning, tkr, ser man inom Vuxenutbildningen där statsbidrag för regionens yrkesutbildningar är den stora anledningen. Läromedelsverksamheten har också ökat sin bokförsäljning med tkr jämfört med föregående år. Budgeterat för hela verksamheten inom utbildningsgruppen var ett nollresultat, men då nedskrivning/överavskrivning av antagningssystemet Indra varit nödvändig att göra kopplat till gällande värderingsregler redovisar verksamheten ett resultat på -817 tkr för Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Verksamhetens omsättning var tkr, motsvarande period föregående år var omsättningen tkr. Resultatet för perioden uppgår till 761 tkr. Verksamheten för 2016 var budgeterad med ett nollresultat. Det positiva utfallet kan förklaras av ökade externa intäkter för genomförda projekt där utfallet överstiger budget för helåret. Övrig verksamhet Övrig verksamhets omsättning uppgick till tkr vilket är en minskning med tkr jämfört med föregående år. Resultatet för övrig verksamhet landade på +303 tkr och kan i huvudsak förklaras av försäljningen av aktierna i Göteborg & Co, Träffpunkt AB som genomfördes i början av året. VERKSAMHET (tkr) Styrgruppernas verksamhet Årsavgift GR Övriga intäkter Kostnader* Resultat Årsavgift GR Övriga intäkter Kostnader* Resultat Styrgruppen sociala frågor Miljö och samhällsbyggnad Styrgrupp arbetsmarknad Utbildningsgruppen Styrgruppernas verksamhet totalt Övrig verksamhet Årsavgift GR Övriga intäkter Kostnader* Resultat Årsavgift GR Övriga intäkter Kostnader* Resultat Gemensam verksamhet Politisk organisation Resultat från försäljning av aktier Finansiella poster (ej bankkostnader) Transfereringar till andra org Övrig verksamhet totalt Verksamhet totalt *) Kostnader inkl avskrivningar 23

27 GRs årsredovisning 2016 Disposition av resultat 2016 samt budget 2017 Enligt kommunallagen (KL) 8 kap 1 ska god ekonomisk hushållning råda (GEH). Detta innebär bland annat att budget ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Detta benämns vanligen som balanskravet. Avsteg från detta får göras om det finns synnerliga skäl. GR har under året på ett tydligare sätt definierat riktlinjer och mål kopplat till GEH att gälla från och med GRs resultat per 2016 är 181 tkr, att jämföra med budgeterat resultat på 0 tkr. Resultatet tillförs GRs egna kapital. Detaljbudget 2017 är i ekonomisk balans i enlighet med de föreslagna riktlinjerna för God ekonomisk hushållning med ett förväntat positivt resultat på 150 tkr. GR som samverkansorgan ser en fortsatt hög efterfrågan från kommunerna. Avskrivningskostnader fortsätter att belasta verksamheten men för 2017 har budgetmedel omfördelats intent för att klara dessa kostnader. EGET KAPITAL För att säkerställa en god ekonomisk hushållning har en beräkningsmodell tagits fram, och som använts under några år, som visar GRs långsiktiga behov av eget kapital ur riskhänseende. GR ska årligen i samband med årsredovisningen till fullmäktige återrapportera bedömd miniminivå för det egna kapitalet. Beräknat på bokslut 2016 uppgår GRs behov av eget kapital i riskhänseende till tkr. Eget kapital per 31 december 2016 inklusive årets resultat (+181 tkr) uppgår till tkr. Soliditeten för 2016 är 32,2 procent att jämföra med 34,4 för EGET KAPITAL GR (tkr) Ingående eget kapital (varav tkr avser kapitaltillskott Gryning) Disponering av 2011 års resultat till IT-relaterade investeringar på utbildningsområdet Resultat aktuellt år Utgående eget kapital GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Enligt kommunallagen ska kommuner, kommunalförbund och landsting ange mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning (GEH). GR har därför i verksamhetsplan 2017 tagit fram riktlinjer för GEH, vilka kommer att följas upp i samband med delårsrapporter och årsbokslut. God ekonomisk hushållning kan ses i två dimensioner; att hushålla i tiden samt att hushålla över tiden, det vill säga att väga ekonomi mot verksamhet på kort sikt och verksamhetens behov på längre sikt. Vidare har begreppet god ekonomisk hushållning både ett verksamhetsperspektiv och ett finansiellt perspektiv. Kommunallagen stipulerar att kommunernas ekonomi ska vara i balans. Intäkterna ska överstiga kostnaderna och det så kallade balanskravet utgör en miniminivå för det ekonomiska resultatet. Med detta menas att organisationen inte bör förbruka sin förmögenhet för att täcka löpande behov. Verksamheterna ska utövas på ett ändamålsenligt och utifrån ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. GR har i verksamhetsplan 2017 tagit fram övergripande finansiella mål för ekonomin och inför det kommande verksamhetsåret redovisas följande resultat för 2016 som utgångspunkt inför 2017 på de av Förbundsstyrelsen antagna målen: MÅL Den totala sjukfrånvaron för GRs medarbetare ska hållas på en fortsatt låg nivå GR ska redovisa ett genomsnittligt positivt ekonomiskt resultat över en femårsperiod Långsiktigt ska GRs egna kapital vara större än dess skulder inklusive pensionsskulden Indikator/mätetal Målvärde 2016 Utfall 2016 Målvärde 2017 Sjukfrånvaron ska understiga 3,5 procent på helåret 3,3 % < 3,5 % GRs intäkter ska överstiga dess kostnader +/ tkr Intäkter > kostnader GRs egna kapital ska inte understiga den årligt beräknade nivån utifrån riskhänseende tkr tkr tkr Soliditeten inklusive pensionsskulden ska vara positiv 32 % GRs sammanlagda nettolåneskuld ska inte öka GRs investeringar ska finansieras med hjälp av egna medel 100 % 100 % 24

28 test test GRs årsredovisning 2016 Balansposter TILLGÅNGAR OCH INVESTERINGAR Tillgångarna uppgår 2016 till tkr, att jämföra med föregående år då tillgångarna uppgick till tkr. Totalt uppgår anläggningstillgångarna till tkr för 2016, en minskning med tkr från Årets nettoinvesteringar uppgår till 655 tkr och kostnaderna för avskrivningarna är tkr. I summan för avskrivningar ingår även en nedskrivning av gymnasieantagningssystemet INDRA med tkr. På tillgångssidan är det främst pågående projekt och kundfordringar som ökar medan anläggningstillgångarna och de likvida medlen som minskar. Att kundfordringarna ökar och att de likvida medlen minskat beror till stora delar på våra beställningar/inköp av läromedel till medlemskommunernas skolor. GR gör beställningarna, faktureras av leverantörerna och ligger ute med dessa kostnader tills dess att vi erhåller betalning från kommunerna för denna tjänst. Intäktsmässigt matchas kostnader och intäkter, men likvidmässigt släpar ut- och inbetalningar efter. Dessutom bidrar sena faktureringar för befintliga och nya uppdrag till högre kundfordringar. SKULDER OCH EGET KAPITAL På skuldsidan ökar leverantörsskulderna och övriga kortfristiga skulder. Vad gäller förutbetalda intäkter är det främst posten periodisering av pågående arbeten och pågående projekt som ökat till följd av fler pågående projekt. Soliditeten (eget kapital/balansomslutning) uppgår till 32 procent på balansdagen 31/12. GR I SIFFROR 5 ÅRS ÖVERSIKT (Belopp i tkr om inte annat anges) GR ALLMÄNT Invånare i medlemskommunerna, tusental Avgift per invånare, kr 74,11 74,11 74,11 74,11 74,11 Antal årsarbetare GR, st GR EKONOMISKT RESULTAT Omsättning totalt varav medlemsavgifter avsedda för GRs verksamhet varav medlemsavgifter transfererade till andra regionala organisationer varav övriga intäkter Årets resultat (resultat efter finansiella poster) GR TILLGÅNGAR & SKULDER Balansomslutning Anläggningstillgångar Eget kapital Soliditet 30,6% 33,9% 27,1% 34,4% 32,2% Likviditet 123,6% 123,2% 116,0% 116,1% 120,3% Investeringar Investeringarnas andel av kostnaderna 0,2% 2,5% 0,0% 1,8% 0,2% Avskrivningar Resultat efter avskrivningar Finansnetto Kapitalomsättningshastighet ggr 1,9 2,6 2,2 2,8 3,0 25

29 GRs årsredovisning 2016 Väsentliga händelser under 2016 EKONOMI OCH VERKSAMHET Fortsatt ökad efterfrågan på GRs tjänster generellt men störst inom utbildningsområdet. Tydligast är detta inom verksamheterna Vuxenutbildning och Läromedel. Skolverket har satsat extra medel i form av riktade statsbidrag för ökat antal yrkesutbildningar att bedrivas under 2016 och under GR hade för 2015 budgeterat ett underskott på tkr. Det budgeterade underskottet var hänförbart till flyttkostnader och baserades på att kostnaderna skulle hanteras genom nyttjande av eget kapital. GR aktiverade sedermera investeringsutgifterna i enlighet med redovisningspraxis och har därefter gjort avskrivningar på fysiska tillgångar som inhandlats i samband med flytten. Då detta utfördes efter det att budgetprocessen för 2016 var avslutad var inte tillräckliga nivåer för avskrivningar budgeterade. Det innebär att det har funnits en ofinansierad kostnadspost att bära i resultatet under hela året. Dessutom har det under året tillkommit två nya uppdrag i form av samordnarroller för hälso- och sjukvårdsuppdraget samt för det delregionala kollektivtrafikrådet (DKR). Förbundsfullmäktige fattade i februari beslut om att avyttra samtliga aktier i Göteborg & Co, Träffpunkt AB. RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER Det finns i dagsläget inga identifierade väsentliga ekonomiska risker eller osäkerhetsfaktorer för GR. Det finns dock några åtaganden i budgeteringen som kan komma att kräva insatser för att möta en viss ekonomisk risk. Samordnarfunktion i arbetet med nyanlända. GR bär även under 2017 kostnaden för samordnarrollen på 20 procent av heltid som inrättades under 2016 för att underlätta samordningen av kommunernas arbete kring mottagandet av nyanlända. Utökat uppdrag. GR är i och med fullmäktigebeslut i juni 2016 samverkansorgan för sociala frågor inklusive hälso- och sjukvård på delregional nivå. Inga resurser har tillkommit från medlemskommunerna för det utökade samordningsuppdraget, vilket i förlängningen behöver hanteras. Kvarvarande avskrivningskostnad för antagningssystemet Indra. MEDARBETARE GR är en organisation som under de senaste åren vuxit kraftigt i storlek och som har ett starkt varumärke. Då organisationen är en kunskapsorganisation som har till primärt syfte att skapa medlemsnytta för de 13 medlemskommunerna är medarbetarna verksamhetens viktigaste resurs. Målen inom medarbetarperspektivet utgår från arbetsgivarens och arbetstagarens synvinkel. GR ska vara en attraktiv arbetsgivare med engagerade och kompetenta medarbetare som tar ansvar i varje situation och med ett ledarskap som ger utrymme för individens och verksamhetens utveckling. Medarbetare som trivs hos oss är den viktigaste förutsättningen för att GR även fortsatt ska kunna leverera tjänster med hög kvalitet. För att få svar på om utvecklingen går åt rätt håll och om målen uppfylls genomförs bland annat en medarbetarundersökning med jämna mellanrum. Utifrån svaren ska handlingsplaner med aktiviteter genomföras för att ständigt höja lägsta nivån. Ett väl fungerande chef- och ledarskap är en viktig framgångsfaktor för GR. Våra chefer har ett tydligt uppdrag att driva och utveckla verksamheten tillsammans med medarbetarna. För att stärka och stödja cheferna i deras roll finns en rad koncerngemensamma utbildningar. Bland annat har en utbildning genomförts för samtliga chefer i organisationen kopplat till ny lagstiftning AFS 2015:14 kring organisatorisk och social arbetsmiljö. Under 2016 har GRs värdegrundsarbete genomsyrat en stor del av det interna arbetet. GR är en väl uppbyggd organisation för arbetsmiljö- och jämställdhetsfrågor. Dessa samordnas centralt och det finns gemensamma styrdokument såsom jämställdhetsplan och arbetsmiljöpolicy. GR är en organisation som på grund av verksamhetens karaktär förutom ordinarie årsarbetare även har arvodesanställda och konsulter för specifika uppdrag. Antal anställda 31 december var antalet anställda 182 vilket är 14 fler jämfört med föregående år. Det motsvarar en ökning med 8,3 procent och samtidigt har omsättningen ökat med 15 procent. Det innebär att ökningen av antalet anställda beror på fler och/eller större uppdrag under år. Andelen heltidsanställda av tillsvidareanställda är oförändrat med 73 procent. De tillfälliga anställningarna har ökat med 2,3 procentenheter till 22,5 procent. Ökningen kan förklaras dels av vikariat, dels av tillfälligt inkommande uppdrag. Antal årsarbetare inom GR har ökat med fem jämfört med föregående år, vilket motsvarar en volymökning på 4,1 procent. Sjukfrånvaro Jämfört med december 2015 har sjukfrånvaron ökat med 0,3 procentenheter, från 3,0 till 3,3 procent. Den korta sjukfrånvaron, 1 59 dagar, har ökat i andel med 4,2 procentenheter till 44,2 procent av den totala sjukfrånvaron. Den långa sjukfrånvaron (60 dagar eller mer) har mins- 26

30 GRs årsredovisning 2016 kat i andel med 4,2 procentenheter till 55,8 procent av den totala sjukfrånvaron. För kvinnor har sjukfrånvaron ökat medan den har minskat för män. Månadsvis uppföljning av sjukfrånvaro görs av personalenheten, och en kontinuerlig dialog förs med verksamhetsansvariga för att tidigt förbereda eventuella rehabiliteringsinsatser vid upprepad frånvaro. Pensionsförvaltning GR hanterar pensioner via ITP-planen som är ett färdigt försäkringspaket från Alecta. I denna ingår ålderspension, ersättning vid långvarig sjukdom samt möjlighet att lägga ett ekonomiskt skydd till efterlevnad vid dödsfall. ITP förvaltas av Alecta och administreras av Collectum. TOTAL SJUKFRÅNVARO (%) GR Kvinnor 4,3 3,6 Män 0,6 1,5 Summa total sjukfrånvaro (%) 3,3 3,0 Total sjukfrånvaro (timmar/årsarbetare) Kvinnor Män Total sjukfrånvaro (timmar/årsarbetare) Varav långtidssjukfrånvaro 56,8% 60,3% Varav långtidssjukfrånvaro, timmar Total sjukfrånvaro per åldersgrupp (%) Yngre än 30 år 1,1 0, år 3,7 3,2 50 år och äldre 2,8 2,9 GRS MILJÖARBETE Sedan år 2003 är GR miljödiplomerat och ser detta som en självklar del i verksamheten. GR genomgår en miljörevision av externa revisorer en gång per år och interna miljörevisioner däremellan för att ständigt förbättra miljöarbetet och fortsätta leva upp till kraven i diplomeringen. GR strävar efter att integrera miljöaspekter i verksamhetens alla processer och därmed bidra till en hållbar utveckling. Vårt miljöarbete ska genomsyra varje del av vår verksamhet och präglas av Kompetens Delaktighet Engagemang För 2016 sattes följande fyra större miljömål upp: Minskat koldioxidutsläpp genom mindre användning av privata bilar i tjänsten och minskade privatresor för anställda i egen bil. GR anslöt sig 1 juni 2016 till Sunfleet bilpool och har därmed avskaffat vår egen bilpool. Minskad posthanteringen genom ökat antal E-fakturor Antal skickade E-fakturor har ökat från till drygt och mottagna E-fakturor från 1600 till Minska resandet i tjänsten och att resandet när behov finns sker i huvudsak med cykel eller kollektivtrafik. Uppmuntra att även privat resande sker med kollektivtrafik eller poolbil. En ny mötes- och resepolicy är framarbetad under året som lyfts för beslut i förbundsstyrelsen under våren

31 GRs årsredovisning 2016 RESULTATRÄKNING GR och sammanställd redovisning (koncernen) (tkr) GR Sammanställd redovisning NOT nr VERKSAMHETENS INTÄKTER varav årsavgifter avsedda för GRs verksamhet varav årsavgifter transfererade till andra regionala organisationer varav övriga intäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER 2,3, Resultat före nedskrivning & avskrivningar Nedskrivning immateriell anläggningstillgång Indra Avskrivningar 4,5,11,12, Res efter nedskrivning & avskrivningar Resultat från försäljning av aktier Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansnetto Inkomstskatt Minoritetsandelar ÅRETS RESULTAT FINANSIERINGSANALYS GR och sammanställd redovisning (koncernen) (tkr) GR Sammanställd redovisning DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN NOT nr Rörelseresultat före nedskrivningar och avskrivningar Justeringar som inte ingår i kassaflödet 9, Erhållen ränta Erlagd ränta Betald skatt Resultat från försäljning av aktier Förändring av rörelsekapital löpande verksamheten JUSTERING FÖR FÖRÄNDRING AV RÖRELSEKAPITAL Förändring av lager, pågående arbete & pågående projekt Förändring av kortfristiga fordringar Förändring av kortfristiga skulder Förändring uppskjuten skatt Förändring av avsättning KASSAFLÖDE LÖPANDE VERKSAMHETEN INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiell & immateriell anläggningstillgång Försäljning av materiell & immateriell anläggningstillgång Förändring finansiella anläggningstillgångar KASSAFLÖDE INVESTERINGSVERKSAMHETEN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Utdelning Amortering av skuld KASSAFLÖDE FINANSIERINGSVERKSAMHETEN ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid periodens slut

32 GRs årsredovisning 2016 BALANSRÄKNING GR och sammanställd redovisning (koncernen) (tkr) GR Sammanställd redovisning TILLGÅNGAR NOT nr IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Pågående investering Programvara 4, S:a immateriella anläggningstillgångar MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Byggnader och mark Inventarier 5, S:a materiella anläggningstillgångar FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Aktier i dotterbolag Aktier övriga Fordran hos koncern Övriga finansiella anläggningstillgångar Uppskjuten skattefordran S:a Finansiella anläggningstillgångar LAGER & PÅGÅENDE PROJEKT Lager avseende läromedel Pågående arbete & pågående projekt S:a lager & pågående projekt FORDRINGAR Kundfordringar Förutbetald kostnad & upplupen intäkt (inkl räntor) Skattefordran Övriga kortfristiga fordringar S:a Fordringar LIKVIDA MEDEL Kortfristiga placeringar Kassa & bank S:a likvida medel S:A TILLGÅNGAR EGET KAPITAL & SKULDER EGET KAPITAL Balanserade vinstmedel Årets resultat S:a Eget kapital AVSÄTTNINGAR Uppskjuten skatt Avsättning pension Övriga avsättningar enligt beslut Summa avsättningar LÅNGFRISTIGA SKULDER KORTFRISTIGA SKULDER Leverantörsskuld Upplupna kostnader & förutbetalda intäkter Pågående arbete & pågående projekt Skulder till koncernföretag Skatteskulder Övriga kortfristiga skulder S:a kortfristiga skulder S:A EGET KAPITAL & SKULDER ANSVARSFÖRBINDELSER Kvarst. betalningsskyldighet avseende ombyggn enl hyresavtal STÄLLDA SÄKERHETER Fastighetsinteckningar

33 GRs årsredovisning 2016 Redovisningsprinciper GR och sammanställd redovisning Sammanställd redovisning I GR-koncernen ingår samtliga bolag där GR har minst 20 procents inflytande. Inga förändringar har skett under året i kommunkoncernens sammansättning. Koncernredovisningen omfattar räkenskaperna för Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), det helägda dotterbolaget Göteborgsregionens Internationella Skola (ISGR AB), och dotterbolaget Gryning Vård AB, som ägs till 54 procent. Den sammanställda redovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden med proportionerlig konsolidering. Med förvärvsmetoden avses att kommunen eliminerar det förvärvade egna kapitalet i dotterbolagen. Proportionerlig konsolidering innebär att den andel av dotterbolagens räkenskaper som tas upp i den sammanställda redovisningen motsvarar den ägda andelen. Ekonomiska transaktioner mellan de i koncernen ingående bolagen respektive kommunen har i allt väsentligt eliminerats. De kommunala bolagens redovisning är upprättad i enlighet med Årsredovisningslagen, Bokföringslagen samt Bokföringsnämndens allmänna råd. Vid avvikelse i redovisningsprinciper mellan kommun och kommunala bolag är kommunens redovisningsprinciper vägledande för den sammanställda redovisningen. Inga väsentliga skillnader i redovisningsprinciper har identifierats. TILLGÅNGAR OCH SKULDER Koncernens tillgångar och skulder upptas till anskaffningsvärdet om ej annat framgår. TILLGÅNGAR OCH SKULDER I UTLÄNDSK VALUTA Tillgångar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Valutakursdifferensen hänförlig till likvida medel redovisas i resultaträkningen under finansiella poster. Kortfristiga placeringar Kortfristiga placeringar är värderade i enlighet med FARs uttalande om redovisning av bank- och företagscertifikat och statsskuldväxlar. Kundfordringar Kundfordringar redovisas till belopp varmed de förväntas inflyta. Varulager Varulagret (GR) värderas till anskaffningsvärdet enligt lägsta värdets princip. Anskaffningsvärdet beräknas enligt FIFO-metoden (först in/först ut). Avdrag har skett för bedömd inkurans. Pågående projekt Pågående projekt är projekt som har ett startdatum före årsskiftet och ett slutdatum efter årsskiftet, en tydlig budget och ett uttalat mål. Intäkter och kostnader för respektive projekt resultatförs i takt med upparbetning. Om nedlagda kostnader överstiger erhållna intäkter bokförs en tillgång på mellanskillnaden. Om erhållna intäkter överstiger nedlagda kostnader bokförs en skuld på mellanskillnaden. Befarade förluster redovisas direkt i årets resultaträkning. Inkomstskatter Dotterbolagens redovisade inkomstskatter innefattar skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år samt justeringar avseende tidigare års aktuella skatt. Skatteskulder/-fordringar värderas till vad som enligt företagets bedömning ska erläggas till eller erhållas från skattemyndigheten. Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga 30

34 GRs årsredovisning 2016 avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot underskott vid framtida beskattning. Avskrivningar Anläggningstillgångar under upparbetning (materiella och immateriella), redovisas som pågående nyanläggning. Avskrivningar påbörjas då tillgången tas i bruk. Koncernens avskrivningar enligt plan på anläggningstillgångar baseras på tillgångarnas anskaffningsvärde och en uppskattad ekonomisk livslängd av 3 33 år. Avskrivningarna görs månadsvis. GR har följande avskrivningsintervall: maskiner programvara infrastruktur data hemdatorer 3 år, maskiner kontorsinventarier fordon programvara 5 år, konferensmöbler 7 år, programvaror 10 år. ISGR AB har följande avskrivningsintervaller: datorerprogramvaror 3 år, övriga inventarier 5 år, klassrumsinventarier 10 år. Bolaget tillämpar avskrivningsregler enligt K3. Gryning Vård AB har följande avskrivningsintervaller: datorer 3 år, fordon 5 år, inventarier 5-10 år och byggnader 33 år. Bolaget tillämpar avskrivningsregler enligt K3. Soliditet Soliditet definieras som eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Soliditeten anger den finansiella ställningen på lång sikt, dvs. den visar vilken beredskap det finns för att möta oförutsedda händelser, till exempel framtida resultatförsämringar. Kassalikviditet Kassalikviditet definieras som förhållandet mellan omsättningstillgångar (exklusive varulager) och kortfristiga skulder. Kassalikviditeten visar vilken beredskap som finns för att klara de löpande betalningarna. n 31

35 GRs årsredovisning 2016 Noter GR och koncernen NOT 1-9 AVSER GR, MEDAN NOT AVSER KONCERNEN (SAMMANSTÄLLD REDOVISNING) Not 1, Verksamhetens intäkter VERKSAMHETENS INTÄKTER (tkr) GR Årsavgift Statsbidrag EU-bidrag Övriga bidrag Försäljning läromedel Deltagaravgifter kurs och konferens Övriga intäkter Summa verksamhetens intäkter Not 3, Specifikation av personal, personalkostnader SPECIFIKATION AV PERSONAL Antal årsarbetare Kvinnor Män Summa antal årsarbetare anställda Förbundsdirektör/VD & ledningsgrupp Kvinnor 4 4 Män 2 1 Summa förbundsdirektör/vd & ledningsgrupp 6 5 GR Not 2, Verksamhetens kostnader VERKSAMHETENS KOSTNADER GR (tkr) Köpta tjänster, varor och material Personalkostnader Transfereringar till andra organisationer Arvoden Övriga kostnader (Ex: Lokaler, Utställningar och mässor) Summa verksamhetens kostnader* *) Ej nedskrivning, avskrivningar, bankkostnader och räntor SPECIFIKATION AV GR PERSONALKOSTNADER (tkr) Löner och ersättningar Styrelse, & förbundsdirektör/vd Ledningsgrupp Övriga anställda (inkl extrapersonal & arvodister) Avsättning pension/återföring pensionsavsättning 0 0 Förändring löneskuld & semesterlöneskuld Summa löner och ersättningar Sociala avgifter enligt lag & avtal Varav pensionskostnader, inkl särskild löneskatt avsättning pension Övriga personalkostnader Summa personalkostnader *) Siffror avseende 2015 är justerade. Förändring löneskuld & semesterlöneskuld redovisades 2015 som del av övriga personalkostnader. SPECIFIKATION AV ANSTÄLLNINGSFORMER Antal i dec 2016 Antal i dec 2015 Ökning/ minskning Antal tillsvidareanställda på heltid Antal tillsvidareanställda på deltid Antal tidsbegränsade anställda Antal timavlönade Totalt antal anställda Av tidsbegränsade anställda är 1 person vikarie för föräldralediga 2016 och 2 personer vikarier

36 GRs årsredovisning 2016 Not 4, Programvara PROGRAMVARA (tkr) Anskaffningsvärden GR Ingående anskaffningsvärde Inköp under året Försålt/utrangerat under året 0 0 Utgående ack. Anskaffn.värden Ack planenliga avskrivn. Ingående avskrivningar Försålt/utrangerat under året 0 0 Nedskrivning immateriell anläggnings tillgång, Indra Årets planenliga avskrivningar Utgående ack.planenl.avskr Utgående planenligt restvärde Not 6, Finansiella poster FINANSIELLA POSTER (tkr) GR Resultat från andelar i koncernföretag Resultat från likvidation av Meritea 0 0 Finansiella intäkter Ränteintäkter 3 28 Placeringar 36 Valutakursdifferens likvida medel Summa finansiella intäkter Finansiella kostnader Räntekostnader 0-4 Placeringar 0-45 Bankkostnader Summa finansiella kostnader PÅGÅENDE NYANLÄGGNING (tkr) GR Anskaffningsvärden Pågående nyanläggning 0 0 Utgående ack. Anskaffningsvärden 0 0 Utgående planenligt restvärde 0 0 Not 5, Inventarier INVENTARIER (tkr) GR Anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde Inköp under året Försålt/utrangerat under året Utgående ack. Anskaffn.värden Ack planenliga avskrivn. Ingående avskrivningar Försålt/utrangerat under året Årets planenliga avskrivningar Utgående ack.planenl.avskr Utgående planenligt restvärde DIREKTAVSKRIVNA GR KORTTIDSINVENTARIER (TKR) Direktavskrivna korttidsinventarier Summa direktavskrivna korttidsinvent

37 GRs årsredovisning 2016 Not 7, Finansiella anläggningstillgångar FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR (tkr) AKTIER I DOTTERBOLAG Aktie- & röstandel Göteborgsregionens Internationella Skola AB, Säte: Göteborg, Innehav aktier: st Bokfört värde vid årets ingång: 100% Bokfört värde vid årets utgång: 100% Gryning Vård AB, , Säte: Göteborg, Innehav aktier: st Bokfört värde vid årets ingång: 54% Bokfört värde vid årets utgång: 54% GR AKTIER OCH ANDELAR I ANDRA BOLAG Göteborg & Co, Träffpunkt AB, Säte: Göteborg, Innehav aktier: st Bokfört värde vid årets ingång: 15% 0 75 Bokfört värde vid årets utgång: 0% 0 75 SUMMA Not 8, Pågående projekt per verksamhet Pågående arbete och pågående projekt avser projekt eller verksamhet som pågår och där alla intäkter och kostnader ännu ej är redovisade. Ett positivt saldo innebär en reservation av intäkter (GR är skyldig någon dessa pengar). Ett negativt saldo innebär en reservation av kostnader (GR har en fordran på någon). PÅGÅENDE PROJEKT PER VERKSAMHET Överskjutande intäkter i pågående projekt Överskjutande kostnader i pågående projekt Styrgruppernas verksamhet Styrgruppen sociala Miljö och samhällsbyggnad Styrgrupp arbetsmarknad Utbildningsgruppen Styrgruppernas verksamhet Totalt Övrig verksamhet Gemensam verksamhet Övrig verksamhet totalt Verksamheten totalt Not 9, Justeringar som inte ingår i kassaflödet JUSTERINGAR SOM INTE INGÅR I KASSAFLÖDET (tkr) GR Utrangering inventarier 4 63 Summa justeringar som inte ingår i kassaflödet

38 GRs årsredovisning 2016 Not 10, Sammanställd redovisning Specifikation av personal och personalkostnader SPECIFIKATION AV PERSONAL SPECIFIKATION AV PERSONALKOSTNADER (tkr) Sammanställd redovisning Löner och ersättningar Styrelse & förbundsdirektör/vd Ledningsgrupp Övriga anställda (inkl extrapersonal & arvodister) Avsättning pension/återföring pensionsavsättning Sammanställd redovisning Medeltal anställda Kvinnor Män Summa medeltal anställda Förändring löneskuld & semesterlöneskuld Summa löner och ersättningar Not 12, Sammanställd redovisning, Byggnader och mark BYGGNADER OCH MARK (tkr) Sammanställd redovisning Anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde Inköp under året Pågående nyanläggning Utrangering pågående nyanläggning Försålt/utrangerat under året Utgående ack. Anskaffn.värden Ack planenliga avskrivn. Ingående avskrivningar Försålt/utrangerat under året Årets planenliga avskrivningar Utgående ack. planenl. avskr Utgående planenligt restvärde Sociala avgifter enligt lag & avtal Varav pensionskostnader, inkl särskild löneskatt avsättning pension Övriga personalkostnader (inkl ersättn. förtroendevalda revisorer) Summa personalkostnader Not 11, Programvara (tkr) PROGRAMVARA (tkr) Sammanställd redovisning Anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde Inköp under året Försålt/utrangerat under året 0 0 Utgående ack. Anskaffn.värden Ack planenliga avskrivn. Ingående avskrivningar Försålt/utrangerat under året 0 0 Nedskrivning immateriell anläggningstillgång, Indra Årets planenliga avskrivningar Utgående ack. planenl. avskr Utgående planenligt restvärde Not 13, Sammanställd redovisning, Inventarier INVENTARIER (tkr) Sammanställd redovisning Anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde Inköp under året Försålt/utrangerat under året Utgående ack. Anskaffn.värden Ack planenliga avskrivn. Ingående avskrivningar Försålt/utrangerat under året Årets planenliga avskrivningar Utgående ack. planenl. avskr Utgående planenligt restvärde Not 14, Justeringar som inte ingår i kassaflödet JUSTERINGAR SOM INTE INGÅR I KASSAFLÖDET (tkr) Sammanställd redovisning Förändring avsättning Reavinst vid försäljning av inventarier Utrangering inventarier Summa justeringar som inte ingår i kassaflödet

39 GRs årsredovisning 2016 Revisionsberättelse för år

40 GRs årsredovisning 2016 Revisionsberättelse för år 2016 forts 37

41 GRs årsredovisning 2016 Förbundsstyrelsen 2016 MANDATFÖRDELNING Ledamöter PER KOMMUN ordinarie ersättare Ale kommun 1 0 Alingsås kommun 0 2 Göteborgs kommun 8 0 Härryda kommun 1 0 Kungsbacka kommun 1 2 Kungälvs kommun 2 1 Lerums kommun 1 0 Lilla Edets kommun 1 1 Mölndals kommun 3 0 Partille kommun 2 0 Stenungsunds kommun 1 2 Tjörns kommun 1 1 Öckerö kommun Ledamöter PER PARTI ordinarie ersättare Arbetarpartiet Socialdemokraterna 6 4 Moderata Samlingspartiet 6 3 Liberalerna 2 1 Miljöpartiet de gröna 2 1 Vänsterpartiet 2 1 Kristdemokraterna 1 0 Sverigedemokraterna 2 1 Centerpartiet KVINNOR 9 5 MÄN FÖRBUNDSSTYRELSEN Ledamöter Jonas Ransgård (M), ordf* Göteborg Paula Örn (S), 1:e vice ordf* Ale Stefan Svensson (M), 2:e vice ordf* Partille Ann-Sofie Hermansson (S), 3:e vice ordf* Göteborg Johan Nyhus (S) Göteborg Ulf Kamne (MP) Göteborg Helene Odenjung (L) Göteborg Lars Hansson (SD) Göteborg Marie Östh-Karlsson (S) Mölndal Per Vorberg (M) Härryda Daniel Bernmar (V) Göteborg Miguel Odhner (S) Kungälv Sofia Westergren (M) Stenungsund Jenny Svanergren (MP) Partille Hans Forsberg (M) Kungsbacka David Lega (KD) Göteborg Julia Färjhage (C) Lilla Edet Martin Johansen (L) Tjörn Christina Martinsson (SD) Kungälv Dennis Jeryd (S) Lerum Hans Bergfelt (M) Mölndal Marie Lindqvist (V) Mölndal Ersättare Joakim Järrebring (S) Alingsås Arne Lernhag (M) Öckerö Ingemar Ottosson (S) Lilla Edet Anders Holmensköld (M) Kungälv Anna Hansson (MP) Alingsås Ulrika Landergren (L) Kungsbacka Kenth Wallin (SD) Kungsbacka Maria Brauer (S) Öckerö Inga-Lill Hast (M) Tjörn t.o.m. sept Annika Andersson (M) Tjörn fr.o.m. sept Birgit Lövkvist (V) Stenungsund Bo Pettersson (S) Stenungsund * utgör styrelsens presidium/arbetsutskott 38

42 GRs årsredovisning 2016 De politiska styrgrupperna 2016 Arbetsmarknad Eva Carlsson (S) ordf Partille Peder Engdahl (M) vice ordf Lilla Edet Anders Olofsson (S) Öckerö Karin Schagerlind (M) Alingsås Ulrica Frick (MP) Mölndal Ann Catrine Fogelgren (L) Göteborg Mats Mattsson (SD) Göteborg Ingrid Inhammar (S) Ale Marianne Pleijel (M) Kungsbacka Anette Holgersson (V) Lerum Jonas Attenius (S) Göteborg Charlotta Windeman (M) Kungälv Inga-Lena Persson (MP) Härryda Benny Halldin (S) Tjörn Gunnar Lidén (M) Stenungsund Miljö och samhällsbyggnad Derya Tumayer (MP) ordf. Göteborg Mikael Berglund (M) vice ordf Ale Thorsten Larsson (M) Alingsås Jöran Fagerlund (V) Göteborg Hampus Magnusson (M) Göteborg Mikael Johannison (M) Härryda Fredrik Hansson (C) Kungsbacka Maria Kjellberg (MP) Kungälv Olle Adolfsson (S) Lerum Carlos Rebelo Da Silva (S) Lilla Edet Joel Olsson (SD) Mölndal Niclas Ylander (S) Partille Olof Lundberg (S) Stenungsund Benny Andersson (S) Tjörn Göran Ohlsson (L) Öckerö Sociala området Henrik Ripa (M) ordförande Lerum Eva Borg (S) vice ordförande Kungsbacka Marcus Claesson (L) Mölndal Marina Johansson (S) Göteborg Manijeh Mehdiyar (MP) Göteborg Maria Rydén (M) Göteborg Jonas Mårdbrink (M) Partille Mohamed Hama Ali (S) Kungälv Lena Hedlund (KD) Stenungsund Azar Hedemalm (MP) Tjörn Hanna Tjusling (SD) Ale Sebastian Aronsson (S) Alingsås Claes Magnusson (M) Öckerö Peter Spjuth (V) Lilla Edet Anna Palmér (S) Härryda Utbildningsgruppen Helene Odenjung (L), ordförande Göteborg Mats Werner (S), vice ordförande Härryda Linus Glanzelius (S) Göteborg Kristina Tharing (M) Göteborg Karin Pleijel (MP) Göteborg Sven Engdahl (V) Ale Ulf Carmesund (S) Alingsås Anders Ekström (M) Kungsbacka Johan Holmberg (S) Kungälv Rutger Fridholm (MP) Lerum Camilla Olofsson (M) Lilla Edet Solveig Hallin (S) Mölndal Angela Fasth (M) Partille Linda Ekdahl (M) Stenungsund Thord Jansson (SD) Tjörn Robertho Settergren (KD) Öckerö 39

43 GRs årsredovisning 2016 Uppföljning av verksamhetsplan GR 2016 Goda livsvillkor och framtids utsikter för barn och unga...sid 41 En inkluderande region för goda livsvillkor hela livet... sid 46 Livslångt lärande... sid 50 Boende och bostäder... sid 53 En fungerande arbetsmarknad... sid 54 En hållbar livsmiljö... sid 58 Infrastruktur för effektivt och klimatsmart resande... sid 60 Digital utveckling och välfärdsteknologi... sid 61 Förkortningar...sid 63 40

44 GRs årsredovisning 2016 Goda livsvillkor och framtids utsikter för barn och unga Under året ska GR särskilt verka för Att tillvarata och utveckla regionens grön- och blåstruktur Att begränsa klimatpåverkan med fokus på att Detta har gjorts Finansiering Utveckla kunskapen kring landskapskonventionen, ekosystemtjänster, stad och land och andra perspektiv som kan komma att påverka planeringsprocessen Skapa en samsyn och ett gemensamt regionalt ställningstagande i syfte att säkra tysta områden som identifieras i GRs och länsstyrelsens kartläggning Utveckla strukturbilden med avseende på kustzonen och utveckla en samsyn i regionen kring kustzonsplanering Utveckla GRs roll i klimatarbetet och identifiera delregionala aspekter i klimatfrågan i en regional klimatstrategi Under året har arbete bedrivits i de gröna kilarna Delsjön-Härskogen och Slottsskogen-Sandsjöbacka. Fokus i Delsjön-Härskogen är landskapskonventionen och ekosystemtjänster. I kilen Slottsskogen- Sandsjöbacka är fokus hur man kan tillgängliggöra den storstadsnära skogen. I en fördjupning har en metod för analys av svaga samband och tillgänglighet för friluftslivet testats. Detta projekt avslutas i mars Erfarenheterna från båda projekten kan användas i alla gröna kilar och resultat och goda exempel har presenterats vid ett seminarium. Arbete pågår, se ovan. Det treåriga projektet Mellankommunal kustzonsplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla har genomgått en uppstartsfas, där gemensamma kommunmöten, kommunturné, politisk förankring och Kick-off genomförts. Fyra arbetsgrupper (Struktur, Havsanvändning, Upplevelser och Miljö), med god representation, har bildats. Samverkans- och medfinansieringsavtal med kommunerna är på gång och projekt-, tid- och kommunikationsplan håller på att upprättas. Projektet Integrering av energiaspekter i GRs strukturbild startade i augusti med intern och extern dialog kring projektets innehåll och genomförande, arbete med kommunikation samt framtagande av underlag till upphandling. Finansiering saknas för framtagande av delregional klimatstrategi. Länsstyrelsen, LONA Årsavgift från medlemskommuner Havs- och vattenmyndigheten via Länsstyrelsen, VGR, BRG samt särskild kommunfinansiering Energimyndigheten Årsavgift från medlemskommuner Projektet Laddinfrastruktur i Göteborgsregionen startade i november med nio deltagande medlemskommuner. Ett mål är att skapa kommunala handlingsplaner för laddinfrastruktur som bidrar till att begränsa klimatpåverkan. Behovsanalys pågår. Energimyndigheten En långsiktigt hållbar materialförsörjning Utreda hur materialförsörjningsfrågan kan hanteras för att ge stöd i kommunernas översiktsplanearbete Bidra till att skapa arenor för möten och utbyte mellan GR-kommunerna och arbetsförmedlingen Årsavgift från medlemskommuner Att stärka och underlätta ungdomars etablering på arbetsmarknaden Startat en informatörspool bestående av studerande på högskola/ universitet med miljöinriktning. GR är utbildare och kommuner hyr denna personal. Gemensam konferens för chefer i GR-kommunerna och AF med syfte att lyfta fram de största utmaningarna inom områdena; kompetensförsörjning och inkludering. Några av utmaningarna som framkom var intresset av assisterande och kompletterande tjänster, att integrera praktik och sfi, att få arbetsmarknadens parter inkluderade i ett gemensamt arbete samt att arbeta mera kundorienterat och efterfrågestyrt utifrån de arbetslösas egna definierade behov. Ett flertal möten med kommunala chefer och chefer vid AF har genomförts och representanter från AF deltar i AME-chefsnätverket, plattformen för nyanlända och styrgruppen för arbetsmarknad m.m. VGR, Årsavgift från medlemskommuner VGR, AF, Årsavgift från medlemskommuner Årsavgift från medlemskommuner MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD ARBETSMARKNAD UTBILDNING SOCIALA OMRÅDET 41

45 GRs årsredovisning 2016 Goda livsvillkor och framtids utsikter för barn och unga Under året ska GR särskilt verka för forts. Att stärka och underlätta ungdomars etablering på arbetsmarknaden Att samverkan mellan utbildning och arbetsliv stärks Att stärka utvecklingssatsningar i utbildningskedjan från förskola till vuxenutbildning med fokus på att Detta har gjorts Finansiering Stödja GR- kommunernas arbete så att fler ungdomar kan erbjudas en första introduktion i arbetslivet genom feriejobb Skapa förutsättningar för att ungdomar som har svårt att nå arbetsmarknaden ska erbjudas olika former av ungdomsanställningar Driva projekt genom hela utbildningskedjan från förskola till vuxenutbildning för att minska studieavbrott och få fler ungdomar att fullfölja en gymnasieutbildning Anordna yrkesutbildningar och lärlingsutbildningar för unga vuxna Satsa på utveckling av studie- och yrkesvägledning, den digitala plattformen Syvonline och entreprenörskap Vidareutveckla anskaffning, kvalitetssäkring och samordning av praktikplatser inom medlemskretsen och med andra samverkansaktörer Identifiera och stimulera former för samverkan i gränssnittet mellan utbildning, kommun och arbetsliv Stödja kommunernas mottagande gällande nyanlända med fokus på kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte i både det korta och långa perspektivet En sammanställning av kommunernas feriejobb är upprättad. Under sommaren 2016 har mer än ungdomar haft feriejobb och därmed har antalet feriejobb ökat för sjunde året i rad. Det kan noteras att allt fler GR-kommuner erbjuder entreprenörsskola och kultursommarjobb. Flera av kommunerna arbetar också med att samordna sommarjobb inom privata näringslivet. Ett projekt med regeringens delegation för yrkesintroduktionsanställningar och VGR har pågått fram till augusti Uppdraget; regional YA-stödjare, har handlat om att bistå arbetsgivare i VG-län med råd och information om YA-anställningar. GR stödjer kommunernas arbete med DUA-överenskommelser (Delegationen för unga till arbete) och utbildningskontrakt och traineejobb varit några av insatserna som ingått i arbetet. Antalet utbildningskontrakt och traineejobb har dock blivit få, skälet till detta är framförallt att många ungdomar fått arbete på reguljära arbetsmarknaden. Arbete har genomförts för att motverka studieavbrott genom projekten Plug In och PlugInnovation, samt genom medverkan i det internationella EU-projektet ESL Plus Under hösten har även ESF-projektet FSGR blivit beviljat som syftar till bland annat att motverka studieavbrott på fristående gymnasieskolor. På uppdrag av VGR har en kartläggning som ska ligga till grund för arbete mot yngre åldrar genomförts. Tre utbildningsstarter har genomförts och 1100 elever har påbörjat 88 olika yrkesutbildningar runt om i regionen. Syvonline har vidareutvecklats och har nu ca 630 medlemmar. Därtill har olika metod- och kompetensutvecklingsinsatser genomförts inom ramen för projektet. Under hösten 2016 beslutades det att Syvonline kommer att förlängas till och med Praktikplatsen.se har utvecklats med uppdaterad information och kontaktuppgifter i systemet, samordning av befintliga verksamheter samt kontakt med nya inför kommande praktikperioder. 120 helt nya företag har anslutit sig till praktikplatsen.se Projektet College Väst har startats och pågår. Frukostmöten på området har arrangerats genom GR Skola Arbetsliv. Samarbete med Näringslivsarenan och EuroSkills. Aktivitetsplatsen.se har initierats en digital arena för aktiviteter med ensamkommande flyktingbarn. Fokus har legat på nyanlända i nya projektverkstäder inom Plug In. Ett kurs- och seminarieprogram med fokus på nyanlända har erbjudits för personal i skolan. ESF-projektet InVäst blev beviljat där GR är projektägare och de andra kommunalförbunden i Västra Götaland samt Halland ingår. Projektet pågår sedan hösten. Antalet yrkesutbildningar med språkstöd har ökat i omfattning. I det regionala utbudet startades 15 språkstödsutbildningar inom 11 efterfrågade yrkesområden på arbetsmarknaden. Regeringens delegation för YAanställningar och VGR Årsavgift från medlemskommuner ESF, Erasmus+ VGR Särskild kommunfinansiering VGR VGR ESF Näringslivsarenan, EuroSkills VGR ESF Deltagaravgift ESF Särskild kommunfinansiering + statsstöd (extern) MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD ARBETSMARKNAD UTBILDNING SOCIALA OMRÅDET 42

46 GRs årsredovisning 2016 Goda livsvillkor och framtids utsikter för barn och unga Under året ska GR särskilt verka för med fokus på att Detta har gjorts Finansiering forts. Att stärka utvecklingssatsningar i utbildningskedjan från förskola till vuxenutbildning Genomföra metod-, kompetens- och organisationsutveckling inom alla utbildningsformer Processinriktade skolutvecklingsinsatser inom exempelvis grundskola, särskola, gymnasieskola och fritidshem har genomförts i ett flertal kommuner. Pedagogiskt Centrum har mött ca 7500 yrkesprofessionella i olika kompetensutvecklingsinsatser. Ett omfattande kurs- och konferensprogram har erbjudits. Ledarprogrammet Jag vill bli skolledare har genomförts. Kungälvs treåriga satsning på kompetensutveckling i grundskola har fortsatt. Inom praktikplatsen.se har ett tjugotal administratörs- och användarutbildningar genomförts liksom kompetensutvecklingsinsatser mot handledare. Implementering av systemet har genomförts i Ale, Örebro Region och Västernorrland. 35 utbildningar inom regionen samt 2 större huvudadministrationsutbildningar i andra anslutna regioner Den årliga läromedelsmässan har arrangerats var antalet medverkande utställare 49 st och besöksantalet var 1700 st. Detta motsvarar en ökning med 2 utställare och med 200 besökare i jämförelse med 2015 Mer fokus på skolutveckling inom GR Läromedel genom att en verksamhetsutveckling har påbörjats, primärt med fokus på lärmiljöer, såväl analoga som digitala. Konceptet yrkesutbildning med språkstöd har utvecklats i samverkan mellan kommunerna. För att kunna möta det stora behovet av utbildad personal inom äldreomsorgen testar GRvux att utbilda nyanlända till undersköterska i två steg. Elev och arbetsgivare matchas för att skapa en god relation och efter en grundutbildning på 850 poäng och med APL och visstidsanställning hos en och samma arbetsgivare (för att möjliggöra användandet av kunskaper) är målet att eleven ska tillsvidareanställas och läsa klart till undersköterska på arbetstid. Regiongemensam antagning för Teknikprogrammets fjärde år mot gymnasieingenjör har genomförts. Särskild kommunf. + deltagaravgifter + olika externa parter Deltagaravgift Deltagaravgift Särskild kommunfinansiering Särskild kommunfinansiering Utveckla miljöer för lärande Deltagaravgift Särskild kommunfinansiering Bidra till utveckling av regionala yrkesutbildningar Särskild kommunfinansiering + externt statsbidrag Utveckla och kvalitetssäkra det gemensamma arbetet med det regionala utbildningsutbudet Dialog har förts med kommunerna gällande antagningen till introduktionsprogrammet, språkintroduktion. Ett nationellt nav med det gymnasiala utbildningsutbudet ska skapas, där GRU har deltagit i ett pilotprojekt med Skolverket. Löpande utveckling av gymnasieantagningen. Särskild kommunfinansiering + årsavgift Årsavgift från medlemskommuner Skolverket Särskild kommunfinansiering Särskild kommunfinansiering Länsstyrelsen Ett utvecklingsarbete har initierats för att bedöma vilka utbildningar som bör ingå i det regionala utbudet av vuxenutbildning. Att ensamkommande barn och unga ska få goda möjligheter att etablera sig i samhället Utveckla boendeformer Kommungemensam plattform ensamkommande etablerad med bland annat följande aktiviteter: Erfarenhetsutbyte boende genom nätverk, omvärldsbevakning, statistik kartläggning boende, juristöversyn av samverkanslösningar för boende, stöddokument som stöd för boendepersonal, underlag för planering av fortbildning, stöd i folkhögskolespåret. Diskussion och information om den nya boendeformen stödboende. Plattformen har också varit arena för information och erfarenhetsutbyte kring konsekvenser av nya lagar och förordningar t.ex. förändringar när det gäller permanent och tillfälligt uppehållstillstånd, ekonomisk ersättning till kommunerna från staten samt åldersuppskrivningar. Stödja mellankommunal samverkan som rör boende för ensamkommande Stärka samverkan kring barns hälsa Se ovan Folkhögskolespåret, syftar till att folkhögskolor kan erbjuda boende- och studieformer för ensamkommande ungdomar. Kompetensinsatser i traumamedveten omsorg i samarbete med VGR med flera. Länsstyrelsen Länsstyrelsen och VGR 43

47 GRs årsredovisning 2016 Goda livsvillkor och framtids utsikter för barn och unga Under året ska GR särskilt verka för forts. Att ensamkommande barn och unga ska få goda möjligheter att etablera sig i samhället Att skillnader i hälsa och livsvillkor ska minska Samverkan mellan olika samhällsaktörer för barn och unga i utsatta situationer Tidiga och förebyggande insatser Unga människors möjligheter att utvecklas, försörja sig och vara delaktiga i samhället med fokus på att Detta har gjorts Finansiering Bidra till kompetensutveckling i kommunerna och hos samverkansaktörerna Genomföra analyser av barns hälsa och livsvillkor Synliggöra och stärka samverkansperspektivet, särskilt i fråga om skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst, i alla GR-frågor som rör barn och unga Stärka kompetensen för föräldrastödsinsatser Bidra till kunskaps- och kompetensutveckling för trygghetsfrämjande och brottsförebyggande insatser Medverka i att utveckla delaktighetsskapande insatser Webbutbildning Hitta Rätt framtagen. Kompetensutvecklingsinsatser i form av heldagsutbildningar, seminarier och workshops. ESF-projektet Nya GRannar har startat med tio kommuner, för att framför allt arbeta med kompetensutveckling och utveckla samverkan kring ensamkommande barn. Kartläggning av gode mäns uppdrag och villkor genomförd. Styrgruppen har tillsammans med styrgruppen för arbetsmarknad genomfört en studieresa till Dortmund med fokus på ungas etablering och inkludering. Har medverkat I nationellt förnyelselabb för att definiera nationellt komplexa utmaningar som ger möjlighet för kommunerna att delta I att testa innovativa lösningar. Nätverksarbete för samordning kring mätningar av barns livsvillkor och hälsa pågår; en översikt över mätningar av barns hälsa och livsvillkor är framtagen och publicerad. En kunskapsgenomgång av underlaget till Jämlikt Göteborg i den del som rör barn och unga har genomförts. FoU-stöd till Kungälv i uppföljning av arbetet med social översiktsplan inlett och pågår. Regionalt samarbete inlett kring Lupp 2017 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken med (minst) 10 GR-kommuner. Genomförs nu för tredje gången. FoU-stöd Gryning Vård pågår. FoU-stöd Klara II i Lilla Edet genomfört. Pilotutbildning som rör samverkan kring barns hälsa i Östra Göteborg och Partille startade hösten Metodstöd i uppföljning av Signs of safety i Mölndal pågår. Metodstöd till Göteborg PRIO (psykisk hälsa) i åtta stadsdelar. Parenting Young Children (PYC), utbildningsprogram erbjuds kontinuerligt och utvärderas löpande. FoU-studien Mobiliserande trygghetsarbete i Angered genomförd. På uppdrag av förbundsstyrelsen har frågan om GR-stöd i att motverka våldsbejakande extremism belysts, aktuell fråga i chefsnätverken. En implementeringsstudie av Toleransprojektets genomförande i Gbg har inletts. Kranskommunernas intresse för samverkan med Göteborgs Stad kring frågor som rör organiserad brottslighet har undersökts. Möjliga former för samverkan utreds vidare. Regionalt samarbete inlett kring Lupp 2017 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken med (minst) 10 GR-kommuner. Delaktighet är ett av uppföljningens teman. 44 Länsstyrelsen som sedan har avslagit ansökan om fortsatta kompetensinsatser som gäller Hitta rätt Länsstyrelsen, VGR, deltagaravgifter ESF Årsavgift från medlemskommuner Erasmus+ och Årsavgift från medlemskommuner Årsavgift från medlemskommuner Årsavgift från medlemskommuner Särskild kommunfinansiering Särskild kommunfinansiering Deltagaravgifter Gryning Vård Särskild kommunfinansiering Kommun och sjukvård Samverkan i Gbg-området Särskild kommunfinansiering Särskild kommunfinansiering Deltagaravgifter Årsavgift från medlemskommuner Särskild kommunfinansiering Årsavgift från medlemskommuner Dialogen medlemsfinansierad, genomförandet finansieras av respektive kommun MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD ARBETSMARKNAD UTBILDNING SOCIALA OMRÅDET

48 GRs årsredovisning 2016 Goda livsvillkor och framtids utsikter för barn och unga Under året ska GR särskilt verka för Minskade risker för ungas missbruk med fokus på att Detta har gjorts Finansiering Ta utgångspunkten i och tillämpa nya nationella riktlinjer för missbruks- och beroendeområdet GAP-analyser i förhållande till riktlinjerna för vård vid missbruk och beroende genomförda i kommunerna och VGR. Länsgemensam spridningskonferens, konferenser om barn med medfödda alkoholskador, kompetensinsatser för olika metoder. Årsavgift från medlemskommuner Deltagaravgifter MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD ARBETSMARKNAD UTBILDNING SOCIALA OMRÅDET 45

49 GRs årsredovisning 2016 En inkluderande region för goda livsvillkor hela livet Under året ska GR särskilt verka för Att stärka regionens attraktivitet Ett förbättrat mottagande för nyanlända flyktingar med fokus på att Detta har gjorts Finansiering Samordna bostads- och infrastrukturplaneringen Öka kunskapen kring stadsbyggandet och infrastrukturens betydelse för social hållbarhet Den kommungemensamma plattformen för nyanlända stärks GR stödjer kommunerna och ger möjlighet till samverkan och samnyttjande vid ett ökat mottagande Ett arbete pågår i samband med revidering av de långsiktiga transportinfrastrukturplanerna då GR har tagit fram ett underlag med prioriterade funktioner i hållbart transportsystem. De prioriterade funktionerna styr transportsystemets utformning för att möjliggöra framtida lägen för bostäder och arbetsplatser med hållbara resealternativ. En handlingsplan har tagits fram som syftar till att främja social hållbarhet i Göteborgsregionen genom kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och metodutveckling. I seminarieserien På spaning efter ett socialt hållbart samhälle har ett seminarium med temat Hälsofrämjande samhällsplanering hållits. En kartläggning har genomförts av hur kommunerna i Göteborgsoch Boråsregionen arbetar med sociala aspekter i samhällsplaneringen. En kunskapsbyggande process har startat med Mistra Urban Futures som plattform för att koppla arbetsgruppens arbete med forskning och myndigheter. Arbetet inom den kommungemensamma plattformen för nyanlända vuxna fortsätter. Under året har det genomförts en översyn av kommunernas representation i plattformen. Strategigruppen för nyanlända vuxna har kompletterats med representanter från plattformen för ensamkommande barn och unga. Detta medför att strategigruppen kommer att behandla frågor som rör samtliga nyanlända. Under året har det genomförts ett flertal sammankomster med fokus på nyanländas bosättning och för att särskilt bevaka frågor som är kopplade till den nya bosättningslagen som trädde i kraft 1 mars Konsekvenser och utmaningar i förhållande till det nya regelverket medför ett stort behov av erfarenhetsutbyte och gemensamt agerande. Arbete pågår med att följa och omvärldsbevaka konsekvenser av lagförändringar inom området som t.ex. tillfälliga uppehållstillstånd, anvisningslagen och förslag om en förändrad etableringslagstiftning och vad detta kommer att innebära för de nyanlända och för kommunernas verksamheter. En extra satsning på grund av en ökad efterfrågan medför att ett flertal konferenser och utbildningstillfällen har genomförts för att öka personalens kunskap om mottagande av nyanlända. Många av kommunerna har under det senaste året nyanställt personal inom integrationsområdet, vilket medför behov av kompetensutveckling och introduktion. GR har beviljats medel för projektet InVäst. Ett av delmålen är att bidra till ökad interkulturell kompetens och kompetens kring mottagande av nyanlända. Genom GR Planering har två projekt drivits för att matcha nyanlända mot kompetensbehov inom samhällsbyggnadssektorn. Snabbspår för nyanlända VA-ingenjörer och På rätt plats. Se under rubrik Samarbete inom GR för att tillvarata engagemang hos volontärer och ideella sektor. En ansökan till Erasmus+ utarbetades under våren för att söka medel till bland annat en studieresa för politiker i styrgrupperna för arbetsmarknad och sociala området. Ansökan beviljades och styrgrupperna kommer att genomföra en studieresa till Tyskland för att lära sig mer om hur de arbetar med integration med fokus på ungdomar. GRs EU-nätverk har tillsammans med Göteborg Stads EU-nätverk genomfört arrangemang med tema inkludering och integration. Årsavgift från medlemskommuner Årsavgift från medlemskommuner Årsavgift från medlemskommuner, Länsstyrelsen Årsavgift från medlemskommuner Länsstyrelsen Årsavgift från medlemskommuner Deltagaravgift ESF, Årsavgift från medlemskommuner Vinnova, VGR, Länsstyrelsen, Årsavgift från medlemskommuner Erasmus + MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD ARBETSMARKNAD UTBILDNING SOCIALA OMRÅDET 46

50 GRs årsredovisning 2016 En inkluderande region för goda livsvillkor hela livet Under året ska GR särskilt verka för forts. Ett förbättrat mottagande för nyanlända flyktingar En arbetsmarknad för alla med fokus på att Detta har gjorts Finansiering Samtliga nyanlända ska erbjudas samhällsorientering Samarbete inom GR för att tillvarata engagemang hos volontärer och ideella sektor Stödja kommunerna i arbetet med att ställa sociala kriterier vid upphandling som ett arbetsmarknadsverktyg Samarbeta med sociala företag så att fler långtidsarbetslösa ges möjlighet till egen försörjning genom arbete Bidra med kunskap om de möjligheter som finns vad gäller subventionerade anställningar Ta fram en gemensam strategi för hur arbetslösa oavsett försörjningskälla ska ges möjlighet att närma sig arbetsmarknaden inom regionen Under 2016 har 2113 personer deltagit i den regionala samhällsorienteringen. Det är en ökning med 700 personer gentemot Ökningen beror på att antalet nyanlända som kommunplacerats i GR-kommunerna har ökat. En uppföljning av hur kranskommunerna upplever samhällsorienteringen har genomförts. Uppföljningen visade bland annat att kommunerna är nöjda med samhällsorienteringen och att rutinerna för att följa upp frånvaro kan förbättras. Styrgruppen för den regionala samhällsorienteringen har fortsatt att följa deltagandet i samhällsorienteringen, hur verksamheten kan förbättras och omvärldsfaktorer som kan påverka insatsen, såsom lagen om tillfälliga uppehållstillstånd. Nyanlända som deltar i den regionala samhällsorienteringen efterfrågar mer kunskap om hur det fungerar på svensk arbetsmarknad. Utifrån detta behov har ambitionen varit att utveckla arbetsmarknadskunskap för deltagare inom samhällsorienteringen. Ett flertal aktiviteter kring såsom bransch- och söka jobbkunskap har genomförts i samarbete med bl.a. AF. Ett nätverk kring verksamhet för språkvän/flyktingguides har startats för GR-kommunerna som arbetar med flyktingguidesverksamhet. Nätverket har bidragit till erfarenhetsutbyte mellan kommuner och gemensam omvärldsbevakning. Det pågår också ett arbete att undersöka möjligheter och behov av gemensam marknadsföring samt matchningsverktyg. En projektansökan utarbetades till länsstyrelsen avseende 37a medel kring ett projekt för att ta fram ett gemensamt digitalt matchningsverktyg för verksamhet för språkvän/flyktingguides samt för marknadsföring av verksamheten. Samtliga 13 GR-kommuner involverade och deltog i ansökan, dock beviljades inte medel för projektet. Främja social och ansvarsfull offentlig upphandling i Göteborgsregionen och utöka samarbetet med ideella sektorn är ett projekt som syftar till att erbjuda GR-kommunerna information och stöd för att utveckla arbetet inom området. Ett antal workshops har genomförts med fokus på IOP samt att företrädare från kommunerna har getts möjlighet till erfarenhetsutbyte, föreläsningar m m. Vidare har samverkan med VGR påbörjats vad gäller idéburet offentligt partnerskap och en gemensam konferens planeras. Se under rubriken Samarbete inom GR för att tillvarata engagemang hos volontärer och ideella sektor. Se under rubriken Samarbete inom GR för att tillvarata engagemang hos volontärer och ideella sektor. Se under rubriken Skapa förutsättningar för att ungdomar som har svårt att nå arbetsmarknaden ska erbjudas olika former av ungdomsanställningar. En kartläggning av hur många arbetslösa som ges möjlighet till praktik och/eller arbetsmarknadsanställningar i kommunernas förvaltningar har genomförts i syfte att vara ett underlag för framtida arbete och strategier. Deltagaravgift Årsavgift från medlemskommuner VGR Årsavgift från medlemskommuner, VGR Årsavgift från medlemskommuner VGR VGR Årsavgift från medlemskommuner MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD ARBETSMARKNAD UTBILDNING SOCIALA OMRÅDET 47

51 GRs årsredovisning 2016 En inkluderande region för goda livsvillkor hela livet Under året ska GR särskilt verka för Att stärka nyanländas etablering på arbetsmarknaden Att stärka mottagandet av nyanlända i skolan Att människor med funktionsnedsättningar i alla åldrar ska bli delaktiga i samhället Att motverka ekonomisk utsatthet Äldres och anhörigas engagemang och delaktighet i samhället med fokus på att Detta har gjorts Finansiering Stödja och bidra till kvalitetssäkring i kommunernas arbete med sfi Vidareutveckla regional samverkan kring yrkesutbildningar med språkstöd Mot bakgrund av den kartläggning som gjordes i GR Utbildnings nätverk och grupper, samt enligt inriktningsdokument för det fortsatta GR- gemensamma arbetet av flyktingmottagandet i Göteborgsregionen, prioritera och påbörja insatser på kort, medel och lång sikt Utveckla antagningsarbetet för elever som söker till gymnasiet med utländska betyg och att arbeta med frågan om hur värdering av kunskap sker hos dessa elever Bidra till att stärka barns och ungas inflytande, brukares delaktighet samt systematisk uppföljning inom funktionshinderområdet Stödja kommunernas arbete med handlingsplanen för EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer Utveckla arbetet med ekonomiskt bistånd Bidra till kunskaps- och kompetensutveckling när det gäller mötes platser och träffpunkter och generations överskridande möten Ett särskilt fokus på metod-, kompetens- och organisationsutveckling inom sfi genom att ESF-projektet InVäst, med fokus på nyanlända, blev beviljat och startat under hösten. Sfi har diskuterats i Vuxenutbildningsnätverket för att förbereda inför en eventuell kommande ökning av antalet sfi-elever. Antalet yrkesutbildningar med språkstöd har ökat. Av de 1100 elever som läser en yrkesutbildning i regionen går ca 325 på en språkstödsutbildning. Vuxenutbildningsnätverket har deltagit i förberedelsearbetet kring en ESF-ansökan om utveckling av sfi-undervisningen. Kartläggning och dialog kring arbetssätt och rutiner rörande handläggning och antagning för elever med utländska betyg. Dialog har förts med externa antagningskanslier utanför GR, samt med nätverk inom GR, kring arbetssätt och rutiner. Informationsmaterial och nya rutiner har införts för antagningsåret Konferens samt utbildning av fler vägledare i Delaktighetsmodellen (DMO) har genomförts. Stöd till redan utbildade DMO-vägledare sker kontinuerligt i nätverk. Utbildning i metoder för systematisk uppföljning inom FH-området genomförd. Olika aspekter av funktionshinderrörelsens möte med VGR har undersökts i en FoU-studie. Förstudie AllAgeHub (välfärdsteknik och tillgängliga bostäder) genomförd. Ansökan till Vinnova beviljad för finansiering av ett uppbyggnadsarbete under tre år. 12 kommuner har lämnat avsiktsförklaringar för medfinansiering. Kommunerna medverkar i nätverk. Uppföljning av handlingsplanen från 2015 har genomförts. Förstudie på uppdrag av SKL genomförd, ligger till grund för nationellt utvecklingsarbete där GR-kommunerna erbjuds att delta. Utbildningsinsatser för handläggare av ekonomiskt bistånd har genomförts. Utbildning i systematisk uppföljning ekonomiskt bistånd har startat. Utvärdering av förebyggande verksamheters betydelse för seniorers hälsa genomförd. Utvärdering av projekt Life filming avslutad. Nätverk förebyggande och hälsofrämjande arbete pågår. Ett antal utbildningsinsatser har genomförts. 48 ESF Årsavgift från medlemskommuner Särskild kommunfinansiering + externt statsbidrag Årsavgift från medlemskommuner Särskild kommunfinansiering Särskild kommunfinansiering Deltagaravgifter Deltagaravgifter VGR Årsavgift från medlemskommuner, särskild kommunfinansiering, VGR och Vinnova Särskild kommunfinansiering och Vinnova Årsavgift från medlemskommuner SKL/ESF Deltagaravgifter Deltagaravgifter Särskild kommunfinansiering Särskild kommunfinansiering Årsavgift från medlemskommuner Deltagaravgifter

52 GRs årsredovisning 2016 En inkluderande region för goda livsvillkor hela livet Under året ska GR särskilt verka för Äldres hälsa Deltagaravgifter samt medfinansiering från Kommun och Sjukvård Samverkan i Göteborgsområdet VGR Sammanhållen vård och omsorg med fokus på att Detta har gjorts Finansiering Utveckla metoder för hälsofrämjande och förebyggande insatser utifrån äldres behov Skapa kunskap och öka kompetensen kring övergångar i vården, vårdens organisering samt samverkan mellan olika vårdgivare Unga vuxnas psykiska hälsa synliggörs Öka kompetensen för hur äldres psykiska hälsa och missbruk kan mötas Vården blir värdebaserad (personcentrerad). FoU-studie för att öka kunskapen om/ hur det förebyggande och hälsofrämjande arbete som erbjuds i GR-kommunerna överensstämmer med äldres faktiska behov genomförd. Nätverk för att främja införandet av ÄBIC avslutat. Handledning av kommundoktorand med fokus på äldre migranters inkludering i samhället pågår. Ett antal utbildningsinsatser genomförda, bland annat konferens med fokus på psykisk hälsa och missbruk. FoU-seminarier kring personer med stroke under 65 år har genomförts. GR har från halvårsskiftet fått ett vidgat uppdrag i hälso och sjukvårdsfrågor. Former för genomförandet har utvecklats I dialog med kommunerna. Framtagande av modell för egenutvärdering i mobil närvård pågår. Seminarium om Trygg och effektiv vård genomfört. Ett projekt för tvärsektoriell analys psykisk hälsa i Göteborg (AFH och Ma-Linné) har genomförts. Handlingsplanen färdigställs i januari. Dialoger om genomförande av den nationella satsningen på psykisk hälsa pågår. Kompetensinsatser för att öka användningen av MI, MET, ÅP, IPS och Supported Employment erbjuds kontinuerligt. Konferens planeras om personer med samsjuklighet och en komplicerad livssituation. Konferens och metodutvecklingsseminarium genomförda och fler planeras. AllAgeHub, se tidigare. VGR Årsavgift från medlemskommuner AgeCap Årsavgift från medlemskommuner VGR Årsavgift från medlemskommuner Särskild kommunfinansiering Årsavgift från medlemskommuner Deltagaravgifter Deltagaravgifter Deltagaravgifter och medfinansiering från Kommun och sjukvård i samverkan i Göteborgsområdet MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD ARBETSMARKNAD UTBILDNING SOCIALA OMRÅDET 49

53 GRs årsredovisning 2016 Livslångt lärande Under året ska GR särskilt verka för Att stärka kompetensförsörjningen i medlemskommunerna Fler ungdomar fullföljer sin gymnasieutbildning Att individer som har en reell kunskap som inte är dokumenterad får den synliggjort Att utveckla lärmiljöer och pedagogisk kompetens i hela utbildningskedjan med fokus på att Detta har gjorts Finansiering Skapa förutsättningar för integration av nyanlända Öka samarbetet mellan de verksamheter som arbetar med utbildning och arbetsmarknad Validering Väst bidrar till ökad kunskap och kompetens inom valideringsområdet Validering Väst fungerar som stödstruktur för de verksamheter som arbetar med validering Tillgängliggöra lärverktyg i syfte att tillgodose varje skolas och elevs unika behov med fokus på lärstilar och lärmiljöer Elva nyanlända ingenjörer har genom pilotprojektet Regionalt snabbspår VA-ingenjörer gjort praktik inom VA, bygg och trafik där flertalet gått vidare till en anställning. Ett uppskalningsprojekt har startats genom det nya praktikprogrammet På rätt plats som matchar arbetsgivare med nyanlända samhällsbyggare med privata och offentliga arbetsgivare. Därutöver pågår en inventering av kompetensförsörjningskrav i upphandling av kommunala bygg- och anläggningsprojekt och marktilldelning. Arbetet med aktivitetsplatsen.se har inletts. Sex av elva ingenjörer som gjort praktik har gått vidare till en anställning. Under våren genomfördes ett gemensamt möte mellan vuxenutbildnings- och AME- chefer kring bl.a. utbildningskontrakt och traineejobb (inom DUA-arbetet). Vid mötet var DUA-delegationen medverkande via länk. Insatserna i Plug in fortlöper, som syftar till att motverka studieavbrott. AF och branscherna har av regeringen fått i uppdrag att tillsammans med arbetsmarknadens parter skapa snabbspår för att underlätta för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden. VV har i samverkan med branschföreträdare deltagit och tagit fram processer och metoder för nationella snabbspår för nyanlända inom områdena vård & omsorg och måleri. AF driver SYSKOM som är ett EU finansierat projekt. VV bidrar i projektet med ökad kunskap och kompetens inom valideringsområdet. VV deltar i Valideringsdelegationens expertgrupp samt i MYH (Myndigheten för yrkeshögskolan) expertgrupp som fått regeringens uppdrag att utarbeta en standard för branschvalidering. Validering Väst deltar som partner i Göteborgs stads projekt Hikikomori som vänder sig till unga som varken arbetar eller studerar. VVs roll är att skapa metoder för att synliggöra de ungas reella kompetens under praktiken. Projektet pågår okt Yggdrasil är ett valideringsprojekt inom EU-programmet Interreg Öresund Kattegat Skagerrak som syftar till att stärka och bredda rollen valideringsutförare, skapa valideringsverktyg samt genomföra pilotverksamheter. Sex partners ingår från Sverige, Danmark och Norge och projektet pågår VV påbörjade under 2015 ett arbete med Göteborgs stad i syfte att ta fram en modell för kartläggning, utveckling och bedömning av en individs reella kompetens för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, den s.k. KUB-modellen. Arbetet fortsätter med en pilotverksamhet och Göteborgs stad har beslutat att KUBmodellen ska införas inom alla arbetslag inom Park- och Natur. Omfattningen av VVs insats kommer därmed öka. VV har påbörjat spridningsaktiviteter avseende KUB-modellen till andra kommuner och organisationer. Nya lärverktyg har varit i fokus vid pedagogiska caféer. Den strömmande filmtjänsten GR SLI har förbättrats, exempelvis har en adaptiv filmspelare utvecklats. Det innebär att filmströmmarna flyter bättre för användarna. Spel och lärande projektet Nätkoll som syftar till att ge metoder för att belysa vanor och utmaningar på nätet. Vinnova, Länsstyrelsen 37, VGR Årsavgift från medlemskommuner Branscherna och VGR m.m. VVs del finansieras av VGR VVs del finansieras av VGR VVs del finansieras av ESF och VGR VVs del finansieras av Interreg och VGR VVs del finansieras av VGR Årsavgift från medlemskommuner Årsavgift från medlemskommuner Attention Sverige MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD ARBETSMARKNAD UTBILDNING SOCIALA OMRÅDET 50

54 GRs årsredovisning 2016 Livslångt lärande Under året ska GR särskilt verka för forts. Att utveckla lärmiljöer och pedagogisk kompetens i hela utbildningskedjan Att bibehålla och utveckla det öppna utbildningslandskapet Att stärka arbetet med ledarskapsfrågor med fokus på att Detta har gjorts Finansiering Utveckla kompetens samt stöd till skolor gällande olika individers lärstilar och behov Ställa krav i samband med avrop på hur det pedagogiska upplägget skall vara för att svara mot vuxnas behov, vilket bidrar till kvalitetssäkring av utbildningsutbudet Utveckla metoder och erbjuda kompetensutveckling för alla aktörer inom utbildningslandskapet i regionen Utveckla det vetenskapliga förhållningssättet i regionen med våra kommuner, med högskolor och universitet och andra aktörer på nationell och internationell nivå Utveckla regionala valideringsinsatser mellan vuxenutbildningen och gymnasieutbildningen Genomföra kompetensutvecklingsinsatser för arbetslivet för praktik, exempelvis handledarutbildningar Utveckla den regionala samverkan kring gymnasieantagning inom GR och med andra aktörer. Kontinuerligt vidareutveckla samverkansavtal Fortsätta att utveckla regiongemensam statistik som beslutsunderlag för insatser och uppföljning av genomförda insatser Vidareutveckla Gymnasiedagarna, en årlig mässa inför gymnasievalet Fördjupa och bredda den regionala samverkan kring vuxenutbildningen i syfte att öka tillgängligheten till utbildning oavsett hemkommun Utveckla antagningsarbetet till gymnasiesärskolan Genomföra utvecklingsprogram för ledare på olika nivåer och göra särskilda satsningar på skolledare Utökat fokus på digitalt lärande, lärmiljöer och MIK på GR Läromedel. Detta i syfte att bättre och mer effektivt kunna stödja skolor i deras behov. Läromedelshanteringen har ökat i omsättning och därmed även inköp av läromedel, såväl analoga som digitala läromedel. En ökning motsvarande närmare 15 % i jämförelse med Åtgärder kommer under hösten. Ledarprogrammet Jag vill bli skolledare har genomförts. Kungälvs treåriga satsning på kompetensutveckling i grundskola har fortsatt. Insatser för kompetens- metodutveckling för alla som arbetar med studie- och yrkesvägledning har genomförts inom projektet Syvonline. Utveckling av detta arbete genom att dialog har förts med kommuner. Inom flera projekt genomförs arbete tillsammans med forskare eller högskolor/universitet. En kartläggning har genomförts kring vilka insatser som görs i regionen. I det regionala utbildningsutbudet finns även valideringsutbildningar, främst inom vård- och omsorg. Kompetensutvecklingsinsatser mot handledare har genomförts, bland annat med förvaltningar inom Göteborg Stad, Lerums Gymnasium och MTG. Samverkan med Fyrbodal kring gymnasieantagning har fortsatt. Dialog och träffar med KSL gällande samverkan inom gymnasieantagning, vilket resulterat i ett ettårigt pilotprojekt. USAM har arbetat med att samla in kommunernas bokslutsunderlag för framtagandet av förslag till ny prislista för Den regiongemensamma elevenkäten har genomförts med rekordhög svarsfrekvens 85 procent. Nytt för i år är att det går att jämföra resultaten interaktivt. Gymnasiedagarna genomfördes med besöksrekord på strax över Fokus på Yrkesutbildningens år och nyanlända. En utvecklingsgrupp bestående av GR och tre förvaltningschefer i regionen har bildats för att hantera denna fråga. Frågan har presenterats i kommundirektörsnätverk och på förbundsstyrelsen. Tekniskt stöd och utredande arbete i att förbättra tillgången till regional statistik för gymnasiesärskolan har utvecklats. Programmen Jag vill bli skolledare, Jag vill bli chef och Ny som chef har genomförts. En kartläggning har utförts med fokus på att studera kompletterande stöd till skolledare. 51 Särskild kommunfinansiering Särskild kommunfinansiering Särskild kommunfinansiering Särskild kommunfinansiering VGR Särskild kommunfinansiering Särskild kommunfinansiering Särskild kommunfinansiering Fyrbodal KSL Årsavgift från medlemskommuner Särskild kommunfinansiering Deltagaravgift Särskild kommunfinansiering Särskild kommunfinansiering Deltagaravgift

55 GRs årsredovisning 2016 Livslångt lärande Under året ska GR särskilt verka för forts. Att stärka arbetet med ledarskapsfrågor Att barn och unga ges förutsättningar att lyckas i skolan Särskild kommunfinansiering Kunskapsutveckling inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård Kommunernas samverkan med gymnasium, universitet och högskola med fokus på att Detta har gjorts Finansiering Skräddarsy satsningar inom ledarförsörjning för chefer, arbets- och ledningsgrupper inom regionens förvaltningar och kommunala bolag Stärka kunskap och kompetens för hur samverkan mellan skola och socialtjänst kan motverka frånvaro Ta vara på och fortsätta det goda arbete som påbörjats inom ramen för överenskommelsen om EBP, till exempel öppna jämförelser och Äldres behov i centrum (ÄBIC) Utveckla metoder för innovation Medverka i regionala och nationella sammanhang för kunskapsstyrning Underlätta samverkan om vård- och omsorgscollege Fortsätta att utveckla den verksamhetsförlagda utbildningen Föra en dialog med universitetet om utbildningarnas innehåll Bidra till kompetensutveckling för att möta kommunernas kompetens- och personalförsörjningsbehov Handledningsstöd samt omfattande skräddarsydda insatser har genomförts i Ale, Kungsbacka, Gryning Vård, Social resursförvaltning. Uppföljning genomförs av Plug In 2.0, med hjälp av deltagarenkäter. Process- och implementeringsstöd vid införande av rutiner och utveckling av samverkan vid skolfrånvaro genomfört. En pilotutbildning har tagits fram som genomförs hösten 2016 i Partille och Östra Gbg. Ingår i beviljad ansökan med 37-medel, ensamkommande barn avslutades EBP-satsningen och fokus var barn och unga. GRkommunerna fortsätter det gemensamma arbetet för kompetens och stabilitet i den sociala barn- och ungdomsvården med introduktion och fortbildning av socialsekreterare och chefer. Förbättringsverkstad för att stärka kompetensen i kommunerna för verksamhetsutveckling pågår. Regional rapport Öppna jämförelser Äldreomsorg 2016 framtagen. Nätverksträffar kring Senior alert (register) och Svenska palliativregistret pågår. Från hösten 2016 ersattes ÄBIC av IBIC. GR stödjer införandet och deltar I Social styrelsens IBIC-nätverk. Idéslussen är navet i AllAgeHub och en ansökan till Vinnova är beviljad för Idéslussar, dvs för ökad innovationsförmåga i kommuner. Spridning av små och stora innovationer är en kontinuerlig fråga i nätverket för äldre- och hälso- och sjukvårdschefer. GR deltar i NSK-s och FoU Välfärd nationellt för spridning och delaktighet i kunskapsutvecklingsfrågor. Samordnar GR-sammanhang för kunskapsstyrning samt deltar i utvecklingen för länet. GR deltar i SKL:s nätverk för regionala strukturer, öppna jämförelser, psykisk hälsa och missbruksfrågor samt Socialstyrelsens nätverk för IBIC. GR representerar medlemskommunerna i implementeringen av reviderade nationella riktlinjer för vård och omsorg av personer med demenssjukdom. GR deltar i arbetet med regionalt vård- och omsorgscollege på nationell och regional nivå. En studie av ungas och utlandsföddas attityder till vård- och omsorgsarbete har genomförts och publicerats. Samverkansorgan för verksamhetsförlagd utbildning Sahlgrenska akademin/gu och Institutionen för socialt arbete/gu pågår. Dialog förs genom samverkansorganen för verksamhetsförlagd utbildning samt vid särskilda träffar. Barn- och unga-området särskilt aktuellt genom satsningen på kompetens och stabilitet i den sociala barn- och ungdomsvården, se ovan. Utbildningsinsatser genomförs kontinuerligt. Deltagaravgift, särskild kommunfinansiering., extern - Gryning ESF SKL Deltagaravgifter EBP-medel samt Årsavgift från medlemskommuner Deltagaravgifter Vinnova Årsavgift från medlemskommuner Årsavgift från medlemskommuner Årsavgift från medlemskommuner Årsavgift från medlemskommuner Studien: ESF Årsavgift från medlemskommuner Årsavgift från medlemskommuner Deltagaravgifter MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD ARBETSMARKNAD UTBILDNING SOCIALA OMRÅDET 52

56 GRs årsredovisning 2016 Boende och bostäder Under året ska GR särskilt verka för Att tydliggöra regionen som en funktionell bostadsmarknad med ett ökat och varierat bostadsutbud Att bidra till en medveten utbyggnad och förbättrade byggprocesser som skapar effektivare bostadsmarknader En samsyn genom regional boendeplanering Fler boenden för grupper som har en svag förankring på bostadsmarknaden Boendelösningar för personer med svag förankring på bostadsmarknaden Strategisk bostadsplanering och tillgänglighet i boendet Kvarboende i ordinärt boende med fokus på att Detta har gjorts Finansiering Skapa förutsättningar för de grupper i samhället som inte själva kan realisera önskat boende samt initiera en diskussion i förbundsstyrelsen för att nyanländas behov av bostäder ska synliggöras i kommunernas bostadsförsörjningsprogram Ta fram en analys som underlag för en regional handlingsplan rörande vad det är som skapar effektivitet i bostadsbyggandet för att skapa underlag för åtgärder Etablera en regional politisk plattform kring boendefrågan med branschens aktörer I samverkan ta fram en boendestrategi som särskilt beaktar de grupper som har en svag förankring på bostadsmarknaden Nyanlända flyktingars och ensamkommande barns och ungas behov uppmärksammas Skapa kunskap kring goda boendemiljöer för äldre och personer med funktionsnedsättningar Utveckla metoder för dialog med invånare Bidra till innovationer som kan underlätta kvarboende för äldre och personer med funktionsnedsättningar Utifrån den ökande befolkningstillväxten som sker på grund av bland annat stor invandring har nya planeringstal för regionens tillväxt utarbetats. Planeringstalen är inte politiskt fastställda. En funktionsbaserad direktupphandling av modulhus har genomförts. Ej genomfört. GR har, tillsammans med flera andra parter, medverkat i framtagandet av Rapporten Värdeskapande Stadsutveckling som har ett delsyfte att skapa en regional plattform för fortsatt arbete. Statistik för GR-regionen och kommunerna sammanställs kontinuerlig vad gäller bland annat antalet nyanlända och ensamkommande, mottagna och anvisade i syfte att underlätta kommunernas planeringsarbete. Tillgången till bostäder är en fråga som berör flera av GRs nätverk. Nyanlända är en av flera grupper som har det svårt på bostadsmarknaden. För att öka kunskapen på området anordnades ett seminarium om bostadsojämlikhet och allmännyttans roll. Följeforskning av ett projekt i Göteborg för att minska trångboddhet bland flyktingar har genomförts. Ett flertal insatser pågår inom ramen för plattformarna ensamkommande barn och unga och nyanlända, se ovan. En vital del av AllAgeHub, se ovan. Utvärdering av styrformer vid intraprenadlösningar inom äldre- och funktionshinder-området i Göteborg genomförd. DIABAHS - Studie i samarbete med Chalmers som undersöker om samverkan med lokalsamhället hjälper arkitekter och byggherrar att skapa hållbara boendemiljöer för seniorer. Göteborg, Mölndal, Alingsås och Tjörn deltar. Följeforskning av pilotprojekt med medborgardialog i planerande av trygghets bostäder i Rambergsstaden pågår. DIABAHS Se under strategisk bostadsplanering och tillgänglighet i boendet. Årsavgift från medlemskommuner Länsstyrelsen 37a Årsavgift från medlemskommuner Årsavgift från medlemskommuner Årsavgift från medlemskommuner Särskild kommunfinansiering Särskild kommunfinansiering Formas och särskild kommunfinansiering Centre for Management of the Built Environment, Göteborg MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD ARBETSMARKNAD UTBILDNING SOCIALA OMRÅDET 53

57 GRs årsredovisning 2016 En fungerande arbetsmarknad Under året ska GR särskilt verka för Att skapa förståelse för befolkningstillväxten och den förändrade demografins utmaningar En bättre balans mellan efterfrågan och utbud på arbetsmarknaden En ökad jämställdhet i arbetslivet Ett förbättrat samarbete med andra myndigheter vad gäller arbetsmarknadspolitiska insatser med fokus på att Detta har gjorts Finansiering Ta fram en konsekvensanalys över ökad befolkningstillväxt som underlag för att förstå de sektorsövergripande utmaningarna och som underlag för en regional handlingsplan Synliggöra rekryteringsbehov inom de branscher som har en bristsituation Identifiera hur generationsskiftet påverkar arbetsmarknaden i regionen Initiera samarbete med BRG och näringslivsorganisationer kring inkludering på arbetsmarknaden Synliggöra skillnader och likheter som påverkar kvinnors och mäns olika förutsättningar på arbetsmarknaden Arbeta för att förändra attityder på arbetsmarknaden vad gäller de olika diskrimineringsgrunderna Stödja kommunernas arbete med överenskommelserna mellan kommunerna och arbetsförmedlingen Ej genomfört. Regionala Vård- och omsorgscollege har under året deltagit i ett nationellt ESF-projekt inom Framtidens Välfärd tillsammans med sex regionala VO-college och den nationella föreningen för VO-college. GRs uppdrag har varit att kartlägga ungdomars och invandrares attityder till VO-sektorn. Se under rubrik Gemensamt arbeta med att marknadsföra och informera om arbetsmarknaden inom välfärdssektorn för presumtiva arbetstagare. Förberedande och förankrande arbete för att ta fram en årligen återkommande rapport över utbildningsutbud och arbetsmarknadens behov beträffande gymnasieutbildningar och yrkesutbildningar för vuxna. Se under rubrik Ta fram personalbehovsprognoser inom kommunala yrken och verksamheter i GR-regionen. Representant från BRG har deltagit I sammanträde med styrgruppen för arbetsmarknad. GR har med VGR, Göteborgs universitet och AF deltagit i BRGs och Göteborgs stads uppdrag med att ta fram en kompetensförsörjningsstrategi. Deltagande har fram förallt fokuserat på tillgänglig statistik och analysunderlag. I slutet av 2066 beviljades GR ESF-medel för projekt HälsoGReppet som syftar till att gemensamt arbeta med att minska den psykiska ohälsa bland personalen i kommunerna med fokus på kvinnodominerade sektor. Projektet har initierats i personalchefsnätverket. Fokus i projektet är samverkan mellan kommun, FK och sjukvården, analysmodell för hälsa-ohälsa, kompetensutveckling kring hälsofrämjande ledarskap etc. Arbetet med diskrimineringsgrunderna sker löpande i de aktiviteter och verksamheter som genomförs. Se under rubriken Öka samarbetet mellan de verksamheter som arbetar med utbildning och arbetsmarknad. Under hösten medverkade FoU-plattformen för arbetsmarknad i en regional DUA-konferens som anordnades av Arbetsförmedlingen och DUA-delegationen men syfte att delge kunskap och erfarenheter från uppföljningen av DUA i GR-kommunerna. FoU-plattformen för kommunal arbetsmarknadsverksamhet är en gemensam forskningsresurs för GR-kommunerna års fokusområde har varit att följa kommunernas DUA-arbete och samverkan mellan kommun och AF. Gemensamt möte mellan AME-chefer och styrgruppen för arbetsmarknad i syfte att öka kunskap om GR-kommunernas arbete samt för att diskutera kommungemensamma utmaningar och förbättringsområden. Årsavgift från medlemskommuner ESF VGR, Årsavgift från medlemskommuner ESF Särskild kommunfinansiering Årsavgift från medlemskommuner MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD ARBETSMARKNAD UTBILDNING SOCIALA OMRÅDET 54

58 GRs årsredovisning 2016 En fungerande arbetsmarknad Under året ska GR särskilt verka för forts. Ett förbättrat samarbete med andra myndigheter vad gäller arbetsmarknadspolitiska insatser Särskild kommunfinansiering GR-kommunerna upplevs som attraktiva arbetsgivare med fokus på att Detta har gjorts Finansiering Den gemensamma FoUplattformen för kommunal arbetsmarknadsverksamhet bidrar till kunskapsutveckling och forskning inom området Stödja kommunerna i uppföljningsarbetet vad gäller de kommunala arbetsmarknadsverksamheternas resultat Gemensamt arbeta med att marknadsföra och informera om arbetsmarknaden inom välfärdssektorn för presumtiva arbetstagare I samarbete, särskilt arbeta med identifierade utmaningar inom personalområdet vad gäller strategisk kompetensförsörjning och ett hållbart arbetsliv Ta fram underlag för analys kring kommunanställdas hälsa och ohälsa Ta fram personalbehovsprognoser inom kommunala yrken och verksamheter i GR-regionen En utvärdering av ett arbetsmarknadsprojekt i Göteborgs stadsdel Askim-Frölunda-Högsbo har genomförts. Projektet syftar till att personer med hemmavarande barn som under lång tid varit mottagare av försörjningsstöd ska bli självförsörjande. En uppföljning kommer att ske i 2017 för att se hur resultaten varar är över tid. En utvärdering av projekt: Mer svenska, bättre hälsa inom samordningsförbundet Delta har genomförts. GR-kommunerna arbetar med SKLs uppföljningsmodell för kommunal arbetsmarknadsstatistik. Inom FoU- plattformen sammanställs, analyseras och ges möjlighet till erfarenhetsutbyte. Ett uppdrag är genomfört för samordningsförbunden i Ale, Kungälv, Stenungsund Tjörn och Öckerö. Syftet är att ta fram en analysmodell för kunskapsbaserad prioritering av målgrupper och insatser. Arbetsmarknadscheferna har genomfört en gemensam studieresa med fokus på verksamhets- och metodutveckling. Besök genomfördes i Trelleborg och Landskrona. Ett gemensamt employer branding-arbete pågår för att marknadsföra kommunal sektor gentemot studenter vid högskola/universitet och ett nätverk för HR-funktioner och yrkesambassadörer har startat. Kompetensförsörjningsutmaningen är aktuell inom flera chefsnätverk. En utsedd arbetsgrupp med representanter från socialcheferna, individ- och familjeomsorgschefer och personalchefer har träffats för gemensamt arbete. Personalchefsnätverket har genomfört en studieresa med tema kompetensförsörjning och med fokus på hur kommunerna kan arbeta med strategiska kompetensförsörjningsplaner. GR deltar i VGRs regionala kompetensplattformsarbete för lärande och gemensam analys kring utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden. Nyckeltal Personalhälsa är en rapport som publiceradats för fjortonde året i rad och tas fram på initiativ från personalchefsnätverket. Sammanställning visar att sjukfrånvaron ökat och att den skiljer sig beroende på anställningsform, kort och lång sjukskrivning, olika verksamheter och yrkesgrupper. Det är även stora skillnader mellan kvinnor och män, och mellan åldersgrupper. De kvinnodominerade yrkena inom såväl vård- och omsorg samt inom barn- och utbildningssektorn är särskilt drabbade. Under året har det även publicerats tertialrapporter för att kontinuerligt följa utvecklingen. Se under Synliggöra skillnader och likheter som påverkar kvinnors och mäns olika förutsättningar på arbetsmarknaden. Inom projektet Fokus nyanländas inträde på arbetsmarknaden kommer en uppdaterad prognos för yrken inom välfärdssektorn att tas fram gällande perioden Särskild kommunfinansiering Samordningsförbundet Delta Årsavgift från medlemskommuner Samordningsförbundet Särskild kommunfinansiering Årsavgift från medlemskommuner Särskild kommunfinansiering Årsavgift från medlemskommuner Särskild kommunfinansiering VGR MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD ARBETSMARKNAD UTBILDNING SOCIALA OMRÅDET 55

59 GRs årsredovisning 2016 En fungerande arbetsmarknad Under året ska GR särskilt verka för Att stärka arbetet med strategisk kompetensförsörjning Människors tillträde till arbetsmarknaden Kompetens- och personalförsörjning som möter kommunernas behov inom det sociala området med fokus på att Detta har gjorts Finansiering Genomföra insatser i nära samarbete med branscher och företag Stärka collegekonceptet i regionen, både inom befintliga college och nya samverkansformer Fokusera på områden som kompetensförsörjning och matchning mellan utbildning och arbetsliv Arbeta för att öka intresset för yrkesprogrammen Anordna träffar med branscher samt delta i mässor och konferenser på relevanta arenor och med relevanta aktörer Genomföra traineeprogrammet Framtidens samhällsbyggare Genomföra dialoger med företrädare för arbetslivet Öka kunskapen kring hur personer psykisk ohälsa och/ eller funktionsnedsättning kan få arbete och sysselsättning Bidra till en GR-gemensam kompetensmodell och gemensamma titulaturer inom äldreomsorgen Insatser och förankringsarbete gällande samverkan mellan skola och arbetsliv har genomförts i nära samarbete med Näringslivsarenan och SAK-rådet. ESF-projektet College Väst har startats, med fokus på att bland annat säkra återcertifiering av befintliga college samt undersöka möjligheterna till ett nytt college inom livsmedel och gröna näringar. Projekt och insatser kring kompetensförsörjning inom GR Skola Arbetsliv har genomförts. Särskilt fokus under 2016 har varit att stärka yrkesutbildning och entreprenörskap. Bland annat genom arbetet med EuroSkills (Yrkes-EM) som arrangerades i Göteborg. Vidare har ett större entreprenörskapsprojekt inom grundskolan påbörjats tillsammans med Skolverket och Göteborgs Stad. Ca praktikplatser inom alla skolformer samt 600 platser för feriejobb har erbjudits och matchats genom praktikplatsen.se och ferieplatsen.se praktikplatser har förmedlats. 100 elever har haft praktik med särskilt miljötema. 50 elever ut i praktik med särskilt yrkesprogramtema. Genom ett ESF-projekt inhämtat och analyserat ungas och utlandsföddas attityder till vård- och omsorgsarbete, redovisat i en rapport som ska bidra till att stärka kommunernas rekryteringsarbete till gymnasial VO-utbildning samt VO-sektorn. (GR Välfärd) Yrkesutbildningens år har genomsyrat flera insatser och projekt, såsom praktik på yrkesprogram och EuroSkills. Utmärkelsen delades ut i samband med Euroskills. En stor satsning har gjorts på att marknadsföra yrkesutbildningar inom GR Vux via sociala medier. Detta har resulterat i en ökning av såväl antal sökande som besök till webbplatsen. GR Skola Arbetslivs frukostmöten har genomförts med olika samarbetspartners inom näringsliv och olika branscher. GR Vux deltog som talare och panelmedlem i en stor europeisk konferens om integration och arbetsmarknad i Region Skåne. Samarbetet med Arbetsförmedlingen utvecklats gällande etablering av nyanlända på arbetsmarknaden. Nu finns bl.a. möjlighet att studera yrkesutbildningar under etableringstiden i regionen. Framtidens samhällsbyggare 2 har genomförts och en tredje omgång har startats. Förarbetet inför omgång fyra har inletts. Samverkan och dialoger har förts kontinuerligt med Näringslivsarenan, SAK-rådet och företag och branscher som medverkade i Anställningsbaren på Gymnasiedagarna. Gemensam konferens med chefer från arbetsmarknads- och det sociala området och AF kring inkludering på arbetsmarknaden genomförd. Planering för fortsättning pågår, i steg 1 kartlägga assisterande tjänster. Utbildningar i IPS (stöd i arbete för personer med funktionsnedsättningar) erbjuds kontinuerligt. Frågan utredd, avslutad med att ÄO-nätverket tagit ställning för att inte gå vidare. Näringslivsarenan ESF EuroSkills, Skolverket, Gbg stad, särskild kommunfinansiering VGR, Direktfinansiering ESF EuroSkills Årsavgift från medlemskommuner Statsbidrag + särskild kommunfinansiering Deltagaravgift Särskild kommunfinansiering Arbetsförmedlingen/vuxenutbildningen CMB Externa medverkande parter AF, VGR och Årsavgift från medlemskommunerna Deltagaravgifter MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD ARBETSMARKNAD UTBILDNING SOCIALA OMRÅDET 56

60 GRs årsredovisning 2016 En fungerande arbetsmarknad Under året ska GR särskilt verka för forts. Kompetens- och personalförsörjning som möter kommunernas behov inom det sociala området med fokus på att Detta har gjorts Finansiering Genomföra kompetensinsatser för kompetens och stabilitet i den sociala barnoch ungdomsvården kopplad till den gemensamma handlingsplanen Ta fram prognoser för underlag till kommunernas kompetens- och personalförsörjning Utveckla nya metoder för kompetensutveckling Handlingsplan barn och unga, se även ovan. Ett flertal utbildningsinsatser har genomförts med fokus på MI och Tejping Kvalitetssäkring av arbetstyngdsmätningar för socialsekreterare i Göteborg har startat. Styrgruppen för arbetsmarknad ansvarig utreds. Se under fokusområde - Ta fram personalbehovsprognos. Webbutbildningar genomförs. Deltagaravgifter SKL MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD ARBETSMARKNAD UTBILDNING SOCIALA OMRÅDET 57

61 GRs årsredovisning 2016 En hållbar livsmiljö Under året ska GR särskilt verka för Ren luft Friskt vatten En hållbar avfallshantering Ny bebyggelse som stärker en hållbar regionstruktur Att säkra samhället mot effekterna av klimatförändringarna Att utveckla arbetet kring hållbar utveckling i utbildningslandskapet med fokus på att Detta har gjorts Finansiering Göra en översyn av luftvårdsprogrammets syfte och uppdrag för att utveckla luftvårdsprogrammet Säkra upp VA-kompetens i regionen Regionalt samordna dagvattenhantering och effektiv avloppsrening Stödja kommunerna i deras arbete med åtgärdsprogrammet för Västerhavet Skapa nya och utveckla befintliga överenskommelser som bidrar till minskade avfallsmängder och ökad återvinning I tidigt skede på ett tydligare sätt synliggöra det regionala perspektivet för att stödja kommunerna i lokalisering av bostäder enligt strukturbilden Skapa en samsyn kring regional och lokal klimatanpassning som underlag för en regional handlingsplan Genomföra kompetens- och metodutveckling inom hållbar utveckling Genomföra projekt, kartlägga och utveckla nya samverkansformer och satsningar med utbildningar som arbetar med hållbar livsmiljö Samordna praktikplatser med fokus på miljöfrågor och hållbar utveckling Utredning och förslag till Luftvårdsprogrammets fortsatta organisation har tagits fram och ligger till grund för beslut kring eventuella framtida förändringar av Luftvårdsprogrammets fortsatta organisationsstruktur. Både GR och Luftvårdsprogrammet deltar I arbetet med åtgärdsprogram NO2 för Göteborgsregionen. Snabbspår för VA-ingenjörer genomfört, se ovan. I projektet ReWarDS, som syftar till att ta fram bättre beslutsunderlag för att nå en långsiktigt hållbar regional vattenförsörjning studeras fem strategiska handlingsalternativ för framtida dricksvattenförsörjning i Göteborgsregionen. Fem strategiska handlingsalternativ studeras. Förstudie har genomförts som identifierar arbetsområden och ger förslag på arbetssätt för regional samordning av dagvatten- och avloppshantering. Arbetet fortsätter under I vattenråden sker arbete med prioritering av åtgärder föreslagna i åtgärdsprogrammet i dialog med Vattenmyndigheten. En dialog har inletts med miljöcheferna i regionen om hur GR kan underlätta samarbete med åtgärdsprogram för vatten i Västerhavets vattendistrikt. Pilotprojekt med mobil återvinningscentral har genomförts där fyra GR kommuner deltar. Pilotprojektet visar mycket goda resultat. Genomfört, utifrån ny modell, uppföljning av målen i regionens gemensamma avfallsplan, A2020 som ligger till grund för framtagande av regionala handlingsplaner. En regional kampanj, Räkna till 10, som syftar till att minska avfallsmängderna har genomförts med goda resultat. Bl.a. genomfördes regionala bytardagar samt kampanjen Europa minskar avfallet veckan som resulterade i stor aktivitet på sociala medier samt skapade nya kontaktnät inom återanvändning och second hand. GR koordinerar ett projekt kring ökad matavfallsinsamling i Västra Götaland. Insatser i projektet har bl.a. resulterat i att avfallsmängden har ökat i de kommuner som genom en särskild personalpool informerat om matavfallsinsamling. GR verkar aktivt för att vara en del i och stödja den kommunala planeringen i tidigt skede samt lämnar kontinuerligt synpunkter på kommunala planer utifrån ett regionalt perspektiv. Under året har t.ex. Partille ÖP och FÖP Nödinge varit aktuella. En målbild har antagits i stråket Göteborg Borås för en gemensam hållbar regional struktur och ett arbete med att fördjupa målbildsarbetet fortsätter. Inventering av goda exempel på arbetssätt etc har inletts som ett underlag för det fortsatt arbete. Spelet Future Happiness Challenge har spridits. Projektet Miljöpraktik har genomförts. En kartläggning har genomförts på uppdrag av Universeum, som ligger till grund för ett fördjupat samarbete mellan Universeum och GR Utbildning inom ramen för projektet Ungas kraft. Temapraktiken miljöpraktik har genomförts. Som stöd i arbetet utvecklas även ett digitalt verktyg med arbetsnamnet temapraktik.se. 58 Årsavgift från medlemskommuner, särskild kommunfinansiering samt medlemsföretag Vinnova, VGR FORMAS Särskild kommunfinansiering Vattenråden Särskild kommunfinansiering Särskild kommunfinansiering Särskild kommunfinansiering VGR - Miljönämnden Årsavgift från medlemskommunerna Särskild kommunfinansiering Deltagaravgift Miljömiljonen Universeum MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD ARBETSMARKNAD UTBILDNING SOCIALA OMRÅDET

62 GRs årsredovisning 2016 En hållbar livsmiljö Under året ska GR särskilt verka för Att det sociala perspektivet för en hållbar tillväxt stärks med fokus på att Detta har gjorts Finansiering Bidra till att det sociala perspektivet på samhällsbyggnadsfrågor stärks Samordning och genomföra statistikuttag för att kommunerna ska få tillförlitliga beslutsunderlag En plan har tagits fram tillsammans med nätverken för socialchefer och samhällsbyggnadschefer, framför allt inriktad på seminarier, ansökningar om metodstöd och framtagande av verktyg. Möjligheter undersöks till finansiering av ett utvecklingsarbete som rör olika projekt inom området. Avvaktar beslut om webbverktyg för GR. Årsavgift från medlemskommuner MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD ARBETSMARKNAD UTBILDNING SOCIALA OMRÅDET 59

63 GRs årsredovisning 2016 Infrastruktur för effektivt och klimatsmart resande Under året ska GR särskilt verka för Ett långsiktigt hållbart transportsystem med fokus på att Detta har gjorts Finansiering Ta fram en gemensam bild av hur transportsystemet i regionen behöver stärkas samt främja en hållbar mobilitet Genomföra ett pilotprojekt om regionala stomcykelstråk EU finansierade projektet SMART MR som adresserar detta pågår. En första workshop med fokus på Medskapande inom transportplanering har genomförts. Utvecklingen av den regionala plattformen Hållbart resande Väst har fortsatt liksom stödet till kommuner i deras arbete med hållbart resande. Projektledning av Vintercyklisten med sex deltagande kommuner och 105 cyklister. Projektet syftar till att få människor att cykla året runt. 88% av deltagarna har cyklat minst tre dagar per vecka under projekttiden. Bilpendlare i regionen har fått ett telefonsamtal med information och rådgivning om resvanor, och erbjudande om provåkarkort hos Västtrafik, genom projektet Dialog med Hushåll. Ca bilpendlare har fått rådgivning om hur man kan resa hållbart i vardagen. Tävlingen På egna ben genomfördes för 10:e gången, för att få barn i 4-6 klass att gå eller cykla till skolan. och samtidigt samla på sig värdefull kunskap genom övningar om miljö, hälsa och trafiksäkerhet barn i 288 klasser och 12 olika kommuner deltog, vilket var fler än någonsin tidigare. Aktivitet i samband med revidering av de långsiktiga transportinfrastrukturplanerna där GR har tagit fram ett underlag med prioriterade funktioner i hållbart transportsystem. Detta arbete är ett inspel i arbetet med framtagandet av VGRs regionala systemanalys. GR har tillsammans med sina medlemskommuner spelat in brister i den regionala transportinfrastrukturen inom ramen för arbetet med åtgärdsplaneringen av transportinfrastrukturplaner Projektet Regionalt cykelkoncept för kommunal samverkan som startade i augusti ska bidra till att öka antalet regionala pendelresor med cykel och kollektivtrafik. Under hösten har projektet bl.a. gjort en studieresa till Köpenhamn och genomfört ett flertal tematiska workshops med fokus på funktions- och utformningsprinciper. Interreg Europe VGR och Västsvenska paketet VGR Västsvenska paketet Västsvenska paketet Årsavgift från medlemskommuner Energimyndigheten MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD ARBETSMARKNAD UTBILDNING SOCIALA OMRÅDET 60

64 GRs årsredovisning 2016 Digital utveckling och välfärdsteknologi Under året ska GR särskilt verka för Att utveckla Mobility management Att stärka och utveckla digitala system/ verktyg som stödjer ett progressivt utbildningslandskap med fokus på att Detta har gjorts Finansiering Tillsammans med andra aktörer utveckla lättillgängliga digitala tjänster Fortsatt utveckla digitalt stöd för antagningen till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan med fokus på Indra 2.0 Fortsätta utveckla det digitala verktyget praktikplatsen.se för att även kunna erbjuda fler samverkansformer än praktik Vidareutveckla systemet REKAS som stärker regional kartläggning av arbetsmarknad och studerande. Vidareutveckla ett regiongemensamt system för det kommunala aktivitetsansvaret, KAA Utveckla ett nytt IT-system med elevinformation som tillhandahåller underlag för hantering av interkommunal ersättning och bidrag till fristående skolor Fortsatt utveckla arbetet med statistik, analyser och verktyg i syfte att möjliggöra interkommunala jämförelser och analys som beslutsunderlag till regionens kommuner och skolor Fortsätta arbetet med att tillgängliggöra information och data som är väsentlig för GRs medlemskommuner genom utveckling av datalager och öppen data GR är koordinator för projektet Hållbara och attraktiva stationssamhällen (inom ramen för Mistra Urban Futures) som utvecklar och testar bland annat tjänster kopplade till en hållbar lokal mobilitet. Utvecklings och anpassningsarbete av antagningssystemet Indra2 med fokus på förbättrad hantering av fri kvot samt tillgång till information utifrån ett hemkommunsperspektiv. 15 större uppdateringar av systemet har gjorts under året utöver löpande säkerhetsuppdateringar. Nu fungerar det att matcha studiebesök, fadderverksamhet och andra typer av samverkansformer i systemet. En pilot av den digitala plattformen Ferieplatsen.se genomfördes sommaren 2016 och under hösten initierades vidare utveckling I samarbete med två nya kommuner Karlskoga och Lindesberg. 600 ungdomar pilottestade verktyget. Under hösten 2016 har utveckling av den nya plattformen Aktivitetsplatsen.se påbörjats. Tester genomfördes I december och första versionen lanseras i början av februari Ett nytt system för det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) har implementerats. Utvecklingsarbete av nytt regionalt IT-system har påbörjats och det i nära samarbete med slutanvändare i kommun och på gymnasieskola. Inget verktyg på plats; avvaktar ledningsbeslut. Arbetet pågår. Vinnova Utmaningsdriven innovation Särskild kommunfinansiering Särskild kommunfinansiering Särskild kommunfinansiering VGR, Örebro Region VGR VGR Särskild kommunfinansiering Särskild kommunfinansiering MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD ARBETSMARKNAD UTBILDNING SOCIALA OMRÅDET DIGITALISERING 61

65 GRs årsredovisning 2016 Digital utveckling och välfärdsteknologi Under året ska GR särskilt verka för Att stärka den digitala utvecklingen i skolan samt öka kunskapen om medier och dess användning Tekniska lösningar för ett självständigt liv Att främja utveckling och öka kompetens inom digitalisering bland kommuner i GR med fokus på att Detta har gjorts Finansiering Bedriva kompetens- och skolutveckling gällande digitalt lärande och programmering, samt genomföra annan digital metodutveckling Skapa en effektivare läromedelsförsörjning genom att bland annat möta kommunernas ökande behov av digitala tjänster för skolan Få till stånd en regional plattform för välfärdsteknologi med aktörer från verksamhet, forskning, företag och brukarorganisationer Utveckla kunskapen kring kommunikationshjälpmedel Bidra till länsgemensamma satsningar för utveckling av ehälsa Stötta kommunledning och politisk ledning vid beslut inom utveckling av kommunens digitalisering Etablera samverkansstrukturer utifrån ledning och profession genom att skapa och utvärdera ett så kallat eråd för GR Skapa en naturlig digital mötesplats för kommunernas medarbetare gällande samverkan inom digitalisering Ett stort fokus har varit på digitalisering av skolan, bland annat genom programmering med personal i Kungsbacka, det nationella Vinnova-projektet Makerspace, EU-projekten FCL och Games samt projekt för att motverka nätmobbning. Fokus på programmering och digitalt lärande har varit fokus vid pedagogiska caféer. Programmering och digitalt lärande stod i fokus vid Teachers night och vid Förskolekväll. En ny ramavtalsupphandling som skapat utrymme för nya aktörer att ansluta sig till GRs läromedelshantering har genomförts. Ett antal digitala leverantörer ingår numera i ramavtalet. GRU deltar i ett projekt med Göteborgs Stad kring en effektiv och modern hantering av digitala licenser. 24 västsvenska aktörer inom offentlig sektor, akademi, näringsliv och civilsamhälle, varav 12 GR-kommuner, har gått samman för att gemensamt etablera AllAgeHub, ett nytt forsknings-, innovations- och utvecklingscentrum för tillgängliga boendemiljöer och välfärdsteknik. Centret ska underlätta för människor oavsett ålder och funktionsvariation att vara delaktiga i samhället samt leva självständiga och trygga liv. Konferens med fokus på rehabilitering med teknikens utmaningar och möjligheter genomförd. Omvärldsorientering. (Ansvaret hos esamordnarna på GR). Ett arbete för digital meddelandehantering i social jour igångsatt. Avstämningsmöten inför regionala styrgrupper genomförda. Deltagit i kommunchefsgruppen samt ökat utrymme för digitalisering i förbundsstyrelsen. Deltagit på konferenser för politik och ledning kopplat till digitalisering. Frågan är fortfarande för lågt prioriterad. Kommuncheferna har beslutat testa förslaget med genomförande av ett möte som därefter utvärderas. IDE-gruppen (tidigare eråd) är formad och möte ska genomföras. IDÉ-gruppen har genomfört möten under hösten där prioriterade områden för regional samverkan tagits fram ihop med regelverk för vilken sorts områden och aktiviteter som ska tas upp i gruppen. Ett område har redan påbörjats vilket är Mina meddelanden för säker meddelandehantering till medborgare. Projektleder SKLs arbete kring DELA digitalt i syfte att ta fram en nationell samverkansplattform. Sajten lanserades i November och har fått mycket positiv spridning. Kommunerna I GR har kunnat sprida sitt goda arbete samt ta del av andra initiativ och erfarenheter i ett led att förbättra samverkan. Över 1500 användare de två första månaderna. Över 200 delade initiativ och erfarenheter. Vinnova, Erasmus + Årsavgift från medlemskommuner Universeum, UR, medlemskommunerna + särskild Särskild kommunfinansiering Göteborgs Stad Deltagaravgifter Årsavgift från medlemskommuner VästKom VästKom och SKL MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD ARBETSMARKNAD UTBILDNING SOCIALA OMRÅDET DIGITALISERING 62

66 GRs årsredovisning 2016 Digital utveckling och välfärdsteknologi Under året ska GR särskilt verka för Att inspirera kommuner i GR till att använda nya digitala arbetssätt med fokus på att Detta har gjorts Finansiering Samordna kommunernas planering och arbete för att möjliggöra gemensam dialog med leverantörer och gemensamma projekt Erbjuda relevanta utbildningar utifrån genomförd inventering Erbjuda distansmötesteknik på alla gemensamma möten och nätverk Öka kompetens och användning av distansmötesteknik inom GR Synliggöra pågående arbete delregionalt via personliga möten Öka digitalt utbyte och samverkan inom kommunen IFO-chefsnätverket har lyft frågan kring förbättrade IT-stöd för socialjouren för kommunikationen mellan jour och ingående kommuner. Önskan om gemensam satsning kring mina meddelanden har framförts. Workshop med demonstrationer av möjliga IT-stöd genomförd. Behovsbeskrivning framtagen som grund till beslut om fortsättning och framtagande av kravspec samt efterföljande upphandling. Arbetet med att utreda mina meddelanden påbörjades i december. En del i detta arbete är att kartlägga tekniska lösningar och leverantörer. Framtagen två-dagars utbildning kring Säkra IT-avtal, det högst prioriterade behovet utifrån inventering. Två utbildningar genomförda med mycket gott resultat. Ca 50 deltagare totalt Utbildningarna har bidragit till ökad förståelse för hur kommuner ska förhålla sig till IT och digitalisering i upphandlingar. Distansmötesteknik har erbjudits via Skype under årets alla möten. Deltagare har konsekvent använt tekniken vid deltagande. Ej genomfört. Vid frågor rörande Skypemöten etcetera har esamordnarna varit behjälpliga. Fem möten har genomförts i de kommuner som efterfrågat detta. Dela digitalt ha skapats för att förenkla samverkan och utbyte mellan kommuner och inom den egna kommunen. GR har en tydlig ledarroll i arbetet med en nationell samverkansplattform för hela den offentliga sektorn. GR samt på utbildningen deltagande kommuner SKL och GR Förkortningar: VGR... VGR SFI... Svenska för invandrare DUA... Delegationen för unga till arbete AF... Arbetsförmedlingen YA... Yrkesakademin PUT... Permanent uppehållstillstånd IOP... Idéburet offentligt partnerskap MI... Motiverande Samtal MET... Motivational Enhancement Therapy ÅP... Återfallsprevention IPS... Arbetslivsinriktad rehabilitering EBP... Evidensbaserad (kunskapsbaserad) praktik ÄBIC... Äldres behov i centrum IBIC... Individens behov i centrum NSK-s... Nationell samverkan för kunskapsstyrning inom socialtjänsten Tejping... Verktyg för att stärka möjligheten till kommunikation MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD ARBETSMARKNAD UTBILDNING SOCIALA OMRÅDET DIGITALISERING 63

67 GRs årsredovisning 2016 Kommunal samverkan regional styrka GR är en samarbetsorganisation för 13 västsvenska kommuner. Göteborgsregionens 13 kommuner har knappt invånare. De 13 medlemskommunerna har till sammans omkring medarbetare. GR är ett av de fyra regionala kommunförbunden i Västra Götalands län. De fyra kommunförbundens samarbetsorganisation heter Västkom. GR har en årsomsättning på cirka 425 miljoner kronor. GRs verksamhet finansieras dels genom medlemsavgifter (17 procent 2016), dels genom statsbidrag, intäkter från kurser, konferenser, utredningsarbeten, forskningsuppdrag och EU-projekt. Göteborgsregionens kommunalförbund Besök Anders Personsgatan 8 Post Box 5073, Gbg Tel Fax e-post gr@grkom.se 64

68 1 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Reglementen, instruktioner, delegationsordning samt riktlinjer för medelsförvaltning inom Göteborgsregionens kommunalförbund Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås besluta att anta utsända förslag till delegationsordning för GR, instruktion för förbundsdirektören i GR och instruktion för politiska styrgrupper inom GR. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att föreslå förbundsfullmäktige att anta utsända förslag till reglemente för förbundsstyrelsen för GR, riktlinjer för medelsförvaltningen inom GR samt attest- och utanordningsreglemente för GR. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att föreslå förbundsfullmäktige att, under förutsättning att utbildningsgruppen godkänner förslaget, anta förslag till reglemente för utbildningsgruppen inom GR. Sammanfattning En översyn har gjorts av GRs nu gällande samlingsdokument Instruktioner för verksamheten samt för hanteringen av delegations- och attestfrågor, som årligen fastställs av förbundsfullmäktige och senast Samlingsdokumentet innefattar arbetsordning för styrelsen, instruktion för förbundsdirektören, delegationsordning, attest- och utanordningsreglemente, attestinstruktion samt riktlinjer för medelsförvaltningen. Gällande dokument har endast genomgått smärre revideringar sedan Mot bakgrund av hur kommunalförbundet har utvecklats finns det anledning att uppdatera och förtydliga dokumenten både av legala skäl samt ur styrnings- och ledningsperspektiv. De förändringar som gjorts i dokumenten Reglemente för förbundsstyrelsen Tidigare arbetsordning för styrelsen benämns nu istället reglemente för förbundsstyrelsen och har kompletterats vad gäller styrelsens uppgifter och ansvar, delegering från förbundsfullmäktige samt arbetsformer.

69 2 Göteborgsregionens kommunalförbund Reglemente för förbundsstyrelsen ska antas av förbundsfullmäktige Nytt i reglementet är rutiner för förslag och yrkanden samt att kallelse ska utfärdas senast 10 dagar före sammanträdet; jämfört med nuvarande rutin om 15 dagar. Vad gäller presidiets/arbetsutskottets roll konstateras följande: Enligt kommunallagen ska nämnder ha en eller två vice ordföranden medan GR har tre. Inför kommande mandatperiod föreslås att GR tillmötesgår detta lagkrav genom att låta posten som tredje vice ordförande övergå till ett ledamotskap i arbetsutskottet. Reglemente för styrelsen bör då revideras i enlighet med detta. Delegationsordning Kompletteringar har gjorts vad gäller allmänt om delegation, anmälan av delegationsbeslut, beslut eller verkställighet, delegation till presidium/arbetsutskott, förbundsdirektör samt förbundsdirektörens vidaredelegation. Delegationsordningen förtydligar att det är förbundsstyrelsens ordförande som enligt kommunallagen fattar beslut i brådskande ärenden där förbundsstyrelsens beslut inte kan avvaktas. Instruktion för förbundsdirektören Endast redaktionella ändringar har gjorts. Attest- och utanordningsreglemente Attestregler avseende bokföringsorder samt arvoden har tydliggjorts. Tillämpningsanvisning för attest- och utanordningsreglemente Attestinstruktion benämns hädanefter tillämpningsanvisning för attestoch utanordningsreglemente och fastställs av förbundsdirektören som ett verkställighetsbeslut. Riktlinjer för medelsförvaltningen Det har tydliggjorts att styrelsen är ansvarig för kommunalförbundets riktlinjer för medelsförvaltning och att genomförandet av dessa riktlinjer är delegerat till förbundsdirektören och vidaredelegerat till ekonomichefen. I övrigt har endast redaktionella ändringar gjorts. Nya dokument Reglemente för utbildningsgruppen Fullmäktige har enligt kommunallagen möjlighet att delegera rätten att fatta beslut i vissa ärenden till nämnder genom att upprätta

70 3 Göteborgsregionens kommunalförbund reglementen. Då GRs utbildningsgrupp/antagningsnämnd hittills har saknat ett reglemente har ett förslag tagits fram som reglerar nämndens uppgifter och ansvar samt arbetsformer. Förslaget kommer att behandlas i utbildningsgruppen och i fullmäktige Instruktion för GRs politiska styrgrupper Enligt förbundsordningen kan styrelsen för ärendens beredning utse politiskt sammansatta styrgrupper. Fyra politiska styrgrupper finns inom GR, varav utbildningsgruppen regleras via reglemente. Då styrgrupperna hittills har saknat instruktion har ett förslag tagits fram. Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg Bilaga 1: Reglemente för styrelsen för Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Bilaga 2: Delegationsordning för Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Bilaga 3: Instruktion för förbundsdirektören för Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Bilaga 4: Attest- och utanordningsreglemente för Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Bilaga 5: Tillämpningsanvisning för attest- och utanordningsreglemente för Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Bilaga 6: Riktlinjer för medelsförvaltningen inom Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Bilaga 7: Reglemente för utbildningsgruppen inom Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Bilaga 8: Instruktion för politiska styrgrupper inom Göteborgsregionens kommunalförbund (GR)

71 4 Göteborgsregionens kommunalförbund Förslag Reglemente för styrelsen för Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Inledning Förbundsfullmäktige är högsta beslutande organ för GR och beslutar om verksamhetsinriktning och budget, årsredovisning samt i ärenden av principiell beskaffenhet eller större vikt för förbundet. Dess arbetsformer regleras i fullmäktiges arbetsordning. Fullmäktige har genom detta reglemente utfärdat föreskrift om förbundsstyrelsens verksamhet och arbetsformer. Utöver det som förskrivs i kommunallagen och övriga tillämpliga författningar gäller bestämmelserna i detta reglemente. Reglementet gäller från 2017-xxxx. Styrelsens uppgifter och ansvar Styrning och ledning 1 Styrelsen är förbundets ledande politiska förvaltningsorgan. Styrelsen har ett helhetsansvar för förbundets verksamheter, utveckling och ekonomiska ställning, oavsett om verksamheten sker i nämnd, bolag eller annan form. 2 Styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av förbundets angelägenheter samt ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet i förbundet. 3 Styrelsen ska inom ramen för sitt uppdrag ha uppsikt över den verksamhet som bedrivs av de kommunala företag och stiftelser som GR helt eller delvis äger eller annars har intresse i. Häri ingår att utse stämmoombud. 4 Styrelsen ska utse firmatecknare för förbundet. 5 Styrelsen ska utöva en samordnad styrning och leda arbetet med att ta fram styrdokument för förbundet. 6 Styrelsen ska följa de frågor som kan inverka på förbundets utveckling och ekonomiska ställning samt fortlöpande och i samråd med nämnderna följa upp de fastställda målen och återrapportera till fullmäktige. 7 Styrelsen ska övervaka att av fullmäktige fastställd verksamhetsinriktning och budget för förbundets verksamhet följs och Just:

72 5 Göteborgsregionens kommunalförbund Förslag att förbundets löpande förvaltning handhas på ett rationellt och ekonomiskt sätt. 8 Styrelsen ska avge yttranden som ankommer på förbundet samt underrätta fullmäktige och förbundets medlemmar om yttranden som avgivits i viktiga frågor. 9 Styrelsen är arkivmyndighet för GR samt GRs hel- och majoritetsägda bolag. 10 Styrelsen är personuppgiftsansvarig för de behandlingar av personuppgifter som sker i dess verksamhet. 11 Styrelsen ansvarar för att den interna kontrollen är tillräcklig. Ekonomi och medelsförvaltning 12 Styrelsen ska ha hand om förbundets medelsförvaltning och annan ekonomisk förvaltning enligt fullmäktiges riktlinjer samt upprätta förslag till budget i enlighet med kommunallagen. 13 Styrelsen ska se till att bokföring och redovisning sker samt upprätta årsredovisning och delårsrapporter i enlighet med lagen om kommunal redovisning. 14 Styrelsen ska hålla sig underrättad om förbundets verksamhet, dess utveckling, resultat och budget, period- och årsbokslut samt verksamhetsplanering. Delegering från förbundsfullmäktige 15 Ärenden av principiell beskaffenhet eller större vikt för förbundet ska beslutas av fullmäktige. Styrelsen beslutar om verksamhetsplan, detaljbudget, yttranden över offentliga planer och utredningar samt i frågor som inte faller under annan nämnds ansvarsområde eller ankommer på fullmäktige. 16 Styrelsen ansvarar för frågor som rör förhållande mellan förbundet som arbetsgivare och dess arbetstagare. 17 Styrelsen beslutar om anställning av förbundsdirektör. 18 Styrelsen kan ta upp lån och teckna borgen för lån inom ramar som regleras i riktlinjer för medelsförvaltningen. 19 Styrelsen kan - genom ombudgetering disponera eget kapital med utgångspunkt från Just:

73 6 Göteborgsregionens kommunalförbund Förslag den beräkningsmodell som visar GRs behov av eget kapital i riskhänseende. - ombudgetera maximalt 3 procent av den budgeterade omsättningen. - eventuellt negativt resultat till följd av att medel ianspråktas ur det egna kapitalet (överskjutande den bedömda miniminivån) behöver inte återställas inom ramen för balanskravet med åberopande av synnerliga skäl. Styrelsen ska - årligen i samband med årsredovisningen till fullmäktige återrapportera bedömd miniminivå för det egna kapitalet samt hur mycket medel som har ianspråktagits under året och hur dessa har nyttjats. Styrelsens arbetsformer 20 Styrelsen består av 22 ledamöter och 11 ersättare. Av ledamöterna och ersättarna bör 11 respektive 5 vara bosatta i Göteborgs stad. Återstående ledamöter och ersättare bör vara bosatta utanför Göteborgs stad men inom förbundets medlemskommuner. Tjänstgöringstiden för ledamöterna och ersättarna är fyra år räknat från och med den 1 januari året efter det år då val av fullmäktige ägt rum. 21 De valda 11 ersättarna ska vid förfall för ordinarie ledamot inträda i tjänstgöring i den ordning i vilken de blivit valda, dock med iakttagande av att vid förfall för ordinarie ledamot ska i dennes ställe i första hand inträda ersättare vald för samma politiska parti som ledamoten. 22 En ersättare som inte tjänstgör har rätt att vara med på överläggningen och få sin mening antecknad till protokollet. 23 Vid fyllnadsval beaktas att ledande politiker som sitter i kommunernas styrelser även bör ingå i styrelsen 24 Styrelsen sammanträder på dag och tid som styrelsen bestämmer. Sammanträde ska också hållas om minst en tredjedel av nämndens ledamöter begär det eller om ordföranden anser att det behövs. 25 Ordförande ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdet. Kallelsen bör utfärdas skriftligen och vara ledamöterna och ersättarna tillhanda senast tio dagar före sammanträdet. Kallelsen ska innehålla uppgift om tid och plats samt åtföljas av föredragningslista och handlingar. 26 Styrelsen får medge förtroendevald som inte är ledamot eller ersättare i styrelsen att närvara vid sammanträde med styrelsen. Just:

74 7 Göteborgsregionens kommunalförbund Förslag Kommunfullmäktiges ordförande och vice ordförande har rätt att närvara vid styrelsens sammanträden. Nämnden får härutöver bestämma att annan ska ha rätt att närvara vid nämndens sammanträden. 27 Styrelsen får handlägga ärenden bara när fler än hälften av ledamöterna är närvarande. 28 Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Justering ska ske inom 14 dagar efter aktuellt möte. Styrelsen kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. 29 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen, ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas före justeringen av protokollet. 30 Tillkännagivande om justering av protokoll från sammanträden ska ske på Göteborgs stads anslagstavla. Presidiet som arbetsutskott 31 Fullmäktige utser ordförande och tre vice ordföranden i styrelsen. Dessa utgör styrelsens presidium som tillika är arbetsutskott. Politiska styrgrupper 32 Enligt förbundsordningen kan styrelsen för ärendens beredning utse politiskt sammansatta styrgrupper. Fyra politiska styrgrupper finns inom GR: Styrgruppen för arbetsmarknad, styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad, styrgruppen för sociala frågor och utbildningsgruppen. Utbildningsgruppen är antagningsnämnd, utsedd av fullmäktige. Rutiner för yrkanden/förslag 33 Förtroendevalda i fullmäktige har möjlighet att ta initiativ i form av motioner, interpellationer och frågor till fullmäktige. 34 Förslag som inkommer till GR från ledamot i styrelsen och är ställda till styrelsen tas upp vid närmast därpå följande presidiesammanträde. Därefter översänds förslaget till styrelsen för ställningstagande. Om styrelsen bedömer att förslaget ska beredas återremitteras det till GRs kansli alternativt till berörd styrgrupp för beredning. Just:

75 8 Göteborgsregionens kommunalförbund Förslag Efter att förslaget har beretts tas det på nytt upp i presidium/styrelse för förslag till beslut. 35 Yrkanden i samband med styrelsesammanträden ska göras i samband med att ärendet behandlas. Längre yrkanden ska vara skriftliga och lämnas till ordföranden i samband med att yrkandet ställs. Just:

76 9 Göteborgsregionens kommunalförbund Förslag Delegationsordning inom Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Inledning GRs förbundsfullmäktige har det övergripande ansvaret för kommunalförbundets verksamhet och ekonomi. Fullmäktige är det organ som har rätten att fatta beslut på kommunalförbundets vägnar. Enda möjligheten till undantag från denna regel är när det framgår av lag eller förordning att annan ska fatta beslut, exempelvis har GRs utbildningsgrupp som antagningsnämnd rätt att fatta vissa myndighetsbeslut enligt skollagen och gymnasieförordningen. Fullmäktige har enligt kommunallagen möjlighet att delegera rätten att fatta beslut i vissa ärenden till nämnder genom att upprätta reglementen. Följande beslut kan dock enligt KL 3 kap, 9-10 inte föras ner från fullmäktige till nämnd: 1. mål och riktlinjer för verksamheten 2. budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor 3. nämndernas organisation och verksamhetsformer 4. val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar 5. val av revisorer 6. grunderna för ekonomiska förmåner till förtroendevalda 7. årsredovisning och ansvarsfrihet 8. folkomröstning i kommunen eller landstinget 9. extra val till fullmäktige Inom GR ska det finnas reglementen för de tre nämnderna förbundsstyrelsen, utbildningsgruppen (antagningsnämnden) samt skolnämnd för ISGR. En nämnd får i sin tur uppdra åt ett utskott, en ledamot eller ersättare eller en anställd att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende. Nämnderna delegerar genom att fatta beslut om en delegationsordning. Förbundsstyrelsen har det övergripande ansvaret för förbundets verksamheter. Därför kan beslutanderätt i ärenden som rör verksamhetens mål, inriktning, omfattning och kvalitet inte delegeras. Övriga begränsningar i vad en nämnd får delegera finns i KL 6 kap 34. Verksamheten inom kommunalförbundet styrs av flerårig verksamhetsinriktning samt rambudget som årligen antas av fullmäktige. I verksamhetsinriktning och rambudget anges övergripande

77 10 Göteborgsregionens kommunalförbund Förslag inriktning, mål, strategier, löpande verksamhet och resursramar inom vilka verksamheten ska bedrivas under förbundsdirektörens ansvar. Verksamhetsinriktning och rambudget kompletteras med en årlig verksamhetsplan och detaljbudget som antas av styrelsen. För uppföljning av verksamheten redovisas till styrelsen ekonomiska rapporter i form av delårsrapporter per april respektive augusti samt årsredovisning. Beslut eller verkställighet Beslut kan enligt KL enbart fattas av fullmäktige, nämnder, partsammansatta organ eller på delegation. Beslut ska anmälas och kan överklagas. Verkställighet däremot sker enligt i förväg fastställda direktiv. Verkställighetsbeslut behöver inte anmälas och kan inte laglighetsprövas. Delegation till styrelsens presidium som arbetsutskott Styrelsens presidium som arbetsutskott har till uppgift att - bereda ärenden till styrelsen. - följa förbundets medelsförvaltning vilket bl.a. innebär att ta emot rapporter utöver dem som redovisas i styrelsen. - fatta beslut i ärenden som har delegerats till presidiet. Brådskande ärenden I brådskande ärenden där styrelsens beslut inte kan avvaktas ska ordföranden eller dennes ställföreträdare fatta beslut. Delegation till förbundsdirektören Alla beslut som fattas med stöd av delegation ska hålla sig inom fastställd verksamhetsinriktning och budget. Förbundsdirektören får vidaredelegera till avdelningschef eller till befattningshavare som avdelningschef anvisar. Anmälan av beslut fattade med stöd av delegation Beslut som fattas av avdelningschef med stöd av delegation anmäls till förbundsdirektören genom sammanfattande sammanställningar, periodiska rapporter eller liknande.

78 11 Göteborgsregionens kommunalförbund Förslag Beslut som förbundsdirektören fattar med stöd av delegation anmälas till styrelsen genom sammanfattande sammanställningar, periodiska rapporter eller liknande. Delegationsordning för GR Ärende Delegerat till Vid förfall delegeras till Anmäls till Vidaredelegation Anteckning Allmänt Beslut i brådskande ärenden där styrelsens beslut inte kan avvaktas. Styrelsens ordförande Styrelsens 1 vice, 2 vice eller 3 vice ordförande Styrelsen Efter samråd med presidiet/ arbetsutskottet Beslut i frågor som förbundsstyrelsen har delegerat genom särskilt beslut Presidiet/ Arbetsutskottet Styrelsen Representerar GR i BHU och Västkom Prövning av fråga om utlämnande av allmän handling FD FDs ställföreträdare Verkställighet, anmäls ej Ingå eller säga upp avtal inom beslutade budgetramar FD Ingå eller säga upp avtal inom beslutade budgetramar på respektive avdelning Avdelningschef Resultatansvar innefattande verksamhet, ekonomi och personal FD Inom respektive avdelning ett heltäckande Avdelningschef

79 12 Göteborgsregionens kommunalförbund Förslag resultatansvar innefattande verksamhet, ekonomi och personal Ekonomi Investeringar och kostnader, liksom placeringar och lån, inom ramen för riktlinjerna för medelsförvaltningen samt verksamhetsinriktning och verksamhetsplan Genomförande av riktlinjer för medelsförvaltning FD FD FS Genomförande av riktlinjer för medelsförvaltning Investeringar och kostnader inom egen avdelning, inom ramen för detaljbudget och verksamhetsplan. Ekonomichef Avdelningschef Personal Beslut om anställningsvillkor för förbundsdirektör Beslut om anställning och anställningsvillkor för avdelningschef Övriga personalärenden inklusive skiljande från anställning utan egen begäran. FS presidium/au FD i samråd med FS presidium/au FD FS FS FS presidium /AU

80 13 Göteborgsregionens kommunalförbund Förslag Övriga personalärenden som är inom egen avdelning, med undantag av skiljande från anställning utan egen begäran. Avdelningschef

81 14 Göteborgsregionens kommunalförbund Förslag Instruktion för förbundsdirektören i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) 1 Förbundsdirektören har gentemot styrelsen det övergripande ansvaret för ledning av förbundets verksamhet och löpande förvaltning. I viktiga frågor samråder förbundsdirektören med styrelsens ordförande. 2 Förbundsdirektören ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med kommunallagen, förbundsordningen, verksamhetsinriktning och budget, riktlinjer och anvisningar som styrelsen meddelar samt i övrigt enligt för förbundets verksamhet gällande bestämmelser. 3 Förbundsdirektören ska sörja för att förbundets bokföring fullgörs i överensstämmelse med lag och att medelsförvaltningen sköts på ett betryggande sätt. 4 Förbundsdirektören ska hålla styrelsen fortlöpande informerad om verksamheten, dess utveckling och resultat samt om händelser av väsentlig betydelse för förbundet. Förbundsdirektören ska förelägga styrelsen förslag till verksamhetsinriktning och budget, delårs- och årsbokslut samt förslag till beslut i de övriga frågor som ankommer på styrelsen. 5 Förbundsdirektören ska ha de befogenheter, som följer av delegationsordning fastställd av styrelsen. 6 Förbundsdirektörens reseräkningar och representation attesteras av ordföranden eller av en av vice ordförandena. Just:

82 15 Göteborgsregionens kommunalförbund Förslag Attest- och utanordningsreglemente för Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) 1 Tillämpningsområde Varje utbetalning skall föregås av kontroll och digital signering av två i förening. Transaktioner som avser inbetalningar, förrådsuttag, interndebiteringar, kostnadsfördelningar, omföringar och korrigeringar attesteras inte utan bokförs efter kontroll direkt av ekonomienheten. 2 Uppdrag Styrelsen ska för viss uppdragstid utse attestanter och utanordnare samt ersättare för dessa. Styrelsen får uppdra åt förbundsdirektören att utse dessa. Därutöver må erforderliga kontrollanter utses av förbundsdirektören. Styrelsen äger rätt att själv utanordna. 3 Attestants åliggande Attestant av utbetalning ska förvissa sig om att utgift är förenlig med verksamheten, att transaktionen överensstämmer med avtalade villkor och/eller ramavtal, att varan eller tjänsten levererats till GR, att transaktionen är rätt konterad, att bokföringen sker vid rätt tidpunkt och i rätt redovisningsperiod samt att avdelningen (motsvarande) är betalningsskyldig. Attestanten ska utföra erforderliga kontrollåtgärder eller tillse att de utförts och förvissa sig om att hinder i övrigt för utanordning inte föreligger. Attestant av övriga ärendetyper enligt 1 ska utföra de särskilda kontrollåtgärder som behövs. 4 Utanordnares åliggande Utanordnare ska kontrollera att attest verkställs samt besluta om eventuell utbetalning. 5 Jäv med mera Kontroll, attest eller utanordning får inte verkställas av den som själv ska mottaga betalningen eller som står i beroendeförhållande till betalningsmottagaren.

83 16 Göteborgsregionens kommunalförbund Förslag Inbetalningsattest får inte verkställas av den, som själv gör inbetalningen. Arvoden till förtroendevald attesteras av ordföranden och justerare genom att justering av protokoll med närvarolista sker. Räkningar avseende resor och representation från förtroendevald, utöver av fullmäktige fastställt arvode, attesteras av förbundsdirektören. Har styrelsen eller av styrelsen utsedd styrgrupp, arbetsgrupp eller dylikt beslutat om resa eller representation får förbundsdirektören attestera under förutsättning att ersättning inte begärs för andra utlägg än sådana som kan anses omfattande av beslutet. 6 Beloppsgränser (TKR) Följande beloppsgränser gäller: Förbundsordföranden Förbundsdirektör Avdelningschef I övrigt, se attestordning. 7 Tillämpningsanvisningar med mera Styrelsen får där särskilda skäl så föranleder medge undantag från detta reglemente. Förbundsdirektören får utfärda anvisningar för tillämpningen av detta reglemente.

84 17 Göteborgsregionens kommunalförbund Förslag Tillämpningsanvisning för attest- och utanordningsreglemente för Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Principiellt innebär en attest att den utgift eller det åtagande attesten avser är berättigad för organisationen ur alla synpunkter, vilket bestyrks av styrelsen, förbundsdirektören eller av en person som av förbundsdirektören tilldelats befogenheter att attestera enligt denna tillämpningsanvisning. Delegationsordningen inom GR ger riktlinjerna för denna tillämpningsanvisning. I delegationsordningen bestäms att ansvaret för förbundets löpande verksamhet åvilar förbundsdirektören. I viktiga frågor samråder förbundsdirektören med styrelsens ordförande. Vidare har avdelningscheferna inom respektive avdelning ett heltäckande resultatansvar innefattande bl.a. verksamhet, ekonomi och personal. Förbundsdirektören har befogenhet att fatta beslut om investeringar och kostnader inom ramen för den av fullmäktige fastställda verksamhetsinriktningen samt den av styrelsen fastställda verksamhetsplanen. Förbundsdirektören fastställer attestordningen. Förbundsdirektören bör delegera attesträtt med syftet att uppnå så smidiga administrativa rutiner som möjligt. Denna delegering förutsätter dock att avdelningschef regelbundet följer upp den ekonomiska utvecklingen mot verksamhetsinriktning och budget samt att den ekonomiska rapporteringen håller en hög kvalitet. Investeringar och kostnader som ligger utanför ramen för verksamhetsinriktningen eller är av exceptionell eller principiell art beslutas av fullmäktige. Är attestberättigad bortrest eller frånvarande så länge att rutinflödena stannar upp ska attesträtten delegeras till en lämplig ställföreträdare. Fakturor hanteras i Fakturaportal, som regleras av attestordningen. Attestberättigad får information när faktura inkommit samt påminnelse om att den snart förfaller till betalning, och dagen innan den förfaller eskalerar fakturan till närmaste chef. I sista hand eskalerar fakturan till förbundsdirektör och ekonomichef för bedömande av attest.

85 18 Göteborgsregionens kommunalförbund Förslag Handskriven attest tecknas antingen med full namnteckning eller genom särpräglad signatur. Attest i Fakturaportal tecknas via inloggning, attestering och signering med användarnamn och lösenord. A. Förbundsdirektören attesterar 1. I de fall då beloppsgränser i attestordningen överskrids, men ligger inom ramen för verksamhetsinriktningen. 2. Kostnader avseende medarbetare som rapporterar till förbundsdirektör. 3. Förbundsdirektören har rätt att attestera även övriga utbetalningar i den mån inte hinder möter på grund av föreskrift i attest- och utanordningsreglemente, instruktion för förbundsdirektören eller denna tillämpningsanvisning. 4. Förbundsdirektören får uppdra åt annan befattningshavare inom kommunalförbundet att attestera. Sådant uppdrag får dock inte avse utbetalning, som upptagits under punkt 1 och 2 ovan och ej heller den attesträtt som tillkommer förbundsdirektören enligt 5 i attest- och utanordningsreglementet. B. Reseräkningar och representation Attest ska alltid göras av närmaste chef. C. Leverantörsfakturor Leverantörsfakturor attesteras alltid av avdelningschef eller person med attestdelegation. Avdelningschef ansvarar för att fakturor redovisas på rätta konton. D. Tidrapporter Attest ska alltid göras av närmaste chef. E. Utbetalningar Alla utbetalningar ska följas av vidhängande betalningsjournal där hänvisning finns till attesterad faktura eller liknande. Betalningsjournalen kontrolleras av en anställd på ekonomienheten, och därefter signeras betalningen digitalt av ytterligare två anställda på ekonomienheten, i förening. Se även separata riktlinjer för medelsförvaltningen. F. Bokföringsorder

86 19 Göteborgsregionens kommunalförbund Förslag Allmänt Med bokföringsorder avses exempelvis korrigering av bokförda transaktioner, periodisering av kostnader och intäkter, avsättningar och andra bokslutstransaktioner. Beslutsattest av bokföringsorder Bokföringsorder som är resultatpåverkande, överstigande kronor, upprättas och attesteras av antingen aktuell attestbehörig chef, ekonomichef eller administrativ chef. Bokföringsorder som avser rättningar kan upprättas och attesteras av medarbetare på ekonomiavdelningen. Bokföring av inbetalningar i form av såväl filinläsningar som manuell bokföringsorder får attesteras av medarbetare på ekonomiavdelning. G. Offerter till och avtal med kund Avdelningschef attesterar om det ligger inom detaljbudget verksamhetsplan, såvida det ej anges att firmatecknare ska underteckna.

87 20 Göteborgsregionens kommunalförbund Förslag Riktlinjer för medelsförvaltningen inom Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Omfattning Riktlinjerna för medelsförvaltningen avser att reglera förvaltningen av det likvida kapital som Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) disponerar. Finansiella frågor som inte behandlas i föreliggande riktlinjer ska hänskjutas till styrelsen för avgörande. Syfte Syftet med dessa riktlinjer är att ange ramar för medelsförvaltningen, reglera det finansiella risktagandet samt säkerställa att uppföljning och kontroll av medelsförvaltningen kan ske på tillfredsställande sätt. Riktlinjerna ska ses över varje år och förändringar ska föreslås förbundsfullmäktige. Målsättning Målsättningen är att med bibehållen hög säkerhet säkerställa en god avkastning på GRs likvida kapital. Behörighet Styrelsen ska inom ramen för sitt uppdrag utse stämmoombud och ha uppsikt över de företag i vilka GR är engagerat och kan: a) uppta lån, ingå borgen och utställa kapitaltäckningsgaranti till ett sammanlagt belopp av 10 Mkr, b) lämna lån till ett sammanlagt belopp av 10 Mkr, c) besluta om kapitalförstärkning genom nyemission, ägartillskott eller på annat sätt till ett sammanlagt belopp av 10 Mkr. Styrelsen är ansvarig för kommunalförbundets riktlinjer för medelsförvaltning. Genomförandet av riktlinjerna är delegerat till förbundsdirektören och vidaredelegerat till ekonomichefen. Detta innebär i praktiken att ekonomiavdelningen köper och säljer värdepapper och andra placeringar inom riktlinjernas ram efter bedömningar av GRs behov och marknadens situation. Just:

88 21 Göteborgsregionens kommunalförbund Förslag Förbundsdirektören beslutar om avtal med bank/kreditinstitut efter förslag från ekonomichefen. Finansiella risker mm Placering av likvida medel får endast ske i finansiella instrument med mycket hög säkerhet och god likviditet. Vilka motparter som accepteras samt högsta belopp per kategori och motpart framgår enligt nedan under rubrik finansiella instrument högsta belopp per kategori och utgivare. Ränterisken begränsas genom att den genomsnittliga räntebindningen (duration) på placerat kapital inte bör överstiga 18 månader. En jämn förfallostruktur ska eftersträvas. Räntebindningen på kort upplåning får inte överstiga tolv (12) månader. Vid lång upplåning ska kompletterande riktlinjer utfärdas. Kassalikviditet i form av betalningsberedskap bör normalt uppgå till 20 miljoner kronor (två månaders betalningsberedskap). För belopp därutöver ska bedömning göras om placering ska ske. På detta sätt stävjas likviditetsrisken. Kortfristigt behov av placering och upplåning ska i första hand tillgodoses genom utnyttjande av checkräkning. Avtal om checkräkning ska tecknas med bank/kreditinstitut. Avtal ska också finnas för övriga banktjänster såsom t.ex. koncernkonto (inkl förmånskvittning) och betalningsförmedling. Avtal om checkkredit m.m. får träffas med Göteborgs kommuns koncernbank. Bästa möjliga villkor avseende lån, placeringar och övriga finansiella tjänster ska uppnås genom upphandling i konkurrens. Valutarisk ska undvikas genom att all exponering vid placeringar sker i svensk valuta. Eventuella placeringar i utländsk valuta ska således omgående valutasäkras. I syfte att undvika valutarisk eller ränterisk får s.k. derivatinstrument användas för att justera risken i underliggande exponering (ex placering eller lån). Användning av derivatinstrument ska beslutas av förbundsdirektören i samråd med ekonomiavdelningen. Motparter i derivatavtal ska ha hög kreditvärdighet, dock minst A- hos kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor s alternativt A-3 hos Moody s. Just:

89 22 Göteborgsregionens kommunalförbund Förslag När utgivare har fått olika rating av kreditvärderingsinstituten gäller det kriterium som är högst. För att minimera kreditrisken ska vid nedgång i kreditvärdighet (rating) hos utgivare av värdepapper som ingår i GRs portfölj bedömning göras om GR ska sälja det aktuella innehavet. Rapportering Ekonomichefen ansvarar för att ekonomiavdelningen fortlöpande rapporterar till förbundsdirektören. En gång per år ska förbundsdirektören rapportera den finansiella situationen till styrelsen. Det sker genom redovisning under särskild rubrik i årsredovisningen. Dessa rapporter ska redovisa: likviditeten placeringsportföljens struktur och åldersfördelning det finansiella resultatet för perioden/året. Just:

90 23 Göteborgsregionens kommunalförbund Förslag Reglemente för utbildningsgruppen (antagningsnämnden) inom Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Inledning Förbundsfullmäktige är högsta beslutande organ för GR och beslutar om verksamhetsinriktning och budget, årsredovisning samt i ärenden av principiell beskaffenhet eller större vikt för förbundet. Dess arbetsformer regleras i fullmäktiges arbetsordning. Fullmäktige har genom detta reglemente utfärdat föreskrift om utbildningsgruppens (antagningsnämndens) verksamhet och arbetsformer. Reglementet gäller från Nämndens uppgifter och ansvar 1 Utbildningsgruppen har enligt förbundsordningen till uppgift att - Svara för antagningen till gymnasieskolan enligt skollagen och gymnasieförordningen samt inom ramen för gällande samverkansavtal avseende gymnasieskolan medlemskommunerna emellan. - Svara för anordnande av lärande för vuxna enligt gällande lagstiftning, bl.a. skollag och förordning om kommunal vuxenutbildning, inom ramen för gällande samverkansavtal. - Bedriva internationellt inriktad förskoleklass-, grund- och gymnasieskoleverksamhet samt verksamhet för fritidshem och annan pedagogisk verksamhet inom ramen för gällande skollag och förordning. 2 Enligt förbundsordningen är utbildningsgruppen också politisk styrgrupp under styrelsen, och har till uppgift att - bereda ärenden på uppdrag av styrelsen. - ta egna initiativ och lämna förslag till styrelsen Utbildningsgruppens arbetsformer 3 Utbildningsgruppen består av 16 ledamöter. Av ledamöterna bör fyra vara bosatta i Göteborgs stad. Återstående ledamöter bör vara bosatta utanför Göteborgs stad men inom förbundets medlemskommuner. Tjänstgöringstiden för ledamöterna och ersättarna är fyra år räknat från och med den 1 januari året efter det år då val av fullmäktige ägt rum. Just:

91 24 Göteborgsregionens kommunalförbund Förslag Utbildningsgruppens ledamöter bör, för att säkra kommunal förankring, utgöras av representanter i kommunal nämnd inom relevant sakpolitiskt område. 5 Fullmäktige utser en ordförande och en vice ordförande i utbildningsgruppen. 6 Utbildningsgruppens presidium, ordförande och vice ordförande, bör i första hand utgöras av medlemskommunernas ordförande och vice ordförande, i andra hand av representanter i kommunal nämnd inom relevant sakpolitiskt område. 7 Utbildningsgruppens presidium, ordförande och vice ordförande, adjungeras till styrelsen för hela mandatperioden. 8 Utbildningsgruppen sammanträder på dag och tid som gruppen bestämmer. Sammanträde ska också hållas om minst en tredjedel av nämndens ledamöter begär det eller om ordföranden anser att det behövs. 9 Ordförande ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdet. Kallelsen bör utfärdas skriftligen och utsändas till ledamöterna senast en vecka före sammanträdet. Kallelsen ska innehålla uppgift om tid och plats samt åtföljas av föredragningslista och handlingar. 10 Utbildningsgruppen får medge förtroendevald som inte är ledamot i nämnden att närvara vid sammanträde. Fullmäktiges ordförande och vice ordförande har rätt att närvara vid nämndens sammanträden. Nämnden får härutöver bestämma att annan ska ha rätt att närvara vid nämndens sammanträden. 11 Nämnden får handlägga ärenden bara när fler än hälften av ledamöterna är närvarande. 12 Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Justering ska ske inom 14 dagar efter aktuellt möte. Utbildningsgruppen kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. 13 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen, ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas före justeringen av protokollet. Just:

92 25 Göteborgsregionens kommunalförbund Förslag Instruktion för de politiska styrgrupperna inom Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Enligt förbundsordningen kan styrelsen för ärendens beredning utse politiskt sammansatta styrgrupper. Fyra politiska styrgrupper finns inom GR: Styrgruppen för arbetsmarknad, styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad, styrgruppen för sociala frågor och utbildningsgruppen. Utbildningsgruppen är antagningsnämnd, utsedd av fullmäktige. 1 Styrelsen ger styrgrupperna beredningsuppdrag men beredningarna kan även ta egna initiativ inom respektive verksamhetsområde och lämna förslag till styrelsen. 2 Varje styrgrupp består av 15 ledamöter. Av ledamöterna bör tre vara bosatta i Göteborgs stad. Återstående ledamöter bör vara bosatta utanför Göteborgs stad men inom förbundets medlemskommuner. Tjänstgöringstiden för ledamöterna och ersättarna är fyra år räknat från att de utses vid den nyvalda styrelsens första sammanträde året efter det år då val av fullmäktige ägt rum. 3 Styrgruppernas ledamöter bör, för att säkra kommunal förankring, utgöras av representanter i kommunal nämnd inom relevant sakpolitiskt område. 4 Styrgruppernas presidier, ordförande och vice ordförande, bör i första hand utgöras av medlemskommunernas ordförande och vice ordförande, i andra hand av representanter i kommunal nämnd inom relevant sakpolitiskt område. 5 Styrgruppernas presidier, ordförande och vice ordförande, adjungeras till styrelsen för hela mandatperioden. 6 Styrgrupperna ska sammanträda minst lika många gånger som styrelsen, dvs. 6-7 ggr per år. Sammanträdena bör äga rum senast tio dagar före datum för sammanträden i styrelsens presidium/arbetsutskott, för att säkerställa att ett ärende till styrelsen följer tidplanen. 7 Styrgruppernas ställningstaganden anmäls regelbundet till styrelsen. 8 Varje styrgrupp ska årligen få möjlighet att informera styrelsen om sitt arbete.

93 26 Göteborgsregionens kommunalförbund Förslag Styrelsen ger varje styrgrupp mandat att själva lägga upp sin kommunikationsstrategi så att medlemskommunerna på bästa sätt informeras om det arbete som pågår. 10 Styrgruppernas budget ryms inom ramen för det aktuella verksamhetsområdet som är definierat i verksamhetsplan och detaljbudget.

94 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Utseende av ytterligare firmatecknare för Göteborgsregionens kommunalförbund Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås utse förbundsstyrelsens ordförande Jonas Ransgård, ensam, samt avdelningscheferna Bengt Randén, Cecilia Bokenstrand, Anette Arnell, Bo Andersson och Maria Sigroth, två i förening, till firmatecknare för GR vid förfall för förbundsdirektör Helena Söderbäck. Sammanfattning Enligt förslag till reglemente för förbundsstyrelsen framgår att avtal, yttranden och andra framställningar till extern part som beslutas av nämnden ska undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denna någon av vice ordförandena om inte nämnden bestämmer annat. Förbundsstyrelsen har möjlighet att bestämma att någon annan ska ha rätt att teckna avtal för förbundets räkning. Begreppet firmatecknare finns inte i kommunallagen och kan därför inte delegeras. Däremot kan förbundsstyrelsen fatta beslut om rätt att företräda förbundet och teckna dess firma utsågs förbundsdirektör Helena Söderbäck till firmatecknare för GR för nuvarande mandatperiod i samband med sitt tillträdande som förbundsdirektör. För att underlätta den praktiska hanteringen vid förfall för förbundsdirektören föreslås att, utöver förbundsdirektör Helena Söderbäck, förbundsstyrelsens ordförande Jonas Ransgård, ensam, samt avdelningscheferna Bengt Randén, Cecilia Bokenstrand, Anette Arnell, Bo Andersson och Maria Sigroth, två i förening, utses till firmatecknare för GR. Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

95 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Revisionsrapport om grundläggande granskning av IT-säkerheten inom GR Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås anteckna mottagandet av revisionsrapport inklusive föreslagna åtgärder från GR utifrån grundläggande granskning av IT-säkerheten inom GR. Sammanfattning av ärendet På uppdrag av GRs förtroendevalda revisorer har PWC genomfört en grundläggande granskning av IT-säkerheten inom GR inklusive redovisning av väsentliga iakttagelser och rekommendationer. IT-organisation och styrning Synpunkt från PWC: Vi bedömer att GR har goda rutiner på plats för att säkerställa att IT styrs på ett ändamålsenligt sätt men att kontrollmiljön skulle kunna stärkas genom ytterligare formalisering. Planerad åtgärd från GR: I GRs internkontrollplan finns IT med som ett delområde. Ytterligare åtgärder för kontroll och styrning inom ITområdet kommer att genomföras inom ramen för internkontrollplanen. Drift och underhåll Synpunkt från PWC: Vi bedömer att GR har goda rutiner på plats för att säkerställa den kontinuerliga driften av verksamheten. Vi ser dock att kontrollmiljön kan stärkas ytterligare genom upprättandet av en avbrottsplan/kontinuitetsplan. Planerad åtgärd från GR: GRs befintliga krisplan kommer att kompletteras med en avbrottsplan/kontinuitetsplan för IT. Systemutveckling/programändringar Synpunkt från PWC: Vi bedömer att GR har goda rutiner på plats för att säkerställa att programförändringar initieras, testas och implementeras på ett tillfredsställande sätt. Vi rekommenderar dock att rutinen dokumenteras i en policy för att tydliggöra ansvarsområden, säkerställa

96 Göteborgsregionens kommunalförbund att rutinen efterlevs och för att underlätta fortsatt efterlevnad i händelse av exempelvis personalförändringar och omorganisationer. Planerad åtgärd från GR: GR kommer att dokumentera de rutiner som finns och fungerar väl idag kopplat till implementering och uppgradering av programvaror, samt definiera ansvar på relevanta roller. Dokumentationen kommer att läggas till i befintlig IT-policy så att nuvarande rutiner och arbetssätt i mindre grad blir personberoende. Rutinerna ska vara tydliga och enkla att följa även vid personalförändringar och omorganisationer. Åtkomst Synpunkt från PWC: Vi bedömer att GR har goda rutiner på plats för att begränsa åtkomst för obehöriga personer. De delar vi anser att GR ytterligare kan stärka sin interna kontroll inom är främst genom att integrera Raindance i Active Directory för att stärka lösenordskraven till systemet. Därtill rekommenderar vi att GR formaliserar och dokumenterar de periodiska genomgångar som görs av IT-controllern för att säkerställa att användarnas behörighetsnivåer. Planerad åtgärd från GR: GR har redan påbörjat arbetet att byta ut inloggningsförfarande till Raindance till AD och det beräknas bli klart under våren GR kommer också att komplettera sin dokumentation och säkerställa rutiner som finns för att stämma av att användarnas behörighetsnivåer i Raindance överensstämmer med aktuella arbetsuppgifter. I övrigt, se rapport i bilaga daterad februari Göteborg Helena Söderbäck /Anette Arnell

97 Göteborgsregionens kommunalförbund Grundläggande granskning av IT-säkerheten Redovisning av väsentliga iakttagelser och rekommendationer Februari 2017

98 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Revisionsfrågor 3. Metod för granskning 4. Sammanfattning 5. Detaljerad analys Iakttagelser och rekommendationer PwC 2

99 1. Bakgrund till granskningen Bakgrund Hanteringen av risker inom IT-området får allt större betydelse då verksamheter blir allt mer beroende av stöd från IT-system och där en effektiv och framgångsrik riskhantering avseende förändringshantering, IT-drift och administration av behörigheter bidrar till en ökad intern kontroll. Mot bakgrund av ovan har revisorerna i kommunalförbundet identifierat ett behov av att genomföra en grundläggande granskning av IT-säkerheten inom kommunalförbundet (hädanefter benämnt GR ). Syftet med granskningen är att pröva om styrelsen upprätthåller en rimlig IT-säkerhetsnivå i verksamheten. Våra bedömningar och rekommendationer avser styrelsen inom GR. PwC 3

100 2. Revisionsfrågor Revisionsfråga Följande revisionsfråga ska besvaras inom ramen för granskningen av GR: - Har förbundsstyrelsen säkerställt att det finns ändamålsenliga IT-kontroller och processer på plats för att uppnå och vidmakthålla en rimlig säkerhetsnivå på IT-verksamheten inom Göteborgsregionens kommunalförbund? Kontrollmål Den övergripande granskningen av IT-verksamheten är översiktlig och utgår ifrån nedanstående kontrollmål: IT-organisation och säkerhetsansvar, efterlevnad av styrande dokument inom IT-området Drift och underhåll Systemutveckling/-underhåll/-test med fokus på utvald IT-miljö Skydd mot obehörig åtkomst till program och data Fysiskt skydd av maskinutrustning och lokaler PwC 4

101 3. Metod för granskning och revisionskriterier Granskningen genomförs genom översyn av IT-säkerheten på GR och baseras primärt på intervjuer med nyckelpersoner inom IT. Granskningen är gjord utifrån den metodik PwC tillämpar vid granskning av IT-säkerhet. Metodiken har sin grund i flera ramverk inom intern kontroll och IT-säkerhet, såsom COSO, ITIL och ISACA. Det granskningsprogram som använts innehåller relevanta frågor och god praxis för generell IT-verksamhet inom områdena IT-organisation och styrning, Drift och underhåll, Systemutveckling/programändringar, Åtkomst samt Fysisk säkerhet (se tabell nedan). IT-organisation och styrning Förståelse för hur IT-organisationen och IT-säkerhetsansvaret är uppbyggt samt inhämtning och genomgång av styrande dokument inom IT och IT-säkerhetsområdet. Exempel på styrande dokument är: IT-policy, ITsäkerhetspolicy, riskanalyser etc. Drift och underhåll Genomgång av hur den kontinuerliga driften upprätthålls samt möter de krav som ställs från verksamheten. Granskningen utgår från genomgång av rutiner samt inhämtning av relevanta dokument, exempelvis SLA, backuprutiner, kontinuitets-/avbrottsplan och rutiner för virus- och brandväggshantering. Systemutveckling/ programändringar Under denna punkt kommer vi att titta närmare på rutiner för initiering, testning och godkännande vid programutveckling, programförändring, uppgraderingar samt även rutiner för patchning av servrar. Åtkomst Fysisk säkerhet Genomgång av processer för behörighetshantering, periodiska genomgångar av behörigheter i system och applikationer. Rutiner för hur GR lägger till, tar bort, förändrar och följer upp behörigheter till kritiska system/applikationer. Även översyn av inloggningsskydd och loggning av känslig data. Utgår från datahall, UPS, brandsläckning, larm etc. Genomgång av den fysiska säkerheten till kontorsbyggnader och datahall(ar). Vår övergripande genomgång skall ej ses som en fullständig genomlysning av GR:s IT-säkerhet, varför det kan finnas områden med brister som ej identifierats. För sammanfattande slutsats och detaljerade kommentarer per område, se efterföljande sidor. PwC 5

102 3. Metod för granskning, forts. Granskningen har utförts genom intervjuer med följande personer inom GR samt genomgång av relevant material. Sammanlagt har två representanter inom GR deltagit vid intervjuer (se tabell nedan). SLA har även inhämtas från gymnasievalsenheten då antagningssystemet Indra ligger under Intraservice drift. Namn Funktion/Roll Avdelning Malin Olsson IT-controller Administrativa avdelningen Anette Arnell Administrativ chef Administrativa avdelningen Från PwC:s sida har Anton Runesson & Eric Colliander deltagit vid intervjuerna. Förberedande arbete och kvalitetssäkring av resultatet har gjorts av Patrik Åkerblad och Fredrik Carlsson. Avgränsningar För att få en förståelse för hur GR:s IT-miljö ser ut har det system som bäst representerar GR:s IT-miljö valts ut i samråd med ovan representanter. Systemet som valts är Sitevision som likt de flesta andra av GR:s system är kopplat mot Active Directory. Vi har även valt att inkludera ekonomisystemet Raindance i granskningen då systemet är viktigt för den finansiella rapporteringen och skiljer sig mot övriga system då det ej är integrerat mot Active Directory. PwC 6

103 4. Sammanfattning IT-organisation och styrning GR har byggt upp en liten men väl fungerande IT-organisation där det finns tydligt definierade ansvarsområden från ledningsnivå ner till operativ nivå. Det finns väl utformade styrande dokument som täcker in relevanta delar såsom IT-säkerhet, användarinstruktioner och risk-och sårbarhetsanalys. Styrande dokument revideras dessutom löpande och uppdateras vid behov. Det finns därutöver dokumenterade rutiner och policys som berör flera områden som ingått i granskningen (exempelvis rutiner för beställning av behörigheter och backuphantering). Det finns dock utrymme för att ytterligare formalisera sina rutiner inom nedan områden och för att stärka sin interna kontroll inom IT rekommenderar vi GR att utforma ett intern kontroll-ramverk som definierar tydliga kontrollmål och kontrollägare. Vi bedömer att GR har goda rutiner på plats för att säkerställa att IT styrs på ett ändamålsenligt sätt men att kontrollmiljön skulle kunna stärkas genom ytterligare formalisering. Drift och underhåll Vår bedömning är att förbundet byggt en stabil och säker driftmiljö som möjliggör en kontinuerlig drift för GR:s applikationer och infrastruktur. Driften möjliggörs av en modern servermiljö med virtuella servrar och ett nära samarbete med Office IT-partner som tillhandahåller support både för klienter och nätverksinfrastruktur. Det som bedöms vara den mest verksamhetskritiska tjänsten är e-posten. Den har sedan juni 2016 flyttats till Office 365, vilket minskar risken för otillgänglighet vid händelse av ett avbrott i övrig nätverksmiljö. Det finns även formaliserade rutiner kring hantering av backuper, brandväggar och virusskydd vilket i sin tur säkerställer att IT-miljön är skyddad mot extern åtkomst och dataförlust. Avseende Gymnasieantagnings-systemet, INDRA som ställer krav på hög tillgänglighet finns det SLA:er upprättade som behandlar ansvarsförhållanden och garantier för tillgänglighet gentemot outsourcing-leverantören, Intraservice. Det finns även en god medvetenhet kring hur eventuella avbrott ska hanteras med återläsningar av backuper och möjligheten att kunna nyttja Office IT-partners servrar vid händelse av en katastrof. Vi anser dock att rutinerna för att hantera avbrott och katastrofer ytterligare kan stärkas och formaliseras genom upprättandet av en kontinuitets/avbrottsplan som har en tydlig koppling till arbetet med att identifiera och hantera risker inom såväl IT som i verksamheten. Vi bedömer att GR har goda rutiner på plats för att säkerställa den kontinuerliga driften av verksamheten. Vi ser dock att kontrollmiljön kan stärkas ytterligare genom upprättandet av en avbrottsplan/kontinuitetsplan. PwC 7

104 4. Sammanfattning Systemutveckling/programändringar GR använder sig i stor utsträckning av standardsystem varpå utveckling och ändring av systemens funktionalitet således utförs av leverantörer. Det finns ingen dokumenterad rutin för programändringsprocessen men det finns en informell rutin som säkerställer att förändringar som ska införas initieras och testas av behöriga personer innan ändringarna implementeras i GR:s driftmiljö. Enligt gällande rutin implementeras inga förändringar utan att ett testfall har dokumenterats och skriftligt godkännande från GR har getts till leverantören. Som en ytterligare säkerhetskontroll har GR tillsett att leverantörerna har en begränsad åtkomst till GR:s system och behöver tilldelas en temporär access när ändringarna ska implementeras. Vi bedömer att GR har goda rutiner på plats för att säkerställa att programförändringar initieras, testas och implementeras på ett tillfredsställande sätt. Vi rekommenderar dock att rutinen dokumenteras ner i en policy för att tydliggöra ansvarsområden och säkerställa att rutinen efterlevs, och för att underlätta fortsatt efterlevnad i händelse av exempelvis personalförändringar och omorganisationer. Åtkomst Inom området för åtkomst har rutiner och befintliga lösningar för behörighetsadministration, inloggningsskydd, loggning av känslig data samt tillträdesskydd täckts in i granskningen. GR har formaliserade rutiner för tilldelning, ändring och borttag av behörigheter vilket bidrar till att risken för att användare tilldelas felaktiga behörigheter eller att behörigheter ej tas bort i tid minskar. Det finns även ett starkt inloggningsskydd till Active Directory (och indirekt majoriteten av GR:s system) som inbegriper bland annat komplexitetskrav och tvingande lösenordsbyten. Även fysisk åtkomst till serverutrymmen är begränsad till ett fåtal personer och det finns flera skyddsnivåer en person behöver komma igenom för att ta sig in till serverrummet. Vi bedömer att GR har goda rutiner på plats för att begränsa åtkomst för obehöriga personer. De delar vi anser att GR ytterligare kan stärka sin interna kontroll inom är främst genom att integrera Raindance i Active Directory för att stärka lösenordskraven till systemet. Idag ställs det i princip inte några krav på lösenordens utformning vilket ej är i linje med IT-policyn. GR kommer dock under våren att integrera Raindanceinloggningen med AD då offertförfrågan om sådan integration redan har ställts till CGI, leverantörerna av Raindance. Därtill rekommenderar vi att GR formaliserar och dokumenterar de periodiska genomgångar som görs av IT-controllern för att säkerställa att användarnas behörighetsnivåer i systemet överensstämmer med deras faktiska arbetsuppgifter. PwC 8

105 4. Sammanfattning Fysisk säkerhet Nivån på det fysiska skyddet av utrustning bedöms som god då det finns skalskydd och larmövervakning kopplat till Securitas dygnet runt. Utrustningen i serverutrymmet skyddas även av temperaturlarm, rökdetektorer, kylaggregat samt upphöjda serverracks. Det finns även tillgång till koldioxidsläckare i händelse av brand. Strömtillförseln är skyddad genom anslutning på tre olika faser samt UPS som testas regelbundet varje månad. Vi bedömer att GR har ett bra fysiskt skydd av sin utrustning och ser inga behov av att göra några förändringar på befintliga skyddsmekanismer. Åtkomst PwC 9

106 4. Sammanfattning forts. Granskningen har resulterat i ett antal detaljerade iakttagelser med tillhörande rekommendationer kring direkta åtgärder som vi anser kan stärka den interna kontrollen inom GR:s IT-miljö ytterligare. Tabellen visar iakttagelserna i sammanställd form sorterade per område och prioritet. För detaljer kring iakttagelserna och rekommendationer, se avsnitt 5. Ref Iakttagelse Område Prioritet (Låg, Medel, Hög) Avsaknad av intern kontroll-ramverk IT-organisation och styrning Låg Kontinuitetsplanering och fullständiga återläsningstest Drift och underhåll Medel Inloggningsskydd Åtkomst Medel Formalisering av behörighetsgenomgångar Åtkomst Låg Arbetsfördelning i Raindance Åtkomst Låg Loggning av ändring av känslig data i Raindance Åtkomst Låg Programändringsrutin Systemutveckling/programän dringar Låg Förklaring avseende prioriteringsskalan Respektive iakttagelse har fått en prioritet enligt skalan Låg, Medel respektive Hög enligt tabellen ovan. Hög Prioritet betyder att vi har identifierat enligt vår uppfattning avvikelser som förbundet bör åtgärdas relativt omgående då det kan innebära ett hot för förbundet. Det kan även vara områden där vi bedömer att det finns en risk för att tillförlitligheten och tillgängligheten i IT-miljön äventyras. Medel Prioritet betyder att åtgärd bör genomföras på medellång sikt, t.ex. inom ett år, men där konsekvenserna av risken inte utgör ett direkt hot mot verksamheten. Låg Prioritet innebär att området bör bevakas och åtgärd initieras på längre sikt. Detta kan vara områden där vi identifierat att en ytterligare formalisering skulle kunna stärka den interna kontrollmiljön inom IT. PwC 10

107 5. Detaljerad analys 5.1 IT-organisation och styrning Iakttagelser och rekommendationer Avsaknad av intern kontroll-ramverk Det finns i dagsläget en blandning av formella och informella rutiner på plats för att hantera IT-säkerheten och den interna kontrollen för IT inom GR. Den övergripande nivån och ansvarsfördelningen inom IT-säkerhetsarbetet anges i den fastställda ITpolicyn som därefter pekar på ytterligare policys och riktlinjer. Vi har dock noterat att det inte finns några formella kontroller och dokumenterade kontrollaktiviteter som kan binda samman utförandet och efterlevnaden av befintliga rutiner och policys gentemot de övergripande krav som definieras i IT-policyn. Rekommendation Vi rekommenderar GR att utforma ett intern kontroll- ramverk med syfte att stärka den interna kontrollen och säkerheten i GR:s IT-miljö. Ramverket bör som ett minimum inkludera kontroller inom områdena Åtkomst, Programändringar och IT-drift. För respektive kontroll bör följande punkter ingå: Kontrollmål Kontrollägare Vilken risk kontrollen ska minimera Frekvens för utförande av kontroll Automationsnivå (manuell eller automatisk kontroll) Kontrollaktiviteter: Vem är ansvarig för att utföra kontrollen Varför ska kontrollen utföras Vad är det för aktivitet som ska utföras Hur ska aktiviteten utföras När ska aktiviteten utföras PwC 11

108 5. Detaljerad analys 5.2 Drift och underhåll Iakttagelser och rekommendationer Kontinuitetsplanering och fullständiga återläsningstest Vår uppfattning är att IT-organisationen inom GR har god medvetenhet över vilka åtgärder som bör vidtas för att säkra den kontinuerliga driften av GRs system i händelse av ett avbrott. Vi ser dock en risk att avsaknad av en formaliserad kontinuitetsplanering kan medföra att det skapas ett personberoende till nyckelpersoner och att verksamheten riskerar att blir utan systemstöd längre än nödvändigt i händelse av ett systembortfall. Som en del i återställningen efter ett avbrott är det viktigt att backuper som kan behöva återläsas fungerar på ett tillfredsställande sätt. Även om återläsning av filer eller kataloger sker på löpande basis är det viktigt att som en del av avbrottsplaneringen säkerställa att hela system kan återläsas på ett tillfredsställande vis. Rekommendation Vi rekommenderar att förbundet i sin risk- och sårbarhetsanalys tydligare adresserar risken för avbrott och katastrofsituationer. I utvärderingen bör befintliga IT-system prioriteras baserat på verksamhetens risker och behov av systemstöd. Baserat på denna utvärdering bör en dokumenterad kontinuitetsplan (katastrof- och avbrottsplan) för verksamheten samt kritiska system upprättas. En katastrof- och avbrottsplan inkluderar områden som dokumentation av IT-miljön, kontaktpersoner, eskaleringsrutiner, förebyggande åtgärder, prioritering av system samt detaljerad aktivitetsplan för att återskapa verksamheten/systemet efter katastrof/avbrott. Avbrottsplanen skall testas och implementeras i verksamheten och personal skall utbildas i rutinerna. Vi rekommenderar även att GR inför en återläsningsrutin för kritiska applikationer med syfte att säkerställa att backuper fungerar och för att få en förståelse för tidsåtgång innan produktionen är fullt återställd. Resultatet av återläsningstesten bör dokumenteras för att kunna användas som en checklista i en verklig nödsituation. PwC 12

109 5. Detaljerad analys 5.3 Åtkomst Iakttagelser och rekommendationer Svaga lösenordskrav i Raindance Raindance är i nuläget inte integrerat mot Active Directory och autentisering sker därmed mot andra säkerhetsparametrar än för övriga system. Lösenordskravet för Raindance är idag 4 tecken, utan krav på komplexitet eller byte. Starka lösenordsparametrar är viktigt för att skydda systemet mot obehörig åtkomst, särskilt när Raindance Portalen kan kommas åt från en vanlig webbläsare. Det finns inte heller någon rutin för att periodiskt stämma av att lösenordssättningarna i Active Directory och Raindance stämmer överens med definierade lösenordskrav i IT-policyn. Det finns redan långt gående planer på att införa inloggning i Raindance genom AD under våren 2017 men vid rapportskrivning är datum ännu inte satt. Rekommendation Vår rekommendation är att minimumkraven för inloggning till Raindance stärks till en nivå som är i linje med de krav som ledningen definierat i Riktlinjerna till GR:S IT-policy. Ett alternativ är att även Raindance kopplas ihop med Active Directory så autentisering därmed görs i Windows-inloggningen. För att säkerställa att nivån på lösenord möter de definierade lösenordskraven i IT-policyn rekommenderar vi att GR skapar en rutin för att verifiera att gällande lösenordssättningar ej har ändrats. Kontrollen bör som ett minimum utföras på en årlig basis. PwC 13

110 5. Detaljerad analys 5.3 Åtkomst Iakttagelser och rekommendationer Formalisering av behörighetsgenomgångar Formella rutiner för regelbunden uppföljning av tilldelade behörigheter är viktigt för att säkerställa att användarnas behörigheter är aktuella och i linje med användarnas arbetsuppgifter. På GR sker det periodvis genomgångar av behörighetsnivåer där behörigheter korrigeras eller tas bort efter behov. Det sparas dock inga underlag av dessa genomgångar vilket minskar spårbarheten i de utförda kontrollerna. Rekommendation Vi rekommenderar att GR dokumenterar sina genomgångar av faktiska behörigheter i väsentliga system för att säkerställa att endast behöriga användare är registrerade i företagets IT-system samt att de har behörigheter som överensstämmer med deras faktiska arbetsuppgifter. Tillvägagångssättet för genomgången bör dokumenteras i en rutinbeskrivning för att säkerställa att kontrollen kan utföras fullt ut av olika personer om det skulle bli nödvändigt. PwC 14

111 5. Detaljerad analys 5.3 Åtkomst Iakttagelser och rekommendationer Arbetsfördelning i Raindance Vi har noterat att det finns starka rutiner kring attestförfarande i GR:s arbetssätt. Exempelvis för leverantörsfakturor, tidrapportering och utbetalningar finns en fastställd attestordning som uppdateras löpande vid förändringar. Vi har även förstått att det finns förslag om en rutin för att säkerställa att manuella bokföringsordrar med resultatpåverkan över SEK ej får göras utan attest av behörig person. Rutinen är dock ej formellt fastställd än vilket kan öka risken för att otillåtna bokföringsordrar genomförs i Raindance. Vi ser dock risken som låg då GR enligt uppgift redan arbetar enligt den föreslagna rutinen. Rekommendation Vi rekommenderar att förbundsstyrelsen fattar beslut om att implementera den föreslagna rutinen avseende attestering av manuella bokföringsorders. PwC 15

112 5. Detaljerad analys 5.3 Åtkomst Iakttagelser och rekommendationer Loggning av ändring av känslig data i Raindance Enligt uppgift från GR är det endast ett fåtal personer som har tillgång till att göra ändringar av data som bedöms som känslig i Raindance. Det finns loggning påslagen för dessa ändringar men det saknas en kontroll för att kontinuerligt följa upp och stämma av riktigheten i dessa ändringar. Rekommendation För att ytterligare stärka sin interna kontroll rekommenderar vi att GR utifrån sin verksamhet definierar vilka användaraktiviteter som är känsliga, säkerställer att det finns loggning för dessa och därefter inför en rutin för att regelbundet följa upp loggarna. PwC 16

113 5. Detaljerad analys 5.4 Programförändringar Iakttagelser och rekommendationer Programändringsrutin Vi har noterat att det finns en väl utformad rutin för att hantera godkännande, testning och implementering av programändringar i GR:s system. Rutinen finns dock inte dokumenterad och tydliggjord i form av en kontroll vilket ökar risken för att arbetet vid programändringar inte följer den arbetsgång och de krav som angetts i den informella rutinen. Även om GR använder sig av standardsystem är det viktigt att tillse att uppgraderingar och ändringar som implementeras är noggrant testade och godkända innan de implementeras för att minimera risken för att felaktiga förändringar får oönskad påverkan på system och IT-miljö. Rekommendation Vi rekommenderar GR att upprätta en formell kontroll för införande av programändringar i GR:s system. Förändringskontrollen bör innehålla: Formellt godkännande av förändringen Definierade testkrav Formellt godkännande av testresultat samt innan driftsättning Reservrutin om ändringen misslyckas Dokumentationskrav Rutinen bör hantera alla typer av förändringar. PwC 17

114 Avslutningsvis Vid frågor och förtydliganden, vänligen kontakta; Patrik Åkerblad Anton Runesson Göteborg den 9 februari 2017 Patrik Åkerblad Projektledare Fredrik Carlsson Certifierad kommunal revisor

115 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Nytt avtal för försörjning av personliga hjälpmedel Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås ställa sig bakom och rekommendera medlemskommunerna att anta förslaget till Samarbetsavtal för försörjning av personligt förskrivna hjälpmedel, med giltighet på tre år med start Sammanfattning Ledningsrådet för hjälpmedel har på uppdrag av den Politiska beredningsgruppen och Samrådsorganet (SRO) tagit fram ett förslag till Samarbetsavtal för försörjning av personligt förskrivna hjälpmedel. Ledningsrådets rekommendation är att parterna tecknar ett tidsbegränsat avtal på tre år med start Om inte avtalet sägs upp 12 månader före upphörandedatum förlängs det med tre år i taget. Avtalsvård med kontinuerliga uppföljningar både avseende ekonomi, volym och kvalitet ska genomföras. Ekonomin ska följas upp årligen och en bredare uppföljning ska göras vart tredje år. En gemensam hjälpmedelsförsörjning är en förutsättning för att hälsooch sjukvårdsansvaret enligt Hälso- och sjukvårdsavtalet ska kunna följas inom hjälpmedelsområdet. Nuvarande Samarbetsavtal gäller för perioden och är tecknat mellan länets 49 kommuner och Västra Götalandsregionen. Utförare är Regionservice genom Hjälpmedelscentralen inom Västra Götalandsregionen. Om en ny överenskommelse om fortsatt samarbete inte tecknas upphör innevarande avtal från Under hösten 2016 har en utvärdering av nu gällande Samarbetsavtal för försörjning av personligt förskrivna hjälpmedel genomförts. Syftet med utvärderingen var att utvärdera effekten av nuvarande Samarbetsavtal i relation till den tidigare upphandlade försörjningsmodellen samt att ta fram ett underlag inför beslut om framtida försörjningsmodell. Utvärderingen visar att Samarbetsavtalet har varit framgångsrikt, såväl kvalitetsmässigt som ekonomiskt och Ledningsrådet för hjälpmedel rekommenderar att ett nytt avtal tecknas.

116 Göteborgsregionens kommunalförbund Samrådsorganet (SRO) har behandlat ärendet och har beslutat att rekommendera huvudmännen att teckna ett fortsatt Samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel enligt Ledningsrådets förslag och VästKoms styrelse gjorde detsamma Sociala styrgruppen ställde sig bakom förslaget Styrelsen föreslås att i enlighet med SRO:s skrivelse rekommendera medlemskommunerna att godkänna förslag till nytt Samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel. Göteborg Helena Söderbäck /Cecilia Bokenstrand/Linda Macke Bilagor 1. Tjänsteutlåtande/Underlag ställningstagande Samarbetsavtal från PBG Förslag till Samarbetsavtal för försörjning av personligt förskrivna hjälpmedel 3. Specifikation gällande tjänster inom samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel 4. Specifikation gällande samarbete och styrning inom samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel 5. Specifikation gällande finansiell samverkan inom samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel 6. Specifikation gällande IT-stöd inom samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel

117 BESLUTSUNDERLAG Anders Carlqvist, Koncernstab Hälso- och sjukvård Anneli Assmundson Bjerde, VästKom POLITISK BEREDNINGSGRUPP FÖR HJÄLPMEDELSFRÅGOR FÖRSLAG TILL STÄLLNINGSTAGANDE FRÅN DEN POLITISKA BEREDNINGSGRUPPEN: Den Politiska beredningsgruppen för hjälpmedelsfrågor ställer sig bakom Ledningsrådets förslag till Samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel med start och rekommenderar Samrådsorganet att ställa sig bakom avtalet. SAMMANFATTNING Ledningsrådet för hjälpmedel har på uppdrag av den Politiska beredningsgruppen och SRO tagit fram ett förslag till Samarbetsavtal för försörjning av personligt förskrivna hjälpmedel. Ledningsrådets rekommendation är att parterna tecknar ett tidsbegränsat avtal på tre år med start Om inte avtalet sägs upp 12 månader före upphörandedatum förlängs det med tre år i taget. Avtalsvård med kontinuerliga uppföljningar både avseende ekonomi, volym och kvalitet ska genomföras. Ekonomin ska följas upp årligen och en bredare uppföljning ska göras vart tredje år. En gemensam hjälpmedelsförsörjning är en förutsättning för att hälso- och sjukvårdsansvaret enligt Hälso- och sjukvårdsavtalet ska kunna följas inom hjälpmedelsområdet. Nuvarande Samarbetsavtal gäller för perioden och är tecknat mellan länets 49 kommuner och Västra Götalandsregionen. Utförare är Regionservice genom Hjälpmedelscentralen inom Västra Götalandsregionen. Om en ny överenskommelse om fortsatt samarbete inte tecknas upphör innevarande avtal från Under hösten 2016 har en utvärdering av nu gällande Samarbetsavtal för försörjning av personligt förskrivna hjälpmedel genomförts. Syftet med utvärderingen var att utvärdera effekten av nuvarande Samarbetsavtal i relation till den tidigare upphandlade försörjningsmodellen samt att ta fram ett underlag inför beslut om framtida försörjningsmodell. Utvärderingen visar att Samarbetsavtalet har varit framgångsrikt, såväl kvalitetsmässigt som ekonomiskt och Ledningsrådet för hjälpmedel rekommenderar att ett nytt avtal tecknas Ann Söderström Thomas Jungbeck Hälso-och sjukvårdsdirektör, VGR Direktör VästKom

118 BESLUTSUNDERLAG Anders Carlqvist, Koncernstab Hälso- och sjukvård Anneli Assmundson Bjerde, VästKom ÄRENDET Ledningsrådet för hjälpmedel har på uppdrag av den politiska beredningsgruppen och SRO (161125) tagit fram ett förslag till Samarbetsavtal för försörjning av personligt förskrivna hjälpmedel. Ledningsrådets rekommendation innebär att parterna tecknar ett tidsbegränsat avtal på tre år med start Om inte avtalet sägs upp 12 månader före upphörandedatum förlängs det med tre år i taget. Avtalsvård med kontinuerliga uppföljningar både avseende ekonomi, volym och kvalitet ska genomföras. Ekonomin ska följas upp årligen och en bredare uppföljning ska göras vart tredje år. Nuvarande Samarbetsavtal för försörjning av personligt förskrivna hjälpmedel, gäller för perioden och är tecknat mellan länets 49 kommuner och Västra Götalandsregionen. Utförare är Regionservice genom Hjälpmedelscentralen inom Västra Götalandsregionen. Ma let med Samarbetsavtalet och en gemensam hja lpmedelsfo rso rjning a r att patienter i Va stra Go taland pa lika villkor ska fa tillga ng till funktionellt fullgoda hja lpmedel och god service oavsett bostadsort och huvudman. Samarbete kring hja lpmedelsfra gorna ska ocksa ge en rationell verksamhet utan parallella organisationer. Va rdgivarna och Hja lpmedelscentralen a tar sig i avtalet att gemensamt arbeta fo r att va rdprocessen/vårdkedjan fo r patienterna fungerar pa ett gra nso verskridande sa tt och att den lagstadgade skyldigheten att erbjuda patienter hjälpmedel fullföljs. Om en ny överenskommelse om fortsatt samarbete inte tecknas upphör innevarande avtal från En utvärdering av samarbetsavtalet som omfattar perioden t o m har genomförts under hösten Syftet med utvärderingen var att utvärdera effekten av nuvarande Samarbetsavtal i relation till den tidigare upphandlade försörjningsmodellen samt att ta fram ett underlag inför beslut om framtida försörjningsmodell. Utvärderingen baseras dels på statistik och andra uppgifter inhämtade från Hjälpmedelscentralen, där kvalitet och ekonomi är ingående delar, dels på fyra olika enkäter skickade till vårdgivare och andra intressenter. Utvärderingen visade att Samarbetsavtalet varit framgångsrikt, såväl kvalitetsmässigt som ekonomiskt. Den juridiska bedömningen från både VGR och kommunsidan är att det inte föreligger några juridiska hinder för ett fortsatt Samarbetsavtal gällande försörjningen av personligt förskrivna hjälpmedel. Mot bakgrund av detta bedömer Ledningsrådet för hjälpmedel att samarbetsavtalet ska fortsätta och lägger fram ett förslag till nytt Samarbetsavtal med start

119 BESLUTSUNDERLAG Anders Carlqvist, Koncernstab Hälso- och sjukvård Anneli Assmundson Bjerde, VästKom

120 Samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel mellan Kommun xxxx och Västra Götalandsregionen Gäller från och med 1 oktober 2017

121 Innehåll 1. Samarbetsparter 2 2. Bakgrund 2 3. Värdegrund och gemensamt ansvar 2 4. Syfte och mål 2 5. Omfattning och avtalsperiod 3 6. Innehåll 3 7. Samarbetsorganisationen samarbete och styrning 3 8. Finansiell samverkan 4 9. Vårdgivarnas ansvar Hjälpmedelscentralens uppdrag Utvecklingsområden 5 12 Patientsäkerhet och skada IT-stöd Avtalsvård Kontinuerliga uppföljningar Utvärdering Uppsägning och upphörande Tvist 7 Sida 1 av 7

122 1. Samarbetsparter I detta avtal samarbetar var och en av de 49 kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen. Vårdgivare är de 49 kommunerna och Västra Götalandsregionen. Utförare är Servicenämnden genom Hjälpmedelscentralen inom Västra Götalandsregionen. 2. Bakgrund Ansvaret för förskrivning av personliga hjälpmedel är knutet till hälso- och sjukvårdsansvaret enligt Hälso och sjukvårdslagen. I Västra Götaland styrs ansvarsförhållandena av Hälso och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland och Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel (Handbok). En gemensam hjälpmedelsförsörjning är en förutsättning för att hälso- och sjukvårdsansvaret enligt nuvarande och kommande hälso- och sjukvårdsavtal ska kunna följas inom hjälpmedelsområdet. Detta samarbetsavtal reglerar försörjning av personliga hjälpmedel för Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna samt vårdgivarnas och Hjälpmedelscentralens samarbete kring denna verksamhet. Samarbetsavtalet ersätter tidigare samarbetsavtal som upphör och som tecknades mellan Västra Götalandsregionen och länets kommuner. 3. Värdegrund och gemensamt ansvar Den gemensamma ambitionen är att bibehålla och vidareutveckla en långsiktig och förtroendefull samverkan i en anda av öppenhet och dialog. Det ömsesidiga åtagandet ska bidra till en gynnsam utveckling till nytta för patienterna. Vårdgivarna och Hjälpmedelscentralen verkar för att vårdprocess/vårdkedja för patienterna fungerar på ett gränsöverskridande sätt och för att den lagstadgade skyldigheten att erbjuda patienter hjälpmedel fullföljs. De 49 kommunerna och Västra Götalandsregionen tar ett gemensamt ansvar för händelser och kostnader som kan uppkomma som en följd av detta avtal. 4. Syfte och mål Samarbetsavtalet syftar till en gemensam hjälpmedelsförsörjning för personliga hjälpmedel inom huvudgrupperna rörelsehinder, kommunikation och information samt medicinsk behandling inom gruppen antidecubitus. Målet med samarbetssavtalet är att patienter i Västra Götaland på lika villkor ska få tillgång till funktionellt fullgoda hjälpmedel och god service oavsett bostadsort och huvudman. Samarbete kring hjälpmedelsfrågor ska också ge en rationell verksamhet utan parallella organisationer. Vårdgivarna och Hjälpmedelscentralen åtar sig att med transparens och öppenhet samarbeta för att möjliggöra en gemensam hjälpmedelsverksamhet och medverka till att verksamheten utvecklas och bedrivs effektivt med hög kvalitet. Sida 2 av 7

123 5. Omfattning och avtalsperiod Detta samarbetsavtal med tillhörande specifikationer reglerar Västra Götalands 49 kommuners och Västra Götalandsregionens gemensamma ansvar att bedriva försörjning för personliga hjälpmedel inom huvudgrupperna rörelsehinder, kommunikation och information samt medicinsk behandling inom gruppen antidecubitus. Grundutrustning och övriga hjälpmedel inom huvudgruppen medicinsk behandling ingår inte inom ramen för samarbetsavtalet. Samarbetsavtalet gäller för perioden Om ingen part skriftligen sagt upp avtalet förlängs det med tre år i taget, se punkt Innehåll Förskrivning av hjälpmedel är en hälso- och sjukvårdsinsats som kontinuerligt förändras och påverkas av förändringar i lagstiftning, vårdgivarnas struktur- och verksamhetsförändringar, valfrihetsregler, nya och/eller förändrade diagnostik- och medicinska behandlingsmetoder samt demografiska förändringar. Detta kan påverka behovet av tjänster, produkter och volymer under avtalsperioden. Detta samarbetsavtal utgör huvuddokument som endast kan ändras i samband med förlängning av avtalet. Specifikationer som beskriver utförandet av tjänsterna, struktur för finansiell samverkan, samarbete och styrning respektive IT-stöd kan förändras under pågående avtalstid. Specifikationerna är webbaserade och revideringar diarieförs samt dokumenteras i ändringslogg. Följande specifikationer kompletterar Samarbetsavtalet: Specifikation gällande tjänster inom Samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel. Specifikation gällande finansiell samverkan inom samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel. Specifikation gällande samarbete och styrning inom samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel. Specifikation gällande IT-stöd inom samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel. 7. Samarbetsorganisationen samarbete och styrning Samarbetsorganisationen för hjälpmedel utgörs av från vårdgivarna partsammansatta grupper där Hjälpmedelscentralen medverkar. Samverkan finns både inom tjänstemannanivå och politisk nivå. På tjänstemannasidan deltar representanter som är förskrivare och chefer på olika nivåer. I samarbetsorganisationen hanteras förskrivnings- och försörjningsfrågor. Till stöd för samarbetsorganisationen finns en samordningsfunktion som samfinansieras av huvudmännen. Länets kommuner samverkar i gemensamma frågor inom bl.a. hjälpmedelsområdet via de fyra kommunalförbunden. Kommunalförbunden äger i sin tur VästKom för länsgemensamma frågor. I samarbetsgrupperna ingår representanter från kommunalförbunden och en representant från Göteborgs stad. Sida 3 av 7

124 Vårdgivarnas inflytande och medverkan inom ramen för detta samarbetsavtal säkerställs genom deltagande i samarbetsorganisationens olika grupper. Uppdrag, sammansättning,arbetsformer och mandat för samarbetsorganisationen beskrivs i Specifikation gällande samarbete och styrning för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel. 8. Finansiell samverkan Prissättning och ekonomisk redovisning följer den kalkylmodell som började tillämpas och som beskriver Hjälpmedelscentralens hela verksamhet fördelat på fyra huvudområden. Vårdgivarna och Hjälpmedelscentralen ska tillämpa den ekonomiska modellen som medger kontroll av självkostnaden. För att identifiera en korrekt självkostnad har Hjälpmedelscentralen en separat resultat- och balansräkning, skild från Regionservice övriga verksamheter. Modellen ska stödja innehållet i Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel och en rationell förskrivning, hög nyttjandegrad av hjälpmedel, kostnadseffektiv hantering samt bidra till att minska kvalitetsbristkostnader. Reglering av över- respektive underskott tar sin utgångspunkt i nettoresultatet inom respektive huvudområde. Över- och underskott inom huvudområdet fördelas årligen med utgångspunkt från respektive vårdgivares kostnadsandel av den summerade kostnaden. Medel för utveckling inom ramen för samarbetsavtalet fastställs i samverkan mellan Ledningsrådet för hjälpmedel och Hjälpmedelscentralen inför varje verksamhetsår i samband med budgetarbetet. I Specifikation gällande finansiell samverkan inom samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel beskrivs kalkylmodellen, principer för reglering av över- och underskott, prissättning, prisjustering, fakturering, kreditering, ekonomisk uppföljning samt former för dialog mellan vårdgivarna och Hjälpmedelscentralen gällande ekonomiska frågor. 9. Vårdgivarnas ansvar Vårdgivarna ska följa aktuella författningar och standarder inom hälso- och sjukvårdsområdet och det medicintekniska området samt Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. I ansvaret ingår att följa gemensamt upprättade rutiner ansvara för förskrivarnas kompetens ansvara för beställning och kostnadsansvar för tolk beställa tjänst i det gemensamma IT-systemet för hjälpmedel (i undantagsfall, då digital beställning inte är möjlig, kan beställningar hanteras manuellt) ansvara för att registrera förskrivna hjälpmedel i det gemensamma IT-systemet för hjälpmedel så att de är spårbara rapportera brister och risker gällande utförande av tjänster. Vårdgivarna ska ta ett gemensamt ansvar för självkostnaden genom att när det är möjligt förskriva rekonditionerade produkter Sida 4 av 7

125 snarast och senast inom fem arbetsdagar, kontrollera att leverans skett enligt beställning kontrollera fakturaunderlag kontrollera patientens registrerade hjälpmedelsinnehav rapportera förkomna hjälpmedel. 10. Hjälpmedelscentralens uppdrag Hjälpmedelscentralen ska följa aktuella författningar och standarder inom hälso- och sjukvårdsområdet och det medicintekniska området. Hjälpmedelscentralen ska upphandla varor och tjänster enligt lagen om offentlig upphandling och gällande regelverk för Västra Götalandsregionen. Hjälpmedelscentralens uppdrag utgående från detta samarbetsavtal framgår av Specifikation gällande tjänster inom samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel. Hjälpmedelscentralen ska utföra åtagandet på ett etiskt, kvalitativt och ekonomiskt effektivt sätt och åtar sig att bedriva verksamhet i enlighet med detta avtal och dess specifikationer. Hjälpmedelscentralen är en självständig aktör men får inte företräda vårdgivaren utöver vad som framgår av detta samarbetsavtal. Om Hjälpmedelscentralen upphandlar underleverantör för utförande av verksamhet enligt samarbetsavtalet ansvarar Hjälpmedelscentralen för underleverantörens åtagande såsom för sitt eget. Hjälpmedelscentralen ska upprätta, hantera och bevara patientjournaler enligt gällande lagar, förordningar och föreskrifter. Hjälpmedelscentralen ska ha en verksamhetschef enligt 29 Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) som svarar för verksamheten och har det samlade ledningsansvaret. Vid tillsättning och byte av verksamhetschef ska godkännande inhämtas från Ledningsrådet för hjälpmedel. Hjälpmedelscentralen ska ha tillgång till personal i den omfattning detta samarbetsavtal kräver. I verksamheten ska finnas tillgång till legitimerad arbetsterapeut, legitimerad fysioterapeut/sjukgymnast, legitimerad logoped och för uppdraget annan nödvändig kompetens. Hjälpmedelscentralen ansvarar för att personalen får den utbildning som erfodras för att upprätthålla och utveckla kompetens inom uppdraget. Hjälpmedelscentralen ska vid marknadsföring avseende åtagandet följa intentionerna i detta avtal. Vårdgivarnas roll som uppdragsgivare ska framgå i alla relevanta sammanhang. Hjälpmedelscentralen ansvarar för att informera om verksamheten till invånare i Västra Götaland, samverkansparter och andra intressenter. 11.Utvecklingsområden Samarbetsavtalet ska möjliggöra en gemensam succesiv utveckling av hjälpmedelsområdet. I arbetet med utvärdering av tidigare samarbetsavtal har ett antal utvecklingsfrågor identifierats. Dessa frågor ska, tillsammans med nytillkomna utvecklingsområden, finnas dokumenterade på en gemensam elektronisk plattform. Sida 5 av 7

126 12 Patientsäkerhet och skada Hjälpmedelscentralen och vårdgivarna ska ha ett proaktivt patientsäkerhetsarbete som leder till minskad risk för vårdskada hos patienterna. Hjälpmedelscentralen ansvarar för person- och sakskada eller annan skada som orsakats genom fel eller försummelse av Hjälpmedelscentralen. Hjälpmedelscentralen ska hålla vårdgivaren skadeslös om krav väcks mot vårdgivaren som en följd av Hjälpmedelscentralens handlande eller underlåtenhet att handla. Hjälpmedelscentralen ska ha rätt att delta i bemötandet av sådant krav. Vårdgivarna ska snarast underrätta Hjälpmedelscentralen om krav framställs mot Hjälpmedelscentralen som omfattas av föregående stycke och vårdgivarna ska inte utan Hjälpmedelscentralens samtycke göra medgivanden eller träffa uppgörelser avseende sådant krav om det kan påverka Hjälpmedelscentralens ersättningsskyldighet. Vårdgivarna är därtill skyldiga att vidta alla rimliga åtgärder för att begränsa sin skada i händelse av att krav mot vårdgivarna framförs som omfattas av Hjälpmedelscentralens ersättningsskyldighet. Det åligger Västra Götalandsregionen att teckna och vidmakthålla ansvarsförsäkring och övriga erforderliga försäkringar för fullgörandet av uppdraget som täcker de skador som Hjälpmedelscentralen är ansvarig för. Försäkring som täcker skador enligt patientskadelagen tecknas av vårdgivarna. Hjälpmedelscentralen ska tillhandahålla de intyg, utredningar och analyser som Landstingets ömsesidiga försäkringsbolag behöver för sin handläggning av patientskadefall. Västra Götalandsregionens patientnämnder handlägger ärenden som rör den hälso- och sjukvård som Hjälpmedelscentralen svarar för. Hjälpmedelscentralen ska snarast ge nämnderna den information som efterfrågas. 13.IT-stöd Vårdgivarna och Hjälpmedelscentralen ska ha IT-system som ger stöd för hjälpmedelsförsörjningen och samarbetet. Bland annat struktur och ansvarsfördelning för IT-stöd beskrivs i Specifikation gällande IT-stöd inom samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel. Vid avtalsstart är specifikationen inte färdigställd, utan är under utveckling. Hjälpmedelscentralen ska rapportera relevant och tillförlitlig information om händelser och transaktioner till vårdgivaren och tillsammans med vårdgivaren genomföra överenskomna uppföljningar. Hjälpmedelscentralen ska lämna utbudsinformation till invånartjänsten 1177 Tema hjälpmedel. 14.Avtalsvård Avtalsvård med kontinuerliga uppföljningar både avseende ekonomi och kvalitet ska genomföras. Ekonomin ska följas upp årligen och en bredare uppföljning och utvärdering ska göras vart tredje år. Ledningsrådet för hjälpmedel ansvarar på uppdrag av den politiska beredningsgruppen för uppföljning och värdering av samarbetsavtalet. Sida 6 av 7

127 14.1 Kontinuerliga uppföljningar Samarbetsavtalet ska följas upp avseende kvalitet och ekonomi enligt vad som framgår i Specifikation gällande tjänster inom samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel respektive Specifikation gällande finansiell samverkan inom samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel. Rapportering görs till vårdgivarna via olika delar av samarbetsorganisationen Utvärdering Utvärdering avseende ekonomi och kvalitet ska göras första gången våren 2019 och därefter var tredje år, under förutsättning att avtalet inte sagts upp. 15.Uppsägning och upphörande Om överenskommelse om fortsatt samarbete inte kan nås har parterna möjlighet att säga upp avtalet senast tolv månader innan avtalstiden löper ut. Den politiska beredningen för hjälpmedelsfrågor ansvarar för att bevaka gällande avtalstider och i god tid initiera arbete så att beredskap finns inför nytt avtal, oavsett avtalsform. Om avtalet inte skriftligen sagts upp förlängs det med tre år i taget. I det fall samarbetet kring hjälpmedelsförsörjning mellan huvudmännen upphör ska vårdgivarna och Hjälpmedelscentralen samråda kring hantering av hjälpmedelsadministration, teknisk dokumentation, patientjournaler, lokaler, utrustning och personal, för att övergången till annan utförare ska kunna ske utan avbrott eller brister i verksamheten. Hjälpmedelscentralen är skyldig att till vårdgivarna lämna ut sådana uppgifter som är av betydelse, inför och i samband med samarbetsavtalets upphörande. 16.Tvist Tvist om tolkning och tillämpning av detta avtal som inte kan lösas inom ramen för samarbetsorganisationen enligt punkt 7 i detta avtal, ska avgöras av svensk allmän domstol med Göteborgs tingsrätt som första instans. Detta samarbetsavtal har upprättats i två (2) likalydande exemplar av vilka vårdgivaren och utföraren tagit var sitt. Ort och datum Ort och datum För xxx kommun För Västra Götalandsregionen Behörig befattningshavare Behörig befattningshavare Namnförtydligande Namnförtydligande Sida 7 av 7

128 SPECIFIKATION GÄLLANDE TJÄNSTER inom samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel

129 Allmänt Specifikationen anger vilka tjänster som ska utföras och beskriver hur tjänsterna ska utföras. Specifikationen är webbaserad. Förändring av innehållet i specifikationen kan göras under avtalstiden. Beslut om förändring fattas inom samarbetsorganisationen. Respektive avtalspart ansvarar för att implementera beslutade förändringar. Tjänsterna omfattar Anpassning Avhjälpande underhåll Expertkunskap och konsultation Fakturering Förebyggande underhåll Hantering av medicintekniska avvikelser Leverans/hämtning Montering/demontering Rekonditionering Sortiment Specialanpassning Statistik och analys gällande i avtalet ingående tjänster Moment Momenten utgör en fördjupad beskrivning av tjänsterna. Momenten kompletteras i den webbaserade versionen med beskrivningar av arbetssätt Nr Moment Anpassning 1 Hjälpmedelscentralen ska anpassa hjälpmedel enligt förskrivarens anvisning. 2 Anpassning av produkt ska göras i Hjälpmedelscentralens lokaler. Om detta inte är möjligt ska anpassning utföras i den miljö där patienten vistas alternativt hämtas/lämnas av Hjälpmedelscentralen. Avhjälpande underhåll 3 Avhjälpande underhåll ska göras efter beställning från patient eller förskrivare. 4 Enklast möjliga ersättningsprodukt utifrån patientens behov ska kunna erbjudas vid avhjälpande underhåll. 5 Hjälpmedelscentralen ska föra teknisk dokumentation vid avhjälpande underhåll. 6 Hjälpmedelscentralen ska tillhandahålla jourreparationer av personligt förskrivna sängar och personlyftar utanför ordinarie arbetstid. Expertstöd och konsultation 7 Expertstöd kring produkter omfattar information, konsultation, utbildning, visning av aktuellt sortiment, utvecklingsarbete samt anpassning och specialanpassning. Expertstödets kompetens ska innefatta fördjupad och aktuell kunskap samt erfarenhet inom samtliga produktområden som ingår i samarbetsavtalet. Expertstödet ska ha ett konsultativt arbetssätt och ge råd och förslag till förskrivare. 1

130 8 Hjälpmedelscentralen ska fortlöpande bevaka, följa och anpassa sig till den forskning/utveckling som görs inom samtliga produktområden som omfattas av samarbetsavtalet. Hjälpmedelscentralen bör delta i projekt och forskning inom hjälpmedelsområdet och i utredningsarbetet i samband med införande av nya produkter. 9 Vid konsultation ska den kompetens som krävs medverka, t ex såväl hjälpmedelskonsulent som tekniker. 10 Konsultation ska göras i Hjälpmedelscentralens lokaler, vårdgivarens lokaler eller i den miljö där patienten vistas. 11 Hjälpmedelscentralen ska visa och erbjuda utbildning gällande aktuellt sortiment. 12 Information ska fortlöpande lämnas till vårdgivarna vid förändring av sortimentet. 13 Hjälpmedelscentralen ska erbjuda utbildning som tillgodoser förskrivares behov av fördjupad kompetens kring hjälpmedelsprodukter kopplat till olika funktionsnedsättningar och förskrivning av hjälpmedel. 14 Utbildningsutbud gällande annonserade utbildningar ska planeras i samverkan med Hjälpmedelsforum. Fakturering 15 Fakturering ska göras månadsvis. 16 Fakturaunderlag per kalendermånad ska finnas i vårdgivarnas IT-system och vara i Excelformat. Underlaget ska innehålla de uppgifter som behövs för kontroll och för attest. Fakturaunderlag ska även kunna fås som PDF fil och pappersunderlag. Samarbetsavtalet ska möjliggöra förtroendeförskrivning i enlighet med handboken. Fakturor på hjälpmedel som förtroendeförskrivs ska styras till rätt betalare. Förebyggande underhåll 17 Förebyggande underhåll ska utföras på hjälpmedel med den periodicitet och efter de kontrollscheman/motsvarande som anges i tillverkarens anvisning eller enligt gällande krav från myndigheter och vid varje tidpunkt aktuella standarder. 18 Hjälpmedelscentralen ska föra teknisk dokumentation vid förebyggande underhåll. Hantering av medicintekniska avvikelser 19 Teknisk dokumentation ska vid förfrågan göras tillgänglig för vårdgivarna. Leverans Hämtning av förskrivna hjälpmedel 20 Samtliga hjälpmedel med funktionshyra ska vara märkta med individnummer på varje enskilt hjälpmedel så att de är spårbara på individnivå. 21 I de fall förskrivaren bedömer att patients behov inte täcks av hjälpmedel inom upphandlat sortiment ska Hjälpmedelscentralen kunna erbjuda produkter utanför sortiment. 22 Hjälpmedelscentralen ska upprätthålla kompetens och kunskap kring produkter utanför avtalat sortiment samt aktivt följa den tekniska utvecklingen inom hjälpmedelsområdet. 23 Hjälpmedelscentralen ska ge förskrivande enheter möjlighet att ha hjälpmedel i lokala buffertförråd där det ska finnas ett varierat sortiment av hjälpmedel utifrån verksamhetens behov. 24 Sortimentet i lokala buffertförråd, dess volym, uppackning i förråd och leveransdag ska överenskommas mellan Hjälpmedelscentralen och respektive vårdgivare. 25 Hjälpmedelscentralen ska hantera automatisk påfyllnad till lokala buffertförråd. 26 Hjälpmedelscentralen och respektive vårdgivare ska i samverkan minst en gång årligen följa upp att lokala buffertförråd bedrivs kostnadseffektivt utifrån verksamhetens behov. 2

131 27 Hjälpmedelscentralen ska leverera hjälpmedel till vid beställning angiven adress, det vill säga till förskrivande enhet eller till patients vistelseadress, inom Västra Götalands län. 28 Vid leverans till patients vistelseadress ska tidpunkt för leverans överenskommas mellan Hjälpmedelscentralen och patienten. 29 Vid behov ska Hjälpmedelscentralen efter beställning utföra akuta leveranser av förskrivna hjälpmedel. 30 Hjälpmedelscentralen ska efter registrerad hämtorder hämta hjälpmedel från angiven adress inom Västra Götalands geografiska gränser. 31 Hjälpmedelscentralen ska lämna återlämningskvitto vid hämtning hos patient. Montering/demontering 32 Hjälpmedelscentralen ska efter beställning montera/installera/demontera hjälpmedel i patients bostad. 33 Hjälpmedelscentralen ska utföra funktionskontroll enligt tillverkarens anvisningar av hjälpmedlet vid montering/installation. Rekonditionering 34 Hjälpmedelscentralen ska verka för återanvändning av returnerade produkter i den mån det går att förena med miljö-, säkerhets- och kvalitetskrav. 35 Rekonditionering ska utföras enligt tillverkarens instruktioner och med delar/material som uppfyller tillverkarens specifikationer. Sortiment 36 A-sortiment är produkter med hög förskrivningsvolym, hög förskrivningsfrekvens och/eller behov av snabb leverans. B-sortiment är produkter med en lägre förskrivningsfrekvens och/eller mindre förskrivningsvolym. 37 Övrigt sortiment är de produkter som inte ryms inom A och B sortiment. 38 Hjälpmedelscentralen ska tillse att de hjälpmedel som finns i avtalat sortiment för förskrivning finns tillgängliga i vårdgivarnas gemensamma IT-system med produkt- och artikelinformation, prisuppgift, bilder och bruksanvisning för såväl huvudhjälpmedel som tillbehör. 39 Hjälpmedelscentralen ska kontrollera att förskrivningsbara hjälpmedel i sortiment finns i nationella hjälpmedelsdatabasen. Specialanpassning 40 Hjälpmedelscentralen ska tillsammans med förskrivaren bedöma möjligheten att göra specialanpassning i relation till andra lösningar och effektuera specialanpassningen. 41 Hjälpmedelscentralen ska specialanpassa hjälpmedel enligt förskrivares anvisning. Vid specialanpassning svarar Hjälpmedelscentralen för att aktuella författningar följs och teknisk dokumentation. 42 Hjälpmedelscentralen ska verka för att möjliggöra kombinationer av olika tillverkares produkter för att minska antalet specialanpassningar. 43 Hjälpmedelscentralen ska vid förfrågan från förskrivare lämna preliminärt kostnadsförslag på omfattning beräknat pris för specialanpassning respektive anpassning inom CEmärkning. Statistik och Analys 44 Hjälpmedelscentralen ska lämna statistiksammanställningar i digital form efter framställan eller minst fyra gånger per år, enligt plan för kvalitetsuppföljning. 45 Hjälpmedelscentralen ska mot självkostnad kunna lämna betalarspecifik statistik utöver standardrapporter. 3

132 46 Fakturaunderlag i Excelformat samt standardrapporter ska finnas tillgängliga för kostnadsansvariga i rapportgeneratorn Crystal Reports. 47 Standardrapporter tas fram i samverkan mellan beredningsgrupp Avtal och utveckling och Hjälpmedelscentralen. Servicenivåer Hjälpmedelscentralens tjänsteutbud ska vara tillgängligt för förskrivare och patient alla helgfria vardagar Midsommarafton, julafton och nyårsafton likställs med helgdag. Tillgänglighet Hjälpmedelscentralen ska följa Västra Götalandsregionens riktlinjer Tillgängliga och användbara miljöer riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet och Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation. Hjälpmedelscentralen ska ha utbudspunkter för konsultation och utprovning inom samtliga produktområden, teknisk service samt utbildning för förskrivare i de fyra geografiska områden som motsvarar kommunalförbunden. Hjälpmedelscentralens lokaler som patient och förskrivare ska besöka ska vara belägna så att det finns kollektivtrafik fram till verksamheten. Hjälpmedelscentralens lokaler ska vara ändamålsenliga och för verksamheten anpassade med en bemannad reception. Hjälpmedelscentralen ska anpassa lokaler, telefontider, öppethållande och mottagningstider för utprovning, individanpassning och service, enligt följande: Verksamheten ska vara öppen för förskrivare och patient alla helgfria vardagar Telefontillgänglighet ska finnas under ordinarie öppettider för information och rådgivning samt för tidsbokning. Kundtjänst konsultation ska vara bemannad med sakkunnig kompetens under ordinarie öppettid Vid behov av specifik kompetens kan kundtjänst föra vidare frågan direkt. Vid de tider då Hjälpmedelscentralen inte har öppet ska telefonsvarare ge information om öppettider. Patient med förskrivet hjälpmedel, för vilket avhjälpande underhåll på jourtid ingår, ska få information om vad det innebär samt telefonnummer för kontakt i samband med leverans. Hjälpmedelscentralen ska ha telefontillgänglighet under ordinarie öppettider på ett ingående telefonnummer där samtal ska besvaras av en person inom 5 minuter för minst 80 % av till Hjälpmedelscentralen inkommande samtal. Svarstid för sakkunnig telefonrådgivning och information avseende lager och leverans, teknisk service, konsultationer samt fakturafrågor ska vara inom 5 minuter. Leveranstider Leverans till geografiskt område, inklusive buffertförråd, ska ske på fast dag en gång/vecka. Leverans av hjälpmedel inklusive tillbehör och anpassning av hjälpmedel ska ske senast 7 vardagar efter mottagen beställning (= A-sortiment). 4

133 Övriga hjälpmedel inklusive tillbehör och anpassning ska levereras senast 17 vardagar efter beställning (= B-sortiment). Vid samleverans styrs leveransdatum av den produkt som har längst leveransdatum. Leveranstid för specialanpassning ska överenskommas mellan förskrivare och Hjälpmedelscentralen vid beställning. För produkter utanför A/B-sortiment ska Hjälpmedelscentralen informera förskrivaren om beräknad leveranstid. Leveranser av lagerförda hjälpmedel inom A-sortimentet för akuta behov ska utföras vardagar senast 24 timmar efter beställning. Hämtning av hjälpmedel ska utföras i samband med nästkommande fasta leveransdag. Montering/installation ska följa väntetider för leverans av hjälpmedel. För montering/installation av hjälpmedel som kräver dubbelkompetens t.ex. både montör och elektriker ska montering/installation utföras senast 10 vardagar utöver avtalad leveranstid för den aktuella produkten. Anpassning av hjälpmedel ska påbörjas senast 3 vardagar efter mottagen beställning, om hjälpmedlet finns att tillgå. Avhjälpande underhåll ska påbörjas inom 3 vardagar efter mottagen beställning och vara genomförd inom 10 vardagar. Akut avhjälpande underhåll under vardagar ska utföras snarast möjligt, dock senast 8 arbetstimmar efter mottagen beställning. Jourreparation ska utföras vardagar samt dygnet runt lördagar, söndagar och helgdagar. Inställelsetiden är maximalt 5 timmar. Konsultations-/utprovningstid ska erbjudas senast 15 vardagar efter mottagen beställning. Vid akuta behov ska konsultations-/utprovningstid erbjudas inom 5 vardagar. Om försening gällande beställd produkt/tjänst uppstår ska förskrivare/vårdgivare underrättas. 5

134 Kvalitetsuppföljning av tjänsterna Patientsäkerhet Patientens behov av funktionellt fullgott hjälpmedel säkerställs. Med patientsäkerhet avses att minimera skador och risker vid användning av hjälpmedlen. Patientsäkerhet avser även att levererat hjälpmedel överensstämmer med utprovning och anpassning för att målet med förskrivningen uppnås. Nyckeltal Syfte Rapportering var/hur Medicintekniska avvikelser: Antal Produktområde Produkt Jämförelse med föregående kvartal Eventuell händelse orsakad av åtgärd hos Hjälpmedelscentralen Undersöka följsamhet till överenskommelse/instruktion /rutin. Samarbetsorganisationen kvartalsvis. Leveranskvalitet: Antal inkomna felrapporter gällande patient- och brukarsäkerhet Redovisas på 6-siffrig ISO-kod Hjälpmedelscentralen beskriver vidtagna och/eller planerade åtgärder Förhindra upprepning av negativa händelser. Samarbetsorganisationen kvartalsvis. 6

135 Leveranssäkerhet Beställd produkt och/eller tjänst levereras inom avtalad tid till den av förskrivaren angivna platsen. Nyckeltal Syfte Rapportering var/hur Andel hjälpmedel som levererats inom fastställd leveransram (A- B) är 98 %. Redovisas inklusive respektive exklusive automatpåfyllnad. Avvikelse gällande enskild produkt redovisas. Antal förskrivna hjälpmedel per 6-siffrig ISO-kod. Hjälpmedelscentralen redovisar gruppvis för Kommun, Primärvård, Sjukhus, Habilitering & Hälsa. Andel akuta leveranser av hjälpmedel inom A-sortiment som utförts inom 24 timmar från mottagen beställning ska vara 100 %. Aktuella hjälpmedel redovisas på 6-siffrig ISO-kod. Hjälpmedelscentralen redovisar gruppvis för Kommun, Primärvård, Sjukhus, Habilitering & Hälsa. Säkerställa att patient får behov av hjälpmedel tillgodosett. Säkerställa att utskrivning från sjukhus inte försenas eller rehabilitering fördröjs. Information om vilka volymprodukterna är ger stöd för att utveckla produktanvisningarna i Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. För att säkerställa att patient får akut behov av hjälpmedel tillgodosett. Att utskrivning från sjukhus inte försenas eller rehabilitering försvåras. Samarbetsorganisationen kvartalsvis. Samarbetsorganisationen halvårsvis. Samarbetsorganisationen kvartalsvis. 7

136 Tillgänglighet Hjälpmedelscentralen ska anpassa telefon-, öppethållande- och mottagningstider för konsultation/utprovning, anpassning/specialanpassning och service efter ställda krav. Nyckeltal Syfte Rapportering var/hur Andel telefonsamtal till kundtjänst som besvaras inom 5 minuter ska vara 80 %. Andel konsultations- /utprovningstider som erbjudits inom 15 vardagar efter mottagen beställning ska vara 90 %. Följer förskrivares krav på tillgänglighet i syfte att inte fördröja rehabiliteringsprocessen. Tillräckligt snabb tillgång till hjälpmedel för att inte fördröja rehabiliteringsprocessen. Samarbetsorganisationen kvartalsvis. Samarbetsorganisationen halvårsvis. Antal utförda specialanpassningar samt inom vilka produktområden är de gjorda. Hjälpmedelscentralen redovisar gruppvis för Kommun, Primärvård, Sjukhus, Habilitering & Hälsa. Andel utförda underhåll, fördelade på förebyggande, avhjälpande, akuta och jourreparationer som utförts enligt avtalad tidsram samt vilka hjälpmedel på 6-siffrig ISO-kod det gäller. Andel beställningar gjorda av patient respektive förskrivare. Undersöka följsamhet till överenskommelse/instruktion / rutin samt Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. Stöd för utveckling av produktanvisningar i Handboken. Säkerställa patientens behov av funktionellt fullgott hjälpmedel. Följa patientens grad av delaktighet vid beställning av underhåll. Samarbetsorganisationen kvartalsvis. Samarbetsorganisationen kvartalsvis. 8

137 Specifikation gällande samarbete och styrning inom samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel

138 Allmänt Specifikationen anger hur samarbete och styrning hanteras inom samarbetsorganisationen. Specifikationen är webbaserad. Förändring av innehållet i specifikationen kan göras under avtalstiden. Beslut om förändring fattas inom samarbetsorganisationen. Respektive avtalspart ansvarar för att implementera beslutade förändringar. Vårdgivarnas inflytande och medverkan inom ramen för detta samarbetsavtal säkerställs i samarbetsorganisationen. Samarbetsorganisationen ska eftersträva att alla vårdgivare oavsett driftsform medverkar i samarbetsorganisationen. Samarbetsavtalet ställer krav på strukturerade arbetsformer på såväl politisk- som tjänstemannanivå. För att säkerställa detta behövs tydliga uppdrag och befogenheter och effektiva handläggningsprocesser. Politisk samarbetsorganisation Det politiska samrådsorganet mellan VästKom och Västra Götalandsregionen (SRO) Det övergripande politiska ansvaret för Hjälpmedelsfrågorna åvilar SRO, som leder och utvecklar samverkan inom bland annat hjälpmedelsområdet i Västra Götaland, på uppdrag av Västra Götalandsregionen och Västra Götalands kommuner. SRO är ett organ för övergripande politisk samverkan för gemensamma välfärdsfrågor varav hjälpmedel är ett område. SRO fastställer uppdragshandling till den politiska beredningen för hjälpmedelsfrågor. För kommunerna i Västra Götaland ingår ordförande från de fyra kommunalförbunden. Västra Götalandsregionen representeras av ordförande och vice ordförande i Regionstyrelsen samt Hälsooch sjukvårdsstyrelsen. Politisk beredningsgrupp för hjälpmedelsfrågor För samråd och samverkan om hjälpmedelsförsörjningen finns en politisk beredningsgrupp. Beredningsgruppen, som utgör ett avtalsbundet samråd, arbetar på uppdrag av Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna och rapporterar till det politiska samrådsorganet, SRO. Uppdragsbeskrivning Främja samverkan mellan VGR och länets kommuner inom hjälpmedelsområdet Bevaka att strategiska samverkansfrågor för gemensamma IT-system tas omhand inom ramen för SITIV (Styrgrupp IT i Väst) Fatta beslut om principiella förändringar inom ramen för uppdraget till servicenämnden Fatta beslut om principiella ekonomifrågor Ge rekommendationer till servicenämnden gällande fördelning av årligt över- eller underskott1 Ge rekommendationer till fortsatta samarbetsformer inom hjälpmedelsområdet mellan VGR och länets kommuner samt säkerställa att samarbetet följs upp Ge rekommendation om principiella förändringar av Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel Ge rekommendation om principiella frågor rörande tolkning och tillämpning av Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel 1 Enligt beslut i RS

139 Nominera investeringsbehov för verksamheten inom Samarbetsavtalet till VGRs investeringsprocess2 Sammansättning Kommunerna företräds av en representant vardera från de fyra kommunalförbunden samt en representant från Göteborgs stad. VGR företräds av fem representanter, där två ledamöter utses av hälso- och sjukvårdsstyrelsen, en ledamot av ägarutskottet, en ledamot av hälso- och sjukvårdsnämnderna samt en ledamot av servicenämnden. Arbetsformer Ordförandeskapet i beredningsgruppen ska innehas av kommunerna och Västra Götalandsregionen ska utse vice ordförande. Beredning av ärenden till beredningsgruppens sammanträden ska ske av en grupp bestående av två tjänstemän, en från respektive part. Gruppen ska i möjligaste mån lägga fram förslag till beslut. Alla beslut i den politiska beredningsgruppen ska ske i enighet. Om enighet inte kan uppnås i en fråga ska ärendet återremitteras för förnyad beredning eller avföras. Beredningsgruppen ska upprätta minnesanteckningar vid sammanträdet. Minnesanteckningarna skall undertecknas av ordföranden och en ledamot från den andra parten. Det administrativa stödet till den politiska beredningsgruppen ska årligen växla mellan parterna. Mötesfrekvens Beredningsgruppen ska ha sammanträde minst fyra gånger varje år. Ordföranden kan kalla till ytterligare sammanträde när behov finns. Kansliresurser Beredningsgruppen har inga egna kansliresurser utan ges administrativt stöd från VästKom respektive Koncernstab hälso- och sjukvård. Kommunikation Deltagarna i beredningsgruppen ansvarar för information till sina respektive huvudmän om gruppens arbete. Västra Götalandsregionen och respektive kommun har var för sig ansvaret för den interna informationen om aktuella samverkanslösningar. Uppföljning Arbetet i beredningsgruppen ska årligen följas genom rapport till samrådsorganet. Tjänstemännens samarbetsorganisation Ledningsrådet för hjälpmedel Ledningsrådet ansvarar för strategisk ledning inom förskrivning och försörjning av hjälpmedel. Ledningsrådet är också forum för informationsutbyte mellan vårdgivarna och Hjälpmedelscentralen samt omvärldsbevakning inom hjälpmedelsområdet. 2 Enligt beslut i RS

140 Uppdragsbeskrivning Ansvara för att tolka, utveckla och följa upp samarbetsavtalet för försörjning av personliga hjälpmedel, inom vårdgivarnas verksamheter och med Hjälpmedelscentralen. Hantera och prioritera frågeställningar utifrån hjälpmedelsområdet. Säkerställa användandet av IT-stöd i hjälpmedelsprocessen. Hantera principiella och strategiska frågor gällande Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. Omvärldsbevakning inom hjälpmedelsområdet. Ge uppdrag till personer eller grupper inom samarbetsorganisationen. Ge strategisk vägledning till beredningsgrupperna Utse ordförande i de tre permanenta beredningsgrupperna. Mandat Fatta beslut om förändring av innehållet i tjänsterna på momentnivå. Fatta beslut om permanent förändring av representationen i Hjälpmedelsforum. Fatta beslut alternativt ta fram förslag och beslutsunderlag gällande användning och utveckling av IT-stöd. Fatta beslut om alternativt ta fram förslag och beslutsunderlag i strategiska och principiella frågor gällande Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. Ge rekommendationer till vårdgivarna i hjälpmedelsfrågor. Ta fram förslag och beslutsunderlag till regiondirektören om prissättning3. Ta fram förslag och beslutsunderlag till den politiska beredningsgruppen. Arbetsorganisation Ledningsrådet består av tjänstemän från VGR och VGK. Representanter Antal Utses av Ordförande 1 Kommunerna via VästKom Vice ordförande 1 VGR via Koncernstaben för Hälso- och sjukvård Kommunerna i VG 5 Kommunalförbunden och Göteborgs stad VGR (öppen- och slutenvård) 5 VGR genom Koncernledning Hälso- och sjukvård Hjälpmedelscentralen deltar vid överenskomna punkter vid varje möte. Samordningsfunktionenen deltar som sekreterare. Arbetsformer Ordförandeskapet under avtalsperioden ligger på VGK och vice ordförande på VGR. Ordförande och vice ordförande utgör presidium och ansvarar för att stödja samordningsfunktionen i det operativa arbetet. Ledningsrådet för hjälpmedel sammanträder sex gånger per år. Ordförande kan kalla till ytterligare möten vid behov. 3 Enligt beslut i RS

141 Alla beslut ska ske i enighet. Om enighet inte kan uppnås i en fråga ska ärendet återremitteras för förnyad beredning eller avföras. Beslut kan fattas när minst hälften av de utsedda representanterna från VGR respektive VGK närvarar eller på annat sätt inför mötet deltagit i avgörandet. Mötesanteckningar ska föras och rekommendationer samt beslutsunderlag ska dokumenteras. All dokumentation ska finnas tillgänglig för representanterna på en gemensam plattform samt förvaras hos samordningsfunktionen. Kommunikation Representanterna i ledningsrådet för hjälpmedel ansvarar för att inhämta synpunkter och informera utifrån representationsansvaret. Beredningsgrupper Beredningsgrupperna får uppdrag och strategisk vägledning från Ledningsrådet för hjälpmedel. Beredningsgruppernas uppdrag är att bereda frågor inom respektive ansvarsområde och ta fram förslag, rekommendationer och beslutsunderlag till Ledningsrådet för hjälpmedel. Det finns tre fasta beredningsgrupper; Beredningsgrupp Handbok & Sortiment. Ansvarar för beredning, uppföljning och revidering av riktlinjer och produktanvisningar i Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. Beredningsgruppen hanterar sortimentsfrågor, i samverkan med Hjälpmedelscentralen, enligt överenskommen process för sortimentsarbete. Beredningsgrupp Avtal & Utveckling. Ansvarar för beredning, uppföljning och utveckling av samarbetsavtalet. Uppdraget omfattar beredning av strategiskt ekonomiska frågor, prioriteringar och utvecklingsuppdrag. Beredningsgrupp IT-stöd. Hantera frågor kring utveckling och anpassning gällande användningen av IT-stödet. Gemensamt uppdrag Bereda frågor inom respektive ansvarsområde och ta fram förslag, rekommendationer och beslutsunderlag till Ledningsrådet för hjälpmedel. Verka för evidensbaserad hjälpmedelsförskrivning. Verka för en likvärdig grundsyn på hjälpmedelsförsörjningen. Följa och bidra till utveckling inom området. Vid behov involvera Hjälpmedelsforum, när så behövs, för att få förankring och perspektiv i frågor. Mandat Fatta beslut i sortimentsfrågor och om redaktionella ändringar i Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. Fatta beslut om förändringar gällande utförandet av momenten i tjänsterna Fatta beslut om anpassning gällande IT-stöd upp till kr. Ta fram förslag och beslutsunderlag till Ledningsrådet för hjälpmedel. 4

142 Arbetsorganisation Beredningsgruppen består av representanter för kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionens förvaltningar. Representanter Antal Utses av Kommunerna i VG 5 Kommunalförbunden och Göteborgs stad genom VästKom VGR 5 VGR via Koncernledning Hälso- och sjukvård Hjälpmedelscentralen 1 Regionservice Samordningsfunktionen deltar i samtliga beredningsgrupper. Arbetsformer Beredningsgruppen får uppdrag och strategisk vägledning från Ledningsrådet för hjälpmedel. Beredningsgruppen sammanträder utifrån behov, sex till åtta gånger per år. Mötesanteckningar ska föras och rekommendationer samt beslutsunderlag ska dokumenteras. All dokumentation ska finnas tillgänglig för representanterna på en gemensam plattform samt förvaras hos samordningsfunktionen. Ledningsrådet utser ordförande. Ordförande rapporterar till Ledningsrådet för hjälpmedel. Kommunikation Representanterna i beredningsgruppen ansvarar för att inhämta synpunkter och informera utifrån representationsansvaret. Nomineringsprocess Samordningsfunktionen för hjälpmedelssamverkan initierar till respektive ansvarig att utse representant till beredningsgruppen. Vid avslut av uppdrag som representant Representant aviserar till samordningsfunktionen och sin uppdragsgivare att hen avser att avsluta sitt uppdrag. Hjälpmedelsforum Hjälpmedelsforum utgör ett forum för dialog och informationsutbyte avseende förskrivning och försörjning av hjälpmedel. Genom information och kommunikation ges förutsättningar för en likvärdig grundsyn på förskrivning och försörjning för patienter i Västra Götaland. Uppdragsbeskrivning Hjälpmedelsforums representanter ska: Verka för gemensamma och samordnade arbetssätt inom hjälpmedelsområdet. 5

143 Ansvara för kommunikation och dialog avseende tillämpning av rekommendationer från beredningsgrupperna och Ledningsrådet för hjälpmedel. Föra in relevanta frågor som aktualiserats i respektive organisation. Sprida information och förankra de frågor som hanterats i Hjälpmedelsforum Arbetsorganisation Hjälpmedelsforum består av representanter från kommunerna i Västra Götaland, Västra Götalandsregionens förvaltningar och Hjälpmedelscentralen. Vid särskilda behov kan representationen ändras, exempelvis kan en stor kommun erbjudas två platser. Ledningsrådet för hjälpmedel beslutar om eventuell förändring. Representanter Kommunerna i VG Antal 53 (fem från Göteborgs Stad) VGR: Primärvård, offentlig 5 Primärvård, privat 5 Primärvårdens hjälpmedelsenhet 1 Habilitering & Hälsa 2 Länssjukvård 8 Hjälpmedelscentralen 1 Arbetsformer Hjälpmedelsforum har möte två till tre gånger per år, med inriktning på frågor där dialog är viktig. Kallelse med dagordning skickas ut senast två veckor innan möte. Anmälan till möte ska göras enligt information på avsedd webbplats. Samordningsfunktionen är ordförande och sekreterare. Mötesanteckningar ska föras, skickas till representanterna samt finnas publicerade på avsedd webbplats. Mötesanteckningar och övriga dokument ska finnas tillgänglig för representanterna på en gemensam plattform samt förvaras hos samordningsfunktionen. Aktuell information förmedlas elektroniskt mellan mötena till representanterna, för vidare spridning till berörd enhet/verksamhet. Kommunikation Representanterna i Hjälpmedelsforum ska säkerställa att information sprids inom de organisationer de representerar på forumet. Nomineringsprocess Samordningsfunktionen för hjälpmedelssamverkan initierar till respektive vårdgivare att utse representant till Hjälpmedelsforum. Representanter bör ha god kunskap om hjälpmedel. 6

144 Vid avslut av uppdrag som representant Representant aviserar till samordningsfunktionen och sin uppdragsgivare att hen avser att avsluta sitt uppdrag. Samordningsfunktion Utvecklingsledare med expertkunskap inom hjälpmedelsområdet ska inom samordningsfunktionen samordna hjälpmedelsfrågor på uppdrag av huvudmännen genom Ledningsrådet för hjälpmedel. Samordningsfunktionen organiseras inom Västra Götalandsregionens Koncernstab Hälso- och sjukvård. Uppdragsbeskrivning Samordna agenda och vara sekreterare vid Ledningsrådet för hjälpmedel. Rapportera till Ledningsrådet för hjälpmedel från beredningsgrupperna. Bevaka och föreslå strategiska/taktiska frågor avseende förskrivning och försörjning till Ledningsrådet för hjälpmedel. Samordna och planera beredningsgruppernas arbete som ordförande eller tillsammans med ordförande. Samordna beredning, uppföljning och revidering av riktlinjer och produktanvisningar i Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. Vara ordförande och sekreterare och ansvara för dagordningen i Hjälpmedelsforum. Sammanställa uppföljningsrapporter och rapportera resultat till samverkansorganisationen. Samarbeta med vårdgivare, hjälpmedelscentral, brukarorganisationerna, sektorsråd och Ledningsgrupp för läkemedelsnära produkter. Samarbeta med Hjälpmedelscentralen i löpande frågor. Företräda vårdgivarna vid samarbete med Hjälpmedelscentralen. Informera om övergripande frågor via webbplatsen Hjälpmedel i Västra Götaland och nyhetsbrev. Vid behov upprätta kommunikationsplan. Vara redaktör och informationsansvarig för webbplats. Arbetsorganisation Samordningsfunktionen organiseras inom Västra Götalandsregionens Koncernstab hälso- och sjukvård. 7

145 SPECIFIKATION GÄLLANDE FINANSIELL SAMVERKAN inom samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel

146 Allmänt Specifikationen anger den finansiella samverkan inom Samarbetsavtalet. Specifikationen är webbaserad. Förändring av innehållet i specifikationen kan göras under avtalstiden. Beslut om förändring fattas inom samarbetsorganisationen. Respektive avtalspart ansvarar för att implementera beslutade förändringar. Kalkylmodell Kalkylmodellen omfattar hela Hjälpmedelscentralens verksamhet fördelad på fyra huvudområden: Produkt personliga hjälpmedel, Tjänst personliga hjälpmedel, Hjälpmedel vid medicinsk behandling och Grundutrustning. Modellens huvudområden beskriver även de delar som inte ingår i samarbetsavtalet, hjälpmedel vid medicinsk behandling och grundutrustning, inkluderande relaterande produkter och tjänster. Detta för att kunna få en helhetsbild och därmed få ett underlag för bedömning av Hjälpmedelscentralens självkostnad. För produkter personliga hjälpmedel, oavsett uthyrda eller försålda, tar modellen sin utgångspunkt i Hjälpmedelscentralens inköpspris för produkten. Till detta läggs de aktiviteter/tjänster/övriga kostnader som är förknippade med produkten/produktgruppen. Detta resulterar i ett utpris till vårdgivaren som uttrycks som funktionshyra eller försäljningspris. För tjänster tar kalkylmodellen sin utgångspunkt i tjänstens timkostnad. Till detta läggs de aktiviteter/tjänster/övriga kostnader som är förknippade med tjänsten. Detta resulterar i ett utpris till vårdgivaren som uttrycks som timpris eller fast pris. Hjälpmedel vid medicinsk behandling och grundutrustning behandlas väsentligen på samma sätt som angivits för personliga hjälpmedel. För att kunna särredovisas i förhållande till samarbetsavtalet förses transaktionerna inom detta område med särskild markering. 1

147 På varje beskrivet huvudområde eller på valfri nivå inom detta redovisas det ekonomiska resultatet genom att ställa intäkter mot kostnader och därmed få fram ett nettoresultat. Prissättning Prissättning görs årligen i budgetprocessen och bygger på kalkylmodellens resultat. Ledningsrådet för hjälpmedel och Hjälpmedelscentralen samarbetar kring prissättningen. Samarbetsorganisationen följer upp och initierar en utveckling av prissättning. Produkter med funktionshyra I funktionshyra ingår kostnader för funktionsduglig produkt logistik montering/installation ankomst/leveranskontroll förebyggande och avhjälpande underhåll rekonditionering biträde vid utredning av medicinteknisk avvikelse återtag och utrangering restvärde för personligt förskrivna förkomna hjälpmedel Hjälpmedelscentralens administration inklusive kundtjänst utbildning inom basutbud vårdgivarnas samordningsfunktion IT-stöd, inklusive support. Vårdgivaren ersätter Hjälpmedelscentralen med funktionshyra per levererat hjälpmedel. Hjälpmedelscentralen fakturerar vårdgivaren från den dag förskrivet hjälpmedel levererats till patient eller förskrivande enhet. Funktionshyran upphör tre dagar efter det att hjälpmedlet är avbeställt via hämtorder i IT-systemet. Samarbetsavtalets produkter med funktionshyra prissätts utifrån dygnshyra utryckt i månadshyra (ex är hjälpmedlet uthyrt 15 dagar så utgår månadshyra/30*15). Prissättningen utgår från de i samarbetsavtalet ingående produkterna som är indelade i funktionsgrupper (cirka 100). Som grundregel utgörs en funktionsgrupp av hjälpmedel med likartade funktioner och inköpspriser. Artiklarna inom respektive funktionsgrupp får samma hyrespris baserat på snittet av funktionsgruppens alla kostnader. I vissa funktionsgrupper kan förekomma stor avvikelse i inköpspris, övriga kostnader eller funktioner. När nya produkter kommer in i sortiment frångås prissättningsprincipen inom funktionsgruppen. Syftet är att öka återanvändning av fullt funktionsdugliga hjälpmedel och motverka en för tidig utrangering av dessa hjälpmedel. Nya hjälpmedel får en 10 % högre funktionshyra och äldre hjälpmedel får motsvarande lägre funktionshyra, vilket innebär 20 % skillnad mellan nytt och begagnat sortiment. Hjälpmedel utanför sortiment prissätts med funktionshyra per månad motsvarande 6 % av produktens inköpspris. Hyresprodukter som inte är individmärkta (tillbehör eller reservdelar) och som inte ingår i standardkonfigurationen av ett huvudhjälpmedel prissätts med funktionshyra per månad motsvarande 4 % av produktens inköpspris. 2

148 Köpprodukter Vårdgivaren ersätter Hjälpmedelscentralen vid fullgjord leverans. Köpprodukter (huvudhjälpmedel, tillbehör och reservdelar) debiteras med påslag på 12,8 % på Hjälpmedelscentralens gällande inköpspris. Reklamationer Hjälpmedelscentralen ersätter köphjälpmedel inom detta samarbetsavtal om varan är trasig eller skadad vid leverans. Detta ingår i försäljningspriset. Utanför sortiment För hjälpmedel utanför ordinarie sortiment ska funktionshyra eller försäljningspris överenskommas med vårdgivaren. Tjänster Tjänster som inte ingår i funktionshyra debiteras med 553 kr per timma. Enbart aktiv tid debiteras, d.v.s. inte restid eller dylikt. Konsultation Vårdgivaren debiteras 553 kr per timme, oavsett hur många av hjälpmedelscentralens personal (och eventuellt hjälpmedelsleverantör) som medverkar. Utbildning Annonserade utbildningar avseende basutbud finansieras via funktionshyran. Vårdgivaren debiteras en avgift om anmälda deltagare uteblir eller vid sent återbud. Annonserade utbildningar avseende tilläggsutbud prissätts av Hjälpmedelscentralen vid varje tillfälle. Uppdragsutbildning debiteras med 553 kr/timme per medverkande personal från Hjälpmedelscentralen, samt eventuella kostnader för extern lokal, förtäring och material. Montering/demontering Vårdgivare kan beställa montering och demontering för produkter där det inte ingår i funktionshyran och debiteras då 553 kr per timme. Vårdgivaren debiteras 553 kr per timme, oavsett hur många av hjälpmedelscentralens personal (och eventuellt hjälpmedelsleverantör) som medverkar. Specialanpassning Hjälpmedelscentralen debiterar för materialkostnad samt arbetskostnad med timpris för tjänster, 553 kr per timme. Akut avhjälpande underhåll under normal arbetstid Debiteras 553*2=1106 kr/timma. Jourreparationer på sängar och lyftar Debiteras 553*2,8=1548 kr/timma, under storhelg debiteras 553*3,1=1714 kr/timma. Flytt av säng Debiteras med fasta avgifter oavsett hur lång tid uppdraget pågår eller hur långt sängen ska flyttas. Säng som flyttas inom samma fastighet debiteras med 553 kr per uppdrag. Säng som flyttas inom samma geografiska område, t ex inom Sjuhäradsbygden, debiteras med 553 kr X 1,2 = 664 kr per uppdrag. 3

149 Flyttning av säng mellan geografiska områden, t ex från Göteborgsområdet till Skaraborg, genomförs endast i de fall sängen är specialanpassad. Debitering för sådan flytt är 553 kr X 2 =1106 kr per uppdrag. I övriga fall ska hämtorder läggas på befintlig säng och ny beställning göras till den nya adressen. Akut leverans Debiteras med 600 kr per tillfälle. Avgifter Uteblivande från utbildning Vårdgivaren debiteras om deltagare uteblivit från utbildning enligt basutbud eller anmält återbud efter sista anmälningsdag. Bomkörning Leverans eller hämtning kan inte utföras p.g.a. att ingen finns på plats för att ta emot/återlämna hjälpmedlet. Den beställande enheten debiteras 600 kr per tillfälle. Buffertförråd Prissättningen av buffertförråd baseras på självkostnad utifrån de 3 kostnadskomponenterna; kostnad för hantering, lagervärde och omsättningshastighet. De 3 komponenterna viktas utifrån hur de var för sig bidrar till den totala kostnaden för buffertförråden och ger kostnadsindex för respektive förråd. Kostnadsindex ligger till grund för prissättningsnivån med bestämd månadskostnad i fem nivåer (stort, mellan, litet, mini samt administration). Kostnaden debiteras vårdgivaren, med undantag för sjukhusen vars förråd hanteras via samarbetsavtalets produkter. Kostnaderna för sjukhusens buffertförråd fördelas på funktionsgrupperna Rullstolar (90 %) och övriga artiklar (10 %). Restvärde Ett individmärkt hyreshjälpmedels restvärde är Hjälpmedelscentralens anskaffningspris (inköpspris) exklusive moms, minus avskrivning utifrån hjälpmedlets beräknade livslängd. Ex. Rullstol med anskaffningspris 6000 kr med beräknad livslängd på 10 år har en månatlig avskrivning på 50 kr. Om rullstolen registreras som förkommen så har den efter 2 år och 3 månader ett restvärde på 4650 kr. Ej individmärkt hyreshjälpmedels restvärde är 50 % av anskaffningspriset. Restvärde gäller vid förkommet hjälpmedel registrerat på patient eller buffertförråd onormalt slitage produkter som inte längre är förskrivningsbara hyreshjälpmedel utanför sortiment som återlämnas innan avskrivningstiden är slut när specialanpassade hjälpmedel som inte går att återställa återlämnas innan avskrivningstiden är slut. Förkommet hjälpmedel registrerat på patient Kostnader för restvärde för produkter med funktionshyra inkluderas i kalkylmodellen. F-märkta förkomna hjälpmedel har inget restvärde. 4

150 Förkommet hjälpmedel i Buffertförråd Restvärdet debiteras buffertförrådsansvarig vårdgivare i samband med inventering. Fakturering görs samlat för året på januari månads faktura. Ersättning vid skada utöver normal förslitning Avhjälpande underhåll eller akut avhjälpande underhåll av hjälpmedel som är skadat utöver normal förslitning kan tilläggsdebiteras. Tekniker och ansvarig förskrivare och/eller kostnadsansvarig ska gemensamt bedöma om det rör sig om skada utöver normal förslitning. Fakturering och kreditering Fakturering omfattar de tjänster som beskrivs i Specifikation gällande tjänster inom samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel. Fakturering sker månadsvis med 30 dagars betalningstid från fakturans ankomstdag. Fakturaunderlag per kalendermånad ska finnas i Vårdgivarnas IT-system och vara i Excelformat. Underlaget ska innehålla de uppgifter som behövs för kontroll och för attest. Debiteringsanspråk från Hjälpmedelscentralen kan göras maximalt 90 dagar bakåt efter fullgjord leverans. Krediteringsanspråk kan göras maximalt 90 dagar från fakturadatum. Moms Moms debiteras för varor och tjänster till vårdgivare som inte tillhör Västra Götalandsregionen. Moms ska inte debiteras för hälso- och sjukvårdstjänster. Läs mer Prisjustering I prisjustering innefattas alla prisförändringar på tjänster, avgifter eller produkter (funktionshyra/köp) till vårdgivare inom samarbetsavtalet. Hjälpmedelscentralen eller vårdgivarna initierar behov via blankett till samordningsfunktionen. Huvudprincipen är att beslut tas så att prisjusteringar kan träda i kraft 1 januari respektive 1 juli. Kostnadsökningar eller intäktsbortfall som identifieras mellan uppföljningar av självkostnadskalkylen ska i möjligaste mån hanteras genom justeringspott. Ekonomisk uppföljning Hjälpmedelscentralen lämnar ekonomiska rapporter och underlag som hanteras inom samarbetsorganisationen enligt beslutat årshjul inom Samarbetsavtalet. Aktivitet Jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Årsrapport/bokslut X föregående år Månadsrapport X X X X X X X X X X Delårsrapport X X Budget och X verksamhetsplan HMC Kontroll självkostnad, X X underlag för prisjustering Uppföljningsrapport, förkomna hjälpmedel X X X X 5

151 Vårdgivarna har möjlighet att vid behov hämta rapporter ur Websesam och Crystal Reports för den egna verksamheten. 6

152 SPECIFIKATION GÄLLANDE IT-STÖD inom samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel

153 Allmänt Specifikationen anger hur IT-stödet hanteras inom samarbetsorganisationen. Specifikationen är webbaserad. Förändring av innehållet i specifikationen kan göras under avtalstiden. Beslut om förändring fattas inom samarbetsorganisationen. Respektive avtalspart ansvarar för att implementera beslutade förändringar. Ägarförhållande? Förvaltning och förvaltningsorganisation Systemförvaltningen förvaltar vårdgivarnas (VGR/VGK) beställningssystem för hjälpmedel. IT-stödet används av förskrivare och beställare i de olika förvaltningarna inom VGR/VGK, oavsett driftsform. Anslutning ska ske via??. Yrkesgrupper som använder Websesam är exempelvis arbetsterapeuter, sjuksköterskor, läkare och fysioterapeuter. Websesam är ett beställargränssnitt till affärssystemet SESAM 2 som Hjälpmedelscentralen förvaltar. Funktionskoordinator samarbetar med Hjälpmedelscentralen i gemensamma frågor. Hjälpmedelscentralen är även representerad i beredningsgrupp IT-stöd. Det finns en Nationell användarförening för Websesam som alla leverantörskunder betalar till. Användarföreningen bekostar anpassningar som överstiger kr och som kan användas av flera kunder i Sverige. Ändringshantering och utveckling Alla inkomna synpunkter och utvecklingsförslag ska hanteras i beredningsgrupp IT-stöd. Gruppen beslutar vilka utvecklingar som ska genomföras. Större anpassningar lyfts till Ledningsrådet för rekommendation/beslut. Beredningsgruppen beslutar även om införandet av utveckling som redan bekostats av andra landsting. Inför uppgraderingar samarbetar funktionskoordinator och Hjälpmedelscentralen. Användare från olika vårdgivarna utför tester inför uppgraderingar. Funktionskoordinator ansvarar för och planerar testerna. VGR IT ansvarar för daglig drift och underhåll av systemet. Användning Samverkande IT-system används gemensamt för tjänstens utförande. Hjälpmedelscentralen ska hämta patientuppgifter från vårdgivarnas gemensamma IT-system. Kunderna skall äga informationen om patienter/brukare och förskrivningar. Leverantörens artikelregister skall innehålla produkt- och artikelinformation, prisuppgift, bilder och bruksanvisning för alla hjälpmedelsartiklar. Leverantören bör tillse att alla hjälpmedel för förskrivning finns i databasen Hinfo vilket innebär att produkt- och artikelinformation samt avtalat och/eller generellt pris bör vara levererad enligt Hinfo:s bestämda format. Eventuell anslutningskostnad / licens bekostas av leverantören. Undantag bör överenskommas med Kunderna via Kundforum Leverantören skall hämta information såsom adressuppgifter för patient/brukare från kundernas ITsystem. 1

154 Alla beställningar skall ske i kundernas IT-system. Leverantörens IT-system skall ta emot beställningar samt bekräfta dessa till kundernas IT-system. Leverantören skall ta emot beställningar från kundernas IT-system av de typer som anges i matris nedan. Leverantören skall bekräfta beställningar till kundernas IT-system enligt matris nedan. Leverantören skall månadsvis leverera fakturaunderlag till kundernas IT-system i ett format som kan hanteras i Microsoft Excel, enligt matris nedan. Sammanställning av information i Websesam mellan vårdgivarna och Hjälpmedelscentralen: 2

155 Support Support sker enligt rutin för Websesamsupport. Kvalitetsuppföljning Andel supportärenden gällande IT-stöd som besvaras inom 24 timmar ska vara 90 %. Andel inkomna behörighetsansökningar som registrerats inom en vecka ska vara 100 %. Ekonomi Under 2016 fakturerades Hjälpmedelscentralen i Västra Götaland den budgeterade totalkostnaden för IT-stödet, som andel av den kostnad vårdgivarna har för personliga hjälpmedel. SITIV och ledningsrådet kommer att se över ekonomiska rutiner under

156 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Uppföljning av plan för kommunala insatser som rör EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås förklara uppdraget att följa upp planen som fullgjort samt anteckna informationen. Sammanfattning Förbundsstyrelsen beslutade att rekommendera medlemskommunerna att anta handlingsvägar och förhållningssätt i en plan för kommunala insatser till EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer. Samtidigt beslutades om en uppföljning efter ett år. GR har under hösten 2016 genomfört en uppföljning av planen. Planen upplevs spela en roll för stöd och samordnat agerande. Den ger information och kunskap så långt det är möjligt. Bedömningen är att det inte finns anledning att göra nya ställningstaganden i frågor om kommunalt stöd till EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer. Sociala styrgruppen ställde sig bakom förslaget att förslå förbundsstyrelsen att förklara uppdraget att följa upp planen som fullgjort. Göteborg Helena Söderbäck /Cecilia Bokenstrand, Elisabeth Beijer Bilagor: 1 Tjänsteutlåtande Uppföljning och lägesbeskrivning

157 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Tjänsteutlåtande Elisabeth Beijer Uppföljning av plan för kommunala insatser som rör EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer Bakgrund Förbundsstyrelsen beslutade att rekommendera medlemskommunerna att anta en plan för kommunala insatser till EUmedborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer. Samtidigt beslutades om en uppföljning av planen efter ett år. GR har under hösten 2016 genomfört en uppföljning av planen. Såväl plan som rapporten med uppföljningen biläggs tjänsteutlåtandet. Uppdraget har genomförts av Peter Lindgren under sin praktik på GR, under ledning av en projektgrupp som bestått av Elisabeth Beijer, GR, Teresa Woodall, social resursförvaltning Göteborgs Stad och Jan Svensson, stadsledningskontoret Göteborgs Stad. Planen är uppdelad i två delar, den första delen är avsedd att ge en bakgrund och en viss kunskapsgrund medan planens andra del ger förslag på handlingsvägar och förhållningssätt i prioriterade frågor. Planens syfte är att ge vägledning och stöd till kommunerna. Meningen är att Göteborgs Stad och Göteborgsregionens övriga kommuner med planen som grund ska kunna agera på ett likartat sätt i mötet med målgruppen. Uppföljningens fokus har varit planens användbarhet för kommunerna men en viss lägesbeskrivning har också gjorts. De tillfrågade är i huvudsak chefer på mellannivå inom individ- och familjeomsorg, skola, markförvaltning och säkerhetssamordning. 63 personer ingår i undersökningen. Planen speglar framför allt tiden september 2015 augusti Resultat av uppföljningen Resultatet av uppföljningen är sammanfattningsvis följande: Sju av kommunerna har efter förbundsstyrelsens beslut fattat beslut om att anta planen. Fyra av kommunerna har inte tagit upp planen för politisk behandling, men de tjänstepersoner som varit tillfrågade i samband med uppföljningen i dessa kommuner uppger att de arbetar

158 Göteborgsregionens kommunalförbund efter den. Två kommuner har aktivt valt att inte anta planen (en av dessa har tagit fram en egen plan). Tre fjärdedelar av de tillfrågade i uppföljningen uttrycker att de känner till planen och majoriteten av svarspersonerna anser att de har den kunskap som behövs. Graden av kännedom varierar, allt från att bara veta att planen finns, till att ha god kunskap om innehållet. Planen förefaller vara allra mest spridd och känd inom individ- och familjeomsorgen (IFO). Planen har enligt svarspersonerna spelat roll för att stärka likabehandlingen, att tydliggöra ansvars- och rollfördelningen, ge stöd och kunskap t ex när det gäller barns skolgång, att finnas som backup. Vissa uttrycker att man inte haft anledning att tillämpa planen men att man vet att den finns. Mindre bra anser några av de tillfrågade vara att planen inte ger tillräckligt tydliga svar. Planen upplevs av några personer ha varit svår att hitta bland kommunernas styrdokument. Uppföljningen ger också en lägesrapport när det gäller kommunernas möte med målgruppen: Antalet personer som vistats i Göteborg med tillhörighet till målgruppen uppskattas ha ökat under senare år. Övriga kommuner i GR-området har inte sett någon sådan ökning, snarare tvärtom. Det är framför allt i Göteborg som det har funnits illegala bosättningar, och antalet bosättningar har ökat under de senaste åren (2014: 28, 2015: 46, 2016: 131). Hanteringen av bosättningarna förändrades under 2016 på så sätt att Polisen hanterat dessa ärenden enligt ordningslagen. Detta innebär att Kronofogden inte behöver användas för att genomföra handräckning av de som bosatt sig illegalt på platsen. Hanteringen innebär att från det att markförvaltaren får kännedom om en bosättning, är tiden numera kortare till att en avflyttning med stöd i ordningslagen sker. Den kranskommun som haft flest bosättningar är Mölndal. Kommunerna har tagit emot ett fåtal ansökningar om sociala tjänster, i en av kommunerna har man sett en ökning. Göteborg har erbjudit övernattningsplatser, ett par av övriga kommuner har också gjort det. IFO bedriver uppsökande verksamhet för att ta reda på om det finns medföljande barn. Svarspersoner i över hälften av kommunerna har fått information om barn vid enstaka tillfällen. När det gäller barns möjligheter till skola tog förbundsstyrelsen inte ställning. Tre kommuner förutom Göteborg har haft barn i skola under perioden. I tre av kommunerna har man stött på att personer kan ha varit utsatta för människohandel.

159 Göteborgsregionens kommunalförbund Det finns en samverkan med frivilligorganisationer i flera kommuner. Något om aktuellt läge ur ett myndighetsperspektiv Efter den nationella samordnarens rapport Framtid sökes har Länsstyrelsen i Stockholm fått regeringens uppdrag att utveckla nationell samverkan och att samordna arbetet när det gäller utsatta EUmedborgare. Bland annat planeras för en webbplats med samlad information. Länsstyrelserna kommer att ha en stödjande roll regionalt. Socialstyrelsen har också ett regeringsuppdrag, vilket innebär att utarbeta ett stöd för socialtjänstens arbete i mötet med gruppen. Bland annat kommer frågor som rör socialtjänstens ansvar för insatser till barn att klargöras. SKL International arbetar för att stärka samarbetet mellan Sverige, Rumänien och Bulgarien med grund i det av regeringen framtagna bilaterala avtalet. I Göteborgs Stad finns det fortsatt ett uppdrag att samordna insatserna till utsatta EU-medborgare genom social resursnämnd. Social resursförvaltning har bland annat i flera år samlat ett nätverk för andra kommuner i Västsverige för att dela kunskap och stödja varandra. Uppmärksammas bör också att det finns nya målgrupper som kan behöva kommunernas stöd, exempelvis unga från icke-europeiska länder som lever i området utan tillstånd och i utsatthet. Kommentar Av uppföljningen och av vad som händer för övrigt i frågan görs följande bedömning av projektgruppen. Att planen inte upplevs ge tydliga svar i alla delar har sannolikt att göra med att en individuell bedömning alltid måste göras samtidigt som det kan finnas byråkratiska hinder i förhållande till hemländerna, oklarheter på policynivå i Sverige och en ovana vid ärenden som rör målgruppen. Ett sådant exempel är frågor som rör insatser till barn inom socialtjänsten. Samtidigt förklarar många av svarspersonerna att de upplever att planen ger efterfrågad vägledning. Vår bedömning är att planen tills vidare ger information och kunskap så långt det är möjligt. Hur och var kommunerna sprider planen är naturligtvis en angelägen fråga för att kunna nå ut och implementeras. Från Göteborgs Stad och GR har kunskapstillfällen arrangerats vid ett par tillfällen under det senaste året med fokus på kommunernas insatser till målgruppen och planen. För kranskommunernas del handlar det om ett fåtal personer som befinner sig i gatumiljö men som sällan söker kontakt med kommunen,

160 Göteborgsregionens kommunalförbund sannolikt övernattar man i Göteborg eller i någon av de andra större städerna i regionen. Samtidigt har antalet illegala bosättningar ökat i Göteborg. Även i Mölndal har det funnits illegala bosättningar. Här har planen troligtvis spelat roll för ett samordnat agerande mellan kommuner, förvaltningar och myndigheter samtidigt med att sociala hänsyn har tagits. Planen i sin helhet och möjligtvis särskilt rutinen när det gäller illegala bosättningar har blivit spridd i landets kommuner och har inspirerat andra kommuner till att göra egna ställningstaganden. Bland annat finns rutinen vid illegala bosättningar publicerad på några kommuners webbplatser. Det försiggår aktivitet på Socialstyrelsen, Länsstyrelsen och SKL som kommunerna bör kunna ha nytta av framöver. Det har inte hittills kommit något nytt från nationell nivå, planen spelar därför fortfarande en roll för att säkerställa ett samordnat agerande kommunerna emellan. Göteborgs Stad arbetar aktivt med frågan och är en naturlig samverkanspart för kommunerna i GR-området. Projektgruppens bedömning är att planen fortfarande är aktuell och att det inte finns anledning att göra nya ställningstaganden. Förslaget är därför att denna information antecknas av förbundsstyrelsen och att uppdraget att följa upp planen förklaras fullgjort.

161 Plan för kommunala insatser som rör EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer som vistas tillfälligt i Göteborg eller i någon av de övriga kommunerna i Göteborgsregionen Uppföljning och lägesbeskrivning Peter Lindgren

162 Innehå ll 1. Bakgrund 2 2. Syfte och frågeställningar 4 3. Metod och urval 5 4. Resultat Planens förankring i GR-kommunerna Situationen och arbetet med målgruppen i GR-kommunerna Summering och reflektioner Avslutande ord 38 Bilaga 1. GR-kommunernas beslut om planen 39 Bilaga 2. Frågeformulär 40 Bilaga 3. Genomförda intervjuer och enkäter 48 1

163 1. Båkgrund En tillbakablick Under år 2006 uppmärksammade Göteborgs Stad EU-medborgare i utsatthet som vistades och försörjde sig i gatumiljön. I takt med att gruppen växte i Göteborgsregionen väcktes delvis nya frågor i kommunerna som upplevde en osäkerhet över hur de skulle förhålla sig till situationen. Kommunstyrelsen i Göteborgs Stad och förbundsstyrelsen i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) beslutade under 2014 att en plan skulle tas fram för att ge vägledning i vilka insatser som kan och bör ges denna grupp. Uppdraget från kommunstyrelsen i Göteborg var att planen skulle skapa handlingsvägar för att Göteborg på ett långsiktigt och hållbart sätt ska kunna lägga upp sitt arbete med EU-medborgare i utsatta situationer. I ett GR-perspektiv skulle planen syfta till att stärka samarbetet kommunerna emellan och samspelet med nationella aktörer för att öka likabehandlingen och bidra till att minska utsattheten för målgruppen. Teresa Woodall (social resursförvaltning) och Jan Svensson (stadsledningskontoret) från Göteborgs Stad samt Elisabeth Beijer från GR ansvarade för arbetet med planen. Ett förslag till plan för kommunala insatser som rör EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer som vistas tillfälligt i Göteborg eller i någon av de övriga kommunerna i Göteborgsregionen togs fram. Efter att ha behandlats av kommunstyrelsen i Göteborg beslutade förbundsstyrelsen i GR den 18 december 2015 att rekommendera GR-kommunerna att anta planen med förbehållet att det skulle vara upp till varje enskild kommun att avgöra i frågan om barn till EUmedborgare i utsatthet ska erbjudas skola. Den 25 februari 2016 beslutade kommunfullmäktige i Göteborg att anta planen. Efter förbundsstyrelsens beslut har GR-kommunerna intagit olika förhållningssätt till planen. Förutom Göteborg har Ale, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Stenungsund och Öckerö aktivt antagit den. Alingsås, Kungälv, Partille och Tjörn har inte tagit upp planen för politisk behandling efter förbundsstyrelsens rekommendation, men planen uppfattas vara gällande av de tjänstepersoner som har deltagit i undersökningen som gjorts inom ramen för denna rapport. Två kommuner, Kungsbacka och Härryda, har aktivt valt att inte anta planen. Kungsbacka har dock tagit fram en egen plan 1. Den här rapporten är resultatet av den uppföljning av planen som, i enlighet med GR:s förbundsstyrelses beslut, gjordes under hösten Uppföljningen Planen för kommunala insatser som rör EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer som tillfälligt vistas i Göteborg eller i någon av de övriga kommunerna i Göteborgsregionen består av två delar. Den första delen avser att ge såväl en bakgrund som en viss kunskapsgrund och tar sin utgångspunkt i nationell lagstiftning och EU-rätten. Den andra delen, handlingsplanen, ger förslag på handlingsvägar och förhållningssätt inom åtta särskilt prioriterade områden: 1 Se Bilaga 1 för en sammanställning av GR-kommunernas beslut. 2

164 Kunskap Illegala bosättningar Sociala tjänster (t.ex. hemresa, försörjning och boende) Barns situation Skola för barn Hälso- och sjukvård Människohandel, utnyttjande, våld med mera Samverkan med ideella organisationer och civilsamhället Sju av områdena har legat till grund för uppföljningen: kunskap, illegala bosättningar, sociala tjänster, barns situation, skola för barn, människohandel och samverkan med civilsamhället. Området hälsooch sjukvård har exkluderats med anledning av att det i huvudsak inte är ett kommunalt ansvar. Det övergripande syftet med uppföljningen av planen har varit att ge en bild av situationen och arbetet med EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer i GR-kommunerna samt undersöka om kommunerna upplever att planen är användbar som vägledning i arbetet. Jag som har gjort uppföljningen och skrivit den här rapporten heter Peter Lindgren och är student på Göteborgs universitet med en kandidatexamen i statsvetenskap. Uppföljningen har utgått från en plan för uppföljning som togs fram av Teresa Woodall och Jan Svensson från Göteborgs Stad samt Elisabeth Beijer från GR, vilka även har bidragit med stöd och vägledning i arbetet med rapporten. Fortsättningsvis är rapporten disponerad enligt följande: I nästa avsnitt, Syfte och frågeställningar, presenteras rapportens syfte tillsammans med de frågeställningar som vägledde arbetet med uppföljningen av planen. Därefter, i avsnittet Metod och urval, presenteras den frågeundersökning som användes som metod för insamlingen av data tillsammans med urvalet av svarspersoner. Efter en redovisning av resultaten i avsnittet Resultat följer en sammanfattning med några reflektioner i avsnittet Summering och reflektioner. Under rubriken Avslutande ord delger jag mina tankar från arbetet med uppföljningen av planen. 3

165 2. Syfte och frå gestå llningår Denna rapport syftar till att ge en bild av situationen och arbetet med EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer i GR-kommunerna samt undersöka om kommunerna upplever att planen är användbar som vägledning i arbetet. Två frågeställningar har styrt arbetet med rapporten: 1. Är planen förankrad i GR-kommunerna? - Är planen känd? - Upplevs planen vara betydelsefull/användbar? - Anser man sig ha tillräcklig kunskap för insatser till målgruppen? - Saknas något i planen eller behövs något ytterligare för att den ska få genomslag? 2. Hur ser situationen och arbetet med målgruppen ut i GR-kommunerna med avseende på: - Illegala bosättningar? - Sociala tjänster? - Barns situation? - Barns skolgång? - Människohandel? - Samverkan med civilsamhället? Som uttrycks i syftet gör rapporten enbart anspråk på att ge en bild av situationen och arbetet med målgruppen i GR-kommunerna samt av planens upplevda användbarhet. Urvalet av svarspersoner är för litet och för spretigt (svarspersonerna har inte alltid samma eller likvärdiga befattningar i kommunerna) för att resultaten ska kunna generaliseras och för att regelrätta jämförelser mellan kommunerna ska kunna göras. 4

166 3. Metod och urvål Frågeundersökning intervju och enkät För att ge en bild av situationen och arbetet med EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer i kommunerna samt undersöka om kommunerna upplever att planen är användbar, gjordes en frågeundersökning med personer som arbetar inom relevanta verksamhetsområden i GRkommunerna: individ- och familjeomsorg (IFO), skola, markförvaltning och säkerhets- eller trygghetsfrämjande verksamhet. Den huvudsakliga formen för genomförandet av frågeundersökningen var intervjuer. Intervjuerna gick ut på att svarspersonerna ombads besvara öppna frågor utifrån ett frågeformulär som till viss del anpassades efter vilket verksamhetsområde svarspersonen representerade 2. Metoden kan liknas vid en enkätundersökning där intervjuaren istället för att skicka ut en enkät och be svarspersonerna själva fylla i svaren ställer frågorna och antecknar svaren 3. Att göra intervjuer utan på förhand bestämda svarsalternativ på frågorna tillför värdefull information eftersom svarspersonerna ges möjligheten att ge synpunkter och kommentarer som inte behöver vara direkt kopplade till frågorna. En nackdel med att göra intervjuer på det här sättet är svårigheten att citera svarspersonerna. Eftersom det inom rapportens tidsram inte var möjligt att spela in och transkribera intervjuerna, antecknades istället svarspersonernas svar under intervjuerna med resultatet att citaten inte blev ordagranna. Likväl används citat i resultatredovisningen för att på ett kärnfullt sätt fånga andemeningen i svaren. Ytterligare en nackdel med intervjun som metod är att intervjuaren riskerar att påverka svarspersonernas svar genom att ställa mer eller mindre ledande frågor och genom att formulera sig på sätt som begränsar svarspersonernas möjlighet att uttrycka sig fritt. I de fall det bedömdes vara lämpligare eller enklare att genomföra undersökningen skriftligt i form av en enkät, skickades frågorna till svarspersonerna via e-post. Svaren på frågorna som gavs på e-post var i regel kortare och mer direkta då de i mindre utsträckning innehöll reflektioner som sträckte sig utöver det som efterfrågades i frågorna. Svaren behövde samtidigt inte tolkas, vilket gjorde analysen av dem både enklare och säkrare. Inom ramen för frågeundersökningen samlades svar in från totalt 63 svarspersoner vid 59 unika undersökningstillfällen, varav 55 var intervjuer och fyra var enkäter. Majoriteten av intervjuerna gjordes på telefon, men vid några tillfällen gjordes personliga intervjuer. Tre av dessa tillfällen var gruppintervjuer med fler än en svarsperson: Vid ett tillfälle representerade svarspersonerna olika verksamhetsområden och vid de två andra tillfällena tillhörde svarspersonerna samma verksamhetsområde 4. Gruppintervjuerna gjordes av praktiska skäl, men även i de fall svarspersonerna representerade samma verksamhetsområde för att få en mer detaljerad uppfattning av situationen och arbetet med målgruppen. Under intervjuerna kunde svarspersonerna tillsammans komplettera varandras bilder med erfarenheter från olika infallsvinklar. Det var också möjligt för svarspersoner att representera fler än ett verksamhetsområde, något som skedde vid ett 2 Frågeformuläret återfinns i Bilaga 2. 3 För att läsa mer om frågeundersökningen som metod, se ss , 232 i: Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (2012). Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. (4:e uppl.) Stockholm: Norstedts Juridik. 4 Se Bilaga 3 för en redogörelse för verksamheterna som inkluderas i undersökningen, vilka svarspersoner som ingår i den samt kommentarer. 5

167 undersökningstillfälle (då en svarsperson representerade två verksamhetsområden). Figur 1 visar hur frågeundersökningen gick till utifrån fyra olika tillvägagångssätt. Figur 1. Frågeundersökningens genomförande fyra tillvägagångssätt. Undersökningstillfälle med en svarsperson Undersökningstillfälle med fler än en svarsperson Ett eller flera verksamhetsområden Ett eller flera verksamhetsområden Ett undersökningstillfälle kunde vara med en eller flera svarspersoner och varje svarsperson kunde representera ett eller flera verksamhetsområden. Efter varje intervju och enkät överfördes svaren till ett motsvarande frågeformulär på onlineplattformen FluidSurveys 5. När alla intervjuer och enkäter hade gjorts exporterades svaren som en Excel-fil för analys av materialet. Eftersom frågorna var öppna, och svarspersonerna därmed tilläts formulera sina svar, krävdes att svaren tolkades i viss mån för att kunna kodas och kategoriseras. Ett exempel på hur kodningen gick till är att svaret Språkkompetensen saknas i vårt operativa arbete. Utifrån uppdraget tycker jag dock att vi har kompetens kodades som tillhörande svarskategorin Delvis på frågan Anser ni att ni har den kunskap som behövs för insatser till målgruppen?. Kodningen och kategoriseringen gjordes beroende på den aktuella frågan för att kvantifiera svaren eller för att dela in dem i teman. Tematisering av svaren användes exempelvis på frågan Vad har ni i verksamheten för tankar om betydelsen av planen för ert ansvarsområde?. Svaren analyserades utifrån om de innehöll bärande budskap eller idéer som fungerade som gemensamma nämnare kärnor för teman som flera svar kunde placeras inunder. För att finna kärnorna behövde svaren tolkas i större eller mindre omfattning, men temana som skapades var samtidigt tillräckligt breda för att inrymma viss variation. Ett av de teman som skapades utifrån tankar om planens betydelse var Backup, vars kärna var att planen är bra att ha om behov skulle uppstå. Oavsett om det var för att kvantifiera eller tematisera svaren var syftet med kodningen och kategoriseringen att presentera resultaten på ett tydligare sätt, då de möjliggör jämförelser av svarspersonernas svar såväl mellan som inom kommunerna och stadsdelarna i Göteborg. Svarspersoner Jag vände mig till personer i GR-kommunerna som arbetar inom fyra verksamhetsområden som lyfts fram som särskilt relevanta i planen: IFO, skola, markförvaltning och säkerhets- eller trygghetsfrämjande verksamhet. Syftet med att inkludera personer från respektive område var att inhämta olika perspektiv på såväl situationen och arbetet med målgruppen som på planens användbarhet

168 I första hand riktade jag in mig på mellanchefer inom respektive verksamhetsområde, eftersom det är på mellanchefsnivå som ansvaret för implementeringen av planen ligger. Arbetet med frågeundersökningen präglades dock av pragmatism. I de fall mina tilltänkta svarspersoner hänvisade till en kollega eller chef, såsom en enhetschef eller sektorchef, att svara i deras ställe vände jag mig till de personerna istället. Svarspersonerna gavs också möjligheten att vidarebefordra enskilda frågor till kollegor för att sedan återkomma med svar i de fall de själva inte ansåg sig kunna besvara dem. Detta pragmatiska tillvägagångssätt kom också till uttryck i arbetet med att få fram eventuell kompletterande information. I en kommun ombads exempelvis svarspersonerna (som svarade för verksamhetsområdena IFO och Skola) själva kontakta kommunens brottsförebyggare och någon på markförvaltningen för att förhöra sig i frågor som rör människohandel respektive illegala bosättningar. Mot bakgrund av att arbetet med EU-medborgare i utsatthet inte är särskilt aktuellt i kommunen, var detta ett praktiskt och effektivt tillvägagångssätt då ytterligare intervjuer inte hade kunnat bidra med annan information och enbart skulle vara tidsödande. I sökandet efter svarspersoner tillämpades ett slags snöbollsurval genom att den första svarspersonen i kommunen eller stadsdelen i Göteborg (oftast (områdes)chef inom IFO) tillfrågades om hon eller han kunde hänvisa mig till lämpliga personer att intervjua från övriga verksamhetsområden. 63 svarspersoner ingår i undersökningen och samtliga GR-kommuner och stadsdelar i Göteborg representeras av åtminstone en svarsperson från ett av de fyra valda verksamhetsområdena. Sammanlagt inkluderas 54 verksamheter 6 av 63 möjliga, vilket innebär att 63 verksamheter hade inkluderats om alla tänkta svarspersoner deltagit i undersökningen. I de verksamheter som inte inkluderas gick svarspersoner antingen inte att få tag på eller så återkom de inte med svar på frågorna före den 1 december 2016, som var deadline för datainsamlingen 7. Kungsbacka inkluderas i rapporten trots att kommunen inte har antagit planen eftersom förste socialsekreteraren på stöd- och försörjningsenheten, IFO, deltar i nätverket för utsatta EUmedborgare och för att kommunen har antagit en egen handlingsplan för socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare. Under intervjun med förste socialsekreteraren användes ett separat frågeformulär anpassat utifrån att kommunen inte antagit den GR-gemensamma planen 8. 6 Med verksamhet avses ett verksamhetsområde i en kommun/stadsdel inom vilket minst en svarsperson har intervjuats eller besvarat frågorna via e-post (enkät). 7 Se Bilaga 3 för en redogörelse för verksamheterna som representeras i undersökningen, vilka svarspersoner som ingår i den samt kommentarer. 8 Se Bilaga 2 för det frågeformulär som användes under intervjun med förste socialsekreteraren från Kungsbacka. 7

169 4. Resultåt Resultaten av rapportens två frågeställningar presenteras i tur och ordning i avsnitt 4.1. Planens förankring i GR-kommunerna respektive 4.2. Situationen och arbetet med målgruppen i GRkommunerna och bygger på svaren på utvalda frågor i undersökningen 9. Då syftet är att ge en bild av situationen och arbetet med målgruppen i GR-kommunerna samt av planens upplevda användbarhet, är resultaten att betrakta som pusselbitar som tillsammans bidrar till att skapa denna bild inte som en given sanning Planens förankring i GR-kommunerna Är planen känd? Figur 2 illustrerar fördelningen av svaren på frågan Känner ni till planen i er verksamhet?. Tre fjärdedelar av svarspersonerna uttrycker att verksamheten och/eller de själva kände till planen innan frågeundersökningen, medan en knapp fjärdedel av svarspersonerna svarar att antingen verksamheten eller de själva saknade kännedom om den innan undersökningen. En svarsperson svarar att hon inte vet om verksamheten känner till den. Vad som menas med att känna till planen är samtidigt öppet för tolkningar, vilket illustreras av att det bland svarspersonerna som svarar att man kände till planen finns en stor variation. Exempelvis berättar en svarsperson från verksamhetsområde Säkerhet/Trygghet att det var han som handlade ärendet inför kommunfullmäktige. Medan han kan sägas ha haft god kännedom om planen förklarar svarspersonerna i citaten 10 nedan att de har vetskap om planen, men inte mycket mer än så: Jag känner till att den finns, men har inte djupdykt i den. (Förvaltningschef miljöskyddskontoret/tekniska kontoret, kranskommun) Jag vet att det finns en plan, men har inte läst den. (Verksamhetschef för kompetens och utbildning, kranskommun) 9 Frågorna vars svar ligger till grund för resultaten i avsnitt 4.2 Situationen och arbetet med målgruppen i GR-kommunerna har ställs till svarspersonerna utifrån vilket verksamhetsområde de representerar, varför inte alla frågor besvarats av alla svarspersoner. Av Bilaga 2 framgår vilka verksamhetsområden som berörs av vilka frågor i frågeformuläret. 10 Citaten i texten är inte ordagranna. Syftet med dem är att på ett kärnfullt sätt fånga andemeningen i svarspersonernas svar. 8

170 Figur 2. Kännedom om planen innan frågeundersökningen Ja Nej Vet inte svarspersoner. I figur 3 illustreras kännedomen om planen efter verksamhetsområde. Planen var mest känd bland svarspersoner som representerar IFO och det är också inom IFO som flest svarspersoner arbetar. Även svarspersoner inom verksamhetsområde Markförvaltning hade stor kännedom om planen. Figur 3. Kännedom om planen innan frågeundersökningen efter verksamhetsområde. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Vet inte Nej Ja 63 svarspersoner. En svarsperson representerar både Markförvaltning och Säkerhet/Trygghet, varför summan i figuren är 64. 9

171 Figur 4 ger ytterligare information genom att presentera kännedomen om planen efter verksamhetsområde för GR-kommunerna och Göteborgs stadsdelar var för sig. Figuren visar att svarspersonerna från verksamhetsområde IFO i Öckerö och stadsdelen Askim-Frölunda-Högsbo saknade kännedom om planen innan frågeundersökningen. I stadsdelen Västra Göteborg kände en av två områdeschefer inom IFO till planen. Kännedomen om planen innan frågeundersökningen bland svarspersoner från verksamhetsområde Skola var större bland kranskommunerna än i Göteborgs stadsdelar. Över hälften av svarspersonerna i stadsdelarna (fem av nio) uttrycker att de saknade kännedom om planen innan frågeundersökningen. Figuren visar också att kännedomen om planen kan variera i en kommun eller stadsdel. Kännedom i ett verksamhetsområde innebär inte nödvändigtvis att planen är känd i övriga verksamhetsområden, vilket är fallet i exempelvis Lerum och stadsdelen Östra Göteborg. Figur 4. Kännedom om planen innan frågeundersökningen efter verksamhetsområde och kommun/stadsdel. Ale Alingsås Kungsbacka IFO Skola Markförvaltning Säkerhet/ Trygghet Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal 2 Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Göteborg (hela kommunen) 3 Angered 2 Askim-Frölunda-Högsbo Centrum Lundby Majorna-Linné Norra Hisingen Västra Göteborg Västra Hisingen Örgryte-Härlanda Östra Göteborg Varje färgad cell motsvarar en svarsperson. Det totala antalet svarspersoner är 63, men en svarsperson representerar både Markförvaltning och Säkerhet/Trygghet, varför summan i figuren är 64. Färgerna är kodade enligt följande: mörkblå = ja, lila = nej och ljusblå/randig = vet inte, på frågan Känner ni till planen i er verksamhet?. Vitt fält betyder att ingen svarsperson från verksamhetsområdet och kommunen/stadsdelen besvarat frågan. För Göteborg svarar svarspersonerna från verksamhetsområdena Markförvaltning och Säkerhet/Trygghet för hela kommunen, medan svarspersonerna från verksamhetsområdena IFO och Skola svarar för sina respektive stadsdelar. 10

172 Upplevs planen vara betydelsefull/användbar? Svarspersonerna från kommunerna som antagit planen och som uttrycker att de själva och/eller verksamheten kände till den innan frågeundersökningen delar många reflektioner om planens betydelse och användbarhet. På frågan Vad har ni i verksamheten för tankar om betydelsen av planen för ert ansvarsområde? kan svaren delas in i teman enligt figur 5. Figur 5. Tematisering av svar på frågan Vad har ni i verksamheten för tankar om betydelsen av planen för ert ansvarsområde?. Tema Likabehandling Ansvars- och rollfördelning Kärna Främjar Tydliggör likabehandling ansvars- och av målgruppen rollfördelning i arbetet med målgruppen Stöd och kunskap Ger stöd och kunskap Barns skolgång Backup Mindre bra Övrigt Sänder en tydlig signal om barns rätt till skola Ger tydliga förhållningsregler till barn och förvaltning Bra att ha om behov skulle uppstå Är trubbig ger inga tydliga svar Är inte nödvändig för att arbeta med målgruppen Belyser frågan ur ett folkhälsoperspektiv Är ett dokument bland andra som styr arbetet med målgruppen En återkommande tanke kretsar kring planens betydelse för likabehandling av målgruppen inom och mellan kommunerna, vilket också var ett uttalat syfte med planen från början. Det är bra att ha en plan för hela regionen så att målgruppen behandlas likvärdigt. (Områdeschef IFO, Göteborg) Det är bra att ha planer för att få likabehandling. Vi har en nästan likadan plan som Göteborg bortsett från att vi inte erbjuder skola. (Verksamhetschef IFO, kranskommun) En utvecklingsledare inom IFO i en kranskommun förklarar att; Planen borde användas mer utifrån grundtanken om ett enhetligt bemötande gentemot målgruppen bland kommunerna inom regionen så att inte målgruppen bollas runt. Frågan om samverkan och samarbete lyfts också fram som en viktig aspekt för att uppnå likabehandling. Vi klarar inte att hantera frågan själva. Det behöver finnas en beredskap för samarbete med berörda myndigheter och grannkommuner så att inte frågan "passas runt" att målgruppen flyttar mellan kommunerna och situationer aldrig riktigt hanteras. (Förvaltningschef samhällsbyggnadsförvaltningen, kranskommun) Utöver planens betydelse för likabehandling pekas också på att den tydliggör ansvars- och rollfördelningen. En enhetschef på social resursförvaltning i Göteborg förklarar att planen påvisar olika aktörers ansvar (särskilt stadsdelarnas) och att den genom sin dignitet även ger mandat för vilka beslut som kan fattas. På liknande sätt menar en svarsperson från fastighetskontoret i Göteborg att planen underlättar hans arbete genom legitimiteten den ger. 11

173 Planen fungerar som en riktlinje för hur jag ska utföra mitt arbete och den har även varit bra för kommunikationen på min arbetsplats där jag är en udda fågel. Men också gentemot andra i staden den ger mig mandat att utföra mitt uppdrag. (Markförvaltare fastighetskontoret, Göteborg) En sektorchef inom IFO-funktionshinder (FH) och en förste socialsekreterare i Göteborg förklarar att planen var värdefull när det fanns en bosättning i stadsdelen, just för att den klargjorde ansvarsfördelningen och därmed underlättade hanteringen av situationen. De poängterar också att planen är betydelsefull i kontakten med målgruppen eftersom det finns kunskapsluckor. Att planen ger just stöd och kunskap sågs som viktigt, särskilt som arbetet med målgruppen inte är aktuellt överallt. Det är viktigt att det finns ett samlat regelverk för att frågorna dyker upp sällan. Det är viktigt att veta var man ska leta för att få stöd i processerna. (Områdeschef IFO, Göteborg) Del 1 är bra kunskapsmässigt för att det är en "ny" målgrupp. (Områdeschef IFO, Göteborg) För svarspersoner verksamma i skolan är barns skolgång en viktig fråga. Planen betraktas som ett tydligt ställningstagande för rätten till skolgång. En controller på grundskola/förskola i en kranskommun menar att; Planen är betydelsefull utifrån att alla har rätt till skola och att ingen ska känna sig utanför. En annan svarsperson problematiserar samtidigt att frågan om barn ska erbjudas skola inte kunde tydliggöras i planen. Det är synd att frågan om barns skolgång inte bestämdes, men det är bra att vår kommun tog ställning för barnperspektivet. (T.f. administrativ chef sektor för utbildning, kultur och fritid, kranskommun) Även i citatet nedan lyfts barns skolgång fram, men svarspersonen implicerar att det också är en fråga om ordning och reda genom att peka på vikten av tydliga förhållningsregler för såväl barnen som för förvaltningen. Det är viktigt i barns perspektiv att veta om de har rätt till skola och det är viktigt för oss att veta vilka barn som har rätt till skola. (Områdeschef grundskola, Göteborg) Vissa svarspersoner upplever inte att planen är särskilt betydelsefull eller användbar i nuläget. Dock kan de se att den kan vara bra att ha om behovet skulle uppstå. Planen betraktas som en backup. Känns tryggt att ha planen. Om "problemet" skulle accentueras skulle vi få "damma av den". (IFO- och funktionshinderchef, kranskommun) Vi har inte riktigt haft nytta av den. Planen är dock ett jättebra underlag om frågan aktualiseras, exempelvis om det dyker upp bosättningar. (Sektorchef samhällsbyggnad, kranskommun) Inte alla som i nuläget anser sig sakna användning för planen uttrycker explicit att den likväl är bra att ha utifall att. Utifrån deras svar är det ändå tydligt att de upplever att planen fyller en funktion. Några svarspersoner ger dock uttryck för att planen är mindre betydelsefull. Vi vet hur man agerar i frågan rent praktiskt, men inte enligt planen. (Enhetschef social- och arbetsmarknadsförvaltningen, kranskommun) I citatet ovan implicerar svarspersonen att planen inte är nödvändig för att kunna arbeta med frågor kopplade till målgruppen. Samtidigt går det inte att utesluta att arbetet som görs ändå bottnar i, eller 12

174 har influerats av, planen. En annan svarsperson förklarar att planen inte har förändrat något i verksamheten där hon arbetar. Vi jobbade med målgruppen innan planen kom till och har därför redan etablerade strukturer på plats. Genom att planen påverkar politiska riktningar [exempelvis genom budgeten] kan planen dock indirekt påverka vårt arbete. (Socialsekreterare social resursförvaltning, Göteborg) Svarspersonerna i citaten nedan uttrycker att planen inte förmår ge tillräcklig vägledning och att den är ett för trubbigt instrument: Planen hjälper inte när det gäller hanteringen av illegala bosättningar [vilket är den fråga som kommunen har att hantera i relation till målgruppen] då den inte är tillräckligt "skarp". Jag vet dock inte hur planen skulle kunna vara "skarpare", eller om den ens kan eller ska vara det. (Administrativ chef och säkerhetsansvarig, kranskommun) Planen problematiserar mer än den ger svar. (Planeringssekreterare sektor för arbete, trygghet och omsorg, kranskommun) En svarsperson med ansvar för skolan ger en blandad bild: Å ena sidan uttrycker hon att planen behöver kompletteras med tydligare instruktioner (i form av en lathund), fast å andra sidan anser hon att planen är betydelsefull som den är. Planen är ett välkommet tillskott och jag kommer att sprida den till rektorerna. Den har stor betydelse och jag tänker att vi kanske får göra en egen lathund för skolan [eftersom denna funktion saknas i planen]. (Områdeschef grundskola/grundsärskola, Göteborg) Inte alla tankar om planens betydelse och användning kan tematiseras på ett enkelt sätt. En IFO-chef i en kranskommun menar att handlingsplanen; Borgar för en hög rättssäkerhet i vår hantering av frågan. Vid ett par undersökningstillfällen pekar svarspersonerna också på att planen ger ett helhetsperspektiv på arbetet med EU-medborgare i utsatthet. Såväl rättssäkerhet som helhetsperspektiv kan sägas vara sammanlänkade med likabehandling och ansvars- och rollfördelning. Ett par svarspersoner beskriver dock planen på sätt som inte tydligt framkommer i övriga svar. Planen är jätteviktig eftersom det är en utsatt grupp som vi bör beakta utifrån ett folkhälsoperspektiv. Det är viktigt att minska skillnader i sociala klyftor och folkhälsoklyftor för en mer jämlik hälsa. (Folkhälsosamordnare, kranskommun) Svarspersonen i citatet ovan representerar verksamhetsområde Säkerhet/Trygghet i sin kommun och gör tydliga kopplingar till sin yrkesroll som folkhälsosamordnare. Till skillnad från säkerhetssamordnare eller anställda på sociala myndigheter, gör svarspersonen arbetet med EUmedborgare i utsatthet till en fråga om folkhälsa. En annan reflektion om planens betydelse illustreras av nedanstående citat där svarspersonen förklarar hur planen ska ses som en del i en helhet som ett dokument bland andra som styr arbetet med målgruppen. Handlingsplanen är viktigare än kunskapsdelen. Kunskapen finns eftersom vi arbetar med målgruppen och med "papperslösa" och tredjelandsmedborgare. Planen kombineras också med Göteborgs Stads strategi och plan mot hemlöshet, kommunens försörjningsstödsriktlinjer samt med Socialstyrelsens riktlinjer. (Områdeschef IFO/FH, Göteborg) 13

175 Anser man sig ha tillräcklig kunskap för insatser till målgruppen? Figur 6 visar att majoriteten av svarspersonerna på frågan Anser ni att ni har den kunskap som behövs för insatser till målgruppen? anser sig ha den. Frågan är samtidigt ställd på ett sådant sätt att kunskapen som behövs varierar efter verksamhetsområde och behovet av kunskap, vilket illustreras av följande citat; Vi arbetar inte gentemot målgruppen i sig utan för staden i sin helhet, genom att hålla marken i god ordning. Vi har en orientering i målgruppen men den egna arbetsgruppens uppgift är att freda det offentliga. Skomakaren är kvar vid sin läst. Vi har den kunskap som behövs för våra insatser. (Planeringsledare park och naturförvaltningen, Göteborg) Vi agerar enbart utifrån frågan om sanitär olägenhet, och rent krasst betyder detta att vi inte behöver ta hänsyn till människorna i bosättningarna. Av det skälet är det bra med samverkan. (Förvaltningschef miljöskyddskontoret/tekniska kontoret, kranskommun) Figur 6. Självskattad kunskap utifrån frågan Anser ni att ni har den kunskap som behövs för insatser till målgruppen? Ja Delvis Nej Övrigt 7 63 svarspersoner. Bland dem som i figur 6 kategoriseras som att delvis ha kunskap, återfinns en svarsperson vars verksamhet arbetar mycket med målgruppen. I motsats till kunskaperna som svarspersonerna i ovanstående två citat anser sig behöva, ställer svarspersonens arbete större krav på kunskap och kompetens i frågor som direkt rör människorna. Språkkompetensen saknas i vårt operativa arbete. Utifrån uppdraget tycker jag dock att vi har kompetens. (Enhetschef social resursförvaltning, Göteborg) Några svarspersoner som arbetar i skolan lyfter fram arbetet med nyanlända som en modell att ta efter i arbetet med barn till EU-medborgare i utsatthet. 14

176 Det kan vara svårt att möta målgruppen i varje enskild situation eftersom barnen har olika förutsättningar. Men vi har ändå kunskap i verksamheten och kan använda liknande metoder som vi använder i arbetet med nyanlända. (Controller grundskola/förskola, kranskommun) I fråga om mottagande i skolan tror jag vi har kunskapen. Vi har rutiner för hanteringen av nyanlända barn, och barn tillhörande målgruppen ska få samma ingång. (Verksamhetschef sektor lärande, kranskommun) En del svarspersoner uttrycker samtidigt tydliga kunskapsluckor. Det är svårt. Det finns en osäkerhet över vad man ska göra efter att "tremånadsgränsen" är passerad och de saknar uppehållsrätt. (Enhetschef för integrationsenheten, kranskommun) Den upplevda bristen på kunskap beror i vissa fall på att man sällan arbetar med frågor kopplade till målgruppen. Detta gör att det inte har skapats rutiner för hanteringen av frågorna när de väl dyker upp. En svarsperson som är förste socialsekreterare på vuxenenheten i Göteborg förklarar att de "stapplar sig fram" när det väl händer något, eftersom de har haft så få fall. En avdelningschef på utbildningsförvaltningen i en kranskommun delar samma erfarenhet; Min upplevelse är att när frågan kommer så blir det som ett nytt beslut varje gång. (Avdelningschef utbildningsförvaltningen, kranskommun) De fem svarspersoner vars svar i figur 6 samlas under rubriken Övrigt har antingen inte besvarat frågan eller angett svar som är svårtolkade. I citatet nedan framkommer inte om svarspersonen anser att man har kunskapen som behövs för insatser till målgruppen. Samtidigt poängterar svarspersonen att man skaffar kunskapen när den väl behövs. Svårt att svara på. Vi tar reda på om det finns saker som vi inte har kompetens kring. Detta är ingen stor fråga hos oss. (Områdeschef IFO samt FH, Göteborg) Social resursförvaltning i Göteborg har bjudit in tjänstepersoner och politiker i GR-kommunerna att delta på två särskilda utbildningsdagar med föreläsningar och panelsamtal med syftet att stärka kunskapen i frågor som rör EU-medborgare i utsatthet. I frågeundersökningen ställdes frågan Deltog ni på utbildningsdagen i Göteborg i februari 2016?. Under denna första utbildningsdag (den andra hölls i november 2016) deltog ungefär 120 tjänstepersoner och politiker. Dock var det få av dem som svarade på frågan i undersökningen som deltog från kranskommunerna var det bara en svarsperson vardera från Partille och Tjörn som var helt säkra på att man deltagit. 15

177 Saknas något i planen eller behövs något ytterligare för att den ska få genomslag? 36 av 62 svarspersoner (svarspersonen från Kungsbacka är inte medräknad) svarar antingen Nej eller Kan inte svara på om det saknas något i planen eller om det behövs något ytterligare för att den ska få genomslag. Två av svarspersonerna påpekar dock att planen måste förbli aktuell. Planen känns fullt tillräcklig. Jag föredrar att den är kort och kärnfull och skulle snarare kunna "slimmas". Det vore också bra om den uppdaterades regelbundet, exempelvis när rättsfall leder till ny praxis. (Områdeschef IFO, Göteborg) Saknar inget, men det är viktigt att se till att planen inte blir inaktuell ser omvärlden ut så här och hur agerar vi? (Markförvaltare fastighetskontoret, Göteborg) 20 svarspersoner tycker att det saknas något i planen eller att det behövs något ytterligare för att den ska få genomslag, och deras svar kan delas in i två teman: tydlighet och kännedom/förankring. Vad gäller tydlighet önskar exempelvis en områdeschef inom IFO/FH i Göteborg att planen skulle innehålla konkreta exempel på situationer som kan uppstå för bättre vägledning. På en mer övergripande nivå anser en enhetschef på social resursförvaltning i Göteborg att det i planen behöver finnas någon slags målformulering där det uttryckligen står vad insatserna ska leda till. En annan svarsperson menar att planen behöver specificeras när det gäller kommunernas ansvar. Jag skulle vilja ha en tydlighet vad gäller "skall" och "bör". Vissa saker ska kommunen göra, andra saker "räcker det" att den bör göra. Det behövs en tydlighet i vad man ska respektive bör göra helst i form av en tabell som kan fungera som ett slags checklista. (Säkerhetssamordnare, kranskommun) Särskilt i frågor som rör barn till EU-medborgare i utsatthet upplevs planen sakna tydlighet, vilket illustreras av nedanstående citat. Saknar mer förhållningsregler när det gäller barnavårdsärenden. Det är en svår fråga och alla gör olika inom regionen. Det behövs ett gemensamt förhållningssätt för hur man ska agera när det finns barn med i bilden. (Utvecklingsledare IFO, kranskommun) Det saknas mer om skolan i planen. I förslagen till handlingsvägar skulle det behövas en handlingsplan för hur man handhar barnen i systemen. Det behövs mer hjälp genom konkreta exempel på hur målgruppen ska behandlas för att "avdramatisera" frågan. (Områdeschef grundskola/grundsärskola, Göteborg) Planen tar upp många olika saker och är något "ytlig" i sin vägledning. Ett stort lokalt arbete krävs i städerna och i Göteborgs fall stadsdelarna. Barnen har enligt planen samma rättigheter som alla barn, men i praktiken får de det nästan aldrig. (Områdeschef skola, Göteborg) Svaren som faller under temat kännedom/förankring belyser att planen inte är tillräckligt känd och kommer från svarspersoner som kände till planen innan frågeundersökningen såväl som från personer som inte gjorde det. Svarspersonerna från en kranskommun, och som representerar verksamhetsområdena IFO och Skola, förklarar att distribueringen och implementeringen av planen har varit dålig. De menar att planen måste ut i verksamheterna och behöver synas både i GR och i kommunerna. Folkhälsosamordnaren i en annan kranskommun är inne på samma linje. Planen behöver förankras och kommuniceras. Den måste genomsyra alla verksamheter och behöver komma från olika håll, både inifrån och utifrån. När man får ett dokument från GR behöver det implementeras i styr- och ledningssystemen i kommunen. När jag frågade politiker så var det vissa [med ansvar för en annan förvaltning] som inte kände till planen. (Folkhälsosamordnare, kranskommun) 16

178 En svarsperson pekar på att kännedom om planen är överordnad innehållet. Problemet är att planen måste vara genomarbetad och känd. Den måste synliggöras och spridas. Det hjälper inte att lägga till saker i planen om den är okänd. (Enhetschef social resursförvaltning, Göteborg) Tre av de 36 svarspersonerna som svarar nej eller att de inte kan svara på om det saknas något i planen beskriver också att planen är okänd. Verksamhetschefen för myndighetsutövning inom IFO- FH i en kranskommun berättar att hon inte kunde hitta planen i kommunen trots att hon letade. De två andra svarspersonerna reflekterar självkritiskt över om det är planen som är för okänd eller om det i själva verket är de själva som inte bemödat sig tillräckligt för att känna till den. Förmodligen behövs något ytterligare för att synliggöra planen eftersom den var okänd för mig, men det kan också vara mitt "fel" att jag inte känner till planen. (Verksamhetsutvecklare nyanlända, sektor utbildning, Göteborg) Att jag inte känner till planen bättre skulle kunna bero på att den har marknadsförts för dåligt. Fast det kan lika gärna vara mitt fel att jag inte aktivt har tagit del av den. (Områdeschef skola, Göteborg) Resterande sex svarspersoner besvarade inte frågan. 17

179 4.2. Situationen och arbetet med målgruppen i GR-kommunerna Illegala bosättningar Figur 7 är en sammanställning av svaren på frågan Har det funnits bosättningar i kommunen/stadsdelen? Hur många under perioden ?. Figuren syftar enbart till att ge en uppfattning om fördelningen av antalet illegala bosättningar i GR-kommunerna och är inte en redovisning av exakta antal. Siffrorna i figuren baseras på svarspersonernas skattningar, men inom en del kommuner och stadsdelar presenterar svarspersoner olika uppgifter. Oftast handlar det om att graden av precisering varierar exempelvis att svaren skiljer sig åt när det gäller antalet bosättningar. I två kommuner ger dock svarspersonerna motstridiga svar, där den ena säger att det har funnits bosättningar och den andra att det inte gjort det. När svarspersoner presenterar olika uppgifter bedöms svaren utifrån (a) hur detaljerade de är (ju mer detaljerade svar desto mer realistisk skattning) och (b) antalet skattade bosättningar (ju större antal skattade bosättningar desto mer realistisk skattning utifrån tanken att svarspersonerna saknar skäl att överdriva). Figur 7. Skattning av antalet bosättningar i kommunerna och stadsdelarna under perioden Östra Göteborg Örgryte-Härlanda Västra Hisingen Västra Göteborg Norra Hisingen Majorna-Linné Lundby Centrum Askim-Frölunda-Högsbo Angered Göteborg (hela kommunen) Öckerö Tjörn Stenungsund Partille Mölndal Lilla Edet Lerum Kungälv Kungsbacka Alingsås Ale I Mölndal ger tre svarspersoner olika svar, men i figuren utgås från den som svarar att det funnits ungefär ett 30-tal bosättningar. I stadsdelen Centrum i Göteborg svarar man att det definitivt funnits mer än en bosättning, men att man inte kan säga hur många. I figuren anges därför att Centrum enbart har haft en bosättning. I Askim-Frölunda-Högsbo kan man inte besvara frågan, varför stadsdelen i figuren anges inte ha haft några bosättningar. Lerum uppges i figuren ha haft en bosättning även om man är osäker på om den fanns före eller efter september

180 Trots att siffrorna är baserade på skattningar ger figuren ändå en bild av spridningen av antalet illegala bosättningar i regionen. Av kranskommunerna är det Mölndal som har haft klart flest bosättningar. Bland övriga kranskommuner sträcker sig antalet från noll till fyra. Göteborg har haft flest bosättningar totalt sett, men även här finns en spridningen bland stadsdelarna med Östra Göteborg och Lundby i topp. Markförvaltaren från fastighetskontoret i Göteborg berättar att det i Göteborg funnits ett drygt 100-tal adresser där det i sin tur funnits flera bosättningar under året. Jämför man denna siffra med stadsdelarnas skattningar blir det tydligt att socialtjänsten (svarspersonerna från stadsdelarna representerar verksamhetsområde IFO) underskattar antalet bosättningar. Figur 8 visar om man i kommunerna och Göteborgs stadsdelar där svarspersoner svarar att man haft bosättningar bedrivit ett uppsökande arbete i bosättningarna och informerat om boendealternativ. I Mölndal går uppfattningarna om det bedrivs uppsökande arbete isär: Någon säger att det inte görs, medan en annan förklarar att man besöker en bosättning så fort en anmälan kommer in. Ser man på stadsdelarna förklarar svarspersonerna i Centrum och Majorna-Linné att de inte själva bedrivit uppsökande arbete men att det gjorts av social resursförvaltning. 19

181 Figur 8. Uppsökande arbete i bosättningarna och information om boendealternativ till dem som vistats där. Kommun/stadsdel Verksamhetsområde Uppsökande arbete Information om boendealternativ Alingsås IFO Ja Ja Markförvaltning Nej Nej Kungsbacka IFO Ja Nej Kungälv IFO Nej Nej Markförvaltning Nej Nej Lerum IFO Nej Nej Markförvaltning Vet inte Nej Mölndal IFO Nej Nej IFO Ja Ja Markförvaltning Ja Ja Partille IFO Ja Ja Markförvaltning Ja Ja Göteborg (hela kommunen) Markförvaltning Ja Nej Angered IFO Ja Vet inte IFO Ja Nej Centrum IFO Nej Ja Lundby IFO Ja Ja Majorna-Linné IFO Nej Nej IFO Nej Nej Norra Hisingen IFO Nej Vet inte IFO Ja Nej Västra Göteborg IFO Ja Nej IFO Ja Nej Västra Hisingen IFO Ja Vet inte IFO Ja Ja Örgryte-Härlanda IFO Nej Vet inte Östra Göteborg IFO Ja Ja Enbart en svarsperson (markförvaltaren från fastighetskontoret) från verksamhetsområde Markförvaltning inkluderas från Göteborg (hela kommunen). Social resursförvaltning lyfts fram även i frågan om information om boendealternativ. Markförvaltaren från fastighetskontoret i Göteborg förklarar att det inte ligger på markförvaltarna att informera om boendealternativ utan krav på bistånd, utan att det är social resursförvaltning som har det ansvaret i Göteborg enligt rutinen i planen. En av svarspersonerna från Västra Göteborg och svarpersonen från Norra Hisingen, som menar att man inte har gett information om boendealternativ, hänvisar också till social resursförvaltning. Svarspersonen från Centrum säger att; Jag utgår från att social resursförvaltning har gjort det. Kommer personer från målgruppen till oss så får de information av oss. (Områdeschef IFO, Centrum) 20

182 I citatet förklarar svarspersonen att man även från stadsdelens håll ger information om boendealternativ förutsatt att de som vistas i bosättningarna besöker socialkontoret. Svarpersonen från Västra Hisingen, som svarar att man har informerat om boendealternativ, säger att; Vi har informerat om rätten att ansöka om insatser hos oss, men vi har inte fått några ansökningar. (Områdeschef IFO, Västra Hisingen) Här beskrivs boendealternativ vara kopplat till bistånd d.v.s. att EU-medborgare i utsatthet får ansöka om boende. Detta är dock inte den enda möjligheten som erbjuds. I Alingsås hänvisar socialtjänsten till platser och husvagnar som tillhandahålls av kyrkan och frivilligorganisationer. I Mölndal berättar svarspersonen som företräder verksamhetsområde Markförvaltning att man delar ut både information om vilka bistånd målgruppen kan söka hos socialtjänsten, men också ger information från polisen som innehåller förslag på alternativa boenden. Figur 9 visar förekomsten av handräckningar eller polisanmälningar. Markförvaltaren från fastighetskontoret i Göteborg, som också har en samordnande roll för illegala bosättningar, förklarar att handräckningar med hjälp av Kronofogden inte har gjorts sedan mars 2016 i samband med att polisen istället började tillämpa ordningslagen i hanteringen. Vikten av samverkan i samband med avflyttningar går dock, enligt markförvaltaren, inte att underskatta. I samband med avflyttningar sker samverkan om samverkan inte fungerar så fungerar ingenting. Samverkan sker mellan polisen, socialtjänsten, social resursförvaltning, fastighetskontoret och vid handräckning Kronofogden. (Markförvaltare fastighetskontoret, Göteborg) Även i Mölndal används numera polisen för att avflytta EU-medborgare i utsatthet som vistas i illegala bosättningar. Utvecklingsledaren på IFO förklarar att polisen numera har möjlighet att avflytta utan Kronofogden om bosättningen finns på kommunens mark. Enligt kommunens säkerhetshandläggare har detta skett vid tre tillfällen och polisanmälningar har gjorts vid 18 tillfällen. Förutom i Göteborg och Mölndal har handräckningar eller polisanmälningar gjorts i Kungälv och Partille. I Kungsbacka, Majorna-Linné och Örgryte-Härlanda uppger svarspersonerna att det skett en samverkan i samband med handräckningar, trots att de säger att handräckningar inte (eller troligtvis inte) har gjorts. Detta beror på att man hade förberett sig på att avveckla bosättningarna och samverkat mellan olika aktörer under förberedelserna men att målgruppen sedan lämnat platsen självmant. En av svarspersonerna från Västra Göteborg är tydlig med att handräckningar eller polisanmälningar inte är socialtjänstens ansvar och i Centrum och Lundby lyfter man fram social resursförvaltnings roll. På frågan om man arbetar efter rutinen för hantering av illegala bosättningar som finns som bilaga i planen svarar svarspersonen från Lundby såhär: Vet inte vad som står i rutinen, men när vi fick kännedom om en bosättning kontaktade vi social resursförvaltning som var samordnande i hanteringen av bosättningar. Vi har ett bra samarbete med social resursförvaltning som följer rutinen. (Områdeschef IFO, Lundby) 21

183 Figur 9. Förekomst av handräckningar eller polisanmälningar i kommunerna och Göteborgs stadsdelar. Kommun/stadsdel Verksamhetsområde Handräckningar eller polisanmälningar Samverkan i samband med handräckningar Arbete enligt rutinen Alingsås IFO Nej Vet inte Ja Markförvaltning Nej Nej Vet inte Kungsbacka IFO Nej Ja Ja Kungälv IFO Nej Nej Nej Markförvaltning Ja Ja Vet inte Lerum IFO Nej Nej Vet inte Markförvaltning Nej Nej Nej Mölndal IFO Ja IFO Ja Ja Ja Markförvaltning Ja Ja Ja Partille IFO Ja Ja Markförvaltning Ja Ja Ja Göteborg (hela kommunen) Markförvaltning Ja Ja Ja Angered IFO Vet inte Vet inte Vet inte IFO Nej Vet inte Ja Centrum IFO Ja Ja Social resursförvaltning ansvarar för frågan Lundby IFO Ja Ja Social resursförvaltning ansvarar för frågan Majorna-Linné IFO Ja Ja Ja IFO Ja Ja Ja Norra Hisingen IFO Nej Nej Ja IFO Nej Vet inte Ja Västra Göteborg IFO Vet inte Nej Vet inte IFO Nej (inte vårt ansvarsområde) Nej Vet inte Västra Hisingen IFO Vet inte Vet inte Vet inte IFO Ja Ja Ja Örgryte-Härlanda IFO Vet inte Ja Ja Östra Göteborg IFO Ja Ja Ja Enbart en svarsperson (markförvaltaren från fastighetskontoret) från verksamhetsområde Markförvaltning inkluderas från Göteborg (hela kommunen). Tomma fält beror på att svarspersonen antingen inte fått frågan eller inte har kunnat besvara den. I Majorna-Linné gjordes en polisanmälan, men aldrig någon avflyttning (handräckning). När det gäller rutinen för hantering av illegala bosättningar förklarar svarspersoner från Alingsås och Mölndal att man har egna liknande rutiner och i stadsdelen Östra Göteborg kompletterar man rutinen i planen med en egen lokal rutin. Kungsbacka har en egen rutin med anledning av att man aldrig antagit planen. Frågan Har rutinerna eller arbetssätten i er verksamhet ändrats sedan antagandet av planen och rutinen? ställdes i syfte att klargöra om planen uppfattas ha bidragit till någon förändring i arbetet med illegala bosättningar. Bland kranskommunerna uttrycker Partille och Tjörn att det skett en förändring. I Partille saknades en rutin innan och en av svarspersonerna från Tjörn förklarar att man nu har fått mandat att agera. Två av stadsdelarna i Göteborg uttrycker också att det skett en förändring: En av svarspersonerna från Västra Hisingen menar att ansvarsfördelningen mellan socialtjänsten och social resursförvaltning har blivit tydligare och svarspersonen från Östra Göteborg berättar att deras egen fältverksamhet numera har uppsökande verksamhet på obekväm arbetstid. I övriga kommuner och stadsdelar antingen vet man inte, eller så förklarar man att planen inte har 22

184 bidragit till någon förändring. I tre fall pekar svarspersonerna dock på att planen likväl har haft betydelse genom att den tydliggör ansvarsfördelningen eller helt enkelt ger en formell bekräftelse på att man gör det man ska. Rutinerna eller arbetssätten har inte ändrats, men de står nedskrivna i en handlingsplan. Rollerna och ansvarsfördelningen har därmed tydliggjorts. (Utvecklingsledare IFO, Mölndal) Planen säkerställde att vi redan gjorde "rätt". (IFO-chef, Alingsås) Planen bekräftar det vi gör och vilar på ett formellt beslut. Den stora skillnaden mellan 2016 och 2015 är att Kronofogden nästan aldrig är inblandad längre. Grunderna arbetar man fortfarande efter. (Markförvaltare fastighetskontoret, Göteborg) 23

185 Sociala tjänster I frågeundersökningen ställdes frågor som rör sociala tjänster till svarspersoner som arbetar inom IFO. Med sociala tjänster avses ansökningar om bistånd för hemresa, försörjning och boende. I figur 10 redovisas förekomsten av ansökningar hos socialtjänsten, prövning av uppehållsrätten och erbjudande om övernattning utan biståndsbedömning. Figur 10. Ansökningar hos socialtjänsten, prövning av uppehållsrätten samt erbjudande om övernattning utan biståndsbedömning i kranskommunerna och Göteborgs stadsdelar. Kommun/stadsdel Ansökningar Prövning av uppehållsrätten Övernattningsmöjligheter utan biståndsbedömning Ale Nej Nej Nej Alingsås Ja Ja Ja Kungsbacka Ja Ja Ja Kungälv Ja Nej Nej Lerum Vet inte Vet inte Vet inte Lilla Edet Nej Nej Nej Mölndal Nej Nej Nej Mölndal Ja Nej Ja Partille Nej Nej Nej Stenungsund Ja Nej Nej Tjörn Ja Nej Nej Öckerö Ja Ja Nej Angered Vet inte Vet inte Vet inte Vet inte Vet inte Vet inte Askim-Frölunda-Högsbo Ja Ja Nej Centrum Ja Ja Vet inte Lundby Nej Nej Vet inte Majorna-Linné Ja Nej Nej Ja Nej Nej Norra Hisingen Ja Ja Nej Ja Ja Nej Västra Göteborg Vet inte Nej Sköts av social resursförvaltning Ja Ja Sköts av social resursförvaltning Västra Hisingen Ja Nej Nej Nej Nej Nej (inte vårt ansvar) Örgryte-Härlanda Ja Vet inte Vet inte Östra Göteborg Ja Ja Ja I frågorna angavs inget tidsintervall. Andra frågor i formuläret har specifikt angett perioden (exempelvis frågan om antalet illegala bosättningar) och i frågor som saknar tidsintervall har svarspersonerna ibland tvekat över om samma tidsram gäller. Eftersom frågorna har varit otydliga har jag valt att låta svarspersonerna bortse från tidsramen när de besvarar dessa frågor, varför figur 10 innehåller information som sträcker sig längre tillbaka i tiden. När det gäller antalet ansökningar nämner exempelvis svarspersonen från Askim-Frölunda-Högsbo och en av svarspersonerna från Norra Hisingen att man haft ansökningar före september Samtidigt går det inte att utesluta att vissa svarspersoner ändå har tolkat frågorna som att tidsperioden gäller och därför anger andra svar än vad de annars skulle göra. 24

186 Majoriteten av svarspersonerna uppger att man tagit emot ansökningar. I Kungsbacka ser man en stor ökning av antalet ansökningar, som enligt svarspersonen har gått från en handfull per år till ett 20-tal under Överlag finns en viss osäkerhet hos svarspersonerna vad gäller antalet ansökningar. Av dem som säger att man tagit emot ansökningar rör det sig dock i de allra flesta fallen om ett fåtal. I Kungälv, Mölndal, Stenungsund och Tjörn samt i Göteborgsstadsdelarna Askim- Frölunda-Högsbo, Majorna-Linné, Västra Göteborg, Västra Hisingen och Örgryte-Härlanda handlar det om färre än tio ansökningar. En av svarspersonerna från Norra Hisingen berättar att det har varit ungefär en person från målgruppen i månaden som ansökt om ekonomiskt bistånd. I Mölndal reflekterar en av svarspersonerna över att man haft så få ansökningar i kommunen. Att det inte har varit fler ansökningar tror jag beror på att målgruppen går till socialjouren i Göteborg. (Utvecklingsledare IFO, Mölndal) I Majorna-Linné förklarar svarspersonerna att den enda ansökan de fått kom just genom socialjouren 11. Vi har handlagt ett ärende som vi fick fördelat från socialjouren och som rörde en man som var sjuk i TBC och som beviljades boende och hemresa. I övrigt kommer inte målgruppen till vårt kontor. (Sektorchef IFO-FH respektive förste socialsekreterare vuxengruppen, Majorna-Linné) Kungälv, Mölndal, Stenungsund och Tjörn motiverar inte varför de inte har prövat uppehållsrätten trots att de säger sig ha tagit emot ansökningar. När det gäller övernattning svarar majoriteten av svarspersonerna i kommunerna nej eller vet inte på frågan om man erbjudit övernattningsmöjligheter utan biståndsbedömning. I Alingsås och Kungsbacka svarar man att man samverkat med idéburen sektor för att tillhandahålla övernattning. I motsats till vad som står i planen svarar en av svarspersonerna från Angered att man troligtvis inte erbjudit övernattning då enligt svarspersonen beslut som dessa ska föregås av biståndsbedömning. I Västra Göteborg berättar svarspersonerna att det är social resursförvaltning som ansvarar för att erbjuda övernattning utan biståndsbedömning. Svarspersonen från Östra Göteborg förklarar att man i stadsdelen erbjuder övernattningsmöjligheter både med och utan biståndsbedömning. På frågan om rutinerna eller arbetssätten i verksamheten har ändrats sedan antagandet av planen svarar de flesta nej. Bland dessa svar menar ändå svarspersonen från Ale att planen hade använts om insatser varit nödvändiga. Svarspersonen från Alingsås påpekar också att handläggningen går smidigare eftersom osäkerheten är borta. I två av kranskommunerna menar man att planen har bidragit till en förändring: I Mölndal involveras fler aktörer utöver "barn och familj" på socialtjänsten och i Partille bedriver man numera mer aktivt uppsökande verksamhet. Stadsdelarna Lundby och Västra Hisingen pekar på att samverkan, särskilt med social resursförvaltning, har utvecklats sedan planen antogs. 11 Socialjouren i Göteborg tog under 2015 emot 339 personer som ansökte om hemresa. Motsvarande siffra för 2016 var, t.o.m. november, 274 personer. 25

187 Barns situation I figur 11 redovisas om kommunerna och stadsdelarna (a) har bedrivit uppsökande arbete för att ta reda på om det finns medföljande barn, (b) fått information om att det finns barn samt (c) gjort insatser för att skydda och/eller hjälpa barn. 20 av 27 svarspersoner som representerar verksamhetsområde IFO svarar att man bedrivit uppsökande arbete för att ta reda på om det finns medföljande barn. Något som framkommer är dock att det inte är helt självklart vad som räknas som uppsökande arbete. På frågan svarar en av svarspersonerna från Västra Göteborg såhär: Ja, om anmälningar eller tips kommer in. Annars gör vi inte det. (Områdeschef IFO, Västra Göteborg) I likhet med Västra Göteborg, agerar socialtjänsten i stadsdelen Centrum först när man får information om att det finns barn genom inkomna anmälningar. Svarspersonen från Askim-Frölunda- Högsbo menar att social resursförvaltning har det huvudsakliga ansvaret för uppsökande arbete och att man därför inte gör det. Bland svarspersonerna som representerar verksamhetsområde Markförvaltning, är det bara Mölndal som svarar ja på frågan om man bedrivit uppsökande arbete för att ta reda på om det finns medföljande barn. Svarspersonen menar att man noterar förekomsten av barn i anmälningarna till socialtjänsten. Markförvaltaren på fastighetskontoret i Göteborg, som även har en samordnande roll för illegala bosättningar, berättar att han agerar på liknande sätt som kollegan i Mölndal. Det framkommer dock att han inte betraktar detta som uppsökande arbete. Intervjun med svarspersonen från Tjörn som representerar verksamhetsområde Markförvaltning kan sägas exemplifiera tolkningsutrymmet som lämnas i frågan. Hon svarar nej på frågan om man bedrivit uppsökande arbete, men förklarar att man agerade när man väl fick information om att det fanns barn i en bil. I figur 11 skulle svaret därför lika väl kunna kategoriseras som Ja under kolumnen Uppsökande arbete, men jag har valt att låta frågan vara öppen för tolkning och utgått från svarspersonens spontana svar. I sju av kommunerna har man fått information om att det finns barn i kommunen. Inte alla svarspersoner anger hur många gånger man fått information, men de som ger en siffra uttrycker att det handlar om enstaka eller få tillfällen. För Mölndal ges ingen entydig bild då svarspersonen från verksamhetsområde Markförvaltning svarar att man fått information om barn flera gånger, medan svarspersonerna från verksamhetsområde IFO inte uttrycker sig på samma sätt. Vad gäller anmälningar förklarar svarspersonen på park- och naturförvaltningen i Göteborg att det inte är oro för barnen som gör att människor anmäler. Allmänheten hör inte av sig så ofta överhuvudtaget, och man har en viss benägenhet att ta i rejält om man ringer och klagar. Det har dock lugnat ner sig. Många falska larm. Allmänhetens fokus är inte på barn utan på skräp, störning och otrygghet. (Planeringsledare park- och naturförvaltningen, Göteborg) Det är samtidigt skillnad på anmälningar och faktiska fall av barn då flera anmälningar kan gälla samma barn. Markförvaltaren på fastighetskontoret i Göteborg förklarar att; Rent faktiskt har vi bara träffat på ett fåtal barn under den här perioden, typ fem barn max. 26

188 Figur 11. Uppsökande arbete för att ta reda på om det finns barn, information om att det finns barn samt insatser för att skydda och/eller hjälpa barnen. Kommun/stadsdel Verksamhetsområde Uppsökande arbete Information om barn Insatser Ale IFO Nej Ja Nej Alingsås IFO Ja Vet inte Nej Markförvaltning Nej Nej Kungsbacka IFO Ja Ja Nej Kungälv IFO Ja Nej Nej Markförvaltning Nej Nej Lerum Markförvaltning Vet inte Nej IFO Vet inte Vet inte Vet inte Lilla Edet IFO Nej Nej Nej Mölndal IFO Ja IFO Ja Ja Vet inte Markförvaltning Ja Ja Partille IFO Ja Ja Nej Markförvaltning Vet inte Vet inte Stenungsund IFO Ja Nej Nej Markförvaltning Nej Nej Tjörn Markförvaltning Nej Ja IFO Nej Nej Nej Öckerö IFO Nej Ja Vill inte svara Göteborg (hela kommunen) Markförvaltning Nej Ja Markförvaltning Nej Ja Angered IFO Ja Vet inte Vet inte IFO Ja Nej Nej Askim-Frölunda-Högsbo IFO Nej Ja Nej Centrum IFO Ja Ja Ja Lundby IFO Ja Ja Nej Majorna-Linné IFO Ja Nej Nej IFO Ja Nej Nej Norra Hisingen IFO Ja Vet inte Vet inte IFO Ja Ja Ja Västra Göteborg IFO Ja Ja Nej IFO Ja Nej Nej Västra Hisingen IFO Ja Ja Vet inte IFO Ja Ja Nej Örgryte-Härlanda IFO Ja Nej Nej Östra Göteborg IFO Ja Ja Ja Tomma fält beror på att svarspersonen antingen inte fått frågan eller inte kunnat besvara den. Enbart två svarspersoner (markförvaltaren från fastighetskontoret och planeringsledaren på park och naturförvaltningen) från verksamhetsområde Markförvaltning inkluderas från Göteborg (hela kommunen). 27

189 På frågan Vilka insatser/bistånd har barnen haft behov av? aktualiserar svarspersonen från Öckerö frågan om etik när man talar om insatser till utsatta barn. Svårt att svara på. Det är så få barn det handlar om så det känns inte etiskt att lämna ut informationen. (Enhetschef IFO, Öckerö) En av svarspersonerna från Norra Hisingen säger att man gjort en insats utifrån socialtjänstlagen (SoL) för att skydda en kvinna som var utsatt för människohandel och hennes barn. I Centrum och Östra Göteborg har man utöver SoL även gjort insatser utifrån LVU (lag med särskilda bestämmelser om vård av unga). LVU har tillämpats ungefär två gånger [både omsorgsbristärende och ärende som beror på barnets eget beteende]. SoL har väldigt sällan tillämpats. Har barnen ingen uppehållsrätt ligger ansvaret för dem på deras hemländer. Tak över huvudet ges till vuxna och sköts av social resursförvaltning. (Områdeschef IFO, Centrum) LVU har tillämpats på grund av omsorgsbrist. Nödbistånd i form av mat, tak över huvudet och hemresa har getts enligt SoL. Även ekonomiskt bistånd för saker till barn har getts. (Områdeschef IFO/FH, Östra Göteborg) Svarspersonen från Mölndal, vars svar kategoriseras som Vet inte, berättar att man inte har tillämpat LVU, men att man gör en skydds- och riskbedömning utifrån SoL. Trots att man pratar med föräldrarna kan man, enligt svarspersonen, inte utreda föräldraförmågan. Hon förklarar vidare att barnen sällan är på plats när man kommer och att vissa barn har vistats i Göteborg på Räddningsmissionens förskola eller på Heden. I Kungsbacka och Partille samt i Göteborgsstadsdelarna Askim-Frölunda-Högsbo och Västra Göteborg var det antingen inte aktuellt eller så saknades behov av insatser från socialtjänsten. I Lundby har man aldrig hittat något barn och därför heller aldrig kunnat göra någon insats. En av svarspersonerna från Västra Hisingen berättar att man har erfarenhet av båda delarna. De har inte ansökt om insatser. Ibland har vi fått information om barn, men när vi kommit till platsen har vi inte sett några barn. Vid ett tillfälle fanns ett litet barn som hade det såpass bra att insatser inte var nödvändiga. Det går även rykten om en 16-åring som befinner sig i stadsdelen, men som vi inte har haft kontakt med. (Områdeschef IFO, Västra Hisingen) Fyra svarspersoner från Alingsås, Mölndal, Partille respektive Tjörn tycker att arbetssätten eller rutinerna när det gäller arbetet med barnen har ändrats i deras respektive verksamheter sedan planen antogs. Från verksamhetsområde IFO har man i Alingsås förstärkt ansvaret i det uppsökande arbetet och svarspersonen som representerar verksamhetsområde Markförvaltning i Mölndal berättar att socialtjänsten ska agera snabbare om det är barn inblandade. Bortsett från dessa fyra svarspersoner uttrycker de övriga att planen inte har resulterat i någon förändring eller att man inte vet om den gjort det. Kungsbackas egen plan anses dock ha gjort att ansvaret för frågor som rör barn till EU-medborgare i utsatta situationer tydliggjorts på flera håll i kommunen. Vår plan har mer befäst vårt arbetssätt inom IFO. Planen har snarare bidragit med att tydliggöra olika förvaltningars ansvarsområden. (Förste socialsekreterare stöd- och försörjningsenheten, Kungsbacka) 28

190 Barns skolgång Figur 12 presenterar svaren på tre frågor som rör skolgången för barn till EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer. På frågan Erbjuds skola för EU-medborgares barn utan uppehållsrätt? är svaret ja i alla tillfrågade kommuner förutom tre. Svarspersonen från Stenungsund vet inte om kommunen erbjuder skola eftersom han inte ansvarar för barnens skolgång. Från Kungsbacka (som inte antagit planen) svarade svarspersonen från verksamhetsområde IFO 12 såhär: Nej, inte vad jag känner till. Skulle någon rektor ta in ett barn på sin skola skulle jag kanske inte känna till det. Från politiskt håll är dock tanken att skola inte ska erbjudas. (Förste socialsekreterare stöd- och försörjningsenheten, Kungsbacka) Inte heller svarpersonen från Mölndal kan utesluta att enskilda skolor erbjuder barnen skola, men han är väldigt tydlig med var kommunen står i frågan. Formellt erbjuds inte skola i Mölndal för EU-medborgare utifrån de politiska beslut som finns. (Verksamhetschef skola, Mölndal) Svarspersonerna från Lerum och Majorna-Linné svarar att man erbjuder skola, men att man inte bedriver uppsökande verksamhet för att ta reda på om det finns barn. Svarspersonen från Partille förklarar att; De barn som vi haft frågor om hittills har vi erbjudit skola, men vi har inget sådant policybeslut. Det är förvaltningschefen som har fattat beslut i varje enskilt ärende och eftersom det har varit så få barn har det inte varit några problem. (Avdelningschef utbildningsförvaltningen, Partille) Inte alla kommuner som erbjuder skola har haft barn i skola. På frågan Har det funnits barn tillhörande målgruppen i skola under perioden ? svarar Ale, Kungälv, Partille och Göteborg (genom stadsdelarna Angered, Askim-Frölunda-Högsbo, Lundby och Östra Göteborg) att man haft det. I Kungälv och stadsdelen Lundby vet man inte hur många barn det rör sig om, men i Ale och Partille har man haft två barn i skolan vardera. Svarspersonen i Angered säger att det kanske handlar om tre-fyra barn i grundskola och svarspersonen i Askim-Frölunda-Högsbo tror att det har funnits ett eller två barn. I Östra Göteborg har det under perioden funnits 109 barn till EU-medborgare i skola. Barnen talar olika modersmål (bosniska är vanligast) och innefattar barn till EU-medborgare i allmänhet inte enbart barn till EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer. Vad barnens föräldrar arbetar med registreras inte, och därför går det inte att veta hur stor andel av de 109 eleverna som hör till målgruppen som lever i utsatthet. Svarspersonen från Majorna-Linné beskriver samma sak. Jag har ingen kännedom om att det funnits barn i skola, men vi registrerar ju inte barnen och deras föräldrar. Såvida inte föräldrarna säger något till oss, kan vi inte veta om ett barn tillhör målgruppen eller inte. (Områdeschef skola, Majorna-Linné) 12 Förste socialsekreteraren på stöd- och försörjningsenheten (IFO) besvarade frågorna som rör barnens skolgång i Kungsbacka, trots att hon inte arbetar i skolan. 29

191 Figur 12. Barnens skolgång i kommunerna. Kommun/stadsdel Erbjuds skola? Barn i skola? Frågor om skolgång? Ale Ja Ja Vet inte Alingsås Ja Nej Nej Kungsbacka Nej Nej Nej Kungälv Ja Ja Nej Lerum Ja Nej Nej Lilla Edet Ja Nej Nej Mölndal Nej Partille Ja Ja Ja Stenungsund Vet inte Nej Nej Tjörn Ja Nej Ja Angered Ja Ja Nej Askim-Frölunda-Högsbo Ja Ja Vet inte Centrum Ja Nej Nej Lundby Ja Ja Nej Majorna-Linné Ja Vet inte Vet inte Västra Göteborg Ja Nej Nej Västra Hisingen Ja Vet inte Nej Örgryte-Härlanda Ja Nej Nej Östra Göteborg Ja Ja Ja Tomma fält beror på att svarspersonen inte har besvarat frågorna. Svarspersonen från Östra Göteborg berättar dock att man under 2016 fick runt tio förfrågningar från föräldrar tillhörande målgruppen som undrat om deras barn får gå i skola. Eftersom barnen alltid har beviljats skolgång har det alltså åtminstone funnits runt tio barn i skola som tillhör målgruppen under den aktuella perioden. Trots att antalet är högre än i övriga stadsdelar och kommuner som haft barn i skola, rör det sig likväl om ett fåtal barn. Samtidigt pekar svarspersonen från Askim-Frölunda-Högsbo på att antalet barn i skola skulle (och borde) kunna vara större. Jag tror att det finns ett stort mörkertal, bland annat beroende på att målgruppen kanske inte vet om att den har rätt till skola. (Områdeschef grundskola/grundsärskola, Askim-Frölunda-Högsbo) Frågan Har ni fått frågor om dessa barns skolgång? är inte helt tydlig. Om svarspersonerna har undrat vem eller vilka som ska ha ställt frågor om barnens skolgång har jag förtydligat med att det är frågor från barnens föräldrar som avses. Att frågan är otydlig kan ha inverkat på svaren genom att svarspersonerna som inte undrade vem eller vilka som avses (och därmed inte fick förtydligandet att det är barnens föräldrar) kan ha tolkat frågan annorlunda. Förutom i Östra Göteborg har man i två kommuner fått frågor om barnens skolgång: I Tjörn har man fått frågor om den öppna förskolan som erbjuds tre barn i förskoleåldern tre dagar i veckan, och svarspersonen från Partille antyder i sitt svar att man inte bedriver ett uppsökande arbete och att det därför är en förutsättning att man får frågor om barnens skolgång för att kunna erbjuda dem skola. De barn som vi erbjudit skola har vi fått frågor om. Vi har inte letat upp dem själva. (Avdelningschef utbildningsförvaltningen, Partille) 30

192 När det kommer till frågan om huruvida rutinerna eller arbetssätten ändrats sedan planen antogs är det bara svarspersonen från Ale som uppger att så är fallet. Svarspersonerna i Göteborgsstadsdelarna Centrum och Östra Göteborg berättar att deras arbete baseras på rutiner som fanns redan innan planen antogs. Nej, vi har rutiner för att ta emot barn som inte talar svenska [nyanlända barn], så det är inget nytt. (Områdeschef grundskola, Centrum) Nej, det kan jag inte säga. Vi tog emot barn från målgruppen redan innan diskussionen tog fart. Vi har alltid behandlat barn från målgruppen som vilka barn som helst. (Områdeschef skola, Östra Göteborg) Svarspersonen från Majorna-Linné känner inte till planen och är tydlig med att rutinerna eller arbetssätten inte har ändrats. Nej, definitivt inte. (Områdeschef skola, Majorna-Linné) Människohandel På frågan Har ni haft kontakt med personer tillhörande målgruppen som varit utsatta för människohandel? är det bara svarspersoner från Göteborg, Kungsbacka och Lilla Edet som svarar att man haft det. I Lilla Edet har man ett fall som är under utredning och i Kungsbacka har man mött en person som hävdade att hen varit bortrövad och tvingad att tigga. I polisförhör uttryckte personen en önskan att återvända hem och socialtjänsten hjälpte till att ordna hemresa, mat samt pengar till mat. När det gäller Göteborg har man i Norra Hisingen haft ett känt fall av människohandel som handlade om en kvinna som var utsatt för prostitution. Hon fick plats på ett skyddsboende och en hemresa. Svarspersonen från Centrum går inte in på frågan i detalj, men förklarar att kontakt med personer från målgruppen som varit utsatta för människohandel har förekommit (om än väldigt sällan) och att hjälp att återvända till hemlandet är en av insatserna som ges. Mikamottagningen och socialjouren på social resursförvaltning i Göteborg arbetar båda med frågor som rör människohandel i Göteborg. Svarspersonerna från respektive verksamhet berättar att man haft kontakt med personer utsatta för såväl sexuell (prostitution) som ekonomisk (tvingad att tigga eller stjäla) trafficking. De förklarar vilka insatser som erbjuds. Vi arbetar uppsökande och möter dessa människor allt ifrån ett identifieringsläge. Vi är ofta deras första myndighetskontakt och ger dem stöd att ta kontakt med myndighetsutövande socialtjänst och hjälper till att ta kontakt med polis och rättsväsende. Vi finns med som stöd genom hela rättsprocessen och också som behandlingskontakt efter avslutad rättsprocess där personen ges rätten att stanna i Sverige. Vi erbjuder kris- och stödsamtal, ser till att de får nödvändig sjukvård och kan hjälpa dem med ett tryggt återvändande. (Socialsekreterare Mikamottagningen, social resursförvaltning, Göteborg) Vi erbjuder skyddat boende, ekonomiskt bistånd, kontakt med ambassader [för id-handlingar], läkarbesök, hemresa. Vi ställer upp som stöd under rättegångar och ger stödsamtal. Insatserna varierar efter behoven. (Enhetschef socialjouren, social resursförvaltning, Göteborg) 31

193 En svarsperson från Akutboende och Bostad först på social resursförvaltning som arbetar med Uppsökarenheten bekräftar att människohandel förekommer. Hon tycker dock inte att det verkar vara särskilt utbrett och tror heller inte att fältarbetarna i Göteborg har kontakt med personer som är utsatta för människohandel. På frågan om man sett situationer där man upplevt att det funnits risk för människohandel säger svarspersonen från socialjouren i Göteborg att; Det har väl varenda göteborgare sett... det är bara att se hur det ser ut i Rosenlund. Och frågor väcks också när det gäller exempelvis rullstolsburna som tigger. (Enhetschef socialjouren, social resursförvaltning, Göteborg) Svarspersonenen från Mikamottagningen menar att situationen som utsatta människor befinner sig i kan leda till att de utnyttjas. På den öppna gatuprostitutionen är människor utsatta och riskerar att bli föremål för människohandel. Koppleri kan också förekomma utan att den juridiska definitionen för människohandel uppfylls. (Socialsekreterare Mikamottagningen, social resursförvaltning, Göteborg) Att miljön för utsatta människor innebär en risk för människohandel påpekas även av andra svarspersoner, liksom det faktum att man inte vet om människor som tigger är utsatta för människohandel eller inte. En svarsperson från Mölndal beskriver vad han upplever som en organisation i hanteringen av fordonen som används av EU-medborgare i utsatta situationer. Vi tycker oss se att det finns en bakomliggande organisation bakom detta. Vid ett tillfälle genomfördes fordonsflytt av 12 fordon och dagen efter fanns 14 nya fordon. Vi misstänker även att fordon [husvagnar] byter ägare på ett organiserat sätt. (Säkerhetshandläggare, Mölndal) I stadsdelarna Norra Hisingen och Centrum tycker man inte att frågor som rör människohandel har uppmärksammats i det lokala samverkansarbetet med andra aktörer, trots att man i båda stadsdelarna har viss erfarenhet av människohandel. I övrigt är det en ganska blandad bild som målas upp: Flertalet svarspersoner svarar att frågor som rör människohandel inte har uppmärksammats, medan en del svarar att de har det. Svarspersonen från socialjouren i Göteborg är dock kritisk till vad hon uppfattar som brister i samverkan. Det finns utsatta bland dem som tigger. Det är ett problem att polisen inte tar emot anmälningar och att frivilligorganisationer inte vill se att det förekommer människohandel när det gäller ekonomisk trafficking medan man erkänner förekomsten av sexuell trafficking. (Enhetschef socialjouren, social resursförvaltning, Göteborg) Svarspersonen förklarar ändå att det sedan planen antogs är enklare att förmedla till stadsdelarna att de ska ta ett tydligare ansvar för barn och andra särskilt utsatta. Endast en svarsperson uttrycker att rutinerna eller arbetssätten har ändrats sedan planen antogs genom att ökad kunskap bidragit till att man satt på sig andra glasögon i frågor som rör människohandel. 32

194 Samverkan med civilsamhället På frågan Har ni samverkat med frivilligorganisationer? Hur? uppger majoriteten av svarspersonerna att man inte har gjort det eller inte vet om man gjort det i verksamheten. Frågan är samtidigt öppen för tolkning och en del svarspersoner förklarar att man samverkar med frivilligorganisationer, men inte specifikt för EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer. Inte utifrån målgruppen. All samverkan sker generellt. (Områdeschef skola, Östra Göteborg) När det gäller målgruppen vet jag inte, men det samverkas när det gäller nyanlända. (Verksamhetschef sektor lärande, Lerum) Vi jobbar aktivt för att öppna upp för samarbete med civilsamhället. Kring nyanlända samverkar vi mycket, men vi samverkar inte specifikt för målgruppen. (Områdeschef grundskola/grundsärskola, Askim- Frölunda-Högsbo) I nedanstående citat pekar svarspersonerna på att det ändå finns ett slags beredskap för samverkan i form av etablerade strukturer eller genom civilsamhällets vilja att hjälpa till. Nej, det har inte varit många personer från målgruppen i stadsdelen. I stadsdelen har vi dock en omfattande samverkan med civilsamhället i stort, exempelvis med Caritas, som kan kopplas in och användas om behovet skulle uppstå. (Områdeschef IFO, Västra Göteborg) Nej, detta är en icke-fråga. I kommunen finns dock ett stort engagemang bland människor och i civilsamhället. Det är en stark kraft i kommunen. (T.f. administrativ chef sektor för utbildning, kultur och fritid, samt planeringssekreterare sektor för arbete, trygghet och omsorg, Ale) Idéslussen [som är en samverkansmodell] har ännu inte haft fokus på EU-medborgare, men skulle kunna ha det. (Områdeschef skola, Lundby) Trots att majoriteten av svarspersonerna svarar att man inte har samverkat med frivilligorganisationer (eller inte känner till om man gjort det) är det ändå flera kommuner som svarar att det förekommer samverkan i någon form. En svarsperson från Mölndal förklarar att det generellt sett är en dålig samverkan med civilsamhället i kommunen, men att hon själv har samverkat på eget initiativ. Svarspersoner från verksamhetsområde IFO i Alingsås och Kungälv berättar att det i båda kommunerna har bildats nätverk kring frågor som rör EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer. Svarspersonen från Alingsås säger att; Vi har haft dialog med civilsamhället. Ett nätverk skapades kring frågan som sedan visade sig användbart också under flyktingkrisen. Frivilligorganisationer hjälper till att tillhandahålla boplatser och husvagnar åt målgruppen och gör även insatser till behövande i allmänhet [soppkök, matkassar, tvättider, kläder, dusch etc.]. (IFO-chef, Alingsås) I Tjörn har man regelbundna integrationsmöten där kommunala verksamheter, polisen, Röda Korset, Rädda Barnen, kyrkan och idrottsföreningar deltar. Svarspersonen från Öckerö beskriver en lösare form av samverkan där frivilligorganisationer har hjälpt målgruppen genom att agera mellanhand gentemot socialtjänsten och stötta målgruppen i ansökningsprocessen. Denna lösare form av samverkan kan också sägas ta sig uttryck hos svarspersonen från Lilla Edet som berättar att man förde en diskussion med en diakon på Svenska kyrkan om rätten till bistånd med anledning av att en EU-medborgare tiggde i kommunen. 33

195 Markförvaltaren på fastighetskontoret i Göteborg förklarar att man samverkar inom ramen för kommunens IOP-avtal (idéburet offentligt partnerskap) genom att frivilligorganisationer bidrar med fältassistenter i uppsökande verksamhet. Svarspersonen från verksamhetsområde IFO i Östra Göteborg lyfter också fram IOP, men berättar att man även samverkar lokalt med Svenska kyrkan. Från Centrum, Lundby, Majorna-Linné, Västra Göteborg och Västra Hisingen pekar svarspersoner från verksamhetsområde IFO i istället på att det är social resursförvaltning som samverkar med frivilligorganisationer. Fyra svarspersoner två från Tjörn och en vardera från Partille och Majorna-Linné svarar att rutinerna eller arbetssätten i deras respektive verksamheter har ändrats (eller att man tror att de har ändrats) sedan planen antogs. En av svarspersonerna från Tjörn förklarar att behovet har gjort det nödvändigt att göra förändringar och syftar då på situationen med såväl EU-medborgare som nyanlända. Svaret implicerar att de ändrade rutinerna eller arbetssätten har mindre med planen att göra och kanske snarare bör ses som ett svar på ett förändrat läge i kommunen. En svarsperson från Östra Göteborg säger inget om några förändrade rutiner eller arbetssätt, men förklarar att man har kommit till insikten att man behöver bli bättre på samverkan med civilsamhället. Ett liknande svar kommer från en av den stora majoriteten svarspersoner som svarar Nej eller Vet inte på frågan och som förutspår att samverkan med frivilligorganisationer kan komma att öka och få större betydelse. Nej, men samverkan är troligare i framtiden. (Enhetschef social- och arbetsmarknadsförvaltningen, Mölndal) 34

196 5. Summering och reflektioner 1. Är planen förankrad i GR-kommunerna? Tre fjärdedelar av svarspersonerna uttrycker att de kände till planen innan de kontaktades för frågeundersökningen. Deras svar visar dock på en stor variation i graden av kännedom som sträcker sig från att ha god kännedom om planen till att enbart ha vetskap om dess existens. Ett resultat som sticker ut något är att kännedomen om planen innan frågeundersökningen bland svarspersoner från verksamhetsområde Skola var större i kranskommunerna än i Göteborgs stadsdelar. En trolig förklaring till detta skulle kunna vara Göteborgs förhållningssätt att skola ska erbjudas alla barn. Eftersom det är allmänt känt att stadsdelarna ska erbjuda skola till barn till EU-medborgare i utsatthet finns det mindre anledning för personal verksam i skolan i Göteborg att ha kännedom om planen de kan sägas veta allt de behöver veta. När svarspersonerna tillåts reflektera över planens betydelse och användbarhet svarar de bland annat att de anser att planen främjar likabehandling, ger stöd och kunskap samt tydliggör ansvarsoch rollfördelningen reflektioner som ligger väl i linje med planens syfte. Av vissa anses den vara bra att ha om behovet skulle uppstå, medan några uttrycker att planen varken är betydelsefull eller användbar. Dessa svarspersoner menar att planen är ett för trubbigt instrument för att kunna göra egentlig nytta eller att den helt enkelt inte är nödvändig i arbetet med EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer. En svarsperson som ger ett annorlunda svar är folkhälsosamordnaren som representerar verksamhetsområde Säkerhet/Trygghet i sin kommun. Hon gör tydliga kopplingar till sin yrkesroll genom att göra arbetet med EU-medborgare i utsatthet till en fråga om folkhälsa. Detta kan sägas tydliggöra bredden på frågan, men visar också på att svaren man får i en frågeundersökning beror på vilka svarspersoner som tillfrågas. Majoriteten av svarspersonerna anser sig ha den kunskap som behövs för insatser till målgruppen, men vilken kunskap man faktiskt anser sig behöva varierar efter verksamhetsområde och behovet av kunskap. Majoriteten av svarspersonerna svarar också antingen Nej eller Kan inte svara på om det saknas något i planen eller om det behövs något ytterligare för att den ska få genomslag. De som menar att det faktiskt saknas något eller behövs något ytterligare pekar dock på ökad tydlighet eller ökad kännedom/förankring. 35

197 2. Hur ser situationen och arbetet med målgruppen ut i GR-kommunerna med avseende på: Illegala bosättningar? Det saknas exakta siffror på antalet illegala bosättningar i GR-kommunerna under perioden Enligt svarspersonernas skattningar har dock Göteborg haft flest bosättningar totalt sett med stadsdelarna Östra Göteborg och Lundby i topp. Av kranskommunerna har Mölndal haft klart flest bosättningar ungefär ett 30-tal att jämföra med övriga kommuner där antalet sträcker sig från noll till fyra. Handräckningar eller polisanmälningar har gjorts i Göteborg, Mölndal, Kungälv och Partille. I Göteborg och Mölndal har man börjat använda polisen för att göra avflyttningar, utan handräckning från Kronofogden. Sociala tjänster? Det finns en viss osäkerhet hos svarspersonerna när det gäller antalet ansökningar hos socialtjänsten. Majoriteten av svarspersonerna svarar att man har tagit emot ansökningar, men i de allra flesta fall rör det sig om ett fåtal. Kungsbacka har gått mot strömmen jämfört med andra kranskommuner genom att man där ser att antalet ansökningar ökat från en handfull per år till ett 20-tal under En trolig förklaring till att Kungälv, Mölndal, Stenungsund och Tjörn inte motiverar varför de inte har prövat uppehållsrätten, trots att de säger sig ha tagit emot ansökningar, är att det i samtliga kommuner har rört sig om ett väldigt litet antal. En annan förklaring ligger i typen av ansökningar. En ansökan handlade om att personer från målgruppen önskade att få duscha och en annan rörde akut tandvård. Två ansökningar handlade om hemresa och därför, som svarspersonen från Kungsbacka uttrycker det, kan det kännas meningslöst att pröva uppehållsrätten. Liknande förklaringar kan troligen användas för att motivera varför Majorna-Linné och Västra Hisingen inte har prövat uppehållsrätten. I båda fallen rörde det sig om en enstaka ansökan och i Majorna-Linnés fall var det en sjuk man som ansökte om boende och hemresa. Majoriteten av svarspersonerna i kommunerna svarar antingen nej eller att man inte vet om man erbjudit övernattningsmöjligheter utan biståndsbedömning. Svarspersonerna från Alingsås och Kungsbacka berättar att man har tillhandahållit övernattning genom samverkan med idéburen sektor. Barns situation? En majoritet av svarspersonerna som representerar verksamhetsområde IFO svarar att man bedrivit uppsökande arbete för att ta reda på om det finns medföljande barn. Om man med uppsökande arbete menar att man agerar på inkommen information eller på eget initiativ är dock inte självklart. Svarspersoner i över hälften av kommunerna säger också att man fått information om barn. Av dem som uppger hur många gånger det rör sig om, handlar det om enstaka eller få tillfällen. När det gäller insatser till barnen har man i Göteborgsstadsdelarna Centrum, Norra Hisingen och Östra Göteborg tillämpat SoL och/eller LVU. 36

198 Barns skolgång? Alla svarspersoner utom tre säger att man erbjuder skola till EU-medborgares barn utan uppehållsrätt. Svarspersonen från Stenungsund vet inte hur kommunen förhåller sig i frågan och i Kungsbacka och Mölndal har man beslutat att inte erbjuda barnen skolgång. Ale, Kungälv, Partille och Göteborg (genom stadsdelarna Angered, Askim-Frölunda-Högsbo, Lundby och Östra Göteborg) har haft barn i skola under perioden Inte alla svarspersoner kan uppge hur många barn det rör sig om, men det handlar om ett fåtal. Flest barn i skola från målgruppen har man vetskap om i Östra Göteborg. Människohandel? Enbart svarspersoner från Göteborg, Kungsbacka och Lilla Edet säger sig ha haft kontakt med personer tillhörande målgruppen som varit utsatta för människohandel. I Kungsbacka och Lilla Edet handlar det om ett fall vardera (fallet i Lilla Edet är under utredning). På stadsdelsnivå i Göteborg känner man även i Norra Hisingen till ett fall av människohandel, medan svarspersonen från Centrum säger att man haft kontakt med personer från målgruppen som varit utsatta för människohandel, om än väldigt sällan. Hjälp att återvända till hemlandet är en vanlig insats som ges. Trots att majoriteten av svarspersonerna inte har haft kontakt med personer tillhörande målgruppen som varit utsatta för människohandel bekräftar svarspersonerna från Mikamottagningen och socialjouren på social resursförvaltning i Göteborg förekomsten av såväl sexuell som ekonomisk trafficking. Att man i stadsdelarna Norra Hisingen och Centrum inte tycker att frågor som rör människohandel har uppmärksammats i det lokala samverkansarbetet med andra aktörer kan anses vara något oväntat, givet att man i båda stadsdelarna har viss erfarenhet av människohandel. Det framstår som rimligt att frågor om människohandel uppmärksammas i det lokala samverkansarbetet när det finns faktiska erfarenheter. Samverkan med civilsamhället? Majoriteten av svarspersonerna svarar antingen att man inte har samverkat med frivilligorganisationer eller att man inte vet om man gjort det. Likväl förekommer samverkan i olika former. Exempelvis har det i Alingsås och Kungälv bildats nätverk kring frågor som rör EUmedborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer och i Tjörn har man regelbundna integrationsmöten där kommunala verksamheter, polisen och olika frivilligorganisationer deltar. Göteborg har ingått ett IOP som b.la. tar sig uttryck i att frivilligorganisationer bidrar med fältassistenter i uppsökande verksamhet. 37

199 6. Avslutånde ord Under arbetet med uppföljningen av planen för kommunala insatser som rör EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer upplevde jag att förvånansvärt många svarspersoner antingen saknade kännedom om planen eller bara hade flyktig kännedom om den. Följande meddelande fick jag från en svarsperson via e-post efter att vi avslutat vår intervju. Kom på en synpunkt! Planen är förfärligt svår att hitta på Göteborgs stads hemsida, t.o.m. svår att hitta via sökfunktionerna. Planen finns inte heller på social resursförvaltnings sida, vilket troligen kan innebära att den är relativt okänd. Min fråga är hur den kommunicerats, om den kommunicerats ut överhuvudtaget? (Områdeschef IFO, Göteborg) Det jag reagerade på var att svarspersonen trots att hon försökt inte lyckats få tag på planen. Om personer som faktiskt önskar ta del av ett styrdokument (i den uppsjö av olika handlingsplaner som finns i kommunerna) inte kan göra det, hur ska man då förvänta sig att det stora flertalet kommer ta del av det? Att planen finns att få tag på råder ingen tvekan om: Den finns både på Göteborgs Stads intranät och under rubriken Styrande dokument i Göteborgs Stad på kommunens webbplats, och det är till någon av dessa platser chefer i Göteborg förväntas vända sig för att hitta planen. Planen är heller i första hand inte ämnad att läsas av alla, utan har kommunanställda som primär målgrupp. Ändå kan jag inte se något skäl till varför planen inte skulle vara mer lättillgänglig. Skriver man ordet EU-medborgare i sökfältet på GR:s webbplats dyker planen upp som tionde träff, längst ned på sidan. Gör man samma sökning på Göteborgs Stads webbplats dyker rubriken Utsatta EUmedborgare upp som första träff, men på sidan nås man enbart av information om stöd till utsatta EU-medborgare samt frågor och svar om illegala bosättningar inte av någon hänvisning till planen. Även om planen finns på andra ställen skulle den kunna göras tillgänglig även här. Den minoritet bland svarspersonerna i frågeundersökningen som tycker att det saknas något i planen eller att det behövs något ytterligare för att den ska få genomslag, pekar på tydlighet eller kännedom/förankring. Ett krav på fullständig tydlighet är svårt att tillgodose eftersom planens innehåll är resultatet av politiska kompromisser. Exempelvis kunde kommunerna inte enas om ett gemensamt förhållningssätt i frågan om barns skolgång, varför det i den GR-gemensamma planen konstateras att det finns ett tolkningsutrymme i regelverket som kommunerna har att hantera. Kravet på ökad kännedom/förankring skulle däremot kunna tillgodoses relativt enkelt genom att dels se till att planen är synlig både på GR:s och på GR-kommunernas respektive webbplats, och dels genom att kommunicera planen bättre från GR till kommunerna, men också inom kommunerna. Betydelsen av att synliggöra och kommunicera planen på ett bättre sätt ska förstås mot bakgrund av att den upplevs fylla viktiga funktioner det är helt enkelt ett slöseri att planen inte når alla som skulle behöva nås av den. Svarspersonen i citatet nedan sammanfattar det väl när hon förklarar att hon, efter att ha läst planen och insett dess värde, bestämt sig för att sprida den i verksamheten. Blir frågan aktuell har den stor betydelse. Efter att ha tagit del av planen tycker jag att den är bra och kommer att förmedla den till enhetscheferna. (Områdeschef IFO, Göteborg) 38

200 Bilaga 1 GR-kommunernas beslut om planen Kommun Nämnd Datum Beslut Ale Kommunstyrelsen (KS) KS antar planen. Alingsås Kommunfullmäktige (KF) Alingsås tidigare ställningstagande gäller. Göteborg KS och KF KS: KF: Härryda Ärendet lyfts bort från dagordningen Kungsbacka Kungälv Beslut enligt rekommendation. Planen antas inte. Planen antas inte. Har endast svarat på remissen. Planen har inte kommit upp för beslut efter det. Lerum KS KS antar planen. Lilla Edet Individnämnden (IN) Planen antas. Dock ändras förhållningssättet på s. 22 från att Kommunerna ska bedriva ett uppsökande arbete till att Kommunerna bör bedriva ett uppsökande arbete. Mölndal KS Handlingsplanen antas. Beslut att erbjuda omsorg med pedagogiska inslag, dock inte skolgång. Partille Inget ytterligare beslut behöver fattas. Kommunen förhåller sig till planen enligt rekommendationen i förbundsstyrelsen. Stenungsund KF KF beslutar att ställa sig bakom planen så länge det inte får några ekonomiska konsekvenser för kommunen. Tjörn Har inte antagit planen. Öckerö KS KS antar planen. 39

201 Bilaga 2 Frå geformulå r Del 1: Allmänna frågor Kommun/stadsdel: Svarspersonens befattning/titel: Vad? Förankring 1. Känner ni till planen i er verksamhet? Vem? (ansvarigt verksamhetsområde) Individ- och familjeomsorg (IFO) 2. Upplever ni att planen är viktig? Varför? 3. Vad har ni i verksamheten för tankar om betydelsen av planen för ert ansvarsområde? Del 1 kunskapsdelen av planen? Del 2 handlingsplanen? 4. Anser ni att ni har den kunskap som behövs för insatser till målgruppen? 5. Saknas något i planen (behövs något ytterligare för att den ska få genomslag)? 6. Deltog ni på utbildningsdagen i Göteborg i februari 2016? Skola Markförvaltning Säkerhet/Trygghet 40

202 Del 2: Specifika frågor kopplade till olika delar av handlingsplanen Vad? När en bosättning inte kan finnas kvar 1. Har det funnits bosättningar i kommunen/stadsdelen? Hur många under perioden ? Vem? (ansvarigt verksamhetsområde) Markförvaltning IFO 2. Har ni gjort ett uppsökande arbete i bosättningarna? 3. Har ni gett information om boendealternativ till dem som vistats i bosättningarna? 4. Har handräckningar eller polisanmälningar gjorts? 5. Har en samverkan mellan olika aktörer skett i samband med handräckningar? 6. Arbetar ni efter rutinen i planen (Bilaga 1)? 7. Har rutinerna/arbetssätten i er verksamhet ändrats sedan antagandet av planen och rutinen? Sociala tjänster (t.ex. hemresa, försörjning och boende) 1. Har ni tagit emot ansökningar? Ungefär hur många? 2. Har ni prövat uppehållsrätten? 3. Har ni erbjudit övernattningsmöjligheter utan biståndsbedömning? IFO 41

203 4. Samarbetar ni med Arbetsförmedlingen i frågan? 5. Har rutinerna/arbetssätten i er verksamhet ändrats sedan antagandet av planen? Barns situation 1. Har ni bedrivit uppsökande arbete för att ta reda på om det finns medföljande barn (t.ex. i bosättningar)? 2. Har ni fått information om att det finns barn i kommunen/stadsdelen som tillhör målgruppen EUmedborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer? 3. Vilka insatser/bistånd har barnen haft behov av (utifrån SoL nödbistånd? och LVU)? Beskrivande text av situationer. 4. Har rutinerna/arbetssätten i er verksamhet ändrats sedan antagandet av planen? IFO Markförvaltning (inte fråga 3) Skola 1. Erbjuds skola för EU-medborgares barn utan uppehållsrätt? 2. Har det funnits barn tillhörande målgruppen i skola under perioden ? 3. Har ni fått frågor om dessa barns skolgång? 4. Har rutinerna/arbetssätten i er verksamhet ändrats sedan antagandet av planen? Skola 42

204 Människohandel 1. Har ni haft kontakt med personer tillhörande målgruppen som varit utsatta för människohandel? 2. Vilka insatser har erbjudits? 3. Har ni sett situationer där ni upplevt att det funnits risk för människohandel? 4. Har frågor om människohandel uppmärksammats i det lokala samverkansarbetet med t.ex. polisen och frivilligorganisationer? 5. Har rutinerna/arbetssätten i er verksamhet ändrats sedan antagandet av planen? Samverkan med civilsamhället 1. Har ni samverkat med frivilligorganisationer? Hur? 2. Har rutinerna/arbetssätten i er verksamhet ändrats sedan antagandet av planen? IFO Säkerhet/Trygghet IFO Skola Markförvaltning Kommentarer/synpunkter: 43

205 Frå geformulå r fo r Kungsbåckå Del 1: Allmänna frågor Kommun: Svarspersons befattning/titel: Vad? Svar Förankring 1. Känner ni till Göteborgs Stads/GR:s plan i er verksamhet? 2. Har ni antagit en egen plan i stället för Göteborgs Stads/GR:s plan? 3. Vad innehåller er plan (Hur ser den ut? Vilka frågor/områden behandlar den?) 4. Hur skiljer sig er plan från Göteborgs Stads/GR:s plan? 5. Upplever ni att er plan är viktig? Varför? 6. Vad har ni i verksamheten för tankar om betydelsen av er plan för ert ansvarsområde? 7. Anser ni att ni har den kunskap som behövs för insatser till målgruppen? 8. Saknas något i er plan (behövs något ytterligare för att den ska få genomslag)? 9. Deltog ni på utbildningsdagen i Göteborg i februari 2016? 44

206 Del 2: Specifika frågor Vad? Svar När en bosättning inte kan finnas kvar 1. Har det funnits bosättningar i Kungsbacka? Hur många under perioden ? 2. Har ni gjort ett uppsökande arbete i bosättningarna? 3. Har ni gett information om boendealternativ till dem som vistats i bosättningarna? 4. Har handräckningar eller polisanmälningar gjorts? 5. Har en samverkan mellan olika aktörer skett i samband med handräckningar? 6. Arbetar ni efter en särskild rutin vid hanteringen av illegala bosättningar? 7. Har rutinerna/arbetssätten i er verksamhet ändrats sedan antagandet av er plan? Sociala tjänster (t.ex. hemresa, försörjning och boende) 1. Har ni tagit emot ansökningar? Ungefär hur många? 2. Har ni prövat uppehållsrätten? 3. Har ni erbjudit övernattningsmöjligheter utan biståndsbedömning? 45

207 4. Samarbetar ni med Arbetsförmedlingen i frågan? 5. Har rutinerna/arbetssätten i er verksamhet ändrats sedan antagandet av er plan? Barns situation 1. Har ni bedrivit uppsökande arbete för att ta reda på om det finns medföljande barn (t.ex. i bosättningar)? 2. Har ni fått information om att det finns barn i Kungsbacka som tillhör målgruppen EUmedborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer? 3. Vilka insatser/bistånd har barnen haft behov av (utifrån SoL nödbistånd? och LVU)? Beskrivande text av situationer. 4. Har rutinerna/arbetssätten i er verksamhet ändrats sedan antagandet av er plan? Skola 1. Erbjuds skola för EUmedborgares barn utan uppehållsrätt? 2. Har det funnits barn tillhörande målgruppen i skola under perioden ? 3. Har ni fått frågor om dessa barns skolgång? 4. Har rutinerna/arbetssätten i er verksamhet ändrats sedan antagandet av er plan? 46

208 Människohandel 1. Har ni haft kontakt med personer tillhörande målgruppen som varit utsatta för människohandel? 2. Vilka insatser har erbjudits? 3. Har ni sett situationer där ni upplevt att det funnits risk för människohandel? 4. Har frågor om människohandel uppmärksammats i det lokala samverkansarbetet med t.ex. polisen och frivilligorganisationer? 5. Har rutinerna/arbetssätten i er verksamhet ändrats sedan antagandet av er plan? Samverkan med civilsamhället 1. Har ni samverkat med frivilligorganisationer? Hur? 2. Har rutinerna/arbetssätten i er verksamhet ändrats sedan antagandet av er plan? Kommentarer/synpunkter: 47

209 Bilaga 3 Genomförda intervjuer och enkäter representerade verksamheter Kommun IFO Skola Markförvaltning Säkerhet/Trygghet Ale X X Alingsås X X X X Göteborg (hela kommunen) X X Härryda Kungsbacka X Kungälv X X X Lerum X X X X Lilla Edet X X X Mölndal X X X X Partille X X X X Stenungsund X X X Tjörn X X X X Öckerö X Stadsdel, Göteborg Angered X X Askim-Frölunda-Högsbo X X Centrum X X Lundby X X Majorna-Linné X X Norra Hisingen X Västra Göteborg X X Västra Hisingen X X Örgryte-Härlanda X X Östra Göteborg X X Varje X motsvarar en representerad verksamhet, d.v.s. ett verksamhetsområde i en kommun/stadsdel inom vilket minst en svarsperson har intervjuats eller besvarat frågorna via e-post (enkät). Sammanlagt inkluderas 54 verksamheter av 63 möjliga (inga verksamhetsområden i Härryda och enbart verksamhetsområde IFO i Kungsbacka räknas med). I Göteborg representerar svarspersonerna från verksamhetsområdena Markförvaltning och Säkerhet/Trygghet hela kommunen. För verksamhetsområdena IFO och Skola representerar svarspersonerna istället sina respektive stadsdelar. 48

210 Genomförda intervjuer och enkäter svarspersonernas kommun/stadsdel och verksamhet Kommun Svarsperson(er) Ale Två svarspersoner: T.f. administrativ chef sektor för utbildning, kultur och fritid + planeringssekreterare sektor för arbete, trygghet och omsorg (IFO) Alingsås Controller grundskola/förskola Alingsås Alingsås Alingsås Göteborg Göteborg Göteborg Göteborg Kungsbacka Kungälv Kungälv Kungälv Lerum Lerum Lerum Lerum Lilla Edet Lilla Edet Lilla Edet Mölndal Mölndal Mölndal Mölndal Partille Partille Partille Partille Stenungsund Stenungsund Stenungsund Tjörn Tjörn Tjörn Tjörn Öckerö IFO-chef Förvaltningschef miljöskyddskontoret/tekniska kontoret Administrativ chef och säkerhetsansvarig Socialsekreterare social resursförvaltning, Mikamottagningen Enhetschef social resursförvaltning, Boende och Socialjour (socialjouren) Enhetschef social resursförvaltning, Akutboende och Bostad först (uppsökarenheten ingår där) Tre svarspersoner: utvecklingsledare (miljöförvaltningen), planeringsledare (park- och naturförvaltningen) och markförvaltare (fastighetskontoret). Markförvaltaren på fastighetskontoret har även en samordnande roll för illegala bosättningar. Samtliga svarspersoner deltar i Göteborgs Stads nätverk för illegala bosättningar. Förste socialsekreterare stöd- och försörjningsenheten (IFO). Svarspersonen deltar i nätverket för utsatta EU-medborgare. Enhetschef IFO (stöd och försörjning) Verksamhetschef grundskola Verksamhetschef samhällsbyggnad, myndighet Verksamhetschef sektor lärande Verksamhetschef samhällsplanering Säkerhetssamordnare Verksamhetschef myndighetsutövning, IFO-funktionshinder (FH) IFO-chef Biträdande förvaltningschef bildningsförvaltningen Folkhälsosamordnare Enhetschef ekonomiskt bistånd, social- och arbetsmarknadsförvaltningen (IFO) Utvecklingsledare (tidigare enhetschef) IFO Säkerhetshandläggare (svarar för verksamhetsområdena Markförvaltning och Säkerhet/trygghet) Verksamhetschef skola IFO-chef Säkerhetssamordnare Förvaltningschef samhällsbyggnadsförvaltningen Avdelningschef utbildningsförvaltningen Verksamhetschef IFO Verksamhetschef för kompetens och utbildning bl.a. vuxenutbildning och svenska för invandrare (sfi) Sektorchef samhällsbyggnad Säkerhetssamordnare Avdelningschef för elevhälsan Enhetschef för integrationsenheten (lyder under kommunstyrelsen) IFO- och funktionshinderchef (IFA-chef) Enhetschef socialtjänsten (IFO) 49

211 Stadsdel, Göteborg Svarsperson(er) Angered Områdeschef IFO (försörjningsstöd, arbetsmarknad och daglig verksamhet) Angered Verksamhetsutvecklare nyanlända, sektor utbildning Angered Områdeschef IFO samt FH (bistånd och service) Askim-Frölunda- Områdeschef grundskola/grundsärskola Högsbo Askim-Frölunda- Förste socialsekreterare vuxenenheten (IFO) Högsbo Centrum Områdeschef IFO Centrum Områdeschef grundskola Lundby Områdeschef IFO (myndighetsutövning) Lundby Områdeschef skola (har tagit hjälp av kollegor från andra verksamhetsområden för att besvara frågorna) Majorna-Linné Områdeschef skola Majorna-Linné Två svarspersoner: sektorchef IFO-FH + förste socialsekreterare vuxengruppen Norra Hisingen Områdeschef IFO/FH (stöd och sysselsättning) Norra Hisingen Områdeschef IFO (myndighetsutövning) Västra Göteborg Områdeschef IFO (allt utom försörjningsstöd) Västra Göteborg Områdeschef IFO (arbetsmarknad och sysselsättning/försörjningsstöd) Västra Göteborg Områdeschef grundskola Västra Hisingen Områdeschef IFO (försörjningsstöd, arbete och daglig verksamhet) Västra Hisingen Områdeschef IFO (bistånd och service) Västra Hisingen Områdeschef skola Örgryte-Härlanda Områdeschef skola Örgryte-Härlanda Områdeschef IFO (bistånd och service) Östra Göteborg Områdeschef skola Östra Göteborg Områdeschef IFO/FH (bistånd och service) 59 undersökningstillfällen (55 intervjuer och 4 enkäter) med svar från sammanlagt 63 svarspersoner. 50

212 Genomförda intervjuer och enkäter kommentarer Kommuner: I de verksamheter som inte inkluderas har svarspersoner antingen inte gått att få tag på eller inte återkommit med svar innan den 1 december 2016, som var deadline för datainsamlingen. Ytterligare kommentarer: Ale: Inga representanter för verksamhetsområdena Markförvaltning och Säkerhet/Trygghet deltog i undersökningen. Svarspersonerna från verksamhetsområde IFO respektive Skola vände sig till kommunens brottsförebyggare (för att förhöra sig i frågor som rör människohandel) och till förvaltningen för markförvaltning/samhällsbyggnad (för att förhöra sig i frågor som rör illegala bosättningar). Ingen av dessa hade något att tillföra. Göteborg (hela kommunen): En gruppintervju gjordes med tre personer som representerar verksamhetsområde Markförvaltning: utvecklingsledare (miljöförvaltningen), planeringsledare (parkoch naturförvaltningen) och markförvaltare (fastighetskontoret). Markförvaltaren på fastighetskontoret har även en samordnande roll för illegala bosättningar. Samtliga svarspersoner deltar i Göteborgs Stads nätverk för illegala bosättningar. Göteborg (hela kommunen): Tre personer på social resursförvaltning som arbetar med frågor kopplade till människohandel (verksamhetsområde Säkerhet/Trygghet) intervjuades vid tre olika tillfällen: socialsekreterare (Mikamottagningen), enhetschef (socialjouren) och enhetschef (Akutboende och Bostad först). Härryda: Eftersom kommunen inte har antagit planen och heller inte har tagit fram en egen plan exkluderades Härryda från uppföljningen. Kungsbacka: Kommunen har inte antagit planen, men förste socialsekreteraren på stöd och försörjningsenheten (IFO), intervjuades eftersom hon deltar i nätverket för utsatta EU-medborgare och för att kommunen har antagit en egen handlingsplan för socialt och ekonomiskt utsatta EUmedborgare. Mölndal: Säkerhetshandläggaren svarade för verksamhetsområdena Markförvaltning och Säkerhet/Trygghet. Mölndal: Två IFO-medarbetare intervjuades med anledning av att den första jag intervjuade tyckte att jag också skulle prata med en före detta enhetschef med stor ämneskunskap i frågor som rör EUmedborgare i utsatthet. Stenungsund: Risk-och säkerhetssamordnaren intervjuades inte då han menade att han saknade erfarenhet av frågor som rör människohandel kopplade till målgruppen. 51

213 Stadsdelar, Göteborg I stadsdelarna varierar antalet områdeschefer inom IFO, från en till fyra. Askim-Frölunda-Högsbo: Enbart förste socialsekreteraren för vuxenenheten intervjuades efter hänvisning från områdeschef IFO/FH (myndighet och bistånd). Centrum: Stadsdelens enda områdeschef IFO intervjuades. Lundby: Enbart dåvarande områdeschef IFO (myndighetsutövning) (svarspersonen bytte tjänst tidigt på hösten 2016) intervjuades eftersom hon hade ansvaret för frågor kopplade till målgruppen. Majorna-Linné: Områdescheferna inom IFO arbetade inte kvar. Istället gjordes en intervju med sektorchefen för IFO-FH och förste socialsekreteraren för vuxengruppen. Västra Hisingen: Enbart två områdeschefer inom IFO (chefen för försörjningsstöd, arbete och daglig verksamhet och chefen för bistånd och service) intervjuades. I stadsdelen finns fyra områdeschefer inom IFO (tre som ansvarar för stadsdelen och en som ansvarar för hela Hisingen). Örgryte-Härlanda: Enbart områdeschef IFO (bistånd och service) intervjuades då hon var chef för all myndighetsutövning t.o.m. 1 september Östra Göteborg: Enbart områdeschef IFO/FH (bistånd och service) intervjuades då hon har varit ansvarig för frågan i stadsdelen. Svar via e-post: Följande svarspersoner besvarade intervjufrågorna via e-post: Göteborg Lundby områdeschef skola Göteborg Västra Hisingen områdeschef skola Kungälv verksamhetschef grundskola Mölndal verksamhetschef skola 52

214 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen ISGR under ett tak 2020 Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås besluta att, förutsatt att styrelsen för ISGR och förbundsstyrelsen är överens om villkoren i hyresavtalet efter avslutad förhandling, uppdra till förbundsstyrelsens ordförande, vice ordförande och förbundsdirektören i förening att teckna hyresavtal med utvald fastighetsägare. Sammanfattning av ärendet Göteborgsregionens internationella skola, ISGR, har idag närmare 1000 elever på två campus. Skolan erbjuder både grundskoleundervisning på engelska enligt den internationella läroplanen IB, och undervisning på svenska enligt den nationella svenska läroplanen. Söktrycket är mycket högt. Skolan bedöms inom kort vara helt fylld, och med tanke på att inflödet av internationella experter förväntas öka framgent är ISGR i behov av nya lokaler i Göteborgsregionen år Förhandlingar med fastighetsägare har nu inletts. Avgörande för att kunna gå vidare med förhandlingarna är att momsfrågan hanteras. Detta har nu gjorts, vilket redogörs för i bilaga. Två olika alternativ till avtalstecknande har tagits fram och enligt rekommendationer från Ernst & Young 18 januari 2017 framstår alternativ ett som mest ekonomiskt fördelaktigt för båda parter, ISGR/GR och fastighetsägare, då kostnaden blir lägre. Se bilaga. Vid sammanträde 7 mars 2017 ställde sig ISGRs styrelse och nämnd bakom alternativ 1; att fastighetsägaren tecknar avtal med GR gällande nylokalisering av ISGR samt att VD/skolchef fortsätter förhandlingarna med fastighetsägarna. ISGRs styrelse och nämnd hemställer i skrivelse till GRs förbundsstyrelse att besluta att GR, enligt alternativ ett, tecknar hyresavtal för ISGR vid avslutade hyresförhandlingar. Tidplanen innebär att ISGRs bolagsstämma behandlar ärendet 16 maj, förbundsstyrelsen får en lägesrapport den 19 maj och förslag till hyresavtal föreläggs förbundsstyrelsen 13 juni. Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

215

216

217

218

219

220

221

222

223

224 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Bostadsförsörjningsprogram Härryda kommun Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås godkänna förslag till yttrande, daterat Förbundsstyrelsen föreslås omedelbart justera denna protokollsparagraf. Sammanfattning Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Härryda kommun daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Bostadsförsörjningsprogrammet går att läsa i sin helhet på kommunens webbsida: lokaler/langsiktigbostadsplanering.4.124fd5f4139f22e498f html Ärendet behandlades i styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad , se bifogat protokollsutdrag. Göteborg Helena Söderbäck /Maria Sigroth

225 Göteborgsregionens kommunalförbund Protokollsutdrag Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Utdrag ur protokoll ( 5) från sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Bostadsförsörjningsprogram Härryda kommun Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Härryda kommun daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Beslut Förslag till yttrande, daterat , godkänns för egen del. Förbundsstyrelsen föreslås godkänna förslag till yttrande daterat Protokollsanteckning Ur ett regionalt perspektiv vore det önskvärt med en tydligare målbild över fördelningen mellan olika upplåtelseformer i nybyggnationen. Den nuvarande utvecklingen förvärrar segregationen i regionen. En målbild borde innehålla att mer än hälften av lägenheterna uppförs som hyresrätter. Jöran Fagerlund (V) Vid protokollet Amie Ramstedt Justeras: Derya Tumayer Fredrik Hansson 1(1)

226 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Tjänsteutlåtande Per Kristersson Bostadsförsörjningsprogram Härryda kommun Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Härryda kommun daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Bakgrund och syfte GR är sedan 1988 regionplaneorgan enligt plan- och bygglagen och har rollen att arbeta med bostadsfrågan i Göteborgsregionen. Enligt bostadsförsörjningslagen ska GR därför göra en regional bedömning av kommunens framtagna riktlinjer samt yttra sig över kommunernas bostadsförsörjningsprogram. Riktlinjerna för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska minst innehålla följande uppgifter: 1. kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, 2. kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och 3. hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Kommentarer I GRs mål och strategidokument, Hållbar tillväxt (2013) och Strukturbild för Göteborgsregionen (2008), samt K2020 (2008) finns regionala överenskommelser om vikten av att lokalisera nya bostäder till de delar av regionen med befintlig kollektivtrafik eller där bostadsbyggandet kan stärka strukturen och på så sätt ge underlag för kollektivtrafik. Exempel på detta är lokalisering i stationssamhällen och i större tätorter i kustzonen. Därmed bör aktiv planering av bostadsbyggande i perifera lägen undvikas. Härryda kommun uppmärksammar behovet att de lokala målen för bostadsbyggandet utformas så att en befolkningsökning på lägst 1,5% kan mötas med bostäder i alla ägande- och upplåtelseformer. I de regionala tillväxtmålen, som finns uttryckta i Hållbar tillväxt, är tillväxten satt till minst fler invånare per år i befolkningstillväxt vilket motsvarar minst 1%

227 Göteborgsregionens kommunalförbund tillväxt. GR ser att utgå från ett planeringstal på 1,5% helt är i linje med pågående befolkningstillväxt. För att kommunen ska vidmakthålla ett ökat bostadsbyggande på en nivå om 1,5 % tillväxt har bland annat verksamhetsmål kring en aktiv markpolitik gjorts. GR konstaterar att rådighet över marken är en viktig faktor som har lett till att kommunen under många år har lyckats upprätta ett bostadsbyggande på den nivå som fastställts i planeringen, vilket är positivt. I GRs remisssvar på kommunens förra bostadsförsörjningsprogram önskade vi en diskussion kring för vem bostadsbyggandet är till för. Hur kan även personer med olika ekonomiska och sociala förutsättningar få möjlighet att flytta till Härryda kommun? Som exempel kan nämnas, hur kan nyanländas bostadsbehov hanteras i ett bostadsförsörjningsprogram? GR noterar att kommunen inte följt upp detta i innevarande bostadsförsörjningsprogram. Kommunen har i nu gällande Översiktsplan 2012 redovisat att GRs strukturbild ligger till grund för bebyggelseutvecklingen. Översiktsplanen utgör planeringsunderlag för bostadsförsörjningsprogrammet. Utbyggnadstakten ska enligt bostadsförsörjningsprogrammet vara balanserad över kommunen och nya bostäder ska anpassas efter den plats där de byggs. Kommunen har sedan lång tid kontinuerligt följt befolkningsutvecklingens förändringar vad avser bland annat ålderssammansättning och hur befolkningen påverkas demografiskt till följd av bostadsbyggandet. GR ser att på det sätt kommunen bedriver bostadsplaneringen nås en stor följsamhet mellan den politiska viljan att erbjuda bostäder till en växande befolkning och det faktiska regionala bostadsbehovet, vilket är mycket bra. Under senaste 15 åren har kommunens befolkningsökning i snitt varit 1,4%. GR ser att befolkningsökningstakten troligen kommer öka regionalt. Västra Götalandsregionen anger i en befolkningsprognos för göteborgsregionen tal för de kommande 5 åren på mellan 1,6 och 1,8% som årlig tillväxt. Även nationellt beräknar SCB en ökad befolkningstillväxt för kommande decennium. I förslaget till bostadsförsörjningsprogram ser GR att kommunen har tagit fram relevanta riktlinjer för bostadsförsörjning, kommunala markanvisningar och exploateringsavtal samt aktuella regionala överenskommelser. Härryda i regionen Bostadsförsörjningsprogrammet ska, enligt lagen, särskilt grundas på en analys av bl.a. bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. GR anser att i kommande bostadsförsörjningsprogram

228 Göteborgsregionens kommunalförbund vore en komplettering kring regionala förhållanden på bostadsmarknaden värdefullt. Genom att bredda analysen i bostadsförsörjningsprogrammet skulle GR därför vilja se att analysen inte bara omfattar förhållanden i den egna kommunen utan även analysera kommunens roll i ett större regionalt sammanhang. Exempelvis genom att ta avstamp i följande frågor: Hur påverkar Härrydas utveckling närliggande kommuner och regionen i stort? Hur påverkas Härrydas bostadsmarknad av vad som händer i regionen i övrigt? Vad är Härrydas bidrag till den regionala bostadsmarknaden? En sådan breddning av analysen skulle med fördel kunna ske i samverkan med kommuner som agerar inom samma bostadsmarknad.

229 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till Förbundsstyrelsen Luftvårdsprogrammets organisationsstruktur Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås besluta att luftvårdsprogrammet avslutas 31 december 2017 under förutsättning att upphandlingen av luftkvalitetmätningar är avslutad. I annat fall ska luftvårdsprogrammet avslutas när upphandling är avslutad och avtal tecknats för kommande års luftmätningar. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att luftvårdsarbetet organiseras i ett luftvårdsförbund. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att ledamöterna i styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad representerar GR vid luftvårdsförbundets årsstämma vilken ska genomföras senast 30 juni Sammanfattning Styrgruppen för luftvårdsprogrammet beslutade att ge GR i uppdrag att starta en utredning och att återkomma till styrgruppen med förslag till eventuella framtida förändringar. Utredningen ska vara klar till bokslut 2015 Utredningen visar att nuvarande organisationsform inte är ändamålsenlig i relation till programmets syfte. Utredningens slutsatser är att luftvårdsprogrammet bör ombildas till en ideell förening i form av ett luftvårdsförbund. Ett förbund har egna stadgar, fristående ekonomi och är en självständig juridisk person. Styrgruppen för luftvårdsprogrammet beslutade 21 april 2016 att gå vidare i arbetet med att bilda ett förbund. Göteborg Helena Söderbäck /Maria Sigroth

230 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Tjänsteutlåtande HH/MW Luftvårdsprogrammets organisationsstruktur Bakgrund och syfte Luftvårdsprogrammet bildades 1980 och har till huvudsakligt syfte att kartlägga luftkvaliteten i Göteborgsregionen. Luftvårsprogrammet är en del av GRs verksamhet och har samma organisationsnummer som GR. Luftvårdsprogrammet har 27 medlemmar varav GR kommunerna utgör 13. Övriga 14 medlemmar består främst av företag och organisationer som i sitt miljötillstånd har att redovisa verksamhetens påverkan på luftkvaliteten. Några av medlemmarna är frivilliga. Styrgruppen för luftvårdsprogrammet består av styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad samt två representanter från övriga medlemmar. Verksamhetens budget för innevarande år uppgår till ca tkr/år. Verksamheten finansieras av GR (660 tkr) samt avgifter från företag och organisationer (690 tkr). Avgifterna för företag och organisationer fastställs av tillsynsmyndigheterna. De organisationer som är frivilliga medlemmar betalar avgift enligt överenskommelse. Mätningar av luftkvalitet och övrig verksamhet utförs av Miljöförvaltningen i Göteborg. Intäkterna (avgifter och årsavgift) överförs i sin helhet till Miljöförvaltningen i Göteborg. Eventuella överskott återförs till GR. Under senare år har verksamheten ifrågasatts, främst utifrån organisatoriska och ekonomiska perspektiv. Luftvårdsprogrammets styrgrupp beslutade att ge GR i uppdrag att starta en utredning och att återkomma till styrgruppen med förslag till eventuella framtida förändringar. Utredningen ska vara klar till bokslut GR har upphandlat en utredning med uppdraget att: Göra en omvärldsanalys, jämföra luftvårdsprogrammets organisation och funktion idag med andra luftvårdsförbund. Utifrån omvärldsanalysen och programmets syfte ta fram ett förslag till optimal organisationsform och göra en konsekvensanalys av den jämfört med nuvarande luftvårdsprogram

231 Göteborgsregionens kommunalförbund Utredningens slutsatser i huvuddrag Utredningen visar att det i nuvarande organisationsform finns förbättringsområden avseende ledning, styrning, medlemsinflytande, ekonomi och juridik. Dagens ordning där Miljöförvaltningen i Göteborg administrerar luftvårdsprogrammet och är utförare av luftmätningarna jämte sin roll som tillsynsmyndighet bedöms som olämplig. Utredningens slutsatser är att luftvårdsprogrammet bör ombildas till en ideell förening i form av ett luftvårdsförbund. Ett förbund är en egen juridisk enhet med fristående ekonomi, egna stadgar och ett representativt medlemsinflytande. I utredningen framgår också att det finns ett behov av att se över medlemsavgifterna. Flera luftvårdsförbund står i begrepp att se över avgifterna i syfte att ta fram avgifter som motsvarar den nytta medlemmarna erhåller. Styrgruppen för luftvårdsprogrammet instämmer i utredarens slutsatser att ett luftvårdsförbund är en mer ändamålsenlig organisationsform i relation till syftet. Kommentarer Samverkan I enlighet med luftkvalitetsförordningen (2010:477) ska varje kommun genom mätning, modellberäkning eller objektiv skattning av luftkvalitet kontrollera att miljökvalitetsnormerna följs i kommunen. Att samverka kring luftvårdsfrågor i Göteborgsregionen ger många fördelar, inte minst genom större helhetssyn, koncentration av kompetens och besparing av resurser med färre mätstationer. Det regionala perspektivet är värdefullt med tanke på dagens planeringsmöjligheter där luftkvalitet utgör en viktig parameter i den strategiska regionplaneringen. Upphandling En konsekvens av ombildning till förbund är att de luftkvalitetsmätningar som idag köps av Miljöförvaltningen måste upphandlas. Det innebär att medlemmarna garanteras bästa marknadspris och risk för jäv undanröjs. Det finns oro för att upphandling kan leda till att kompetens går förlorad eftersom det finns risk för avbrott i kontinuiteten. Därför är det viktigt att luftvårdsprogrammet avslutas först efter att upphandlingen är färdig. Göteborgs Stads Miljöförvaltning kommer fortsättningsvis ges möjlighet att utföra luftförbundets luftkvalitetsmätningar genom att, tillsammans med andra relevanta aktörer, lämna anbud. Om enskilda medlemmar vill ha kompletterande mätningar eller tjänster kan dessa direktavropa tjänster av förbundet.

232 Göteborgsregionens kommunalförbund Administration och kanslifunktion Historiskt har GR administrerat luftvårdsprogrammet men i samband med personalförändringar lämnades uppdraget över till Göteborgs Stads Miljöförvaltning. Utredningen konstaterar att rollerna behöver renodlas och rekommenderar att GR återtar administration och kanslifunktion. Ett kansli på GR kan säkerställa den regionala samverkan samt uppnå skalfördelar mellan vattenvårds- och luftvårdsfrågor då GR redan idag har en administrativ roll för två vattenvårdsförbund. Det är dock upp till luftvårdsförbundets styrelse att avgöra var och hur kanslifunktionen bör organiseras. Avgifter En översyn av medlemsavgifterna bör genomföras snarast efter bildandet av luftvårdsförbundet. Medlemskommunernas finansiering till luftvårdsprogrammet går idag genom årsavgiften till GR. En direkttransferering till ett förbund är fullt möjligt under förutsättning att det finns ett underlag för det. På sikt bör dock förbundet direktfinansieras från medlemmarna, oavsett om medlemmen är kommun eller företag. För en smidig övergång för medlemskommunerna, GR och luftvårdsförbundet rekommenderas att medlemsavgiften för 2018 transfereras genom GRs årsavgift. Övergripande organisation I ombildningen till förbund föreslås att GRs representation i luftvårdsförbundet består av tjänstepersoner från GR samt från några av medlemskommunerna. Den politiska representationen föreslås få en fortsatt central roll genom den årliga förbundsstämman där strategiska styrdokument och beslut för förbundet fastställs. En konsekvens blir att styrelsens arbete kopplas närmare verksamhetsfrågorna, vilket möjliggör att djupare expertis och sakkunskap kring luftfrågor fångas upp. Fortsatt arbete Med bakgrund av den utredning som genomförts och de beslut som styrgruppen rekommenderar till förbundsstyrelsen enligt bifogat missiv, kommer den fortsatta processen att se ut enligt följande. Under förutsättning att förbundsstyrelsen beslutar enligt förslag kommer GR att sammankalla till en konstituerande årsstämma där Göteborgsregionens luftvårdsförbund formellt bildas, stadgar antas och styrelse väljs. Luftvårdsförbundets styrelse sammansätts enligt stadgarna.

233 Göteborgsregionens kommunalförbund Efter det att konstituerade årsstämma är genomfört och Göteborgsregionens luftvårdsförbund bildat påbörjas arbetet med att ta fram ett förfrågningsunderlag inför kommande upphandling av luftkvalitetsmätningar. Luftvårdsprogrammet avslutas 31 december 2017 under förutsättning att upphandlingen av luftkvalitetmätningar är avslutad. I annat fall när upphandling och tilldelningsbeslut har vunnit laga kraft. GRs kansli kommer i sin roll att bistå med följande: Ta ansvar för juridisk formalia kring bildandet av Göteborgsregionens luftvårdsförbund och därmed dialogen med externa kontakter. Ta fram förslag till stadgar, arbetsordning och arvodering inför konstituerande årsstämma. Sammankalla till konstituerande årsstämman. Löpande sammankalla till styrelsemöte och årsstämma. Ta fram förslag till organisation och administration på uppdrag av luftvårdsförbundets styrelse. Bistå luftvårdsförbundets styrelse med att ta fram ett förslag till verksamhetsplan samt bistå förbundsstämman med att ta fram verksamhetsinriktning för luftvårdsförbundet. Bistå luftvårdsförbundets styrelse med att ta fram ett förslag till detaljbudget och ett förslag till flerårig rambudget. Ta fram förslag till förfrågningsunderlag för aktuella upphandlingar inom ramen för verksamhetsplanen. Bilagor: Bilaga 1 Utredning och förslag till Luftvårdsprogrammets fortsatta organisation daterad Bilaga 1.2 Matris för jämförelse mellan Luftvårdsorganisationerna, daterad Bilaga 2 Protokoll Styrgruppen för Luftvårdsprogrammet.

234 Utredning och förslag till Luftvårdsprogrammets fortsatta organisation I uppdraget ingår att: Göra en omvärldsanalys, jämföra Luftvårdsprogrammets organisation och funktion idag med andra luftvårdsförbund. Utifrån omvärldsanalysen och programmets syfte ta fram ett förslag till optimal organisationsform och göra en konsekvensanalys av den jämfört med nuvarande Luftvårdsprogram. Bakgrund Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen (då Regionalt luftkontrollprogram) startade 1980 på initiativ av dåvarande länsstyrelsen i Göteborg och Bohuslän tillsammans med Kommunalförbundet och ett 50-tal företag. Företagen hade krav via sina tillstånd att mäta luftföroreningar och Kommunalförbundet, länsstyrelsen och kommuner hade behov av kunskap om luftföroreningar i sina roller som planerings- och tillsynsorgan. Det förutsattes att en samordning i regionen medförde ett bättre underlag och till en rimligare kostnad. Luftvårdprogrammet har vid flertalet tillfällen under sin 36- åriga verksamhet utvärderats och utretts. Senast detta skedde var då Luftvårdsprogrammets organisationsstruktur, styrning och administrativa rutiner i nuläget beskrevs i Luftvårdsprogrammets organisationsstruktur. Styrgruppen har i beslut gett GR i uppdrag att starta en utredning och att återkomma till styrgruppen med förslag till eventuella framtida förändringar. Luftvårdsprogrammets organisationsstruktur och styrgruppens beslut ligger till grund och är utgångspunkt för uppdraget. Omvärldsanalys Se bifogad matris, Bilaga 1, jämförelse mellan Östra Sveriges Luftvårdsförbund, Skånes Luftvårdsförbund och Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen. Sammanfattning omvärldsanalys Inom organisationsområdena funktion och drift syns inga större skillnader mellan luftvårdsprogram och luftvårdsförbund Det finns inga större skillnader i funktion eller verksamhet som kan kopplas till om verksamheten utförs i regi av ett luftvårdsprogram eller luftvårdsförbund. Driften mätningar/beräkningar, kontroll av luftkvalitet, utförs på samma sätt via enheter på miljöförvaltningarna i respektive Stockholm, Malmö och Göteborg. Inom organisationsområdena ledning, styrning och stadgar finns stora olikheter mellan luftvårdsprogram och luftvårdsförbund De största skillnaderna mellan luftvårdsförbund och luftvårdsprogram ligger i att luftvårdsförbunden agerar på sina medlemmars uppdrag och har stadgar som styr 1

235 verksamheten. Högsta beslutande organ i förbunden är förbundsstämma/årsmöte och förbunden leds av en styrelse som väljs av stämma/årsmöte. Stadgarna styr representation och fördelningen av ledamöter i styrelsen. Vid förbundsstämma/årsmöte behandlas bland annat verksamhets-, förvaltnings- och revisionsberättelse och budget och medlemsavgifter fastställs. Luftvårdsprogrammet saknar stadgar. Verksamheten i Luftvårdsprogrammet styrs av beslut antagna i styrgruppen. Styrgruppen består av Göteborgsregionens kommunalförbunds politiska styrgrupp för miljö och samhällsbyggnad 15 ledamöter, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Trafikverket Region Väst, 2 representanter för näringslivet, (Preem, Volvo). I styrgruppen tas årliga beslut om verksamhetsplan och budget. Medlemsavgifterna höjdes senast 2005 efter beslut i styrgruppen. Inom organisationsområdena ekonomi och budget finns de största olikheterna mellan luftvårdsprogram och luftvårdsförbund Förbunden är egna juridiska enheter med fristående budget och balansräkning. Förbunden är därmed mindre känsliga för verksamhetens naturliga fluktuationer och kan överföra ekonomiska medel från ett år till ett annat. Det möjliggör också att verksamheten kan delta i intressanta och berikande nationella projekt eller EU-projekt. Styrgruppen tar beslut om verksamhetsplan och budget för Luftvårdsprogrammet och därmed är det inte möjligt att hålla Luftvårdsprogrammets ekonomi skild från GRs ekonomi. Det uppmärksammades då information lämnades vid styrgruppens möte om att det inte går att ha ett särskilt kapital för Luftvårdsprogrammet eftersom det är att betrakta som GRs egna kapital. Eftersom Luftvårdsprogrammets ekonomi inte går att skilja från GRs ekonomi blir verksamheten långsiktigt sårbar. Naturliga årliga fluktuationer och överförande av ett överskott från ett år till ett annat kan inte tillåtas och därmed blir viss verksamhet och vissa projekt omöjliga att genomföra. Inom organisationsdelarna administration, kansli och lokalisering finns en del olikheter mellan luftvårdsprogram och luftvårdsförbund Administration, kansli och förbundssekreterare är i förbundens fall separerade från driften. Östra Sveriges Luftvårdsförbund har all administration placerat på Kommunförbundet Stockholms län och Skånes Luftvårdsförbund har all administration på Länsstyrelsen i Skåne. All administration, arkivering, expediering osv utförs via kanslierna. Luftvårdsprogrammets administration och sekreterare är placerad på Miljöförvaltningen Göteborgs Stad. Arkivering av protokoll sker via GRs registrator men styrgruppens handlingar expedieras av Miljöförvaltningen. Upphandling av drift/inköp av drift fungerar på olika sätt beroende på om det sker i luftvårdsprograms eller i luftvårdsförbunds regi. Luftvårdsförbunden upphandlar driften och kan erbjuda medlemmarna tjänster (mätningar, beräkningar, utredningar mm) till en reducerad avgift och utan att medlemmarna själva behöver upphandla. Luftvårdsprogrammet kan köpa uppdrag/mätningar mm från Miljöförvaltningen utan att upphandla eftersom Luftvårdsprogrammet är att betrakta som en del av GR och utan egen juridisk identitet. Om inköp görs av Luftvårdsprogrammet så sker det juridiskt sett av GR. 2

236 Synpunkter och förbättringsförslag Vid intervjuer och mailkontakt med GR, Miljöförvaltningen Göteborgs Stad samt Länsstyrelsen i Västra Götaland, har bland annat dessa synpunkter, farhågor och förbättringsförslag inkommit. Synpunkterna anges nedan inom citationstecken. Utgångspunkt vid intervjuerna har varit: Hur fungerar Luftvårdsprogrammet idag och vad kan bli bättre/sämre med en ny organisation? Vid kontakt med Östra Sveriges Luftvårdsförbund och Skånes Luftvårdsförbund har liknande frågor ställts även om utgångspunkten inta varit att deras organisationer ska förändras. Övergripande synpunkter Allmänt efterfrågas ett nätverk för intresserade luftvårdsförbund/program i södra hälften av Sverige. Alla luftvårdsförbund/program brottas med samma frågor och ett erfarenhetsutbyte skulle vara givande. Roller aktörer Det är viktigt med tydliga roller. Det är viktigt att skilja på tillsyns/myndighetsroll och andra roller t ex GR uppdragsgivare och Miljöförvaltningen utförare. Länsstyrelsen och Trafikverket är viktiga aktörer med värdefull kompetens. Dessa pekas dessutom ut som viktiga aktörer i ett samverkansområde i Naturvårdverkets Handbok om miljökvalitetsnormer för utomhusluft -Luftguiden. Ekonomi budget Luftvårdsprogram/förbund måste ha egen budget där det går att över åren bygga upp en buffert. Det är ett måste om luftvårdsarbetet ska kunna utvecklas. Ekonomin måste tillåtas att fluktuera mellan olika år om luftvårdsorganisationen ska kunna delta i lite större projekt vissa år t ex nationella projekt eller EU-projekt. Avgifter Avgifterna måste ses över. Avgifterna för industrin måste anpassas till vad industrierna får för sina avgifter. Avgifter som bygger på enbart utsläppsmängder är inte tidsenligt. Det är ett ålderdomligt sätt att ta betalt när fokus på beräkningar/mätningar inte ligger på industrins utsläpp. Industrierna är stressade över avgifterna och funderar på att lämna luftvårdsprogrammet om de inte får mer inflytande och nytta för erlagda avgifter. Kompetens Kontinuitet är viktigt för att behålla kompetens i organisationen. Detta kan förloras om luftvårsprogrammets administration/uppdrag/mätningar måste upphandlas vart fjärde år. Luftvårdsprogrammet vill inte förlora kunskap och tvingas börja om vart fjärde år. Undersök om upphandling kan göras för längre perioder. Gruppernas sammansättning Styrgruppen upplevs fel i sin sammansättning. Hälften av medlemmarna kommer från industrin och det borde avspeglas i styrgruppens representation. 3

237 Förbättringar Få in nytänkande i verksamheten. Låt industrierna bli mer delaktiga. Vad händer när industrins utsläpp landar? Gör organisationen mer flexibel och öppen för förslag. Luftvårdsarbetet kan användas mer i regional samhällsutveckling, planerande och byggande. Verksamheten ska inte bara följa lagen utan gå längre och arbeta förebyggande, kunna göra prognoser över vilka åtgärder som ger bäst resultat. Luftvårdsarbetet i Göteborgsregionen ska ligga i framkant. Ny organisationsform Vid framtagande av ett förslag till ny organisationsform för Luftvårdsprogrammet har följande beaktats: o De områden som framkommit vid tidigare utredningar organisationens otydlighet inflytande och medbestämmande finansiering fördelning egen fristående budget för luftvårdsprogrammet o Omvärldsanalys som jämför nuvarande luftvårdsprogram med luftvårdsförbund o De synpunkter som framkommit vid kontakter med GR, Miljöförvaltningen, Länsstyrelsen, Östra Sveriges Luftvårdsförbund och Skånes Luftvårdsförbund. Förslag till ny organisationsform Ny organisationsform för nuvarande Luftvårdsprogrammet föreslås vara bildande av en ideell förening i form av ett luftvårdsförbund. Ett luftvårsförbund styrs av ett regelverk, stadgar som tillgodoser medlemmarnas behov och ger dem relevant inflytande. Luftvårdsförbundets högsta beslutande organ är årsmötet/förbundsstämman som sammanträder en gång per år. Luftvårdsförbundet leds av en styrelse vars ledamöter väljs av årsmötet/ förbundsstämman. Styrelsens sammansättning av ledamöter ska spegla fördelningen av medlemmar i förbundet (kommuner, industri, intresse och ideella organisationer). Vid årsmötet/förbundsstämman beslutas och fastställs verksamhetsplan, fristående budget, resultat och balansräkning samt medlemsavgifter. Vid årsmötet/förbundsstämman föredras verksamhets-, förvaltnings- och revisionsberättelse. Kansli, administration och företrädare/förbundssekreterare kan fysiskt placeras på GR. GR är en naturlig samordnare i regionen och har som uppgift att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé och erfarenhetsutbyte inom regionen. 4

238 GR har ingen tillsyns/myndighetsroll som kan komma att ifrågasättas. Uppdragsgivarrollen och utförarrollen för luftvårdsförbundet blir på detta sätt naturligt åtskilda. Administration kan samordnas med de två vattenvårdsförbunds administration och kansli som redan är förlagda på GR. Här kan det finnas samordningsvinster. GR kan administrera ett nätverk för luftvårdsförbund som vill samverka och dela erfarenheter. Fortsatt arbete efter beslut Följande områden har identifierats som områden där det krävs fortsatt utredning och fördjupning inför bildande av luftvårdsförbund. Stadgar Stadgar som tillgodoser medlemmarnas behov och ger inflytande och nytta får mer i detalj arbetas fram i nästa steg i det fortsatta arbetet med att bilda ett luftvårdsförbund. Arvodering Hur kansli, administration och personal ska finansieras får utredas i det fortsatta arbetet med att bilda luftvårdsförbund. Grupper, bemanning och mötesfrekvens får i detalj arbetas fram i ett senare skede. Det gäller nya och redan existerande grupper. Grupperna måste beskrivas och formaliseras så det blir tydligt vilken funktion dessa har i verksamheten. En översyn av medlemsavgifterna måste ingå som en del i det fortsatta arbetet. Många luftvårdsförbund står i begrepp att se över och förändra avgifterna för sina medlemmar för att ta fram rättvisa avgifter som motsvarar den nytta medlemmarna erhåller. Det kan finnas många fördelar med att hämta in erfarenheter från andra förbund och ha en nationell dialog. Utveckla det nuvarande Luftvårdsprogrammets syfte/ändamål att verka för bättre luftkvalitet. Konsekvensanalys/Riskbedömning Nedan beskrivs de konsekvenser/risker som kan komma ifråga vid en övergång från dagens Luftvårdsprogram till ett luftvårdsförbund. I varje rubrik finns ett plus eller minustecken för att visa riskbedömning. Samverkan, kompetens + De fördelar som medlemmarna idag får genom samverkan som koncentrerad kompetens, ekonomiska fördelar genom färre mätpunkter mm, gemensamma informations/ kommunikationsåtgärder, större helhetssyn och positiva synergieffekter genom samarbete behöver inte minska eller förändras vid bildande av ett luftvårdsförbund. Roller, aktörer, tydlighet + Genom att placera administration och kanslifunktionen fysiskt på GR blir rollerna uppdragsgivare och utförare tydliga och åtskilda. GR har dessutom ingen 5

239 tillsyns/myndighetsroll som kan ifrågasättas och behöver därmed inte riskera att hamna i en jävssituation. Länsstyrelsen och Trafikverket är viktiga aktörer vars roller tydligt måste beskrivas i stadgar eller på annat sätt t ex som adjungerande i styrelsen eller som stödmedlem. Inflytande, medbestämmande, tydlighet + Genom att bilda ett luftvårdsförbund som är en medlemsstyrd organisation med stadgar och en styrelse som representerar och speglar medlemmarnas önskemål blir organisationen tydligare och inflytandet och medbestämmandet ökar. Upphandling + Luftvårdsprogrammet kan idag köpa uppdrag/mätningar mm från Miljöförvaltningen utan att upphandla eftersom Luftvårdsprogrammet är att betrakta som en del av GR och utan egen juridisk identitet. Vid bildande av ett luftvårdsförbund blir förbundet en egen juridisk enhet och tvingas upphandla de tjänster som idag köps av Miljöförvaltningen. Det finns oro för att upphandling vart fjärde år kan leda till att kompetens går förlorad eftersom det finns risk för avbrott i kontinuiteten. En upphandling av ett luftvårdsförbund betyder att medlemmarna alltid har tillgång till en upphandlad tjänst till bästa pris under en fyraårsperiod. Enligt LOU Lagen om offentlig upphandling kan medlemmarna i ett luftvårdsförbund direktavropa tjänster och behöver inte upphandla själva. Avgifter + Avgifter är ett komplext område som måste ses över. Det är svårt att fastställa rättvisa avgifter och att tillgodose alla medlemmars behov i förhållande till vad de betalar för avgift. Det finns inget som tydligt visar att en övergång till luftvårdsförbund skulle leda till mer rättvisa avgifter men inte heller det motsatta. En översyn och en dialog med andra luftvårdsförbund borde kunna leda till mer rättvisa och uppdaterade medlemsavgifter. Ekonomi, budget + Ett luftvårdsförbund är en egen juridisk enhet med fristående budget och balansräkning. Det betyder att organisationen blir mindre sårbar för ekonomiska fluktuationer och kan föra över ett överskott till nästkommande år utan några konsekvenser. Det betyder att luftvårdsförbundet kan bygga upp en buffert och delta i större projekt vilket kan vara utvecklande och kompetenshöjande. Källor Muntlig information, intervjuer och mailkontakt: Haris Huric, Göteborgsregionens kommunalförbund Maria Sigroth, Göteborgsregionens kommunalförbund Pia Arnesson, Göteborgsregionens kommunalförbund Viktoria Viklander, Miljöförvaltningen Göteborgs Stad Malin Årebäck, Miljöskyddsenheten Länsstyrelsen i Västra Götaland Göran Andersson, Östra Sveriges Luftvårdsförbund Karin Söderholm, Länsstyrelsen, Skånes Luftvårdsförbund Internetkällor: 6

240 Övrigt: Stadgar för Skånes luftvårdsförbund Stadgar Östra Sveriges Luftvårdsförbund - ideell förening Luftguiden Handbok 2014:1 Utgåva 1 Naturvårdverket Göteborg Susanne Olsson Struktur Olsson & Westerlind Handelsbolag Aschebergsgatan GÖTEBORG Org nr

241 Bilaga 1 Luftvårdsorganisation Östra Sveriges Luftvårdsförbund Skåne Luftvårdsförbund Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Bildades Laglig grund Funktion/verksamhet Ideell förening Luftvårdsförbund Enligt stadgarna har förbundet till uppgift att förse sina medlemmar med: Underlag för politiker och planerare för luftkvalitets- och planeringsmål. Underlag för prioriteringar i miljövårdsarbetet. Underlag för att kunna vidta åtgärder och förbättra miljön i regionen. Kunskaper om effekter i miljön och på människor. Ett luftövervakningssystem. Ideell förening Luftvårdsförbund Enligt stadgarna är förbundets ändamål att: Bidra till att kartlägga luftmiljön i Skåne, Ta fram underlag för bedömning av hälso- och miljöeffekter. Redovisa undersökningsresultaten på ett sådant sätt att de kan vara till nytta för planeringsarbetet i regionen. Fungera som rådgivande organ samt rekommendera åtgärder i luftvårdsfrågor. Informera förbundets medlemmar och allmänheten om verksamheten. Samarbete i regionen En plattform för luftmiljöarbete och ett forum för idé och erfarenhetsutbyte Luftvårdsprogrammet har som syfte att: Kartlägga och informera om luftmiljön i regionen. Ta fram underlag för bedömning av miljö och hälsoeffekter. Ta fram underlag för samhällsplanering. Verka för en bättre luftmiljö i regionen. Drift Roller Ansvar Upphandling Var fjärde år upphandlas driften av luftvårdsförbundets regionala system för luftövervakning med syfte att kontrollen av miljökvalitetsnormen i samverkansområdet ska utföras enligt gällande lagstiftning. SLB-analys är upphandlad för SLBanalys är en enhet vid Emissionsdatabastjänster administreras av miljöförvaltningen i Malmö. Medlemmar i Luftvårdsförbundet kan beställa beräkningar och utredningar från emissionsdatabasen mot en för medlemmar reducerad kostnad. Miljöförvaltningen administrerar Luftvårdsprogrammet på uppdrag av GR. Luftvårdsprogrammet kan köpa uppdrag/mätningar mm från Miljöförvaltningen utan att upphandla eftersom Luftvårdsprogrammet är att betrakta som en del av GR och utan

242 Bilaga 1 Beslutande organ Miljöförvaltningen Stockholms Stad. Nytt för 2016 är att Östra Sveriges Luftvårdsförbunds fungerar som inköpscentral och alla medlemmar kan därför i enlighet med Lag (2007:1091) om offentlig upphandling direktavropa tjänster från SLB-analys till 30 procent lägre timpris. Årsmötet är förbundets högsta beslutande organ. Varje medlem utser ett ombud. Beräkningsgrunden bygger på den Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) tillämpar. Varje ombud äger en röst per påbörjat invånare av det år kommunfullmäktige senast ägde rum. Stockholms läns landstings ombud har enligt avtal röstetal 45, Uppsala läns landsting har enligt avtal röstetal 7, statliga myndigheter, företag, ideella och intresseorganisationer äger 1 röst per medlem. Årsmöte hålls 1 g/år. Förbundsstämman är förbundets högsta beslutande organ. Ordinarie förbundsstämma hålls varje år före april månads utgång. Vid förbundsstämman representeras varje medlem av för verksamhetsåret utsedd ordinarie ledamot och en personligt utsedd suppleant. Ledamoten tjänstgör som kontaktman till styrelsen. Varje röstberättigad medlem äger en röst. Förbundsstämma hålls 1 g/år. egen juridisk identitet. Det sk Teckal-undantaget i lagen om offentlig upphandling är tillämplig på köp mellan Göteborgs Stad och GR. Styrgruppsmöten är luftvårdsprogrammets högsta beslutande organ. Styrgruppen sammanträder 2 ggr/år. Grupper Representanter, bemanning Möten Styrelse Högst 15 ledamöter och 15 ersättare Representation: Stockholms läns kommuner högst 5 ledamöter Uppsala läns kommuner 1 ledamot Gävleborgs läns kommuner 1 ledamot Styrelse Lägst 8 och högst 12 ledamöter. Antalet suppleanter ska vara av lägst 4 och högst 12. Ledamöterna och suppleanterna väljs för två år. Ledamöterna och suppleanterna i styrelsen ska vara lika fördelade mellan Styrgrupp Göteborgsregionens kommunalförbunds politiska styrgrupp för miljö och samhällsbyggnad 15 ledamöter, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Trafikverket Region Väst, 2

243 Bilaga 1 Södermanlands läns kommuner 1 ledamot Stockholms läns landsting 2 ledamöter Uppsala läns landsting 1 ledamot Intresse-och ideella organisationer 1 ledamot Företag och statliga verk 3 ledamöter Sammanträder 4ggr/år Ett presidium (ordförande, vice ordförande och sekreterare) godkänner förslag till dagordning för kommande styrelsemöte samt avhandlar förbundsadministration (ekonomi, personal/kanslifrågor etc.) och informationsärenden om löpande projekt som avrapporteras senare till styrelsen. Beredningsgrupp En expertgrupp som representerar förbundets medlemmar och bereder ärenden åt styrelsen Sammanträder 4 ggr/år Medlemmarna i beredningsgruppen bjuds in och efterhand som förbundet vuxit har också antalet medlemmar i beredningsgruppen ökat. Kanske finns behov av att formalisera invalet av medlemmar framöver. Kontaktombud Alla medlemmar har ett eller flera representanter för kommunerna i Skåne län och representanter för industrin. Till styrelsen adjungeras representant(er) från Länsstyrelsen. Till styrelsen kan även adjungeras representant från övriga intressenter. Styrelsen kan även kalla annan utomstående till styrelsemöte. Sammanträder minst 2ggr/år Ett presidium (ordförande, vice ordförande, kassör och sekreterare) förbereder ärenden till styrelsen 2 ggr/år. representanter för näringslivet, (Preem, Volvo). Sammanträder 2ggr/år. Ett presidium (ordförande, vice ordförande och sekreterare) förbereder ärenden till styrgruppen 2 ggr/år. Referensgrupp Referensgruppen har en rådgivande

244 Bilaga 1 Medlemmar kontaktombud. De är länken mellan medlemsorganisationen och förbundet. Kontaktombuden ansvarar för uppdatering av förbundets emissionsdatabas. 2ggr/år anordnas medlemsmöten för kontaktombuden och andra intresserade i medlemsorganisationerna. 60 medlemmar varav 50 kommuner, övriga medlemmar är statliga myndigheter, landsting och företag. Övriga medlemmar är Swedavia, Trafikverket region Stockholm, AB Fortum Värme. Söderenergi AB, Department of Applied Environmental Science, Stockholms universitet, Institutet för Miljömedicin, Korsnäs AB, Landstinget i Uppsala län, Arbets och Miljömedicin, Stockholms läns landsting, Tillväxt och regionplaneförvaltningen. Länsstyrelsen i Stockholms län är stödjande men ej medlem. 73 medlemmar varav 33 kommuner, 35 industrier, 5 intresseorganisationer, 5 stödjande medlemmar. Övriga medlemmar är LRF Skåne, Swedavia AB, Region Skåne, Skogsstyrelsen, Trafikverket Region Syd. Stödjande medlemmar är EMK Energi Miljö Konsult AB, E.ON Gas Sverige AB, Kommunförbundet Skåne, SWECO Position AB, Trivector AB. En stödjande medlem får tillgång till rapporter som utges av förbundet och har närvarorätt men inte rösträtt på förbundsstämman. funktion om strategiska frågor. Sammanträder ca 3 ggr/år Expertgrupp Expertgruppen har en stödjande funktion. Specialister inom mät och beräkningsteknik. Sammanträder ca 3 ggr/år Luftgrupp Luftgruppen är ett öppet nätverk för yrkes och forskningsverksamma inom luftvårdsområdet. Sammanträder 2 ggr/år 27 medlemmar Varav 13 kommuner, 13 industrier, Trafikverket Region Väst, frivillig medlem Ekonomi Redovisning Vid årsmötet skall följande behandlas: Föredragande av verksamhets-, Vid Förbundsstämman fastställs: Förbundets resultat- och balansräkning I styrgruppen tas årliga beslut om verksamhetsplan och budget.

245 Bilaga 1 Avgifter Arkivrutiner förvaltnings- och revisionsberättelse Fastställande av budget för nästkommande verksamhetsår Fastställande av medlems och serviceavgifter Fristående budget och balansräkning Alla medlemmar betalar en medlemsavgift och en serviceavgift. På serviceavgiften läggs moms. Kommunerna betalar 1,05 SEK/ invånare/år. Övriga medlemmar betalar enligt en tre-nivås skala och varje avtal förhandlas fram med respektive verksamhet. Avtal och protokoll arkiveras på kansliet. Arbetsplan och kostnadsbudget för kommande verksamhetsår Medlemsavgifter för kommande år Fristående budget och balansräkning Årsberättelse/verksamhets-, förvaltnings- och revisionsberättelse föredras Kommunerna betalar 50 öre per kommuninvånare. Industrierna betalar mellan SEK/år. Avgifterna håller på att ses över i och med att samordning av mätning MKN kan komma att erbjudas medlemmarna i framtiden. Protokoll, avtal och offerter arkiveras på kansliet. Svårt att hålla Luftvårdsprogrammets ekonomi skild från GRs ekonomi. Kommunernas medlemsavgifter är viktade efter antal invånare. Totalt kr per år. De elva obligatoriska företagen bidrar med en fast del kr per företag och en rörlig del fördelat på företagen beroende på utsläppsmängder. Medlemsavgifterna har varit oförändrade sedan 2004 då styrgruppen i korthet tog ett beslut om generell höjning med 10 % av medlemsavgifterna och en något förändrad fördelningsprincip för de obligatoriska företagen. De frivilliga företagen bidrar med kr per år. Trafikverket är en frivillig medlem som enligt en överenskommelse med GR bidrar med kr per år. Uppgifterna om avgifter ovan bygger på uppgifter från Luftvårdsprogrammets organisationsstruktur Arkivering av protokoll på GR. Beslut och underlag om fakturering diarieförs och arkiveras på Länsstyrelsen.

246 Bilaga 1 Styrgruppens handlingar expedieras av Miljöförvaltningen. Stadgar Kansli - bemanning Information Övrigt Stadgar finns Offentlighetsprincipen finns med i stadgarna- allmänna handlingar är offentliga Eget kansli Förbundssekreteraren sitter i KSLs lokaler (hyr lokaler där). Förbundssekreteraren arbetar 50% med luftvårdsförbundet och 50% med Svealands Kustvattenvårdsförbund. Tjänsten som förbundssekreterare är flexibelt utformad så det finns möjlighet för sekreteraren att tillfälligt lägga mer tid på luftvårdsprogrammet när så krävs. Finns förslag/funderingar på att lägga tjänsten hos KSL för att göra det mindre sårbart. Hemsida Luftvårdsdag Nyhetsbrev Ca 8 medlemsbesök per år Har precis bytt hemsida för att förbundet ska vara skilt fr SLB:analys Skilja på uppdragsgivare och utförare Få medlemmar från industrin. Ska arbeta aktivt för att få med fler medlemmar från industrin. Avstår att besvara remisser om de inte är av mycket generell karaktär. Stadgar finns Kansli-hemsida ligger hos Länsstyrelsen Representant från Länsstyrelsen utför tjänsten. Försiktiga med vad som sker i Länsstyrelsens namn. Skilja på vad som är tillsyn. Ca 4 veckors arbete/år. Hemsida Förslagslåda Temadagar Arbetar aktivt för att påverka industrier med stora utsläpp. De får bland annat broschyrer. Stadgar finns ej Luftvårdsprogrammets sekreterare är placerad på Miljöförvaltningen. Tjänsten för luftvårdsprogrammet uppgår till 50%. Sekreteraren har ytterligare en 50% tjänst på Miljöförvaltningen. Tjänsten på Miljöförvaltningen är flexibelt utformad så det finns möjlighet för sekreteraren att tillfälligt lägga mer tid på luftvårdsprogrammet när så krävs. Hemsida Luftvårdsdag Nyhetsbrev

247 Bilaga 1

248 Luft VARDSI-:ì( r(ì ll^ "1 l\'l i' lil)li lìlli' iì,irl (rl()\ll ' Protokoll från sammanträde med styrgruppen fü r Luft vardspro grammet Sammanträdesdatum I 61 1 I I Viktoria Viklander Protokoll från styrgruppen ftir Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Tid: Plats: GR, Lokal femman Närvarande ledamöter Derya Tumayer (MP), Göteborg, ordf. Mikael Berglund (M), Ale, v. ordf. Thorsten Larsson (M), Alingsås Jöran Fagerlund (V), Göteborg Hampus Magnusson (M), Göteborg Mikael Johannisson, (M), Håinyda Olle Adolfsson (S), Lerum Niclas Ylander (S), Partille Carlos Rebelo Da Silva (S), Lilla Edet Benny Andersson (S), Tjörn Göran Ohlsson (L), Öckerö Malin,Ärebäck, Låinsstyrelsen Västra Götaland Annika Fredgren, Volvo Cars Malin Hallin, Preem Selcreterore Viktoria Viklander, Luftvardsprogrammet Ovriga ntirvarande Maria Sigroth, GR Anna Gustafsson, GR Erik Bäck, Göteborgs Stad, miljöfìirvaltningen Anna Skrapste, Göteborg (MP) 6,W

249 Fr ånv ar ande I e darmö ter Fredrik Hansson (C), Kungsbacka Maria Kjellberg (MP), Kungälv Joel Olsson (SD), Mölndal Olof Lundberg (S), Stenungsund Jimmy Janske, Trafikverket S I VaI av justeringsman Till att jämte ordftirande justera dagens protokoll utsågs Mikael Berglund. Styrgruppen fìir Luftvårdspro grammet beslutade att till protokollet anteckna lämnad information. 52 Information om luftsituationen 2015 Erik Bäck, miljöftirvaltningen i Göteborg, ger en presentation av hur luftsituationen såg ut i regionen Styrgruppen ftir Luftvårdsprogrammet beslutade att till protokollet anteckna lämnad information. $3 Information om yttrande till Naturvårdsverket - Naturvårdsverkets remiss av Föreskrifter om kontroll av luft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen har i skrivelse beretts tillftille attyttra sig över Naturvårdsverkets remiss av Föreskrifter om kontroll av luft. Luftvårdsprogrammet tillstyrker ftirslaget om ftirändringar av ftireskrifter om kontroll av luftkvalitet. Luftvårdsprogr ilnmet bedömer att kraven på samverkansområdet har utökats i omfattning och krav. Det kommer att krävas ungefìir timmar ftir att komplettera mätningar och beräkningar med objektiv skattning under 2017 och dåirefter ungefìir timmar per år framöver att genomftira objektiv skattning fìir de ftiroreningar som inte mäts eller beräknas i alla kommuner. Kraven har också utökats med en redovisning av en preliminåir kontrollstrategi för nästftiljande kalenderar senast den 31 oktober. För Luftvardsprogrammets del innebär detta inga ftirändringar i planeringsprocessen. Däremot behöver beslutsprocessen tidigareläggas für att anpassas efter de nya kraven. d N

250 För övrigt håinvisar Luftvårdsprogrammet till remissvaret från Miljöftirvaltningen i Göteborgs Stad och instämmer i deras bedömning. Styrgruppen ftir Luftvårdsprogrammet beslutade att till protokollet anteckna lärnnad information. $ 4 Luftvårdsprogrammets övergång till luftvårdsftirbund Vid styrgruppens möte beslutades - Att ftireslå GR:s ft)rbundsstyrelse att avsluta Luftvardsprogrammet per Att fiireslå GR:s fürbundsstyrelse att besluta om att nuvarande styrgrupp for Luftvardsprogrammet utses till interimsstyrelse ftir Luftvårdsftirbundet fram till fürsta florbundsstämman, vilken skall hållas senast Att utse ett arbetsutskott på fem personer, Derya Tumayer (MP), Göteborg, Mikael Berglund (M), Ale, Malin Ä ebäck, Länsstyrelsen Västra Götaland, Malin Hallin, Preem, och Annika Fredgren, Volvo Cars, med uppdrag att styra arbetet med bildande av ett Luftvårdsfiirbund. - Att ge GR-kansliet i uppdrag att bistå arbetsutskottet vid bildande av ett Luftvårdsfiirbund. I arbetet med övergången har fler och mer komplexa frågeställningar uppdagats, bl a behöver en djupare översyn av medlemsfürteckningen och avgifter göras. Den tidigare beslutade tidplanen är inte realistisk varftir GR ftireslår en successiv övergång under verksamhetsåret Avslutande av Luftvårdsprogrammet bör ske då det nya luftvårdsfiirbundet är i drift. Den operativa verksamheten och de löpande mätningarna påverkas inte av senareläggningen. Styrgruppen ftir Luftvardsprogrammet beslutade att upphäva fiirsta att-satsen i "att füreslå GR:s förbudsstyrelse att avsluta Luftvardsprogrammet per & (\

251 S 5 Verksamhetsplan och budget20lt fiir Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Förslag till verksamhetsplan och budget 2017 for Luftvardsprogrammet i Göteborgsregionen. Handling var utskickad med kallelsen. Styrgruppen ftir Luftvardsprogrammet beslutade att godkänna ffirslag till verksamhetsplan lor 2017, att godkänna ftirslag till budget for 2017 $ 6 Ren Regionluft - Program fär samordnad kontroll20lt-2021ïor Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Förslag till femårsstrategi, "Ren regionluft - Programför samordnad kontroll Lufnårdspro grammet i Göteb or gsre gionen, 2 0 I l ". Luftvårdsprogrammet uppgift är att övervaka och informera om den regionala luftmiljön. Ren regionluft ska vara ett anvåindbart kunskapsunderlag att tillgå i arbetet ftir en bättre luftkvalitet i Göteborgsregionen. Målsättningen med strategin är att optimera luftövervakningen ur ett regionalt perspektiv. Det innebåir att anvåinda befintliga resurser på ett effektivt sätt fìir att få en så bra övervakning som möjligt. Strategin ska beakta såväl füretagsmedlemmamas som kommunemas behov av luftövervakning. I stort innebåir strategin att beräkna mer och mäta mindre. Mätkampanjer (indikativa mätningar) ska i ftirsta hand anvåindas till att utveckla och fürbättra beråikningsmetoderna. Luftvårdsprogrammets luftövervakning ger underlag ftir bedömning av miljöoch hälsoeffekter, ftir samhällsplanering samt ftir kommunernas bedömning av vilka kontrollkrav av luftkvaliteten som ställs på respektive kommun. Luftvårdsprogrammet ansvarar inte ftir kommunernas kontroll av milj ökvalitetsnormerna (MKN). Dagens kontrollkrav fiir GR-kommunerna ryms dock till stor del av programmets verksamhet. Handling var utskickad med kallelsen. Styrgruppen für Luftvårdsprogrammet beslutade $ \

252 att godkåinna fürslaget Ren regionluft - Program för samordnad kontroll G<iteborgsregionens luftvårdspro grrrm, S 7 Förslag på sammanträdestiden2017 Följande sammanträdestider ftireslås ftir styrgruppen för Luftvårdsprogrammet 2017: o torsdagen den 20 apå12017 kl o torsdagen den 9 november 2017 kl Styrgruppen önskar information om de olika mätinstrumenten vid nästa möte. Styrgruppen fìir Luftvårdsprogrammet beslutade att godkänna fürslag på sammanträdestider fiir 2017 $ S övriga frågor Inga övriga frågor. Göteborg 2016-ll-ll Viktoria Viklander Justeras: A-Tfl+ Derya Tumayer Mikael Berglund