Mot framtiden. Verksamhetsberättelse för år 2016

Transkript

1 Mot framtiden Verksamhetsberättelse för år 2016 Broholmsgatan 12 FIN HELSINGFORS

2 1 Innehåll Allmän översikt... 1 Föreningen... 2 Ordinarie verksamhet... 5 Utskott, nätverk och arbetsgrupper Personal och ekonomi Bedömning av utvecklingsutsikterna för föreningen Verksamhetsberättelse för år 2016 Allmän översikt Beredningen av reformen av yrkesutbildningen sysselsatte AMKE år Styrelsens arbete och det administrativa arbetet, evenemangen och medlemsbesöken hade alla som syfte att påverka innehållet i reformen och stödja föreningens medlemmar i deras förberedelser för reformen. Syftet med och innehållet i reformen förtydligades under årets lopp. Av AMKE:s förslag inkluderades i propositionen som skickades för remiss i november bl.a. en övergång till ett sätt att avlägga examen samt slopandet av examensnämnder och utbildningsersättningar för inlärning i arbetet. Anpassning var ett nyckelord för yrkesutbildningen år I samband med reformen introducerades omfattande nedskärningar inom utbildning, vilka utbildningsanordnarna under årets lopp förberedde sig inför. Som en följd av den minskade finansieringen genomförde AMKE:s medlemmar samarbetsförfaranden för att minska antalet årsverken med över stycken. Förhandlingarna ledde till en minskning med 800 årsverken. Anpassningen omfattade även förnyelse av organisationerna. Utbildningsanordnarna förberedde sig utöver den minskade finansieringen på att anpassa sin verksamhet till den kommande lagstiftningen.

3 2 Oron inför framtiden förenade utbildningsanordnarna, studerandena och lärarna, då evenemanget AMISliikkeessä den 22 augusti fyllde torg och sociala medier i olika delar av Finland och uppmärksammades riksomfattande i media. Evenemanget anordnades i samarbete av AMKE, OAJ, OSKU och SAKKI som motsatte sig nedskärningarna i utbildningen och på ett positivt sätt förde fram yrkesutbildningens betydelse. Som ett resultat av AMKE:s arbete för yrkesutbildningen i framtiden presenterades vid föreningsmötet i november dokumentet Stegen till yrkeskunnande 2025, som behandlar förändringarna i yrkeskunnande till följd av reformen och förnyelsen av lagen. Förändringarna i arbetslivet förutsätter förnyelse inom anordnandet av utbildning. Föreningen är en riksomfattande intresse- och serviceorganisation för utbildningsanordnare. AMKE har både kommunala och privata utbildningsanordnare som medlemmar. I slutet av år 2016 hade AMKE 87 medlemmar. Antalet medlemmar ökade under verksamhetsåret, då Kuortaneen Urheiluopiston säätiö gick med i AMKE. Detta lär bli det största antalet medlemmar, eftersom de fusioner som är under beredning kommer att minska antalet enskilda medlemmar. AMKE:s medlemmar utbildade år 2016 över finländare, vilket innebar över 90 procent av studerandena inom yrkesutbildningen som finansieras av undervisnings- och kulturministeriet. Andra medlemmar i AMKE var betydande anordnare av arbetsmarknadsutbildning och anordnare av utbildning för invandrare. Våra medlemmar sålde även utbildnings- och utvecklingstjänster till arbetsgivare. AMKE rf är medlem i Skills Finland rf och EUproVET (European Providers of Vocational Education and Training). AMKE har representanter i båda organisationernas styrelse. AMKE är medlem i Helsingforsregionens handelskammare.

4 3 Föreningsmöte AMKE rf:s föreningsmöte hölls den 1 november i Jyväskylä. Vid mötet valdes nio nya styrelsemedlemmar, inklusive presidium. Styrelsen hade sex avgående medlemmar och dessutom avgick tre styrelsemedlemmar (Pasi Kankare, Ilkka Pirskanen, Harri Seikola) då deras anställningsförhållande med utbildningsanordnaren avslutades. För åren valdes till styrelsens ordförande Leena Linnainmaa från Centralhandelskammaren, till vice ordförande Antti Lehmusvaara från Samkommunen för utbildning i Södra Karelen, till andre vice ordförande Juha Ojala från TTS Työtehoseura ry och till nya medlemmar Helena Koskinen från Tammerfors stad (Tampereen seudun ammattiopisto Tredu), Vesa Saarikoski från Samkommunen för utbildning i Jyväskylä och Riikka-Maria Yli-Suomu från Esbonejdens utbildningssamkommun Omnia. Dessutom invaldes följande personer i styrelsen: Jouni Pitkänen, Oulun Aikuiskoulutuskeskus Oy ( , Maria Taipale, Samkommunen för utbildning i Resoregionen ( ) och Hannu Koivula, Andningsförbundet rf (Ammattiopisto Luovi) ( ). Till ordförande för valutskottet år 2017 valdes verkställande direktör, rektor Susanna Maunu, Oulun Aikuiskoulutuskeskus Oy, och som medlemmar Reija Lepola, Samkommunen för utbildning i Seinäjoki, Virpi Lilja, Samkommunen för utbildning i Kemi-Torneåregionen Lappia, Juha Ojajärvi, Helmi Liiketalousopisto Oy (Perho Liiketalousopisto Oy fr.o.m ) och Timo Tiainen, Kouvola stad. Föreningsmötet godkände verksamhetsberättelsen och bokslutet för år Föreningsmötet diskuterade och beaktande strategin Stegen till yrkeskunnande 2025, som beretts av AMKE:s framtidsutskott. Styrelsen Styrelsen sammanträdde elva gånger under berättelseåret. Som styrelsens föredragande verkade verkställande direktör Petri Lempinen och som sekreterare sakkunnig Riikka Reina. Styrelsens medlemmar deltog i mötena enligt följande: 1. Marketta Kokkonen, ordförande 10/11 möten 2. Anssi Tuominen, första vice ordförande, Kajana stad 11/11 möten

5 4 3. Timo Karkola, andre vice ordförande, Ami-stiftelsen 10/11 möten 4. Rabbe Ede, Optima Samkommun 8/11 möten 5. Sari Gustafsson, Oy Porvoo International College Ab 9/11 möten 6. Pasi Kankare, Stiftelsen S. och A. Bovallius sr 6/6 möten 7. Virpi Lilja, Samkommunen för utbildning i Kemi-Torneåregionen Lappia 10/11 möten 8. Ilkka Pirskanen, Samkommunen för utbildning i Norra Karelen 5/6 möten 9. Liisa Pohjolainen, Helsingfors stad 7/11 möten 10. Päivi Saarelainen, Koulutuskeskus Salpaus-kuntayhtymä 11/11 möten 11. Harri Seikola, Stiftelsen Turun Aikuiskoulutussäätiö 11/11 möten 12. Teppo Tapani, Stiftelsen Tampereen Aikuiskoulutussäätiö 11/11 möten Styrelsens medlemmar fr.o.m. 1.11: 13. Hannu Koivula, Andningsförbundet rf 1/1 möten 14. Jouni Pitkänen, Oulun Aikuiskoulutuskeskus Oy 0/1 möten I styrelsens arbetsutskott ingick presidium och den verkställande direktören. Arbetsutskottet sammanträdde nio gånger. Styrelsen och Tjänstemannacentralorganisationen STTK anordnade ett gemensamt seminarium i januari i Majvik. I mars anordnades styrelsens två dagar långa strategimöte. I augusti anordnades i samband med styrelsens sommarmöte i St. Michel seminariet Livskraft ur yrkesutbildning tillsammans med utbildningsanordnarna i Södra Savolax. I oktober var styrelsen gäst hos Rakennusteollisuus RT. Arbetsutskottet träffade ledningen för OAJ och styrelsen för Arene rf. Månadsersättningen som betalas till styrelseordföranden uppgick till 500 euro/månad. Månadsersättningen som betalas till styrelsens vice ordförande uppgick till 400 euro/månad. Mötesarvodet för styrelsemedlem, föredragande och sekreterare uppgick till 100 euro/möte. Till presidiet betalas utöver månadsersättningen även ett mötesarvode för styrelsemöten. Resekostnaderna ersattes enligt skattestyrelsens beslut.

6 5 Valutskott Valutskottet år 2016 hade ett exceptionellt omfattande uppdrag. Utskottet beredde valet av nio nya styrelsemedlemmar, då presidiet och tre styrelsemedlemmar avgick. Dessutom avgick tre styrelsemedlemmar under året. Medlemmar i valutskottet år 2016 var: Torsten Widén, ordförande Reija Lepola, Samkommunen för utbildning i Seinäjoki Susanna Maunu, Oulun Aikuiskoulutuskeskus Oy Antti Loukola, Helsinki Business College Oy Arto Ylitalo, Samkommunen för utbildning i Rovaniemi Ordinarie verksamhet Föreningens strategiska mål år 2016 var att påskynda förnyelsen av yrkesutbildningen och således stärka den samhälleliga betydelsen av utbildningen, trots nedskärningarna i finansiering. I enlighet med verksamhetsplanen för år 2016 var de viktigaste tyngdpunkterna inom AMKE:s verksamhet följande: att öppet och på eget initiativ påverka reformen av yrkesutbildningen att främja förändrade handlingssätt hos utbildningsanordnarna som en del av reformen av yrkesutbildningen och att främja digitaliseringen av yrkesutbildningen genom att samla sina medlemmar i utvecklingsprojekt. År 2016 låg fokus för AMKE:s verksamhet på beredningen av reformen av yrkesutbildningen, som var nära förbunden med förnyelsen av studerandehälsovården inom social- och hälsovårdsreformen och frågan om oberoende yrkesutbildning inom landskapsreformen. AMKE försvarade oberoende yrkesutbildning då diskussionen om en övergång till de nya landskapen år 2019 som anordnare av yrkesutbildning eller bolagisering på samma sätt som yrkeshögskolorna fortsatte år 2016.

7 6 AMKE deltog i en uppföljningsgrupp för reformen tillsatt av UKM samt i workshops och höranden som anordnades av ministeriet. AMKE lade fram flera initiativ för beredningen av finansieringssystemet och lagen. AMKE kommunicerade med beslutsfattare och intressenter om situationen för yrkesutbildningen och hur den påverkades av nedskärningarna. AMKE utredde under året utbildningsanordnarnas anpassningsåtgärder och planer för att förverkliga nedskärningarna år I december gav AMKE ett utlåtande till undervisnings- och kulturministeriet om utkastet till en ny lag om yrkesutbildning. AMKE kommunicerade aktivt med sina egna medlemmar och intressenter om fortskridandet och effekterna av beredningen av reformen. Kommunikationen och arbetet i AMKE:s nätverk uppmuntrade utbildningsanordnarna att förutsägande anpassa den egna verksamheten. Inom digitaliseringen av yrkesutbildningen låg tyngdpunkten på ledning utgående från information, som främjades inom ramen för AMKE Oy:s DW-utvecklingsprojekt som finansierades av föreningen. År 2016 deltog i AMKE i arbetslivets styrgrupp för förnyande av strukturen för yrkesexamen (s.k. TUTKE3) och styrgruppen för invandrarfrågor, arbetsgruppen för främjande av export av yrkesutbildning och gymnasieutbildning samt i kvalitetsprisutskottet för yrkesutbildning, samtliga tillsatta av UKM. AMKE representerades även i studiestödsdelegationen och i utbildningsutskotten underordnade Utbildningsstyrelsen samt i styrgruppen för utbildningsutskottsystemet tillsatt av ministeriet. AMKE deltog i styrgruppen för projektet Prognostisering av riksomfattande yrkesutbildning tillsatt av Utbildningsstyrelsen, AMKESUstyrgruppen och bedömningsrådet för Bästa praxis inom yrkesutbildningen. AMKE var även medlem i styrgruppen för Opso-Diili-projektet som koordinerades av Samkommunen för utbildning i Mellersta Nyland Keuda. AMKE samarbetade med andra utbildningsanordnare och samfund som representerar yrkesutbildning, arbetsgivarorganisationer inom branschen, Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ och studerandeföreningar inom yrkesutbildningen.

8 7 Nära samarbete med politiska beslutsfattare, föredragande och andra intresseorganisationer är ett viktigt redskap för påverkan. Statsminister Juha Sipilä talade vid AMKE:s samarbetsforum i april. AMKE träffade under året minister Grahn-Laasonen, minister Berner och minister Rehula samt flera ministrars specialmedarbetare. AMKE träffade riksdagsledamöter från samtliga partier samt partiernas ungdomsorganisationer. Under våren lät AMKE Miltton Networks Oy göra en analys av sin roll som påverkare inom yrkesutbildningen, vars resultat användes för att utveckla verksamheten. Även AMKE:s medlemmar informerades om resultaten av analysen vid ledningens forum i september. AMKE International Oy upplöstes år 2015 och de återstående tillgångarna överfördes till AMKE rf i form av en stipendiefond. Hösten 2016 delade föreningen ut ett stipendium för exemplarisk invandrarstuderande till nio studerande och en studerandegrupp. Stipendiernas storlek var 500 euro. Dessutom beviljades ett stipendium på euro till en lärare inom utbildning för invandrare. Medlemsnöjdhetsundersökning I en medlemsnöjdhetsundersökningen som genomfördes i januari 2016 deltog 57 personer (i november 2014 deltog 41 personer). Totalt mottogs 159 svar på öppna frågor. Av dem som deltog i undersökningen var 91 procent mycket eller ganska nöjda med AMKE:s verksamhet som helhet (77 procent vid undersökningen hösten 2014). Medlemmarna vill att intressebevakning även i fortsättningen ska vara tyngdpunkten för AMKE:s verksamhet, inklusive påverkan på beredningen av lagstiftning. Av dem som deltog i undersökningen ansåg 75 procent att det är ytterst viktigt att satsa på intressebevakning. Av dem som deltog i undersökningen tyckte 81 procent att AMKE lyckats mycket eller ganska bra med sin intressebevakning. Hösten 2014 ansåg 56 procent att AMKE lyckats med sin intressebevakning. Positiv respons fick AMKE för mer aktiv verksamhet och förbättrad synlighet. AMKE kritiserades för att inte ha skapat tillräcklig synlighet för nedskärningarna i finansieringen.

9 8 Initiativ och ställningstaganden år 2016 Kompetenspoäng med ett graderat pris förslag till ett nytt finansieringssystem yrkesproffs färre på ett år 16.3 Arbetsplatserna har en viktig roll för att garantera kvaliteten hos yrkesutbildningen 18.3 AMKE och OAJ: Yrkesstuderande glöms bort vid förslaget om inträdesprov 22.4 Anmälningsförfarande för frångående av återkrav av värdet på fastigheter som överlåtits av staten 28.4 Reglering, studerandehälsa, behov av individuellt stöd och antagning av studerande 11.5 Nedskärningarna i utbildning försvagar sysselsättningen 15.8 AMKE, OAJ, OSKU och SAKKI: Nedskärningarna inom yrkesutbildningen måste bli skäliga 22.8 Ställningstagande för beredningen av en finansieringsmodell 8.9 Fokus på utveckling av kunnande och utbildning i sysselsättningspaketet 9.9 Utlåtanden år 2016 Självstyrelseområdena och lösningen för social- och hälsovården, FM och SHM 19.1 Om lagändringarna för yrkesutbildningen (försök med utbildningsexport), UKM 18.2 Om statsrådets principbeslut om automatisering och robotisering, KM 4.4 Om utkastet till utbildningsprogram för examensmästare, 11.4 Regeringens förslag om ett nytt ämbetsverk (Utbildningsstyrelsen och CIMO), UKM 11.4 Statsrådets redogörelse för planen för den offentliga ekonomin för år , riksdagens bildningsutskott 27.4 Utveckling av systemet med utbildningsutskott till ett prognostiseringsforum för kunnande, UKM 11.5 Läroavtalsutbildningens nuvarande tillstånd och framtid, praktiska utmaningar och möjligheter, riksdagens bildningsutskott 8.6 Regeringens proposition om ändring av lagen om studiestöd och 127 i inkomstskattelagen, UKM 15.8 Regeringens proposition med förslag till lag om referensram för examina och övrigt kunnande, UKM 15.8 Regeringens proposition med förslag till statens budget för år 2017, riksdagens bildningsutskott och finansutskottets bildnings- och vetenskapsutskott 7.10 Social- och hälsovårds- och landskaps-lagpaketet, FM och SHM 31.10

10 9 Utkast till lag om yrkesutbildning, UKM 19.2 Kommunikation AMKE kommunicerade om sin verksamhet och frågor som gäller yrkesutbildning på sin webbplats, i sociala medier och i sitt nyhetsbrev. AMKE:s evenemang och medlemsbesök utgjorde även en viktig kommunikationskanal. AMKE:s verkställande direktör gjorde 31 medlemsbesök och skickade ungefär hundra aktuella översikter till ledningen för medlemmarna. 15 pressmeddelanden skickades ut till media. På webbplatsen publicerades 440 nyheter och 83 bloggtexter Användare av AMKE:s webbplats Visningar av webbplatsen Gillare på Facebook Följare på Twitter Det som främst lockade läsare på webben var nyheter, information om evenemang och bloggen. Bloggtexter skrevs av bl.a. minister Sanni Grahn-Laasonen och riksdagsledamöterna Tuomo Puumala, Sanna Lauslahti, Li Andersson, Krista Kiuru och Jani Toivola. Dessutom skrevs bloggtexter av representanter för intressegrupper och medlemsorganisationer. Antalet gillare på AMKE:s Facebook-sida ökade under året med över 60 procent och antalet följare av med cirka 30 procent. Alla tweets under en månad nådde tillsammans i genomsnitt personer. Kraftansträngningen inom kommunikationen var AMISliikkeessä-evenemanget och kampanjen #osaaviaonnistujia i sociala medier som inleddes i november. I kampanjen deltog över 30 utbildningsanordnare, som under på förhand fastställda dagar i sociala medier delade framgångshistorier inom yrkesutbildning. En sammanställning av historierna skickades i efterhand till prenumeranterna på nyhetsbrevet. Kampanjen fortsätter under år 2017.

11 10 Evenemang För anordnandet av AMKE:s evenemang svarade AMKE Oy. Årets huvudevenemang var samarbetsforum , vars huvudtalare var statsminister Juha Sipilä, ordförande Lauri Lyly (FFC) och vice generalsekreterare Mari Kiviniemi (OECD). Utöver detta anordnade AMKE Oy två ledningsforum. AMKE var UKM:s samarbetspartner vid höstens yrkesutbildningsseminarium, där Samkommunen för utbildning i Jyväskylä svarade för de praktiska arrangemangen. Medlemstjänster Ramavtalet som ingåtts med Microsoft om informationshanteringsapplikationer omfattade år 2016 sammanlagt 68 medlemsorganisationer, lika många som år Ramavtalet gäller fram till slutet av 2017 och AMKE sammanställde under hösten en arbetsgrupp för att förhandla fram det nya avtalet. AMKE:s styrelse beviljade förtjänstkorset i guld för yrkesutbildning till FFC:s tidigare ordförande Lauri Lyly. Totalt beviljades 149 förtjänstkors, 59 förtjänstkors i guld och 90 förtjänstkors i silver. Förtjänstkorsen i guld och silver som beviljas meriterade arbetstagare och förtroendevalda samt representanter för intressentgrupper är ett erkännande för det arbete som utförts för yrkesutbildningen. Utskott, nätverk och arbetsgrupper AMKE har ett framtidsutskott och ett utskott för yrkeskunnande, som är tillsatta av styrelsen. Utöver detta arbetade till stöd för AMKE:s byrå nätverk för ledning av utbildning, ledning och utveckling av personal och internationalism med sina expertgrupper. Utöver detta samlades AMKE:s medlemmar som nätverk för hantering av ärenden, fastighets- och lokalservicenätverk, cateringnätverk och säkerhetsnätverk (TURVIS).

12 11 Framtidsutskottet Framtidsutskottet avslutade år 2016 sitt arbete, då dokumentet Stegen till yrkeskunnande 2025 presenterades vid föreningsmötet i november. AMKE och dess medlemmars stora insats för att väcka diskussion om yrkesutbildningens framtid råkade lämpligt nog infalla samtidigt med beredningen av lagstiftningen. Arbetsgruppen sammanträdde tre gånger år Medlemmar: Teppo Tapani, Stiftelsen Tampereen Aikuiskoulutussäätiö, ordförande Elina Oksanen-Ylikoski, Esbonejdens utbildningssamkommun Omnia Jatta Herranen, Samkommunen för utbildning i Norra Karelen Juha-Pekka Koivusalo, Länsirannikon koulutus Ab WinNova Jussi Jarrett, Ami-stiftelsen Leena Kaivola, Stiftelsen Kouvolan Ammatillinen Aikuiskoulutussäätiö Sirpa Lukkala, Invalidstiftelsen Riikka Reina, AMKE rf Utskottet för yrkeskunnande Utskottet för yrkeskunnande sammanträdde tre gånger under året och behandlade aktuella frågor med koppling till yrkesutbildningen, bl.a. beredningen av reformen. Utskottets mandatperiod upphörde i slutet av året. Medlemmar: Liisa Pohjolainen, Helsingfors stad, ordförande Hannu Freund, Kommunarbetsgivarna Inkeri Toikka, Undervisningssektorns Fackorganisation Jaana Lehto, Kiinko Kiinteistöalan Koulutuskeskus Oy Jarmo Paloniemi, Samkommunen för utbildning i Uleåborg Maiju Korhonen, Suomen Opiskelija-Allianssi OSKU ry Markku Lahtinen, Centralhandelskammaren Miika Sahamies, Akava

13 12 Mikaela Nylander, Riksdagen Mikko Koskinen, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf Pirjo Kauhanen, Samkommunen för utbildning i Jyväskylä Reija Lepola, Samkommunen för utbildning i Seinäjoki Riikka Vataja, Sivistystyönantajat ry Riina Nousiainen, STTK rf Susanna Tauriainen, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK rf Tarmo Välikoski, Suomen oppisopimuskoulutuksen järjestäjät ry Veli-Matti Lamppu, Företagarna i Finland Petri Lempinen, AMKE rf Nätverket för ledning av utbildning (KOJO) Nätverket för ledning av utbildning sammanträdde fem gånger och anordnade två nätverksdagar för medlemmarna tillsammans med HRMD-arbetsgruppen. Verksamheten fastställde ett nytt begrepp för undervisning samt och fastslog ramarna för beredningen inför reformen. Arbetsgruppen bistod byrån vid analyseringen av lagförslaget samt beredde sig på frågor med koppling till av verkställandet av reformen. Nätverket för personalledning och utveckling (HRMD) Arbetsgruppen för HRMD-nätverket sammanträdde fyra gånger, i regel i form av distansmöten, och anordnade två nätverksdagar. Nätverket koncentrerade sig på försök med årlig arbetstid och anpassningsåtgärder för utbildningen med koppling till nedskärningen av personalen och omorganiseringen av verksamheten. Tillsammans med KOJO-arbetsgruppen för ledning av utbildning diskuterade man det nya undervisningsbegreppet. Arbetsgruppen för internationalism Arbetsgruppen sammanträdde i regel i form av distansmöten där man beredde en internationell strategi som presenterades vid de internationella dagarna för yrkesutbildning i november. Arbetsgruppen disku-

14 13 terade även frågor med koppling till EU:s utbildningspolitik. AMKE deltog i OECD-Forum och i evenemangen under EU:s vecka för yrkesutbildning. EU belönade Optima Samkommun och Rabbe Ede belönades som årets innovativa europeiska yrkesutbildare. Nätverket TURVIS Säkerhetsnätverket för läroverk, för vilket år 2016 var det första hela verksamhetsåret, samlades under året för nätverksdagarna, kommunicerade med sina medlemmar med ett nätverksbrev och deltog med ett eget program om yrkesutbildning i Oppilaitosturvallisuuden päivät. Särskilt signifikanta frågor under året var frågor med koppling till radikalisering, säkerhetsinfrastruktur och säkerhetsplanering. Arbetsgruppen sammanträdde fyra gånger och gruppens ordförande var Minna-Mari Virtanen från Samkommunen för utbildning i Satakunta. Personal och ekonomi AMKE rf:s första verkställande direktör Johan Hahkala och långtida byråsekreterare Eira Jokivaara gick i pension i slutet av Ekonomisekreterare Jukka Ikonen sade upp sig i september, varefter ekonomiförvaltningen utkontrakterades till en revisionsbyrå. I början av år 2015 uppgick AMKE rf:s personal till 5,5 åae och i början av 2016 till 5 åae. Hösten 2016 rekryterade AMKE rf en sakkunnig person samt en administrativ assistent. Som föreningens verkställande direktör verkade Petri Lempinen och personalen utgjordes av specialsakkunnig Johan Hahkala, sakkunnig Riikka Reina, webbinformatör Hanna-Mari Bennick, byråsekreterare Eira Jokivaara och administrativ assistent Eija Tiihonen (fr.o.m ). Föreningens verksamhet finansierades med medlemsavgifter och övriga egna intäkter. Det fanns ingen extern projektfinansiering år Det ekonomiska resultatet för räkenskapsperioden 2016 var noll euro (år 2015: ,84 ). Medlemsavgifterna uppgick till ,64 euro (år 2015: ,61 ). Balansomslutningen uppgick till

15 ,49 euro (år 2015: ,21 ) och det egna kapitalet till totalt ,69 euro (år 2015: ,73 ). Det kortfristiga främmande kapitalet uppgick till totalt ,80 euro (år 2015: ,48 ). Föreningens likviditet var god. Bedömning av utvecklingsutsikterna för föreningen Enligt en analys av AMKE som påverkare är AMKE en sakkunnig och kompetent aktör med en etablerad, ibland till och med dominerande, roll bland aktörerna inom yrkesutbildningen. Utanför utbildningspolitiken är AMKE dock en okänd aktör. Detta framhäver AMKE:s betydelse som representant för den egna branschen. Sedan början av 2015 har AMKE haft ett nära samarbete med sina egna medlemmar. Målet har varit att hålla medlemmarna uppdaterade om beredningen av reformen samt erbjuda information och synpunkter för utbildningsanordnarna om förnyelsen av deras verksamhet. AMISliikkeessä var det första evenemanget som anordnades av AMKE. I sociala medier har samfundet inom yrkesutbildning haft AMKE som utgångspunkt. Det nära samarbetet med medlemmarna är en central faktor för AMKE:s framgång, vilket även har tagit sig uttryck i ett ökat antal medlemmar. Frångående av projektverksamhet och en koncentration av resurser till intressebevakning, utveckling av utbildning, kommunikation och medlemsrelationer har varit rätt lösning. Under år gick tio utbildningsanordnare med i AMKE, men antalet medlemmar väntas inte öka utöver detta. Fusionerna mellan utbildningsanordnare leder troligtvis till att antalet medlemmar minskar, även om AMKE:s medlemmars andel av alla studerande skulle öka. Finansieringen av yrkesutbildningen har minskat sedan år 2012, då finansieringen var som störst. Även finansieringen av arbetsmarknadsutbildningen har minskat. Den största nedskärningen sker i statens budget för år 2017, då finansieringen minskar med cirka 220 miljoner euro.

16 15 Förändringarna i nätverket av utbildningsanordnare och de ekonomiska nedskärningarna påverkar de medlemsavgifter som AMKE erhåller och det är inte motiverat att höja medlemsavgifterna i den rådande svåra ekonomiska situationen. Ett gott rörelseresultat ersätter inte minskad finansiering och AMKE är således förberett på att finansieringen kommer att krympa. Byrån flyttade i slutet av november till mindre och mer förmånliga lokaler. Det tre år långa hyresavtalet löper ut i slutet av år Samma år hålls riksdagsval, vilket kan innebära riktlinjer för yrkesutbildningen i regeringsprogrammet, som i sin tur påverkar AMKE:s verksamhet. Föreningens och bolagets anställda har minskat från tio till åtta personer. I samband med detta har fokus inom personalstrukturen flyttats till intressebevakning och expertkommunikation.