KALLELSE Kommunfullmäktige

Transkript

1 KALLELSE Kommunfullmäktige Datum Tid: kl. 18:00-21:00 Plats: Råda Rum, Råda församlingshem Ordförande Maria Kornevik Jakobsson (C) Ledamöter Per Vorberg (M) Ingemar Lindblom (M) Thomas Anderberg (M) Jesper Alfvenstierna (M) Mikael Johannison (M) Gunilla Lisspers (M) Roger Nordman (M), vice ordförande Jan Andersson (M) Evalotta Liljenzin (M) Grim Pedersen (M) Kersti Lagergren (M) Mattias Johansson (M) Bengt Johansson (M) Hans Larsson (M) Ronny Sjöberg (C) Eva Rydén (C) Erik Lagerström (L) Hans Hofflander (L) Ing-Marie Rydén Höök (L) Pär Lundqvist (L) Anders Halldén (L) Leif-Ove Bohlin (KD) Håkan Eriksson (KD) Mats Werner (S) Petra Wåhlstedt (S) Thomas Gustafsson (S) Birgitta Eriksson (S) Ing-Marie Samuelsson (S) Robert Langholz (S) Sida 1(107)

2 KALLELSE Kommunfullmäktige Datum Anna Palmér (S) Björn Magnusson (S), 2:e vice ordförande Siw Hallbert (S) Wiwiann Niklasson (S) Ulla-Karin Johansson (S) Bengt Andersson (V) Kerstin Sandberg (V) Roland Jonsson (MP) Lina Eiserman Ålund (MP) Birgitta Olsson (MP) Marcus Berggren (MP) Leif Persson (-) Brita Dermark (KP) Calle Johansson (SD) Sebastian Johansson (SD) Anders Johansson (SD) Reine Wahlberg (SD) Harald Eliasson (SD) Jan-Inge Forsberg (SP) Martin Lamprecht (SP) Lennart Winqvist (SP) Ersättare Ann-Christin Granlund (M) Weine Samuelsson (M) Anders Norlin (M) Matina Dureesén (M) Issa Ahmed (M) Adam Garnemark (M) Karin Wickman (M) Gun Wågsjö (C) Jörgen Andersson (C) Anita Anger (L) David Dinsdale (L) Peter Herrmann (L) Rolf Jigfelt (KD) Madeleine Söderlund (KD) Sida 2(107)

3 KALLELSE Kommunfullmäktige Datum Patrik Linde (S) Varinder Bajwa (S) Oskar Sköld (S) Lena Fredriksson (S) Dennis Björk (S) Ingegerd Helén (S) Lars-Ove Nilsson (V) Inga Edwertz (V) Christian Schmitt (MP) Ahmad Ahmadi (MP) Staffan Brodén (KP) Steinar Walsö Kanstad (KP) Boris Leimar (SD) Kalevi Pessi (SP) Maria Alvelin (SP) Sida 3(107)

4 KALLELSE Kommunfullmäktige Datum Upprop och val av protokolljusterare samt kungörande av tid och plats för justering 2. Information från Härryda Energi AB om verksamheten Årsredovisning 2016, verksamheten för avfallstjänster 2017KS Årsredovisning 2016, verksamheten för vattentjänster 2017KS Godkännande av slutredovisning för tillbyggnation av Fagerhults förskola 2017KS Godkännande av slutredovisning för nybyggnation av Rullstenens förskola 2017KS120 Sida 4(107)

5 KALLELSE Kommunfullmäktige Datum Godkännande av slutredovisning för nybyggnation av Tallgårdens förskola 2017KS Godkännande av slutredovisning för tillbyggnation av Bygårdens äldreboende 2017KS Godkännande av slutredovisning för tillbyggnation av Barrskogens förskola 2017KS Godkännande av slutredovisning för nybyggnation av HVB-boende för ensamkommande flyktingbarn på Pulkavägen 1 i Hindås 2017KS Godkännande av slutredovisning för ombyggnation av Säteriskolan 2017KS Besvarande av motion angående generationsmöten 2016KS402 Sida 5(107)

6 KALLELSE Kommunfullmäktige Datum Redovisning av medborgarförslag april KS Särskilt beslut om arvode 2017KS Delgivning av kommunstyrelsens beslut om yttrande över kommunrevisionens granskning av kommunens uppföljning av gymnasieelevers studieresultat 2016KS Ekonomisk månadsuppföljning KS Besvarande av interpellation om arbetsmiljön för kommunanställda i Härryda kommun 2017KS Remittering av inkomna interpellationer Sida 6(107)

7 KALLELSE Kommunfullmäktige Datum Remittering av inkomna motioner 20. Remittering av inkomna medborgarförslag 21. Inkomna frågor 22. Avsägelser och fyllnadsval 2017KS Ärende för fullmäktiges kännedom 2017KS49 Sida 7(107)

8 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Dnr 2017KS153 Årsredovisning 2016, verksamheten för avfallstjänster Sektorn för samhällsbyggnad redovisar varje år avfallsverksamheten med en särskild balansoch resultaträkning. Sektorn har arbetat fram ett förslag till årsredovisning för Fastställd redovisning ska finnas tillgänglig för fastighetsägarna. Årsredovisningen kommer att finnas på kommunens hemsida. Avfallsverksamheten finansieras genom avgifter. Från sektorn för samhällsbyggnad föreligger skrivelse daterad den 21 februari Beslut Kommunstyrelsen förslag till beslut i kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastställer årsredovisning 2016 för verksamheten för avfallstjänster enligt föreliggande förslag Signatur justerande Utdragsbestyrkande Sida Sida 8(107) 1(1)

9 Sektorn för samhällsbyggnad Jessica Sténhoff Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Årsredovisning 2016, verksamheten för avfallstjänster Sammanfattning Sektorn för samhällsbyggnad redovisar varje år avfallsverksamheten med en särskild balans- och resultaträkning. Sektorn har arbetat fram ett förslag till årsredovisning för Fastställd redovisning ska finnas tillgänglig för fastighetsägarna. Årsredovisningen kommer att finnas på kommunens hemsida. Avfallsverksamheten finansieras genom avgifter. Från sektorn för samhällsbyggnad föreligger skrivelse daterad den 21 februari Förslag till beslut Kommunfullmäktige fastställer årsredovisning 2016 för verksamheten för avfallstjänster enligt föreliggande förslag. Håkan Jacobsson Samhällsbyggnadschef Jessica Sténhoff Verksamhetschef vatten och avfall Bilaga: Förslag till årsredovisning 2016, verksamheten för avfallstjänster Sida 9(107)

10 Verksamheten för avfallstjänster Årsredovisning 2016 Sida 10(107)

11 Innehållsförteckning Verksamhetsberättelse 3 Organisation 3 Verksamheten 3 Uppdrag 3 Verksamheten, forts 4 Renova AB 4 Insamlingsentreprenörer 4 Bråta återvinningscentral - ÅVC 4 Gemensamt passersystem 4 Insamling av farligt avfall 4 Insamling av förpackningar och tidningar - ÅVS 5 Insamling av elektriska och elektroniska produkter samt lysrör och glödlampor 5 Hämtning av hushållsavfall 5 Insamling av matavfall 6 Regionalt samarbete 6 Övriga händelser 6 Personal 6 Personalförändringar 7 Kurser, studieresor med mera 7 Arbetsmiljö 7 Styrning 7 Ekonomi 8 Resultaträkning 8 Balansräkning 8 Noter 9 Årsredovisning Avfallsverksamhetens årsredovisning är en redogörelse över verksamheten år Årsredovisningen produceras av avfallsverksamheten i samarbete med ekonomiverksamheten och är fastställd av kommunfullmäktige 2017-XX-XX XX. Illustrationer: Eva Mellergårdh Wernersson. Foto på Farligt avfall-bil, från Ragn-Sells. Övriga bilder från Avfallsverksamheten samt Shutterstock. 2 Årsredovisning Härryda kommun 2016 Sida 11(107)

12 Kommunen har ansvar för hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. I detta ingår inte ansvar för insamling av verksamhetsavfall. Producenterna ansvarar för insamling av avfall med producentansvar. Kommunen finansierar kostnaderna för avfallsverksamheten via taxa för avfall och slam medan producenternas kostnader finansieras av en avgift på produkten. Kommunfullmäktige fastställer kommunens taxa för avfall och slam. Kostnaden för avfallsverksamheten består främst av hämtning av hushållsavfall, drift och underhåll av Bråta återvinningscentral för grovavfall och hushållens farliga avfall, slamtömning av enskilda avlopp och kostnader för gränsöverskridande besök på återvinningscentraler. Det ingår även att administrera verksamheten genom avfallsplanering, kundservice, fakturering och information. Tillgångar och skulder ingår i kommunens löpande redovisning. Identifiering av tillgångar och skulder som hänför sig till avfallsverksamheten har gjorts och en balansräkning med utgående balanser per har upprättats i denna redovisning. Verksamheten har sedan tidigare år en fordran på skattekollektivet, avsatt i en resultatutjämningsfond. I övrigt följer verksamheten kommunens redovisningsprinciper. VERKSAMHETSBERÄTTELSE Organisation Avfallsverksamheten inom sektorn för samhällsbyggnad är organiserad under kommunstyrelsen. Ordförande: Per Vorberg (M) Samhällsbyggnadschef: Håkan Jacobsson Verksamhetschef för vatten och avfall: Jessica Sténhoff Avfallsingenjör: Eliza Farmand Uppdrag Kommunen har lagstadgad skyldighet att ta hand om hushållsavfall och därmed jämförligt avfall från verksamheter. Även slam från enskilda avloppsanläggningar är på kommunens ansvar. Avfall ska hanteras på sådant sätt att största möjliga miljö- och samhällsnytta uppnås. I det arbetet deltar alla - från producenterna till hushållen. Hushållen har en skyldighet att sortera ut och lämna sitt avfall via de olika insamlingssystem som finns. Hushållen har också en skyldighet att följa de regler som finns för avfallshanteringen i kommunen. Avfallet ska hanteras enligt den prioritetsordning som beskrivs i avfallshierarkins fem steg: VERKSAMHETEN 1. Förebyggande av avfall 2. Återanvändning 3. Materialåtervinning 4. Annan återvinning, till exempel energiåtervinning 5. Deponering EU beslutar ramarna för avfallshanteringen och riksdagens miljömål styr den miljömässiga aspekten. Årsredovisning Härryda kommun Sida 12(107)

13 VERKSAMHETEN, FORTS. Våra abonnenter lade ton avfall i sopkärlet Detta motsvarar 171 kg per person. Kommunens avfallsverksamhet hanteras med hjälp av följande anläggningar och företag. Renova AB Renova-koncernen är uppdelad i två bolag, Renova AB och Renova Miljö AB. Renova AB arbetar med ägarkommunernas direkttilldelade uppdrag. Renova Miljö AB konkurrerar med andra företag om uppdrag från företag, verksamheter och kommuner. Härryda kommun är delägare i Renova AB med 0,9 procent av aktierna. Därigenom har kommunen tillgång till avfallskraftvärmeverket vid Sävenäs, förbehandlingsanläggningen för matavfall på Marieholm, sorteringsanläggningar för grövre industri-, bygg- och grovavfall samt deponi i Tagene och Fläskebo. Insamlingsentreprenörer Under året påbörjades, efter upphandling enligt LOU, nya insamlingsentreprenader. Fram tills 1 oktober ansvarade Renova Miljö AB för insamling av hushållsavfall och för insamling av farligt avfall hade kommunen avtal med Ragn-Sells AB. I oktober månad tog RenoNorden AB över insamling av hushållsavfall och insamling av farligt avfall gick över till Renova Miljö AB. Renova Miljö AB fortsatte även efter 1 oktober hämtningen av slam från enskilda anläggningar. Bråta återvinningscentral, ÅVC Bråta ÅVC är Härryda kommuns anläggning för insamling av grovavfall och farligt avfall. Här kan hushållen lämna in grovavfall som till exempel metallskrot, trä, trädgårdsavfall och elektronikavfall. Upphandlad entreprenör för drift och bemanning på Bråta ÅVC är Allfrakt AB enligt pågående avtal. Under året har kommunen upphandlat entreprenör, enligt LOU, för kommande avtalsperiod som startar 1 februari 2017 och Allfrakt AB är utsedd avtalspartner även för den kommande perioden. Gemensamt passersystem Härryda kommun har ett avtal med Bollebygds kommun som gör det möjligt för invånarna att nyttja Råssa återvinningscentral, vilket är mycket vanligt bland boende i Härryda kommuns östra delar. Från 2011 kan invånare även besöka ÅVC i Ale, Härryda, Göteborg, Kungsbacka, Lerum, Mölndal och Partille kommun. Det enda som krävs är att besökaren visar upp sitt återvinningskort vid infarten till centralen. Det har blivit vanligare att invånare i Härryda kommun besöker centraler utanför kommunen och då framförallt centralerna i Mölndal, Partille och Göteborg. LOU Lagen om offentlig upphandling FA-bil Bil för insamling av farligt avfall FTI Förpacknings- och tidningsinsamlingen ÅVC Återvinningscentral ÅVS Återvinningsstation Insamling av farligt avfall Kommunen har i dagsläget fyra behållare för insamling av mindre farligt avfall, den så kallade Samlaren. Behållarna finns i matbutiker i Rävlanda, Hindås och Mölnlycke. Fram tills oktober 2016 fanns det ytterligare en samlare även i Landvetter. Tre gånger under året har Ragn-Sells kört turer med den så kallade farligt avfall-bilen där invånarna har haft möjlighet att lämna till exempel färg, hushållskemikalier och småelektronik. Bilen har stannat i tätorterna enligt ett annonserat schema. Det finns även möjlighet att beställa hämtning av farligt avfall vid fastigheten, mot avgift. 4 Årsredovisning Härryda kommun 2016 Sida 13(107)

14 För att uppmuntra till återanvändning så hade Farligt avfall-bilen i maj och september sällskap av en Second-Hand-bil. Denna bil samlade in begagnade saker som till exempel kläder, porslin och böcker. Sakerna lämnades över till hjälporganisationen Rescue Mission i Mönlycke. Insamling av förpackningar och tidningar - ÅVS För insamling av tidningar och förpackningar finns 26 stycken återvinningsstationer (ÅVS) runt om i kommunen, som FTI ansvarar för, på uppdrag av producenterna. Kommunen och vissa privatpersoner upplåter marken medan FTI står för insamling och underhåll av stationerna. Under året har flera nya detaljplaner ställts ut och FTI har då kunnat bygga om stationerna med modernare och tåligare behållare. Fastighetsägare har även möjlighet att sluta avtal med privata entreprenörer om fastighetsnära insamling av producentansvarsmaterial. Detta förekommer i vissa flerfamiljshus. Under hösten 2015 startade Härryda kommun ett nytt utvecklingsprojekt i samarbete med Lerums kommun, Partille kommun och Renova. Under ett års tid har så kallad fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar testas i cirka 170 hushåll. Projektet avslutades september 2016 och därefter påbörjades rapportsammanställning. Farligt avfall-bil Insamling av elektriska och elektroniska produkter samt lysrör och glödlampor Elektriska och elektroniska produkter samt lysrör och glödlampor omfattas av producentansvar. Elkretsen är ett icke-vinstdrivande bolag som har i uppdrag att samla in och behandla uttjänt elektronik samt bärbara batterier. Genom avtal med kommunen fungerar Bråta återvinningscentral som en insamlingsplats åt Elkretsen. Lysrör, glödlampor och mindre elavfall kan lämnas på återvinningscentralerna, i Samlaren eller vid de schemalagda turerna med FA-bilen. Elektronikavfall kan även, mot en avgift, hämtas vid fastigheten. Sedan 2015 kan konsumenter lämna in smått elavfall till butiker med en säljyta för just elutrustning på minst 400 m 2. Butiken är skyldig att ta emot smått elavfall även om konsumenten inte köper något. För alla butiker gäller även principen 1 mot 1, det vill säga en skyldighet att ta emot uttjänt elutrustning när konsumenten köper en ny produkt av samma typ eller funktion. I Samlaren kan man lämna små-elektronik, batterier och lampor. Hämtning av hushållsavfall Insamlingssystemet är uppbyggt för att stimulera till återvinning och återanvändning genom att tillämpa differentierad och viktbaserad taxa. Abonnemang för insamling av matavfall eller hemkompostering har en lägre fast avgift än abonnemang för osorterat avfall. Utsortering av material som omfattas av producentansvar, främst förpackningar och tidningar, motiveras av viktavgiften. Hämtningssystemet ger även möjlighet till glesare hämtningsintervall för de som genererar lite avfall och sorterar ut matavfall. Årsredovisning Härryda kommun Sida 14(107)

15 Insamling av matavfall Idag sorterar 56% av kunderna ut matavfall för tillverkning av biogas och biogödsel. År 2016 samlades ton hushållsavfall (exkl grovavfall) in till förbränning. Grovavfall från hushållen lämnas nästan uteslutande av hushållen själva på Bråta ÅVC. Insamling av matavfall (ton) Det samlas in matfett och fallfrukt på Bråta ÅVC. Matfettet omvandlas till bland annat biodiesel. Fallfrukten blir till biogas och biogödsel. För 2016 blev det kg fallfrukt. PERSONAL Regionalt samarbete De tretton kommunerna i göteborgsregionen har arbetat fram en regional avfallsplan, A2020, som är antagen i kommunerna och går i linje med Härryda kommuns arbete och plan för ett mer hållbart samhälle. Förutom att dela mål fördjupas för varje år samarbetet. Nätverket har bland annat påbörjat gemensam upphandling, tagit fram informationsmaterial, diskuterat kommunernas handlingsplaner och samordnat uppföljning av statistik. Härryda kommun har under året deltagit i ett pilotprojekt tillsammans med Ale kommun, Kungälvs kommun, Mölndal kommun och Renova AB, för att göra ett försök med en så kallas Mobil Återvinningscentral. En mobil återvinningscentral syftar till att öka närheten till återvinningen och därmed underlätta för invånarna att lämna sitt avfall på rätt plats. Övriga händelser Kommunens kontaktcenter har avfallsverksamhetens kundtjänst. Syftet har varit att öka tillgängligheten för kommunens invånare. I juni och september var det dags för Bytardagen på Bråta ÅVC. Personal från kommunen och Allfrakt minglade med besökare och informerade bland annat om GR-projektet Räkna till 10 som syftar till att stanna upp och reflektera inför ett köp- eller slängbeslut. Under året har arbetet med projekt Paviljongen fortskridit. Designfasen är slutförd och år 2017 väntar en upphandling för byggnationen av återbrukshuset. Analyser på lakvattnet från den nedlagda deponin Lahall har tagits i enlighet med det kontrollprogram som är upprättat. Under året har upphandlingar för insamling av hushållsavfall, slam och farligt avfall genomförts enligt LOU och entreprenaderna startade Även en upphandling för drift och bemanning på Bråta ÅVC har genomförts och entreprenaden startar Personal Kraven ökar hela tiden på verksamheten från myndigheter avseende arbetsmiljö och miljöfarlig verksamhet, samtidigt som en kostnadseffektiv verksamhet ska utformas och ständigt utvecklas. Framtida verksamhetsbehov måste säkerställas med erforderliga resurser både vad gäller personal och övriga behov rörande miljö, kvalitet, säkerhet och utförande. Välutbildad och engagerad personal krävs för att driva verksamheten. Attraktiva lönenivåer måste erbjudas för att tillsammans med ett attraktivt arbetsinnehåll och en bra arbetsmiljö skapa förutsättningar för att locka välutbildade medarbetare till avfallsverksamheten. 6 Årsredovisning Härryda kommun 2016 Sida 15(107)

16 I likhet med föregående verksamhetsår sker verksamhetsrapportering, kontroll, övervakning och insyn av olika slag. Dessa krav ökar och medför ett ständigt ökande verksamhetsinnehåll, såväl driftmässigt som administrativt och informativt. Personalförändringar Under sommaren arbetade en miljöinformatör under en kortare period på Bråta återvinningscentral. Syftet med denna anställning var att hjälpa besökare vid avlämning av avfall för att undvika felsorteringar men också för att informera besökare om hur Härryda kommun arbetar för avfallsförebyggande och ett mer hållbart samhälle. Under året har Emma Axner anställts i tjänsten som avfallshandläggare och därmed ersatt den tidigare avfallshandläggaren. Kurser, studieresor med mera Under året har personal deltagit på kurser i bland annat avfallslagstiftning och TendSign. Personal har deltagit på seminarier som rör avfallshantering och miljö. Studiebesök har gjorts i Oslo för utökad kunskap inom avfallshantering och avfallssystem. Avfall Sveriges års- och höstmöte har också besökts. Personal från avfallsverksamheten och kontaktcenter har deltagit i kommunöverskridande möten för erfarenhetsbyten, gemensamma aktiviteter och samarbete. Arbetsmiljö Under verksamhetsåret har det genomförts två verksamhetsmöten, ett ledningsmöte och tre arbetsplatsträffar. Medarbetarsamtal/utvecklingssamtal har genomförts med alla medarbetare. Styrning Antalet årsarbetare på avfallsverksamheten var 2 varav en arbetar heltid med avfallsfrågor. Övriga är handläggare och en verksamhetschef för vatten och avfall. Verksamhetens entreprenörer upphandlas enligt LOU med en avtalstid om fem år och med möjlighet till förlängning i upp till 24 månder. Renova Miljö AB utför slamtömning. Sophämtningen utfördes av Renova Miljö fram till 1 oktober och därefter utfördes insamlingen av RenoNorden AB. Insamling av farligt avfall utfördes fram till 1 oktober av Ragn-Sells AB och därefter av Renova Miljö AB. Drift och bemanning på Bråta återvinningscentral sköts av Allfrakt AB. Verksamhetens styrning av avtal med respektive entreprenör sker genom bland annat entreprenadmöten, avstämningar och avtalsuppföljningar. Genom konsortialavtalet som kommunen har med Renova är kommunen bunden att lämna allt brännbart hushållsavfall för behandling på Renovas anläggning i Sävenäs och matavfallet ska gå till Renovas anläggning på Marieholm där det förbehandlas. Även deponiavfallet går genom detta avtal. Direkttilldelningar har reviderats och kommunala chefsnätverket för Renova (KCR) har sedan tillsammans med Renova AB skrivit under avtalen. Årsredovisning Härryda kommun Sida 16(107)

17 EKONOMI Resultaträkning tkr Budget 2016 Bokslut 2016 Bokslut 2015 Verksamhetens intäkter Brukningsavgifter, not varav kommuninterna intäkter, not Övriga externa intäkter, not Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personalkostnader Entrepr., köp av verksamhet Övriga kostnader, not varav kommuninterna kostnader, not Avskrivningar, not Finansiella kostnader, not Summa kostnader Resultat Balansräkning tkr Bokslut 2016 Bokslut 2015 Tillgångar Affärsfastigheter Maskiner och inventarier Summa anläggningstillgångar, not Kortfristiga fordringar, not Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital och skulder Ingående eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättning för pensioner Summa avsättningar Långfristiga skulder, not Kortfristiga skulder kunder, not Summa skulder Summa eget kapital och skulder Årsredovisning Härryda kommun 2016 Sida 17(107)

18 Noter Not 1. Taxor och brukningsavgifter Bokslut 2016 Bokslut 2015 Kommunens avfallstaxa bygger på självkostnadsprincipen och enligt beslut ska kostnadstäckningsgraden vara 100 % Not 2. Kommuninterna intäkter Brukningsavgifter för intern kommunal verksamhet Not 3. Övriga externa intäkter Övriga konsumtionsavgifter, lokalhyror och tjänster av annan kommun Not 4. Övriga kostnader Inköp anläggningstillgångar 6 46 Anläggnings- och underhållsmaterial Div främmande tjänster (vattenanalyser deponi, dataprogram, besiktning och licensavg.) Konsulttjänster Lokal- och markhyror Hyra/leasing 5 2 Bränsle, energi och vatten Transporter och resor Förbrukningsinventarier Kontorsmaterial och trycksaker 4 7 Porto, IT och telekommunikation Information, annonser och reklam Försäkringar och riskavgifter Div kostnader (medlemsavgifter) Not 8. Materiella anläggningstillgångar Maskiner och tkr Affärsfastigheter inventarier Summa Anskaffningsvärde Ack ned-/avskrivningar Ingående bokfört värde Årets investeringar Årets försäljningar Årets avskrivningar Årets nedskrivningar Omklassific./flyttningar Avskrivning omklassificering/flyttningar Utgående bokfört värde Not 9. Kortfristiga fordringar Bokslut Kundfordringar i Future debiteringssystem Not 10. Långfristiga skulder Lån från kommunen Not 11. Kortfristiga skulder kunder Not 5. Kommuninterna kostnader Central administration (personal, ekonomi, IT och lokalhyra), el, städning etc Not 6. Avskrivningar Anläggningstillgångar skrivs av enligt plan med hänsyn till förväntad nyttjandeperiod Tekniska anläggningar, år Inventarier, maskiner, år Transportmedel, år 5 5 Not 7. Finansiella kostnader Verksamheten belastas med kommunens internränta, två procent för år 2016, på det bokförda värdet på verksamhetens anläggningstillgång Årsredovisning Härryda kommun Sida 18(107)

19 Härryda kommun Mölnlycke facebook.com/harrydakommun harryda.se Sida 19(107)

20 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Dnr 2017KS154 Årsredovisning 2016, verksamheten för vattentjänster Lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) gäller sedan 1 januari Lagen kräver att vattenverksamheten särredovisas i en särskild balans- och resultaträkning. Sektorn för samhällsbyggnad har arbetat fram ett förslag till årsredovisningen för Fastställd redovisning ska finnas tillgänglig för fastighetsägarna. Årsredovisningen kommer att finnas på kommunens hemsida. Vattenverksamheten finansieras genom avgifter. Från sektorn för samhällsbyggnad föreligger skrivelse daterad den 21 februari Beslut Kommunstyrelsen förslag till beslut i kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastställer årsredovisning 2016 för verksamheten för vattentjänster enligt föreliggande förslag Signatur justerande Utdragsbestyrkande Sida Sida 20(107) 1(1)

21 Sektorn för samhällsbyggnad Jessica Sténhoff Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Årsredovisning 2016, verksamheten för vattentjänster Sammanfattning Lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) gäller sedan 1 januari Lagen kräver att vattenverksamheten särredovisas i en särskild balans- och resultaträkning. Sektorn för samhällsbyggnad har arbetat fram ett förslag till årsredovisningen för Fastställd redovisning ska finnas tillgänglig för fastighetsägarna. Årsredovisningen kommer att finnas på kommunens hemsida. Vattenverksamheten finansieras genom avgifter. Från sektorn för samhällsbyggnad föreligger skrivelse daterad den 21 februari Förslag till beslut Kommunfullmäktige fastställer årsredovisning 2016 för verksamheten för vattentjänster enligt föreliggande förslag. Håkan Jacobsson Samhällsbyggnadschef Jessica Sténhoff Verksamhetschef vatten och avfall Bilaga: Förslag till årsredovisning 2016, verksamheten för vattentjänster Sida 21(107)

22 Verksamheten för vattentjänster Årsredovisning 2016 Sida 22(107)

23 Innehållsförteckning Verksamhetsberättelse 3 Organisation 3 Verksamheten Uppdrag 3 Drift, avloppsreningsverk 4 Drift spillvattenavledning 4 Drift dricksvattenverk och dricksvattendistribution 4 Kartverksamhet 4 Kvalitet 4 Övriga händelser 4 Uppgiftsmått 5 Investeringar 5 Personal Personal 7 Kurser, studieresor med mera 7 Arbetsmiljö 7 Framtid Kompetent personal 7 Styrning 7 VA-nätet Karta 8 Ekonomi Resultaträkning 10 Balansräkning 10 Noter 11 Årsredovisning Vattenverksamhetens årsredovisning är en redogörelse över verksamheten år Årsredovisningen produceras av vattenverksamheten i samarbete med ekonomiverksamheten och är fastställd av kommunfullmäktige XX XX. Foton: Vatten- och avfallsverksamheten 2 Årsredovisning Härryda kommun 2016 Sida 23(107)

24 Lagen om allmänna vattentjänster, som gäller från 1 januari 2007 ställer krav på att vattenverksamheten särredovisas och att särskild balans- och resultaträkning upprättas. Taxan innehåller avgifter för dagvattenkostnader. Vattenverksamheten är särredovisad vad gäller drift. Däremot redovisas inte verksamheten som egen balansräkningsenhet. Tillgångar och skulder ingår i kommunens löpande redovisning. Identifiering av tillgångar och skulder som hör till vattenverksamheten har gjorts och en balansräkning med utgående balanser per har upprättats i denna redovisning. Verksamheten har sedan tidigare år en fordran på skattekollektivet, avsatt i en resultatutjämningsfond. Anläggningsavgifter intäktförs löpande samt läggs in periodiserade i anläggningsregistret. I övrigt följer verksamheten kommunens redovisningsprinciper. VERKSAMHETSBERÄTTELSE Organisation Vattenverksamheten inom sektorn för samhällsbyggnad är organiserad under kommunstyrelsen. Ordförande: Per Vorberg (M) Samhällsbyggnadschef: Håkan Jacobsson Verksamhetschef för vatten och avfall: Jessica Sténhoff Uppdrag Vattenverksamheten ska verka för en god försörjning enligt lagen om allmänna vattentjänster, övriga föreskrifter och direktiv. Inom verksamhetsområdet ska vattenverksamheten: Distribuera dricksvatten av godkänd kvalitet och erforderlig kvantitet. Skydda dricksvattentäkter genom vattenskyddsområden och föreskrifter. Omhänderta och rena spillvatten enligt ställda krav för vidare transport till recipient. Omhänderta och avleda dag- och ytvatten från anslutna fastigheter och gator. Utföra drift och underhåll av kommunens ledningsnät, vattenverk, avloppsreningsverk, pumpstationer, reservoarer och tryckstegringsstationer. Genomföra erforderliga investeringar för att vidmakthålla en god dricksvattenförsörjning och rening av spillvatten. Utföra investeringar i form av utbyggnad av ledningsnätet för dricks-, spill- och dagvatten med tillhörande anläggningar för tillkommande bostads- och industriområden samt förtätningar i bebyggelsen. Kontrollera och byta ut vattenmätare enligt bestämd utesittningstid. Ajourhålla digitaliserat kartverk för vatten- och avloppsledningar. Upprätta försörjningsplaner för dricks-, spill- och dagvatten. Upprätta miljörapporter, verksamhetsberättelse, ekonomiska rapporter och bokslut samt ta fram driftstatistik. VERKSAMHETEN Kontaktcenter har tagit över kundtjänsten från Vatten- och avfallsverksamheten. Det har resulterat i generösare telefontider och en fortsatt mycket god service. Årsredovisning Härryda kommun Sida 24(107)

25 VERKSAMHETEN, FORTS. Våra abonnenter släpper ut 1,6 miljoner m 3 spillvatten i ledningarna. Reningsverken tar emot 3,5 miljoner m 3 avloppsvatten, mestadels regnvatten. Det innebär ett inläckage på 1,9 miljoner m 3 under Varje år lagar kommunen ett antal vattenläckor och åtgärdar stopp i spillvattenledningar. Under 2016 reparerades 20 stycken vattenläckor och 27 stopp i spillvattenledningar åtgärdades. Låg vattennivå i Finnsjön 18 oktober 2016 Drift, avloppsreningsverk Genom regelbunden kontroll har avloppsreningen vid de olika verken fungerat enligt ställda utsläppsvillkor. Personalen har vidareutbildats enligt fastställda utbildningsplaner. Producerat avloppsslam har avyttrats till jordförbättringsmedel genom PR Slamsugnings försorg. Drift, spillvattenavledning Under året har inspektioner utförts på brunnar och ledningar som har resulterat i underhållsåtgärder för att minska mängden ovidkommande vatten. Rensningar av dagvattendiken, dagvattendammar och åtgärder i fördröjningsmagasin har utförts för att minska risken för översvämningar. En tv-inspektions-entreprenör har filmat delar av kommunens ledningsnät för att lokalisera och dokumentera fel i både dagvatten och spillvattenledningar. Under året har det varit 27 stycken stopp i ledningsnätet för spillvatten och dagvatten. Under året har m 3 avloppsvatten mottagits och renats, varav m 3 har renats vid Ryaverket i Göteborg. Kommunens egna reningsverk har mottagit och renat m 3 i Rävlanda reningsverk och m 3 i Hällingsjö reningsverk. Drift, dricksvattenverk och dricksvattendistribution Dricksvattenprovtagning har utförts enligt gällande kontrollprogram och årets analysresultat från distributionsnätet har varit godkända. Under året har m 3 dricksvatten levererats från vattenverken, därav har m3 levererats från Mölndal kommun och m 3 från Partille kommun. Den ej debiterade mängden från ledningsnätet är 17 procent. Inom distributionsnätet har 20 stycken vattenläckor åtgärdats. Kartverksamhet Driftdatasystemet VA-banken med tillhörande ledningskartor har under året ajourförts och uppdaterats. Nybyggnads- och förbindelsepunktskartor har upprättats till nyanslutna fastigheter. Kvalitet Kvalitetsarbetet vid leverans av dricksvatten omfattar olika typer av åtgärder som ledningsförnyelse, spolningar, rengöring av reservoarer och vattenprovtagning på vägen från vattentäkt till abonnent. Vattenverksamheten utför även rening av spillvatten där kväve, fosfor och syreförbrukande ämnen tas bort i olika processer. Provtagning och analyskontroll sker kontinuerligt. Övriga händelser Under våren infördes ett bevattningsförbud under en vecka i maj. Orsaken var det torra och varma vädret och en nederbördsfattig vår. Vattennivån i Finnsjön var ovanligt låg. Bevattningsförbudet informerades till abonnenterna via SMS-tjänsten. Budskapet till abonnenterna togs emot med ett gott resultat. Inom ett dygn sjönk förbrukningen till under normaluttaget. Bevattningsförbudet innebar att inte fylla pooler, vattna med slang eller ställa ut en vattenspridare på gräsmattan. ARV Avloppsreningsverk VV Vattenverk 4 Årsredovisning Härryda kommun 2016 Sida 25(107)

26 Under oktober håller Mark- och miljödomstolen huvudförhandling avseende ansökan om vattendom i Västra Nedsjön. Ansökan innebär ett tillstånd till utökat uttag och bortledning av ytvatten från Västra Nedsjön för vattenförsörjning i Härryda kommun. Vattendomen förväntas meddelas av Mark- och miljödomstolen under januari Västra Nedsjön ska komplettera framtida vattenförsörjning med ett nytt ytvattenverk och nya överföringsledningar mellan kommunens östra och västra delar, vilket är ett arbete som kommer att pågå i flera år framöver. En spillvattentunnel som ingår i det regionala tunnelsystemet har överlåtits till Gryaab, till det bokförda värdet av kr. Samarbetet mellan kommunerna i regionen har fortsatt med gemensamma utbildningar och gemensamma behov och möjliga samarbetsformer. Det pågår också ett arbete i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) om möjliga samarbetsformer mellan kommunerna. Uppgiftsmått, tkr Vattenverk (st) Reningsverk (st) Pumpstationer (st) Tryckstegringstationer (st) Reservoarer (st) Anslutna personer (st) VA-abonnenter (st) Inköpt vatten (tm 3 ) Försålt vatten (tm 3 ) Renad avloppsmängd (tm 3 ) Ledningslängd, dricksv. km spillv. km dagv. km Västra Nedsjön Foto: Marie Ullnert Investeringar, tkr Utfall 2016 Budget 2016 Utfall 2015 Inventarier Förnyelse befintligt ledningsnät Nya ledningar Förnyelse VV samt ARV Nya serviser i VO Byte vattenmätare Exploatering VA* Summa * Inbetalda anläggningsavgifter 2016, tkr. Årsredovisning Härryda kommun Sida 26(107)

27 Förnyelse ledningsnät 10 mkr Utbyte av VA-ledningar på Banvägen i Pixbo 7,2 mkr. Färdigställande av va-ledningar på GC-bana mellan Körsbärsvägen och Krikonvägen 0,1 mkr. Förnyelse av dricksvattenledning Lingonvägen 1,9 mkr. Färdigställande av Skogenområdets utbyte av VA-ledningar 0,1 mkr. Utbyte av brunnsbetäckningar och ledningsarmaturer i Mölnlycke 0,3 mkr. Detaljprojektering av VA-omläggning på Bryggerivägen 0,3 mkr. Övriga mindre projekt där VA-ledningar har renoverats 0,1 mkr. Nya ledningar 9,7 mkr Utredningar och vattendomsansökan för dagvattendammar i Mölnlycke 0,7 mkr. Ny dricksvattenledning i Rådasjön 5,4 mkr. Utbyggnad av VA-ledningar för att ansluta Skällsjöås va-samfällighet 0,1 mkr. Utredningar för nya överföringsledningar mellan Hällingsjö och Rävlanda 0,8 mkr. Nya ledningar för VA-omläggning vid Banvägen i Pixbo 0,1 mkr. Kompensationsåtgärder vid Valborgs Ängar i Kullbäckstorp 0,3 mkr. Ny dricksvattenledning Lingonvägen 1,2 mkr. Ny dricksvattenledning utmed Härkeshultsvägen 0,6 mkr. Dagvattenstudie i södra Pixbo avseende dagvattenledning 0,2 mkr. Ny dagvattenledning i Skinnefjäll Stensoppen 0,1 mkr. Ny dricksvattenledning avseende kapacitetsförstärkning Kroksjövägen-Dansered 0,1 mkr. Övriga mindre projekt där VA-ledningar har anlagts 0,1 mkr. Förnyelse VV, ARV samt stationer 14,5 mkr Utbyte av pumpar till Skalmereds avloppsstation 0,2 mkr. Utbyggnad av Råda Stock tryckstegringsstation 5,7 mkr. Ny hall för bioreaktorer och kemikaliehantering vid Finnsjöns vattenverk 1,6 mkr. Utbyggnad av ny tryckstegringsstation för Skällsjöås VA-samfällighet 0,4 mkr. Ny uttagsbrunn för Rävlanda grundvattentäkt 2,2 mkr. Ny pumpstation Pixbo Päls 1,9 mkr. Flyttning av uttagsbrunn för Hällingsjö grundvattentäkt 1,6 mkr. Säkerhetsförebyggande åtgärder på verk och stationer 0,4 mkr. Ny vattentankstation i Rävlanda 0,2 mkr. Upprustning av serverrum på Finnsjöns vattenverk 0,1 mkr. Nytt UV-aggregat till Rävlanda vattenverk 0,1 mkr. Övriga mindre projekt i verk, reningsverk samt stationer 0,1 mkr. Exploatering VA 9,4 mkr Kapacitetsförstärkning av dricksvattenledning till flygplatsen mellan Kroksjövägen och Dansered 3 mkr. Slutreglering av tidigare utbyggnads kostnader av VA-ledningar i Hällingsjö och Fläskebo industriområde med totalt 6,4 mkr tillsammans. ARV Avloppsreningsverk VV Vattenverk 6 Årsredovisning Härryda kommun 2016 Sida 27(107)

28 Personal Vattenverksamheten har hela ansvaret för både produktion och distribution. Under året har en drifttekniker pensionerats. En VA-ingenjör har slutat och nyanställts under året. VA-handläggartjänsten har ersatts med en abonnentingenjörs tjänst. Kurser, studieresor med mera Personal har deltagit i kurser enligt följande: Rörnät och klimat 2016, Lagen om allmänna vattentjänster, Krisseminarium dricksvatten, Tillsynsdag avloppsreningsverk, Ny teknik inom avloppsrening, Workshop regional avloppsförsörjningplan, Entreprenadjuridik AB ABT, läcksökningskurs, Provtagning Dricksvatten, Arbete i slutna utrymmen, HLR, Personal har deltagit i kommun och region överskridande möten för erfarenhetsutbyten, samordning, gemensamma aktiviteter och samarbete. Arbetsmiljö Under året har det genomförts 2 verksamhetsmöten, 2 ledningsmöten, 7 arbetsplatsträffar och 37 arbetsmöten. Medarbetarsamtal/utvecklingssamtal har genomförts under året med alla medarbetare. Framtida verksamhetsbehov måste säkerställas med erforderliga resurser både vad gäller personal och övriga behov rörande miljö, kvalitet, säkerhet och utförande. Kraven ökar hela tiden på verksamheten från myndigheter avseende arbetsmiljö, livsmedelskontroll (dricksvatten), miljöfarlig verksamhet (utsläppskontroll efter rening av spillvatten), leveranssäkerhet och egenkontroll, samtidigt som en kostnadseffektiv verksamhet ska utformas och ständigt utvecklas. Kompetent personal Det behövs välutbildad och engagerad personal för att driva verksamheten. Attraktiva lönenivåer tillsammans med attraktivt arbetsinnehåll och en bra arbetsmiljö ökar förutsättningarna för att behålla kunniga och välutbildade medarbetare till vattenverksamheten. I likhet med föregående verksamhetsår sker verksamhetsrapportering, kontroll och tillsyn av olika slag, vilket medför ett ständigt ökande verksamhetsinnehåll, såväl driftmässigt som administrativt och informativt. Styrning Vattenverksamheten måste styras utifrån ett långsiktigt perspektiv. Investeringsmedel måste säkerställas i nivå med vad som krävs för att vidmakthålla vattenanläggningen i ett godtagbart skick och för att säkerställa en tillfredställande vattentjänstförsörjning för dricksvatten, spillvatten och dagvatten. PERSONAL FRAMTID Årsredovisning Härryda kommun Sida 28(107)

29 VA-NÄTET Teckenförklaring Spillvatten Vatten Pumpstation Avloppsreningsverk Dagvatten Pumpstation Tryckhöjning Tryckreducering Verksamhetsområde D V S S + V S + V + D S + V + LOD Grundvattentäkt Högreservoar Lågeservoar Råvattenpumpstation Vattenverk LANDVETTER HÄRRYDA MÖLNLYCKE Gröen Rådasjön FLYGPLATS Finnsjön 8 Årsredovisning Härryda kommun 2016 Sida 29(107)

30 Västra Nedsjön HINDÅS RÄVLANDA Gingsjön HÄLLINGSJÖ Härryda kommun VA-anläggningar VA-verksamhetsområden Skala: 1: Utritad: Årsredovisning Härryda kommun Sida 30(107)

31 EKONOMI Kommuninterna kostnader Kostnad tkr Förklaring Kontaktcenter 450 Andel av tjänster i kontaktcenter Ekonomi 362 Andel av tjänster på ekonomi och ekonomisystem Ledning och adm. SHB 670 Andel av kostnader sektorsledning Lokalkostnader 120 Internhyra för lokaler Städ 108 Interna tjänster IT-kostnader 595 IT-kostnader mot IT-funktionen, datorer licenser Mät & GIS 497 Andel av tjänster och systemkostnader Transporter och resor 944 Internhyra av fordon av Mark och anl. Resultaträkning, tkr Bokslut 2016 Budget 2016 Bokslut 2015 Verksamhetens intäkter Brukningsavgifter, not varav kommuninterna intäkter, not Anläggningsavgifter periodiserat, not Övriga externa intäkter, not Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personalkostnader Entrepr och köp av verksamhet, not Övriga kostnader, not varav kommuninterna kostnader, not Avskrivningar, not Summa kostnader Verksamhetens nettokostnader Finansiella intäkter, not Finansiella kostnader, not Årets resultat Balansräkning, tkr Bokslut 2016 Bokslut 2015 Tillgångar Affärsfastigheter Maskiner och inventarier Summa anläggningstillgångar, not Långfristig fordran Härryda kommun 0 0 Kortfristiga fordringar, not Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital och skulder Ingående eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättning för pensioner Summa avsättningar Långfristiga skulder, not Kortfristiga skulder, not Summa skulder Summa eget kapital och skulder Årsredovisning Härryda kommun 2016 Sida 31(107)

32 Not 1. Taxor, bruknings- och anläggningsavgifter Kommunens VA-taxa bygger på självkostnadsprincipen och enligt beslut ska kostnadstäckningsgraden vara 100 procent. Från 2009 års taxa debiteras dagvatten och brandposter. Anläggningsavgifterna har från och med 2007 periodiserats och lagts in i anläggningsregistret som en skuld till VA-kollektivet. Not 2. Kommuninterna intäkter Bokslut 2016 Bokslut 2015 Brukningsavgifter för intern kommunal verksamhet Not 3. Anläggningsavgifter Periodiserade anläggningsavgifter under året. Kvarvarande post av inbetalda anläggningsavgifter vid årets slut redovisas som en långfristig skuld i balansräkningen. Se not Not 4. Övriga externa intäkter Övriga konsumtionsavgifter, lokalhyror och tjänster till annan kommun. 9 6 Not 5. Entreprenader, köp av verksamhet Köp av externa samt interna tjänster och entreprenader varav Gryaab mottagning och behandling av avlopp Varav inköp av dricksvatten Not 6. Övriga kostnader Anläggnings- och underhållsmaterial Övriga främmande tjänster Bidrag Konsulttjänster Lokalhyror Kontorsmaterial Leasing (CO2-tank etc) Elkostnad Transporter (inkl bränsle) Förbr.mtrl, processkem. (lut, kalk, Al-klorid, CO2) Vattenanalyser Dataprogram IT, tele Porto Information, annonser (samråd Nedsjöarna m.m.) Försäkringar Skadestånd Larm (SOS, bevakning, beredskap) Diverse kostnader (medlemsavgifter, utb. etc) Omställningskostnader Bokslut 2016 Bokslut 2015 Not 7. Kommuninterna kostnader Central administration, städ, IT och lokalhyra Årsredovisning Härryda kommun Sida 32(107)

33 Bokslut 2016 Bokslut 2015 Not 8. Avskrivningar Anläggningstillgångar skrivs av enligt plan med hänsyn till förväntad nyttjandeperiod Tekniska anläggningar, år Inventarier, maskiner, år 5-10 Transportmedel, år 5 Not 9. Finansiella intäkter Ränta på ej resultatförda anläggningsavgifter Not 10. Finansiella kostnader Verksamheten belastas med kommunens internränta, två procent för år 2016, bokfört värde på anläggningstillgångar Not 11. Materiella anläggningstillgångar Maskiner och tkr Affärsfastigheter inventarier Summa Anskaffningsvärde Ack ned-/avskrivningar Ingående bokfört värde Årets investeringar Årets försäljningar Årets avskrivningar Årets nedskrivningar Omklassificeringar Avskrivning omklassificering/flyttningar Utgående bokfört värde Bokslut 2016 Bokslut 2015 Not 12. Kortfristiga fordringar Kundfordringar i Future debiteringssystem Not 13. Långfristiga skulder Lån från kommunen Kvarvarande periodiserade skulder avseende anläggningsavgifter Not 14. Kortfristiga skulder 2017 års periodiserade anläggningsavgifter Skulder kunder i Future debiteringssystem Härryda kommun Mölnlycke kommun@harryda.se facebook.com/harrydakommun harryda.se Sida 33(107)

34 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Dnr 2017KS119 Slutredovisning för tillbyggnation av Fagerhults förskola Kommunfullmäktige beslutade i 169/2013 att uppdra åt kommunstyrelsen att utföra tillbyggnad av Fagerhults förskola i Hindås med 3 avdelningar. För projektet anslogs tkr. Planering och projektering av Fagerhults förskola, inklusive kommande tillbyggnad, skedde under våren Entreprenaden för tillbyggnaden upphandlades i september Arbetena påbörjades i oktober 2014 och tillbyggnaden var klar för inflyttning i juni Utgifterna har uppgått till tkr och visar ett överskott på 973 tkr. Från sektorn för teknik och förvaltningsstöd föreligger skrivelse daterad den 15 februari Beslut Kommunstyrelsen förslag till beslut i kommunfullmäktige Kommunfullmäktige godkänner slutredovisningen Signatur justerande Utdragsbestyrkande Sida Sida 34(107) 1(1)

35 Sektorn för teknik och förvaltningsstöd Ulrika von Wachenfeldt Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Slutredovisning för tillbyggnation av Fagerhults förskola Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade i 169/2013 att uppdra åt kommunstyrelsen att utföra tillbyggnad av Fagerhults förskola i Hindås med 3 avdelningar. För projektet anslogs tkr. Planering och projektering av Fagerhults förskola, inklusive kommande tillbyggnad, skedde under våren Entreprenaden för tillbyggnaden upphandlades i september Arbetena påbörjades i oktober 2014 och tillbyggnaden var klar för inflyttning i juni Utgifterna har uppgått till tkr och visar ett överskott på 973 tkr. Från sektorn för teknik och förvaltningsstöd föreligger skrivelse daterad den 15 februari Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner slutredovisningen. Per-Arne Larsson Sektorschef Anders Ljung Fastighetschef Sida 35(107)

36 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Dnr 2017KS120 Slutredovisning för nybyggnation av Rullstenens förskola Kommunfullmäktige beslutade i 180/2012 att uppdra åt kommunstyrelsen att utföra nybyggnad av förskola med sex avdelningar i Djupedalsäng, Mölnlycke. För projektet anslogs tkr. Planering och projektering skedde under höst-vinter 2012 och entreprenaden upphandlades i februari Arbetena påbörjades i mars 2013 och byggnaden var klar för inflyttning i april Utgifterna har uppgått till tkr och visar ett överskott på tkr. Ett mycket gynnsamt upphandlingsläge föranledde budgetunderskridandet. Från sektorn för teknik och förvaltningsstöd föreligger skrivelse daterad den 15 februari Beslut Kommunstyrelsen förslag till beslut i kommunfullmäktige Kommunfullmäktige godkänner slutredovisningen Signatur justerande Utdragsbestyrkande Sida Sida 36(107) 1(1)

37 Sektorn för teknik och förvaltningsstöd Ulrika von Wachenfeldt Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Slutredovisning för nybyggnation av Rullstenens förskola Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade i 180/2012 att uppdra åt kommunstyrelsen att utföra nybyggnad av förskola med sex avdelningar i Djupedalsäng, Mölnlycke. För projektet anslogs tkr. Planering och projektering skedde under höst-vinter 2012 och entreprenaden upphandlades i februari Arbetena påbörjades i mars 2013 och byggnaden var klar för inflyttning i april Utgifterna har uppgått till tkr och visar ett överskott på tkr. Ett mycket gynnsamt upphandlingsläge föranledde budgetunderskridandet. Från sektorn för teknik och förvaltningsstöd föreligger skrivelse daterad den 15 februari Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner slutredovisningen. Per-Arne Larsson Sektorschef Anders Ljung Fastighetschef Sida 37(107)

38 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Dnr 2017KS121 Slutredovisning för nybyggnation av Tallgårdens förskola Kommunfullmäktige beslutade i 180/2012 att uppdra åt kommunstyrelsen att utföra nybyggnad av förskola med sex avdelningar i norra Säteriet, Mölnlycke. För projektet anslogs tkr. Planering och projektering skedde under sommar-höst 2013 och entreprenaden upphandlades i december Arbetena påbörjades i januari 2014 och byggnaden var klar för inflyttning i februari Utgifterna har uppgått till tkr och visar ett överskott på tkr. Ett mycket gynnsamt upphandlingsläge föranledde budgetunderskridandet. Från sektorn för teknik och förvaltningsstöd föreligger skrivelse daterad den 15 februari Beslut Kommunstyrelsen förslag till beslut i kommunfullmäktige Kommunfullmäktige godkänner slutredovisningen Signatur justerande Utdragsbestyrkande Sida Sida 38(107) 1(1)

39 Sektorn för teknik och förvaltningsstöd Ulrika von Wachenfeldt Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Slutredovisning för nybyggnation av Tallgårdens förskola Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade i 180/2012 att uppdra åt kommunstyrelsen att utföra nybyggnad av förskola med sex avdelningar i norra Säteriet, Mölnlycke. För projektet anslogs tkr. Planering och projektering skedde under sommar-höst 2013 och entreprenaden upphandlades i december Arbetena påbörjades i januari 2014 och byggnaden var klar för inflyttning i februari Utgifterna har uppgått till tkr och visar ett överskott på tkr. Ett mycket gynnsamt upphandlingsläge föranledde budgetunderskridandet Från sektorn för teknik och förvaltningsstöd föreligger skrivelse daterad den 15 februari Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner slutredovisningen. Per-Arne Larsson Sektorschef Anders Ljung Fastighetschef Sida 39(107)

40 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Dnr 2017KS122 Slutredovisning för tillbyggnation av Bygårdens äldreboende Kommunfullmäktige beslutade i 180/2012 att uppdra åt kommunstyrelsen att utföra tillbyggnad av Bygårdens äldreboende i Landvetter med nio lägenheter. För projektet anslogs tkr. Planering och projektering skedde under höst-vinter 2013 och entreprenaden upphandlades i mars Arbetena påbörjades i april 2014 och byggnaden var klar för inflyttning i april Utgifterna har uppgått till tkr och visar ett överskott på tkr. Ett gynnsamt upphandlingsläge föranledde budgetunderskridandet. Från sektorn för teknik och förvaltningsstöd föreligger skrivelse daterad den 15 februari Beslut Kommunstyrelsen förslag till beslut i kommunfullmäktige Kommunfullmäktige godkänner slutredovisningen Signatur justerande Utdragsbestyrkande Sida Sida 40(107) 1(1)

41 Sektorn för teknik och förvaltningsstöd Ulrika von Wachenfeldt Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Slutredovisning för tillbyggnation av Bygårdens äldreboende Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade i 180/2012 att uppdra åt kommunstyrelsen att utföra tillbyggnad av Bygårdens äldreboende i Landvetter med nio lägenheter. För projektet anslogs tkr. Planering och projektering skedde under höst-vinter 2013 och entreprenaden upphandlades i mars Arbetena påbörjades i april 2014 och byggnaden var klar för inflyttning i april Utgifterna har uppgått till tkr och visar ett överskott på tkr. Ett gynnsamt upphandlingsläge föranledde budgetunderskridandet. Från sektorn för teknik och förvaltningsstöd föreligger skrivelse daterad den 15 februari Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner slutredovisningen. Per-Arne Larsson Sektorschef Anders Ljung Fastighetschef Sida 41(107)

42 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Dnr 2017KS123 Slutredovisning för tillbyggnation av Barrskogens förskola Kommunfullmäktige beslutade i 180/2014 att uppdra åt kommunstyrelsen att utföra tillbyggnad av Barrskogens förskola i Mölnlycke med två avdelningar och tillagningskök. För projektet anslogs tkr. Planering och projektering skedde under höst 2014-vår Entreprenaden upphandlades i augusti Arbetena påbörjades i september 2015 och tillbyggnaden var klar för inflyttning i oktober Utgifterna har uppgått till tkr och visar ett underskott på 788 tkr. Från sektorn för teknik och förvaltningsstöd föreligger skrivelse daterad den 15 februari Beslut Kommunstyrelsen förslag till beslut i kommunfullmäktige Kommunfullmäktige godkänner slutredovisningen Signatur justerande Utdragsbestyrkande Sida Sida 42(107) 1(1)

43 Sektorn för teknik och förvaltningsstöd Ulrika von Wachenfeldt Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Slutredovisning för tillbyggnation av Barrskogens förskola Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade i 180/2014 att uppdra åt kommunstyrelsen att utföra tillbyggnad av Barrskogens förskola i Mölnlycke med två avdelningar och tillagningskök. För projektet anslogs tkr. Planering och projektering skedde under höst 2014-vår Entreprenaden upphandlades i augusti Arbetena påbörjades i september 2015 och tillbyggnaden var klar för inflyttning i oktober Utgifterna har uppgått till tkr och visar ett underskott på 788 tkr. Från sektorn för teknik och förvaltningsstöd föreligger skrivelse daterad den 15 februari Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner slutredovisningen. Per-Arne Larsson Sektorschef Anders Ljung Fastighetschef Sida 43(107)

44 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Dnr 2017KS124 Slutredovisning för nybyggnation av HVB-boende för ensamkommande flyktingbarn på Pulkavägen 1 i Hindås Kommunfullmäktige beslutade i 43/2015 att uppdra åt kommunstyrelsen att utföra nybyggnad av HVB-boende för ensamkommande flyktingbarn på Pulkavägen 1 i Hindås. För projektet anslogs tkr. Planering och projektering skedde under vinter/vår Upphandling av entreprenaden påbörjades i maj 2015, men avbröts med anledning av bristande konkurrens då endast ett anbud inkom. Ny upphandling påbörjades i juni 2015 och kunde avslutas i september Arbetena påbörjades i september 2015 och byggnaden var klar för inflyttning i juni Utgifterna har uppgått till tkr och visar ett överskott på 127 tkr. Från sektorn för teknik och förvaltningsstöd föreligger skrivelse daterad den 15 februari Beslut Kommunstyrelsen förslag till beslut i kommunfullmäktige Kommunfullmäktige godkänner slutredovisningen Signatur justerande Utdragsbestyrkande Sida Sida 44(107) 1(1)

45 Sektorn för teknik och förvaltningsstöd Ulrika von Wachenfeldt Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Slutredovisning för nybyggnation av HVB-boende för ensamkommande flyktingbarn på Pulkavägen 1 i Hindås Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade i 43/2015 att uppdra åt kommunstyrelsen att utföra nybyggnad av HVB-boende för ensamkommande flyktingbarn på Pulkavägen 1 i Hindås. För projektet anslogs tkr. Planering och projektering skedde under vinter/vår Upphandling av entreprenaden påbörjades i maj 2015, men avbröts med anledning av bristande konkurrens då endast ett anbud inkom. Ny upphandling påbörjades i juni 2015 och kunde avslutas i september Arbetena påbörjades i september 2015 och byggnaden var klar för inflyttning i juni Utgifterna har uppgått till tkr och visar ett överskott på 127 tkr. Från sektorn för teknik och förvaltningsstöd föreligger skrivelse daterad den 15 februari Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner slutredovisningen. Per-Arne Larsson Sektorschef Anders Ljung Fastighetschef Sida 45(107)

46 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Dnr 2017KS132 Slutredovisning för ombyggnation av Säteriskolan Kommunfullmäktige beslutade i 180/2012 att uppdra åt kommunstyrelsen att utföra ombyggnad av Säteriskolan i Mölnlycke. För projektet anslogs tkr. Ombyggnationen delades in i fyra etapper. Projektering, upphandling och produktion genomfördes separat för varje deletapp. Arbetena påbörjades i juni 2013 och avslutades i juni Utgifterna har uppgått till tkr och visar ett underskott på tkr. Överskridandet av budget beror främst på oförutsedda kostnader för åtgärdande av fukt- och rötskador samt bristfällig dränering. Från sektorn för teknik och förvaltningsstöd föreligger skrivelse daterad den 15 februari Beslut Kommunstyrelsen förslag till beslut i kommunfullmäktige Kommunfullmäktige godkänner slutredovisningen Signatur justerande Utdragsbestyrkande Sida Sida 46(107) 1(1)

47 Sektorn för teknik och förvaltningsstöd Ulrika von Wachenfeldt Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Slutredovisning för ombyggnation av Säteriskolan Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade i 180/2012 att uppdra åt kommunstyrelsen att utföra ombyggnad av Säteriskolan i Mölnlycke. För projektet anslogs tkr. Ombyggnationen delades in i fyra etapper. Projektering, upphandling och produktion genomfördes separat för varje deletapp. Arbetena påbörjades i juni 2013 och avslutades i juni Utgifterna har uppgått till tkr och visar ett underskott på tkr. Överskridandet av budget beror främst på oförutsedda kostnader för åtgärdande av fukt- och rötskador samt bristfällig dränering. Från sektorn för teknik och förvaltningsstöd föreligger skrivelse daterad den 15 februari Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner slutredovisningen. Per-Arne Larsson Sektorschef Anders Ljung Fastighetschef Sida 47(107)

48 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Dnr 2016KS402 Motion angående generationsmöten Kommunfullmäktige beslutade i 114/2016 att till kommunstyrelsen remittera motion från Birgitta Olsson (MP), Roland Jonsson (MP), Lina Eiserman Ålund (MP) och Marcus Berggren (MP) om att undersöka möjligheten att starta generationsmöten där äldre som volontärer går in i skolan och erbjuder stöd till eleverna. I Härryda kommun finns redan ett flertal verksamheter som skulle kunna utvecklas till generationsmöten med jämförelsevis enkla medel. Att internt och externt öka medvetenhet och intresse för möten över åldersgränser skulle underlätta uppbyggnaden av en strukturerad verksamhet där volontärer deltar i skola och förskola. Sektorns bedömning är att förutsättningar finns för att skapa generationsmöten genom att utveckla och renodla befintliga verksamheter. När begreppet generationsmöte sprids internt och externt kan detta i sig skapa ett ökat intresse, vilket skulle underlätta arbetet med att starta en verksamhet med seniorer i skola/förskola. Verksamheten bedöms dock kräva utökade resurser i form av en samordnare motsvarande ca 0,5 årsarbetare. Beräkningen baseras på jämförbara verksamheter i kommunen. Från sektorn för socialtjänst föreligger skrivelse daterad den 8 februari Beslut Kommunstyrelsen förslag till beslut i kommunfullmäktige Kommunfullmäktige anser motionen besvarad med hänvisning till skrivelse från sektorn för socialtjänst daterad den 8 februari Signatur justerande Utdragsbestyrkande Sida Sida 48(107) 1(1)

49 Sektorn för socialtjänst Elisabeth Trenter Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Motion angående generationsmöten Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade i 114/2016 att till kommunstyrelsen remittera motion från Birgitta Olsson (MP), Roland Jonsson (MP), Lina Eiserman Ålund (MP) och Marcus Berggren (MP) om att undersöka möjligheten att starta generationsmöten där äldre som volontärer går in i skolan och erbjuder stöd till eleverna. I Härryda kommun finns redan ett flertal verksamheter som skulle kunna utvecklas till generationsmöten med jämförelsevis enkla medel. Att internt och externt öka medvetenhet och intresse för möten över åldersgränser skulle underlätta uppbyggnaden av en strukturerad verksamhet där volontärer deltar i skola och förskola. Sektorns bedömning är att förutsättningar finns för att skapa generationsmöten genom att utveckla och renodla befintliga verksamheter. När begreppet generationsmöte sprids internt och externt kan detta i sig skapa ett ökat intresse, vilket skulle underlätta arbetet med att starta en verksamhet med seniorer i skola/förskola. Verksamheten bedöms dock kräva utökade resurser i form av en samordnare motsvarande ca 0,5 årsarbetare. Beräkningen baseras på jämförbara verksamheter i kommunen. Från sektorn för socialtjänst föreligger skrivelse daterad den 8 februari Förslag till beslut Fullmäktige anser motionen besvarad med hänvisning till skrivelse daterad den 8 februari 2017 från sektorn för socialtjänst. Ärendet Arrangerade generationsmöten kan se olika ut, och kommuner är i olika grad aktiva i styrning och administration. I huvudsak förekommer två former av generationsmöten. Den ena bygger på volontärer och den andra på gemensamma intressen. Volontärer Det vanligast förekommande generationsmötet är senior i skola och förskola. Senioren kan närvara på lektioner, raster och/eller i form av läxhjälp eller Sida 49(107)

50 sagoläsning. Ett annat exempel är IT-coacher, där ungdomar hjälper seniorer med IT och teknik, där det alltså är ungdomar som rekryteras som volontärer. Inom sektorn för Socialtjänst förekommer aktiviteter som bygger på volontärers insats. Volontärcentralen hör organisatoriskt till Hälsofrämjande enheten inom verksamheten Hälsa och Bistånd. En samordnare arbetar ca 80 % med information, rekrytering, utredning, matchning samt uppföljning. Samordnaren utreder även volontärer inom projektet IT-coach, där man inledningsvis samarbetade med Hulebäcksgymnasiet, och där ungdomar anlitades för att hjälpa seniorer med teknik. Idag är IT-coacherna i de flesta fall seniorer. Båda dessa verksamheter är i praktiken inriktade mot att äldre hjälper äldre. Erfarenhet från projekt där volontärer deltar visar att en förutsättning för kvalité i verksamheten är att volontärernas förväntningar hamnar på rätt nivå, vilket kräver noggrann utredning, matchning, introduktion och uppföljning. Volontärers medverkan får inte innebära en extra arbetsuppgift för lärare/personal. En framgångsfaktor som lyfts i Göteborgs verksamhet är att de två aktuella samordnarna har arbetat inom skola respektive äldreomsorg, vilket gör att de känner till verksamheterna väl, och har upparbetade kontaktnät inom respektive verksamhet. Att skapa förutsättningar för givande generationsmöten i skola och förskola innebär alltså betydligt mer än att enbart rekrytera volontärer. Gemensamma intressen Den andra formen av generationsmöten bygger på gemensamma intressen och består av aktiviteter/arrangemang inom till exempel kultur eller idrott där medborgare i alla åldrar kan delta, och generationsmöten uppstår naturligt. För att detta ska bli framgångsrikt utifrån åldersintegrering krävs att aktiviteten presenteras på ett sätt som lockar deltagare i olika åldrar, och att det framgår att ett delsyfte med aktiviteten är att skapa generationsmöten. I Härryda kommun erbjuds medborgare i alla åldrar ett brett utbud av aktiviteter inom kultursektorn som skulle kunna fungera som generationsmöten. På Kulturhusen i Mölnlycke och Landvetter erbjuds ett flertal aktiviteter utan åldersindelning, och det finns lokaler lämpliga för olika former av träffpunkter för t.ex. läxläsning och IT-kaféer. I samverkan med Konstepidemin arrangeras tre gånger per termin Allas ateljé dit alla är välkomna oavsett ålder och erfarenhet. I några av Kulturskolans orkestrar deltar äldre personer som stöd och förebild, och i samarbete med Folkhälsoenheten drevs under fyra terminer en Generationskör i Landvetter där vuxna och barn sjöng tillsammans. Under 2016 lades dock projektet på is på grund av minskat intresse. Den nyöppnade verksamheten Tellus, ett resurscenter med inriktning på naturvetenskap, innebär en möjlighet att bjuda in seniorer till aktiviteter med barn och unga, t.ex. slöjd och pyssel. Sektorns bedömning Det existerar alltså ett flertal verksamheter som skulle kunna utvecklas till generationsmöten med jämförelsevis enkla medel: Sida 50(107)

51 - Intern information om begreppet, att medvetandegöra fördelar med ökad åldersintegration. - Riktad rekrytering av såväl medarbetare som volontärer. - Extern information på hemsidan. Exempelvis kan man tydliggöra vilka aktiviteter och mötesplatser som inte är åldersspecifika. Att internt och externt öka medvetenhet och intresse för möten över åldersgränser skulle underlätta uppbyggnaden av en strukturerad verksamhet där volontärer deltar i skola och förskola. Denna verksamhet kräver samordning mellan sektorn för socialtjänst och sektorn för utbildning och kultur, och mellan flera olika enheter inom dessa sektorer. Verksamheten bedöms kräva utökade resurser i form av samordnare enmotsvarande ca 0,5 årsarbetare. Beräkningen baseras på jämförbara verksamheter i kommunen. Sektorns bedömning är att förutsättningar finns för att skapa generationsmöten genom att utveckla och renodla befintliga verksamheter. När begreppet generationsmöte sprids internt och externt kan detta i sig skapa ett ökat intresse, vilket skulle underlätta arbetet med att starta en verksamhet med seniorer i skola/förskola. Lena Lager Sektorschef Carina Fransson Verksamhetschef Sida 51(107)

52 O miljöportiet de gröno HÄRRYDA Pixbo den 25 maj o '-1;:~: :~:~;ç;-.? ::~1 0 ~f:: ~' -- ", --- I Motion Vi i MP tycker art generationsmöten är viktiga. Det finns manga goda exempel pâ art äldre kan bidra pâ ett f6rtjänstfullt sätt i samhället. Vi vet art det hos den äldre kan ge bade glädje och en bättre hälsa. Ett exempel pâ generationsmöten är art den äldre som volontär gar in i skolan och erbjuder stöd till eleverna genom art volontären deltar pa lektioner och i fritidsverksamheter pâ olika vis. Miljöpartiet i Härryda yrkar: Att fërvaltningen undersöker möjligbeten start a en sâdan verksambet i Härryda kommun. Miljöpartiet de gröna, Härryda kommun jl-/-- Marcus Berggren _- Sida 52(107)

53 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Dnr 2017KS205 Redovisning av medborgarförslag april 2017 I arbetsordningen för kommunfullmäktige anges att kommunstyrelsen två gånger per år skall redovisa vilka medborgarförslag som inte har beretts färdigt. Ej färdigbehandlade medborgarförslag, där beslut ännu inte fattats, redovisas i skrivelsen. Prognosen är att samtliga förslag kommer hanteras inom ett års tid inklusive slutgiltigt beslut i ärendet. Från sektorn för administrativt stöd föreligger skrivelse daterad den 6 mars Beslut Kommunstyrelsen förslag till beslut i kommunfullmäktige Kommunfullmäktige noterar redovisningen Signatur justerande Utdragsbestyrkande Sida Sida 53(107) 1(1)

54 Sektorn för administrativt stöd Emelie Ivarson Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Redovisning av medborgarförslag april 2017 Sammanfattning I arbetsordningen för kommunfullmäktige anges att kommunstyrelsen två gånger per år skall redovisa vilka medborgarförslag som inte har beretts färdigt. Ej färdigbehandlade medborgarförslag, där beslut ännu inte fattats, redovisas i skrivelsen. Prognosen är att samtliga förslag kommer hanteras inom ett års tid inklusive slutgiltigt beslut i ärendet. Från sektorn för administrativt stöd föreligger skrivelse daterad den 6 mars Förslag till beslut Kommunfullmäktige noterar redovisningen. Ärendet Medborgarförslag ger medborgarna rätt att väcka förslag i fullmäktige och syftar även till att förstärka medborgardialogen. Medborgarförslag omfattas av samma beredningsregler som motioner, och bör därför beredas så att beslut kan fattas inom ett år från det att förslaget väcktes. Fullmäktige kan uppdra åt en nämnd att besluta i ärende om medborgarförslag. Längre än så får inte beslutanderätten delegeras. Ett ärende om medborgarförslag är därigenom garanterat en politisk behandling. I arbetsordningen för kommunfullmäktige anges att kommunstyrelsen två gånger per år skall redovisa vilka medborgarförslag som inte har beretts färdigt. Nedan framgår dessa, där beslut således ännu inte fattats. Prognosen är att samtliga förslag kommer hanteras inom ett års tid inklusive slutgiltigt beslut i ärendet. Ej färdigbehandlade medborgarförslag: Inkom Förslagets rubrik Diarienummer 8 sept 2016 Rätten till förskoletimmar för barn som får ett nytt syskon 2016KS531 Sida 54(107)

55 8 sept 2016 Anläggning av 4 st begagnade lyktstolpar vid ängen sydöstra Nysäter 2016KS okt 2016 Göra naturreservat av Wendelsbergsparken 2016KS okt 2016 Göra naturreservat av Wendelsbergsparken 2016KS okt 2016 Göra naturreservat av Wendelsbergsparken 2016KS okt 2016 Göra naturreservat av Wendelsbergsparken 2016KS okt 2016 Göra naturreservat av Wendelsbergsparken 2016KS okt 2016 Göra naturreservat av Wendelsbergsparken 2016KS okt 2016 Göra naturreservat av Wendelsbergsparken 2016KS659 1 nov 2016 Göra naturreservat av Wendelsbergsparken 2016KS681 2 nov 2016 Göra naturreservat av Wendelsbergsparken 2016KS683 9 nov 2016 Göra naturreservat av Wendelsbergsparken 2016KS nov 2016 Göra naturreservat av Wendelsbergsparken 2016KS729 5 dec 2016 Hindås växer ny lekplats behövs 2016KS759 8 dec 2016 Medborgarförslag om bulleråtgärder 2016KS775 8 dec 2016 Medborgarförslag om bulleråtgärder 2016KS776 7 dec 2016 Orten som kommunen glömde 2016KS789 7 dec 2016 Återvinningsstation 2016KS dec 2016 Medborgarförslag om trafiksituationen mellan Rävlanda och Bollebygd 2016KS jan 2017 Medborgarförslag om Landvetter 2017KS22 12 jan 2017 Medborgarförslag om gågata på del av Biblioteksgatan 2017KS26 23 jan 2017 Göra naturreservat av Wendelsbergsparken 2017KS61 24 jan 2017 Medborgarförslag om vägkanten Stenbrottet 2017KS62 27 jan 2017 Medborgarförslag om människor som sitter utanför Hemköp och Coop 2017KS70 15 feb 2017 Göra naturreservat av Wendelsbergsparken 2017KS feb 2017 Göra naturreservat av Wendelsbergsparken 2017KS feb 2017 Göra naturreservat av Wendelsbergsparken 2017KS feb 2017 Göra naturreservat av Wendelsbergsparken 2017KS148 Sida 55(107)

56 21 feb 2017 Göra naturreservat av Wendelsbergsparken 2017KS feb 2017 Göra naturreservat av Wendelsbergsparken 2017KS feb 2017 Göra naturreservat av Wendelsbergsparken 2017KS feb 2017 Göra naturreservat av Wendelsbergsparken 2017KS feb 2017 Göra naturreservat av Wendelsbergsparken 2017KS feb 2017 Göra naturreservat av Wendelsbergsparken 2017KS feb 2017 Göra naturreservat av Wendelsbergsparken 2017KS177 3 mars 2017 Göra naturreservat av Wendelsbergsparken 2017KS194 SEKTORN FÖR ADMINISTRATIVT STÖD Peter Lönn Kommundirektör Lena Magnusson Kanslichef Sida 56(107)

57 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Dnr 2017KS225 Särskilt beslut om arvode Kommunfullmäktige antog den 24 februari 2014, 17, gällande arvodesreglemente för kommunalt förtroendevalda i Härryda kommun. Beslut om tillägg togs den 15 juni 2015, 105. Av bilaga till reglementet framgår de olika ersättningsnivåerna, som alla beräknas med utgångspunkt från inkomstbasbeloppet (ibb). En distinktion görs mellan fasta beredningar och tillfälliga beredningar, i det att årsarvode för ordförande och vice ordförande i förstnämnda beräknas på årsbasis med 1,4 resp. 0,9 % av ibb, medan det för sistnämnda beräknas på månadsbasis med 0,06 resp. 0,03 % av ibb. Fullmäktige beslutade den 19 oktober 2015, 147, att inrätta en demokratiberedning. Beredningen ska bl.a. göra en översyn av den politiska organisationen inför kommande mandatperiod. I ärendet har beredningen uttryckligen benämnts såsom tillfällig. Av gällande arbetsordning för fullmäktige framgår därtill vilka beredningar som ska betraktas som fasta. Demokratiberedningen ingår inte i den kretsen. Således har arvoderingen av demokratiberedningen skett utifrån de bestämmelser som gäller för tillfälliga beredningar. Demokratiberedningen har sedan tillsättningen fått ett antal tilläggsuppdrag och sammanträder varannan vecka. Mot bakgrund av omfattningen och karaktären på uppdraget, samt dess varaktighet, är det skäligt att i arvodeshänseende övergå till att hantera demokratiberedningen som en fast beredning. Från sektorn för administrativt stöd föreligger skrivelse daterad den 13 mars Yrkanden Evalotta Liljenzin (M) yrkar med instämmande av Grim Pedersen (M), Kersti Lagergren (M), Hans Hofflander (L), Eva Rydén (C), Håkan Eriksson (KD), Hans Larsson (M) och Calle Johansson (SD) att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att demokratiberedningen i arvodeshänseende ska handläggas enligt de bestämmelser som gäller för fasta beredningar samt att beslutet gäller retroaktivt från och med den 1 mars Patrik Linde (S) yrkar avslag på Evalotta Liljenzins yrkande. Signatur justerande Utdragsbestyrkande Sida Sida 57(107) 1(3)

58 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Robert Langholz yrkar att beslutet gäller retroaktivt från och med den 1 mars 2017 ska utgå. Propositionsordning Ordföranden redovisar att han först kommer att ställa proposition på yrkanden om ersättning enligt arvode för fasta beredningar från Evalotta Liljenzin exklusive meningen om att beslutet gäller retroaktivt från och med den 1 mars 2017 och Patrik Lindes avslagsyrkande. Därefter kommer han att ställa proposition på Evalotta Liljenzins yrkande om att meningen beslutet gäller retroaktivt från och med den 1 mars 2017 ska ingå och Robert Langholz yrkande om att meningen beslutet gäller retroaktivt från och med den 1 mars 2017 ska utgå. Kommunstyrelsen godkänner ovanstående propositionsordning. Propositioner Evalotta Liljenzins yrkande och Patrik Lindes avslagsyrkande Efter ställd proposition på Evalotta Liljenzins yrkande och Patrik Lindes avslagsyrkande finner ordföranden att kommunstyrelsen beslutat bifalla Patrik Lindes yrkande. Votering begäres. Följande voteringsproposition godkännes. Den som bifaller Patrik Lindes yrkande röstar Ja. Den som bifaller Evalotta Liljenzins yrkande röstar Nej. Voteringen utfaller så att 4 ledamöter röstar Ja och 8 röstar Nej och 1 Avstår, bilaga voteringslista. Kommunstyrelsen har således beslutat bifalla Evalotta Liljenzins yrkande. Evalotta Liljenzins och Robert Langholz yrkanden om retroaktiv ersättning Efter ställd proposition på Evalotta Liljenzins och Robert Langholz yrkanden finner ordföranden att kommunstyrelsen beslutat bifalla Robert Langholts yrkande. Votering begäres. Följande voteringsproposition godkännes. Den som bifaller Robert Langholz yrkande röstar Ja. Den som bifaller Evalotta Liljenzins yrkande röstar Nej. Signatur justerande Utdragsbestyrkande Sida Sida 58(107) 2(3)

59 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Voteringen utfaller så att 5 ledamöter röstar Ja och 8 röstar Nej, bilaga voteringslista. Kommunstyrelsen har således beslutat bifalla Evalotta Liljenzins yrkande om att beslutet gäller retroaktivt. Beslut Kommunstyrelsen förslag till beslut i kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att demokratiberedningen i arvodeshänseende ska handläggas enligt de bestämmelser som gäller för fasta beredningar. Beslutet gäller retroaktivt från och med den 1 mars På grund av jäv deltar inte Mikael Johannison i handläggningen av detta ärende Signatur justerande Utdragsbestyrkande Sida Sida 59(107) 3(3)

60 Sektorn för administrativt stöd Åke Marmander Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Särskilt beslut om arvode Sammanfattning Kommunfullmäktige antog den 24 februari 2014, 17, gällande arvodesreglemente för kommunalt förtroendevalda i Härryda kommun. Beslut om tillägg togs den 15 juni 2015, 105. Av bilaga till reglementet framgår de olika ersättningsnivåerna, som alla beräknas med utgångspunkt från inkomstbasbeloppet (ibb). En distinktion görs mellan fasta beredningar och tillfälliga beredningar, i det att årsarvode för ordförande och vice ordförande i förstnämnda beräknas på årsbasis med 1,4 resp. 0,9 % av ibb, medan det för sistnämnda beräknas på månadsbasis med 0,06 resp. 0,03 % av ibb. Fullmäktige beslutade den 19 oktober 2015, 147, att inrätta en demokratiberedning. Beredningen ska bl.a. göra en översyn av den politiska organisationen inför kommande mandatperiod. I ärendet har beredningen uttryckligen benämnts såsom tillfällig. Av gällande arbetsordning för fullmäktige framgår därtill vilka beredningar som ska betraktas som fasta. Demokratiberedningen ingår inte i den kretsen. Således har arvoderingen av demokratiberedningen skett utifrån de bestämmelser som gäller för tillfälliga beredningar. Demokratiberedningen har sedan tillsättningen fått ett antal tilläggsuppdrag och sammanträder varannan vecka. Mot bakgrund av omfattningen och karaktären på uppdraget, samt dess varaktighet, är det skäligt att i arvodeshänseende övergå till att hantera demokratiberedningen som en fast beredning. Från sektorn för administrativt stöd föreligger skrivelse daterad den 13 mars Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att demokratiberedningen i arvodeshänseende ska handläggas enligt de bestämmelser som gäller för fasta beredningar. Beslutet gäller retroaktivt från och med den 1 mars Peter Lönn Kommundirektör Lena Magnusson Kanslichef Sida 60(107)

61 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Dnr 2016KS670 Yttrande över kommunrevisionens granskning av kommunens uppföljning av gymnasieelevers studieresultat Under 2016 gav kommunens revisorer EY (Ernst Young) i uppdrag att granska kommunens uppföljning av gymnasieelevers studieresultat och behörighet. Den 24 oktober 2016 beslutade kommunens revisorer att överlämna granskningen till kommunstyrelsen. Granskningen visar att kommunen i allt väsentligt har säkerställt en ändamålsenlig organisation och arbetssätt för att fullgöra sitt ansvar enligt de nationella mål och krav som det kommunala aktivitetsansvaret medför. Granskningen visar dock på brister vad gäller arbetet med det kommunala inriktningsmål som kommunfullmäktige beslutat om. I granskningsrapporten framgår att det finns otydligheter kring vilken uppföljning kommunstyrelsen efterfrågar avseende de elever som studerar på annan ort. I granskningsrapporten identifierades ett antal förbättringsområden: 1. Säkerställa ändamålsenlig beredning och samverkan vid utarbetande av inriktningsmål, verksamhetsmål och indikatorer som rör uppföljning av gymnasieelevers resultat. 2. Säkerställa att ansvarsfördelningen avseende uppföljning av gymnasieelevers resultat är känd och efterlevs, exempelvis genom tydliggörande av den politiska skolgruppens roll och politiskt sektorssamråds roll. 3. Säkerställa att det finns tekniska och personella förutsättningar att genomföra den uppföljning av studieresultat och behörighet som önskas. 4. Säkerställa att det finns ändamålsenliga rutiner för att följa upp frånvaro hos gymnasieelever. De rekommendationer som avser den politiska organisationen lämnar förvaltningen utan kommentar. Sektorns yttrande kommenterar revisorernas rekommendationer ur ett verksamhetsperspektiv främst avseende rekommendation 3 och 4. Från sektorn för utbildning och kultur föreligger skrivelse daterad den 13 februari Beslut Kommunstyrelsen noterar sektorns yttrande och godkänner av förvaltningen redovisade åtgärder. Signatur justerande Utdragsbestyrkande Sida Sida 61(107) 1(2)

62 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen beslutar delge kommunfullmäktige beslutet Signatur justerande Utdragsbestyrkande Sida Sida 62(107) 2(2)

63 Sektorn för utbildning och kultur Egil Gry Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Yttrande över kommunrevisionens granskning av kommunens uppföljning av gymnasieelevers studieresultat Sammanfattning Under 2016 gav kommunens revisorer EY (Ernst Young) i uppdrag att granska kommunens uppföljning av gymnasieelevers studieresultat och behörighet. Den 24 oktober 2016 beslutade kommunens revisorer att överlämna granskningen till kommunstyrelsen. Granskningen visar att kommunen i allt väsentligt har säkerställt en ändamålsenlig organisation och arbetssätt för att fullgöra sitt ansvar enligt de nationella mål och krav som det kommunala aktivitetsansvaret medför. Granskningen visar dock på brister vad gäller arbetet med det kommunala inriktningsmål som kommunfullmäktige beslutat om. I granskningsrapporten framgår att det finns otydligheter kring vilken uppföljning kommunstyrelsen efterfrågar avseende de elever som studerar på annan ort. I granskningsrapporten identifierades ett antal förbättringsområden: 1. Säkerställa ändamålsenlig beredning och samverkan vid utarbetande av inriktningsmål, verksamhetsmål och indikatorer som rör uppföljning av gymnasieelevers resultat. 2. Säkerställa att ansvarsfördelningen avseende uppföljning av gymnasieelevers resultat är känd och efterlevs, exempelvis genom tydliggörande av den politiska skolgruppens roll och politiskt sektorssamråds roll. 3. Säkerställa att det finns tekniska och personella förutsättningar att genomföra den uppföljning av studieresultat och behörighet som önskas. 4. Säkerställa att det finns ändamålsenliga rutiner för att följa upp frånvaro hos gymnasieelever. De rekommendationer som avser den politiska organisationen lämnar förvaltningen utan kommentar. Sektorns yttrande kommenterar revisorernas rekommendationer ur ett verksamhetsperspektiv främst avseende rekommendation 3 och 4. Från sektorn för utbildning och kultur föreligger skrivelse daterad den 13 februari Sida 63(107)

64 Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar sektorns yttrande och godkänner av förvaltningen redovisade åtgärder. Kommunstyrelsen beslutar delge kommunfullmäktige beslutet. Ärendet Under 2016 gav kommunens revisorer EY (Ernst Young) i uppdrag att granska kommunens uppföljning av gymnasieelevers studieresultat och behörighet. Syftet med granskningen har varit att bedöma om kommunstyrelsen säkerställt att det finns tillfredsställande arbetsformer för att följa upp studieresultat och behörighet för de gymnasieelever som är folkbokförda i kommunen. Den 24 oktober 2016 beslutade kommunens revisorer att överlämna granskningen till kommunstyrelsen. Ärendet behandlades på EKU den 21 februari Granskningen visar att kommunen i allt väsentligt har säkerställt en ändamålsenlig organisation och arbetssätt för att fullgöra sitt ansvar enligt de nationella mål och krav som det kommunala aktivitetsansvaret medför. Granskningen visar dock på brister vad gäller arbetet med det kommunala inriktningsmål som kommunfullmäktige beslutat om. I granskningsrapporten framgår att det finns otydligheter kring vilken uppföljning kommunstyrelsen efterfrågar avseende de elever som studerar på annan ort. I granskningsrapporten identifierades ett antal förbättringsområden. Revisorernas rekommendationer: 1. Säkerställa ändamålsenlig beredning och samverkan vid utarbetande av inriktningsmål, verksamhetsmål och indikatorer som rör uppföljning av gymnasieelevers resultat. 2. Säkerställa att ansvarsfördelningen avseende uppföljning av gymnasieelevers resultat är känd och efterlevs, exempelvis genom tydliggörande av den politiska skolgruppens roll och politiskt sektorssamråds roll. 3. Säkerställa att det finns tekniska och personella förutsättningar att genomföra den uppföljning av studieresultat och behörighet som önskas. 4. Säkerställa att det finns ändamålsenliga rutiner för att följa upp frånvaro hos gymnasieelever. Alternativ och bedömning De rekommendationer som avser den politiska organisationen lämnar förvaltningen utan kommentar. De åtgärder som redovisas avser främst rekommendation 3 och 4. Revisorernas rekommendation 1 Säkerställa ändamålsenlig beredning och samverkan vid utarbetande av inriktningsmål, verksamhetsmål och indikatorer som rör uppföljning av gymnasieelevers resultat. Förvaltningens kommentar: Den politiska målstyrningen i Härryda kommun, den så kallade Härrydamodellen, Sida 64(107)

65 sker genom att kommunfullmäktige fastställer politiska inriktningsmål på initiativ av de tre beredningarna. Dessa mål ses över varje mandatperiod. De politiska inriktningsmålen bryts sedan ned i politiska verksamhetsmål, som fastställs av kommunstyrelsen. Verksamhetsmålen är direkt styrande för verksamhetens planering och blir en del av budget/plan. För att följa och utvärdera effekterna av de politiska målen tar förvaltningen fram olika typer av informationsmått och indikatorer. I enlighet med sektorns kvalitetsledningssystem sker rapportering till politiker regelbundet under året. Gymnasieelevers resultat är en del av detta. En samlad kvalitetsrapport innehållande indikatorer för sektorns utbildningsverksamheter lämnas till kommunstyrelsen. Måluppfyllelsen i kvalitetsrapporten redovisas i enlighet med läroplanen för gymnasiets (GY2011) rubriker. I kvalitetsrapporten redovisas andel elever som uppnår gymnasieexamen inom 3 år, andel elever som uppnår grundläggande behörighet till högskola och genomsnittlig betygspoäng bland elever. UTK-beredningen tar också del av resultatet i kvalitetsrapporten. Revisorernas rekommendation 2 Säkerställa att ansvarsfördelningen avseende uppföljning av gymnasieelevers resultat är känd och efterlevs, exempelvis genom tydliggörande av den politiska skolgruppens roll och politiskt sektorssamråds roll. Förvaltningens kommentar: De politiska organens roller är inte en fråga för förvaltningen. Revisorernas rekommendation 3 Säkerställa att det finns tekniska och personella förutsättningar att genomföra den uppföljning av studieresultat och behörighet som önskas. Förvaltningens kommentar: För elever som studerar på Hulebäcksgymnasiet följs studieresultat och behörighet upp via systemen Extens, Dexter och Skola24. Detta sker både under- och efter studietiden. Vad gäller elever som studerar på annan ort men som är folkbokförda i Härryda kommun är det betydligt svårare att följa upp resultaten. När elever väljer att studera hos annan huvudman vilar ansvaret för utbildningens innehåll och kvalitet istället på denna huvudman. Hemkommunen har ett uppföljningsansvar inom ramen för det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Uppföljningen av elever som studerar hos annan huvudman sker på två sätt: Vad gäller fortlöpande studieresultat under elevens studieår kan resultat bara redovisas vid direkt förfrågan, eller om annan huvudman efterfrågar tilläggsbelopp för stödinsatser. Då måste en studieplan lämnas in som visar på elevens pågående studieresultat. I dagsläget studerar 669 elever från Härryda kommun på annan gymnasieskola än Hulebäcksgymnasiet. Att följa upp deras studieresultat under pågående studier skulle innebära stora personella och administrativa insatser. Om eleven gör ett studieavbrott och slutar skolan fångas eleven upp inom KAA. Även elever som fullföljer gymnasieskolan utan att få en examen (innehar studiebevis) följs upp inom ramen för KAA. Sida 65(107)

66 Revisorernas rekommendation 4 Säkerställa att det finns ändamålsenliga rutiner för att följa upp frånvaro hos gymnasieelever. Förvaltningens kommentar: För elever som studerar på Hulebäcksgymnasiet kan frånvarorapporter tas fram på individnivå och gruppnivå. Gymnasiet tittar på enskilda elevers frånvaro inom ramen för mentorsuppdrag eller om eleven är aktuell för en elevhälsoinsats. Skolans expedition sammanställer samtliga elevers frånvaro per enhet månadsvis och meddelar rektor antalet elever som har hög frånvaro. Ansvarig rektor tar sedan beslut om eleven ska varnas för indraget studiemedel, alternativt meddela CSN att elevens studiemedel ska dras in. I dagsläget får en elev inte ha en ogiltig frånvaro över 6 % inom en fyraveckorsperiod. Vid förbättrad närvaro kopplas studiemedlet på igen månaden efter. Hulebäcksgymnasiet tar även fram frånvaro per enhet, program och årskurs en gång per termin, som underlag i det systematiska kvalitetsarbetet. Frånvarostatistiken sammanställs och redovisas för politiker årligen, inom ramen för kommunens kvalitetsledningssystem. Gällande de elever som är skrivna i Härryda kommun men som studerar hos annan huvudman kan kommunen i dagsläget inte följa dessa elevers frånvaro, varken på individ- eller gruppnivå. Däremot finns en överenskommelse inom GR om att annan huvudman meddelar elevens hemkommun om eleven gör studieavbrott eller har så pass hög frånvaro att det inte längre kan räknas som heltidsstudier. Ett nytt digitalt verktyg, kallat ELIN, ersätter tidigare GRUUS och innebär att det blir enklare för kommuner inom Göteborgsregionen (GR) att samverka kring frånvarohantering. Olof Olsson Sektorschef Egil Gry Verksamhetschef Bilaga Kommunrevisionens granskning av kommunens uppföljning av gymnasieelevers studieresultat. Sida 66(107)

67 N HARRYDA U KOIVTMUN Kommunens revisorer 2016-to-24 Kommunstyrelsen GRANSKNING AV KOMMUNENS UPPFÖTTNTNC AV GYMNASIEELEVERS STUDIERESULTAT OCH BEHÖRICHBT Kommunens revisorer beslutade den24 oktober 2016 atf överlämna granskningen avseende kommunens uppfoljning av gymnasieelevers studieresultat och behörighet till kommunstyrelsen. Granskningen visar att kommunen i allt väsentligt har säkerställt en ändamålsenlig organisation och arbetssätt for att fullgöra sitt ansvar enligt de nationella mål och krav som det kommunala aktivitetsansvaret medftir. Granskningen visar dock på brister vad gäller arbetet med det kommunala inriktningsmål som fullmäktige beslutat om. I granskningsrapporten identifieras ett antal forbättringsområden. Kommunens revisorer vill ur dessa särskilt lyfta fram kommunstyrelsens ansvar med att: O o a a Säkerställa ändamålsenlig beredning och samverkan vid utarbetande av inriktningsmåi, verksamhetsmål och indikatorer som rör uppfoljning av gyrnnasieelevers resultat. Säkerställa att ansvarsftirdelningen avseende upploljning av gymnasieelevers resultat är känd och efterlevs, exempelvis genom tydliggörande av den politiska skolgruppens roll och politiskt sektorsamråds roll. Säkerställa att det finns tekniska och personella lorutsättningar att genomfora den uppfoljning av studieresultat och behörighet som önskas. Säkerställa att det finns ändamålsenliga rutiner flor att folja upp frånvaro hos gymnasieelever. I övrigt hänvisas till rapporten. KOMMI.JNENS REVISORER Duwe Ordforande Tonell Vice ordforande För könnedom till: Kommunstyrelsens presidium, kommunfullmäktiges presidium, kommundirektören, ekonomichefen, sektorschefen for utbildning och kultur samt verksamhetschefen ftir gymnasiet. Sida 67(107)

68 Revisionsrapport 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna Oktober 2016 Härryda kommun Granskning av kommunens uppföljning av gymnasieelevers studieresultat och behörighet Sida 68(107)

69 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och revisionsfrågor Ansvarig nämnd samt avgränsningar Revisionskriterier Metod och genomförande Lagstiftning och regelverk Skollagen Skolverkets allmänna råd Organisation och ansvarsfördelning Politisk organisation Förvaltningsorganisation Kommunikation mellan styrelsen och förvaltningen Samverkan inom Göteborgsregionen Vår bedömning Målstyrning och måluppfyllelse Kommunens målstyrningsmodell Måluppfyllelse Vår bedömning Arbetssätt och metoder för uppföljning Riktlinjer och rutiner för uppföljning systematiskt kvalitetsarbete Metoder för uppföljning av elevresultat Vår bedömning Åtgärder vid bristande studieresultat Åtgärder för elever med bristande resultat eller saknar sysselsättning Vår bedömning Samlad bedömning Bedömning utifrån revisionsfrågorna Slutsats...18 Bilaga 1: Dokumentförteckning 1 Sida 69(107)

70 Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Härryda kommun har EY genomfört en granskning av kommunens uppföljning av gymnasieelevers studieresultat och behörighet. Syftet med granskningen har varit att bedöma om kommunstyrelsen säkerställt att det finns tillfredställande arbetsformer för att följa upp studieresultat och behörighet för de gymnasieelever som är folkbokförda i kommunen. Vid uppföljning av gymnasieelevers resultat har kommunen att förhålla sig både till nationella krav och målsättningar och till kommunens mål. Fullmäktige har fastställt ett politiskt inriktningsmål om att kommunen ska ta det övergripande ansvaret för alla gymnasieelevers resultat, oavsett studieort. Det innebär att målsättningen ställer krav på uppföljning av både de elever som studerar vid Hulebäcksgymnasiet och av de elever som är folkbokförda i Härryda, men studerar i annan kommun. Granskningen visar att kommunen i allt väsentligt har säkerställt en ändamålsenlig organisation och arbetssätt för att fullgöra sitt ansvar enligt de nationella mål och krav som det kommunala aktivitetsansvaret medför. Granskningen visar dock på brister vad gäller arbetet med det kommunala inriktningsmål som fullmäktige beslutat om. Det finns otydligheter kring vilken uppföljning kommunstyrelsen efterfrågar avseende de elever som studerar på annan ort. Det finns också begränsade praktiska och tekniska möjligheter för kommunen att följa upp elever som studerar på annan ort och att kunna vidta åtgärder vid eventuell avvikelse. Det politiska inriktningsmålet fungerar följaktligen inte som ett styrmedel gentemot verksamheten i full utsträckning. Under granskningen har vi identifierat ett antal förbättringsområden. Vi rekommenderar kommunstyrelsen att: Tydliggöra vilken uppföljning av elever vid Hulebäcksgymnasiet respektive av elever som studerar på annan ort som styrelsen önskar från förvaltningen. Säkerställa att det finns tekniska och personella förutsättningar att genomföra den uppföljning av studieresultat och behörighet som styrelsen önskar från förvaltningen. Säkerställa ändamålsenlig beredning och samverkan vid utarbetande av inriktningsmål, verksamhetsmål och indikatorer som rör uppföljning av gymnasieelevers resultat. Säkerställa att ansvarsfördelningen avseende uppföljning av gymnasieelevers resultat är känd och efterlevs, exempelvis genom tydliggörande av den politiska skolgruppens uppdrag och politiskt sektorsamråds roll. Tydliggöra hur den årliga kvalitetsrapporten bör utformas för att möjliggöra ändamålsenlig uppföljning av resultat. Tillse att det finns dokumenterade strukturer för arbetet med att utarbeta, genomföra och följa upp åtgärder inom det kommunala aktivitetsansvaret. Säkerställa att det finns ändamålsenliga rutiner för att följa upp frånvaro hos gymnasieelever. 2 Sida 70(107)

71 1. Inledning 1.1. Bakgrund Kommunstyrelsen i Härryda kommun ansvarar för kommunens gymnasieverksamhet. I ansvaret ingår att följa upp gymnasieelevers studieresultat och behörighet. I kommunens verksamhetsplan för fastställs ett antal inriktningsmål. Ett av målen är att kommunen ska ta det övergripande ansvaret för skolresultaten hos alla kommunens ungdomar, oavsett vilken gymnasieskola en elev studerar vid. Det innebär att kommunstyrelsen ska säkerställa uppföljning både av de elever som studerar vid Hulebäcksgymnasiet och av de elever som är folkbokförda i Härryda kommun men som mot bakgrund av det fria skolvalet studerar i annan kommun. Kommunrevisionen har mot bakgrund av ovanstående bedömt att det är väsentligt att granska hur kommunstyrelsen följer upp gymnasieelevers studieresultat och behörighet. Därtill har revisorerna bedömt det som angeläget att granska om det finns arbetsformer för att följa upp resultat och behörighet för de elever som är folkbokförda i kommunen, men som studerar på annan ort. I God revisionssed framkommer de grunder som revisorerna använder när de bedömer ansvarstagande i styrelser och nämnder. Ansvarsgrunder som är aktuella i denna granskning är bland annat risk för bristande ledning, styrning, uppföljning och kontroll, samt ohörsamhet till mål och riktlinjer beslutade av kommunfullmäktige Syfte och revisionsfrågor Granskningen syftar till att bedöma om kommunstyrelsen säkerställt att det finns tillfredställande arbetsformer för att följa upp studieresultat och behörighet för de gymnasieelever som är folkbokförda i kommunen. I granskningen besvaras följande revisionsfrågor: Hur arbetar kommunstyrelsen med att följa upp gymnasieelevers studieresultat och behörighet? Hur arbetar kommunstyrelsen med att följa upp studieresultat och behörighet hos de gymnasieelever som studerar på annan ort? Har kommunstyrelsen utarbetat riktlinjer och rutiner för hur uppföljningen av studieresultat och behörighet ska genomföras? Vilka åtgärder vidtar kommunstyrelsen vid bristande studieresultat och behörighet? Har kommunstyrelsen säkerställt att det finns en fungerande organisation att kunna följa upp gymnasieelevers studieresultat och behörighet? Hur har kommunstyrelsen brutit ned inriktningsmålet avseende att ta det övergripande ansvaret för alla gymnasieelevers skolresultat oavsett gymnasieskola? 3 Sida 71(107)

72 1.3. Ansvarig nämnd samt avgränsningar Granskningen avser kommunstyrelsens arbete med att följa upp gymnasielevers resultat i enlighet med ställda revisionsfrågor. Rektors eller annan skolpersonals ansvar för elevuppföljning granskas inte. Granskningen omfattar inte gymnasiesärskolan Revisionskriterier Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens analyser, slutsatser och bedömningar. Revisionskriterierna i denna granskning utgörs av: Kommunallagens (1991:900) 6 kap 7 som reglerar styrelser och nämnders uppdrag. Skollagens (2010:800) 1 och 3 kap som reglerar elevers rätt till stöd och stimulans samt 29 kap som reglerar kommunens aktivitetsansvar Skolverkets allmänna råd Reglemente för kommunstyrelsen Härryda kommuns verksamhetsplan för , som innehåller mål för uppföljning av gymnasieelevers resultat Kommunens övriga riktlinjer och rutiner för arbetet med uppföljning av gymnasieelevers resultat 1.5. Metod och genomförande Granskningen har genomförts genom dokumentstudier och intervjuer. Följande funktioner har intervjuats: Sektorchef för utbildning och kultur Verksamhetschef för gymnasium Kommunstyrelsens presidium Samtliga intervjuade har beretts tillfälle att sakfelsgranska rapporten. Dokumentförteckning återfinns i bilaga 1. 4 Sida 72(107)

73 2. Lagstiftning och regelverk I detta avsnitt ges en kort beskrivning av det nationella regelverket avseende uppföljning av gymnasieelevers resultat Skollagen Skollagen (2010:800) reglerar de rättigheter elever har samt de verksamhetskrav som ställs på kommunen eller annan huvudman. Av 1 kap. framgår att utbildningen ska främja alla elevers utveckling och lärande samt att hänsyn ska tas till elevers olika behov. Elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Skollagens 3 kap. innehåller bestämmelser kring vilket stöd som ska ges till elever för att främja utveckling mot målen. Elever som riskerar att inte nå miniminivåer för kunskapskrav ska skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar. I första hand ska detta ske inom ramen för den ordinarie undervisningen och därefter i form av behovsutredning och anpassade åtgärder. I skollagens 29 kap. regleras kommunens aktivitetsansvar, som trädde i kraft 1 januari Aktivitetsansvaret innebär att hemkommunen ska hålla sig informerad om hur ungdomar under 20 år som fullgjort sin skolplikt, men inte genomför eller fullföljt gymnasieutbildning, är sysselsatta. Dessa ungdomar ska erbjudas individuella åtgärder som motiverar eleven att påbörja eller återuppta utbildning Skolverkets allmänna råd För att precisera kraven i de lagar och föreskrifter har Skolverket tagit fram allmänna råd kring ett antal frågor. Råden är rekommendationer kring tillämpning av lagar, förordningar och föreskrifter. Råden ska följas såvida skolan inte på annat sätt kan uppfylla de bestämmelser som finns. Vad gäller uppföljning av gymnasieelevers resultat och behörighet finns allmänna råd för det kommunala aktivitetsansvaret, för främjande av närvaro och utredning av frånvaro, samt för extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Råden föreskriver att huvudmannen bör: Säkerställa att det finns en ändamålsenlig organisation med en tydlig ansvarsfördelning för arbetet med aktivitetsansvaret Säkerställa att det finns en strukturerad handlingsplan för arbetet med aktivitetsansvaret Föra register över ungdomar som tillhör målgruppen för aktivitetsansvaret Säkerställa att det finns förutsättningar och rutiner för att kunna erbjuda individuella åtgärder till ungdomar inom aktivitetsansvaret Skapa förutsättningar för och anta ändamålsenliga rutiner för samverkan inom kommunen och med berörda myndigheter och andra parter inom aktivitetsansvaret Ha en samlad bild över elevernas frånvaro Skapa rutiner för att arbetet med extra anpassning och särskilt stöd ska fungera på skolenheterna och i förekommande fall vidta nödvändiga åtgärder 5 Sida 73(107)

74 3. Organisation och ansvarsfördelning I detta avsnitt beskrivs hur ansvaret för uppföljning av elevers resultat är fördelat i kommunen. Avsnittet besvarar revisionsfrågan om huruvida kommunstyrelsen har säkerställt att det finns en fungerande organisation för att kunna följa upp gymnasieelevers studieresultat och behörighet Politisk organisation Kommunstyrelsen utgör ansvarig nämnd för all verksamhet i Härryda kommun, inklusive gymnasieverksamheten. I syfte att effektivisera arbetet har en särskild politisk arbetsgrupp för skolfrågor tillsatts inom kommunstyrelsen under perioden Arbetsgruppen, som består av fem representanter med olika partitillhörighet, har i uppdrag att genomföra analyser och ta fram åtgärdsförslag för att öka elevers kunskap och förbättra skolresultaten. Det finns inga skriftliga instruktioner för skolgruppen, men gruppen ska enligt intervjuuppgift huvudsakligen fokusera på att fördjupa och effektivisera arbetet med den kvalitetsrapport som tas fram årligen (se avsnitt 5.1) Förvaltningsorganisation Kommunens gymnasieverksamhet omfattar sex rektorsenheter vid Hulebäcksgymnasiet. Verksamheten ingår i sektorn för utbildning och kultur. Sektorchef och verksamhetschef för gymnasiet ansvarar för den samlade uppföljningen av resultat och behörigheter, medan respektive rektor ansvarar för uppföljning av enskilda individer och framtagande av åtgärdsplaner. I och med ikraftträdandet av det kommunala aktivitetsansvaret har en ny organisation skapats inom förvaltningen. Organisationen är placerad inom introduktionsprogrammen (IM) vid Hulebäcksgymnasiet. Tre personer arbetar direkt med frågor som rör aktivitetsansvaret; en administrativt ansvarig som samlar in, sammanställer och dokumenterar uppgifter om vilka ungdomar som omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret, en uppsökande funktion som ansvarar för att komma i kontakt med de aktuella ungdomarna, samt en samordnare Kommunikation mellan styrelsen och förvaltningen Rapportering och kommunikation mellan förvaltningen och kommunstyrelsen sker i flera olika forum. Kommunens kvalitetsledningssystem fastställer vilken rapportering som ska ske i vilket forum 1. Politiska sektorssamråd (PSS) är sammanträden utan formell beslutanderätt. Vid PSS deltar kommunstyrelsens presidium, utbildnings- och kulturberedningens presidium 2 och sektorchef, samt vid behov ytterligare representanter från förvaltningen. Förvaltningen avgör vilka frågor som ska tas upp vid PSS. De frågor som presidiet bedömer bör komma hela styrelsen till dels lyfts därefter vidare till kommunstyrelsens informationsmöten och/eller kommunstyrelsens ordinarie sammanträden. 1 Se avsnitt 5.1 för ytterligare beskrivning av kvalitetsledningssystemet. 2 Utbildnings- och kulturberedningen är en av tre fasta beredningar som fullmäktige har tillsatt i syfte att bredda och fördjupa förarbetet inför fullmäktiges formulering av förslag till politiska mål. Beredningen utgörs av 21 ledamöter från åtta partier. Beredningen har inte verksamhetsansvar, utan har till uppgift att utarbeta förslag till målsättningar och till hur målsättningarna ska följas upp och utvärderas. För att kunna fullgöra denna uppgift på ett tillfredsställande sätt ska beredningen enligt fullmäktiges arbetsordning följa verksamheten inom sektorn. 6 Sida 74(107)

75 Av genomförda intervjuer framkommer att det delvis är otydligt vilken typ av information som bör hanteras i vilket forum, även om kvalitetsledningssystemet utgör tydliga ramar för rapporteringen. Styrelsens presidium upplever att PSS roll gradvis har förskjutits, vilket medfört att färre frågor lyfts till hela kommunstyrelsen för information och beslut. Det finns också synpunkter på att rapportering ibland sker först i PSS och sedan i KS. Förvaltningen upplever å sin sida att kommunstyrelsen inte tydligt efterfrågat rapportering avseende gymnasieskolan. PSS har därför varit förvaltningens möjlighet att lyfta aktuella gymnasiefrågor till representanter för styrelsen. Det råder dock enighet kring att flera nivåer av informationshantering krävs med tanke på det breda ansvarsområde som kommunstyrelsen har och att PSS utgör en möjlighet att hantera information mer effektivt Samverkan inom Göteborgsregionen Härryda kommun ingår i det samverkansavtal för gymnasieskolan som slutits inom Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). Avtalet reglerar bland annat samverkan inom ramen för det kommunala aktivitetsansvaret. Regiongemensamma rutiner och ett gemensamt IT-system har tagits fram för att underlätta för kommunerna att fullgöra aktivitetsansvaret. GR-kommunerna har genom samverkansavtalet förbundit sig att följa dessa rutinerna och rapportera till det gemensamma IT-systemet. Samarbetet inom GR bedrivs politiskt inom utbildningsgruppen, som utarbetar regionpolitiska utbildningsmål och beslutar om antagning till gymnasiet. På tjänstemannanivå drivs gymnasiefrågorna i ett nätverk för utbildningschefer, ett gymnasienätverk och ett nätverk för gymnasieekonomer. Av intervjuer framgår att frågor som rör kvalitet och uppföljning av resultat inte har stått i fokus inom GR-samarbetet. Samverkan har främst rört antagning och programutbud i GR-kommunerna Vår bedömning Kommunstyrelsen ansvarar för att fullgöra kommunens uppgifter enligt lagar och förordningar inom utbildningsområdet. Det innebär bland annat att styrelsen ska säkerställa att det finns en ändamålsenlig organisation för arbetet med det kommunala aktivitetsansvaret och för att följa upp resultat inom gymnasieskolan i bredare bemärkelse. Härryda kommuns politiska organisation innebär att styrelsen har att hantera en stor bredd av frågor. För att kunna fördjupa sig i skolfrågor och skyndsamt vidta åtgärder vid behov har styrelsen tillsatt en särskild skolgrupp bestående av ett mindre antal ledamöter. Det finns också flera forum för att hantera och sortera information från förvaltningen. På förvaltningsnivå har en särskild organisation införts för att arbeta specifikt med kommunens uppgifter enligt aktivitetsansvaret, såsom att föra register över de ungdomar som omfattas av aktivitetsansvaret och redovisa detta till SCB. Vi bedömer att kommunen genom de arbetsgrupper och informationsforum som finns har skapat organisatoriska former för att kunna följa upp gymnasieelevers resultat och behörighet. Det finns dock otydligheter kring var enskilda frågor ska hanteras och hur rollfördelningen bör se ut mellan de olika arbetsgrupper och konstellationer som finns på plats. Exempelvis är den politiska skolgruppens roll inte fullt tydliggjord och förankrad i verksamheten. Det är också otydligt vilken rapportering av gymnasielevers resultat och behörighet som bör hanteras i PSS respektive kommunstyrelsens sammanträden. 7 Sida 75(107)

76 4. Målstyrning och måluppfyllelse I detta avsnitt beskrivs hur kommunens politiska styrning avseende uppföljning av gymnasieelevers resultat är utformad. Avsnittet besvarar revisionsfrågan om hur kommunstyrelsen har brutit ned inriktningsmålet som rör gymnasieelevers skolresultat. Avsnittet berör också revisionsfrågorna om hur kommunstyrelsen arbetar med att följa upp resultat och behörighet dels hos elever som studerar i kommunen, dels hos elever som studerar i annan kommun Kommunens målstyrningsmodell Kommunens målstyrning består av två delar; mål för god ekonomisk hushållning samt politiska mål. Inom båda dessa delar finns målsättningar för gymnasieverksamheten. Målen för god ekonomisk hushållning fastställs av fullmäktige och består av två finansiella mål och fyra verksamhetsmål. Ett av verksamhetsmålen rör uppföljning av elevresultat: Verksamhetsmål Indikatorer* Alla elever har efter slutförd grundskola eller gymnasieutbildning tillräcklig kompetens för arbete eller fortsatta studier. Grundskolan och gymnasiet ses som en sammanhållen enhet. Andel elever med slutbetyg/examen efter 4 år, inklusive IV/IM** Arbetslöshet, inklusive personer i program med aktivitetsstöd, år, % av befolkning Härryda/(länet) *Ytterligare indikator finns för mätning av måluppfyllelsen, men rör inte uppföljning av gymnasieelever och utelämnas därför här **Avser elever i både kommunal och fristående verksamhet, folkbokförda i Härryda kommun Den politiska målstyrningen sker genom den så kallade Härrydamodellen, som bygger på en kedja av politiska inriktningsmål, politiska verksamhetsmål och indikatorer. Inriktningsmålen föreslås av utbildnings- och kulturberedningen och fastställs av fullmäktige. Utifrån de övergripande inriktningsmålen antar kommunstyrelsen verksamhetsmål. Till respektive mål kopplas ett antal indikatorer, som tas fram av förvaltningen. Totalt finns drygt 100 inriktningsmål för perioden Tre av dem rör gymnasieskolan och ett av dessa tre är direkt relaterat till uppföljning av elevers resultat: Inriktningsmål (KF) Verksamhetsmål (KS) Indikator (förvaltning) Kommunen tar det övergripande ansvaret för alla kommunens ungdomars skolresultat, oavsett gymnasieskola Elever folkbokförda i Härryda kommun fullföljer sin gymnasieutbildning Andel elever med examen inom 4 år inklusive IMprogrammen 8 Sida 76(107)

77 4.2. Måluppfyllelse Utfallet för målet för god ekonomisk hushållning förbättrades jämfört med 2014 avseende mätetalet arbetslöshet hos ungdomar mellan 18 och 24 år. Avseende andelen elever med slutbetyg/examen efter 4 år försämrades utfallet från 80,7 % till 77,2 % 3. Sammantaget bedömde kommunen målet som delvis uppfyllt. Det politiska inriktningsmålet om att kommunen ska ta det övergripande ansvaret för samtliga kommunens ungdomars studieresultat mäts genom samma indikator som målet för god ekonomisk hushållning, det vill säga andelen elever med slutbetyg/examen efter 4 år. Till och med 2015 användes en annan indikator; avbrott bland elever som studerade utanför kommunen 4. För den indikatorn försämrades utfallet något jämfört med 2014, men var bättre än planen för Kommunen bedömde följaktligen det politiska inriktningsmålet som uppfyllt under Indikatorer Utfall 2015 Plan 2016 Utfall 2014 Mål för god ekonomisk hushållning Politiskt inriktnings-mål Andel elever med slutbetyg/examen efter 4 år, inklusive IV/IM Arbetslöshet, inklusive personer i program med aktivitetsstöd, år, % av befolkning Härryda/(länet) Andel elever med slutbetyg/examen efter 4 år, inklusive IV/IM 77,2-80,7 4,7/(6,7) - 6,4/(8,0) 77,2 82 2/(16) Av genomförda intervjuer framkommer att förutsättningarna att arbeta med det politiska inriktningsmålet är begränsade. De elever som studerar i annan kommun är utspridda över ett stort antal gymnasieskolor både inom och utanför Göteborgsregionen. Förvaltningen menar därför att det är praktiskt och tekniskt omöjligt för kommunen att ansvara för samtliga dessa elevers skolresultat, samt att målsättningen går utöver skollagens uppföljningskrav. Även om kommunen kan följa elevernas resultat är möjligheterna att agera vid eventuell avvikelse mycket små. Diskussioner mellan sektorn för utbildning och kultur och utbildnings- och kulturberedningen om att ändra det politiska inriktningsmålet pågår Vår bedömning Kommunstyrelsen har enligt kommunallagen ansvar för att säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har beslutat. Styrelsen ska också bereda eller yttra sig i ärenden som ska behandlas av fullmäktige. 3 Försämringen förklarades delvis av att måttet förändrats till följd av det krav på gymnasieexamen som infördes i och med gymnasiereformen. Medianvärdet för riket var 71 % och Härryda placerades på plats 34 av 290 kommuner. I jämförelse med andra kommuner var måluppfyllelsen följaktligen god. 4 Kommunstyrelsen tog beslut om nytt verksamhetsmål och indikator 27 april Det nya målet med indikator trädde i kraft per 1 januari Sida 77(107)

78 Granskningen visar att kommunstyrelsen och sektorn för utbildning och kultur har brutit ned fullmäktiges mål för gymnasieskolan i verksamhetsmål (avseende det politiska inriktningsmålet) och indikatorer. Måluppfyllelsen både av målet för god ekonomisk hushållning och av det politiska inriktningsmålet är god. Granskningen visar dock att det politiska inriktningsmålet fastställts utan att beredas och förankras i verksamheten. Det finns begränsade möjligheter att mäta och följa upp målet, vilket borde ha uppmärksammats redan i samband med målformuleringen. Målet fungerar följaktligen inte som ett styrmedel gentemot verksamheten i den utsträckning som hade varit möjlig. 10 Sida 78(107)

79 5. Arbetssätt och metoder för uppföljning I detta avsnitt beskrivs kommunens arbetssätt för att följa upp gymnasieelevers resultat. Avsnittet besvarar revisionsfrågorna om hur kommunstyrelsen arbetar med att följa upp gymnasieelevers studieresultat och behörighet och hur de elever som studerar på annan ort följs upp Riktlinjer och rutiner för uppföljning systematiskt kvalitetsarbete Kommunens uppföljning av elevresultat hanteras primärt inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Syftet med kvalitetsarbetet är att utveckla och säkerställa kvalitet i verksamheten genom att systematiskt planera, kontrollera, följa upp och förbättra verksamheten. Som stöd i det systematiska kvalitetsarbetet har sektorn för utbildning och kultur tagit fram ett kvalitetsledningssystem, som beskriver vad som ska följas upp, samt vid vilken tidpunkt och av vem respektive del ska följas upp. Kvalitetsledningssystemet ska huvudsakligen säkerställa att kvalitetsuppföljning sker i enlighet med skollagens nationella krav och mål, men omfattar också uppföljning av de kommunala verksamhetsmålen för gymnasieskolan. Resultatet som kommunen uppnår i de uppföljningar som görs av nationella och kommunala mål (se avsnitt 5.2) diskuteras vid måldialoger som äger rum tre gånger per år. Vid måldialogerna deltar kommundirektör, ekonomichef, personalchef och sektorchef. En sammanställning av resultatet, förvaltningens analys och åtgärdsförslag rapporteras sedan till kommunstyrelsen. Sedan 2015 görs sammanställningen av uppföljning av de statliga målen i form av en kvalitetsrapport, som innehåller utvecklingsområden och åtgärdsförslag. De kommunala målen följs upp i verksamhetsplan, verksamhetsberättelse, delårsrapport och årsredovisning. Resultaten för de kommunala målen har viss bäring på budget för nästkommande år. Vid intervjuer framkommer att det systematiska kvalitetsarbetet upplevs som ett bra sätt att strukturera uppföljningsarbetet. Kommunstyrelsen anser dock att det finns behov av att vidareutveckla enskilda delar av kvalitetsarbetet. Det gäller framför allt den årliga kvalitetsrapporten. Kommunstyrelsen antar kvalitetsrapporten i april månad och rapporten behandlar föregående läsår, det vill säga höstterminen 2014 och vårterminen 2015 för den rapport som antogs under våren Kommunstyrelsen upplever att cykeln är för lång för att effektiva åtgärder ska kunna vidtas om rapporten påvisar brister. Frågor om vilken information rapporten bör innehålla för att ge tydligt mervärde i relation till andra uppföljningar som görs kvarstår också. Förvaltningens uppfattning är att arbetet med kvalitetsrapporten följer fastställd gång och att den utsatta tidscykeln är nödvändig för att kunna göra fullständig analys av resultat och föreslå strategier Metoder för uppföljning av elevresultat Utgångspunkterna för kommunens uppföljning av elevresultat är dels resultat i nationella undersökningar, dels resultat i kommunala och regionala undersökningar. För gymnasieskolans del används SKL:s Öppna jämförelser för analys av exempelvis betygssnitt och behörighet. På kommunal och regional nivå görs brukarundersökningar årligen vid Hulebäcksgymnasiet och i årskurs 2 vid samtliga GR:s gymnasieskolor. Undersökningarna fokuserar på frågor som rör trivsel och trygghet, elevinflytande, skolmiljö och bemötande. 11 Sida 79(107)

80 Öppna jämförelser redovisar resultat uppdelat på elever vid Hulebäcksgymnasiet 5 respektive elever som är folkbokförda i kommunen, oavsett var de studerar 6. Brukarundersökningarna redovisar resultat dels för samtliga elever vid Hulebäcksgymnasiet, dels för de Härrydaelever som studerar utanför kommunen. Det går följaktligen inte att sammanställa resultat enbart för samtliga elever som är folkbokförda i Härryda kommun. Utöver vad som mäts i Öppna jämförelser och brukarundersökningar finns faktorer som följs upp endast för elever vid Hulebäcksgymnasiet. Rektorerna vid Hulebäcksgymnasiet gör terminsvis analys av betyg per program som sektorn för utbildning och kultur använder i det samlade kvalitetsarbetet. Motsvarande analys görs inte för de elever som är folkbokförda i Härryda men studerar i annan kommun. Det fanns också till och med 2015 nyckeltal som redovisades endast för elever som studerar utanför Härryda. Studieavbrott var ett sådant nyckeltal. Information om avbrott sammanställs manuellt 7 av de personer som ansvarar för arbetet med det kommunala aktivitetsansvaret i kommunen. Motsvarande information om elever vid Hulebäcksgymnasiet finns tillgänglig vid förvaltningen, men redovisades inte till kommunstyrelsen som del av uppföljningen av kommunfullmäktiges målsättning avseende ansvaret för uppföljning av alla elevers skolresultat. Vad följs upp? Vem följs upp? Redovisning Elever vid Hulebäcksgymnasiet Elever folkbokförda i Härryda kommun Uppföljning av kommunens mål Kvalitetsrapport Examen/slutbetyg från gymnasiet Grundläggande behörighet till högskola Betygsanalys per program Avbrott från gymnasiestudier (till och med 2015) Snittbetyg för elever med examen/studiebevis Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Arbetslöshet, etablering på arbetsmarknaden Enligt kommunens kvalitetsledningssystem ska frånvaro och orsaker till frånvaro sammanställas och analyseras årligen. Detta har dock inte skett under 2015, utan frånvaro har endast följts upp på individ- och klassnivå vid Hulebäcksgymnasiet. Enligt förvaltningen är orsaken till att frånvaro inte följts upp att kommunens verksamhetssystem Skola24 inte möjliggör samlad 5 Statistiken redovisar samtliga elever vid Hulebäck, det vill säga både elever som är folkbokförda i Härryda och elever som är folkbokförda i annan kommun. 6 Statistiken redovisar samtliga elever som är folkbokförda i Härryda, det vill säga både Härryda-elever som studerar vid Hulebäck och vid andra gymnasisekolor. 7 Ett gemensamt IT-system, GRUUS, finns inom GR. Ett av syftena med IT-systemet är att tillhandahålla uppföljning av samtliga elever i regionen som ett led i det kommunala aktivitetsansvaret. I nuläget saknas dock möjlighet att rapportera och följa upp elevers aktivitet i systemet. 12 Sida 80(107)

81 frånvarouppföljning. Under 2016 ska uppgradering av systemet ske, vilket förväntas förenkla frånvarouppföljning Vår bedömning I arbetet med att följa upp gymnasieelevers resultat och behörighet har kommunstyrelsen att förhålla sig till skollagens krav, som innebär att kommunen ansvarar för att hålla sig informerad om hur de ungdomar som är under 20 år och fullgjort skolplikten, men inte genomför eller fullföljt gymnasieutbildning, är sysselsatta. Kommunstyrelsen har därutöver att förhålla sig till fullmäktiges politiska inriktningsmål, som går längre än skollagens krav och föreskriver att kommunen ska ta det övergripande ansvaret för alla kommunens ungdomars studieresultat, oavsett gymnasieskola. Vår bedömning är att kommunstyrelsen säkerställt efterlevnad av skollagens krav på uppföljning inom det kommunala aktivitetsansvaret. Kommunen samlar in och sammanställer uppgifter om de elever som avbryter sina gymnasiestudier och som tillhör målgruppen för aktivitetsansvaret och håller sig därmed informerad om hur ungdomarna är sysselsatta. För att följa upp det politiska inriktningsmålet har sektorn för utbildning och kultur tagit fram en indikator som mäts och följs upp tre gånger per år; Andel elever med slutbetyg/examen efter 4 år, inklusive IV/IM. Utöver mätetalet följs ytterligare faktorer upp inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Alla uppgifter redovisas dock inte till kommunstyrelsen och uppgifterna rör inte konsekvent både elever som studerar vid Hulebäcksgymnasiet och elever som studerar på annan ort. Vi konstaterar således att det saknas en enhetlig struktur för vilken uppföljning som ska göras av elever vid Hulebäcksgymnasiet respektive elever som studerar på annan ort. Vår bedömning är att detta hänger samman med begränsade förutsättningar att genomföra likvärdig insamling och analys för respektive elevgrupp. Vi bedömer också att det är otydligt vilken typ av information som kommunstyrelsen efterfrågar och förväntar sig utifrån det relativt långtgående politiska inriktningsmålet. En aspekt som inte följs upp och analyseras är gymnasieelevers frånvaro. Även om gymnasieskolan i sig är frivillig så är frånvaro ofta en bidragande faktor till att elever inte uppnår kunskapskraven. Rektor ansvarar för att främja närvaro, vilket förutsätter systematisk uppföljning av frånvaro inom olika delar av verksamheten. Skolverket föreskriver därför att kommunen som huvudman bör ha en samlad bild över elevernas frånvaro. Sammanställning av frånvaro ingår också i Härryda kommuns kvalitetsledningssystem. Frånvaro har dock inte sammanställts på central nivå, med hänvisning till att det saknas IT-system för att möjliggöra sådan uppföljning. Vi bedömer att uppföljning av frånvaro skulle stärka kommunens systematiska kvalitetsarbete och öka möjligheterna att vidta proaktiva åtgärder för att motverka avbrott och bristande studieresultat. 13 Sida 81(107)

82 6. Åtgärder vid bristande studieresultat I detta avsnitt besvaras revisionsfrågan om vilka åtgärder kommunen vidtar vid bristande studieresultat och behörighet Åtgärder för elever med bristande resultat eller saknar sysselsättning Arbetet med att vidta särskilda åtgärder vid bristande studieresultat utgår dels från skollagens krav på särskilt stöd till elever som riskerar att inte nå kunskapskrav, dels från de krav som följer av kommunens aktivitetsansvar. Rektor har det övergripande ansvaret för att säkerställa att särskilt stöd och anpassade åtgärder erbjuds elever som riskerar att inte nå kunskapskrav. För att underlätta för rektorerna i detta arbete har sektorn för utbildning och kultur tagit fram riktlinjer för utarbetande, genomförande och uppföljning av åtgärdsprogram. Dokumenterad ansvarsfördelning har också fastställts. Riktlinjerna gäller samtliga rektorsenheter vid Hulebäcksgymnasiet. Av intervjuer framkommer att riktlinjerna är tydliga och kända i verksamheten. Det upplevs dock finnas behov av att stärka mentorers och elevhälsans roll för att kunna arbeta mer förebyggande i verksamheten. Rektor för IM ansvarar för det praktiska arbetet med att identifiera lämpliga åtgärder till de elever som omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret. Så snart kommunen får signaler om att en elev avbrutit sina studier eller på annat sätt är aktuell inom ramen för aktivitetsansvaret tar kommunen kontakt med individen. Om individen önskar stöd i att återgå till aktivitet förs ett samtal kring vilken typ av aktivitet som är mest lämplig. Det kan röra sig om undervisning inom nationellt program, introduktionsprogram, praktikplats eller annan individuellt anpassad åtgärd. För att identifiera och bedriva lämpliga åtgärder samverkar kommunen med flera olika aktörer, såsom Arbetsförmedlingen, socialtjänst, näringsliv och ideella organisationer. Det finns ingen dokumenterad handlingsplan eller riktlinje för åtgärdsarbetet. Ett arbete pågår dock med att ta fram ett årshjul för att skapa en dokumenterad rutin för vad som ska ske vid vilken tidpunkt Vår bedömning Rektor ansvarar enligt skollagen för att tillse att elever som riskerar att inte nå kunskapskrav får särskilt stöd. Kommunen som huvudman bör skapa rutiner för att säkerställa att arbetet med extra anpassning och särskilt stöd fungerar. I Härryda kommun finns riktlinjer och ansvarsfördelning avseende arbetet med att utarbeta, genomföra och följa upp åtgärdsprogram för elever som behöver stöd utöver extra anpassning av den ordinarie undervisningen. Vi bedömer således att det finns ändamålsenliga rutiner för att möta skollagens och skolverkets krav och råd. Inom ramen för det kommunala aktivitetsansvaret ska hemkommunen säkerställa att det finns förutsättningar och rutiner för att erbjuda individuella åtgärder till de aktuella ungdomarna. Ansvaret gäller således alla ungdomar som är folkbokförda i kommunen, oavsett studieort. I Härryda kommun har en organisation skapats för att inhämta information om vilka ungdomar som är aktuella samt för att ta kontakt med dessa ungdomar. Kommunen samverkar med andra 14 Sida 82(107)

83 parter för att kunna erbjuda individanpassade åtgärder. Vår bedömning är att kommunen genom detta arbetssätt säkerställt ett ändamålsenligt arbetssätt för att kunna erbjuda åtgärder till ungdomar inom ramen för aktivitetsansvaret. Vi bedömer dock att arbetet ytterligare skulle kunna stärkas genom framtagande av dokumenterade strukturer för arbetet, exempelvis i form av handlingsplan eller årshjul med ansvarsfördelning. Detta i syfte att minska risken för att arbetet blir personberoende och att säkerställa ett strukturerat, väl förankrat och kontinuerligt arbete för de ungdomar som tillhör målgruppen för aktivitetsansvaret. 15 Sida 83(107)

84 7. Samlad bedömning 7.1. Bedömning utifrån revisionsfrågorna Revisionsfrågor Hur arbetar kommunstyrelsen med att följa upp gymnasieelevers studieresultat och behörighet? Hur arbetar kommunstyrelsen med att följa upp studieresultat och behörighet hos de gymnasieelever som studerar på annan ort? Svar på revisionsfrågorna Den huvudsakliga uppföljningen av gymnasieelevers resultat och behörighet sker inom ramen för kommunens systematiska kvalitetsarbete. Utgångspunkten för uppföljning är både nationella mätningar och brukarenkäter som genomförs i kommunen och inom GR. Nationella mätningar behandlar exempelvis grundläggande behörighet och genomsnittsbetyg, medan brukarenkäterna behandlar aspekter som trivsel och trygghet, skolmiljö och elevinflytande. Resultatet av mätningarna analyseras och redovisas i en årlig kvalitetsrapport och i samband med uppföljning av kommunens mål. Vår bedömning är att kommunstyrelsen genom det systematiska kvalitetsarbetet skapat förutsättningar för en systematisk och kontinuerlig uppföljning av studieresultat och behörighet. Vi bedömer dock att det saknas tydliga direktiv kring vilka faktorer avseende studieresultat och behörighet som kommunstyrelsen efterfrågar uppföljning. Vi noterar vidare att den del av det systematiska kvalitetsarbetet som rör uppföljning av frånvaro inte har genomförts. Uppföljning av elever som studerar på annan ort görs dels mot bakgrund av det kommunala aktivitetsansvaret, dels mot bakgrund av kommunens politiska inriktningsmål. Avseende det kommunala aktivitetsansvaret samlar kommunen in information om vilka elever som tillhör målgruppen för aktivitetsansvaret. Det görs genom kontakt med gymnasieskolor och med andra myndigheter och samverkansaktörer. Vår bedömning är att kommunstyrelsen säkerställt ändamålsenlig uppföljning av elever inom ramen för det kommunala aktivitetsansvaret. Avseende det politiska inriktningsmålet om att kommunen ska ta det övergripande ansvaret för alla elevers studieresultat bedömer vi att det finns brister. Kommunen följer upp ett antal nyckeltal, men det finns begränsade tekniska och praktiska förutsättningar att genomföra likvärdig insamling och analys för elever som studerar i Härryda och elever som studerar på annan ort. Kommunens gymnasieelever är spridda över ett stort antal skolor och rektor vid respektive skola har ansvaret för varje individs resultat. Kommunen gör 16 Sida 84(107)

85 övergripande analys av exempelvis behörighet, snittbetyg och etablering på arbetsmarknaden för elever som studerar på annan ort, men har begränsade möjligheter att vidta förändringsåtgärder utifrån analysen. Har kommunstyrelsen utarbetat riktlinjer och rutiner för hur uppföljningen av studieresultat och behörighet ska genomföras? Vilka åtgärder vidtar kommunstyrelsen vid bristande studieresultat och behörighet? Har kommunstyrelsen säkerställt att det finns en fungerande organisation att kunna följa upp gymnasieelevers studieresultat och behörighet? Kommunstyrelsens uppföljning av gymnasieelevers resultat sker primärt inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Kvalitetsledningssystemet fastställer vilka nationella och kommunala uppgifter som ska samlas in, följas upp och redovisas till kommunstyrelsen. Vi bedömer att kvalitetsledningssystemets delar utgör tydliga och ändamålsenliga riktlinjer för kommunens övergripande arbete med att följa upp kvalitet och resultat inom gymnasieskolan. Vi bedömer dock att avsaknaden av riktlinjer för vilken uppföljning som ska ske av elever vid Hulebäcksgymnasiet respektive elever som studerar vid annan ort begränsar kommunstyrelsens möjligheter att följa upp respektive grupp. Detta yttrar sig bland annat i att rapporteringen till kommunstyrelsen i form av kvalitetsrapport och rapportering kring måluppfyllelse inte alltid motsvarar styrelsens behov och förväntningar. Det huvudsakliga ansvaret för att vidta åtgärder vid bristande studieresultat och behörighet faller på rektor. Kommunen har utarbetat riktlinjer för behovsutredning och åtgärdsprogram för de elever som riskerar att inte nå grundläggande kunskapskrav. Riktlinjerna gäller samtliga rektorer vid Hulebäcksgymnasiet. Avseende elever som studerar vid annan ort ansvarar kommunen för att erbjuda åtgärder till de ungdomar som omfattas av aktivitetsansvaret. Kommunen samverkar med myndigheter, näringsliv och andra parter i syfte att kunna erbjuda individuellt anpassade åtgärder och aktiviteter till de aktuella ungdomarna. Vår bedömning är att kommunstyrelsen har säkerställt att det finns ändamålsenliga rutiner för att vidta åtgärder i enlighet med skollagens krav. Vi bedömer dock att åtgärdsarbetet skulle kunna stärkas ytterligare genom framtagande av dokumenterad handlingsplan och ansvarsfördelning. Kommunstyrelsen i Härryda kommun är ansvarig nämnd för ett stort antal frågor, däribland utbildningsfrågor. För att kunna fördjupa sig i skolfrågor och vidta effektiva åtgärder har styrelsen tillsatt en särskild skolgrupp. Styrelsen har också infört flera forum för att hantera information från förvaltningen. På förvaltningsnivå har en särskild organisation införts för att arbeta med kommunens uppgifter enligt aktivitetsansvaret. Vår bedömning utifrån granskningens resultat 17 Sida 85(107)

86 är att kommunen skapat nödvändiga organisatoriska former för att kunna följa upp gymnasieelevers resultat. Kommunen har också säkerställt en fungerande organisation för att kunna fullgöra det kommunala aktivitetsansvaret. Vi bedömer dock att det finns otydligheter i ansvarsfördelningen i praktiken. Det saknas samsyn kring i vilket forum enskilda frågor ska hanteras och olika arbetsgruppers roll i uppföljningen har inte tydliggjorts och förankrats. Hur har kommunstyrelsen brutit ned inriktningsmålet avseende att ta det övergripande ansvaret för alla gymnasieelevers skolresultat oavsett gymnasieskola? Kommunstyrelsen och sektorn för utbildning och kultur har brutit ned det politiska inriktningsmålet i verksamhetsmål och indikator. Måluppfyllelsen utifrån den indikator som tagits fram är god. Granskningen visar dock att det politiska inriktningsmålet fastställts utan att vara fullt förankrat i verksamheten och att det finns begränsade möjligheter att mäta och följa upp målet. Den indikator som tagits fram återspeglar endast delvis målets innebörd. Målet fungerar följaktligen inte som ett styrmedel gentemot verksamheten i den utsträckning som det hade kunnat göra. Vår bedömning är att beredningen som gjorts inför utarbetandet av politiska inriktningsmål inte varit tillräcklig för att säkerställa ändamålsenlig målformulering och mätning av måluppfyllelse Slutsats Granskningens syfte har varit att bedöma om kommunstyrelsen säkerställt att det finns tillfredsställande arbetsformer för att följa upp studieresultat och behörighet för de gymnasieelever som är folkbokförda i kommunen. Vår sammanfattande bedömning utifrån granskningens syfte och grunderna för ansvarsprövning är att det finns utvecklingsområden för att säkerställa ändamålsenliga arbetsformer för uppföljning av resultat och behörighet. Vi bedömer att kommunen i allt väsentligt har säkerställt en ändamålsenlig organisation och arbetssätt för att fullgöra sitt ansvar enligt de nationella mål och krav som det kommunala aktivitetsansvaret innebär. Vi bedömer dock att det finns brister vad gäller arbetet med det av fullmäktige beslutade kommunala inriktningsmålet. Under granskningen har vi identifierat vissa förbättringsområden. Vi rekommenderar kommunstyrelsen att: Tydliggöra vilken uppföljning av elever vid Hulebäcksgymnasiet respektive av elever som studerar på annan ort som styrelsen önskar från förvaltningen. Säkerställa att det finns tekniska och personella förutsättningar att genomföra den uppföljning av studieresultat och behörighet som styrelsen önskar från förvaltningen. Säkerställa ändamålsenlig beredning och samverkan vid utarbetande av inriktningsmål, verksamhetsmål och indikatorer som rör uppföljning av gymnasieelevers resultat. 18 Sida 86(107)

87 Säkerställa att ansvarsfördelningen avseende uppföljning av gymnasieelevers resultat är känd och efterlevs, exempelvis genom tydliggörande av den politiska skolgruppens uppdrag och politiskt sektorsamråds roll. Tydliggöra hur den årliga kvalitetsrapporten bör utformas för att möjliggöra ändamålsenlig uppföljning av resultat. Tillse att det finns dokumenterade strukturer för arbetet med att utarbeta, genomföra och följa upp åtgärder inom det kommunala aktivitetsansvaret. Säkerställa att det finns ändamålsenliga rutiner för att följa upp frånvaro hos gymnasieelever. Göteborg den 24 oktober 2016 Rebecka Rask Verksamhetsrevisor Liselott Daun Certifierad kommunal yrkesrevisor Hans Gavin Certifierad kommunal yrkesrevisor Auktoriserad revisor 19 Sida 87(107)

88 Bilaga 1: Dokumentförteckning Kommunspecifika dokument Arbetsordning för kommunfullmäktige och fullmäktigeberedningar Bestämmelser för politiska sektorssamråd Betygsanalys avgångsklasserna VT15, Ekonomiprogrammet Betygsanalys avgångsklasserna VT 15, Estetiska programmet Betygsanalys avgångsklasserna VT 15, Naturvetarprogrammet Betygsanalys avgångsklasserna VT 15, Samhällsvetenskapsprogrammet Betygsanalys avgångsklasserna VT, Yrkesprogrammen Ett elevärendes gång Förvaltningsgemensamt kvalitetsledningssystem, kommunstyrelsen Kommunens verksamhetsplan KS protokoll KS protokoll KS Protokoll KS Protokoll KS protokoll Kvalitetsledningssystem, Sektorn för utbildning och kultur Kvalitetsrapport läsåret 2014/15, Sektorn för utbildning och kultur Organisation för elevers rätt till kunskap Politiska inriktningsmål 2016 Reglemente för kommunstyrelsen Verksamhetsberättelse 2015, Sektorn för utbildning och kultur Verksamhetsplan , Sektorn för utbildning och kultur Övriga dokument Beroendekartor Fördelning av elever efter reservantagning Göteborgsregionens kommunalförbund, GR Utbildning Regionalgemensam elevenkät 2016, Skolrapport Hulebäcksgymnasiet. Göteborgsregionens kommunalförbund Regionalgemensam elevenkät 2016, Hemkommunrapport. Göteborgsregionens kommunalförbund Samverkansavtal för gymnasieskolan i Göteborgsregionen år 2016/ /2019. Göteborgsregionens kommunalförbund Skolverkets Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Skolverkets Allmänna råd för arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Skolverkets Allmänna råd för kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar Öppna jämförelser, Gymnasieskola SKL 2015 Öppna jämförelser, Gymnasieskola 2015, Tabellbilaga 1. SKL Sida 88(107)

89 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Dnr 2017KS249 Ekonomisk månadsuppföljning per februari 2017 Kommunstyrelsen har fastställt en årsplan för ekonomisk uppföljning. Uppföljningen sker fem gånger per år inklusive delårsbokslutet. Prognosen per februari 2017 redovisar ett positivt resultat på 75 mkr och en budgetavvikelse på 36 mkr. Måluppfyllelsen för god ekonomisk hushållning mäts och analyseras i rullande fyraårsperioder. Prognosen innebär att de båda två finansiella målen nås. Finansförvaltningen redovisar en positiv budgetavvikelse på 28 mkr och sektorerna redovisar ett sammanlagt överskott på 9 mkr. I rapporten beskrivs tre investeringsprojekt som prognostiseras överskrida årets budget med 5,5 mkr som främst beror på förskjutning från drift till investering i samband med övergången till komponentavskrivning. Från sektorn för administrativt stöd föreligger skrivelse daterad den 17 mars Beslut Kommunstyrelsen noterar informationen. Kommunstyrelsen beslutar att inte vidta ytterligare åtgärder med anledning av månadsuppföljningen. Kommunstyrelsen delger kommunfullmäktige beslutet Signatur justerande Utdragsbestyrkande Sida Sida 89(107) 1(1)

90 Sektorn för administrativt stöd Carina Karlsson Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Ekonomisk månadsuppföljning per februari 2017 Sammanfattning Kommunstyrelsen har fastställt en årsplan för ekonomisk uppföljning. Uppföljningen sker fem gånger per år inklusive delårsbokslutet. Prognosen per februari 2017 redovisar ett positivt resultat på 75 mkr och en budgetavvikelse på 36 mkr. Måluppfyllelsen för god ekonomisk hushållning mäts och analyseras i rullande fyraårsperioder. Prognosen innebär att de båda två finansiella målen nås. Finansförvaltningen redovisar en positiv budgetavvikelse på 28 mkr och sektorerna redovisar ett sammanlagt överskott på 9 mkr. I rapporten beskrivs tre investeringsprojekt i rapporten som prognostiseras överskrida årets budget med 5,5 mkr som främst beror på förskjutning från drift till investering i samband med övergången till komponentavskrivning. Från sektorn för administrativt stöd föreligger skrivelse daterad den 17 mars Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen. Kommunstyrelsen beslutar att inte vidta ytterligare åtgärder med anledning av månadsuppföljningen. Kommunstyrelsen delger kommunfullmäktige beslutet. Ärendet Peter Lönn Kommundirektör Bo Ekström Ekonomichef Sida 90(107)

91 Ekonomisk månadsuppföljning per februari 2017 Belopp mkr Årets resultat 75,0 118,1 Avvikelse mot budget varav sektorerna 36,5 8,9 71,2 27,1 Nettokostnadsandel, % Likviditet 9,0 10,2 Banklån Sida 91(107)

92 Kommentarer Härryda kommun Sammanfattning drift Den ekonomiska månadsuppföljningen per februari 2017 redovisar ett positivt resultat på 75 mkr och en budgetavvikelse på 36 mkr. Måluppfyllelsen för god ekonomisk hushållning mäts och analyseras i rullande fyraårsperioder. Prognosen innebär att resultatet uppgår till 3,9 procent av verksamhetens nettokostnader. Soliditeten beräknas sjunka med fyra procentenheter från 28 procent till 24 procent. Eftersom soliditetsnivån har ökat tillräckligt de senaste åren, så innebär prognosen ändå att de båda två finansiella målen nås under hela fyraårsperioden Finansförvaltningen redovisar en positiv budgetavvikelse på 28 mkr och sektorerna redovisar ett sammanlagt överskott på 9 mkr. Överskottet inom finansförvaltningen beror främst på en positiv avvikelse för skatteintäkter och att samtliga KS-medel inte beräknas nyttjas fullt ut. Sektorernas överskott på 9 mkr består främst av stora avvikelser inom samhällsbyggnad och socialtjänst. Det stora underskottet för socialtjänst på 37 mkr vägs upp av icke budgeterade slutredovisningar av exploateringsprojekt på totalt 40 mkr. Avseende avtalet med Wallenstam i Mölnlycke fabriker prognostiseras inte någon inbetalning ske under året. Driftredovisning, mkr Budget Prognos Avvikelse Utbildning och kultur 1 092, ,9 0,0 Socialtjänst 601,2 638,2 37,0 Samhällsbyggnad 96,4 57,0 39,4 Teknik och förvaltningsstöd 56,2 49,2 7,0 Administrativt stöd 85,6 86,1 0,5 Politisk organisation 10,4 10,5 0,1 Finansförvaltning (verksamhetskostnad) 20,6 4,8 15,8 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD 1 963, ,7 24,6 Skatteintäkter/finansnetto 2 001, ,7 11,9 SUMMA 38,5 75,0 36,5 Sammanfattning investering Årets investeringsbudget uppgår till 616 mkr inklusive förslag till ombudgetering från bokslut 2016 med 184 mkr. Investeringarna beräknas vid årets slut redovisa ett sammanlagt överskott på 220 mkr, varav 171 mkr hänför sig till samhällsbyggnad och 48 mkr till teknik och förvaltningsstöd. Överskottet beror på tidsförskjutningar och fördröjningar av projekt till följd av överklagande och ytterligare utredningar. Det finns ett antal investeringsprojekt inom teknik och förvaltningsstöd som prognostiseras att överskrida sin budget med mer än 10 procent under Dessa finns redovisade i tabell på nästa sida. 2 Sida 92(107)

93 Investeringsredovisning, mkr Budget Förslag till ombudgetering S:a Budget Prognos Avvikelse 2017 från Utbildning och kultur 16,5 2,4 18,9 18,9 0,0 Socialtjänst 7,0 5,3 12,3 12,3 0,0 Samhällsbyggnad 185,0 115,6 300,6 129,3 171,3 Teknik och förvaltningsstöd 222,2 54,6 276,8 228,4 48,4 Administrativt stöd 1,9 5,6 7,5 7,5 0,0 SUMMA 432,6 183,5 616,1 396,4 219,7 Förslag till kommunfullmäktige om förslag till ombudgetering från bokslut 2016 ingår. Investeringsprojekt som beräknas överskridas med mer än 10 procent Anslag Proj,nr Benämning Budget Prognos Sektorn för teknik och förvaltningsstöd Fastighet IC20 Prognos för politiska organisationen Verksamhetens prognos för 2017 är 10,5 mkr, vilket innebär en negativ budgetavvikelse på 0,1 mkr. Avvikelsen beror främst på ökade lokalkostnader för kommunfullmäktiges sammanträden samt annonskostnader för kommundelsdialogerna. Prognos för finansförvaltningen Helårsprognosen för finansförvaltningen redovisar en positiv budgetavvikelse på totalt 27,7 mkr, vilket främst beror på en positiv avvikelse för skatteintäkter och ej utnyttjade KS-medel. 3 Budgetavvikelse Kommentar till avvikelse Komponentutbyten fastighet Stödboende östra Backa Ingår i LRP men budget saknas. Fastighet IC52 IT IB02 Infrastruktur Ombyggnad av serverrum Summa Förskjutning från drift till investering till följd av komponentavskrivningsmodellen. Verksamhetsområde, tkr Budget 2017 Februariprognos 2017 Avvikelse 2017 Bokslut 2016 Pensioner enligt fullfondering, exkl. finansiell kostnad Kostnader för flyktingverksamhet Övriga verksamhetskostnader Intern kapitalkostnadsränta Kalkylerad löneökning Ny pott för kompetensförsörjning för centrala kommunstrategiska satsningar Ordinarie reserv för kommunstyrelsen Kommunstyrens resurs för inkludering Skatteintäkter, utjämning mm Finansiella intäkter och kostnader, inklusive finansiell kostnad för pensioner Nettokostnad Sida 93(107)

94 Verksamhetskostnader Pensionskostnaderna beräknas bli 0,7 mkr lägre än budgeterat. Den ordinarie KS-reserven på 10 mkr prognostiseras inte utnyttjas under året. Hälften av extraanslagen för kompetensförsörjning för centrala kommunstrategiska satsningar och KS resurs för inkludering förväntas ej utnyttjas i år. Skatteintäkter och utjämning Skatteunderlagsprognosen från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) daterad 16 februari (cirkulär 17:06) redovisar en positiv budgetavvikelse med 10,4 mkr Den fortsatt positiva utvecklingen i svensk ekonomi innebär att sysselsättning och skatteunderlag fortsätter växa i snabb takt och att arbetslösheten minskar under året. Från och med nästa år blir den ekonomiska utvecklingen dock svagare. Belopp i tkr Budget 2017 Februariprognos 2017 Avvikelse 2017 Bokslut 2016 Skatteintäkter exklusive avräkningar Preliminär slutavräkning innevarande år Slutavräkning korrigering föregående år Fastighetsavgift inklusive avräkningar Bidrag för LSS-utjämning Inkomstutjämningsbidrag Regleringsavgift Stukturbidrag Kostnadsutjämning Tillfälligt statsbidrag för flyktingar Statsbidrag för byggbonus Summa Finansiella intäkter och kostnader Ränte- och basbeloppsuppräkning på pensionsskulden redovisar ett underskott på 2,5 mkr. Räntekostnaderna beräknas redovisa ett överskott på 4 mkr på grund av lägre räntenivå. Kommentarer för respektive sektor Sektorn för utbildning och kultur Driftbudget Sektorn beräknas hålla budget för året, med vissa variationer mellan verksamheterna. Vakanser inom planering och tillsyn gör att ledning prognostiserar ett mindre överskott. Även gymnasiet visar ett mindre överskott till följd av fler elever på Hulebäck. Förskoleverksamheten prognostiserar ett överskott på 0,5 mkr, som en förväntad konsekvens av den rådande bristen på utbildad personal. 4 Sida 94(107)

95 Driftredovisning, mkr Budget Prognos Avvikelse Utbildning och kultur 1 092, ,9 0,0 varav: ledning 11,6 11,5 0,1 förskola 295,7 295,2 0,5 grundskola 541,4 541,4 0,0 utveckling, fritid och folkhälsa 41,4 42,2-0,8 gymnasium 139,2 139,0 0,2 vuxenutbildning 20,3 20,3 0,0 kultur 43,3 43,3 0,0 Grundskoleverksamheten köper fler, och inom särskola dyrare, platser än budgeterat. Detta beräknas dock vägas upp av senarelagda rekryteringar av framförallt enhetsledning och personal inom elevhälsan under innevarande år. Yrkeshögskolan gör ett underskott på grund av lägre intäkter, vilket i sin tur beror på färre beviljade utbildningar. Detta väntas dock täckas av intäkter på gymnasial vuxenutbildning. Även kulturverksamheten beräknas hålla budget. Utveckling, fritid och folkhälsa beräknas få ett underskott på 0,8 mkr vilket beror på att obudgeterade kostnader inom enhet nyanlända inte beräknas täckas av statsbidrag från Migrationsverket. Investeringar Inga avvikelser prognostiseras för sektorn. Sektorn för socialtjänst Driftbudget Sektorn prognostiserar ett underskott på 37,0 mkr, varav 28,2 mkr härrör sig från kostnader för ensamkommande barn och unga. Driftredovisning, mkr Budget Prognos Avvikelse Socialtjänst 601,2 638,2-37,0 varav: ledning 28,1 28,5-0,4 vård och omsorg 176,8 178,8-2,0 hälsa och bistånd 129,6 127,8 1,8 funktionshinder samt individ- och familjeomsorg 257,8 266,0-8,2 integration och arbetsmarknad 8,9 37,1-28,2 Ledning prognostiserar ett underskott på 0,4 mkr på grund av högre kostnader avseende licenser än budgeterat. Kostnaden för licenser överskrider totalt budget med 1,0 mkr, till viss del prognostiseras överskridandet täckas upp av vakanta tjänster. Vård och omsorg prognostiserar ett underskott på totalt 2,0 mkr. Hemtjänst prognostiserar ett underskott på 1,1 mkr och personlig assistans prognostiserar ett underskott på 0,5 mkr. Underskotten beror på att produktionskostnaden överstiger den interna timersättningen. 5 Sida 95(107)

96 Hälsa och bistånd prognostiserar ett överskott på 1,8 mkr. Det är främst hemtjänsten som bidrar till det överskottet, genom att beviljade timmar prognostiseras bli lägre än budgeterat. Det finns dock en osäkerhet i och med försäkringskassans nya riktlinjer varpå överskottet bedöms inte vara av bestående karaktär. Individ- och familjeomsorg samt funktionshinder prognostiserar ett underskott på totalt 8,2 mkr. Det är främst placering av barn och unga i HVB och familjehem som bidrar till underskottet, som tillsammans prognostiserar ett underskott på 6,8 mkr. Integration och arbetsmarknad prognostiserar ett preliminärt underskott på 28,2 mkr. Det befarade underskottet är en konsekvens av omställningskostnader i samband med lägre ersättningsnivåer för ensamkommande barn och unga som börjar gälla från och med 1 juli Sektorn har i dagsläget svårt att bedöma när verksamheten åter uppnår balans mellan kostnader och intäkter. Investeringar Sektorn prognostiserar ingen avvikelse jämfört med budgeterade anslag. Åtgärder Vidtagna åtgärder Inom hemtjänsten startar ett utvecklingsarbete under mars för att genomlysa organisationen och ekonomin. Inom personlig assistans fortsätter arbetet med ärendebaserad uppföljning som en del i arbetet med att effektivisera verksamheten. Ett arbete pågår med att utreda möjligheter för mer kostnadseffektiva alternativ än HVB-placeringar. Dock prognostiseras kostnaden för HVB-placeringar att fortsätta överstiga budget, varpå frågan kommer att tas med i kommande budgetarbete för vidare analys. Ett arbete pågår där de externa placeringarna individuellt utvärderas och om möjligt omplaceras till mer kostnadseffektivare alternativ. Planerade åtgärder Ökade kostnader för licenser bedöms vara av bestående karaktär varpå frågan kommer att tas med i kommande budgetarbete. En ny upphandling avseende köpta platser i HVB har påbörjats. Sektorn för samhällsbyggnad Driftbudget Nettokostnad för sektorn prognostiseras att uppgå till 57 mkr vilket avviker positivt med 39,4 mkr mot budget. Enskilt största avvikelsen är icke budgeterade slutredovisningar av exploateringsprojekt om totalt 40 mkr. 6 Sida 96(107)

97 Driftredovisning, mkr Budget Prognos Avvikelse Samhällsbyggnad 96,4 57,0 39,4 varav: mark och bostad 8,8-28,3 37,1 plan och bygglov 5,1 5,1 0,0 trafik 70,1 70,1 0,0 ledning & adm, miljösamordning och näringsliv 12,4 13,2-0,8 affärsdrivande verksamhet 0,0-3,1 3,1 Ledning och administration beräknas avvika negativt mot budget 0,7 mkr, vilket beror på en överanställning. Näringsliv prognostiseras avvika med 0,1 mkr beroende på släpande kostnader av en för Näringsliv avslutad verksamhet, bland annat ett hyresavtal som löper ut i september. Totalt sett prognostiserar Trafik enligt budget, inom verksamheten avviker vinterväghållning med minus 0,3 mkr vilket vägs upp av kollektivtrafik och enskild väghållning. Mark och bostad beräknas avvika positivt mot budget 37,1 mkr. Slutredovisning av exploateringsprojekten Företagsparken 2, Hönekulla by, Norra Önneröd, Fagervallen beräknas genera överskott och Stenhuggeriet underskott. En icke budgeterad kostnad på 4 mkr för en cirkulationsplats och väg vid Solstens industriområde kommer utgå under året. Verksamheten prognostiserar ett överskott avseende statliga bidrag för bostadsbyggande på 1 mkr. Affärsdrivande verksamhet prognostiserar ett överskott på 3,1 mkr totalt. Avfall beräknar ett positivt resultat på 0,6 mkr till följd av en planerad anställning av en informatör på Bråta som uteblivit och lägre entreprenadkostnad för hämtning av hushållsavfall. Vattenverksamheten prognostiserar ett positivt resultat på 2,5 mkr. Resultatet beror på lägre kostnader för behandling av spillvatten, vattenläckor och avloppsstopp i ledningsnätet. I och med tidsförskjutningar av investeringar är även kapitalkostnader överbudgeterade. Investeringar Sektorns prognos på 129,3 mkr innebär att 171,3 mkr av de budgeterade 300,6 mkr (varav 115,6 mkr är om budgeterat) inte kommer att användas under året. Detta beror till stor del på tidsförskjutningar och fördröjningar av projekt till följd av överklagande och ytterligare utredningar. Vatten prognostiserar ett utfall på 82,2 mkr vilket lämnar ett överskott som skjuts framåt på 125,9 mkr. Motsvarande belopp som prognostiseras skjutas fram på Trafik är 44,1 mkr efter att under 2017 utnyttjar 44,5 mkr. Den största avvikelsen finns inom vatten- och avloppsverksamheten där bland annat investeringsbudget avseende nytt vattenverk i Hindås, Västra Nedsjön inte kommer nyttjas fullt ut och prognostiserar ett överskott för året på 31,3 mkr. Investeringar avseende befintliga ledningar, vattenverket Finnsjön fortlöper och utgifter för detta prognostiseras till 33,7 mkr, projektets budget inklusive överföringar för 2017 är 34,8 mkr. Största avvikelsen inom trafikverksamheten avser Mölnlycke fabriker i avvaktan på plan där projekten inte kommer att starta under P-hus Mölnlycke fabriker och investeringar i vägar Mölnlycke fabriker prognostiserar att föra över 15 mkr respektive 8,5 mkr på framtiden. Största pågående projekten på trafik under året är Mölnlycke Stenbrottet och Mölnlycke dagvattenpark med utgifter om 5 mkr vardera. 7 Sida 97(107)

98 Sektorn för teknik och förvaltningsstöd Driftbudget Sektorn prognostiserar ett överskott på 7,0 mkr. Detta beror framför allt på en positiv resultateffekt av komponentavskrivning som infördes från och med Modellen innebär en i genomsnitt längre avskrivningstid än tidigare samt en förskjutning från drift- till investeringsredovisning. Budgeten kommer att anpassas till detta från och med Den positiva resultateffekten i år beräknas till cirka 6 mkr och det är förskjutningen från drift till investering som genererar den största delen av överskottet. Driftredovisning, mkr Budget Prognos Avvikelse Teknik och förvaltningsstöd 56,2 49,2 7,0 varav: fastighet & städservice 6,6 0,3 6,3 mark och anläggning 34,2 34,1 0,1 måltidsservice 3,2 2,5 0,7 IT 2,7 2,7 0,0 ledning, service och säkerhet 9,5 9,6-0,1 För fastighet beräknas ett överskott på sammantaget 6,2 mkr som, förutom den positiva effekten av komponentavskrivning, beror på för högt budgeterade kapitalkostnader för investeringsförändringar som tillkom i förra årets budgetprocess. Fjärrvärmekostnaderna väntas bli lägre än budgeterat till följd av lägre pris. Samtidigt prognostiseras fortsatt höga kostnader för fastighetsskötsel på grund av bland annat OVK-besiktningar inklusive åtgärder, energideklarationer och högre personal- och bilkostnader än budgeterat. Mark och anläggningar väntas redovisa ett överskott på 0,1 mkr då leasingkostnaderna för fordonscentralen beräknas bli lägre som en följd av fördelaktigt ränteläge. För måltidsservice prognostiseras ett överskott på 0,7 mkr, främst beroende på marginalintäkter på grund av förväntade volymökningar samt fortsatt lägre livsmedelskostnader jämfört med budget. Svinnprojektet och fördelaktig upphandling avseende livsmedel gör att kostnaderna hålls nere. Ett underskott på 0,1 mkr beräknas för service då högre kostnader väntas i samband med byte av hänvisningssystem samt ny mobiloperatör. Städservice prognostiserar ett mindre överskott på grund av effektivare städutrustning och maskiner vilket innebär lägre materialkostnader. För övriga funktioner beräknas inga budgetavvikelser. Investeringar Sektorns investeringsprognos innebär ett överskott på 48,4 mkr, varav 47,5 mkr avser fastighet och 0,9 mkr gäller IT. Avvikelsen beror på tidsförskjutningar som främst gäller de två sporthallarna som är planerade i Mölnlycke fabriker och Landvetter men också Djupedals gymnastikhall och upprustningen av Hindås stationshus. Överskottet inom IT beror på att tidplanen för förändring av IT-plattform inte överensstämmer med budget. 8 Sida 98(107)

99 Sektorn för administrativt stöd Driftbudget Sektorns prognos för 2017 är 86,1 mkr. Detta innebär en negativ avvikelse mot budget på 0,5 mkr. Avvikelsen finns inom anslagen för ekonomi- och upphandlingsfunktionen och miljö- och hälsoskydd. Ekonomi- och upphandlingsfunktionen beräknas avvika 0,3 mkr negativt mot budget. Avvikelsen består dels av personalförstärkning på upphandlingsenheten under delar av året och dels av konsulttjänster för upphandling av särskilt boende för äldre samt servicebostad och gruppbostad för personer med funktionshinder. Miljö- och hälsoskydd prognosticerar ett underskott på 0,2 mkr. Avvikelsen består av en överanställning som kommer att finnas i verksamheten under Investeringar Sektorn beräknar ingen avvikelse mot budget avseende investeringar. Ombudgetering från 2016 avseende konstnärlig utsmyckning är inräknad i prognosen. Åtgärder Vidtagna åtgärder Inga åtgärder har vidtagits. Planerade åtgärder Inga åtgärder har planerats än. 9 Sida 99(107)

100 Driftredovisning, mkr Budget Prognos Avvikelse Utbildning och kultur 1 092, ,9 0,0 varav: ledning 11,6 11,5 0,1 förskola 295,7 295,2 0,5 grundskola 541,4 541,4 0,0 utveckling, fritid och folkhälsa 41,4 42,2-0,8 gymnasium 139,2 139,0 0,2 vuxenutbildning 20,3 20,3 0,0 kultur 43,3 43,3 0,0 Socialtjänst 601,2 638,2-37,0 varav: ledning 28,1 28,5-0,4 vård och omsorg 176,8 178,8-2,0 hälsa och bistånd 129,6 127,8 1,8 funktionshinder samt individ- och familjeomsorg 257,8 266,0-8,2 integration och arbetsmarknad 8,9 37,1-28,2 Samhällsbyggnad 96,4 57,0 39,4 varav: mark och bostad 8,8-28,3 37,1 plan och bygglov 5,1 5,1 0,0 trafik 70,1 70,1 0,0 ledning & adm, miljösamordning och näringsliv 12,4 13,2-0,8 affärsdrivande verksamhet 0,0-3,1 3,1 Teknik och förvaltningsstöd 56,2 49,2 7,0 varav: fastighet & städservice 6,6 0,3 6,3 mark och anläggning 34,2 34,1 0,1 måltidsservice 3,2 2,5 0,7 IT 2,7 2,7 0,0 ledning, service och säkerhet 9,5 9,6-0,1 Administrativt stöd 85,6 86,1-0,5 Politisk organisation 10,4 10,5-0,1 Finansförvaltning (verksamhetskostnad) 20,6 4,8 15,8 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD 1 963, ,7 24,6 Skatteintäkter/finansnetto 2 001, ,7 11,9 SUMMA 38,5 75,0 36,5 10 Sida 100(107)

101 ! I' L INTERPELLATION O 3 L1..,.J 1 Interpellation till kommunstyrelsens ordförande om arbetsmiljön för kommunanställda i Härryda kommun. I början av februari hade Vänsterpartiet ett möte med representanter frân Kommunal i Härryda kommun. Pâ detta möte fick vi information om den psykiska ohälsan som ökaroch hur arbetsmiljön kan se ut bland anställda i den kommunala verksamheten. När det gäller den psykiska ohälsan, sâ ökar den även bland manliga kommunalanställda. En star orsak till detta är att man är underbemannade - blir nâgon sjuk, sä finns det ingen ersättare att sätta in utan de andra anställda fär utföra den sjukes uppgifter. lnom hemtjänsten har man minut styrd tid för patienter och den tiden räcker inte alltid till. lnom barnomsorgen har vistelsetiden som barn är pä förskolan ökat och det finns inte alltid vikarier som kan träda in om nâgon i personalen blir sjuk, och detta medför ökad arbetsbelastning ach stress pâ den övriga personalen. Det förekommer att personal som av nâgon anledning har lönebidrag, ändâ förväntas kunna arbeta 100 %. Anställda i Härryda kommun ska inte arbeta under sâ stressade förhâllande som beskrivs i texten ovan och detta fâr vi politiker i Härryda kommun - ihop med vâra tjänstemän ta tag i och göra nägot ät. Tiden gär fort ach vi i KF ska om ca ett halvâr börja arbeta med en ny budget ach dä fin ns möjligheter att tillföra mer ekonomiska resurser för att förbättra arbetsmiljön för de anställda. Vad jag skulle vilja ha svar pä är: - vilken kommunikation har Härryda kommuns ledning med Kommunal angâende arbetsmiljön i kommunen? Hällingsjö den 26 februari 2017 Bengt Andersson Vänsterpartiet Härryda Sida 101(107)

102 l' '.1J l l \ Interpellation till kommunstyrelsens ordförande angående kommunens datasäkerhet. Under senare tid har vi kunnat läsa om cyberangrepp på stater, på partier, på företag runt omkring i världen. Även svenska företag och myndigheter attackeras. I en artikel i Dagens samhälle nr "Kommunerna klarar inte IT-säkerheten" kan vi läsa att de svenska kommunerna har dåligt skydd mot sina IT-system. Enligt artikeln har kommunerna har dåliga begrepp om vad som är skyddsvärd information och saknar ofta kompetens att möta hoten. Mina frågor till kommunstyrelsens ordförande är: Har kommunen identifierat vilken information som är skyddsvärd? Vilka skydd finns mot fientliga attacker mot kommuns IT-system? (r(f!vi{_ rl~ 1cctv'1 k l', n6e_ Sida 102(107)

103 I/ f, J " ,l G Sida 103(107)