vårdens etik elever blir kunder Låna kläder filosofin väckte lars sandmans intresse för Skolans existens i förändring Bibliotek i andra former

Transkript

1 866 MAGASIN FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS #3/2012 elever blir kunder Skolans existens i förändring Låna kläder Bibliotek i andra former filosofin väckte lars sandmans intresse för vårdens etik

2 Forskning som berör Biblioteket, vilken fantastisk mötesplats. Här är alla välkomna att ta del av kultur i olika former. Själv är jag en flitig biblioteksbesökare som med viss nyfikenhet la märke till att man från och med i höstas även kan låna TV-spel på Stadsbiblioteket i Borås. Runt om i världen dyker nya sorters bibliotek upp, som lånar ut andra saker än just böcker. Jonas Söderholm är forskaren som bland annat tittat närmare på verktygs bibliotek jag undrar när ett sådant kommer till stan? Fotografi är också något som ligger mig varmt om hjärtat och jag följer med stort intresse Mats Alfredsson, en boråsare med fokus på gatufotografering. Han reser runt i världen och fotar i vardagen. Helt vanliga situationer blir konst när han står bakom kameran. Därför bad jag Mats komma till Högskolan i Borås en dag i maj och skildra våra studenters vardag. Resultatet hittar du både i vårt bildreportage här i 1866 och på Högskolan i Borås, där vi hängt upp fjorton av Mats bilder i våra lokaler. 2 MAGASIN 1866 Något annat som berör mig mycket är artikeln om vårdarens svåra val, som är en riktig tankeväckare. Kristina Lundberg tjänstgjorde som pastor i Afghanistan under sex månader och efter hemkomsten till Sverige bytte hon bana och började forska om etiska och existentiella frågor i stridsmiljö. Hon tar med sig sina erfarenheter och de svårigheter som möter människor som jobbar med sjukvård i stridsmiljö. Hur prioriterar man i svåra situationer då det gäller vän eller fiende vem ska få vård först? entré Jennifer Tydén, redaktör jennifer.tyden@hb.se

3 En vanlig dag på Högskolan i Borås. Mats Alfredsson fångade ögonblicken på bild. 22 Ur innehållet # Med hjälp av naturliga råvaror har Kayode Feyisetan Adekunle skapat ett kompositmaterial som kan ersätta 16 plaster inom bilindustrin. Stölder av varor under transport är inte ovanligt, och var och en av oss kan ha konsumerat stöldgods utan att veta om det. Daniel Ekwall forskar 30 i ämnet. Malin Sundström är föreståndare för SIIR, forskningsinstitutet Swedish Institute for Innovative Retailing, och hon har mängder av tankar kring utvecklingen av handeln. 40 MAGASIN

4 1866 MAGASIN 1866 Ett magasin från Högskolan i Borås med fokus på forskning. Ansvarig utgivare Annie Andréasson Redaktörer Jennifer Tydén, Ida Borenstein Kontakt kommunikation@hb.se Produktion Studio Desktop AB, desktop.se Tryckeri Elanders Papper 115 g Arctic volume white Upplaga ex Omslagsbild Lars Sandman Foto Lars Ardarve MILSTOLPAR 1866 Tekniska Väfskolan grundas 1940 Västra Sveriges sjuksköterskeskola bildas 1948 Tekniska Väfskolan blir Textilinstitutet 1966 Förskollärarseminariet i Borås grundas 1970 Universitetskurser från Göteborgs universitet utlokaliseras 1972 Bibliotekshögskolan etableras i Borås 1977 Högskolan i Borås grundas 1980 Ekonom- och datautbildningar startas 1982 Textilinstitutet förstatligas och blir Institutionen Textilhögskolan 1989 Ingenjörsutbildningen startas 1991 Den kommunala handvävningsutbildningen blir en del av högskolan 1995 Högskolan får rätt att utfärda magisterexamen 1996 Professur i biblioteks- och informationsvetenskap inrättas 1999 Vårdhögskolan blir en institution vid Högskolan i Borås 2000 Första professorsinstallationen 2004 Invigning av högskolans nya bibliotek 2007 Högskolan får rätt att ge utbildningar på masternivå 2010 Högskolan får rätt att utbilda på forskarnivå Vi siktar mot Horizon 2020 Högskolan i Borås står inför en utmaning: att öka omfattningen på den externa forskningsfinansieringen. En mer omfattande forskning skulle göra det möjligt att forskningsanknyta all utbildning, skapa kompletta akademiska miljöer och därigenom etablera en stabil och stark grund för verksamheten. Konkurrensen om forskningsmedel är stor och för att lyckas gäller det att samla kraft kring utvalda områden och frågor. Vårt lärosäte har bedrivit och bedriver kontinuerligt ett sådant arbete, med syftet att utveckla spännande och viktiga flervetenskapliga forskningsprogram som stärker våra utbildnings- och forskningsområden. Inriktningen på forskningsprogrammen vid högskolan är i hög grad förenliga med de förhållningssätt och prioriteringar som kommer till uttryck i EU:s kommande forskningsbudget Horizon Satsningen inom området Better Society fokuserar på hållbar utveckling och betonar bland annat innovationer i offentlig verksamhet och effektiv användning av resurser och råmaterial. Det är inspirerande läsning och det finns all anledning för oss att sikta på EU-finansiering, väl medvetna om konkurrenssituationen och att det krävs mycket arbete för att tillsammans med andra aktörer formulera forskningsfrågor, utveckla och stärka nätverken och färdigställa kompletta ansökningar. Första utlysningen kommer i början av Vi på Högskolan i Borås behöver satsa rejält och intensifiera arbetet redan nu. Björn Brorström, Rektor Högskolan i Borås ledare 4 MAGASIN 1866

5 HB högskolan i borås Miljoner till högskolan Över två miljoner kronor det är Högskolan i Borås del av kakan när Sparbanksstiftelsen Sjuhärad delar ut sitt årliga bidrag till Sjuhäradsregionen. Vid Högskolan i Borås är det sex mottagare inom kategorin forskning samt två inom utbildning som delar på pengarna. Finansieringen från Sparbanksstiftelsen är viktig för oss. Stiftelsen är och har varit vår främste finansiär och bidragit med närmare 60 miljoner kronor under årens lopp. Vår forskningsverksamhet som i dag är tämligen omfattande har kunnat utvecklas mycket tack vare stiftelsens stöd, säger rektor Björn Brorström. 50 nya sjuksköterskeplatser blir det på Högskolan i Borås när regeringen föreslår en utbyggnad av sjuksköterskeutbildningen i Sverige. Många tror att det var jag som personligen fixade en högskola till Borås Ingvar Carlsson, tidigare statsminister, ville inte ta åt sig hela äran för Biblioteks högskolans existens under 40-årsjubileet den 12/ Eftersökt kunskap om IT-tjänster Det finns ett stort sug efter kunskaper om att effektivisera underhåll av IT-tjänster. När Institutionen Handels- och IT-högskolan i september ordnade en konferens i IT Service Management (ITSM) hade de hoppats på 30 anmälningar. De fick över 100. Vi bokade genast en större lokal så att alla fick plats, säger Stefan Cronholm, professor vid Handels- och IT-högskolan. Han förklarar succén med att ITSMföretagen ofta ser sin verksamhet som tjänster, Högskolebibliotekets nya lounge, som invigdes i oktober 2012, uppmuntrar till möten och samtal. I loungen på entréplanet finns tre informationsdiskar varav två bemannas av bibliotekarier och den tredje av bibliotekets datasupport. foto ulf nilsson vilket ligger i tiden, och att de som arbetar med ITSM har stora krav på sig att effektivisera och förbättra sina arbetsprocesser, metoder och ramverk. På konferensen föreläste forskare och företagare växelvis, vilket gav breda perspektiv på ITSM. Det fanns också tillfällen till möten och diskussion. Handels- och IT-högskolan planerar nu att arrangera fler ITSM-konferenser, eventuellt med internationellt deltagande. Ny bibliotekslounge med samtal i fokus Extra pengar till konstnärlig forskning I 2013 års budgetproposition föreslås extra medel för konstnärlig forskning till de tre lärosäten i Sverige som har rättigheter att utfärda konstnärlig examen på forskarnivå. För Högskolan i Borås innebär det en miljon kronor. Den varierade möbleringen består av soffor, fåtöljer och sittpuffar i olika utföranden och erbjuder 36 sittplatser. Det finns också gott om tidskriftshyllor samt eluttag för den som behöver ström till dator, surfplatta och liknande. Nytänkande i matematik Anders Bengtsson, lärare vid Institutionen Ingenjörshögskolan vid Högskolan i Borås, gör under hösten studie besök på 13 läro - säten i USA. Syftet är att studera, diskutera och inspireras av olika sätt att undervisa i matematik, med ambitionen att förändra sättet matematik lärs ut på högskolan. foto ulf nilsson MAGASIN

6 HB högskolan i borås Familjens roll viktigast i ambulansen Tidigare har det saknats forskning där man frågat barn om deras upplevelser av att åka ambulans. Men nu har två specialistsjuksköterskor i Borås gjort just detta för en magisteruppsats. Resultaten visar vilken avgörande betydelse barnens familj har för deras välbefinnande. Anette Jigbring och Ida Jogeland intervjuade barn om deras upplevelse av att åka ambulans. En viktig lärdom är att reaktionerna hos barnens anhöriga är totalt avgörande för barnens upplevelser och att de inte låter sig luras av vuxna som försöker hålla masken. 3,2 miljoner har Vetenskapsrådet beviljat Textilhögskolan för ett projekt inom konstnärlig forskning, där kläder kommer att utforskas ur ett interaktivt arkitektoniskt perspektiv. Syftet är att undersöka kläders fundamentala relation mellan kropp och rum. foto ulf nilsson Designsamarbete med Lindex Från och med hösten 2012 samarbetar klädföretaget Lindex med Textilhögskolans modedesignutbildning. Lindex kommer bland annat att bistå utbildningen med kunskap om designprocessen och affärsmässighet ur ett detaljhandelsperspektiv, samt möjlighet till praktikplatser och intervjuer för avgångsstudenter. Lindex är också exklusiv sponsor av Textilhögskolans examensvisning EXIT som avgångsstudenterna från modedesignutbildningen visar under Mercedes-Benz Fashion Week i Stockholm i augusti. Linnea Båganders examens kollektion på EXIT Med en bra struktur håller sig fler friska Lotta Dellve, professor i vårdvetenskap med inriktning organisation och ledarskap, konstaterar att forskning om organisationers hälsooch arbetsmiljöarbete har fått stor betydelse för många människor. 100 års bibliotekshistoria För 100 år sedan inrättade Sverige sina förs ta två bibliotekskonsulenter och med det tog riksdagen ett politiskt grepp om folkbiblioteken. Nu har åtta medarbetare vid Högskolan i Borås skrivit en antologi om bibliotekspolitikens historia under de 100 åren. Redaktörer för boken är Jenny Lindberg och Anders Frenander. Boken kommer att användas på bibliotekarieutbildningen, men självklart borde också varje folkbibliotek i Sverige ha sitt exemplar. Boken är läsvärd för alla som är intresserade av biblioteks världen, säger Jenny Lindberg, doktorand samt programansvarig för bibliotekarie utbildningen vid Högskolan i Borås. Ny utbildning för hållbarhet Högskolan i Borås kan med hjälp av fyra miljoner kronor från nystartade Gunnar Ivarsons stiftelse för hållbart samhällsbyggande skapa en helt ny magisterutbildning. Man kommer att kunna anställa en professor och flera doktorander i projektet. Vi tar genom stiftelsen initiativ till en ny utbildning, en magisterexamen med fokus på hållbart samhällsbyggande som kan starta 2014, säger Gunnar Ivarson. Det har saknats ett helhetsgrepp för att nå det hållbara samhället. De unga behöver en utbildning som leder mot hållbart samhällsbyggande. foto anna sigge 6 MAGASIN 1866

7 lärarstudenter gör egna e-böcker 2011 investerade Institutionen för pedagogik i ipads för att lärarstudenterna skulle ligga i framkant inom digital teknik. Detta resulterade i flera projekt kring e-läromedel, bland annat ett där studenterna fick göra sina projektarbeten i form av e-böcker. Digitala läromedel är ett område som växer så det knakar. Men kompetensen hos lärarna hänger inte alltid med i utvecklingen. Vi vill att våra studenter ska bli digitalt kompetenta lärare. Idag är det en jätteviktig kompetens att ha för att vara anställningsbar efter examen, säger Tobias Ruhtenberg, universitetsadjunkt på Institutionen för pedagogik. text ida borenstein foto istockphoto MAGASIN

8 8 MAGASIN 1866 Etikprofessorn Lars Sandman sticker ut och han trivs med att bryta mot förväntningar. Medvetna stilbrott är nog rentav något av en linje i hans liv.

9 normer i nytt l jus et är inte lätt för den som vill placera Lars Sandman i ett fack. Är han etikprofessorn som har skrivit en avhandling om döendet? Är han killen som har gått från fundamentalistiskt kristen till ingen gudstro alls? Är han mannen som älskar yta, kläder, housemusik och att synas? Är han forskaren som drömmer om att varva sin professur med att driva ett eget klädmärke? Ja, ja, ja och ja! Som sagt, han är inte lättplacerad. En sak är i alla fall säker Lars Sandman gillar att bryta mot det förväntade. Text Lena M Fredriksson Foto Lars Ardarve MAGASIN

10 Lars Sandman märks. Han motsvarar inte alls en fördomsfull bild av en etikprofessor vid en vårdinstitution. Och samtidigt gör han faktiskt det ändå. Men låt oss börja med utseendet. Det är lätt att göra det med Lars Sandman, för han är synnerligen intresserad av yta och klär sig därför medvetet. En föreställning om att en etikprofessor ska stå över världsliga ting som att bry sig om kläder, alternativt ha på sig säckiga manchesterkavajer och murriga mjukiströjor faller pladask när man träffar Lars Sandman. Hans klär sig medvetet. Och inte alls diskret. Nej, jag vill gärna sticka ut och synas, säger han. Och jag tycker om att bryta mot en förutfattad bild av en professor i etik, om det finns en sådan. Jag har ett stort Jag ville nu granska de idéer som florerar om hur man ska se på sitt döende intresse för design, utseende och att dansa på klubb och jag gillar att vara spretig i min framtoning. Han stryker sig över skägget, som ligger snällt böjt och inte alls är spretigt, och berättar i förbigående om något som hans skäggfrisör har sagt. Det är en person som han, sedan han började odla skägg för några år sedan, besöker ungefär en gång i månaden. Det är skönt att bli ompysslad en stund, och eftersom jag inte har något hår passar det bra att någon får pyssla med skägget i stället, säger han. Lars Sandman tar emot för intervju i sin och familjens lägenhet nära Röda Sten i Göteborg. Även bostaden bär tydliga spår av hans intressen och skulle lätt platsa i ett hemma hos-reportage i en inredningstidning. Smakfulla fondväggar här och var, popkonst och kluriga grafiska bilder på väggarna, ett strikt och stramt boende med accenter i starka färger och former som bryter av. Han bjuder på kaffe i grafiskt mönstrade muggar med siffror på, och berättar gärna om sitt liv. Chosefritt, insiktsfullt och öppet förklarar han hur inget har varit utstakat: han kunde lika gärna ha fastnat för fysikstudierna och inte alls gått vidare till filosofi. Eller så kunde någon helt annan yrkesbana ha kommit i hans väg. Jag växte upp i Skillingaryd i Småland, mitt i bibel- och småföretagarbältet, och jag tillhörde båda, säger han. I ungdomen var jag fundamentalistiskt kristen och därför intresserad av filosofiska frågor. Men efter gymnasiet sökte jag lite olika utbildningar, mest på måfå. Jag kom att börja läsa fysik på universitetet och tänkte att det nog var guds vilja. Samtidigt läste jag någon filosofikurs på kvällstid. Men fysiken kändes inte riktigt som min grej så jag slutade med det och sökte jobb i stället. Under tiden läste han lite juridik och företagsekonomi, men inte heller det kändes som att det var hans grej. Sedan jobbade jag som vårdbiträde inom äldrevård och palliativ vård, och funderade på vad jag egentligen ville göra. Efter en tid insåg jag att jag ville fortsätta och avsluta mina filosofistudier, så då pluggade jag både praktisk och teoretisk filosofi. När någon som läst min c-uppsats sa till mig att jag borde fortsätta med filosofin, och doktorera, hoppade jag på det eftersom jag inte hade något bättre att göra. Under träningspassen lyssnar Lars Sandman på musik. En genre han gillar är housemusik. Han började med ett avhandlingsämne om hur man ska se på religiösa upplevelser. Och det kunde han ha fortsatt med om inte en man vid namn Torbjörn Tännsjö hade blivit professor i praktisk filosofi på Filosofiska institutionen vid Göteborgs universitet just då och lagt märke till Lars Sandman. Torbjörn Tännsjö tyckte att Lars Sandman verkade duktig, men att han höll på med ett för tråkigt avhandlingsämne. Han har sedan erkänt att han försökte få mig att 10 MAGASIN 1866

11 lars sandman Ålder: 47 år Bor: nära Röda Sten i Göteborg Familj: Frun Sarina och barnen Lukas och Lova, 16 och 13 år. Har dessutom två katter, Torres och Box. Fritid: Kläder (har bland annat designat en kavaj), renoveringsprojekt, tränar löpning och på gym, läser och lyssnar på musik. Gillar: att gå ut och klubba och dansa, framförallt till housemusik. Gillar också att laga mat. Har: nyligen köpt en ny och ganska stor grill. Läser: Skönlitteratur, biografier, deckare. Fastnade för Knausgårdserien och läser just nu den fjärde boken. Är: inte perfektionist. Går till: en skäggfrisör varje månad. (bilden) Är bra på: att tapetsera, laga mat och klä mig snyggt. Är också bra som diplomat och kan jämka samman olika viljor. Vill kunna: sy och mixa musik. Drömmer om: att kunna ägna mig åt någon verksamhet med kläder, till exempel ha ett eget klädmärke. Men det ska i så fall göras vid sidan av det jag gör nu, som ett kreativt komplement till arbetet som etikprofessor. vilja byta ämne genom att bara ge mig tråkiga böcker att läsa, säger Lars Sandman. Torbjörn Tännsjö hade stött på ett EU-projekt om palliativ vård och föreslog att jag i stället skulle doktorera om det, eftersom jag ju hade jobbat inom vården. Uttråkningstekniken lyckades. Så kom det sig att Lars Sandman bytte fokus på sitt avhandlingsarbete och därefter kände att forskningen blev mycket mer intressant. Detta sammanföll med att han hade haft en period med religiösa grubblerier och att han hade tagit avstånd från den tro som hade präglat hans liv fram till dess. Den inställningen gäller fortfarande för honom han har inte längre någon religiös tro. Det är inget dramatiskt eller stort för honom, det bara är så. Plötsligt mullrar det till och vårt samtal distraheras av en intensiv åskskur. Vi funderar lite på om en av katterna kanske vill komma in. Men nej, det står ingen och väntar vid dörren, så vi går vidare med historien om Lars liv. Att granska döden och hur man kan förhålla sig till sitt eget döende kändes smått provocerande för den unge doktoranden som dittills hade levt sitt liv med definitiva regler om hur man skulle se på de stora livsfrågorna. Jag ville nu granska de idéer som florerar om hur man ska se på sitt döende, som till exempel du måste acceptera din död, vi måste prata mer om döden och det är bra att summera ditt liv inför döden. Dessa begrepp behövde analyseras: Vadå acceptera döden? På vilket sätt? Förnufts-, känslo- eller värderingsmässigt? Vadå prata? Hur då? Jag ville också försöka ta reda på om sånt här verkligen bidrog till att göra livet, och döendet, bättre. När avhandlingen var klar visade det sig att den uppskattades bland personal inom den palliativa vården, som ju arbetar med döende patienter och därför ofta ställs inför frågor kring döende. Lars Sandman blev nu allt oftare anlitad som föreläsare inom vården. Det var fascinerande och roligt, för jag insåg att jag MAGASIN

12 gjorde någon sorts nytta, och det hade jag knappt tänkt på att en filosof skulle kunna göra. Det kändes bra att använda filosofi på ett mer praktiskt sätt och göra nytta i ett större perspektiv. Och det är ju faktiskt sådant som jag fortfarande håller på med. Slutsatserna i avhandlingen ger inga generella råd kring döendet, utan visar att personlighet, inställning till livet och många andra aspekter påverkar hur man bör förhålla sig till döendet på bästa sätt. Till exempel är det ganska vedertaget att tro att det inte är bra att förneka sitt förestående döende, utan att man måste acceptera det. Men det kan visst finnas goda skäl för att förneka döendet, särskilt om man lyckas med det! De flesta säger ju att de vill dö knall och fall och inte veta något i förväg. Min avhandling visar olika resonemang kring de här frågorna och att man kan argumentera på olika sätt för att bryta upp de sanningar vi ofta tar för givna. Efter att han hade doktorerat slumpade det sig så att en före detta kollega från Filosofiska institutionen, Jag är inte särskilt pretentiös rent intellektuellt. Därför använder jag ofta banala och enkla exempel i undervisningen som nu arbetade på Institutionen för vårdvetenskap vid Högskolan i Borås tyckte att även Lars borde börja jobba där. Han hade ju också fått en del kontakter inom det vårdvetenskapliga området genom sin avhandling och de föreläsningar han sedan hade hållit. Det ena gav det andra och 2002 tillträdde han som universitetslektor i vårdens etik och värderingar på Institutionen för vårdvetenskap vid Högskolan i Borås. Redan som doktorand hade han fått undervisa och insett att det var något han uppskattade och som han passade för. I Borås blev det mer av den varan. När undervisningen kommer på tal blir tonen i Lars röst genast mer intensiv och engagemanget tydligt. Iver och självtillit hörs mellan orden i det han säger. Jag är ju lite av en exhibitionist och gillar att stå framför folk, så jag älskar att undervisa! Man skulle kunna tro att min speciella klädstil distraherar studenterna, men jag har åtminstone aldrig fått kritik för det. Tvärtom tänker jag att det kan vara ett sätt för mig att närma mig studenterna, att de ser att jag också är intresserad av mode, precis som många av dem. Jag är inte särskilt pretentiös rent intellektuellt. Därför använder jag ofta banala och enkla exempel i undervisningen och relaterar hellre till tv-serier som jag vet att de flesta studenterna ser än till tunga klassiska verk som få av dem har pejl på. Jag upplever mig som lite allergisk mot intellektuellt snobberi. Hur har kunskaperna i etik påverkat hur du är som person? Jag kanske lever med mer dåligt samvete än många andra, för att jag vet att jag borde mer, men jag tycker samtidigt att det är viktigt att ha områden av mitt liv som jag inte analyserar sönder. Till exempel är jag köttätare, trots att jag tycker att det ligger mycket vettigt i argumentationen som man ofta hör kring djurhållning och djurrätt. Men i stort har jag ett analyserande och förnuftigt förhållningssätt i relationer och tycker att det är irrationellt att bara agera utifrån sina känslor. Där spelar nog min filosofiska träning en viss roll. Nuförtiden finns det ett sug efter kunskaper i etik inom vården, och Lars Sandmans arbete vid Högskolan i Borås har hela tiden kantats av olika sidouppdrag och andra projekt. Sedan 2009 är han professor i etik, men han är till exempel också etisk rådgivare i Västra Götalandsregionen, vetenskaplig sekreterare i Regionala etikprövningsnämnden och han hjälper Socialstyrelsen att dra upp nationella riktlinjer för hanteringen av patienter med vissa diagnoser, som bröstkolorektal- och prostatacancer. Han och en kollega håller just på att färdigställa manus till en lärobok i vårdetik och han arbetar med ett projekt som kallas Hemtjänst 3.0, där man skapar strukturer för att tekniskt och etiskt möta upp nya krav kring vård av äldre. Etik i vården kan handla om mycket. När det gäller rena vårdprioriteringsfrågor finns det redan en etisk plattform i Sverige kring hur vårdresurserna ska fördelas, berättar han. Man det finns fler etiska aspekter än de som en sådan plattform lyfter fram. Ta till exempel det där med omskärelse på pojkar. Den är omdebatterad, men tillåten i Sverige, under vissa omständigheter. Vi gjorde en analys inom Västra Götalandsregionen om huruvida den offentliga vården skulle erbjuda sådana ingrepp. Ingreppet är egentligen onödigt, men ändå tillåts det under vissa omständigheter. Det finns ett kulturellt mönster att utföra detta ingrepp. Då förordar jag att en pragmatisk etisk lösning att erbjuda omskärelse i den offentliga vården, men inte som prioriterad verksamhet och eventuellt till självkostnadspris. När ingreppet görs i den offentliga vården blir säkerheten för barnen större, och man har dessutom en möjlighet att kanske försöka övertala föräldrarna att avstå från ingreppet. Detta är alltså en bedömning utifrån en analys som är gjord med mina glasögon. Nu är det upp till politikerna att fatta beslut. Ett annat etikuppdrag just nu gör Lars Sandman till- 12 MAGASIN 1866

13 Lars Sandman är ytterst stilmedveten och klär sig med omsorg. Han drömmer om att starta ett eget klädmärke och varva arbetet som etikprofessor med klädskapande. MAGASIN

14 Facklitteratur, javisst, men inte enbart. Lars Sandman läser också gärna deckare och annan skönlitteratur. sammans med Palliativa enheten på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. De försöker skapa ett analysinstrument som vårdpersonal skulle kunna använda för att belysa olika etiska aspekter. Det har hittills visat sig svårt att få fram ett verktyg som fungerar i det dagliga vårdarbetet. Kraven är stora. Ett verktyg ska vara lättbegripligt och lättanvänt, gå snabbt att använda och ändå ge bra vägledning för ett etiskt förhållningssätt. Det verkar behövas mer etikutbildning för personalen om ett sådant analysverktyg ska fungera, och det vet jag ännu inte hur man ska lösa. Men jag gillar idén att etiken ska komma in i vården ännu mer, så att den akademiska verksamheten gör nytta. Är det sådana här nyttoaspekter, där etiken används i verklig vård, som driver dig i ditt arbete? Det är svårt att säga. Jag vill förstås att verksamheten ska vara nyttig, men i relation till mig själv har jag aldrig känt press att jag måste prestera och göra nytta för att vara nöjd med mig själv. För mig räcker det att vara good enough och den synen har jag nog även på mitt jobb. Det är vanligt att forskare verkligen brinner för sitt arbete, men så har det aldrig varit för mig. Jag ser det som ett jobb. Det är roligt, flexibelt och intressant, men det är inget kall. Jag har inga problem med att dra gränser och se till att verkligen vara ledig på helger, till exempel. På de lediga helgerna har han tillfälle att låta sina andra sidor komma fram mer: läsa om mode, träna, dansa, renovera. Vi tar ett varv på övre våningen i lägenheten och Lars visar hur han har byggt om sovrummet så att det har en walk in closet med två ingångar, en till fruns kläder och en till hans egna. Han tar fram en kavaj som han själv har designat. Den är gjord i randigt ofodrat linne, har dubbelknäppning och stora slag, och skulle kunna ge ett ganska strikt intryck. Om det inte vore för de utanpåliggande fickorna och det prickiga fodret som syns litegrand. Små detaljer som bryter av och går stick i stäv med striktheten. Det får inte stämma för mycket med det förväntade, säger Lars Sandman. Min bana i böcker Bibeln eftersom den har präglat hela min uppväxt och jag från barnsben fick mig till livs de bibliska berättelserna. De tre musketörerna (eller annan historisk roman) eftersom jag tidigt blev intresserad av historia och framför allt gillade alla fina kläder och miljöer i den här typen av böcker. Nordiskt familjelexikon eftersom jag ägnade en del av min fritid som barn åt att göra långa sammanställningar av kungalängder från detta lexikon. Någon bok av en kristen tänkare som heter Frances A. Schaeffer, som fick mig att börja intellektualisera kring den kristna tron och kanske var en av ingångarna till filosofistudierna. Någon bok av Torbjörn Tännsjö, som är en person som har betytt mycket för att jag är där jag är i dag. Min egen avhandling som var vägen in till min nuvarande karriär. De första cancerriktlinjerna, som ledde mig in till forskning kring prioriteringar, vilket nu är en viktig del av mitt yrkesliv. Någon deckare, för att det är sådan litteratur jag kopplar av med. En bok om det klassiska herrmodet, som jag kan sitta och bläddra i för att få inspiration. 14 MAGASIN 1866

15 foto philip cristofor Bibliotekarie i regeringens tjänst Det kändes ganska nervöst att börja arbeta här. Alla arbetsmiljöer har ju sina egna kulturer och jag behövde ha förståelse för arbetsgången inom kansliet, en känsla för politiken och veta när det är bråttom att nå ut med information och när man behöver vara diskret med vad någon söker information om. Det har gått jättebra och jag känner det som att jag mest går omkring med munnen formad som ett förvånat O, för allt är så nytt. Jag lär mig massor hela tiden. En sak som förvånade mig var att den senaste bibelöversättningen i Sverige gavs ut som en statlig offentlig utredning. Det tycker jag är ganska kul. Jag gör många olika saker under mina arbetsdagar. Ibland håller jag informationsfrukost om bevakning av sociala medier, där departementens informatörer är inbjudna. Ofta researchar jag olika ämnen, på uppdrag av någon tjänsteman. Ibland skriver jag notiser eller artiklar om exempelvis nya böcker, någon intressant databas eller annat som kan vara av intresse för personalen på regeringskansliet. Då skriver jag på regeringens interna hemsida. En utmaning för mig är att lära mig mer historia. Om jag ska leta reda på information från Riksdags trycket, alltså regeringens och riksdagens alla skrivelser och motioner, måste jag veta sådant som när Sverige hade en- eller två- kammarriksdag, hur ofta skrivelser kom ut vid olika perioder och hur man beskrev olika företeelser i lagtexten på den tiden. Begrepp och uttryckssätt har ändrats väldigt mycket under åren. Ibland skämtar folk om att politiker inte är pålästa, men det stämmer inte alls. Jag är imponerad av den höga bildningsnivån här och att de som styr vårt land verkligen har en stor vilja att ta till sig kunskap om olika saker. Dessutom är de väldigt trevliga, och inte alls barska som jag först hade befarat. Nu ska jag arbeta här i åtminstone ett och ett halvt år till, sedan får vi se vad som händer. Jag har jobbat extra under hela studietiden och inte haft någon riktig kontinuitet på mina jobb. Därför vill jag gärna vara kvar här, landa i arbetsuppgifterna och se till att höja kvaliteten på mitt arbete allteftersom jag växer in i det. Sofie Pehrsson berättat för Lena M Fredriksson Sofie Pehrsson är 26 år och tog kandidat examen i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås i januari Här berättar hon för 1866 om sitt arbete som bibliotekarie på regeringskansliets bibliotek. MAGASIN

16 fibrer för bilindustrin T ufft nog för bilindustrin men ändå biologiskt nedbrytbart. Med hjälp av sojabönsolja, och fibrer från jute och trämassa skapade Kayode Feyisetan Adekunle på Institutionen Ingenjörshögskolan ett helt igenom naturligt kompositmaterial som kan ersätta plaster i bilar. TEXT JÖRGEN TIGER FOTO ULF NILSSON Naturliga råvaror. Sojabönsolja, juteväv och cellulosafibrer (Lyocell). Det är främst i bilarnas interiör som miljösmarta kompositmaterial har gjort sitt intåg. Dörrpaneler och instrumentbrädor i nyare Mercedes, BMW och Mazda kan exempelvis vara tillverkade i nedbrytbara kompositmaterial. Men användningsområdena är fler. Hybridkompositmaterialet som Kayode Feyisetan Adekunle har tagit fram på är baserat på biologiska råvaror till 100 procent. Materialet är så starkt och tåligt att det skulle kunna ersätta plåt i motorhuvar och tak. Det finns även ett stort användningsområde inom byggnads- och möbelindustrin. Man skulle exempelvis kunna göra en sådan här sits, eller en sådan här skiva, säger Kayode Feyisetan Adekunle och knackar på bordet i högskolans kafeteria. Miljöfördelarna med ett biologiskt nedbrytbart material i stället för plast gjord av oljebaserade råvaror är uppenbar. Men det nya materialet har även positiva effekter längs hela tillverkningskedjan. Alla delar av materialet kommer från förnybara råvaror inom jord- och skogsbruk. Ur ett livscykelperspektiv minskar materialet utsläppen av koldioxid betydligt om man jämför med petrokemiska produkter. Dessutom kan man skapa mer arbete inom jordbruket. Det finns tre huvudsakliga beståndsdelar i hybridkompositmaterialet: Fibrer från juteväxten, Lyocell (som är ett regenatfiber från cellulosa) och sojabönsolja. Det är oljan från sojabönan som är nyckeln till det nya kompositmaterialet. Oljan binder samman de olika fibrerna till ett fast material. Men för att sojabönsoljan ska fungera måste man först förädla den till en polymer genom att behandla den så att oljans molekylära sammansättning ändras, bland annat genom olika tillsatser och uppvärmning. Det handlar om att få till blandningen helt rätt, annars fungerar det inte. Då uppnår inte oljan de rätta egenskaperna. En del av arbetet gick även ut på att testa det nya materialets egenskaper. Man experimenterade med olika kvantiteter av jutefibrer respektive Lyocell för att se hur slutresultatet påverkades. Proverna utvärderades bland annat utifrån styrka, styvhet och flexibilitet. Resultatet är ett nytt, helt igenom naturligt, kompositmaterial med goda mekaniska egenskaper. Samtidigt är det relativt lätt och billigt att framställa. Framtiden tillhör de naturliga kompositerna, menar Kayode Feyisetan Adekunle. Om världen ska minska sitt oljeberoende, och minska utsläppen av växthusgaser, är en omställning till naturliga och biologiskt nedbrytbara kompositmaterial ett måste. Nu arbetar jag med att undersöka om man kan få samma egenskaper med rapsolja och linfröolja. Ju fler olika naturliga råmaterial man kan använda för att täcka behovet desto bättre är det. 16 MAGASIN 1866

17 Kayode Feyisetan Adekunle provar hållbarheten i kompositmaterialet. Bland annat testas materialets styrka, styvhet och flexibilitet. MAGASIN

18 HB högskolan i borås Kvinnor klarar oftare hjärtstopp I en studie konstaterar Johan Herlitz, professor i prehospital akutsjukvård vid Högskolan i Borås, att av de människor som drabbas av hjärtstopp utanför sjukhuset, överlever kvinnor i högre grad än män. Tittar man på de faktorer som normalt sett brukar vara utslagsgivande, som ålder eller om det dröjer för länge innan de får behandling, slår det igenom att även könet är en stark faktor. Vad som gör det hela ännu mer förvånande och intressant är att kvinnor i regel har sämre förutsättningar än män att klara av ett hjärtstopp. Kvinnorna är oftare äldre och ensamstående. Det är ännu oklart exakt varför kvinnor överlever i högre utsträckning än män, men det kan ha att göra med det kvinnliga könshormonet östrogen. 100 tusen kronor är Borås nya stipendium Sociala Mediepriset värt. Det delas ut för att uppmärksamma en person som gjort väsentliga insatser sett ur ett samhällsutvecklingsperspektiv inom sociala medier-området. Jag vill inte att våra studenter bara ska kliva in på sina nya arbetsplatser och försöka lära sig hur man alltid har gjort. Visst måste man anpassa sig, men det är också viktigt att ha tilltro till sin egen kompetens. Jenny Lindberg, programansvarig för bibliotekarieutbildningen vid Bibliotekshögskolan Sommaren 2013 börjar inflyttningen i den nya stadsdel som växer fram i centrala Borås, bredvid Högskolan i Borås. I Konstsilkes forna fabrikslokaler kommer bland andra Textilhögskolan att utgöra navet i det västsvenska textila klustret som benämns Textile and Fashion Center. Kunden har alltid rätt eller? I början av 2013 startar Högskolan i Borås och Karlstads universitet ett nytt forskningsprojekt som handlar om kunder som på olika sätt agerar kränkande och ibland till och med hotar och utövar våld mot anställda inom detaljhandeln. Projektet har redan beviljats 2,2 miljoner kronor från Forskningsrådet för Arbetsliv och Social vetenskap (FAS). I många serviceyrken utsätts anställda för kränkningar, till exempel utskällningar, förolämpningar och svordomar men även hot och våld. Det finns dock förvånansvärt lite forskning om sådana här negativa inslag i arbetslivet, säger Nicklas Salomonson, Institutionen Handels- och IT-högskolan vid Högskolan i Borås. Mer plast ska återvinnas Sex miljoner kronor beviljas till ett forskningsprojekt kring återvinning av gröna plaster och plastavfall från industrin. Forskningsprojektet är ett treårigt samarbetsprojekt mellan SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (samordnare), Högskolan i Borås, Chalmers tekniska högskola samt tre företag. Av de beviljade medlen går cirka två miljoner kronor till forskning kring polymera material och biopolymerer på Högskolan i Borås. foto lena m fredriksson foto moa carlsson foto istockphoto 18 MAGASIN 1866

19 svårt hitta rätt genom skolan å debatter engagerar som den om skolan. Uppfattningarna varierar om hur skolan borde fungera inte sällan är de främst baserade på de egna erfarenheterna av utbildning. Unga brottas med frågan om vilken utbildning de ska välja, ett beslut som har stor inverkan på deras framtid. Samtidigt är det lätt att få uppfattningen att den svenska skolan är i snabb förändring. Två forskare vid Högskolan i Borås som i sin forskning studerar övergripande frågor om skola och valprocesser är Ann-Sofie Holm, universitetslektor och Goran Puaca, universitetsadjunkt och doktorand. text Martin Karlsson illustration istockphoto MAGASIN

20 Visst är skolan i förändring. Men skolan har alltid varit i förändring, den har aldrig varit statisk, säger Goran Puaca. En förändring vi uppmärksammat är att skolan har blivit allt mer konkurrensutsatt. Ett exempel på det är uttrycket gymnasiemarknaden, säger Ann-Sofie Holm. Lärare beskriver risken att en konflikt med en elev kan leda till att denne byter skola. Det finns en relation som till viss del kan jämföras med den mellan kund och säljare. Det forskningsprojekt Ann-Sofie Holm arbetar med fokuserar på hur kommuner, skolor, rektorer och lärare förenar kraven på konkurrenskraft och effektivitet å ena sidan med kraven på social inkludering och stöd för alla elevers utveckling å andra sidan. Ann-Sofie och hennes kollegor intresserar sig också för hur eleverna i skolan förhåller sig till förändringen. Marknadstänkandet för med sig nya ord. Att leverera och producera, nå mätbara mål till exempel. En skolas existens har allt mer kommit att vara beroende av dess förmåga att kunna sälja sig och rekrytera elever eller kunder. Skolor påminner i vissa aspekter därför om hur företag drivs och det gäller även de kommunala. Det är på en snabbt föränderlig marknad, som inte är helt lätt att kartlägga, som skolorna verkar, berättar Ann-Sofie. Siffror och underlag från fristående skolor är inte offentliga och mindre aktörer går ihop till större koncerner. Mycket av debatten kring detta sker i sin tur i affärspress och inte inför allmänheten. De flesta elever vi pratat med säger att det är viktigt att prestera bra i nian så att man kan välja det gymnasieprogram man vill gå. Kunskaper som är mätbara tillskrivs en stor vikt, alltså vad man ska kunna till ett visst prov eller en viss fråga. Detta är kunskaper som sedan lätt glöms bort, enligt eleverna. Vi ser en kamp mellan skolorna om elever, man lägger allt mer resurser på att rekrytera elever. Att välja gymnasieskola är svårt, det finns mycket att välja på. Processerna bakom att välja utbildning är något som också intresserar Goran Puaca, vilket han benämner som väljandets rationalitet. I sin avhandling studerar han dels utbildningspolitik, som den kommer till uttryck i regeringens två senaste foto erik wasselius Ann-Sofie Holm. En skolas existens har allt mer kommit att vara beroende av dess förmåga att kunna sälja sig och rekrytera elever eller kunder 20 MAGASIN 1866