Minnesanteckningar 7 sep 2017, för Övervakningskommitténs arbetsutskott

Transkript

1 Datum: Diarienr: 1 (6) ?? Kontaktperson: Övervakningskommitténs sekretariat Minnesanteckningar 7 sep 2017, för Övervakningskommitténs arbetsutskott Tid: 7 sep 2017, kl , Kaffe och fralla från kl Plats: Svenska ESF-rådet, Rosterigränd 12, 4 tr., (Liljeholmen) i Stockholm Närvarande: se bifogad lista. 1. Dagens agenda och ny ledamot Ordförande Gunnar Anderzon hälsade alla välkomna och informerade om att Kristina Lovén Seldén är föräldraledig och under hennes ledighet går suppleant Lena Orpana in och representerar TCO i Arbetsutskottet och Övervakningskommittén. (9 nov. eva/do kan ej komma). AU godkände dagordningen med tillägg under övriga frågor: 1. ESI-support? 2. AF och deltagare? 3. SFP i Stockholm 4. 40% Schablonen 2. Minnesanteckningar från föregående möte AU gick igenom minnesanteckningar från föregående möte. Sekretariatet får i uppgift att kontrollera och korrigera en siffra under punkt 5, sista stycket Nära 40 deltagare... Med den ändringen läggs mötesanteckningarna från föregående möte till handlingarna. 3. Beslut: Återrapportering från AU till ÖK 4 okt val av tillfällig ers. för Gunnar Anderzon. AU utsedde Roger Andersson att gå in som mötesordförande från punkt 7, samt att återrapportera från AU till ÖK, den 4 oktober. 4. Tid & plats för AU-möten under våren 2018 AU diskuterade och kom fram till att fortsatt ha AU-mötena på Svenska ESF-rådet. AU diskuterade datumförslagen: 7 feb, och 17 april och konstaterade att 17 april krockar med en stor konferens som ev. flera ledamöter berörs av april. Sekretariatet kollar upp nytt datum för april och återkommer till nästa AU. 5. Information: Nytt anmälningssätt och utveckling av webben Anna Sjögren, från ÖK-sekretariatet höll en kort genomgång och berättade att syftet med att utveckla anmälningssätt är att underlätta för ledamöter och förenkla den praktiska administrationen kring mötena. AU återkopplade att de upplevde det som en förbättring och uttryckte att de såg positivt på att använda samma sätt för ÖK-möten. Anna Sjögren berättade kort om syftet med att utveckla sättet att informera: att ge ledamöterna bättre översikt (mötesdatum, plats, tidpunkt), underlätta att ha tillgång till dokument och att underlätta förberedelser. AU återkopplade att de såg positivt på förändringarna. AU lyfte också att det var viktigt att få underlag i tid och tydlighet kring vilka underlag som hör till vilken punkt (och att det var en förbättring att det står tydligt i dagordningen). Svenska ESF-rådet Huvudkontoret Besöksadress: Rosterigränd 12, 3 tr Postadress: Box 47141, Stockholm Telefon: Fax: Webbplats:

2 Diarienr: 2 (6) 6. Beredning: Förslag om presentation för ÖK om Gröna Jobb Ingvar Jundén, ledamot Naturvårdsverket berättade om förslag att bjuda in Naturvårdsverkets uppdrag om Gröna Jobb och föreslog att ansvarig projektledare bjuds in att prata på nästa ÖKmöte, utifrån att det finns beröringspunkter mellan socialfondsuppdraget och gröna jobb. Ingvar berättade mer om uppdraget och ev. kopplingar. AU såg ev. kopplingar till ESI-fonderna och inte minst Socialfonden (samma målgrupper, hållbarhet, insteg och möjlighet till vidare kompetensutveckling, tillgänglighet, möjlighet att koppla ihop sociala frågor och miljöfrågor, liksom Agenda 2030) AU landade i att det bör vara en informations- och kompetenshöjande punkt, för att bidra till ÖKledamöternas kunskap, inte en beslutspunkt. Sekretariatet kontaktar Ingvar för de praktiska detaljerna kring att bjuda in Maria Sjö, projektledare. 7. Information: Nästa steg i utvärdering av sysselsättningsinitiativet Jonas Lindén, Svenska ESF-rådet, berättar om nästa steg i förberedelserna för att utvärdera PO3. Det är långa ledtider, så för att det ska kunna göras en slutrapportering för ÖK i början på december 2018, behöver utvärderingsarbetet pågå från Jan-feb till okt med några delrapporteringar. För att en utvärdering ska kunna starta i jan/feb, måste avrop på upphandlat utvärderingsstöd göras i oktober 2017 (det ska ligga ute i 45 dagar, med tanke på att det är en större utredning). Jonas berättade att föredragningen görs i syfte att förankra upplägget och ge AU möjlighet att lämna input innan avropet görs i oktober. Frågan tas inte upp på ÖK 4 okt. Jonas beskrev de centrala ställningstaganden: 1) Vad ska utvärderingen inriktas mot i förhållande till övriga komponenter i lärsystemet? 2) Vilken typ av frågor är möjliga att besvara givet de dataunderlag som finns? Diskussionen handlade om: Vilka är de förväntade effekterna, vad förväntar vi oss hitta? Vilken progression har deltagarna fått? Har rätt deltagare kommit med, går de vidare till studier och arbete? Hur slår det på olika grupper? Hur ser utfallet ut för deras del? (tex. funktionsnedsatta/med speciella förutsättningar). Blir de föremål för insatserna? Tidigare var deltagare lågt hängande frukter, nu är det personer som står längre från arbetsmarknaden. Jonas föredrog Tentativa utvärderingskriterier : Relevans: i vilken mån är satsningens innehåll relevant i förhållande till den problembild som man vill påverka. Träffbild: i vilken mån når satsningen den avsedda målgruppen. Måluppfyllelse och effekter Kostnadseffektivitet Diskussionen handlade om:

3 Diarienr: 3 (6) Relevans: Problembild - Är det individens problembild, eller projektets eller myndighetens. Det är en avvägning var utvärderingen kan lägga sig givet att det är programutvärdering. Träffbild: Har det blivit en boost för ungdomsarbetslösheten i 3 regioner. Har det haft effekten man vill åt? Var det den här insatsen som gjorde skillnad eller den allmänna konjunkturen? (effekter för individer som står nära eller längre ifrån arbetsmarknaden). Målgruppen har förändrats från 2015 till nu. Pga. av konjunkturen (ser i ung framtid) de som kommer in har allt längre väg att gå. Inte samma snabba utfall som man kan ha i början av perioden. Kostnadseffektivitet, bidragseffektivitet Hur mycket privata medel går in utöver bidragen, dvs vad är bidragseffektiviteten? Att det behövs lägga till en dimension: Vi förändrar arbetsmarknaden inom socialfonden. Sociala inte bara ekonomiska bokslut. Trött på att mäta människor i pengar. Om vi kan skapa meningsfulla vardagar för människor, går inte att mäta i pengar! Deskriptiv, kvalitativ? Viktigt komplettera mätbara data med verbala beskrivning. Fixering vid att mäta, behöver kompletteras. Kan man tänka sig kvalitativa studier, beskrivningar av utvecklingsflöden och berättelser som kan skapa lärdomar för nästa programperiod. Jonas välkomnar frågor och synpunkter per mejl. Roger Andersson tar över som mötesordförande. 8. Beredning inför ÖK 4 okt: Utvärdering av ESI-fondernas genomförandeorganisation Jonas Lindén Svenska ESF-rådet föredrog utifrån underlag baserat på utvärderingens rekommendationer och ÖKs bearbetning på workshop 31 maj, samt input från ÖK under sommaren (se underlag för mötet). Mikael Olsson verksamhetsstyrning, föredrog myndighetens arbete och preliminära ställningstaganden. AU diskuterade hur beredningen skulle genomföras och diskuterade utifrån underlag och föredragningar. Se summering nedan. Om rapporten: Rapporten var väldigt abstrakt i sina rekommendationer. Vad är avsikten med utvärderingen? Rekommendationerna viktiga men i olika skeden och berör olika mottagare Involvera oss aktörer för att hjälpa till som projektägare och ÖK-ledamöter. Kan vi säga något om hur EU-sytemet fungerar. Finns det möjligheter till att annat sätt att styra finansiellt som gör det möjligt att fokusera på verksamheten? Kan regeringen hantera regelverk från EU mer pragmatiskt?

4 Diarienr: 4 (6) Ökad självständighet och kvalitetssäkring. Om lägger ner all arbetstid på att jaga utbetalningstakt (finansiella styrningen) finns ingen tid för verksamheten. Förvaltande myndighet behöver större självständighet en axel att snurra allt kring. Regeringen behöver förtydliga vad vill ha ut av fondsamverkan: - En tidigare tillsatt arbetsgrupp konstaterade att det inte går att fondsamordna utan mandat. - Utifrån ett projektägarperspektiv är det svårhanterligt med olika myndigheter som ändrar förutsättningarna och ger olika förutsättningar (tex schablon) mitt under planering inför ansökan. - Myndigheterna är bundna av olika regelverk. Vad är en lösning? En superfond med samma regelverk? Förvaltande myndigheter i samråd? Möjligheter att påverka Vi har ett regelverk att förhålla oss till under nuvarande programperiod (möjligheter att påverka på EU-nivå under nuvarande period är obefintliga). Är det inspelet till nuet eller till sen:et, Nuvarande eller nästa programperiod, som vi ska ge inspel till? Vad är mandat för olika grupper? SFP, högnivågrupp, ÖK. Hur gör vi detta rent praktiskt? Vad gör vi för att inte fastna i att utreda, utifrån det vi tror oss se. Var finns de stora konfliktpunkterna: någon behöver tydliggöra var det krockar. Långsiktighet Hur programmen ska styras för att nå långsiktiga effekter är viktigt att lyfta fram, så att det inte bara är för stunden, eller skapar återvändsgränder för människor. Kan kräva tematiska ÖK:n för att fånga in långa processer? Mötesordförande summerade vad AU kommit fram till. Sekretariatet noterade och bistår med att föra ned det på papper, samt stämmer av att skrivningen blir så som AU avsett med mötesordförande Roger Andersson. 9. Beredning inför ÖK 6 dec: Projektbesök Det finns förslag på att ÖK-ledamöter får möjlighet att träffa/besöka projekt för att få en bättre bild av hur det fungerar i praktiken. Förslag att en eftermiddag under ett ÖK-möte avsätts. AU diskuterar och kommer fram till att projektbesök är viktigt för de ledamöter som inte har insyn, nära kontakt med projektägarorganisation och att det är viktigt att få ta del av det inte bara en gång utan bjuda in till ÖK-mötena med jämna mellanrum, för att få ta del av konkreta exempel, både sådant som har lyckats och sådant som inte gått bra. Erfarenheter bland AUledamöterna är dock att det är samma typ av frågor som återkommer (vid besök bland 10-tal projekt). AU bedömer att det är lämpligt att bjuda in projektägare till ÖK-mötet, snarare än att åka ut och besöka projekt, eftersom det är enklare att arrangera. För att ändå få en rättvisande och ärlig bild är det viktigt att vara tydlig i instruktioner och be projektägare att både berätta om positiva och negativa bitar. Sekretariatet tar med detta till mötesplaneringen.

5 Diarienr: 5 (6) 10. Övrigt ESI-support: vad händer, vad ligger frågan? Oroande signaler om att det inte fungerar som tänkt. Vad händer och hur ser vi på behovet av en stöd-organisation inför nästa programperiod. Temaplattformen vad har hänt sen? Skulle också vara som ett stöd. Vägledning för ekologisk hållbarhet, vad har hänt? AU önskar dragning på nästa ÖK. Sekretariatet tar med detta till mötesplaneringen. AF handlar om deltagare. Frågan tas direkt med AFs ledamot. SFP i Stockholm och handläggningstiden. Orimligt det som händer i Stockholm. Utlyser 18 mån innan. Särskild beredningsgrupp. Återkommande att det är långa beredningstider och utlysningstider. Vet att lars och Håkan har frågan på sitt bord. I Stockholm vet man vilka utlysningar som kommer, och ws bra, men det korrelerar inte med utlysningar och beslut. 40% schablonen (uppdatering vad har hänt, konsekvensanalys, kostnadsberäkning? Krävs personalintensiva projekt, vad är konsekvensen vilka projekt kan då finansieras? AU önskar en dragning på nästa ÖK-möte om vad har man räknat på, och hur projektägare kan hantera utmaningen. AU önskar underlag i god tid inför (att stämma av inom projektägarorganisation) inför ÖK-mötet. Sekretariatet tar med detta till mötesplaneringen. Hur ser tidsplanen ut inför att påverka inför nästa programperiod? Vad är färdplanen? Grupperingar för arbetet, möjlighet att påverka programskrivningen? Sekretariatet för frågan vidare till departementet och tar med det som en punkt i mötesplanering.

6 Diarienr: 6 (6) Ledamot Organisation Närvarande Stefan Eklund Åkerberg Lena Orpana Lena Rönnestig Funktionsrätt Sverige TCO Försäkringskassan Ann-Christine Gullesjö Arbetsmarknadsdepartementet Anmält förhinder Eva Nikell DO Ingvar Jundén Naturvårdsverket Från punkt 6. Roger Andersson LO Eva Theisz Arbetsförmedlingen Gunnar Anderzon SKL Marita Öberg Molin Coompanion Anmält förhinder Elisabeth Stenman Migrationsverket Anmält förhinder Ove Jansson Företagarna Anmält förhinderingen uppgift Stefan Hult A-dep. Anmält förhinder Föredragande Andreas Larsson Svenska ESF-rådet Anna Sjögren Svenska ESF-rådet Steffen Ovdahl Svenska ESF-rådet Anmält förhinder Susanna Holzer Svenska ESF-rådet endast punkt 7. Mikael Olsson Svenska ESF-rådet endast punkt 8.